En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Juli 2021

1 Sammanfattning

Riksdagen har den 25 maj 2021 tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas (bet. 2020/21:NU30 punkt 3 s. 16). Enligt tillkännagivandet framstår en ordning som innebär att arbetsgivaren kan bli återbetalningsskyldig för allt stöd även vid mindre och ursäktliga fel som mer långtgående än vad som krävs. Det kan enligt tillkännagivandet ifrågasättas om det råder proportionalitet när det gäller effekterna av mindre fel som upptäcks vid avstämningar och leder till återkrav (bet. 2020/21:NU30 s. 17). I promemorian föreslås att en arbetsgivare i vissa fall på nytt ska kunna lämna in en anmälan om avstämning av preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Denna möjlighet föreslås gälla för preliminärt stöd som lämnats efter godkännande av Tillväxtverket under perioden 16 mars 2020 – 30 juni 2021 och där Tillväxtverket beslutat att arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet på den grunden att anmälan om avstämning har kommit in för sent. Beslutet om återbetalning ska vidare ha fått laga kraft. Anmälan om avstämning och beräkning av det slutliga stödet ska hanteras av arbetsgivaren på motsvarande sätt som enligt bestämmelserna i lagen om stöd vid korttidsarbete. Om avstämningen visar att arbetsgivaren har rätt till slutligt stöd ska sådant stöd betalas ut. Om arbetsgivaren ännu inte betalat tillbaka det preliminära stödet ska fordran om återbetalning minskas med det slutliga stödet. I promemorian föreslås att bestämmelser som reglerar ett nytt anmälningsförfarande för den aktuella perioden tas in i en ny lag. Den nya lagen ska alltså möjliggöra för de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalningsskyldiga att ändå få slutligt stöd. I promemorian föreslås också att det i lagen om stöd vid korttidsarbete ska införas en bestämmelse om att den handläggande myndigheten ska förelägga en arbetsgivare att ge in en anmälan om avstämning om en sådan anmälan inte har getts in inom rätt tid. Arbetsgivaren ska vara skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd först om en anmälan inte getts in efter ett sådant föreläggande. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller för preliminärt stöd vid korttidsarbete som 1. har lämnats efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, och 2. avser stödmånader under perioden 16 mars 2020 – 30 juni 2021.

Ny anmälan om avstämning

2 § En arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd enligt 30 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får ge in en ny anmälan om avstämning, under förutsättning att 1. grunden för beslutet om återbetalning är att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid, och 2. beslutet om återbetalning har fått laga kraft.

3 § En ny anmälan om avstämning ska ges in till Tillväxtverket senast den 28 februari 2022 och omfatta de stödperioder som beslutet om återbetalning avser.

4 § Arbetsgivaren ska i anmälan om avstämning ställa samman de belopp som arbetsgivaren inte har rätt till enligt 6 § och har rätt till enligt 7 och 8 §§ till ett nettobelopp.

Avstämning av preliminärt stöd

5 § Vad som anges i 20 – 24 §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete om avstämning av preliminärt stöd ska också gälla vid en ny anmälan om avstämning enligt denna lag.

6 § Om arbetsgivaren vid tillämpning av 25 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete skulle ha varit skyldig att betala tillbaka det preliminära stöd som har betalats ut för en arbetstagare under en avtalsperiod, har arbetsgivaren inte rätt till slutligt stöd för arbetstagaren.

7 § Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd enligt 17 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete men baserat på den mindre arbetstidsminskningen.

8 § Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet

beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd enligt 17 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete men baserat på den större arbetstidsminskningen. Arbetsgivaren har då rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd. Ytterligare stöd får inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, när frågan om ytterligare stöd prövas. Om arbetsgivaren är en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.

Betalning av slutligt stöd

9 § Om arbetsgivaren efter en ny anmälan om avstämning har rätt till slutligt stöd, ska sådant stöd betalas ut till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte har betalat tillbaka det preliminära stödet, ska i stället fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet. Om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd, ska även ytterligare stöd betalas ut.

Återbetalningsskyldighet och kontroll

10 § Vad som anges i 31 och 35 – 36 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete om återbetalningsskyldighet och kontroll ska också gälla i ärenden enligt denna lag.

