Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Finansdepartementet /S2 Skatte- och tullavdelningen

Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

6.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om

Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslås att nedsättningen av energiskatt och koldioxidskatt för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet ska slopas. Vidare föreslås slopad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Slutligen föreslås att skatten på kemikalier i viss elektronik ska höjas. Förslagen föranleder ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi samt lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.

1 Lagtext

1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 6 a kap. 3 och 3 a §§ ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 6 a kap. 3 b och 3 c §§ ska betecknas 6 a kap. 3 och 3 a §§, dels att 1 kap. 11 a §, 6 a kap. 1 §, den nya 3 a § och 5 §, 7 kap. 1 § och 9 kap. 2 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

1 kap.

11 a §

I fråga om energiskatt och koldioxidskatt på bränslen samt energiskatt på elektrisk kraft förstås med stödordning sådant statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som anges i följande bestämmelser i denna lag: 1. 6 a kap. 1 § 9 a och 17 a, 1. 6 a kap. 1 § 9 a och 17 a, 2. 6 a kap. 1 § 9 b och 3 §, 2. 6 a kap. 1 § 9 b och 3 §, 3. 6 a kap. 1 § 10, 3. 6 a kap. 1 § 10, 4. 6 a kap. 1 § 11, 4. 6 a kap. 1 § 11, 5. 6 a kap. 1 § 13, 5. – , 6. 6 a kap. 1 § 17 b, 6. 6 a kap. 1 § 17 b, 7. 6 a kap. 2 a § första stycket 1, 7. 6 a kap. 2 a § första stycket 1, 8. 6 a kap. 2 a § första stycket 2, 8. 6 a kap. 2 a § första stycket 2, 9. 6 a kap. 2 b och 2 c §§, 9. 6 a kap. 2 b och 2 c §§, 10. 7 kap. 3 a och 3 b §§, 10. 7 kap. 3 a och 3 b §§, 11. 7 kap. 4 §, 11. 7 kap. 4 §, 12. 9 kap. 5 och 5 a §§, 12. 9 kap. 5 och 5 a §§, 13. 11 kap. 9 § första stycket 6 13. 11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 §, och 14 §, 14. 11 kap. 9 § första stycket 7 14. 11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 §, och 15 §, 15. 11 kap. 9 § första stycket 8, 15. 11 kap. 9 § första stycket 8, 16. 11 kap. 10 §, 16. 11 kap. 10 §, 17. 11 kap. 12 §, 17. 11 kap. 12 §, 18. 11 kap. 12 a §, 18. 11 kap. 12 a §, 19. 11 kap. 12 b §. 19. 11 kap. 12 b §.

1 Senaste lydelse av 6 a kap. 3 § 2015:750 6 a kap. 3 a § 2008:561 6 a kap. 3 b § 2008:561. Senaste lydelse 2017:1231. 5

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §

3

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt

1. Förbrukning

a) för annat 100 100 100 ändamål än som procent procent procent motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning

b) i metallurgiska 100 100 100 processer under procent procent procent förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl

c) i annat fall än 100 100 100 som avses i a eller procent procent procent b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning

2. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 tåg eller annat bränsle procent procent procent som avses

3 Senaste lydelse 2017:1225.

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt spårbundet i 2 kap. 1 § färdmedel första stycket 3 b

3. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 skepp, när skeppet bränsle procent procent procent inte används för som avses privat ändamål i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

4. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 båt för vilken bränsle procent procent procent medgivande som avses lämnats enligt i 2 kap. 1 § 2 kap. 9 § eller för första vilken fiskelicens stycket 3 b som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

5. Förbrukning i

a) luftfartyg, när Andra 100 100 100 luftfartyget inte bränslen procent procent procent används för privat än flygändamål fotogen (KN-nr 2710 19 21)

b) luftfartygs- Andra 100 100 100 motorer i bränslen procent procent procent provbädd eller än liknande flygbensin anordning (KN-nr 2710 11 31) och flygfotogen

6. Förbrukning vid 100 100 100 framställning av procent procent procent energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt inträtt för tillverkaren

7. Förbrukning för Bränsle 100 100 – framställning av som avses procent procent skattepliktig i 2 kap. 1 § elektrisk kraft första stycket 3 b

8. – – – –

9. Om Bensin, skattebefrielse inte råtallolja, följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

a) i en anläggning 70 procent 100 – för vilken procent utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

b) i andra fall än 70 procent – – som avses under a

10. Om Bensin, 70 procent – – skattebefrielse inte råtallolja, följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt 11. Om skatte- Bensin, 70 procent – – befrielse inte följer råtallolja, av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

12. Om – – 100 skattebefrielse inte procent följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

13. Förbrukning Andra 89 procent 40 procent – vid tillverknings- bränslen processen i än bränsle gruvindustriell som avses verksamhet för i 2 kap. 1 § drift av andra första motordrivna stycket 3 b fordon än personbilar, lastbilar och bussar

framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt inre fysikaliska struktur förändras

17. Om Råtallolja skattebefrielse inte och följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § framställning av första värme i en stycket 3 b anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärme- 70 procent 89 procent – produktion

b) i annan värme- – 9 procent – produktion

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt

1. Förbrukning

a) för annat 100 100 100 ändamål än som procent procent procent motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning

b) i metallurgiska 100 100 100 processer under procent procent procent förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl

c) i annat fall än 100 100 100 som avses i a eller procent procent procent b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning

2. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 tåg eller annat bränsle procent procent procent spårbundet som avses färdmedel i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

3. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 skepp, när skeppet bränsle procent procent procent inte används för som avses privat ändamål i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

4. Förbrukning i Bensin, 100 100 100 båt för vilken bränsle procent procent procent medgivande som avses lämnats enligt i 2 kap. 1 § 2 kap. 9 § eller för första vilken fiskelicens stycket 3 b som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

5. Förbrukning i

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från

luftfartyget inte bränslen procent procent procent används för privat än flygändamål fotogen (KN-nr 2710 19 21)

b) luftfartygs- Andra 100 100 100 motorer i bränslen procent procent procent provbädd eller än liknande flygbensin anordning (KN-nr 2710 11 31) och flygfotogen

6. Förbrukning vid 100 100 100 framställning av procent procent procent energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

7. Förbrukning för Bränsle 100 100 – framställning av som avses procent procent skattepliktig i 2 kap. 1 § elektrisk kraft första stycket 3 b

8. – – – –

9. Om Bensin, skattebefrielse inte råtallolja, följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

a) i en anläggning 70 procent 100 – för vilken procent

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

b) i andra fall än 70 procent – – som avses under a

10. Om skatte- Bensin, 70 procent – – befrielse inte råtallolja, följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

11. Om skatte- Bensin, 70 procent – – befrielse inte råtallolja, följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § annat ändamål än första drift av stycket 3 b motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

12. Om – – 100 skattebefrielse inte procent följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

13. – – – – –

14. – – – – –

Ändamål Bränsle Befrielse Befrielse Befrielse som inte från från från ger energiskatt koldioxid- svavelbefrielse skatt skatt

15. – – – – –

16. Förbrukning i 100 100 100 processer för procent procent procent framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

17. Om Råtallolja skattebefrielse inte och följer av tidigare bränsle punkter, som avses förbrukning för i 2 kap. 1 § framställning av första värme i en stycket 3 b anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärme- – 9 procent – produktion

b) i annan värme- – 9 procent – produktion

6 a kap.

