MSBFS 2015:5

Definitioner

MSBFS 2015:5

kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.  Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

sårbarhet De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse.

krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer.

Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys

Rapportering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys

MSBFS 2015:5

Kommunens regelbundna uppföljning och rapportering

Sekretess

MSBFS 2015:5

Bilaga

Indikatorer för bedömning av kommunens generella krisberedskap

Ledning

Riskhantering

1. Kommunen har för mandatperioden rapporterat en sammanställd riskoch sårbarhetsanalys till länsstyrelsen i enlighet med 4 § i denna författning.

Motivering: Ja Nej

2. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen har fastställts av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.

Motivering: Ja Nej

3. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att minska sårbarheten i verksamheten och eller stärka kommunens krishanteringsförmåga hos

- berörda verksamheter, Ja Nej - kommunalägda bolag, Ja Nej - kommunalförbund. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

4. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen är, i de delar som är relevanta, förankrad och känd hos

- beslutsfattare, Ja Nej - anställda inom kommunen (berörda förvaltningar eller motsvarande, bolag och kommunalförbund), Ja Nej - berörda aktörer inom det geografiska området. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2015:5

5. Följande delar av kommunens verksamhet har involverats i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. ( Här avses verksamheter oavsett om de bedrivs i förvaltningsform, eget bolag, kommunalförbund, gemensam nämnd eller upphandlas.)

- Central administration inkl. IT och informationsverksamhet Ja Nej - Äldreomsorg Ja Nej - Individ- och familjeomsorg Ja Nej - Stöd och service till funktionshindrade Ja Nej - Förskola Ja Nej - Grund- och gymnasieskola Ja Nej - Vatten och avlopp Ja Nej - Samhällsplanering Ja Nej - Miljö- och hälsoskydd Ja Nej - Väghållning Ja Nej - Renhållning Ja Nej - Räddningstjänst Ja Nej - Kommunala bostadsbolag Ja Nej - Fjärr-/närvärmeförsörjning Ja Nej - Lokal elförsörjning Ja Nej - Övriga verksamheter, beskriv vilka under motivering. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

6. Det finns en Tjänsteman i Beredskap (TiB) eller motsvarande som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. ( Funktionen har som uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid extraordinära händelser.)

Motivering: Ja Nej

7. Kommunen bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för extraordinära händelser.

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2015:5

Planering

8. Kommunen har fastställt ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap som innehåller

- en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, Ja Nej

- en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtgärderna i enlighet med överenskommelsen från 2013 mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting 3 om kommunernas krisberedskap , Ja Nej

- en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden, Ja Nej

- en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver

i. hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse (krishanteringsorganisation), Ja Nej

ii. hur kommunens krishanteringsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse, Ja Nej

iii. vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

9. Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området.

Motivering: Ja Nej

3 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap, Stockholm den 17 maj 2013 (SKL 12/6159, MSB 2012-5541).

MSBFS 2015:5

10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera krishanteringsorganisationen.

Motivering: Ja Nej

11. Det finns en beslutsordning med angivet mandat för krishanteringsorganisationen.

Motivering: Ja Nej

12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva

- operativ ledning, Ja Nej - samverkan, Ja Nej - omvärldsbevakning, Ja Nej - framtagande av lägesbild, Ja Nej - kriskommunikation, Ja Nej - analys av händelseutvecklingen av en händelse på kort och lång sikt. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

13. Det finns rutiner och planer (kontinuitetsplaner) för att upprätthålla de mest prioriterade samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver eller ansvarar för.

Motivering: Ja Nej

14. Planen för hantering av extraordinära händelser och planerna för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov.

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2015:5 Samverkan

15. Kommunen har tagit initiativ som möjliggör för aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Motivering: Ja Nej 16. Kommunen är sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer involverade i arbetet med att förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område ingår. Motivering: Ja Nej 17. Kommunen har rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom kommunens geografiska område avseende extraordinära händelser. Motivering: Ja Nej 18. Kommunen har rutiner för deltagande i samverkanskonferenser. Motivering: Ja Nej 19. Kommunen har rutiner för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas. Motivering: Ja Nej

MSBFS 2015:5 Kommunikation

20. Det finns informationskanaler, såsom WIS eller Rakel, för att ta emot och dela information vid extraordinära händelser - internt inom kommunen, Ja Nej - till länsstyrelsen och andra kommuner. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

21. Det finns alternativa lösningar, särskilt med avseende på it-, tele- och radiosystem, för att upprätthålla kommunens prioriterade kommunikation - inom kommunen, Ja Nej - till länsstyrelsen och andra kommuner, Ja Nej - till allmänheten vid inträffad händelse. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