Handläggande myndighet

11 § Tillväxtverket prövar frågor enligt denna lag.

Överklagande

12 § Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022. 3. Den upphävda lagen gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Tillväxtverket före den 1 mars 2022.

2.2 Förslag till lag om ändring av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete dels att 30 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 29 a §, av följande lydelse.

30 §

Arbetsgivaren ska helt eller delvis befrias från sin återbetalnings-

skyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

Senaste lydelse 2013:948.

3 Bakgrund och gällande rätt

3.1 Stöd vid korttidsarbete och korttidspermittering

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt det systemet får endast lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet med stödet är att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen. Bestämmelserna om stöd finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och i förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete. Stöd enligt detta ursprungliga system aktiveras genom att regeringen meddelar föreskrifter för en stödperiod om tolv månader. Denna period kan förlängas en gång med tolv månader. Stödet, som administreras av Skatteverket, har ännu aldrig aktiverats. Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet, som är öppet och permanent, är ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Stödet administreras av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Efter aktivering eller godkännande ansöker arbetsgivaren om stöd (s.k. preliminärt stöd) som lämnas enligt tre fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Staten står vid varje nivå för en tredjedel av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för den uteblivna arbetstiden medan återstoden fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare med olika inbördes fördelning beroende på nivån av arbetstidsminskning. Arbetstagarens löneminskning ska uppgå till 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20 procent, till 16 procent om arbetstidsminskningen är 40 procent och till 20 procent om arbetstidsminskningen är 60 procent. Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.

Från det att det nya systemet om stöd vid korttidsarbete trädde i kraft och under resterande del av 2020 samt under januari – juni 2021 har stödet med anledning av pandemin varit tillfälligt förstärkt, s.k. korttidspermittering. Förstärkningen har bestått i att staten stått för tre fjärdedelar av den totala kostnaden i stället för den ordinarie nivån på en tredjedel av kostnaden. Dessutom har en ytterligare nivå av arbetstidsminskning på 80 procent varit möjlig under flera av stödmånaderna. Arbetsgivare har vidare haft möjlighet att få stöd för verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten, för uppsägningstid samt för arbetstagare som är familjemedlemmar till arbetsgivaren. Stödperioden har också förlängts genom införandet och förlängning av den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. De tillfälliga förstärkningar och justeringar som gjorts med anledning av pandemin behandlas i prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199, prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276, prop. 2020/21:83 bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182, prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229, prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU 52, rskr. 2020/21:416.

3.2 Anmälan om avstämning

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa ett slutligt stöd. Avstämning ska göras tre månader efter att en stödperiod har inletts och därefter senast var tredje månad. Avstämningen innebär att arbetsgivaren ska redovisa utfallet av korttidsarbetet och beräkna slutligt stöd. Arbetsgivaren ska för varje arbetstagare som det preliminära stödet har avsett, bedöma om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som tillämpats under respektive avtalsperiod motsvarar den procent av ordinarie arbetstid och löneminskning som följer av lagen om stöd vid korttidsarbete samt om arbetstids- och löneminskningen har stöd i korttidsavtal. Om avstämningen visar att tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning under en avtalsperiod inte motsvarar lagens nivåer för arbetstids- och löneminskning är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd som har betalats ut för en arbetstagare. Detsamma gäller om något av angivna förhållanden inte har stöd i korttidsavtal (25 § lagen om stöd vid korttidsarbete). En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är också skyldig att betala tillbaka skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden (26 §). Om det preliminära stödet för en stödmånad i stället har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden gäller på motsvarande sätt att arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd (27 §). Arbetsgivaren är skyldig att ställa samman belopp som följer av avstämningen och ge in sammanställningen i form av en anmälan om avstämning. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett

belopp eller om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd. När preliminärt stöd har lämnats av Tillväxtverket, efter godkännande enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete, ska en sådan anmälan ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges. Enligt 30 § lagen om stöd vid korttidsarbete följer vidare att om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet enligt 25 eller 26 §§ eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp. Återbetalningsskyldigheten är tänkt att ge arbetsgivaren ett starkt incitament att göra en anmälan om avstämning och att i anmälan ange återbetalningsskyldighet med rätt belopp (prop. 2013/14:1 s. 370). Enligt bestämmelsens andra stycke ska arbetsgivaren helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd. Utrymmet för eftergift ska däremot vara litet för att systemet ska kunna vara enkelt, lätt att tillämpa och samtidigt effektivt. För att befrielse ska kunna komma i fråga ska återbetalningsskyldigheten inte stå i rimlig proportion till den försummelse som arbetsgivaren gjort sig skyldig till eller av annan anledning framstå som stötande (prop. 2013/14:1 s. 370 och 500).

