Några ändringar i fråga om informationsutbyte på skatteområdet

Finansdepartementet Fi2019/00511/S3 Skatte- och tullavdelningen

Några ändringar i fråga om informationsutbyte på skatteområdet

Februari 2019

1 Sammanfattning

Förslagen i promemorian föranleds i huvudsak av att OECD:s Forum on Harmful Tax Practices vid utvärdering (peer review) har konstaterat att Sverige inte fullt ut lever upp till den internationella minimistandarden för informationsutbyte i fråga om motverkande av skadlig skattekonkurrens (BEPS åtgärd 5). Skälet för denna bedömning är att Skatteverket inte alltid har tillgång till de uppgifter som myndigheten behöver för att avgöra med vilka länder informationsutbyte ska ske. Promemorian innehåller därför förslag till ändringar i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor och i 13 a kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) som innebär att ansökningar om förhandsbesked i skattefrågor respektive om godkännande för tonnageskatt ska innehålla de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att fullt ut leva upp till den internationella minimistandarden.

Promemorian innehåller vidare ett förslag till ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Därigenom klargörs det att ett befintligt konto som innehas av en enhet alltid är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som är passiva icke-finansiella enheter över vilka en eller flera fysiska personer som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion har bestämmande inflytande.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019.

2 Lagförslag

I promemorian lämnas följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

dels att 8 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.

8 §

Skatterättsnämnden får i fråga som avses i 1 § första stycket 2 begära

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2019.

2. Bestämmelserna i den nya 7 a § tillämpas på ansökningar som kommer in till Skatterättsnämnden efter den 31 oktober 2019.

3. Bestämmelserna i 8 § i den nya lydelsen tillämpas på uppmaningar som görs efter den 31 oktober 2019.

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att det i skatteförfarandelagen (2011:1244) ska införas en ny paragraf, 13 a kap. 8 a §, av följande lydelse.

13 a kap.

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2019.

2. Lagen tillämpas på ansökningar som kommer in till Skatteverket efter

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:911)

om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska ha följande lydelse.

6 kap.

1 §

Om något annat inte anges i 2 kap. 20 § är ett befintligt konto ett rapporteringspliktigt konto

1. om det innehas av en eller flera enheter som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion, eller

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2019.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2019.

3 Motverkande av skadlig skattekonkurrens

3.1 Bakgrund

OECD och G20 har genomfört ett projekt i syfte att förhindra erodering av skattebasen och flyttning av vinster (Base Erosion and Profit Shifting, förkortat BEPS). Projektet delades upp i 15 olika områden (s.k. åtgärder). Åtgärd 5 handlar om att mer effektfullt motverka skadlig skattekonkurrens. En slutrapport avseende åtgärd 5 publicerades i oktober 2015 (OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, Countering Harmful Tax Practices More Effectively, Taking into Account Transparency and Substance, Action 5: 2015 Final Report). Slutrapporten innefattar bl.a. en standard för tvingande spontant informationsutbyte avseende vissa förmånliga skattebesked och förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som skulle kunna medföra erodering av skattebasen och flyttning av vinster i ett annat land. Det är fråga om en s.k. minimistandard, vilket innebär att de deltagande länderna politiskt har åtagit sig att genomföra den. För Sveriges del finns det några olika typer av besked som kan omfattas av standarden och därmed av vad Sverige ska utbyta upplysningar om med andra länder. Det är fråga om förhandsbesked från Skatterättsnämnden, Skatteverkets svar på externa frågor och beslut om godkännande för tonnagebeskattning (jfr avsnitt II i kapitel 5 i slutrapporten för BEPS åtgärd 5).

Under 2017 utvärderades de deltagande ländernas genomförande av standarden genom en s.k. peer review. Utvärderingarna gjordes inom ramen för arbetet i OECD:s Forum on Harmful Tax Practices som ansvarar för arbetet med BEPS åtgärd 5. Därvid konstaterades att det av de svenska beskeden eller underlaget för dessa inte alltid framgår med vilka andra länder som beskeden ska utbytas. Sverige rekommenderades därför att ändra sina rutiner så att de skattskyldiga åläggs att, inom ramen för processen att få ett besked, lämna den information som behövs för att kunna avgöra med vilka andra länder som beskeden ska utbytas.

