Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Bemyndigande
Dessa föreskrifter skall tillämpas då vattenmyndigheten utför och redovisar uppgifter om ytvattenförekomster enligt 3 kap. 1 och 2 §§ förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt redovisar sådana uppgifter enligt 9 kap. 2 § samma förordning.
Definitioner
Termer och uttryck som används i denna föreskrift har samma betydelse som i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
I dessa föreskrifter avses med attribut: egenskaper hos ett visst objekt. För geografiska objekt indelas attribut i geometriska (läge, form, storlek) och tematiska (annan egenskap än geometri), geografisk databas: databas som innehåller digitala geografiska data, GIS: Geografiska informationssystem, informationssystem som hanterar geografiska data, rapporteringsförekomst: en ytvattenförekomst avgränsad i skala 1:250 000 som skall rapporteras till EU enligt 9 kap. 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. En rapporteringsförekomst kan omfatta flera mer detaljerat avgränsade ytvattenförekomster, riskbedömning: bedömning, i enlighet med punkten 1.5 andra stycket bilaga II till direktiv 2000/60/EG, av om ytvattenförekomsten riskerar att inte uppfylla de kvalitetskrav som fastställs enligt 4 kap. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,
statusklass: den status ytvattenförekomsten bedöms ha enligt definitionerna i bilaga V till direktiv 2000/60/EG,
topologi: beskrivning av hur geografiska objekt ansluter eller angränsar till varandra,
unik identitet: en unik identitet för en företeelse som är oberoende av dess representation och som kan jämföras med ett personnummer. Identiteten kan användas som kopplingsnyckel dvs. med hjälp av denna knyts information om objektet till objektet,
ytvattenkategori: en sjö, ett vattendrag, ett kustvattenområde eller ett vatten i övergångszon.
Typindelning av ytvattenförekomster
Ytvattenförekomster skall avgränsas i relevant skala. Tilldelning av unika identiteter skall göras enligt samma principer som för rapporteringsförekomster enligt punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift.
Varje ytvattenförekomst skall ges en typtillhörighet. I bilaga 1 till denna föreskrift anges de limniska regionerna, inom vilka en typindelning skall göras enligt föreskriftens bilaga 2. De marina typernas utbredning anges i föreskriftens bilaga 3.
Påverkansbedömning av ytvattenförekomster
Vid betydande påverkan från punktkällor skall utsläppet kopplas till berörd ytvatten- och rapporteringsförekomst tillsammans med information om punktkällans geografiska läge i form av x- och y-koordinat, dess existerande unika identitet i emissionsregistret (EMIR) och branschtillhörighet enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) med hushåll som tillägg.
Bedömningen av annan betydande påverkan än påverkan från punktkällor skall genomföras på lämplig geografisk nivå. Resultatet av bedömningen skall kopplas till vald geografisk nivå och till berörd rapporteringsförekomst tillsammans med information om branschtillhörighet, med hushåll som tillägg, i kategorierna areella näringar, industri, övrig eller okänd om uppgifter om källan saknas, samt vald metod för bedömning.
Ekonomisk analys
Redovisningen av den ekonomiska analysen skall i enlighet med 3 kap. 1 § 3. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön göras på vattendistriktsnivå. För punktkällor med betydande påverkan skall den göras branschvis enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) med hushåll som tillägg. För annan betydande påverkan skall redovisningen ske enligt branschtillhörighet, med hushåll som tillägg, i kategorierna areella näringar, industri, övrig eller okänd om uppgifter om källan saknas.
Registret över skyddade områden skall innehålla nationellt gällande data som beskriver områdets geografiska avgränsning, i GIS-format, och som anger dess unika identitet. Registret skall även innehålla uppgift om områdets namn, typ av områdesskydd, svensk lagstiftning som skyddar området samt syftet med skyddet.
Hantering av data om rapporteringsförekomster
En geografisk databas, med topologi, över rapporteringsförekomster i skala 1:250 000, uppdelad på olika ytvattenkategorier som inte överlappar varandra och med nätverksbildad hydrografi, skall hållas uppdaterad. Den geografiska databasen skall kunna levereras i ett standardiserat exportformat för GIS-information.