3 a §

för utvinning av mekanisk energi ur för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller hetvatten vid kraftvärme- ånga eller hetvatten vid kraftvärmeproduktion medges inte någon produktion medges inte någon skattebefrielse enligt 1 § 17 a eller skattebefrielse enligt 1 § 17 a. 3 § .

5 5 § De begränsningar av skatte- De begränsningar av skattebefrielsen i 1 § och 3 § andra befrielsen i 1 § som gäller bensin stycket som gäller bensin och och bränsle som avses i 2 kap. 1 § bränsle som avses i 2 kap. 1 § första första stycket 3 b ska även gälla för stycket 3 b ska även gälla för bränsle som avses i 2 kap. 3 och bränsle som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ och som beskattas på samma 4 §§ och som beskattas på samma sätt. sätt.

7 kap.

6 1 § Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle 1. som av den skattskyldige exporterats till tredjeland eller förts till en frizon för annat ändamål än att förbrukas där, 2. som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., 3. som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande, 4. som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5, 5. som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt. Avdrag för skatt på bränsle som Avdrag för skatt på bränsle som den skattskyldige förbrukat på ett den skattskyldige förbrukat på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse sätt som ger rätt till skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11, med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11 13 eller 17 eller med stöd av eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 6 a kap. 2 a, 2 b , 2 c eller 3 § får 2 a, 2 b eller 2 c § får dock göras dock göras endast om den endast om den skattskyldige inte är skattskyldige inte är ett företag utan ett företag utan rätt till statligt stöd. rätt till statligt stöd.

9 kap.

2 § 7 Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.

5 Senaste lydelse 2009:1495. 6 Senaste lydelse 2016:505. 7 Senaste lydelse 2016:1072.

Återbetalning med stöd av Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 9 – 11, 13 eller 17 eller 6 a kap. 1 § 9, 10, 11 eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b , 2 c med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b eller eller 3 § medges endast om 2 c § medges endast om sökanden sökanden inte är ett företag utan rätt inte är ett företag utan rätt till till statligt stöd. I dessa fall krävs statligt stöd. I dessa fall krävs även även att sökanden lämnar uppgifter att sökanden lämnar uppgifter om om stödmottagare för sin stödmottagare för sin verksamhet, verksamhet, om återbetalning söks om återbetalning söks med belopp med belopp som medför att som medför att sökandens sökandens sammanlagda åter- sammanlagda återbetalning inom betalning inom stödordningen per stödordningen per kalenderår kalenderår uppgår till minst uppgår till minst 1. 15 000 euro i fall som avses i 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § första 6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § första stycket 2, eller stycket 2, eller 2. 200 000 euro i övriga fall. 2. 200 000 euro i övriga fall. Återbetalning med stöd av Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 b § eller 2 c § medges 6 a kap. 2 b eller 2 c § medges endast i den utsträckning avdrags- endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §. rätt inte följer av 7 kap. 3 §.

8 5 § Beskattningsmyndigheten med- Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i ger, i den omfattning som anges i andra – femte styckena, efter andra – fjärde styckena, efter ansökan från förbrukaren ansökan från förbrukaren återbetalning av skatt på elektrisk återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som denne kraft och bränsle som denne förbrukat för framställning av förbrukat för framställning av värme eller kyla som levererats för värme eller kyla som levererats för ändamål som ger skattebefrielse ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 , 10, 11 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § första stycket 2, 3 eller 5. Med första stycket 2, 3 eller 5. Med förbrukning för framställning av förbrukning för framställning av värme eller kyla avses i fråga om värme eller kyla avses i fråga om återbetalning av skatt på elektrisk återbetalning av skatt på elektrisk kraft även sådan förbrukning som kraft även sådan förbrukning som skett i samband med fram- skett i samband med framställningen för drift av pumpar, ställningen för drift av pumpar, fläktar och andra hjälpanordningar fläktar och andra hjälpanordningar som är nödvändiga för driften av som är nödvändiga för driften av anläggningen. anläggningen Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för

8 Senaste lydelse 2017:1220.

a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.

3 §

Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

8. 8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9. 8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,

11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,

12. 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans

nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

3 a §

Senaste lydelse 2017:1222.

det jämförelsetal, uttryckt i procent, det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2017 . avser och prisläget i juni 2018 . Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2 Energiskattedirektivet och lagen om skatt på energi

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, kallat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som LSE är att bränslen och el ska beskattas. De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet beskattas vid användning som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning. Direktivet innehåller dock även krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning eller fullständig skattebefrielse i andra situationer.

3 Slopad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

3.1 Bakgrund och gällande rätt

För diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet, s.k. gruvdiesel, tas energiskatt och koldioxidskatt ut med 11 procent respektive 60 procent av de generella skattenivåerna. Skattenedsättningen för gruvdieseln infördes 1995 i samband med att beskattningen av diesel i arbetsfordon inom övrig industriell verksamhet skulle ske på samma sätt som för förbrukning i jordbrukstraktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Fram t.o.m. 2015 motsvarade både energi- och koldioxidskattenivåerna för gruvdieseln de skattenivåer som gällde för eldningsolja inom industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS. Den stegvisa utfasningen av koldioxidskattebefrielsen för uppvärmningsbränslen inom industrin utanför EU ETS som skedde mellan 2016 och 2018 har dock inte tillämpats för gruvdieseln. Energiskattenivån för gruvdieseln motsvarar 2019 ungefär den nivå som gäller för eldningsolja inom industrin.

3.2 Slopad skattenedsättning

Promemorians förslag: Nedsättningen av energiskatt och koldioxidskatt för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet slopas. Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2019.

