MSBFS 2016:7

Definitioner

MSBFS 2016:7

bortfall eller en störning i levererade verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en kris inträffar.

risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till.

samhällsviktig En verksamhet som uppfyller minst ett av verksamhet följande villkor.

− Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. − Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

sårbarhet De egenskaper eller förhållanden som gör samhället, ett system eller egendom mottagligt för skadliga effekter av en händelse.

Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser

MSBFS 2016:7

7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom myndigheten och dess ansvarsområde. 8. Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering. 9. Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat.

Redovisning av risk- och sårbarhetsanalysen

MSBFS 2016:7

_____________ Denna författning träder i kraft den 1 augusti 2016, då Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:3) om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser ska upphöra att gälla.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

NILS SVARTZ

Carina Larsson (Avdelningen för utveckling av samhällsskydd)

MSBFS 2016:7

Bilaga

Indikatorer för bedömning av statliga myndigheters generella krisberedskap

Syftet med en bedömning av de statliga myndigheternas generella krisberedskap är att få en övergripande bild av de förutsättningar myndigheterna har att förebygga och hantera kriser oavsett händelse.

Ledning

Riskhantering

1. Ledningen har fattat beslut om hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska bedrivas. Motivering: Ja Nej

2. Samtliga delar av myndighetens verksamhet beaktas och vid behov involveras i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Motivering: Ja Nej

3. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen fastställs av myndighetens ledning. Motivering: Ja Nej

4. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att stärka myndighetens krisberedskap. Exempel: myndigheten beslutar hur de risker som identifierats i riskoch sårbarhetsanalysen ska hanteras. Motivering: Ja Nej

5. Relevanta delar av redovisningen från risk- och sårbarhetsanalysen görs tillgänglig för - beslutsfattare och anställda inom myndigheten, Ja Nej - berörda aktörer inom ansvarsområdet. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2016:7

6. Det finns en övad och utbildad Tjänsteman i Beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Motivering: Ja Nej

7. Myndigheten bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för kriser. Motivering: Ja Nej

Planering

8. Myndigheten har en fastställd plan för hur de ska hantera kriser som beskriver - hur myndigheten ska organisera sig under en kris (krishanteringsorganisation), Ja Nej - hur myndighetens krishanteringsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en kris, Ja Nej - vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en kris. Ja Nej Motivering: Ja Nej

9. Myndighetens planering för att förebygga risker och sårbarheter samt en plan för att hantera kriser är framtagen i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata. Motivering: Ja Nej

10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera krishanteringsorganisationen. Motivering: Ja Nej

11. Det finns en beslutsordning och mandat för krishanteringsorganisationen. Motivering: Ja Nej

MSBFS 2016:7

12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva - operativ ledning, Ja Nej - samverkan, Ja Nej - omvärldsbevakning, Ja Nej - framtagande av lägesbild, Ja Nej - kriskommunikation, Ja Nej - analys av händelseutvecklingen av en händelse både på kort och på lång sikt. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

13. Det finns rutiner och planer för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter som myndigheten bedriver eller ansvarar för. Exempelvis kontinuitetsplaner. De samhällsviktiga verksamheter som myndigheten bedriver eller ansvarar för ska vara beskriven inom riskoch sårbarhetsanalysen. Motivering: Ja Nej

14. Planen för hantering av kriser och planerna för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov. Motivering: Ja Nej

Samverkan

15. Myndigheten har tagit initiativ till att aktörer inom ansvarsområdet samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet inför hanteringen av kriser. Motivering: Ja Nej

16. Myndigheten har fastställda rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom myndighetens ansvarsområde avseende kriser. Motivering: Ja Nej

17. Myndigheten har fastställda rutiner för deltagande i samverkanskonferenser. Motivering: Ja Nej

MSBFS 2016:7

18. Myndigheten har fastställda rutiner för att information till allmänheten vid en kris samordnas.

Motivering: Ja Nej

Kommunikation

19. Det finns informationskanaler för att ta emot och dela information vid kriser - internt inom myndigheten, Ja Nej - till andra krisberedskapsaktörer, Ja Nej - till allmänheten. Ja Nej Exempelvis genom WIS, Rakel, sociala medier, webbsidor, VMA, informationsnumret 113 13 eller motsvarande.