Indelningen i rapporteringsförekomster skall följa indelningskriterierna i punkt 4.1 i bilaga 4 till denna föreskrift.
Varje rapporteringsförekomst skall tilldelas en unik identitet enligt punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift. Till rapporteringsförekomstens unika identitet skall kopplas eventuellt ingående ytvattenförekomsters unika identiteter.
Attributdata till varje rapporteringsförekomst skall hållas uppdaterade och kunna exporteras i XML-format. Attributdata till rapporteringsförekomsten skall utöver dess unika identitet minst innehålla uppgift om förekomstens namn, identitet enligt Svenskt vattenarkiv (SVAR), distriktskod, identitet för delavrinnings- respektive huvudavrinningsområde enligt SVAR, kategorikod, typkod, typ av betydande påverkan, riskbedömning, statusklass, uppgift om rapporteringsförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad samt unik identitet på skyddat område.
Den geografiska databasen, enligt 10 § denna föreskrift, och XML-filen, enligt föreskriftens 13 §, skall tillhandahållas Naturvårdsverket vid begäran.
Vid justering av en befintlig rapporteringsförekomsts avgränsning eller tillägg av en ny sådan skall identitetssättningen följa principerna i punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift.
Justering av indelningen av rapporteringsförekomster eller dess attributvärden, enligt 13 och 15 §§ denna föreskrift, skall historikhanteras.
Det skall via den unika identiteten för rapporteringsförekomsten vara möjligt att spåra underlag och bedömningar som har legat till grund för den information som ingår i de underlag som redovisas till Naturvårdsverket enligt 9 kap. 2 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Rapporteringsförekomsternas geometri skall kunna tillhandahållas i referenssystemet SWEREF 99. __________ Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 2006. Naturvårdsverket LARS-ERIK LILJELUND
Håkan Marklund
Enheten för Miljöövervakning
Kriterier för indelning av limniska ekoregioner
Sveriges limniska ytvattenförekomster indelas i sju ekoregioner; 1. Fjällen över trädgränsen 2. Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen 3. Norrland kust, under högsta kustlinjen 4. Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. 6. Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. 7. Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h.
Ekoregionbeteckning anges med S för sjö eller V för vattendrag följt av regionbeteckning med nummer enligt ovan.
Exempel; en sjö belägen i region 3 (Norrlands kust) betecknas S3.
Bilaga 2
Kriterier för indelning av limniska typer
Tabellerna nedan anger de indelningskriterier för hydromorfologiska egenskaper som skall tillämpas vid typklassning av sjöar respektive vattendrag. De beteckningar som anges för ett av kriterierna skall anges som index. Detta hydromorfologiska index tillsammans med ekoregionsbeteckningen i bilaga 1 utgör typbeteckningen för en sjö eller ett vattendrag.
Exempel; en sjö belägen i ekoregion 2 med djup större än 5 meter och en yta större än 10 km2 men med låg humushalt och alkalinitet ges beteckningen S2(DShk).
