Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor
Bemyndigande
1 kap. Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter gäller förvaring av dieselbrännolja eller eldningsolja med en flampunkt högre än 55°C eller spilloljor i öppna cisterner i mark som rymmer mer än 1 m vätska, samt tillhörande rörledningar och slangledningar. Föreskrifterna gäller också markförlagda rörledningar och slangledningar som är anslutna till öppna cisterner ovan mark och avsedda för förvaring av brandfarliga vätskor enligt ovan samt spilloljor.
Föreskrifterna gäller även kraven på information till tillsynsmyndigheten och återkommande kontroll vid förvaring av dieselbrännolja eller eldningsolja eller spillolja i öppen cistern ovan mark med tillhörande rörledning- 3 3 ar, om cisternen rymmer mer än 1 m men högst 10 m .
Föreskrifterna innehåller också ytterligare krav om mer än 250 liter brandfarlig vätska hanteras inom vattenskyddsområde.
Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048). 1
I dessa föreskrifter och tillhörande allmänna råd har följande ord och uttryck nedan angiven betydelse:
ackrediterat organ som i enlighet med lagen (1992:1119) om tekcertifieringsorgan nisk kontroll ackrediterats för certifiering av objekt eller system ackrediterat organ som i enlighet med lagen (1992:1119) om tekkontrollorgan nisk kontroll ackrediterats för kontroll av objekt eller system Anm. Kontrollorgan utses enligt typ A, B eller C och med kompetensnivå A eller B. AFS 1999:6 arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om tryckkärl och andra tryckbärande anordningar avsäkringstryck det tryck vid vilket en anordnings tryckavsäkringsutrustning aktiveras beräkningstemperatur den temperatur som används för hållfasthetsberäkning beräkningstryck det tryck som används för hållfasthetsberäkning brandfarlig vätska brandfarlig vätska enligt 6 § förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor samt Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:3) om klassificering av brandfarliga gaser och vätskor certifiering intygande att objekt eller system svarar mot uppställda krav FBE förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor FKPB förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer FMH förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd hantering hantering enligt dessa föreskrifter inskränker sig till tillverkning, bearbetning, förvaring och transport i rörledning installationskontroll kontroll av en anordning innan den för första gången tas i bruk K-cistern cistern med god korrosionsbeständighet Anm. Cisternen kan vara utförd av plastbelagt stål, termoplast, glasfiberarmerad härdplast eller syrafast stål.
K-rörledning rörledning med god korrosionsbeständighet Anm. Rörledningen kan vara tillverkad av plastbelagt stål, termoplast eller glasfiberarmerad härdplast. konstruktionskontroll kontroll av att innehållet i tillverkningsunderlaget uppfyller fastställda krav LBE lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor MB miljöbalken (1998:808) obligatorisk kontroll föreskriven kontroll enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll revisionskontroll kontroll av en anordning föranledd av att särskild omständighet uppkommit, t.ex. att anordningen skadats eller ändrats rörledning i mark rörledning som är förlagd i mark på ett sådant sätt att den inte är inspekterbar Anm. Med rörledning i mark jämställs rörledning i kulvert som inte är lätt inspekterbar och även rörledning ingjuten i golv. rörledning ovan mark rörledning som är förlagd så att den är lätt inspekterbar S-cistern cistern med mindre god korrosionsbeständighet Anm. Cisternen kan vara utförd av stål eller stållegering. sekundärt skydd anordning som säkerställer att vätska kan uppfångas från en läckande cistern Anm. Dubbelmantlad cistern anses som cistern med sekundärt skydd. En invallning är en annan typ av sekundärt skydd. skyddad S-cistern S-cistern försedd med certifierat korrosionsskydd invändigt och som är rostskyddsmålad utvändigt spillolja termen spillolja i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 2 § förordningen (1993:1268) om spillolja stationär anordning fast installerad anordning som inte är avsedd att flyttas svetsning med svetsning avses i dessa föreskrifter svetsning av metalliska material; svetsreparation, svetslödning och hårdlödning jämställs med svetsning tillsynsmyndighet tillsynsmyndighet enligt dessa föreskrifter är den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsområdet, Generalläkaren eller länsstyrelsen