Grunden för det internationella informationsutbytet som förutses i slutrapporten för åtgärd 5 kan t.ex. vara Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, förkortad konventionen, skatteavtal, informationsutbytesavtal eller EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning, förkortat DAC. I bl.a. dessa rättsakter regleras spontant informationsutbyte. Där framgår att informationsutbyte ska ske utan föregående begäran med ett annat land i ett antal fall då det första landet har uppgift om omständigheter som kan påverka beskattningen i det andra landet. Genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, förkortat DAC 3, har det även tagits in bestämmelser om automatiskt utbyte av upplysningar om besked som i viss utsträckning omfattas av slutrapporten för åtgärd 5. Vilka uppgifter Skatteverket har tillgång till påverkar därför även informationsutbytet enligt DAC 3. Enligt

DAC 3 är Sverige också skyldigt att utbyta upplysningar om prissättningsbesked vid internationella transaktioner (jfr avsnitt 6.1.3 i propositionen Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, prop. 2016/17:19). Även i fråga om sådana besked behöver tillräckliga uppgifter således inhämtas för att ett korrekt utbyte ska kunna ske (se vidare om detta nedan under avsnitt 3.4).

Skatteverket har uppmärksammat att det i vissa fall saknas möjlighet att inhämta utländska skatteregistreringsnummer för sökanden, sökandens moderbolag och moderbolaget för den grupp av personer som sökanden tillhör, i de fall dessa är utländska. För att det internationella informationsutbytet ska kunna fungera på ett tillfredställande sätt måste det land som tar emot information från ett annat land kunna identifiera de parter som informationen avser. I många fall är ett namn och en adress otillräckliga för detta ändamål. Att uppgifter lämnas om det andra landets skatteregistreringsnummer, för Sveriges del normalt person- eller organisationsnummer, är därför av avgörande betydelse för att informationsutbytet ska fungera.

3.2 Fler uppgifter i ansökan om förhandsbesked i skattefrågor

Förslag: I en ansökan om förhandsbesked i skattefrågor ska en sökande som inte är en fysisk person lämna följande ytterligare uppgifter, i den utsträckning dessa inte redan ska lämnas enligt befintliga regler: – identiteten, inklusive stat eller jurisdiktion för registrering eller hemvist samt eventuellt utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande, på sökanden, sökandens moderbolag och moderbolaget för gruppen av personer som sökanden tillhör, – andra stater och jurisdiktioner som sannolikt kan komma att beröras av förhandsbeskedet, och – andra personer, med undantag för fysiska personer, som sannolikt kan komma att beröras av förhandsbeskedet i andra stater och jurisdiktioner.

Skatterättsnämnden ska även ges möjlighet att uppmana den sökande att komma in med sådana uppgifter.

Skälen för förslaget: I 7 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor anges att den sökande i ansökan ska lämna de uppgifter som behövs för att förhandsbesked ska kunna lämnas. I 8 § samma lag anges att Skatterättsnämnden får anmoda sökanden att inom viss tid komma in med de ytterligare upplysningar som nämnden anser sig behöva för att pröva ansökan om förhandsbesked.

Som angetts ovan under avsnitt 3.1 är de uppgifter som Skatteverket behöver få tillgång till sådana som har betydelse för frågan vilka länder upplysningar om förhandsbeskedet ska utbytas med och eventuella utländska skatteregistreringsnummer. Detta är uppgifter som ofta torde sakna betydelse för prövningen av ansökan om förhandsbesked och som därför inte ryms inom de uppgifter som ansökan normalt ska innehålla eller som Skatterättsnämnden kan uppmana den sökande att lämna.

I 12 b § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning anges de uppgifter som Skatteverket ska utbyta med andra medlemsstater enligt DAC 3 när det gäller bl.a. förhandsbesked från Skatterättsnämnden. De uppgifter som räknas upp där och som innefattar utländskt skatteregistreringsnummer eller är av betydelse för vilka andra länder som berörs av beskedet är följande:

– identiteten på personen, med undantag för fysiska personer, som fått förhandsbeskedet och när det är lämpligt, även identiteten på gruppen av personer som personen tillhör (punkt 1),

– andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet (punkt 7), och

– andra personer, med undantag för fysiska personer, som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet i andra medlemsstater (punkt 8).

För att Skatteverket ska kunna utbyta dessa uppgifter med andra länder måste myndigheten få tillgång till uppgifterna. Den nuvarande ordningen bör därför kompletteras för att säkerställa att Skatteverket kan fullgöra informationsutbytet. Bestämmelser bör därför tas in i lagen om förhandsbesked i skattefrågor om att en ansökan om förhandsbesked ska innehålla även nu aktuella uppgifter. Eftersom uppgifterna ska kunna användas även vid informationsutbyte med andra stater och jurisdiktioner än EU:s medlemsstater bör de avse ”andra stater och jurisdiktioner” och inte bara ”andra medlemsstater”. Vidare bör det göras tydligt att en uppgift om identitet även innefattar uppgift om stat eller jurisdiktion för registrering eller hemvist samt eventuellt utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande. När det gäller identiteten på gruppen av personer som sökanden tillhör bör det anges i bestämmelsen att det är fråga om identiteten på sökanden, sökandens moderbolag och moderbolaget för gruppen av personer som sökanden tillhör.