Tabell 1
SJÖAR Djup (max) Yta Humus Kalk
> 5 m (D) > 10 km (S) > 50 mg Pt/l (H) > 1,0 mekv alk (K) </= 5 m (d) </=10 km (s) </= 50 mg Pt/l (h) </= 1,0 mekv alk(k)
Tabell 2 VATTENDRAG Tillrinnings- Humus Kalk område
> 15 km (S) > 50 mg Pt/l (H) > 1,0 mekv alk(K) </= 15 km (s) </= 50 mg Pt/l (h) </= 1,0 mekv alk(k)
Bilaga 3
- t- - t- - tå- n- t- rnu , nu nu n, n, kt- , , gpå te gp gpå gpå ve te n. te n. tte tte tte otte kik rka rka gpå rka rka de t, vå t, vå t, vå t, vå t, b t. t, s t, ski te n. te te ve ve te ve ve an n, va nutby n, va n, va vå nutby nutby orer . . . stra lini rka te rka lini rka te lini rka te g. lini g, n. gpå gpå kt atte linite ågpå linite ågpå linite atte atte
fa Sa ve by V sa ve Sa ve by Sa ve by V sa sub V sa nin Sa nin ka V vå V vå
Styr ar
ag 7) 0) 0) 0) 0) 5) 0) 5) 5)
90 90 90 90 90 90 90 90 90 Isd < (~4 < (~5 < (~3 < (~3 < (~5 < (~4 < (~6 < (~6 < (~4
r r r r ra r us, rd us and rd us, n- at lle lle lle lle gr gr gr ra le lle str e e e e sund r hå , s r hå e
rd rd rd ra rd nd/ re rd nd, nd/ nd/ ra rd otte era era era era B sub L hå L hå hå Le hå Sa i nor Ö hå elle Sa L elle Sa le hå
39 yte er m
tb
) mm en 10- ko nu en 10-
gar ko öre
atte 40 40 m
V (da 0-9 m före > 0-9 L 0-9 Sa > 39 f mer 0-9
ng r r
en lle t t lle t tt eri et
on dre tt e dda tt e tt tt 0-9 tt 0-9 dre tt tt 0-9 dda tt va dda st åg- p tsa tsa tsa
V ex Min utsa sky Sky Utsa myck utsa Utsa U Min utsa U Sky U
ku s
ge t t t h t, - t, t, - t är gre eri t t gre gre kta kta kta rre rre uha rre - la rre lin Sv h h om la la lint. h lint. ki esoha ki ki gre gre s t e v t oc oc oc djup oc is s m is s is s d stö d stö er yha d stö ndre d stö yha g a te m e la m e la er. gre m esoha m esoha lv et lv lv dr dr ag ol ol in ini 15 t vi 15 t vi t, övre la t, övre 10 t vi h u 10 t vi gr n e l t p t m t m t p r de r de r de mm re la el h un h un dr gre t oc gre lle re lle lle ko nd gre gre
ind t vid < oc t vid < oc t skikta t skikta la t vid < la lin t vid < la la t e nd t e t e t skikta t. t skikta t, un öre t, u t skikta t. t skikta p re re ha nda en lin nda en in en lin en dre nda en vre lin nda en vre dre nda h u nda lint nda lint
Ty tning & sal an öv an öv al an an an Ö oly an Ö bla ha bla lint f ha bla ha bla bla oc bla bla ik p, p, lyh rm rm p. /p p. m rm m rm h un m rm m rm h un esoha esoha
Sk O pe dju poly O pe dju po euha Pe poly lint. Pe oc O pe dju lint poly O pe dju oc Om övre lint. Om m Om m
i de h ot ot r d- en p- , inre la n, ju m indre jupt. m jupt. gor dda t oc g. n tta m n n te runt. de D de D nt m pe nli de r de io h sky ka G n. n. sky op ng i d va rå rå indre , inga r. t utsa ar ä ka , inre ka st nt. ros r oc up nl i fjor m ö er m er n gru . ttni ke tta r m ru ka ånga o o ku nt. nde t. ge er m vika r i i nne sä brist yc åv r ä åv G runt. dda r. ru ra vi nli da m re ttre gp ttre gp nds run ed kla r m r utsa öa G st . G mm un no Y Y ttla er nda G va m , sy v. r vå v. r vå e öa r. v, ko tte v ä v ä dda ust. ust, re rd trös axdjup i na ed spri nd gru ivning & dj h gr fö fö mm öa da de t ha t ha t ha t ha n slä n k n k t ha t fö kr rgå r m tta tta dda ko r oc rt m lig va rå pe la pe ånga nde es run ppe ppe ed spri ppe ppe ppe up
B Skä öa G sto då om Ö öp de utsa Ö öp m utsa Öppe sky Ö Ö före M da Ö dj
t- t- . , t- en rd re va va ds - täst- st st- st va tt ar s r- va rgå V nds sun ust va n. ns in ns ku ku st st k, re skä alm skä sund tte n te te tt, Vä alla s k K ku n. rra ttre ttre Ö n. ku ar va te ga H es h at tte r. ge ra rra tte sund kinge nre kinge alm ns y tte ns y kust stv ästkus tva ästkus te te tva re kån le ds i le u V V rda Ska n. n. Söd h no Ö n. S B rds oc n. B h K
.