4 En möjlighet till ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete

4.1 Ny anmälan om avstämning i vissa fall

Förslag: En arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd vid korttidsarbete, som har lämnats efter godkännande av Tillväxtverket och som avser stödmånader under perioden 16 mars 2020 – 30 juni 2021, ska få ge in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd om – grunden för beslutet om återbetalning är att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid, och – beslutet om återbetalning har fått laga kraft. En sådan anmälan ska ges in till Tillväxtverket senast den 28 februari 2022 och endast omfatta de stödperioder som beslutet om återbetalning avser. Arbetsgivaren ska i anmälan ställa samman belopp som arbetsgivaren, i förekommande fall har rätt till, till ett nettobelopp.

Skälen för förslaget: Enligt 30 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är en arbetsgivare skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd om en anmälan om avstämning inte getts in i rätt tid. Arbetsgivaren ska enligt 30 § andra stycket samma lag helt eller delvis

befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd. Flera arbetsgivare som under 2020 har gett in en anmälan om avstämning har lämnat in anmälan några dagar för sent med följden att de har blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. Det har även förekommit att arbetsgivare inte har kunnat signera sin anmälan digitalt, vilket i vissa fall har medfört att anmälan inte bedömts ha getts in, med följden att arbetsgivarna blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. Det har vid tillämpningen inte ansetts vara uppenbart oskäligt att arbetsgivarna i dessa fall ska återbetala stödet, vilket innebär att de varken helt eller delvis har befriats från återbetalningsskyldighet. Syftet med nu aktuell bestämmelse om återbetalningsskyldighet är att ge arbetsgivaren ett starkt incitament att göra en anmälan om avstämning och att i anmälan ange återbetalningsskyldighet med rätt belopp (prop. 2013/14:1 s. 370, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). När det gäller utrymmet för eftergift konstateras att utrymmet för skönsmässiga bedömningar och avvägningar är mycket litet. För att befrielse ska komma i fråga ska återbetalningsskyldigheten inte stå i rimlig proportion till den försummelse som arbetsgivaren gjort sig skyldig till eller av annan anledning framstå som stötande (prop. 2013/14:1 s. 500). Spridningen av sjukdomen covid-19 har haft allvarliga konsekvenser för näringsliv och samhällsekonomi. Många företag har kämpat för sin överlevnad och för att kunna behålla verksamhetskritisk personal. Stödet vid korttidsarbete har varit en av regeringens viktigare åtgärder för att lindra effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19 för näringsliv, sysselsättning och samhällsekonomi. För arbetsgivaren innebär ett system med stöd vid korttidsarbete en möjlighet att behålla kompetens vid tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter genom att staten står för en del av kostnaden för arbetskraft. Stödet vid korttidsarbete har under pandemin tillämpats för första gången och arbetsgivarna har under den pågående krisen behövt sätta sig in i ett nytt regelverk. Vidare är flera av de arbetsgivare som har ansökt om stöd vid korttidsarbete mindre företag. Det bedöms mot denna bakgrund inte vara ändamålsenligt att återkräva stödet vid korttidsarbete i de situationer som beskrivs ovan där arbetsgivarna har lämnat eller försökt lämna en anmälan om avstämning. En arbetsgivare som fått ett beslut om återbetalning på grund av att anmälan om avstämning har kommit in för sent har blivit skyldig att betala tillbaka allt sitt preliminära stöd. Den avstämning som arbetsgivaren har gjort har därmed inte bedömts av Tillväxtverket och det saknas underlag för bedömningen av om det hade funnits förutsättningar för slutligt stöd om anmälan hade kommit in i rätt tid. För att dessa arbetsgivare ska kunna få slutligt stöd för korttidsarbete behöver därför en ny anmälan om avstämning ges in till Tillväxtverket. Det föreslås därför en lag som innebär att arbetsgivare som fått ett beslut om återbetalning på nytt får ge in en anmälan om avstämning och därmed får en prövning av förutsättningarna för att få slutligt stöd. Lagen ska gälla de arbetsgivare som fått beslut om återbetalning av preliminärt stöd som avser stödmånader under perioden den 16 mars 2020 – 30 juni 2021. Den nya anmälningsmöjligheten bör endast komma i fråga när grunden för beslutet om återbetalning är att anmälan om avstämning inte har getts 10 in i rätt tid och att en prövning enligt de ordinarie reglerna har avslutats.