tillverkningskontroll obligatorisk kontroll som en anordning skall genomgå innan den får avlämnas för att tas i bruk tryckkärl behållare, utom öppen cistern, i vilken råder eller kan utvecklas högre tryck än atmosfärstrycket vakuumkärl behållare, utom öppen cistern, i vilken råder eller kan utvecklas lägre tryck än atmosfärstrycket vattenskyddsområde dels mark- eller vattenområde som med stöd av 7 kap. 21 § MB fastställts till skydd för en grund- eller ytvattentillgång eller områden för vilka kommunala föreskrifter har meddelats med stöd av 40 § FMH, dels områden som fastställts med stöd av motsvarande äldre bestämmelser återkommande anordningskontroll som skall ske med visst intervall kontroll öppen cistern behållare med tillhörande utrustning för vätska där trycket ovanför vätskan inte kan överstiga atmosfärstrycket med mer än 3 kPa (0,03 bar) eller understiga det med mer än 0,65 kPa (0,0065 bar) öppen cistern i mark öppen cistern som är förlagd på sådant sätt att inte hela dess mantel kan inspekteras öppen cistern ovan öppen cistern som är förlagd så att hela dess mantel mark kan inspekteras överfyllningsskydd system som automatiskt avbryter fyllningen av en vätskebehållare vid förinställd nivå
3 kap. Indelning i objektgrupper
Öppna cisterner och rörledningar indelas i objektgrupper enligt 3 kap. 2 och 3 §§. Följande beteckningar har därvid nedan angiven betydelse:
p = högsta arbetstrycket eller, om sådant inte har fastställts, avsäkringstrycket om anordningen har tryckavsäkringsutrustning eller annars beräkningstrycket (övertryck, bar) V = volym (m ) DN = nominell diameter enligt svensk standard SS 324 (Rörledningar. Nominell storlek, DN), utgåva 5 eller, om denna inte kan fastställas, innerdiametern (mm).
De anordningar, vilkas värde av V eller p x DN utgör gräns mellan två objektgrupper i tabellerna i 3 kap. 2 och 3 §§ skall räknas till objektgruppen med det högre numret.
Öppna cisterner indelas i objektgrupperna 1, 3, 5 och 6 enligt följande tabell:
6 5 3 1 0 1 10 50 V (m )
Rörledningar indelas i objektgrupperna 1, 3, 5 och 6 enligt följande tabell:
DN ≤50
> 50 – 100 6 5 3 > 100 – 1 0 70 350 700 p x DN (bar x mm)
4 kap. Information
Den som avser att installera en anordning enligt 1 kap. 1 eller 2 §§ samt den som avser att hantera mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde enligt 1 kap. 3 § skall skriftligt informera tillsynsmyndigheten om detta. Detta gäller dock inte anordningar enligt 1 kap. 2 § som avses att installeras inomhus.
Skriftlig information enligt 4 kap. 1 § skall göras i god tid innan installationen påbörjas eller hanteringen inleds.
5 kap. Tekniska krav för anordningar enligt 1 kap. 1 §
Öppna cisterner, rörledningar och slangledningar enligt 1 kap. 1 § skall vara tillverkade av material med mekaniskt betryggande egenskaper.
Anordningarna skall vara konstruerade för att kunna motstå normala yttre påkänningar samt de tryck och temperaturer som, med beaktande av ingående avsäkringsutrustning, kan bli aktuella. Anordningarna skall vara täta och skyddade mot korrosion.
Anordningarna skall vara anordnade, förlagda och installerade på ett från skyddssynpunkt lämpligt sätt. Anordningarna skall vara lätt åtkomliga för underhåll och tillsyn samt för sådan kontroll som skall utföras enligt dessa föreskrifter. Mätare och andra instrument som är nödvändiga för säkerheten skall lätt kunna avläsas.