Skälen för förslaget: Klimatet är en av regeringens prioriterade frågor. Klimatavtalet från Paris innebär att världen för första gången har ett globalt klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra med allt ambitiösare åtaganden utifrån förmåga. Genom avtalet ska samtliga länder sträva efter att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Riksdagen har antagit ett etappmål för klimatutsläpp som sker utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS, dvs. för den s.k. icke-handlande sektorn. Enligt detta nationella mål ska utsläppen minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå motsvarande 29,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsgapet för att nå etappmålet till 2020 med enbart inhemska åtgärder var vid den senaste bedömningen 0,9 miljoner ton. Bedömningen av utsläppsgapet inkluderar endast effekten av de styrmedel som var beslutade i juni 2016, därmed omfattas inte effekterna av exempelvis Bränslebytet och bonus – malussystemet. Miljömålsberedningen föreslog i betänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) ett långsiktigt nationellt mål för utsläppen av växthusgaser till 2045. Den dåvarande regeringen beslutade den 9 mars 2017 att överlämna en proposition till riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) som bl.a. innefattade förslag till en ny klimatlag och ett långsiktigt utsläppsmål i enlighet med Miljömålsberedningens förslag. Riksdagen godkände det regeringen föreslagit om mål för den svenska klimatpolitiken (se bet. 2016/17:MJU24 och rskr. 2016/17:320). Detta innebär bl.a. följande. Det klimatpolitiska arbetet ska utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. Förslaget om s.k. nettonollutsläpp omfattar även utsläpp inom EU ETS. I syfte att minska utsläppen av koldioxid från gruvsektorn och bidra till en globalt hållbar utveckling samt för att bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045 föreslås att nedsättningarna av energiskatt och koldioxidskatt med 89 procent respektive 40 procent vid förbrukning av gruvdiesel slopas.

Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 11 a §, 6 a kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 9 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3.3 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och

företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

3.3.1 Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att minska utsläppen av koldioxid från gruvsektorn för att därigenom bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045. Alternativet, att inte slopa nedsättningarna, skulle innebära svagare incitament för gruvsektorn att minska sina utsläpp. Åtgärden innebär att skatteutgifterna för nedsatt energiskatt respektive koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet upphör.

3.3.2 Offentligfinansiella effekter

De ökade skatteintäkterna beräknas preliminärt till 340 miljoner kronor per år vid slopad nedsättning, varav 240 miljoner kronor avser energiskatt och 100 miljoner kronor avser koldioxidskatt. I och med att förslaget om slopad nedsättning av energi- och koldioxidskatten föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 uppstår en delårseffekt för 2019. Skatteintäkterna beräknas 2019 öka med 140 miljoner kronor.

3.3.3 Effekter för företagen

Med nuvarande nedsättningar av energiskatten och koldioxidskatten motsvarar den totala punktskatten på gruvdiesel 1 614 kronor per kubikmeter diesel (miljöklass 1) under första halvåret 2019. Utan nedsättningar är denna nivå 4 716 kronor per kubikmeter. Förslaget innebär att skatten höjs med 3 102 kronor per kubikmeter (3,10 kronor per liter), vilket motsvarar en höjning av kostnaderna för gruvdiesel med 30 – 40 procent. Ca 280 företag inom gruv- och stenbrottsnäringen omfattas av den nuvarande nedsättningen. Skatten på gruvdiesel omfattar brytning av metallmalm, kalksten, dolomitsten och annan sten. De största volymerna av fast berg för utvinning av metaller bryts huvudsakligen i norra Norrland och i Bergslagen. Järnmalmsbrytningen är lokaliserad till norra Norrland och för övrig metallutvinning är täkterna koncentrerade till dels Norrbotten, dels Örebro och Dalarnas län (brytning av zink, bly och silver). Kalkstensbrytning är lokaliserad till bl.a. Gotland, i Skåne och Dalarna. Omkring 6 större företag bedriver järnmalmsutvinning och utvinning av annan malm (t.ex. Boliden AB, LKAB och Zinkgruvan Mining AB). Några större företag bedriver kalkstensbrytning (t.ex. Cementa AB, Nordkalk AB och SMA Mineral AB) eller sysslar med annan stenbrytning (t.ex. NCC Roads AB, Skanska Asfalt och Betong AB och Swerock AB). Uppskattningsvis 150 – 200 mindre företag bedriver utvinning av främst andra mineraler än metall (dvs. kakstensbrytning, annan stenbrytning, som kross för vägbyggen och annan konstruktion).

För ett större företag inom gruvindustrin bedöms skattehöjningens andel relaterat till omsättningen bli relativt låg (0,2 procent vid en fiktiv gruvdieselförbrukning med 20 000 kubikmeter och fiktiv omsättning om 30 000 miljoner kronor per år). För ett mindre företag inom t.ex. stenbrytning beräknas skattehöjningens andel relaterat till omsättning bli relativt högre (1,5 procent vid en fiktiv gruvdieselförbrukning med 250 kubikmeter och fiktiv omsättning om 50 miljoner kronor per år). Mindre företag inom stenbrytning har sannolikt större möjlighet att vältra över ökade skattekostnader på konsumentledet jämfört med större gruvföretag som bryter metaller som verkar på en internationellt konkurrensutsatt marknad. Förslaget bedöms mildra företagens administrativa kostnader något.

3.3.4 Effekter för miljön

Det är svårt att bedöma vilken effekt som den slopade skattenedsättningen får på sikt. Fler och fler arbetsmaskiner i gruvindustriell verksamhet drivs av el i stället för diesel. Åtgärden kan påskynda denna övergång till eldrift. Diesel till berörda arbetsmaskiner får genom åtgärden ett högre pris, allt annat lika, vilket bedöms leda till lägre förbrukning och därigenom lägre koldioxidutsläpp och utsläpp av övriga luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider. Högre kostnader för metallbrytning kan medföra en viss risk för koldioxidläckage, dvs. att gruvbrytning och därmed utsläpp av koldioxid flyttar till länder som inte är bundna av motsvarande utsläppsrestriktioner. Åtgärden medför något förbättrade möjligheter för Sverige att på ett kostnadseffektivt sätt nå målet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. Utsläppen av koldioxid till följd av åtgärden beräknas på sikt minska med cirka 30 000 ton, vilket i så fall skulle motsvara omkring 0,05 procent av utsläppen från Sverige per år.

3.3.5 Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget förväntas medföra något lägre löpande kostnader för Skatteverket då hantering av skattenedsättningen för gruvdiesel upphör. Förslaget förväntas medföra vissa kostnader av engångskaraktär för att tillgodose företagens informationsbehov vid de ändrade reglerna. Förslaget torde inte föranleda några behov av informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Kostnaderna för Skatteverket kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och eventuella kostnader ska därför hanteras inom ram. Förslagen bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

3.3.6 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med dels rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003,

s. 51, dels reglerna om statligt stöd som följer av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget bedöms därför vara förenligt med EUrätten.