Exempel på fall då en annan stat eller jurisdiktion kan komma att beröras av ett förhandsbesked, eller andra personer kan komma att beröras av ett sådant besked i andra stater eller jurisdiktioner, är

– i fråga om förhandsbesked om fasta driftställen, när huvudkontoret eller det fasta driftstället finns i en annan stat eller jurisdiktion,

– i fråga om förhandsbesked avseende närstående mellanliggande bolag, när utländska närstående parter genomför betalningar via ett mellanliggande företag i Sverige (direkt eller indirekt), eller en verklig huvudman avseende betalningar gjorda till det mellanliggande företaget har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion.

En bestämmelse bör också tas in i lagen om förhandsbesked i skattefrågor om att Skatterättsnämnden får uppmana den sökande att komma in med de aktuella uppgifterna.

3.3 Fler uppgifter i ansökan om godkännande för tonnagebeskattning

Förslag: I en ansökan om godkännande för tonnagebeskattning ska en sökande som inte är en fysisk person lämna följande ytterligare uppgifter, i den utsträckning dessa inte redan ska lämnas enligt befintliga regler:

– identiteten, inklusive stat eller jurisdiktion för registrering eller hemvist samt eventuellt utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande, på den sökande, sökandens moderbolag och moderbolaget för gruppen av personer som den sökande tillhör, – andra stater och jurisdiktioner som sannolikt kan komma att beröras av beslutet, och – andra personer, med undantag för fysiska personer, som sannolikt kan komma att beröras av beslutet i andra stater och jurisdiktioner.

Skälen för förslaget: Ett beslut om godkännande för tonnagebeskattning är ett sådant förmånligt skattebeslut i form av en s.k. shipping regime som omfattas av BEPS åtgärd 5. Shipping regimes beskrivs i avsnitt 4 III.F i slutrapporten för BEPS åtgärd 5. Därmed omfattas beslut om godkännande för tonnagebeskattning av det tvingande spontana informationsutbyte som ska ske enligt åtgärd 5. Även i fråga om sådana beslut finns därför ett behov för Skatteverket att få sådana uppgifter att myndigheten kan avgöra vilka andra länder som utbyte av upplysningar ska ske med (jfr avsnitt 3.2).

I 13 a kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, anges att en ansökan om godkännande för tonnagebeskattning ska innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att Skatteverket ska kunna bedöma om förutsättningarna i 2 och 3 §§ är uppfyllda. De förutsättningar som anges i 13 a kap. 2 och 3 §§ är de materiella förutsättningarna för Skatteverket att godkänna en ansökan om tonnagebeskattning.

För att Skatteverket ska kunna leva upp till minimistandarden i åtgärd 5 måste myndigheten få tillgång till uppgifter som behövs för att bedöma vilka andra länder som beslutet ska utbytas med och till de uppgifter som ska utbytas. En bestämmelse bör därför tas in i skatteförfarandelagen om att en sökande som inte är en fysisk person i ansökan om godkännande för tonnagebeskattning ska lämna följande ytterligare uppgifter, i den utsträckning dessa inte redan ska lämnas enligt befintliga regler:

– identiteten, inklusive stat eller jurisdiktion för registrering eller hemvist samt eventuellt utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande, på den sökande, den sökandes moderbolag och moderbolaget för gruppen av personer som den sökande tillhör,

– andra stater och jurisdiktioner som sannolikt kan komma att beröras av beslutet, och

– andra personer, med undantag för fysiska personer, som sannolikt kan komma att beröras av beslutet i andra stater och jurisdiktioner.

Exempel på fall då en annan stat eller jurisdiktion kan komma att beröras av ett beslut om godkännande för tonnagebeskattning, eller andra personer kan komma att beröras av ett sådant beslut i andra stater eller jurisdiktioner, är när den skattskyldige har transaktioner med utländska närstående parter som omfattas av beslutet, eller som ger upphov till inkomst från utländska närstående parter som är föremål för beslutet.

3.4 Prissättningsbesked vid internationella transaktioner och Skatteverkets svar på externa frågor

Bedömning: Några författningsändringar i fråga om prissättningsbesked vid internationella transaktioner och i fråga om Skatteverkets svar på externa frågor är inte nödvändiga.

