Anslutning till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering

Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Anslutning till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering

Juli 2019

1 Sammanfattning

Regeringen har som målsättning att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen. Enligt förordningen (2015:665) om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster är ett stort antal myndigheter skyldiga att använda sig av Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. I budgetpropositionen för 2018 uttalade regeringen att förordningsregleringen av myndigheters anslutning till Statens servicecenters tjänster som utgångpunkt ska fortsätta (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.5). I promemorian föreslås att det införs en ny bestämmelse i förordningen om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster med innebörden att de myndigheter som regeringen bestämmer ska vara skyldiga att ansluta sig till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Myndigheterna ska ha anslutit sig senast den 1 januari 2023. Ändringarna i förordningen om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Juli 2019

2 Författningsförslag

Förordning om ändring i förordningen (2015:665) om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2015:665) om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster dels att nuvarande 2 § ska betecknas 3 § och att bilagan ska betecknas bilaga 1, dels att 1 §, den nya 3 § och den nya bilaga 1 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 §, och en ny bilaga, bilaga 2, av följande lydelse.

1 §

2 §

3 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.

Bilaga Nuvarande lydelse

Myndigheter som ska ha anslutit sig senast den 1 januari 2017

Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Barnombudsmannen Blekinge tekniska högskola Bolagsverket Boverket Brottsoffermyndigheten Centrala studiestödsnämnden Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden E-hälsomyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarinspektionen Finanspolitiska rådet Folke Bernadotteakademin Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan Gentekniknämnden Göteborgs universitet Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för språk och folkminnen Justitiekanslern Kammarkollegiet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konkurrensverket Konstnärsnämnden Konsumentverket Kronofogdemyndigheten Kungl. biblioteket Kustbevakningen

5 Senaste lydelse 2019:10.

Lantmäteriet Medlingsinstitutet Mittuniversitetet Moderna museet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för press, radio och tv Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för statligt stöd till trossamfund Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Patent- och registreringsverket Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Revisorsinspektionen Rymdstyrelsen Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) Rättsmedicinalverket Sametinget Skatteverket Skolforskningsinstitutet Statens centrum för arkitektur och design Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse Statens konstråd Statens kulturråd Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd Statens musikverk Statens skolinspektion Statens skolverk Statens tjänstepensionsverk Statskontoret Stockholms konstnärliga högskola Strålsäkerhetsmyndigheten Svenska institutet Svenska institutet för europapolitiska studier Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 6 Tullverket

Tillväxtverket Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Upphandlingsmyndigheten Valmyndigheten Överklagandenämnden för studiestöd

Myndigheter som ska ha anslutit sig senast den 1 januari 2018

Högskolan i Gävle Högskolan Kristianstad Konstfack Post- och telestyrelsen Statens veterinärmedicinska anstalt Transportstyrelsen

Bilaga 1 Föreslagen lydelse

Anslutning till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster

Myndigheter som ska ha anslutit sig senast den 1 januari 2017

Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Barnombudsmannen Blekinge tekniska högskola Bolagsverket Boverket Brottsoffermyndigheten Centrala studiestödsnämnden Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden E-hälsomyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarinspektionen Finanspolitiska rådet Folke Bernadotteakademin Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan Gentekniknämnden Göteborgs universitet Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för språk och folkminnen Justitiekanslern Kammarkollegiet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konkurrensverket Konstnärsnämnden Konsumentverket Kronofogdemyndigheten Kungl. biblioteket

Kustbevakningen Lantmäteriet Medlingsinstitutet Mittuniversitetet Moderna museet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för press, radio och tv Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för statligt stöd till trossamfund Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Patent- och registreringsverket Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Revisorsinspektionen Rymdstyrelsen Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) Rättsmedicinalverket Sametinget Skatteverket Skolforskningsinstitutet Statens centrum för arkitektur och design Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse Statens konstråd Statens kulturråd Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd Statens musikverk Statens skolinspektion Statens skolverk Statens tjänstepensionsverk Statskontoret Stockholms konstnärliga högskola Strålsäkerhetsmyndigheten Svenska institutet Svenska institutet för europapolitiska studier Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 9

Tullverket Tillväxtverket Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Upphandlingsmyndigheten Valmyndigheten Överklagandenämnden för studiestöd