3.3.7 Övriga effekter

Förslaget bedöms påverka glesbygden något mer än storstadsregionerna. Om högre kostnader för gruvbrytning leder till att verksamheter läggs ned eller flyttas, kan sysselsättningen i branschen påverkas negativt. Förslaget bedöms i det stora hela inte påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

4 Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion

4.1 Bakgrund och gällande rätt

Koldioxidskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS, än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, tas sedan den 1 januari 2018 ut med 11 procent av den generella koldioxidskattenivån. Den 1 januari 2018 höjdes även koldioxidskatten till 91 procent av den generella koldioxidskattenivån för bränslen som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU ETS än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion. För produktion av värme i kraftvärmeanläggningar, såväl inom som utanför EU ETS, tas energiskatt ut med 30 procent av den generella skattenivån. Med kraftvärmeproduktion avses samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, om den värme som uppkommer nyttiggörs och elverkningsgraden uppgår till minst 15 procent. De ovan beskrivna skattelättnaderna för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar respektive i fjärrvärmeanläggningar inom EU ETS utgör statligt stöd och omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6. 2014, s. 1), kallad GBER. Detta innebär bl.a. att regeringen lämnar viss sammanfattande information om stöden till kommissionen. Artikel 16.1 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, kallat energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa. Detta är grunden för den skattebefrielse som i dag gäller för olika flytande och gasformiga biobränslen för uppvärmning enligt 6 a kap. 2 b och 2 c §§ lagen

(1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Ett förbehåll för skattebefrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet).

4.2 Slopad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk

Promemorians förslag: För bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet tas energiskatt ut med 100 procent av den generella nivån. När sådan förbrukning sker inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) tas koldioxidskatt ut med 91 procent av den generella nivån. För förbrukning utanför EU ETS ska koldioxidskatt även fortsättningsvis tas ut med 100 procent av den generella nivån. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019.

Skälen för förslaget: Promemorians förslag baseras även i denna del på de klimatmål som redogjorts för i föregående avsnitt. I syfte att minska utsläppen av koldioxid från svenska kraftvärmeanläggningar och bidra till en globalt hållbar utveckling samt för att bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045 föreslås förändringar av nedsättningarna av energiskatt och koldioxidskatt vid framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Förslaget innebär att för bränslen som förbrukas för produktion av värme i kraftvärmeanläggningar ska energiskatt tas ut med 100 procent av den generella energiskattenivån. Detta gäller anläggningar såväl inom som utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS. För kraftvärmeanläggningar inom EU ETS föreslås att koldioxidskatt tas ut med 91 procent av den generella koldioxidskattenivån. Detta är samma nivå som i dag gäller för annan fjärrvärmeproduktion inom EU ETS och innebär avseende kraftvärmeproduktion en höjning från nu gällande 11 procent. För värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar utanför EU ETS föreslås inte några förändringar avseende koldioxidskatt, d.v.s. full skatt tas ut även i fortsättningen. Dagens användning av biogas och vegetabiliska och animaliska oljor och fetter för värmeproduktion antas ske i anläggningar som omfattas av EU ETS. Ett förbehåll för skattebefrielsen av dessa biobränslen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter. Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv. Genom att föreslå att befrielsen från koldioxidskatt sänks till 9 procent av den generella skattenivån för värmeproduktion inom EU ETS, görs bedömningen att risken inte ökar för att den skattelättnad som ges till aktuella biobränslen utgör överkompensation.

Vad gäller skattenedsättningar för värmeproduktion inom industriell tillverkningsprocess föreslås inte några ändringar. Inte heller berörs möjligheten för en värmeproducent att ansöka om återbetalning enligt 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, vid leveranser av värme och kyla till vissa nedsättningsberättigande ändamål. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.

Lagförslag Förslaget föranleder att dels 6 a kap. 3 och 3 a §§ LSE upphävs, dels nuvarande 6 a kap. 3 b och 3 c §§ samma lag får beteckningarna 6 a kap. 3 och 3 a §§. Vidare föranleder förslaget ändringar i 6 a kap. 1 §, den nya 3 a § och 5 §, 7 kap. 1 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ samma lag.

4.3 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

4.3.1 Syfte och alternativa lösningar

Förslaget syftar till att minska utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen i svenska kraftvärmeanläggningar för att därigenom bidra till en omställning till fossilfria bränslen och till målet om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Alternativet att låta beskattningen vara oförändrad bedöms inte i motsvarande utsträckning bidra till att målet uppfylls. Förslaget innebär att skatteutgiften för nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk upphör. I regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2017/18:98) redovisas koldioxidskatten på fossila bränslen för kraftvärmeverk inom EU ETS som en skattesanktion, eftersom utsläppen av koldioxid från dessa verksamheter redan prissätts inom handelssystemet. Förslaget medför därmed att skattesanktionen avseende koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU ETS ökar. Motsvarande sanktion avskaffades 2013, bl.a. med motiveringen att dubbla styrmedel då undviks, och den återinfördes 2018 på nuvarande nivå, bl.a. eftersom den bedömdes bidra till att minska utsläppen av koldioxid från svenska anläggningar.

4.3.2 Offentligfinansiella effekter

Förslaget om höjd energiskatt och koldioxidskatt för fossila bränslen som används för värmeproduktion i kraftvärmeverk bedöms på årsbasis öka skatteintäkterna med ca 444 miljoner kronor. Energiskattehöjningen svarar för ca 19 miljoner kronor per år och koldioxidskattehöjningen för ca 425 miljoner kronor per år. I och med att förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 uppstår en delårseffekt för 2019. Skatteintäkterna beräknas 2019 öka med 185 miljoner kronor. Eftersom en betydande andel av användningen av fossila bränslen bland kraftvärmeverken redan är under avveckling, se nästa avsnitt, förväntas dock ökningen av de offentligfinansiella intäkterna som en följd av den föreslagna regeländringen inte vara bestående över tid.

4.3.3 Effekter för företagen

Överlag har andelen fossila bränslen i värmeproduktionen minskat avsevärt över tid, se figur 1. Huvuddelen av värmeproduktionen sker inte med fossila bränslen. Volymmässigt är det kol och naturgas som står för de största andelarna fossila bränslen, men det är samtidigt vanligast förekommande att eldningsolja tillsätts i produktionen av värme. En låg andel eldningsolja används för att framställa värme i många fjärrvärmenät. I viss utsträckning bedöms det då handla om olja som används i rena värmeverk och som inte berörs av förslaget. Kol används primärt i ett fåtal kraftvärmeanläggningar, främst i Stockholm, Västerås, Norrköping och Linköping. Dessa fjärrvärmenät svarade 2017 enligt Energiföretagen Sverige för ca 99 procent av det kol som används vid framställning av värme. Naturgas används framför allt i kraftvärmeverk i Malmö (Heleneholmsverket, tidigare även i Öresundsverket) och Göteborg (Rya kraftvärmeverk). Där förbrukades 2017 enligt Energiföretagen Sverige ca 96 procent av den naturgas som användes för produktion av värme. 10

10 https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/tillford-energi/ (läst 2019-01- 23). 27

Källor: Energimyndigheten och Statistiska centralbyrån.

