Sänkt statlig inkomstskatt

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen Fi2020/02954/S1

Sänkt statlig inkomstskatt

Juni 2020

Sammanfattning

Inför budgetpropositionen för 2021 är det angeläget att skatteförslag kan förberedas genom remittering. Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2021, och med vilken utformning, blir beroende av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

I promemorian föreslås en höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt, vilket skulle innebära att färre personer betalar statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster. Som ett alternativ till en höjning av skiktgränsen förslås en sänkning av skatten för statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster från 20 till 19,5 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen.

Förslagen föranleder ändringar inkomstskattelagen (1999:1229).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

1 Lagförslag

1.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) – alternativ 1

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 65 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

65 kap.

5 §

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara

förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara

förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns.

För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till

skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det

jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det

allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni

andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen

fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och

avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett

beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den

skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den

Lagen omtryckt 2008:803.

4 2

Senaste lydelse 2019:1164.

1.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) – alternativ 2

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 65 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

65 kap.

5 §

Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 2019.

För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2019:1164. 5

2 Bakgrund och gällande rätt

Fysiska personer som har beskattningsbara förvärvsinkomster över en viss nivå ska betala statlig inkomstskatt på dessa inkomster. Detta system infördes genom 1990 års skattereform. Från 2020 avskaffades den övre skiktgränsen (den s.k. värnskatten). Nu finns således enbart en skiktgräns. Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen. Med den beskattningsbara förvärvsinkomsten avses den inkomst som är kvar efter att grundavdraget och eventuellt sjöinkomstavdrag har räknats bort (1 kap. 5 § inkomstskattelagen). Skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp varje år med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter och fastställs av regeringen i förordning.

Skiktgränsen för beskattningsåret 2020 är 509 300 kronor (se förordningen [2019:1245] om skiktgräns för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2020). Brytpunkten för hur stor fastställd förvärvsinkomst en skattskyldig kan ha, innan statlig inkomstskatt ska betalas, uppgår för beskattningsår 2020 till 523 200 kronor om den skattskyldige är under 65 år och till 575 500 kronor om den skattskyldige har fyllt 65 år vid årets ingång (skillnaden beror på att grundavdraget är högre för personer som fyllt 65 år).

3 Sänkt statlig inkomstskatt

Med anledning av att den slutliga utformningen är beroende av utfallet av de kommande budgetförhandlingarna mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna remitteras två alternativa förslag på hur den statliga inkomstskatten kan sänkas ifall det träffas en överenskommelse om att sänka skatten.

3.1 Alternativ 1 – Höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

Promemorians förslag: Skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs med 6 000 kronor utöver den årliga uppräkning som sker med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter.

Skälen för promemorians förslag: Förslaget innebär att skiktgränsen höjs med 6 000 kronor utöver den årliga uppräkning som sker med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter. Skiktgränsen i dag innebär att ca 14 procent betalar statlig inkomstskatt. Efter höjningen av skiktgränsen kommer antalet skattskyldiga till statlig inkomstskatt 2021 beräknas till ca 13,3 procent eller till ca 1 miljon skattskyldiga.

Eftersom höjningen av skiktgränsen är beroende av resultatet av budgetförhandlingarna för 2021 kan beloppet komma att ändras. Vidare är

skiktgränsen som anges i lagförslagets 65 kap. 5 § baserad på Finansdepartementets senaste prognos om skiktgränsens storlek.

Lagförslag

Förslaget genomförs genom att 65 kap. 5 § IL ändras, se avsnitt 1.1.

3.2 Alternativ 2 – Den statliga inkomstskatten sänks med en halv procentenhet

Promemorians förslag: Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster sänks från 20 procent till 19,5 procent.

Skälen för promemorians förslag: Förslaget innebär att den statliga inkomstskatten sänks till 19,5 procent. Sänkningen av den statliga inkomstskatten kan öka antalet arbetade timmar i ekonomin enligt vad som följer av avsnitt 5.2. Storleken på dessa effekter är dock osäker.