Anordningarna skall underhållas och fortlöpande tillses, så att säkerheten är betryggande vid användning. Instruktioner på svenska för skötsel och användning av anordningarna skall finnas på användningsstället i erforderlig omfattning.
Öppna cisterner – Utförande
En svetsad öppen cistern som tillhör någon av objektgrupperna 1, 3 eller 5 skall vara värmebehandlad i de fall som anges i Svensk Standard SS 06 45 10 (Svetsade behållare – Värmebehandling), utgåva 2 och på sätt som uppfyller standardens krav. Cisterner som lagligen tillverkats eller saluhållits i andra medlemsstater inom den Europeiska gemenskapen eller tillverkats i ett EES-land och som säkerställer en med svensk standard motsvarande säkerhetsnivå skall anses uppfylla de tekniska kraven på öppna cisterner enligt första stycket.
Rörledningar och armatur får inte vara fästade direkt i en öppen cisterns mantel, gavlar, sidor, tak eller botten.
En öppen cistern skall på väl synlig plats ha en tillverkningsskylt av varaktig beskaffenhet eller annan varaktig märkning med uppgift om – tillverkare, – tillverkningsår, – tillverkningsnummer/ Id-nummer, – volym, – beräkningstemperatur, – innehållets högsta densitet, – certifieringsidentifikation (i förekommande fall enligt 6 kap. 1 §).
Öppna cisterner – Utrustning
Manhål m.m.
En öppen cistern skall ha manhål, inspektionsöppningar och annan utrustning i den omfattning som behövs för att kontroll, underhåll och fortlöpande tillsyn enligt dessa föreskrifter skall kunna genomföras.
Anslutning för fyllning
En öppen cistern skall ha en fast anslutning för fyllning. Anslutningsstället skall vara lätt åtkomligt och medge en säker fyllning. Där skall finnas en skylt med de uppgifter som har betydelse för att kunna genomföra fyllningen på ett säkert sätt. Kravet på skylt gäller dock inte Försvarsmaktens hemliga anläggningar. Anslutning för fyllning och pejling skall, om det inte är uppenbart onödigt, vara låsbar.
Avluftningsanordning
En öppen cistern skall ha en avluftningsanordning så utformad att otillåtet över- eller undertryck inte uppkommer i cisternen. Avluftningsanordningen skall mynna på lämpligt ställe utomhus.
Nivåmätare
En öppen cistern skall vara anordnad så att vätskenivån kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt.
Överfyllningsskydd
En öppen cistern skall ha ett överfyllningsskydd när den fylls från en tankbil, järnvägsvagn eller via en pump. Överfyllningsskyddet skall vara certifierat enligt 6 kap.
Skydd mot överfyllning
Vid fyllning av en öppen cistern skall åtgärder vidtas för att förhindra överfyllning. Överfyllningsskyddet skall vara inkopplat vid fyllningen. Visar det sig vid ett fyllningstillfälle att överfyllningsskyddet är ur funktion, och skulle det innebära synnerliga olägenheter för den som använder cisternen om fyllningen inte kommer till stånd, får cisternen utan hinder av första stycket fyllas, om andra åtgärder som effektivt motverkar risken för överfyllning vidtas.
Rörledningar
En rörledning skall genom sin förläggning och i övrigt vara skyddad mot skada genom sättningar, trafik, nedfallande föremål, uppvärmning och andra yttre faktorer. Detsamma gäller i fråga om anordningar som bär upp rörledningen. En rörledning skall vara utförd eller förlagd så att den inte skadas av termisk expansion eller kontraktion.