K 1. kus 2. fjo 3. kus te 4. Ka kus te 5. oc kus 6. te 7 8. gå sun te 9. oc yttre
g, r- r. tn- in n- å- ga rve nu n. tte n, tte , gp ve t. ktn r. te tte gpå ga rka g. rka g, by va gpå t, va t, va t, vå t, isda linite ve in te , ski ve r. te , vå in n. te r, tn te ga te isda tn nut ga , vå
ågpå lini gpå lini n, tte linite rka lini te n, sa kik kik V S Sa utby vå isda Sa utby ka S va sa ve Sa Isda by ka
0 0 0 )
5) 0) 15 0) 15 0) 0) 0) 15 25 90 90 90 90 < (~2 < (~3 (~9 (~9 < (~7 < (~8 90- (~1
r r r r
elle lle lle lle 90- 90- e e e ård nd ård era era era rd era rd era rd
sa H L L L hå L hå L hå
- 39 . 39 - m er er en kom en kom en 10- ko m re mm mm re en 10- en 10öre 39 ko ko 39 m
40 m 40 fö 40 fö 0-9 H 0-9 > 39 f mer > mer 0-9 m före 0-9 m före 10- > mer
r r r t t t 10- lle lle lle t
tt cke tt) tt dda dda dre tt e tt. dre tt e tt dre tt e dda tsa tsa U (My utsa U Sky Sky Min utsa utsa Min utsa Utsa Min utsa sky
- -
g t ha a- dre dre t hög a- s a- s dre ntill gre go rm t lå rm lvi rm lvi re tte lt i h un gre la h un gre g oli esoha h un In lint. r pe oc e la r pe dre r pe ötva ltha oc nt. la rs de rs de t m oc li dr t hö lint. sa n ha vre vre vre n ha nna n ha nna gre vre ö oha h un gre oha gre esoha de lint. h un de de la m t, ö ig t, ö oc la t, ö ig lä rå ng, oc rå ng a rå ng a ed stort s t, ni ni re ni re dre ikta g ol ikta ikta g ol m om esoha lint lint om lint. om n n ha nda ikt ikt ikt h un re ha ha re t, öv re t, öv de ka t m t hö oc t hö . bla lvis sk lvis sk kta soha kta lvis sk rå m jupa nt sk gre gre go go jupa nt sk jupa nt sk gre de an
O D ne la De la De oli oli D ne ski me D ne ski lint lint. De la om flö yt
d, ed r t ed r t . r, r, . h ra m lig - m lig n n v ä st n n v ä st 30m r oc upe vika öa öde ed de eda t ha de eda t ha n < lfl rå p, rik rå p, rik öa dda ånga ånga r m rkt k ånga lä m förka m förka ntil m a, m a, ka . sk om tt dju pa om tt dju pa nlige t. ånga tte ed ju ed ju vi nt. r sta ed l og nre ot öppe nre ot öppe up m va m m nde m m nde de ru n ä I utsa ra h d ). I utsa ra h d ). up va g dj p m rd r. n rd r. n ed ne h sk rie rie dda till 60m ka v söt de d oc de d oc dj ust, ust, m rgå rda rå 00m rgå rda rå 00m ott k oc t a indre indre rd 10m nds fjä . Va fjä . Va sky nde n k n k B ru r m r (1 r m r (1 ra rgå r. rka r skä om tta r skä om tta n < jöla db ve pna r ä ga pna r ä ga ånga rie ppe ppe tte ed grun tte ed grun Ö Ö Skä vika frå Ins jor på Y öp öa yttre utsa m nin Y öp öa yttre utsa m nin M va
n. as ra n. st tte s s , t . n- s nh tte nd nd nd nd, n nds, m ön stva e la s vä ella rd la tte tr otte stva otla ötla kholm ötla olm Ö n sa and nd ku , m n. va , yt n B G rg rg rgå rgöt kh ku ra tte S rra rd tte rd tte dra stra otla ste oc ka t Stoc skä kust gå Ö tva ts G rgå tva Ö St tva Sö döst h no m är t, inre
10. sy kus Go 11. oc 12. Öste sa skä kus 13. Öste inre 14. yttre 15. sk kus 16. ve