Skälen för bedömningen: Som nämnts ovan under avsnitt 3 är Sverige enligt DAC 3 också skyldigt att utbyta upplysningar om prissättningsbesked vid internationella transaktioner. I 5 § förordningen (2009:1295) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner anges att en ansökan om prissättningsbesked bl.a. ska innehålla uppgifter om namn, postadress och, om sådana nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer eller motsvarande utländska nummer för berörda parter. Uppgift ska även lämnas om vilka stater som omfattas av ansökan. Vidare ska uppgift lämnas om i utlandet meddelade motsvarigheter till prissättningsbesked som någon av de berörda parterna omfattas av och som avser transaktioner av samma eller liknande slag som de i ansökan samt en beskrivning av de berörda parterna och deras organisation och verksamhet. Av dessa uppgifter kan den information om vilka andra länder som berörs av beskedet som Skatteverket behöver för att leva upp till DAC 3 utläsas. Dessutom ska uppgift lämnas om utländska nummer som motsvarar t.ex. organisationsnummer. För företag innebär det att uppgift ska lämnas om utländska skatteregistreringsnummer. Något behov av författningsändringar när det gäller uppgifter som ska lämnas i en ansökan om prissättningsbesked finns därför inte.

Skatteverkets svar på externa frågor ryms inom Skatteverkets handläggning av ärenden som i huvudsak regleras i skatteförfarandelagen. Några specifika bestämmelser om förfarandet för Skatteverkets svar på externa frågor finns dock inte i lag eller förordning. Skatteverket kan därför inom ramen för detta förfarande på egen hand ta ställning till vilka uppgifter som frågeställaren behöver uppge. Något behov av författningsändringar finns därför inte heller på detta område.

3.5 Skatteverkets behandling av ytterligare uppgifter

I avsnitt 3.2 och 3.3 föreslås att personer som inte är fysiska personer ska lämna vissa ytterligare uppgifter i ansökningar om förhandsbesked i skattefrågor respektive i ansökningar om godkännande för tonnagebeskattning. När de sökande har lämnat de ytterligare uppgifterna behöver Skatteverket behandla dem i beskattningsdatabasen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan 12 kallad EU:s dataskyddsförordning, tillämpas i medlemsstaterna från och

med den 25 maj 2018. I artikel 2.1 i förordningen anges att den ska tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. Av artikel 4.1 i förordningen framgår bl.a. att personuppgifter är varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. De ytterligare uppgifter som föreslås ska lämnas i ansökningarna avser uteslutande andra personer än fysiska personer. Med andra personer än fysiska personer avses t.ex. juridiska personer men även vissa utländska företeelser som varken är fysiska eller juridiska personer, exempelvis truster. Behandlingen av dessa uppgifter omfattas inte av bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning.

I lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns därutöver bestämmelser som specifikt reglerar behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas. Enligt den lagen är Skatteverket personuppgiftsansvarigt med avseende på den aktuella behandlingen. Av 1 kap. 4 § 7 den lagen framgår att uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande. Av 2 kap. 3 § andra stycket samma lag framgår att i beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas som behövs för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande. Dessa bestämmelser gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer (1 kap. 1 § andra stycket). Skatteverkets behandling i beskattningsdatabasen av de ytterligare uppgifter som föreslås lämnas i ansökningarna föranleder således inga ändringar i nämnda lag.

4 Identifiering av rapporteringspliktiga finansiella konton

Förslag: Det ska klargöras i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton att ett befintligt konto som innehas av en enhet alltid är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som är passiva icke-finansiella enheter över vilka en eller flera fysiska personer som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion har bestämmande inflytande. Ett sådant konto ska således inte vara rapporteringspliktigt endast i fråga om konton som innehas av enheter som har hemvist i Sverige eller i USA.

Skälen för förslaget: Efter förslag i propositionen En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (prop. 2015/16:29) genomfördes det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton som undertecknades den 29 oktober 2014 och rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller

obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning i svensk lag. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2016.

I lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, förkortad IDKAL, finns bestämmelser om den granskning av finansiella konton som rapporteringsskyldiga finansiella institut ska göra för att identifiera vilka konton som är rapporteringspliktiga. I 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om de kontrolluppgifter som finansiella institut ska lämna om finansiella konton som har identifierats som rapporteringspliktiga med tillämpning av IDKAL.

I 6 kap. 1 § IDKAL anges att ett befintligt finansiellt konto är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion (dvs. en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA). Vidare anges det att ett sådant konto också är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera andra enheter som är passiva ickefinansiella enheter över vilka en eller flera fysiska personer som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion har bestämmande inflytande. 6 kap. 1 § IDKAL togs in för att genomföra punkt C i avsnitt V i de gemensamma rapporteringsnormerna (Common Reporting Standard, förkortad CRS) och i bilaga I till rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, förkortat DAC. Av punkt C i avsnitt V kan det utläsas att ett konto är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera passiva icke-finansiella enheter över vilka en eller flera personer som är rapporteringspliktiga personer har bestämmande inflytande. Någon begränsning när det gäller i vilket land de passiva ickefinansiella enheterna har hemvist finns inte i bestämmelsen.