Myndigheter som ska ha anslutit sig senast den 1 januari 2018

Högskolan i Gävle Högskolan Kristianstad Konstfack Post- och telestyrelsen Statens veterinärmedicinska anstalt Transportstyrelsen

Bilaga 2

Anslutning till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering

Myndigheter som ska ha anslutit sig senast den 1 januari 2023

Arbetsmiljöverket Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Göteborgs universitet Karolinska institutet Kriminalvården Kungliga tekniska högskolan Livsmedelsverket Lunds universitet Läkemedelsverket Migrationsverket Socialstyrelsen Statens institutionsstyrelse Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Åklagarmyndigheten

3 Bakgrund

Regeringen har som målsättning att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen. Statens servicecenter har i uppgift att efter överenskommelse med myndigheter under regeringen tillhandahålla tjänster i form av administrativt stöd åt myndigheterna. Enligt förordningen (2015:665) om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster är ett stort antal myndigheter skyldiga att använda sig av Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. I januari 2016 fick Statens servicecenter i uppdrag att analysera och föreslå vilka myndighetsfunktioner som kan vara lämpliga att bedriva samordnat inom staten och utanför storstadsområdena. Uppdraget redovisades till regeringen den 20 februari 2017 i delrapporten En samordnad ekonomifunktion för statliga myndigheter (Fi2016/00274/SFÖ). I rapporten föreslog Statens servicecenter bl.a. att regeringen skulle ändra regleringen av de statliga myndigheternas beställnings- och fakturaflöden. I budgetpropositionen för 2018 uttalade regeringen att förordningsregleringen av myndigheters anslutning till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster som utgångspunkt ska fortsätta. Regeringen anförde vidare att den avsåg att analysera om anslutningen till Statens servicecenters beställnings- och fakturatjänster borde förordningsregleras med utgångspunkt i det förslag som myndigheten lämnat i den ovan nämnda rapporten (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.5). I promemorian Utökad anslutning till Statens servicecenters tjänster (Fi2018/02928/SFÖ) föreslogs att ytterligare ett antal myndigheter skulle anslutas till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. Promemorian remitterades i augusti 2018. I juni samma år gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag att förbereda lokalisering av delar av sin verksamhet till Kiruna (Fi2018/02413/SFÖ). Med anledning av uppdraget lämnade Statens servicecenter i november 2018 rapporten Förutsättningar för etablering i Kiruna (Fi2018/03678/SFÖ) till regeringen. I februari 2019 lämnade Statens servicecenter ytterligare en rapport, Fördjupade förutsättningar för en etablering i Kiruna (Fi2018/03678/SFÖ). I rapporterna föreslog Statens servicecenter bl.a. att regeringen skulle besluta om att det ska vara obligatoriskt för ytterligare myndigheter med stora produktionsvolymer att ansluta sig till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställningsoch fakturahantering.

4 Myndigheters elektroniska beställningsoch fakturahantering ska samordnas

Förslag: Karolinska institutet, Kriminalvården, Kungliga tekniska högskolan, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Lunds universitet, Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet och Åklagarmyndigheten ska vara skyldiga att ansluta sig till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Myndigheterna ska ha anslutit sig senast den 1 januari 2023.

Skälen för förslaget

Samordning av elektronisk beställnings- och fakturahantering Det bör vidtas fler åtgärder för att ytterligare effektivisera den statliga ekonomiadministrationen. Enligt Statens servicecenters rapport En samordnad ekonomifunktion för statliga myndigheter har anslutningen till Statens servicecenters tjänster på frivillig väg inte genererat tillräckliga volymer för att åstadkomma en bred effektivisering av den statliga ekonomiadministrationen. Genom att samordna beställnings- och fakturahanteringen skulle möjligheterna öka att få in fler beställningar och fakturor i elektroniska och automatiserade flöden. En samordnad hantering av beställningsoch fakturaflöden kan ge ytterligare stora besparingar på sikt när den i allt högre utsträckning kan effektiviseras och automatiseras (se vidare avsnitt 6.1). Sammanfattningsvis bedöms att en samordning av de statliga myndigheternas beställnings- och fakturahantering kan ge förutsättningar för en effektivisering där statens stordriftsfördelar nyttjas. De myndigheter som regeringen bestämmer bör därför vara skyldiga att ansluta sig till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Denna skyldighet bör framgå av förordningen om statliga myndigheters anslutning till Statens servicecenters tjänster.