Eftersom storleken på sänkningen är beroende av resultatet av budgetförhandlingarna för 2021 kan detta komma att ändras.

Lagförslag

Förslaget genomförs genom att 65 kap. 5 § IL ändras, se avsnitt 1.2.

4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Skälen för promemorians förslag: Ändringen i inkomstskattelagen bör träda i kraft vid ett årsskifte. Förslaget föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

5 Konsekvensanalys

5.1 Höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att sänka skatten för dem som i dag betalar statlig inkomstskatt samt att minska antalet personer som betalar statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster på ett sätt som kan öka deras

arbetskraftsutbud. Förslaget kan genomföras genom att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt. En alternativ lösning är att sänka skattesatsen för statlig inkomstskatt, se vidare förslag i avsnitt 3.2.

Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas till 1,36 miljarder kronor. Minskningen av skatteintäkterna sker till största del för den statliga inkomstskatten, 1,21 miljarder kronor, och till en mindre del genom att nivån där skattereduktionen som förslås som ett av alternativen i Promemorian Skattereduktion för förvärvsinkomster som Finansdepartementet i dag har skickat på remiss börjar trappas av höjs med lika mycket, 0,15 miljarder kronor. Kommunernas skatteintäkter påverkas inte av förslaget.

Effekter för företagen

Höjningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt påverkar inte företagen i någon direkt mening.

Effekter för enskilda och offentlig sektor

Förslaget innebär att ca 40 000 personer färre kommer betala statlig inkomstskatt 2021 jämfört med om ingen extra höjning av skiktgränsen gjorts utöver den årliga uppräkningen. För dessa 40 000 sänks marginalskatten med 20 procentenheter och skatten sänks med mellan 20 och 1 200 kronor per år. Ytterligare ca 1 miljon personer kommer fortsatt att betala statlig inkomstskatt. För dessa innebär förslaget ingen skillnad i marginalskatt utan effekten för dessa blir en skattesänkning med 1 200 kronor per år.

Effekter för miljön

Förslaget antas inte ha några effekter för miljön.

Effekter för sysselsättning

Förslaget antas inte ha några effekter för sysselsättningen. Förslaget gör det däremot mer lönsamt att arbeta för de som redan arbetar. En beräkning i arbetsutbudsmodulen i FASIT uppskattar att förslaget ger en positiv effekt på antalet arbetade timmar bland de som redan arbetar. Beräkningarna är behäftade med stora osäkerheter.

Fördelningseffekter

Förslaget påverkar de som redan arbetar och som har relativt höga inkomster. Effekterna är som störst i inkomstdecil nio.

Diagram 1 Procentuell effekt på ekonomisk standard av höjd skiktgräns med 6 000 kronor 2021

0,12

0,10

0,08

t

n

ce 0,06

Pro

0,04

0,02

0,00

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstgrupper

Låg inkomst

Hög inkomst

Effekter för jämställdheten

Fördelningseffekterna i avsnittet ovan beräknas på ekonomisk standard, vilket tar hänsyn till hela hushållets ekonomi. För att se hur förslaget påverkar skillnaden mellan kvinnor och mäns ekonomi används i stället individuell disponibel inkomst. Förslaget påverkar fler män än kvinnor och har också större procentuell effekt för män än för kvinnor. Förslaget påverkar ett av de jämställdhetspolitiska målen, nämligen delmålet om ekonomisk jämställdhet. Förslaget leder till att den ekonomiska jämställdheten påverkas marginellt negativt, men i liten omfattning.

Diagram 2 Procentuell effekt på individuell disponibel inkomst hos kvinnor och män av höjd skiktgräns med 6 000 kronor år 2021

0,07

0,06

0,05

t 0,04 n ce Pro 0,03

0,02

0,01

0,00

Kvinnor Män

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna Förslaget innebär att Skatteverket bl.a. måste anpassa sitt informationsmaterial, blanketter och IT-system. Förändringarna kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Skatteverkets tillkommande kostnader ska hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

5.2 Sänkt statlig inkomstskatt

Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att sänka marginalskatterna för personer som betalar statlig inkomstskatt och göra det mer lönsamt för dessa att arbeta en extra timme samt att skapa incitament för att ta eller göra sig anställningsbar för ett mer högavlönat jobb. Förslaget genomförs enklast genom att skattesatsen sänks för statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster. En alternativ lösning, som dock endast delvis uppnår syftet, är att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt så att färre personer betalar statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster.

Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas till 1,26 miljarder kronor. Minskningen av skatteintäkterna sker helt och hållet för den statliga inkomstskatten. Kommunernas skatteintäkter påverkas inte av förslaget.

Effekter för företagen

Sänkningen av den statliga inkomstskatten påverkar inte företagen i någon direkt mening.

Effekter för enskilda och offentlig sektor

Förslaget innebär att skatten sänks för alla som betalar statlig inkomstskatt. För 2021 beräknas ca 1 070 000 personer betala statlig inkomstskatt. Lika många får genom förslaget sänkt skatt. Skatten sänks med en halv procent av de inkomster som överstiger brytpunkten. Den genomsnittliga skattesänkningen för de som berörs av förslaget beräknas bli ca 1 225 kronor per år.

Offentlig sektor påverkas inte av förslaget.

Effekter för miljön

Förslaget antas inte ha några effekter för miljön.

Effekter för sysselsättning

Förslaget antas inte ha några effekter för sysselsättningen. Förslaget gör det däremot mer lönsamt att arbeta för de som redan arbetar. En beräkning i arbetsutbudsmodulen i FASIT uppskattar att förslaget ger en positiv effekt på antalet arbetade timmar bland de som redan arbetar motsvarande ca 1 500 årsarbetskrafter. Beräkningarna är behäftade med stora osäkerheter.

Fördelningseffekter

Förslaget påverkar de som redan arbetar och som har relativt höga inkomster. Till skillnad mot förslaget om höjd skiktgräns avtar inte effekten för de allra högsta inkomsterna och effekten är alltså störst för den högsta inkomstdecilen.

Diagram 3 Procentuell effekt på ekonomisk standard av sänkt statlig inkomstskatt till 19,5 procent år 2021

0,18 0,16

0,14 0,12

t

n 0,10

ce

0,08

Pro

0,06

0,04 0,02 0,00

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstgrupper

Låg inkomst

Hög inkomst

Effekter för jämställdheten Fördelningseffekterna i avsnittet ovan beräknas på ekonomisk standard, vilket tar hänsyn till hela hushållets ekonomi. För att se hur förslaget påverkar skillnaden mellan kvinnor och mäns ekonomi används i stället individuell disponibel inkomst. Förslaget påverkar fler män och i högre grad än kvinnor och har också större procentuell effekt för män än för kvinnor. Förslaget påverkar ett av de jämställdhetspolitiska målen, nämligen delmålet om ekonomisk jämställdhet. Förslaget leder till att den ekonomiska jämställdheten påverkas negativt, men i liten omfattning.

Diagram 4 Procentuell effekt på individuell disponibel inkomst hos kvinnor och män av sänkt statlig inkomstskatt till 19,5 procent år 2021

0,08

0,07

0,06

0,05 t n ce 0,04 Pro 0,03

0,02

0,01

0,00

Kvinnor Män

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna Förslaget innebär att Skatteverket bl.a. måste anpassa sitt informationsmaterial, blanketter och IT-system. Förändringarna kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Skatteverkets tillkommande kostnader ska hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

6 Författningskommentar

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

65 kap.

5 §

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om statlig inkomstskatt för fysiska personer och innehåller bl.a. en skiktgräns från vilken statlig inkomstskatt ska betalas.

Ändringen innebär att skiktgränsen höjs till 519 400 kronor för år 2021. Ändringen påverkar inte hur den årliga uppräkningen ska göras för de därpå följande åren.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 3.1.

Alternativ utformning av 5 §

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om statlig inkomstskatt för fysiska personer och innehåller bl.a. skattesatsen för den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster.

Ändringen innebär att skattesatsen sänks till 19,5 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 3.2.