Vid genomförandet av den globala standarden togs ordet ”andra” på grund av ett förbiseende med i 6 kap. 1 § 2 IDKAL. Eftersom punkt 1 i paragrafen omfattar konton som innehas av enheter som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion (dvs. en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA, se definitionen av ”annan stat eller jurisdiktion” i 2 kap. 22 § IDKAL) och punkt 2 enligt sin ordalydelse endast avser konton som innehas av andra enheter än sådana som åsyftas i punkt 1, begränsas bestämmelsen i punkt 2 på så sätt att konton endast är rapporteringspliktiga om de innehas av passiva icke-finansiella enheter som har hemvist i Sverige eller i USA. Den felaktiga utformningen av bestämmelsen motsvarar den i det sammanhanget korrekta bestämmelsen i 6 kap. 1 § lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. Ordet ”andra” i 6 kap. 1 § 2 IDKAL bör mot denna bakgrund tas bort. Därmed klargörs att ett befintligt konto som innehas av en enhet alltid är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som är passiva icke-finansiella enheter över vilka en eller flera fysiska personer som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion har bestämmande inflytande. Ett sådant konto ska således inte vara rapporteringspliktigt endast i fråga om konton som innehas enheter som har hemvist i Sverige eller i USA.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

5.1 Fler uppgifter i ansökan om förhandsbesked i skattefrågor

Förslag: Ändringarna i lagen om förhandsbesked i skattefrågor ska träda i kraft den 1 november 2019. De nya bestämmelserna ska tillämpas på ansökningar som kommer in till Skatterättsnämnden efter den 31 oktober 2019 och på uppmaningar från Skatterättsnämnden om ytterligare uppgifter som görs efter den 31 oktober 2019.

Skälen för förslaget: Ändringarna i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor innebär att ytterligare uppgifter ska lämnas i en ansökan om förhandsbesked och att Skatterättsnämnden får uppmana den sökande att lämna även sådana uppgifter. Ändringarna föranleds av att OECD:s Forum on Harmful Tax Practices har konstaterat att Skatteverket inte alltid får tillgång till de uppgifter som myndigheten behöver för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden när det gäller internationellt informationsutbyte avseende bl.a. förhandsbeskeden från Skatterättsnämnden. Ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Ändringarna bör därför träda i kraft den 1 november 2019 och tillämpas på ansökningar som kommer in till Skatterättsnämnden efter den 31 oktober 2019. Den nya bestämmelsen om att Skatterättsnämnden får uppmana den sökande att även lämna de ytterligare uppgifter som ansökan ska innehålla bör tillämpas på uppmaningar som görs efter den 31 oktober 2019. En sådan uppmaning bör alltså kunna göras även i ärenden där ansökan kommit in före den 1 november 2019.

5.2 Fler uppgifter i ansökan om godkännande för tonnagebeskattning

Förslag: Ändringen i skatteförfarandelagen ska träda i kraft den 1 november 2019. De nya bestämmelserna ska tillämpas på ansökningar som kommer in till Skatteverket efter den 31 oktober 2019.

Skälen för förslaget: Ändringen i 13 a kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, innebär att ytterligare uppgifter ska lämnas i en ansökan om godkännande för tonnagebeskattning. Ändringarna föranleds av att OECD:s Forum on Harmful Tax Practices har konstaterat att Skatteverket inte alltid får tillgång till de uppgifter som myndigheten behöver för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden när det gäller internationellt informationsutbyte avseende bl.a. beslut om godkännande för tonnagebeskattning. Ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Ändringarna bör därför träda i kraft den 1 november 2019 och tillämpas på ansökningar som kommer in till Skatterättsnämnden efter den 31 oktober 2019.

5.3 Identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Förslag: Ändringen i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska träda i kraft den 1 november 2019. Ändringen ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2019.