Vad avses med elektronisk beställnings- och fakturahantering? Med elektronisk beställnings- och fakturahantering avses i detta sammanhang hantering av elektroniska beställningar, leverantörsfakturor med kontering, inklusive betalningar, kundfakturor, skanning och dirigering av nätverksutrustning. Med betalningar avses i detta sammanhang betalningar av fakturor. Begreppet är inte avsett att omfatta transfereringar till enskilda.

Vilka myndigheter ska vara skyldiga att ansluta sig? I budgetpropositionen för 2018 anförde regeringen att den avsåg fortsätta arbetet med att stärka den statliga närvaron i landet (prop. 2017/18:1 utg. omr. 2 avsnitt 5.5). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om lokalisering av statliga myndigheter (bet. 2015/16:FiU25, rskr. 2015/16:208 och bet. 2015/16:NU17 punkt 2,

rskr. 2015/16:201). För att Sverige ska hålla ihop är det viktigt att omlokalisera statliga jobb från Stockholm och övriga storstadsområden till andra regioner. Mot denna bakgrund bör vissa myndigheter som har sin beställnings- och fakturahantering i storstadsområden vara skyldiga att ansluta sig till Statens servicecenters tjänster. Den senare myndighetens verksamhet bedrivs i stor utsträckning på platser utanför storstadsområdena. Anslutningen bör ske efter en bedömning av myndigheternas förutsättningar att ansluta sig, bl.a. utifrån myndigheternas nuvarande systemförsörjning och produktionsvolymer. Det bedöms vara lämpligt att ställa krav på att ett mindre antal myndigheter med stora produktionsvolymer, snarare än ett stort antal myndigheter med mindre produktionsvolymer, ska ansluta sig till Statens servicecenter. Regeringen anser mot denna bakgrund att följande myndigheter ska ansluta sig till de aktuella tjänsterna: Arbetsmiljöverket, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Kriminalvården, Kungliga tekniska högskolan, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Lunds universitet, Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet och Åklagarmyndigheten.

När ska myndigheterna senast vara anslutna? Utgångspunkten är att myndigheternas anslutningar ska följa den tidsplan som Statens servicecenter angivit i rapporten Fördjupade förutsättningar för en etablering i Kiruna. En anslutningsprocess inom området beställning och betalning tar ca 16 veckor. Denna process föregås av en konsekvensanalys som genomförs av Statens servicecenter och den aktuella kundmyndigheten. Konsekvensanalysen tar ca 12 veckor. Om förskjutningar i tidsplanen inträffar riskerar det att påverka både personal och produktivitet. Samtliga anslutningar bör vara genomförda senast den 1 januari 2023.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Det nya kravet ska träda i kraft den 1 januari 2020. Bedömning: Det finns inte behov av några övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen: Det är angeläget att regleringen med det nya kravet träder i kraft så snart som möjligt. För att Statens servicecenter, efter en förutsägbar tidsplan, ska kunna anpassa sin kapacitet, se över sitt personalbehov, säkra sina systemleverantörer m.m. är det dock nödvändigt att det finns gott om tid mellan ikraftträdandet och anslutningarna. Det är också viktigt för att de berörda myndigheterna, i samverkan med Statens servicecenter, ska kunna inleda ett förändringsarbete och fastställa en mer detaljerad tidsplan för respektive anslutning. En tidig dialog mellan Statens servicecenter och berörda myndigheter är

avgörande för att skapa en kostnadseffektiv process. Mot denna bakgrund bör ändringarna i förordningen om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster träda i kraft den 1 januari 2020. Som anförts i avsnitt 4 ska myndigheterna ha anslutit sig senast den 1 januari 2023. Det bedöms inte finnas behov av några övergångsbestämmelser.

6 Konsekvenser

6.1 Konsekvenser för de berörda myndigheterna

Bedömning: Anslutningen till beställnings- och fakturahanteringen innebär initialt utökade kostnader för myndigheterna, som ska finansieras inom nuvarande ekonomiska ramar. Den bedöms dock på längre sikt medföra en effektivisering av statens ekonomiadministration. Samtliga berörda myndigheter behöver kontinuerligt arbeta för att säkerställa en hög grad av informationssäkerhet.