t- n. t- t- r, r, t- t- r- r- ga ga r- r- n- - r. at nu rka nu nu nu nu ve t. ve , n. , n. ve ve tte ga tte ve tte tte te te tte tte gpå ötv . da va va gpå va gpå t, isda by rka t, isda by rka va gpå va gpå t, va is , s öde r, gpå r, linite r, r, r, de , vå et te ve te ve te n, it fl ga vå ga , vå ga , vå nut nut ga , vå ga , vå an orer te te te n, sa te n. lini tte gpå lini tte gpå te n. te n. lini rka in kt al ntill
Isda by Isda by ka Isda by ka Sa va vå Sa va vå Isda by ka Isda by ka fa Sa utby ve te
Styr
0 ) 0 ) 0 ) ) ) ) ar 0 15 20 15 25 15 20 75 55) 80 60 ag 15 0)
150 150 150 150 90- (~1 90- (~1 90- (~1 > (~1 > (~1 > (~1 > (~1 Isd 90- (~9 - S
r r r nd nd rd rd lle lle lle ra ra ra ra at de sa sa hå hå n- ent e e e r le r le r le r le str ra rd rd ra rd nd, nd, nda era ård, ård, otte era la dim Le hå L hå Le hå H elle H elle Sa elle Sa elle B sub L B se
- 39
er yte
en kom tb re mm ) en 10- nu 39 m 39 ko gar
40 fö atte 40 0-9 10- > mer 0-9 10- 0-9 0-9 m före 0-9 V (da
r r ng lle t lle t t t > t 0-9
eri
tt dre tt e tt dre tt e tt dda tt on dda dda dda dda tsa tsa åg- p
Utsa Min utsa sky Utsa Min utsa sky U Sky U V ex Sky Sky
-
g g g g lt dre ntill dre t hög lint dre t hög t hög t hö h re tte t lå t ha t hög t lå t lå ltha gre lt i gre gre gre gre h un In h un gre gre go gre h un gre gre tsa ) ltha la e la lint oc oc ötva oc nt. la e la la oli la oc t. la e la la e la dr SU lint. sa li dr dr dr d y g dre lin vre oha vre vre vre vre vre vre vre me oha gre oha h lå un ha t, ö h un lig ~ 6 P t, ö t, ö t, ö h un t, ö t, ö t, ö h un t, ö h un ig lä ig h go rie u. oc ed stort s oc oc oc ps ikta ikta m ikta ikta ikta ikta ikta t ikta ua g ol n ha g ol ) oc g oli st lint lint. ( n lint lint U lint lint lint. lint lint n hög o n hög oc S nite lse ~13 ha t hö de ka . t hö ha ha ha t lå ha ha tning ha ha lvis sk go soha lvis sk rå de lvis sk lvis sk go go lvis sk go lvis sk lvis sk go go ik lvis sk go go ltki ella gre an gre ella gre n på De oli m me De la om flö yt De la De oli oli De m (~3 P oli De la De oli oli Sk & sali De oli oli Sa te
. n- n de de få e ) r, n ra till ra 30m ra runt. nd rie ed rie ka r. ottne ntill G nlige arie p 6m n > vi r. större . öda 10m tte va r m va nka V < öa få va n. B dju ar, . ka ar, . e, ba ar. 30m re ån el ötva nlige ånga de gra v utfl ö vi ö m nd nd ö a la ed 30m 30m an n > i d, fr v s de ra de up va ed dd h sa ge ra (m t a ed få n > ed få n > ed nå rie ed få gor n Mä dda nli rka de rka dj r oc upe rå v m ige v m ige ust m sky v m v m ate ve ve nl nl va n frå sky nde jup va öa p, ivning på på t ha ra t ha n k t ha . t ha tte rkt k dom . r inga D kr . p va ånga rie p va r. ånga dju rkt va rkt de ppe ppe ppe ppe 30m runt. ppe es sta run Ö dju M va Ö dju Ö elle Ö öa > M G Ö de B & djupk Sta söt är 60m G sta flö
e e a- n. a- a- ns ns h ri
nh tte nh ns nh ns allsn. rke rke n. n, inr n, n. s inre - oc stua va n. n. n otte otte tte otte tte va tte va tte ike ike tte h H lvs s e zo olm B kust B kuste B kuste va K K va nv n. nv va oc lv va va gs kh Ä dra st st tte rd Ä ttre orra öga orra öga orra orra otte otte n i ån oc n öta ku kust ku kust kust rgå Sö N N N N tva rg St rde G t, y t, H t, H atte ordre