Skälen för förslaget: Ändringen i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, förkortad IDKAL, innebär att det klargörs att ett befintligt konto som innehas av en enhet alltid är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som är passiva icke-finansiella enheter över vilka en eller flera fysiska personer som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion har bestämmande inflytande. Ett sådant konto ska således inte vara rapporteringspliktigt endast i fråga om konton som innehas av enheter som har hemvist i Sverige eller USA. Ändringen är en rättelse av ett förbiseende vid genomförandet av den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Ändringen bör träda i kraft så snart som möjligt. Ändringen bör därför träda i kraft den 1 november 2019. Systematiken i lagen och i de gemensamma rapporteringsnormerna (Common Reporting Standard, CRS) gör att det är tydligt att den aktuella bestämmelsen fått sin nuvarande utformning genom ett förbiseende. Motsvarande bestämmelse i 7 kap. 1 § IDKAL som avser granskning av nya konton som innehas av enheter har exempelvis fått en korrekt utformning. Ändringen bör därför tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019. Det innebär att kontrolluppgifter enligt 22 b kap. SFL som avser kalenderåret 2019 ska lämnas om konton som är rapporteringspliktiga med tillämpning av den nya lydelsen. Sådana kontrolluppgifter ska lämnas senast den 15 maj 2020.

6 Konsekvenser

6.1 Fler uppgifter i ansökan om förhandsbesked i skattefrågor och i ansökan om godkännande för tonnagebeskattning

De föreslagna ändringarna i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor och i 13 a kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244) innebär att fler uppgifter ska lämnas i ansökningar om förhandsbesked och om godkännande för tonnagebeskattning. Vidare får Skatterättsnämnden möjlighet att anmoda den sökande att lämna samma uppgifter i ärenden om förhandsbesked.

De ytterligare uppgifter som ska lämnas behövs för att Skatteverket ska kunna uppfylla Sveriges åtaganden att utbyta upplysningar om de aktuella 16 beskeden och besluten med andra stater och jurisdiktioner, dels enligt

rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, förkortat DAC, dels enligt den minimistandard i BEPS åtgärd 5 som Sverige har åtagit sig att tillämpa (se vidare om detta under avsnitt 3.1). Att Sverige inte lever upp till sina internationella åtaganden är inte ett alternativ. Ett alternativt sätt för Skatteverket att få tillgång till de uppgifter som behövs skulle kunna vara att myndigheten ges möjligheten att i enskilda fall får begära in ytterligare uppgifter av de som ansökt om förhandsbesked eller beslut om tonnagebeskattning, antingen i varje enskilt fall eller när det finns skäl att tro att beskedet eller beslutet ska omfattas av informationsutbytet. Alternativet att Skatteverket ges möjlighet att begära in uppgifterna i varje enskilt fall framstår som mindre effektivt än att uppgifterna, som föreslås i denna promemoria, lämnas redan från början när ansökan görs och den sökande ändå måste lämna andra uppgifter. Den föreslagna lösningen innebär att den sökande kan lämna samtliga nödvändiga uppgifter vid ett och samma tillfälle i stället för att behöva lämna uppgifter vid två eller flera tillfällen. Alternativet att Skatteverket får begära in ytterligare uppgifter av de som ansökt om förhandsbesked eller beslut om godkännande för tonnagebeskattning, när det finns skäl att tro att beskedet eller beslutet ska omfattas av informationsutbytet, skulle sannolikt innebära att ett antal besked och beslut som berör andra stater och jurisdiktioner, i strid med minimistandarden för åtgärd 5, inte kommer att utbytas. Detta eftersom Skatteverket i många fall behöver ha tillgång till de ytterligare uppgifterna för att kunna leva upp till Sveriges åtaganden att utbyta upplysningar om de aktuella beskeden och besluten. Mot denna bakgrund bedöms det i promemorian föreslagna alternativet som mest ändamålsenligt.

Förslagen har inte några offentligfinansiella effekter. Förslagen får vissa effekter för företagen eftersom de åläggs en skyldig-

het att lämna ytterligare uppgifter i ansökningar om förhandsbesked respektive om godkännande för tonnagebeskattning. De ytterligare uppgifterna syftar till att ge information om ifall någon annan stat eller jurisdiktion berörs av beskedet eller beslutet. De är därför av sådan beskaffenhet att små svenska företag som inte har någon gränsöverskridande verksamhet normalt inte torde behöva lämna särskilt många ytterligare uppgifter. För de mindre företag som ägnar sig åt gränsöverskridande verksamhet kan förslaget dock innebära viss ökad administrativ börda. Att ansöka om sådana besked eller beslut är frivilligt. En enskild som överväger att ansöka om förhandsbesked eller om godkännande för tonnagebeskattning har därför möjlighet att väga in den omständigheten att ytterligare uppgifter behöver lämnas i ansökan när beslutet fattas om en ansökan ska göras eller inte. Fysiska personer berörs inte av förslagen.