6 kap. Certifiering av anordningar enligt 1 kap. 1 och 3 §§
Följande objekt och system skall vara certifierade eller genomgå kontroller enligt 7 kap.: 1. K-cistern och K-rörledning. 2. Målnings-, behandlings- och inklädnadssystem för invändigt korrosionsskydd. 3. Inre eller yttre katodiska korrosionsskydd, som skall användas för att skydda öppna cisterner eller rörledningar. 4. Överfyllningsskydd till cisterner enligt 5 kap. 12 §. Beträffande öppna cisterner får certifiering meddelas för enbart själva behållaren utan tillhörande utrustning. Sekundära skydd för cisterner och rörledningar inom vattenskyddsområde kan certifieras enligt Naturvårdsverkets regler.
Intyg om överensstämmelse meddelas av ackrediterat certifieringsorgan eller kontrollorgan, om objektet uppfyller de krav som har fastställts av Naturvårdsverket i dessa föreskrifter. Ett intyg skall meddelas att gälla för viss tid, dock högst sju år, samt innehålla erforderliga villkor och krav på
efterkontrollens omfattning. Objekt enligt 6 kap. 1 § som är tillverkade, och certifierade i annat EES-land och som på ett tillfredsställande sätt uppfyller den grundläggande skyddsnivå som fastställts av Naturvårdsverket, får användas som om de var certifierade av ett svenskt organ.
7 kap. Konstruktions- och tillverkningskontroll för anordningar enligt 1 kap. 1 §
Kontrollens omfattning
Öppna cisterner och rörledningar skall genomgå konstruktionskontroll (enligt 7 kap. 2 §) och tillverkningskontroll (enligt 7 kap. 3 §) enligt följande tabell med nedan angivna undantag:
Objektgrupp Kontroll
1 3 5 6 Konstruktionskontroll K1 K1 K2 – Tillverkningskontroll T1 T1 T2 –
Rörledningar som tillhör objektgrupp 6 och kopplade till cistern i objektgrupp 1–5 skall genomgå tryckkontroll tillsammans med den anordning den tillhör. K1 och T1 innebär obligatorisk kontroll utförd av ackrediterat kontrollorgan typ A och kompetensnivå B. K2 och T2 innebär obligatorisk kontroll utförd av ackrediterat kontrollorgan typ A, B eller C och kompetensnivå A. Kraven på kompetens i de olika nivåerna framgår av Räddningsverkets föreskrifter (SÄIFS 2000:7) om kompetens och utrustning hos organ som kontrollerar och certifierar öppna cisterner och rörledningar m.m.. Den som har kompetensnivå B får även utföra kontroll som kräver kompetensnivå A. Typkontroll enligt 7 kap. 1 § 1 p. skall utföras av ett kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften av SWEDAC i enlighet med lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Typkontroll kan även utföras av ett kontrollorgan från ett annat land inom EES, om organet 1. är ackrediterat för uppgiften mot kraven i standarden EN 45 004 av ett ackrediteringsorgan som uppfyller och tillämpar kraven i standarden 45 010, eller 2. på annat sätt erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende. Anordningar för vilka kontrollorgan eller certifieringsorgan meddelat intyg om överensstämmelse enligt 6 kap. behöver inte genomgå konstruktionskontroll och tillverkningskontroll. Upptagning och bedömning av radiogram i samband med tillverkningskontrollen skall utföras av ackrediterat laboratorium. Härvid skall kompetenskraven i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1999:6) med föreskrifter om tryckkärl och andra tryckbärande anordningar tillämpas.
Konstruktionskontroll
Konstruktionskontrollen skall omfatta granskning av tillverkningsunderlaget med avseende på material, konstruktion, utförande och omfattning av oförstörande och förstörande provning. Saknas tillfredsställande beräkningsmetod skall konstruktionen bedömas genom lämplig undersökning.