Skälen för bedömningen

Allmänna utgångspunkter för myndigheternas anslutning Enligt 3 § myndighetsförordningen (2007:515) ansvarar varje myndighet inför regeringen för verksamheten och för att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Dessa bestämmelser innebär att Statens servicecenter ansvarar för att de tjänster som tillhandahålls myndigheterna är effektiva och att de myndigheter som ansluter sig till tjänsterna är ansvariga för att t.ex. korrekta uppgifter lämnas till Statens servicecenter och för att följa upp tjänsteleveranser. Vid samtliga anslutningar ska en för myndigheterna individuell konsekvensanalys genomföras. Den närmare ansvarsfördelningen mellan Statens servicecenter och anslutande myndigheter bestäms i de enskilda överenskommelserna. Det är Statens servicecenter och de anslutande myndigheternas gemensamma ansvar att se till att överenskommelserna blir ändamålsenligt utformade. Som en följd av att utförandet av tjänsterna överlåts åt Statens servicecenter kan dock tillfälliga omställningskostnader uppstå hos myndigheterna, dels för övergången till nya rutiner, dels för övertalighet till följd av arbetsbrist. Kostnader av detta slag beror på många olika faktorer, såsom antalet anställda som berörs och deras ålder, möjligheterna att omplacera dem inom myndigheten eller för dem att få annan sysselsättning samt om förändringen innebär en övergång av verksamhet enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Elektronisk beställning- och fakturahantering Det föreslagna kravet på att myndigheter ska vara skyldiga att ansluta sig till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering innebär att myndigheterna ska överlåta utförandet av tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering åt Statens servicecenter. 15

Förslaget bedöms medföra en kostnad för att avropa och driftsätta nya stödsystem om ca 15 000 kronor per myndighet. Kostnader för den enskilda migreringen eller anslutningen bedöms vidare generera en separat styckkostnad per myndighet. Kostnaden för migreringen av en befintlig kund från ett system till ett annat beräknas till ca 0,7 miljoner kronor, medan kostnaden för att sätta upp en ny kundmyndighet i ett nytt system beräknas till ca 1 miljon kronor. Därtill kommer Statens servicecenters leverantörers rätt att ta betalt för införandekostnader. En gemensam förvaltning av de system som avropats kan medföra effektivitetsvinster jämfört med en förvaltning av systemen i egen regi. Statens servicecenter kommer att ansvara för leverantörskontakterna, uppgradering, utveckling m.m. samt tillhandahålla integrationslösningar och systemadministration, vilket bedöms generera besparingar för staten. Berörda myndigheter måste beakta att de ska samverka med Statens servicecenter när de tillämpar förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring och förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte, för vilka Ekonomistyrningsverket (ESV) har meddelat föreskrifter. Av föreskrifterna framgår det att myndigheter ska effektivisera sina beställnings-, leverans- och fakturahanteringsprocesser genom att bl.a. tillhandahålla en s.k. leverantörsportal. När Statens servicecenter utför tjänster för elektronisk beställning- och fakturahantering samt betalningar för myndigheternas räkning tillhandhåller Statens servicecenter en leverantörsportal, till vilken myndigheterna själva ansvarar för att bjuda in sina leverantörer. I föreskrifterna anges vidare att myndigheterna senast den 1 november 2018 ska vara registrerade i den registerfunktion som det europeiska nätverket för elektronisk handel och e-köp, Pan-European Public Procurement On-Line (Peppol), tillhandahåller. Vid anslutning till Statens servicecenter ska enskilda myndigheter ha ett s.k. Peppol-id, vilket Statens servicecenter ombesörjer för sina kunders räkning.

Hantering av informationssäkerhet Frågan om informationssäkerhet är en viktig del av den anslutningsprocess som Statens servicecenter utför. För att Statens servicecenter ska få kännedom om och säkerställa att tjänster med tillhörande kontroller motsvarar de anslutande myndigheternas krav på informationssäkerhet är det nödvändigt att en myndighet som hanterar skyddsvärd information gör en egen informationsklassning och redogör för förekommande skyddsvärden i anslutningsprocessen. Under förutsättning att myndigheten redovisar sina skyddsvärden och eventuella behov av skyddsåtgärder kan Statens servicecenter dimensionera system och tjänster för att möta behoven. Såväl Statens servicecenter som anslutna myndigheter bör kontinuerligt säkerställa att informationsklassningen är korrekt. Statens servicecenter behöver fortsatt arbeta strukturerat med informationssäkerhet i enlighet med de krav som ställs på myndigheter genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters informationssäkerhet (MSBFS 2016:1). Detta innebär bl.a. att myndigheten även framöver systematiskt behöver följa internationella standarder för att uppfylla kraven för ett ledningssystem för informationssäkerhet.