Trenden är att användningen av fossila bränslen i produktionen av fjärrvärme kommer att fortsätta minska. Det finns redan beslut eller utfästelser om att fasa ut en betydande andel av den kvarvarande fossilbränsleanvändningen. Stockholm Exergi har t.ex. meddelat att inriktningen är att kolanvändningen i fjärrvärmesystemet ska fasas ut till 2022. 11 Mälarenergi bygger ett nytt kraftvärmeblock för förbränning av träavfall i Västerås som innebär att bolagets fjärrvärme- och elproduktion 12 2020 blir fri från kol och olja. I Norrköping planerar E.ON att fasa ut användningen av fossila bränslen till 2025. 13 Tekniska Verken i Linköping har meddelat att energiproduktionen med fossil olja och kol ska upphöra 14 fr.o.m. 2020. E.ON planerar även stänga ner Heleneholmsverket 15 (naturgas) till 2025 och ersätta det med en biobränslebaserad anläggning. Uniper har stängt ner produktionen i det naturgaseldade Öresundsverket och under 2018 ansökt om tillstånd om att permanent stänga 16 anläggningen. Även i Göteborg finns planer på att fasa ut användningen 17 av olja och naturgas. Följaktligen är en betydande andel av den kvarvarande användningen av fossila bränslen för värmeproduktion redan under avveckling och kan

11 https://www.stockholmexergi.se/om-stockholm-exergi/vara-anlaggningar/vartaverket/ (läst 2019-01-23). 12 https://www.malarenergi.se/om-malarenergi/vara-anlaggningar/kraftvarmeverket/block- 7/ (läst 2019-01-23). 13 https://bioenergitidningen.se/biovarme/e-on-fasar-ut-fossilt-och-investerar-flera-hundramiljoner-i-nytt-varmeverk-i-norrkoping (läst 2019-01-23). 14 https://www.tekniskaverken.se/om-oss/tekniska-verken-tycker/tekniska-verken-fasar-utfossil-kol-och-olja/ (läst 2019-01-23). 15 https://bioenergitidningen.se/biovarme/e-planerar-ny-biobransleanlaggning-malmo (läst 2019-01-23). 16 https://bioenergitidningen.se/biokraft/uniper-ansoker-om-tillstand-for-permanentstangning-av-oresundsverket-i-malmo (läst 2019-01-23). 17 http://www.gp.se/nyheter/göteborg/nytt-kraftvärmeverk-minskar-co2-utsläppen-med-en- 28 fjärdedel-1.3995760 (läst 2019-01-23).

därmed inte ses som ett resultat av föreliggande regeländring. Ur kraftvärmeföretagens perspektiv innebär det att den föreslagna höjningen av energi- och koldioxidskatterna i första hand medför ökade kostnader för berörda företag på kort till medellång sikt. Kraftvärmeföretagen bedöms inte direkt kunna övervältra dessa kostnader på sina kunder, utan de ökade kostnaderna påverkar i första hand företagens resultatnivåer. Det första året bedöms skattekostnaderna netto öka med ca 444 miljoner kronor för samtliga kraftvärmeföretag, men allt eftersom fossilanvändningen fasas ut förväntas ökningen av skattekostnaderna avsevärt minska, för att på längre sikt i princip gå mot noll. Till följd av att förslaget innebär att fossila bränslen, allt annat lika, relativt sett blir dyrare än alternativen skapas också ekonomiska incitament för att om möjligt ytterligare snabba på omställningen bort från fossila bränslen hos berörda företag. Förslaget minskar samtidigt incitamenten och lönsamheten i att investera i gasturbiner där även värmen tas till vara. Det kan i förlängningen negativt inverka på kapacitetsförsörjningen i elsystemet. Förslaget kan anses bidra till viss regelförenkling genom att det innebär att samma skattenivåer kommer att gälla för produktion av värme med fossila bränslen i såväl värmeverk som i kraftvärmeverk inom respektive utanför EU ETS. Samtidigt innebär förslaget att olikhet i hur fossila bränslen som används för att framställa värme i kraftvärmeverk inom EU ETS som levererar värme till tillverkningsprocessen i viss industriell verksamhet respektive till andra kunder behandlas skattemässigt kvarstår. Beskattningen är olika eftersom produktion av värme med fossila bränslen i kraftvärme i industrin inom EU ETS erhåller full skattebefrielse från koldioxidskatt. Dock medges full skattebefrielse från koldioxidskatt vid värmeleverans från kraftvärmeverk till industri inom EU ETS. Förslaget kan också innebära att fler företag kommer ansöka om nedsättning för värmeleverans till industrin utanför EU ETS. För eventuella kraftvärmeanläggningar utanför EU ETS innebär förslaget att nedsättningen av energiskatten helt tas bort. För sådana anläggningar medges sedan tidigare ingen nedsättning av koldioxidskatten. Bedömningen är att inga eller, möjligtvis, ett fåtal mindre anläggningar påverkas av denna regeländring. Därmed bedöms effekten vara marginell. I övrigt medför förslaget ingen skillnad mellan stora och små anläggningar.

4.3.4 Effekter för enskilda och offentlig sektor

Hushållen bedöms inte direkt beröras av förslaget. Indirekt kan höjda skatterelaterade kostnader för kraftvärmeföretagen även komma de hushåll till del, vars uppvärmning av bostäder och varmvatten sker med fjärrvärme från kraftvärmeverk. De flesta kraftvärme- och värmeverken är kommunalt ägda (se t.ex. prop. 2017/18:1, Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.19.4, s. 448). Höjda skattekostnader innebär att lönsamheten, allt annat lika, för dessa verksamheter minskar. Schablonmässigt bedöms de högre skattenivåer som förslaget medför för de kommunalt ägda företagen motsvara höjda nettokostnader om ca 273 miljoner kronor per år. Men på några års sikt förväntas, som framgår av föregående avsnitt, användningen

av fossila bränslen avsevärt minska, det gäller även för kommunalt ägda kraftvärmeanläggningar. Det innebär att de långsiktiga skattekostnaderna till följd av föreslaget torde vara avsevärt lägre.

4.3.5 Effekter för miljön

I normalfallet påverkas inte utsläppen växthusgaser inom EU ETS av nationella åtgärder som riktas mot anläggningar som omfattas av systemet. Den automatiska annulleringen av utsläppsrätter som fr.o.m. 2023 kommer att ske i marknadsstabilitetsreserven inom EU ETS innebär dock att Sverige genom nationella åtgärder kan påverka de samlade utsläppen av växthusgaser i EU ETS. Konjunkturinstitutets analys tyder på att det är nationella åtgärder som snabbt leder till svenska utsläppsminskningar som i första hand kan leda till minskade totala utsläpp och framhåller t.ex. 18 åtgärder som medför att aktörer snabbt byter till fossilfria bränslen. Förslaget om höjda energi- och koldioxidskatter för fossila bränslen för framställningen av värme i kraftvärmeverk kan därför motiveras som just en sådan åtgärd, då förslaget stimulerar till minskad användning av fossila bränslen och till ökad användning av fossilfria bränslen. Samtidigt begränsas förslagets faktiska effekt på utsläppen av växthusgaser genom att stora delar av fossilbränsleanvändningen för produktion av värme, så som beskrivits ovan, redan är under utfasning. Likväl bidrar förslaget till att säkerställa att användningen av fossila bränslen verkligen minskar, att bränslebyten tillbaka till fossila bränslen inte sker och till att omställningen bort från kvarvarande användning av fossila bränslen påskyndas. Därmed bedöms förslaget bidra till att målet om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären uppnås. Förslagets effekter på andra utsläpp än av växthusgaser bedöms som begränsade.