Tillverkningskontroll
All svetsning av öppna cisterner med en volym överstigande 5 m samt av rörledningar som tillhör någon av objektgrupperna 1 eller 3 skall ha utförts av företag med giltig svetslicens enligt Arbetarskyddsstyrelsens tryckkärlsföreskrifter (AFS 1999:6). De personer som har utfört svetsarbetet skall ha genomgått godkänd svetsarprövning enligt tryckkärlsföreskrifterna (AFS 1999:6). All värmebehandling av öppna cisterner med en volym överstigande 5 m samt av rörledningar som tillhör någon av objektgrupperna 1 eller 3 skall ha utförts av företag som enligt AFS 1999:6 bedömts lämpligt att utföra värmebehandling. Sådan svetslicens, värmebehandlingslicens eller godkänd svetsarprövning behövs dock inte för svetsning eller värmebehandling som utförts utanför Sverige eller av utländska företag i Sverige, om kraven i AFS 1999:6 är uppfyllda.
Vid granskningen av tillverkningshandlingarna skall kontrolleras att konstruktionskontroll utförts med godtagbart resultat samt att övriga handlingar som har betydelse för anordningens säkerhet är korrekta.
Vid den in- och utvändiga undersökningen skall kontrolleras att anordningen är utförd enligt tillverkningshandlingarna och dessa föreskrifter samt att inga fel som har betydelse för säkerheten finns. Svetsade öppna cisterner skall kontrolleras enligt avsnitt 6 i Svensk Standard SS 06 41 01 (Svetsade behållare – Konstruktion, tillverkning och kontroll), utgåva 2. Avsnitt 6.1.6 i standarden om särskilt farliga behållare skall dock inte tillämpas vid kontrollen. Kontroll som avser godstjockleksberoende kontrollkrav krävs inte för cisternernas rundsvetsar. Svetsade rörledningar skall kontrolleras enligt 13 kap. i Tryckkärlskommissionens rörledningsnormer (RN 78).
Vid tryckkontrollen skall kontrolleras att anordningen är betryggande med avseende på täthet och hållfasthet. Kontrollen skall ske med ett tryck som är valt så att eventuella otätheter eller andra brister i konstruktionen kan påvisas på ett tillförlitligt sätt. Om tryckkontroll av enstaka svetsar medför stora praktiska olägenheter får dessa dock kontrolleras på annat godtagbart sätt.
anordningar enligt 1 kap. 1–3 §§
Kontrollens omfattning
Öppna cisterner och rörledningar enligt 1 kap. 1–3 §§ skall genomgå kontroll enligt följande tabell:
Objektgrupp Kontroll
1 3 5 6 Installationskontroll (1 §) – Öppna cisterner I1 I2 I2 – – Rörledningar I1 I1 I2 – Revisionskontroll (1 §, 2 § och 3 §) R1 R1 R2 – Återkommande kontroll – i mark (1 §) Å2 Å2 Å2 – – ovan mark (2 §) – 3) – 3) Å2 – 2) 1) – sekundära skydd(3 § ) Å2 Å2 Å2 –
Rörledning till cistern objektgrupp 1–5 skall tryckkontrolleras. Krav på anordningar som ställs enligt 1 kap. 3 § gäller anordningar vars volym överstiger 250 liter. Krav på återkommande kontroll av dessa anordningar ställs av Sprängämnesinspektionen. I1, R1 och Å1 innebär obligatorisk kontroll utförd av ackrediterat kontrollorgan typ A och utbildningsnivå B. I2 , R2 och Å2 innebär obligatorisk kontroll utförd av ackrediterat kontrollorgan typ A, B eller C och utbildningsnivå A.
Anordning som enligt 8 kap. 1 § skall kontrolleras av ackrediterat kontrollorgan får användas endast om den genomgått föreskriven kontroll och har befunnits uppfylla kraven. Anordningen får inte användas med vare sig högre tryck, temperatur eller densitet än de kontrollorganet i förekommande fall fastställt som högsta tilllåtna. Den får inte heller användas med lägre tryck och temperatur än de kontrollorganet i förekommande fall fastställt som lägsta tillåtna.