Motivering: Ja Nej

20. Det finns alternativa lösningar för att upprätthålla myndighetens prioriterade kommunikation - inom myndigheten, Ja Nej - gentemot andra krisberedskapsaktörer, Ja Nej - till allmänheten vid inträffad händelse. Ja Nej Exempelvis alternativa lösningar för IT-, tele- och radiosystem.

Motivering: Ja Nej

Informationssäkerhet

21. Myndigheten hanterar information säkert: - Myndigheten hanterar information säkert. Systematiskt säkerhetsarbete bedrivs i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2016:1) om statliga myndigheters informationssäkerhet. Ja Nej - Myndigheten har rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse för myndighetens verksamhet. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2016:7

22. Myndigheten ställer krav på informationssäkerhet när informationshantering upphandlas av en extern leverantör. Motivering: Ja Nej

Kompetens

Utbildning

23. Personalen i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och myndighetens roll och ansvar vid en kris. Motivering: Ja Nej

24. Personalen i krishanteringsorganisationen har kännedom om andra relevanta aktörers roller och ansvar vid kriser. Motivering: Ja Nej

Övning

25. Det finns en utbildnings- och övningsplan som efterföljs. Motivering: Ja Nej

26. Har myndighetens ledning övats under det gångna året? Motivering: Ja Nej

27. Har krishanteringsorganisationen övats under det gångna året? Motivering: Ja Nej

28. Har myndigheten under det gångna året deltagit i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövning på lokal, regional och/eller nationell nivå? Exempelvis övas rutiner för samlad lägesbild, deltagande i samverkanskonferenser och samordning av information till allmänheten vid en kris. Motivering: Ja Nej

MSBFS 2016:7

29. Har myndigheten utvärderat de övningar som genomförts under det gångna året? För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos myndighetens egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska myndighetens förmåga att samverka med andra aktörer ha utvärderats. Motivering: Ja Nej

30. Myndigheten har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar.

Motivering: Ja Nej

Resurser

31. Myndigheten har gjort en behovsanalys av vilka materiella och personella resurser som krävs för att hantera kriser.

Motivering: Ja Nej

32. Myndigheten har uppdaterad/aktuell dokumentation rörande vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en kris. Exempelvis mobil reservkraft, pumpar, sandsäckar. Motivering: Ja Nej

33. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera funktionalitet på de materiella resurser som endast används vid kriser.

Motivering: Ja Nej

34. Det finns avtal och/eller överenskommelser med externa aktörer om förstärkningsresurser vid kriser.

Motivering: Ja Nej

35. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser (materiella och personella) från externa aktörer (lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med kriser.

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2016:7

36. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade avseende åtminstone - elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en uthållighet om minst en vecka, Ja Nej - it-försörjning, Ja Nej - tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. Rakel och WIS), Ja Nej - tillgång till vatten för hantering av mat, dryck och hygien som medger uthållighet om minst en vecka. Ja Nej

Motivering: Ja Nej

37. Det finns en utpekad alternativ lokalisering för krishanteringsorganisationen.

Motivering: Ja Nej

MSBFS 2016:7

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

Dessa allmänna råd ansluter till de skyldigheter som följer av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Termer och uttryck som används i föreskrifterna har samma betydelse här. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om tillämpningen av sådana regler. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

CECILIA NYSTRÖM

Carina Larsson (Avdelningen för utveckling av samhällsskydd)

MSBFS 2016:7 Allmänna råd till 4 och 5 §§

Beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde/ Beskrivning av länsstyrelsen och det geografiska området

Redovisningen syftar till att ge grundläggande information om myndigheten och dess ansvarsområde. Följande bör redovisas. - Myndighetens organisation, ansvarsområde och uppgifter. - Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen. Länsstyrelsen bör även redovisa en övergripande beskrivning av länets geografiska område så som geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv.