4.3.6 Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget bedöms inte i betydande utsträckning påverka Skatteverkets löpande kostnader. Regelverket förenklas när skattereglerna för kraftvärme- och värmeverk inom EU ETS likställs, vilket kan förväntas minska Skatteverkets löpande kostnader. Å andra sidan kan antalet återbetalningsansökningar för värmeleveranser till industrin öka. Med nuvarande regelverk medges ingen återbetalning av energiskatten för sådana värmeleveranser då skattenedsättningen är 70 procent både i kraftvärme och inom industrin. Med förslaget om att slopa nedsättningen av energiskatten i kraftvärmeverk medges återbetalning med 70 procent för värmeleveranser till industrin. Däremot förväntas förslaget medföra vissa kostnader av engångskaraktär. Dessa kostnader består av kostnader för åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov. Förslaget torde inte föranleda några behov av informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Eventuella tillkommande

18 Konjunkturinstitutet (2018). ” EU ETS, marknadsstabilitetsreserven och effekter av 30 annulleringar ” (KI -nr: 2018:10).

kostnader för Skatteverket kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra ökade kostnader för andra myndigheter.

4.3.7 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Regeringen är skyldig att årligen rapportera till kommissionen att s.k. överkompensation inte sker genom skattebefrielsen som ges till biogas och vegetabiliska och animaliska oljor och fetter alternativt agera så snart som möjligt för att åtgärda eventuell överkompensation. Skattestödet får endast kompensera för merkostnaden för framställningen av biobränslet i förhållande till det fossila bränsle som ersätts, dvs. biobränslet får inte bli billigare än dess fossila motsvarighet. Enligt nuvarande regler finns en risk för överkompensation för förbrukning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter i värmeverk inom EU ETS. I värmeverk inom EU ETS tas i dag koldioxidskatt ut med 91 procent av generell skattenivå för förbrukning av fossila bränslen. Genom att även användningen av fossila bränslen för att framställa värme i kraftvärmeverk inom EU ETS beskattas med 91 procent av generell koldioxidskattenivå ökar inte risken för överkompensation. Så länge beskattningen av fossila bränslen inte är högre i kraftvärmeverk än i värmeverk ökar inte risken för överkompensation då samma beräkningsgrund tillämpas om merkostnader för framställning av biobränslet m.m. som används i värmeverk och i kraftvärmeverk. Om överkompensation skulle uppstå för värmeverk medför förslaget att kraftvärmeföretag som använder t.ex. vegetabiliska oljor också riskerar att överkompenseras då den förslagna skattenivån är samma för kraftvärmeverk som den är för värmeverk. Risk för överkompensation bedöms inte förekomma för förbrukning av biogas i värmeverk och kraftvärmeverk då skattestödet bara kompenserar för en begränsad del av merkostnaden. Förslaget bedöms därmed vara förenligt med EU-rätten.

4.3.8 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller sysselsättningen.

5 Höjd kemikalieskatt

5.1 Bakgrund och gällande rätt

Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, kallad kemikalieskattelagen, trädde i kraft den 1 april 2017 och skatt började tas ut enligt lagen från och med den 1 juli 2017. Vid lagens införande var

skattesatsen 8 kronor per kilogram för vitvaror och 120 kronor per kilogram för övrig elektronik, med ett maximalt skattebelopp om 320 kronor per vara. Samtliga belopp avser skatt innan avdrag. Från och med kalenderåret 2019 sker en årlig omräkning av skattebeloppen utifrån förändringarna i konsumentprisindex (indexering). För 2019 är skattebeloppen 8 kronor per kilogram för vitvaror och 122 kronor per kilogram för övrig elektronik, med ett maximalt skattebelopp om 327 kronor per vara.

5.2 Kemikalieskatten höjs

Promemorians förslag: Skatten på kemikalier i viss elektronik höjs till 11 kronor/kilogram för vitvaror och 160 kronor/kilogram för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet per vara höjs till 440 kr. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019.

Skälen för förslaget: En av regeringens prioriteringar i miljöpolitiken är att minska förekomsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö, med särskild fokus på barn och unga. Detta var ett av skälen till att kemikalieskattelagen infördes. Syftet med skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. När kemikalieskattelagen infördes angavs i förarbetena (prop. 2016/17:1 s. 332) att skattenivåerna inledningsvis skulle sättas förhållandevis lågt. Skatt enligt kemikalieskattelagen har nu tagits ut i mer än ett och ett halvt år. Det bedöms numera finnas ett utrymme att öka den inledningsvis lågt satta skatten. En väl avvägd ökning av skattesatsen bedöms kunna ge skatten en ökad styreffekt för att ytterligare driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Eftersom det sedan tidigare finns en möjlighet att göra avdrag på skatten med 50 eller 90 procent om varan inte innehåller vissa hälsofarliga kemikalier, blir en ökning betydligt mer märkbar för de mest hälsofarliga varorna. En del av kemikalieskattelagen som har mött kritik är det undantag som finns för försäljning direkt från en utländsk säljare till en svensk konsument. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att det inte är ett generellt undantag för e-handel utan rör den specifika situationen då en skattepliktig vara säljs direkt från en utländsk säljare till en konsument i Sverige och varan levereras från ett område utanför Sveriges territorium. För att undantaget ska vara tillämpligt finns flera kriterier som måste vara uppfyllda. Undantaget motiverades vid införandet av de stora praktiska svårigheter som skulle finnas att kontrollera och driva in skatten i dessa fall. Vid skattens införande gjordes bedömningen att skatten skulle medföra en ökning av den utländska e-handeln med 0,4 procentenheter. En höjning av skattesatsen skulle emellertid kunna medföra en ytterligare ökning av handeln från utlandet, vilket bör beaktas vid bedömningen av hur mycket skattesatsen bör ökas. Med beaktande av såväl intresset att öka skattens styreffekt som riskerna för en övergång till utlandshandel föreslås att de nya skattesatserna ska bestämmas till 11 kronor per kilogram för vitvaror och 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. När det gäller utländska säljare är det dock angeläget att skatt även tas ut vid dessa

försäljningar. Det bör därför framöver övervägas om och i vilken utsträckning detta är möjligt. Som nämnts ovan innehåller kemikalieskattelagen förutom skattebelopp per kilogram även ett maximalt skattebelopp per vara. För att en ökning av skatten ska få genomslag även för tyngre varor behöver det beloppet ökas. Den nya maximala skattesatsen (innan avdrag) ska bestämmas till 440 kronor per vara.