17. ve 18. ve inre 19. ve yttre 20. inre 21. yttre 22. B kus 23. B yttre V öve 24. Skä fjä 25. N
s t r ga r tta r nte ka r ga ra ga ga ps : 0 da
ar 15 i pa 90 da 150 da r up l isda ag fra < 90- > ta Isd • • • Sif ange an
: at
str rus de ub ent ns d a nda nd/G la dim
Hår Sa Ler B se
otte
B • • • •
:
n) r te r ga r
yte
ga ga
tb
nu nvat 39 da tte 40 da atte 0-9 da 10- >
V (bo • • •
r:
ie t*
tt* t da gor at tt
ts kyd ate u t S t utsa utsa - k m et re et tt dda
ind ågor Extre Myck Utsa M Sky Myck V • • • • • •
3
5 till till 6 8 30 ,5 0. 3 ll
): lint = lint = 6 till 1 30 n 18 ti n = <0 t = > zo SU te oha . lin lint = gs at ligoha en t (P lint = ån te ha att skv soha rg ini är åg O uha stv F L Hög Olig Me Poly E
Sal • • • • • • ka ku
n i öve
te ens t - Sv
t-
h vat ik kta oc ara i t n pb g/ Sk t fullt om t in nt) ski ikta äm atte en ll ane an nda
stv
u rm lvis sk rm bla
k blandn g:
(Pe De Pe er är ej ti
Om nin • • • eri er för it ri kr
i: ngs rite m m gor 30 30 elni
gsk in ate
ln a ind runt < jupt > jupk G D Inde D • • * Dess
Typindelning av Sveriges kustvatten
Skagerrak och Kattegatt
Göta Älvs- och Nordre Älvs estuarie 25.
1. Västkustens inre kustvatten. 2. Västkustens fjordar. 3. Västkustens yttre kustvatten, Skagerrak. 4. Västkustens yttre kustvatten, Kattegatt.
e kustvatten. ttre kustvatten. inr y
sund, sund, ar ar esunds kustvatten. m m Ör ra
d och Kal d och Kal och nor vatten. går går
Halland a esunds kust
Ölands och Gotlands kustvatten. Södr Ör Skånes kustvatten. Blekinge skär Blekinge skär 5. 6. 7. 8. 9. 10.
sjön
Öster
ch egentliga tt o
Kattega
Stockholms inre Skärgård och Hallsfjärden 24. 8. Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten. 9. Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten. 10. Ölands och Gotlands kustvatten. 11. Gotlands nordvästra kustvatten. 12. Östergötland och Stockholms skärgård, mellankustvatten. 13. Östergötlands inre kustvatten. 14. Östergötlands yttre kustvatten. 15. Stockholms skärgård, yttre kustvatten.
16. Södra Bottenhavet, inre kustvatten. 17. Södra Bottenhavet, yttre kustvatten. NFS 2006: 18. Norra Bottenhavet, Höga Kusten, inre kustvatten. 19. Norra Bottenhavet, Höga Kusten, yttre kustvatten.
20. Norra Kvarkens inre kustvatten. 21. Norra Kvarkens yttre kustvatten. 22. Norra Bottenviken, inre kustvatten. 23. Norra Bottenviken, yttre kustvatten.
NFS 2006:
Bilaga 4
Hantering av data om rapporteringsförekomster
4.1 Kriterier för indelning av rapporteringsförekomster
Vid indelning i rapporteringsförekomster utgör vattendragens och sjöarnas fysiska struktur huvudkriterium.
• Sjöar större än eller lika med 1 km² och vattendrag längre än eller lika med 15 km utgör grunden för identifieringen av rapporteringsförekomster.
• Även vattendrag kortare än 15 km kan utgöra egna rapporteringsförekomster om de ligger nedströms ett vattendrag som är längre än 15 km eller om vattendraget är beläget nedströms en sjö (större än 1 km²). Detta för att bibehålla ett sammanhängande hydrografiskt nätverk.