Under 2019 har Statens servicecenter inom ramen för ett av ESV tidigare upphandlat ramavtal genomfört ett nytt avrop av systemstöd avseende elektronisk beställnings- och fakturahantering, operatörstjänst och skanningstjänst. Inför avropet har Statens servicecenter genomfört en informationsklassning avseende dessa tjänster och ekonomisystem. Vid avropet har Statens servicecenter granskat ställda säkerhetskrav mot aktuella ramavtal. Inför upphandlingar av system och tjänster måste Statens servicecenter även framöver bedöma om det finns skäl att genomföra en säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal eller inte. Om det i leveransen till Statens servicecenter förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, eller om leveransen medför deltagande i Statens servicecenter säkerhetskänsliga verksamhet, ska ett säkerhetsskyddsavtal med leverantören och dennes eventuella underleverantörer tecknas. Statens servicecenter skyddar kommunikationskanalerna (över internet) som används för utbyte av information mellan Statens servicecenter och de myndigheter som nyttjar tjänsterna med kryptering. Vid behov tillhandahåller Statens servicecenter en robust kommunikationslösning för leveranser av tjänster till myndigheter med högre säkerhetskrav, exempelvis via anslutning till Swedish Government Secure Intranet (SGSI). I förlängningen skulle en sådan lösning kunna medföra att Statens servicecenters administrativa tjänster kan levereras till andra statliga myndigheter över en kommunikationskanal som är opåverkad av eventuella störningar som kan inträffa på det publika internet till följd av t.ex. överbelastningsattacker (DDoS). En viktig omständighet som måste vägas in vid val av lösningar och framtagande av krav vid upphandlingar är ansamling och aggregering av information. Uppdraget att leverera administrativt stöd till andra myndigheter innebär att mycket stora informationsmängder samlas i de system och tjänster som Statens servicecenter anskaffar och nyttjar för leverans. Informationsmängderna kan bedömas vara skyddsvärda bl.a. på grund av att informationen samlats hos en aktör. Ett centraliserat systemstöd innebär dock inte att all information behöver samlas i en gemensam miljö. Statens servicecenter har flera databaser och redundanta driftshallar i riskhanteringssyfte. Vidare tillämpas etablerade förvaltningsmodeller för releasehantering vilket förebygger eventuella risker för fel. Det är av största vikt att det vid en ökad anslutning och nya tjänster bedrivs ett kontinuerligt arbete vid myndigheten för att säkerställa en hög grad av informationssäkerhet.

6.2 Konsekvenser för sysselsättningen

Bedömning: Förslagen medför att Statens servicecenter får ett rekryteringsbehov av ca 50 årsarbetskrafter. Hos övriga berörda myndigheter kan övertalighet uppstå. De berörda myndigheterna ska vid anslutningen till Statens servicecenters elektroniska beställnings- och fakturahantering beakta 6 b § lagen om anställningsskydd.

Skälen för bedömningen: Ett genomförande av den föreslagna förordningsändringen skulle medföra ett behov för Statens servicecenter att rekrytera ca 50 nya årsarbetskrafter. Dessa årsarbetskrafter bör lokaliseras till Kiruna för att bidra till att ersätta de statliga arbetstillfällen som försvinner i samband med den förestående avvecklingen av Radiotjänst AB i Kiruna. När elektronisk beställnings- och fakturahantering överförs till Statens servicecenter kan det uppstå övertalighet hos de myndigheter som tidigare själva har ansvarat för uppgifterna. Vid förändringen ska berörda arbetsgivare beakta 6 b § lagen om anställningsskydd. Som en följd av att överföringen kan tillfälliga omställningskostnader uppstå hos myndigheterna, dels för övergången till nya rutiner, dels för övertalighet till följd av arbetsbrist.