5.3 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

5.3.1 Syfte och alternativa lösningar

Förslaget syftar till att ge kemikalieskatten en ökad styreffekt för att ytterligare driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Alternativet, att inte höja skattenivåerna, skulle innebära oförändrade incitament i detta avseende.

5.3.2 Offentligfinansiella effekter

Höjningen av både taket och skattesatserna på kemikalier i viss elektronik beräknas preliminärt öka skatteintäkterna med omkring 480 miljoner kronor år 2020. Ändringen föreslås träda ikraft 1 augusti 2019 vilket ger en delårseffekt på omkring 200 miljoner kronor. Beräkningarna baseras på uppgifter från Skatteverket över hittills redovisade skatteintäkter från skatt på kemikalier i viss elektronik. Utifrån redovisningen görs antagandet att de företag som hittills redovisat avdrag för elektronik som inte innehåller additivt tillsatta föreningar av brom eller klor med 50 procent även fortsättningsvis kommer göra det. Samma antagande gäller de företag som gjort avdrag med 90 procent för elektronik som dessutom inte innehåller additivt tillsatta föreningar av fosfor eller reaktivt tillsatta brom- och klorföreningar. För att beräkna den offentligfinansiella effekten har antagandet om fördelningen mellan hushållens konsumtion och företagens konsumtion av viss elektronik hämtats från kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30).

5.3.3 Effekter för företagen

I kemikalieskatteutredningen gjordes bedömningen att omkring 130 svenska tillverkare av elektronik och drygt 900 företag som importerar eller för in elektronikvaror löpande skulle beröras av kemikalieskatten. Därutöver bedömdes att drygt 2 000 företag som importerar och/eller för in varor skulle beröras en eller flera gånger varje år. I samband med införandet av kemikalieskatten uppskattades berörda företag initialt få ökade administrativa kostnader och även högre löpande kostnader för att administrera skatten. Storleken på kostnaderna och insatserna bedömdes dock skilja sig något mellan tillverkande företag i Sverige och svenska företag som importerar, men också beroende på företagets storlek. Kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30) bedömde att de initiala kostnaderna främst bestod av kostnader för stickprov för att kontrollera kemikalieinnehållet, kostnader för utbildningsinsatser samt andra administrativa kostnader och skulle uppgå till totalt omkring 41 miljoner kronor. Löpande kostnader efterföljande år beräknades till 27 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2017 (2016/17:1) bedömdes de administrativa kostnaderna bli lägre än de kemikalieskatteutredningen föreslog eftersom utformningen i regeringens förslag skilde sig från utredningens. Förslaget gjorde det möjligt att yrka på skatteavdrag baserat på uppgifter från tillverkaren och med hjälp av den lista med information över hur de vanligast förekommande flamskyddsmedlen tillsats, som lades till som bilaga till lagen. Behovet av stickprov för att kontrollera kemikalieinnehållet och om ämnet är additivt eller reaktivt tillsatt bedömdes därför bli begränsat. Det angavs dock ingen exakt summa vilka de totala administrativa kostnaderna skulle uppgå till efter dessa förändringar. Berörda företag antas redan ha gjort den största omställningen för att hantera och administrera kemikalieskatten och upprättat rutiner och eventuella system för inbetalning av kemikalieskatten. Höjningen av skatten antas därför inte öka de administrativa kostnaderna markant, men berörda företag kommer behöva avsätta tid och administration för att uppdatera eventuella system i samband med ändringen av skattereglerna. Hur stora de administrativa kostnaderna blir för företagen av denna ändring är svårt att bedöma. I kemikalieskatteutredningen antogs att större tillverkande företag behövde avsätta 8 timmar och små tillverkande företag 2 timmar per månad. Importerande företag antogs lägga ner 24, 8 eller 2 timmar per månad beroende på företagets storlek. Timkostnaden sattes till 400 kronor. Dessa kostnader antas fortlöpa men med en något förhöjd kostnad i samband med anpassningen av den höjda skatten under ikraftträdandeåret. För små företag uppskattades merkostnaderna för hantering av kemikalieskatten till mellan 1 200 – 10 000 kronor per år av kemikalieskatteutredningen. Dessa kostnader antas fortlöpa men med en något förhöjd kostnad ikraftträdandeåret för anpassning till den höjda skatten. I och med att e-handel från företag som inte är etablerade i Sverige och som säljer direkt till slutkonsument i Sverige under vissa förutsättningar inte beskattas, finns risk för snedvridning. Försäljningar av viss elektronik från utländska företag direkt till en slutkonsument i Sverige beläggs i vissa fall inte med skatt vilket innebär att en konsument i Sverige kan välja att

beställa varan från dessa utländska leverantörer för att undgå skatt. Detta bedöms i första hand gälla varor som lätt kan transporteras från en utländsk leverantör utan att transportkostnaderna blir för höga, som tex. en mobiltelefon. Om denna e-handel ökar finns risk att svenska tillverkare av viss elektronik och företag som importerar/för in vissa elektronikvaror som är skattskyldiga i Sverige missgynnas. På längre sikt bedöms dock försäljningen av viss elektronik med lägre andel flamskyddsmedel och övriga farliga ämnen som denna typ av elektronik kan innehålla, att öka och snedvridningen minska.

5.3.4 Effekter för enskilda

I enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner antas fullt prisgenomslag vid en skattehöjning. Det innebär att när skatten på kemikalier i viss elektronik höjs i kombination med en höjning av taket, kommer priset för konsumenter att öka. Nedan ges några exempel på vad skattehöjningen innebär för några utvalda elektronikvaror innan skatteavdrag och ej medräknat effekter på mervärdesskatten.

5.3.5 Effekter för hälsa och miljö

Som beskrevs i budgetpropositionen för 2017 (2016/17:1) förväntas skatt på kemikalier i viss elektronik innebära att försäljningen av viss elektronik minskar samtidigt som andelen av viss elektronik som säljs med lägre andel skadliga flamskyddsmedel förväntas öka. En högre skatt förväntas förstärka denna effekt. Ytterligare minskad användning av flamskyddsmedel och övriga farliga ämnen som denna typ av elektronik kan innehålla, kan därigenom bidra till färre sjukdomar och skador relaterade till denna typ av kemikalier, och förstärka de hälsomässiga vinsterna. Det är svårt att uppskatta de samhällsekonomiska och hälsomässiga kostnader som användning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier medför, och därmed även svårt att uppskatta de vinster som en minskad användning av dessa kan medföra. Kemikalieskatteutredningen försökte dock göra en mycket övergripande uppskattning över vad de hälsoekonomiska vinsterna som införandet av en kemikalieskatt skulle innebära genom minskad användning av de flamskyddsmedel som viss elektronik kan innehålla. Utredningen beräknade att det s.k. nettonuvärdet (beräknat för en 15-års period) skulle bli omkring 2 miljarder kronor. Detta kan jämföras mot ett alternativ där ingen åtgärd vidtas i Sverige men att EU:s medlemsländer enas om att införa ytterligare förbud mot flamskyddsmedel. Det alternativet gav ett nettonuvärde på omkring 0,5

miljarder kronor. En höjd skatt borde öka nettonuvärdet av de hälsoekonomiska vinsterna.