22. Det finns rutiner för spridning av information till allmänheten via - sociala medier, Ja Nej - kommunens webbplats, Ja Nej - Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA), Ja Nej - kommunens upplysningscentral, Ja Nej - informationsnumret 113 13, Ja Nej - Sveriges Radio P4. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

23. Kommunen har säkerställt att VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls.

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2015:5

Informationssäkerhet

24. Kommunen hanterar information säkert genom att - kommunen bedriver ett systematiskt arbete med informationssäkerhet i enlighet med tillämplig informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001, ISO/IEC 27002) på området, Ja Nej - kommunen har rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse för kommunens verksamhet, Ja Nej - kommunen har rutiner för att identifiera och hantera säkerhetsbrister i industriella informationsoch styrsystem (SCADA) av betydelse för samhällsviktig verksamhet inom kommunalteknisk försörjning. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

25. Kommunen ställer krav på informationssäkerhet i förhållande till andra aktörer - när informationshantering upphandlas av extern leverantör, Ja Nej - när kommunal verksamhet upphandlas av extern leverantör. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

Kompetens

Utbildning

26. Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under det gångna året utbildats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.

- Krisledningsnämnd Ja Nej - Övriga förtroendevalda Ja Nej - Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen Ja Nej - Informationsfunktionen Ja Nej - Berörda förvaltningsledningar eller motsvarande Ja Nej - Krisstöd (POSOM) Ja Nej - Tjänsteman i beredskap eller motsvarande Ja Nej - Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning Ja Nej

MSBFS 2015:5

- Frivillig resursgrupp (FRG) Ja Nej - Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Ja Nej

Motivering: Ja Nej

27. Personal i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och kommunens roll och ansvar vid en extraordinär händelse.

Motivering: Ja Nej

28. Kommunen har säkerställt att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

Motivering: Ja Nej

Övning

29. Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under det gångna året övats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära 4 händelser i fredstid.

- Krisledningsnämnd Ja Nej - Övriga förtroendevalda Ja Nej - Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen Ja Nej - Informationsfunktionen Ja Nej - Berörda förvaltningsledningar eller motsvarande Ja Nej - Krisstöd (POSOM) Ja Nej - Tjänsteman i beredskap eller motsvarande Ja Nej - Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning Ja Nej - Frivillig resursgrupp (FRG) Ja Nej - Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Ja Nej

Motivering: Ja Nej

4 Se överenskommelsen enligt fotnot 3 angående vilka övningar kommunen ska genomföra under en mandatperiod.

MSBFS 2015:5

30. Kommunen har under det gångna året deltagit i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövning på regional eller nationell nivå, rörande till exempel rutiner för samlad lägesbild, deltagande i samverkanskonferenser eller samordning av information till allmänheten vid en extraordinär händelse.

Motivering: Ja Nej

31. Kommunen har under det gångna året genomfört någon samverkansövning med externa aktörer inom kommunens geografiska område, och eller tillsammans med andra kommuner.

Motivering: Ja Nej

32. Kommunen har utvärderat de övningar som genomförts under det gångna året. För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos kommunens egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska kommunens förmåga att samverka med andra aktörer ha utvärderats.

Motivering: Ja Nej

33. Kommunen har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar.

Motivering: Ja Nej

Resurser

34. Kommunen har gjort en behovsanalys av vilka materiella och personella resurser som är särskilt kritiska för att hantera extraordinära händelser.

Motivering: Ja Nej

35. Kommunen har under det gångna året uppdaterat sin dokumentation av vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en extraordinär händelse. (Exempelvis mobil reservkraft och översvämningsskydd)

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2015:5

36. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera funktionalitet på de materiella resurser som finns att tillgå vid extraordinära händelser.

Motivering: Ja Nej

37. Det finns avtal och eller överenskommelser med externa aktörer om förstärkningsresurser vid extraordinära händelser.

Motivering: Ja Nej

38. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser (materiella och personella) från externa aktörer (lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med extraordinära händelser.

Motivering: Ja Nej

39. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med avseende på

- elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en uthållighet om minst en vecka, Ja Nej - it-försörjning, Ja Nej - tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. via Rakel och WIS), Ja Nej - tillgång till vatten för hantering av mat och dryck samt för hygien som medger uthållighet om minst en vecka. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

40. Det finns utpekad alternativ lokalisering för krishanteringsorganisationen.

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2015:5

MSBFS 2015:5

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser

Dessa allmänna råd ansluter till de skyldigheter som följer av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Termer och uttryck som används i föreskrifterna har samma betydelse här. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

CECILIA NYSTRÖM

Jonas Eriksson (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS 2015:5 Allmänna råd till 4 §

1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område

Redovisningen syftar till att ge grundläggande information om kommunen. Följande bör redovisas.  Kommunens ansvarsområde och uppgifter.  Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och förbundssamarbeten.  Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen.  Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv.