För Skatteverket innebär ändringarna att myndigheten får tillgång till uppgifterna på ett tidigt stadium och kan på så sätt leva upp till de internationella åtaganden som Sverige har i fråga om informationsutbyte. Det kan finnas ett visst behov av informationsinsatser från Skatteverket för att göra de sökande medvetna om de ytterligare uppgifter som en ansökan ska innehålla. Förslagen har i övrigt inte några effekter för Skatteverket. Förslagen har inga effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslagen kan dock möjligen innebära en något ökad administration för Skatterättsnämnden. De kan också i viss mån föranleda ett behov av ytterligare information från Skatterättsnämnden i fråga om vilka uppgifter 17

en ansökan om förhandsbesked i skattefrågor ska innehålla. Eventuella tillkommande kostnader för Skatteverket och Skatterättsnämnden ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen har inte några effekter för andra myndigheter eller statsbudgeten.

Förslagen föranleds, som redan nämnts, av att Skatteverket behöver få tillgång till ytterligare uppgifter för att leva upp till Sveriges åtaganden enligt DAC och enligt minimistandarden i BEPS åtgärd 5. Som angetts ovan under avsnitt 3.5 omfattas den behandlingen av uppgifter som förslagen föranleder inte av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Förslagen överensstämmer även i övrigt med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Förslagen går inte utöver dessa skyldigheter.

Förslagen har inte några effekter för miljön, den ekonomiska jämlikheten, sysselsättningen eller för jämställdheten mellan kvinnor och män.

6.2 Identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Den föreslagna ändringen innebär att det görs en justering av en bestämmelse i ett redan befintligt regelverk. Justeringen avser ett ord som av förbiseende togs med i den aktuella bestämmelsen. Att ordet togs med av förbiseende framgår av systematiken i lagen, de gemensamma rapporteringsnormerna (Common Reporting Standard, CRS) och bilaga I till DAC. Bilaga I till DAC och CRS innehåller detaljerade regler som Sverige har förbundit sig att genomföra i svensk rätt. Under förutsättning att Sverige ska leva upp till sina åtaganden är det därför svårt att se något alternativ till den föreslagna lagändringen.

Förslaget föranleds av att ordalydelsen i lagtexten inte står i överensstämmelse med Sveriges åtaganden enligt DAC och det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Förslaget överensstämmer således med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Förslagen går inte utöver dessa skyldigheter.

Förslaget saknar offentligfinansiella effekter.

Förslaget får rent tekniskt effekter för företag som är rapporteringsskyldiga finansiella institut enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, eftersom ändringen innebär att det ska lämnas kontrolluppgifter om fler konton än vad som tidigare framgått av bestämmelsen. Eftersom det dock följer tydligt av systematiken i lagen och CRS att bestämmelsen fick sin utformning genom ett förbiseende, torde ändringen i praktiken få mycket begränsade effekter för enskilda och företag.

För Skatteverket innebär ändringen att myndigheten lättare på ett korrekt sätt kan följa det internationella regelverket och se till att Sverige lever upp

till sina åtaganden i fråga om internationellt informationsutbyte. Det kan finnas ett visst behov av informationsinsatser från Skatteverket med avseende på förslagets innebörd. Förslaget har i övrigt inte några effekter för Skatteverket. Förslaget har inga effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslaget har inte några effekter för miljön eller för jämställdheten mellan kvinnor och män.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

7 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka ytterligare uppgifter som, utöver vad som anges i 7 §, ska lämnas i en ansökan om förhandsbesked i skattefrågor när den sökande inte är en fysisk person. Andra personer än fysiska personer kan t.ex. vara juridiska personer men även vissa utländska företeelser som varken är fysiska eller juridiska personer, exempelvis vissa truster.

I första punkten anges att uppgift även ska lämnas om identiteten, inklusive stat eller jurisdiktion för registrering eller hemvist samt eventuellt utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande, på den sökande, den sökandes moderbolag och moderbolaget för gruppen av personer som sökanden tillhör. Uppgifter om identitet är i övrigt sådana som typiskt sett särskiljer en person från andra, t.ex. namn, adress och organisationsnummer. Uppgiftsskyldigheten begränsar sig till de fall då den sökande inte är en fysisk person. I andra punkten anges att uppgifter ska lämnas om andra stater och jurisdiktioner som sannolikt kan komma att beröras av förhandsbeskedet. Med andra stater och jurisdiktioner avses andra stater än Sverige samt jurisdiktioner som inte har status som självständiga stater. Av tredje punkten framgår att uppgift ska lämnas om andra personer, med undantag för fysiska personer, som sannolikt kan komma att beröras av förhandsbeskedet i andra stater och jurisdiktioner. Exempel på fall då en annan stat eller jurisdiktion kan komma att beröras av ett förhandsbesked, eller andra personer kan komma att beröras av ett sådant besked i andra stater eller jurisdiktioner, är i fråga om förhandsbesked om fasta driftställen, när huvudkontoret eller det fasta driftstället finns i en annan stat eller jurisdiktion. I fråga om förhandsbesked avseende närstående mellanliggande bolag kan det exempelvis vara när utländska närstående parter genomför betalningar via ett mellanliggande företag i Sverige (direkt eller indirekt), eller när en verklig huvudman avseende betalningar gjorda till det mellanliggande företaget har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion.