5.3.6 Effekter för myndigheter och domstolar

Skatteverket hanterar och administrerar kemikalieskatten som betalas av aktörer som är godkända som lagerhållare samt av aktörer som tillverkar eller för in viss elektronik från andra EU-länder utan att vara godkända som lagerhållare. Den föreslagna skattehöjningen innebär bl.a. att Skatteverket behöver revidera skattedeklarationen och eventuellt uppdatera it-system. Skatteverket behöver även kommunicera skatteförändringen till de berörda skattskyldiga genom att uppdatera och hitta informationskanaler för att nå ut med informationen. Eventuellt tillkommande kostnader av förslaget samt kostnad för befintlig hantering bedöms kunna hanteras inom beslutade ekonomiska ramar. Tullverket hanterar och administrerar kemikalieskatten för skattskyldiga som importerar skattepliktiga elektronikvaror från tredjeland och som inte är lagerhållare i Sverige. Den föreslagna skattehöjningen innebär att Tullverket behöver uppdatera informationsmaterial och informera berörda skattskyldiga om skatteförändringen samt eventuellt uppdatera it-system. Eventuellt tillkommande kostnader av förslaget samt kostnad för befintlig hantering bedöms kunna hanteras inom beslutade ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbördan i de allmänna förvaltningsdomstolarna och bedöms inte heller medföra ökade kostnader för andra myndigheter.

5.3.7 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten. Förslaget ändrar inte strukturen på skatten eller vilka som är skattskyldiga. Skatten som sådan har tidigare bedömts vara förenlig med EU-rätten och den justerade skattesatsen ändrar inte den bedömningen.

5.3.8 Övriga effekter

I budgetpropositionen för 2017 (2016/17:1) beskrevs svårigheterna i att bedöma effekterna för den ekonomiska jämställdheten eftersom detaljerade uppgifter om hushållens konsumtionsutgifter är osäkra. Utifrån de uppgifter som finns i databasen Hushållens utgifter (HUT) för ensamhushåll bedömdes dock att det inte verkade finnas några tydliga könsskillnader i konsumtionsmönstret för elektronik. Inga nya analyser har gjorts utan förslaget om höjd kemikalieskatt bedöms i enlighet med bedömningen i budgetpropositionen för 2017 (2016/17:1) inte nämnvärt påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. De fördelningsmässiga effekterna av kemikalieskatten bedömdes i budgetpropositionen för 2017 (2016/17:1) vara svagt regressiv, dvs att den påverkar låginkomsthushåll i högre utsträckning än höginkomsthushåll eftersom utgifterna för elektronik utgör en större andel av deras disponibla inkomst. Den föreslagna skattehöjningen på kemikalier i viss elektronik

kan till en början förstärka denna effekt. På längre sikt bedöms dock andelen elektronik som innehåller mindre skadliga flamskyddsmedel och övriga farliga ämnen som denna typ av elektronik kan innehålla, att öka och hushållens konsumtionsutgifter att sjunka. Den föreslagna höjningen av kemikalieskatten bedöms på kort sikt kunna få viss effekt på sysselsättningen inom den svenska elektronikbranschen. Kemikalieskatteutredningen bedömde att försäljningen av viss elektronik via svenska butiker och svenska ehandelsplatser kan minska något som en följd av den högre skatten och att svenska konsumenters inköp av viss elektronik från utländska ehandelsplatser skulle öka något. Det gjordes dock ingen uppskattning hur stor effekten på arbetstillfällen inom branschen skulle kunna bli. På lång sikt bedöms sysselsättningseffekterna i ekonomin som helhet bli begränsade eftersom minskad efterfrågan på arbetskraft inom en sektor frigör arbetskraft som söker sig till andra sektorer som därmed kan växa. Det blir således en omstrukturering på arbetsmarknaden.

6 Författningskommentar

6.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

11 a § Paragrafen behandlas i avsnitt 3. Ändringen är en följdändring med anledning av att 6 a kap. 1 § 13 tas bort.

6 a kap.

1 § Paragrafen behandlas i avsnitt 3 och 4. Till följd av att skattenedsättningen för förbrukning av diesel i gruvindustriell verksamhet slopas tas innehållet i punkt 13 bort. Punkt 17 a, som avser bränsleförbrukning för produktion av värme i en kraftvärmeanläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas, ändras på så sätt att befrielsen från energiskatt slopas och befrielsen från koldioxidskatt minskas från 89 till 9 procent.

3 a § Paragrafen behandlas i avsnitt 4. Den tidigare 3 c § får den nya beteckningen 3 a § till följd av att tidigare 3 och 3 a §§ upphör att gälla. Hänvisningen till nuvarande 3 § tas bort till följd av att paragrafen upphävs.

5 § Paragrafen behandlas i avsnitt 4. Ändringen är en följdändring med anledning av att 6 a kap. 3 § tas bort.

7 kap.

1 § Paragrafen behandlas i avsnitt 3 och 4. Ändringen är en följdändring med anledning av att 6 a kap. 1 § 13 och 3 § tas bort.

9 kap.

2 § Paragrafen behandlas i avsnitt 3 och 4. Ändringen är en följdändring med anledning av att 6 a kap. 1 § 13 och 3 § tas bort. Vidare görs en redaktionell ändring i paragrafens sista stycke.

5 § Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 4. Ändringarna är endast redaktionella och innebär dels att hänvisningen i första stycket till femte stycket tas bort då paragrafen endast innehåller fyra stycken, dels att hänvisningen till 6 a kap. 1 § 9 a och 9 b, ändras till 9.

6.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

3 § Paragrafen behandlas i avsnitt 5. I paragrafen regleras vilka varor som är skattepliktiga och med vilka skattebelopp. Genom en ändring i paragrafens andra och tredje stycke ökas skattebeloppen och maximal skatt per vara.

3 a § Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 5. I paragrafen regleras omräkning av skattebelopp efter förändringar i konsumentprisindex (indexering). Eftersom skattebeloppen i 3 § har ändrats ska indexeringen ”nollställas” så att den utgår från de ändrade beloppen. Detta sker genom ändringar av årtalen i första stycket .