Beskrivning av arbetsprocess och metod

Redovisningen syftar till att ge information om redovisningens riktighet. Följande bör redovisas. - Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet. - Vilka metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. - Deltagande interna, externa och privata aktörer i arbetet. - Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. - Gjorda avgränsningar med motiv.

Identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde som är av nationell betydelse/ Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av regional betydelse

Redovisning av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer och funktioner. Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § i denna författning. Med samhällsviktig verksamhet menas de verksamheter, anläggningar,

MSBFS 2016:7

noder, infrastrukturer och tjänster som upprätthåller den funktion som de ingår i och är verksamhet som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.

Samhällssektor Exempel på viktiga samhällsfunktioner per samhällssektor Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel

Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel

Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri

Hälso- och Akutsjukvård, läkemedels- och materielsjukvård samt försörjning, omsorg om barn, funktionsomsorg hindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor

Information och Telefoni (mobil och fast), internet, kommunikation radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier

Kommunalteknisk Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, försörjning renhållning, väghållning

Livsmedel Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel

MSBFS 2016:7

Offentlig Lokal ledning, regional ledning, nationell förvaltning ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet

Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet

Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen

Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik

Identifierade och analyserade hot och risker för myndigheten och dess ansvarsområde/ Identifierade och analyserade hot och risker för länsstyrelsen och länets geografiska område

Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta myndighetens ansvarsområde och för länsstyrelsen även det geografiska området. Riskidentifiering Riskidentifiering syftar till att identifiera händelser och förhållanden inom myndighetens ansvarsområde och för länsstyrelsen även det geografiska området som innebär ett hot eller en risk. Resultatet av riskidentifieringen bör vara riskkällor eller grovt beskrivna riskscenarier och bör omfatta risker och hot för exempelvis − naturolyckor, − andra olyckor, − teknisk infrastruktur och försörjningssystem, − antagonistiska hot och social oro, − sjukdomar.

Riskanalys Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa. De identifierade riskerna bör utvecklas till mer utförligt beskrivna riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför. I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet kan bedömningen utelämnas. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö.

MSBFS 2016:7

Vid konsekvensbedömningen kan inledande slutsatser dras om sårbarheter och brister i förmåga vilka sedan sammanfattas tillsammans med andra slutsatser i punkten 7.

Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga

Myndighetens generella krisberedskap bedöms med hjälp av de indikatorer som redovisas i bilaga och innebär att det endast är den egna organisationens förutsättningar som bedöms. Indikatorerna besvaras med ett ja eller ett nej om indikatorn anses vara uppfylld. Ett nej anses indikera en brist och bör resultera i en åtgärd för att komma till rätta med denna brist, alternativt en motivering till varför en åtgärd inte behövs. Till respektive indikator finns ett kommentatorsfält. Här bör myndigheten mer utförligt motivera varför indikatorn anses vara uppfylld eller inte, alternativt kommentera varför indikatorn inte anses behövas. Vissa av indikatorerna är uppdelade i strecksatser. För att svara ja på en sådan indikator krävs att samtliga strecksatser är uppfyllda.

Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom myndigheten och dess ansvarsområde/ Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom länsstyrelsen och dess geografiska område

Redovisningen bör utgå från de sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid identifiering av kritiska beroenden, identifierade och analyserade risker samt vid bedömning av myndighetens generella krisberedskap. Övriga identifierade sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete bör även beskrivas här. Sårbarheten och bristerna i förmågan bör sedan ligga till grund för att aktörerna ska kunna identifiera, föreslå och vidta åtgärder.

Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering

Redovisningen bör utgå från de behov av åtgärder som identifierats med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Exempel är åtgärder och verksamhet rörande − utbildning, övning, analys och planering, − åtgärder som planeras för att stärka krisberedskapsförmågan, − vilka dokument som innehåller mer detaljerade beskrivningar om det risk- och sårbarhetsreducerande arbetet, − behov av åtgärder som ligger utanför myndighetens ansvarsområde.