Installationskontroll
Installationskontroll skall utföras efter avslutad tillverkning och i samband med installation. Vid installationskontroll skall kontrolleras att kontroll enligt 7 kap. utförts, att anordningen är tät, att sådan utrustning som fordras med hänsyn till säkerheten finns och fungerar tillfredsställande, att det system i vilket anordningen ingår är lämpligt från skyddssynpunkt samt att anordningen även i övrigt uppfyller kraven i dessa föreskrifter.
Revisionskontroll
Revisionskontroll skall utföras när en anordning 1. har undergått omfattande reparation eller ändring, 2. kan ha tagit skada, 3. skall användas under väsentligt ändrade driftförhållanden, 4. har flyttats; gäller endast stationära anordningar som fordrar omfattande installation. Revisionskontrollen skall omfatta de moment i tillverkningskontrollen och installationskontrollen som fordras för att bedöma om anordningen är betryggande. Om det är lämpligt får moment som ingår i tillverkningskontrollen eller installationskontrollen ersättas med annan kontroll.
Återkommande kontroll
Den återkommande kontrollen skall omfatta de kontroller som fordras för att bedöma om det finns defekter på anordningen eller andra omständigheter som har ogynnsam inverkan på säkerheten. Vidare skall kontrolleras att anordningen är tät, att sådan utrustning som fordras med hänsyn till säkerheten finns och fungerar tillfredsställande, t.ex. överfyllningsskydd, samt att det system i vilket anordningen ingår är lämpligt från skyddssynpunkt.
Återkommande kontroll av öppna cisterner med tillhörande rörledningar och rörledningar som tillhör objektgrupperna 1, 3 eller 5 skall ske med ett intervall av 12 år. Beträffande anordningar som inte uppfyller kravet på korrosionsskydd enligt 5 kap. 2 § och ligger i mark och tillhör objektsgrupperna 1, 3 eller 5 eller ligger ovan mark och tillhör objektgrupp 5 gäller att återkommande kontroll skall ske med ett intervall av 6 år. För cisterner inom vattenskyddsområde som saknar sekundärt skydd enligt 10 kap. 3 och 4 §§ gäller att återkommande kontroll skall genomföras med ett intervall av 6 år. För anordningar som inte uppfyller kravet på korrosionsskydd enligt 5 kap. 2 § gäller att återkommande kontroll skall ske med ett intervall av 3 år.
Åtgärder efter kontroll
Sedan ackrediterat kontrollorgan kontrollerat anordning skall detta utfärda kontrollrapport samt i aktuella fall fastställa högsta respektive lägsta tillåtna tryck och temperatur och högsta tillåtna densitet hos vätskan. Har kontrollen avsett en öppen cistern (som inte redan är utrustad med märkning) skall kontrollorganet anbringa en skylt på väl synlig plats på cisternen. Skylten skall innehålla uppgifter om – cisternens tillverkningsnummer/Id-nummer, – organets märke och ackrediteringsnummer, – högsta respektive lägsta tillåtna tryck och temperatur samt högsta tillåtna densitet hos vätskan (allt i förekommande fall), – huruvida cisternen överensstämmer, överensstämmer med förbehåll eller inte överensstämmer med kraven.
Kontrollrapporten skall hållas tillgänglig av den som använder anordningen till dess att anordningen varaktigt tagits ur bruk. Den som använder anordningen skall skicka en kopia av kontrollrapporten till tillsynsmyndigheten. Kopia av kontrollrapporten behöver dock inte skickas till tillsynsmyndigheten såvitt avser anordningar enligt 1 kap. 2 § som är installerade inomhus.
9 kap. Cisterner och rörledningar som tas ur bruk
Cistern och rörledning som tas ur bruk skall tömmas och rengöras. Vidare skall åtgärder vidtas som hindrar att cisternen kan fyllas. Cistern som tagits ur bruk anmäls till tillsynsmyndigheten.
10 kap. Ytterligare krav inom vattenskyddsområde
Ytor, på vilka brandfarliga vätskor hanteras, skall utformas på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas.
Vid påfyllningsrör för tank inom vattenskyddsområde skall informationsskylt om "vattenskyddsområde" vara uppsatt. Informationsskylten skall vara väl synlig, vara av varaktig beskaffenhet eller ha annan varaktig märkning.