2. Beskrivning av arbetsprocess och metod

Redovisningen syftar till att ge information om redovisningens riktighet. Följande bör redovisas.  Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet.  De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen.  De interna, externa och privata aktörer som deltagit i arbetet.  Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen.  Gjorda avgränsningar med motiv.

3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område

Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer och funktioner. Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § i denna författning. Identifieringen av sådan verksamhet enligt 4 § 3 p. bör ske med utgångspunkt i följande beskrivning.

MSBFS 2015:5

Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.

Samhällssektor Exempel på viktiga samhällsfunktioner per samhällssektor Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel

Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel

Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri

Hälso- och Akutsjukvård, läkemedels- och materielsjukvård samt försörjning, omsorg om barn, funktionsomsorg hindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor

Information och Telefoni (mobil och fast), internet, kommunikation radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier

Kommunalteknisk Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, försörjning renhållning, väghållning

Livsmedel Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel

MSBFS 2015:5

Offentlig Lokal ledning, regional ledning, nationell förvaltning ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet

Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet

Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen

Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik

4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet

Redovisningen bör utgå från kritiska beroenden som rör den samhällsviktiga verksamhet som kommunen själv förvaltar, bedriver eller äger. Inklusive bolag, förbund eller andra samarbetsformer.

5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område

Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta såväl kommunens egen verksamhet som det geografiska området. Riskidentifiering Riskidentifiering syftar till att identifiera extraordinära händelser och förhållanden inom kommunens egen verksamhet och det geografiska området som innebär ett hot eller en risk. Resultatet av riskidentifieringen bör vara riskkällor eller grovt beskrivna riskscenarier och bör omfatta risker och hot för exempelvis  naturolyckor,  andra olyckor,  teknisk infrastruktur och försörjningssystem,  antagonistiska hot och social oro,  sjukdomar.

Riskanalys Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa. De identifierade riskerna bör utvecklas till mer utförligt beskrivna riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det

MSBFS 2015:5

är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför. I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet kan bedömningen utelämnas. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö. Vid konsekvensbedömningen kan inledande slutsatser dras om sårbarheter och brister i förmåga vilka sedan sammanfattas tillsammans med andra slutsatser i punkten 7.

6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område

Sårbarheterna och bristerna i krisberedskap inom kommunen och inom dess geografiska område bör bedömas och beskrivas med utgångspunkt i de kritiska beroenden och de risker som identifierats enligt punkterna 4 och 5 i analysen. Även sårbarheter och förmågebrister som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete bör beskrivas här. Beskrivningen av sårbarheter och brister bör kunna läggas till grund för aktörernas arbete med att identifiera, föreslå och vidta åtgärder.

Som framgår av 5 § i denna författning ska kommunen regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna även bedöma sin egen generella krisberedskap. Det arbetet ska rapporteras enligt de indikatorer som anges i bilagan till denna författning. För att kunna samordnas med statens uppföljning av de åtgärder som kommunen vidtar med ersättning från staten ska rapporteringen enligt 5 § ske senast den 15 februari och avse förhållandena i kommunen under det närmast föregående året. Se vidare allmänna råd till 5 §.

7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat

Redovisningen kan exempelvis avse behov av kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning och övning eller tekniska åtgärder. Indikatorerna för bedömning av kommunens generella krisberedskap enligt bilagan till denna författning kan användas som stöd för att identifiera dessa behov. Redovisningen bör där det är möjligt och lämpligt inkludera behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet.

MSBFS 2015:5 Allmänna råd till 5 § och till bilagan

Syftet med en bedömning av kommunens generella krisberedskap är att få en övergripande bild av de förutsättningar kommunen har att förebygga och hantera extraordinära händelser. Kommunens generella krisberedskap bedöms med hjälp av de indikatorer som redovisas i bilagan. Det är endast den egna organisationens förutsättningar som bedöms. Indikatorerna besvaras med ett ja eller ett nej om indikatorn anses vara uppfylld. Ett nej anses indikera en brist och bör resultera i en åtgärd för att komma till rätta med denna brist, alternativt en motivering till varför en åtgärd inte behövs. Till respektive indikator finns ett kommentarsfält. Här bör kommunen mer utförligt motivera varför indikatorn anses vara uppfylld eller inte, alternativt kommentera varför indikatorn inte anses behövas. Vissa av indikatorerna är uppdelade i strecksatser med summering. För att svara ja på en sådan indikator krävs att samtliga strecksatser är uppfyllda.

Vissa av indikatorerna kommer att användas för statens uppföljning av kommunernas arbete i enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Detta gäller indikatorerna 1-3, 8- 9, 15-20, 23 och 26-32.

Beställningsadress: Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, www.fritzes.se