• Vattendrag kan delas in i rapporteringsförekomster kortare än 15 km då det är befogat utifrån skillnader i status- och påverkansklassning.
• Rapporteringsförekomster för kustvatten och vatten i övergångszon skapas mellan kustlinjen och 1 NM (Nautisk Mil) utifrån Havsområdesregistret (SMHI).
• Rapporteringsförekomster för havsområden (utsjöområden) skapas mellan 1 och 12 NM utanför baslinjen för varje distrikt för uppföljning av kemisk status.
• Stora sjöar kan delas in i bassänger som utgör egna rapporteringsförekomster beroende på skillnader i status- och påverkansklassning.
4.2 Principer för identitetssättning
Rapporteringsförekomstidentiteten för sjöar består av sjöidentiteten i SVAR med tillägget SE (landsbeteckning) före sjöidentiteten (ex. SE699454- 156100).
Rapporteringsförekomstidentiteten för en vattendragssträcka beräknas som SE plus en fryst utloppskoordinat med sex siffror i RT90 2.5 gon V (ex. SE666752-164617). För att erhålla unika identiteter adderas 1 till X- och Ykoordinaterna för huvudvattendraget uppströms en bigren.
Rapporteringsförekomstidentiteten för kustvatten och vatten i övergångszonen är havsområdesidentiteten (hnr) enligt SVAR med beteckningen SE före havsområdesnumret.
4.2.1 Vid justering respektive tillägg av vattendrag
Identitetssättning vid uppdelning av en rapporteringsförekomst sker enligt principen att x- och y-koordinaten för delningspunkten ger underlag för de nya identiteterna. • Rapporteringsförekomsten uppströms delningspunkten får en identitet som består av landsbeteckningen SE och delningspunktens koordinat med ett tillägg av ett (1) i x- och y-led. Koordinaten ges i RT90 2.5 gon V med 6 siffrors noggrannhet.
• Rapporteringsförekomsten nedströms delningspunkten får en identitet som består av landsbeteckningen SE och delningspunktens koordinat subtraherat med ett (1) i x- och y-led. Koordinaten ges i RT90 2.5 gon V med 6 siffrors noggrannhet.
• Ett anslutande biflöde som skall identitetssättas får en identitet som består av landsbeteckningen SE och mynningspunktens koordinat (vattendragsnumret).
Endast en delning kan ske vid varje tillfälle.
Figur 4.2.1 Exempel på hur unika identiteter skapas då ett biflöde läggs till en befintlig rapporteringsförekomst.
Den ursprungliga rapporteringsförekomsten SE650578-136922 delas då en ny rapporteringsförekomst läggs till (SE649987-137186). De nya unika identiteterna för rapporteringsförekomsterna visas med understrukna siffror.
Vid delning av en rapporteringsförekomst utan tillägg av biflöde används delningspunktens x- och y-koordinat med tillägg respektive subtraktion av ett (1) för att ge de nya identiteterna för rapporteringsförekomsterna uppströms och nedströms delningspunkten, se figur 4.2.2. Koordinaten ges i RT90 2.5 gon V med 6 siffrors noggrannhet.
Figur 4.2.2 Exempel på hur unika identiteter skapas vid delning av en befintlig rapporteringsförekomst.
Delningspunktens x- och y-koordinat används med tillägg respektive subtraktion av ett (1) för att ge de nya identiteterna för rapporteringsförekomsterna uppströms och nedströms delningspunkten. De nya unika identiteterna för rapporteringsförekomsterna är understrukna i figur 4.2.2.
4.2.2 Vid justering respektive komplettering av sjöar
Vid finindelning av sjöar skapas identiteter för de nya rapporteringsförekomsterna (bassängerna) bestående av landskoden SE och koordinaterna för polygonens ungefärliga mittpunkt i RT90 2.5 gon V, med 6 siffrors noggrannhet.
Önskar man återgå till den odelade sjön så tas den delande linjen bort tillsammans med bassängernas identitetspunkter. En ny identitetspunkt skapas vilken ges den odelade sjöns gamla identitet.