Förslaget behandlas i avsnitt 3.2.

8 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att Skatterättsnämnden får uppmana sökanden att komma in med vissa ytterligare uppgifter och, i ett visst avseende, begära att sökanden lämnar varuprov.

I första stycket läggs det till en ny andra punkt som anger att Skatterättsnämnden även får uppmana sökanden att inom viss tid komma in med de ytterligare upplysningar som anges i 7 a §, jfr författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar är språkliga.

Förslaget behandlas i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 november 2019.

I andra punkten anges att bestämmelserna i den nya 7 a § tillämpas på ansökningar som kommer in till Skatterättsnämnden efter den 31 oktober 2019. Det innebär att ansökningar som kommer in till Skatterättsnämnden efter den 31 oktober 2019 ska innehålla de ytterligare uppgifter som anges i 7 a §.

I tredje punkten anges att bestämmelserna i 8 § i den nya lydelsen tillämpas på uppmaningar som görs efter den 31 oktober 2019. Det innebär att Skatterättsnämnden kan uppmana en sökande att komma in med de ytterligare uppgifter som anges i 7 a § även i ärenden där ansökan har kommit in före den 1 november 2019, så länge uppmaningen görs efter den 31 oktober 2019.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

13 a kap.

8 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka ytterligare uppgifter som, utöver vad som anges i 8 §, en ansökan om godkännande för tonnagebeskattning ska innehålla när den sökande inte är en fysisk person. Andra personer än fysiska personer kan t.ex. vara juridiska personer men även vissa utländska företeelser som varken är fysiska eller juridiska personer, exempelvis vissa truster.

I första punkten anges att uppgift även ska lämnas om identiteten, inklusive stat eller jurisdiktion för registrering eller hemvist samt eventuellt utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande, på den sökande, den sökandes moderbolag och moderbolaget för gruppen av personer som den sökande tillhör. Uppgifter om identitet är i övrigt sådana som typiskt sett särskiljer en person från andra, t.ex. namn, adress och organisationsnummer. Uppgiftsskyldigheten begränsar sig till de fall då den sökande inte är en fysisk person. I andra punkten anges att uppgifter ska lämnas om andra stater och jurisdiktioner som sannolikt kan komma att beröras av beslutet. Med andra stater och jurisdiktioner avses andra stater än Sverige samt jurisdiktioner som inte har status som självständiga stater. I tredje punkten anges att uppgift ska lämnas om andra personer,

med undantag för fysiska personer, som sannolikt kan komma att beröras av beslutet i andra stater och jurisdiktioner. Exempel på fall då en annan stat eller jurisdiktion kan komma att beröras av ett beslut om godkännande för tonnagebeskattning, eller andra personer kan komma att beröras av ett sådant beslut i andra stater eller jurisdiktioner, är när den skattskyldige har transaktioner med utländska närstående parter som omfattas av beslutet, eller som ger upphov till inkomst från utländska närstående parter som är föremål för beslutet.

Förslaget behandlas i avsnitt 3.3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 november 2019.

I andra punkten anges att lagen tillämpas på ansökningar som kommer in till Skatteverket efter den 31 oktober 2019. Det innebär att ansökningar som kommer in till Skatteverket efter den 31 oktober 2019 ska innehålla de ytterligare uppgifter som anges i 8 a §.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

6 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka befintliga konton som innehas av enheter som är rapporteringspliktiga.

I andra punkten tas ordet andra bort. Därigenom klargörs att ett befintligt konto som innehas av en enhet alltid är rapporteringspliktigt om det innehas av en eller flera enheter som är passiva icke-finansiella enheter över vilka en eller flera fysiska personer som har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion har bestämmande inflytande. Detta gäller således inte endast i fråga om konton som innehas av andra enheter än sådana som anges i punkt 1.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 november 2019.

I andra punkten anges att lagen tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2019. Det innebär att kontrolluppgifter enligt 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, som avser kalenderåret 2019 ska lämnas om konton som är rapporteringspliktiga med tillämpning av den nya lydelsen. Sådana kontrolluppgifter ska lämnas senast den 15 maj 2020 (24 kap. 2 a § SFL).

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.