Cistern eller lösa behållare med en sammanlagd lagrad volym som är större än 250 liter skall ha sekundärt skydd. Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte cistern belägen i pannrum eller motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt.
Det sekundära skyddet skall rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens volym, och skall vara tätt och hållbart. Det sekundära skyddet måste vara utformat så att kontroll är möjlig.
Rörledningar skall vara dubbelmantlade eller ha annat sekundärt skydd. Rörledningar i mark får endast ha kopplingar mot cistern. Rörledning (i byggnad) får ej dras i eller under golv, utan skall förläggas väl synlig.
Vid konstruktions- och tillverkningskontroll skall kontrolleras att anordningar för sekundära skydd är täta och fungerar. Undantag från konstruktions- och tillverkningskontroll gäller för anordning för sekundärt skydd, för vilken certifieringsorgan meddelat intyg om överensstämmelse enligt 6 kap. 2 §.
Återkommande kontroll av det sekundära skyddet skall ske enligt samma intervall som för cisterner och rörledningar.
För befintliga cisterner och rörledningar som installerats före den 6 juni 1990, och som inte har sekundärt skydd, skall återkommande kontroll ske med ett intervall av 6 år för anordningar som har ett gott korrosionsskydd, och med ett intervall av 3 år för anordningar som saknar ett gott korrosions- 12 skydd.
Protokoll skall inges till tillsynsmyndigheten.
11 kap. Ansvar
Bestämmelser om ansvar vid överträdelse av dessa föreskrifter finns i 29 kap. miljöbalken (1998:808).
Övergångsbestämmelser m.m. 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 februari 2004, då Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2000:4) om skydd mot vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor skall upphöra att gälla. 2. För anordningar som tagits i bruk före den 1 juli 2000 får då gällande bestämmelser om utförande, utrustning, kontroll och förläggning tillämpas, i stället för motsvarande bestämmelser i 5 och 10 kap. dessa föreskrifter. 3. För anordningar som återkommande skall genomgå kontroll enligt 8 kap., men som tidigare inte omfattats av återkommande kontroll enligt de äldre bestämmelserna, gäller följande: a. Är anordningen i bruk den 1 november 1999 skall den genomgå kontroll enligt bestämmelserna om återkommande kontroll i 8 kap. senast den 1 juli 2004 (cistern utomhus) resp. den 1 juli 2006 (cistern inomhus). b. Är anordningen ej i bruk, dvs. tömd och rengjord, den 1 juli 2000 skall den kontrolleras enligt 8 kap. dessa föreskrifter innan den åter tas i bruk. För anordningar som återkommande skall genomgå kontroll enligt 8 kap., och som enligt tidigare bestämmelser genomgått återkommande kontroll, skall senaste tidpunkt för nästa återkommande kontroll bestämmas utifrån senast genomförda återkommande kontroll och intervallen angivna i 8 kap. Kontrollen skall utgå från de bestämmelser som gällde för anordningen när den första gången togs i bruk. 4. Kraven i 10 kap. 3, 4 och 5 §§ om sekundärt skydd inom vattenskyddsområde gäller inte generellt för befintliga anläggningar installerade före den 6 juni 1990. 5. Undantag meddelade med stöd av 11:1 och 11:2 §§ i Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2000:4 och som avser tids- och/eller kontrollintervall för återkommande kontroll gäller till den återkommande kontroll som infaller närmast efter det att dessa föreskrifter trätt i kraft, dock längst till den 1 januari 2006. Meddelade undantag som avser säkerhet och/eller sekundärt skydd gäller till den i respektive beslut angivna tidpunkten för upphörande, dock längst till den 1 januari 2007.
NATURVÅRDSVERKET
LARS-ERIK LILJELUND
Clas Magnusson
(Enheten för markanvändning och vattenverksamhet)
Elanders Gotab 44161, Stockholm 2004