För en ny anmälan om avstämning bör därför krävas att det beslut om återbetalning av preliminärt stöd som arbetsgivaren har fått har vunnit laga kraft. En ny anmälan om avstämning enligt den föreslagna lagen bör ges in till Tillväxtverket senast den 28 februari 2022. Tidpunkten är vald för att arbetsgivaren ska ges tillräckligt med tid för att ge in en anmälan om avstämning. Samtidigt är det viktigt att Tillväxtverket får in de avstämningar som ska prövas så snart som möjligt. Två månader från ikraftträdandet bedöms därför vara en lämplig tidsrymd. Arbetsgivaren ska i anmälan ställa samman belopp som denne, i förekommande fall har rätt till, till ett nettobelopp. Anmälan om avstämning ska endast avse de stödperioder som omfattas av ett beslut om återbetalning. Detta innebär också att om beslutet om återbetalning omfattar flera stödperioder får den nya anmälan avse samtliga dessa perioder.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 1 – 4 §§ i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

4.2 Bestämmelserna om avstämning av preliminärt stöd, återbetalningsskyldighet och kontroll i lagen om stöd vid korttidsarbete ska tillämpas

Förslag: Vad som anges om avstämning av preliminärt stöd i lagen om stöd vid korttidsarbete ska gälla även vid en ny anmälan om avstämning. Detsamma gäller vad som i den lagen anges om återbetalningsskyldighet och kontroll. Arbetsgivaren ska inte ha rätt till slutligt stöd till den del som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala tillbaka preliminärt stöd som har betalats ut för en arbetstagare, för att förutsättningarna för stöd saknas. Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den mindre arbetstidsminskningen. Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den större arbetstidsminskningen. Arbetsgivaren har då rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd. Ytterligare stöd får inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, när frågan om ytterligare stöd prövas. Om arbetsgivaren är en juridisk person, får den eller de fysiska

personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.

Skälen för förslaget: Förslaget innebär att en ny anmälan om avstämning ska göras enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Detta innebär att bestämmelserna om avstämningens innehåll (20 §), beräkningen av tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning (21 – 22 §§) och genomsnittlig löneminskning (23 – 24 §§) i lagen om stöd vid korttidsarbete också ska vara tillämpliga vid den avstämning som arbetsgivaren kan anmäla enligt den nya lagen. Detsamma bör gälla i frågan om återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar (31 §) och kontrollmöjligheter (35 – 36 a §§). Bestämmelserna om återbetalningsskyldighet i vissa fall (25 §) och beräkning av slutligt stöd om avtal justerats under avtalsperioden (26 – 27 §§) förs in i den nya lagen, med vissa språkliga justeringar. Justeringarna beror på att det redan finns ett beslut om återbetalning av det preliminära stödet. Någon skillnad i sak beträffande hur avstämningen ska genomföras är inte avsedd. Det förhållandet att prelimärt stöd kan ha lämnats med stöd av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, i vilken det finns ytterligare krav på arbetsgivaren i samband med avstämning i förhållande till 27 § lagen om stöd vid korttidsarbete (17 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall) bör inte påverka avstämning enligt den nya lagen.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 5 – 8 och 10 §§ i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

4.3 Betalning av slutligt stöd

Förslag: Om en arbetsgivare har rätt till slutligt stöd efter en ny anmälan om avstämning ska slutligt stöd betalas ut till arbetsgivaren. Om en arbetsgivare inte har betalat tillbaka det preliminära stödet, ska i stället fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet. Om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd, ska även ytterligare stöd betalas ut.

Skälen för förslaget: Enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska det preliminära stödet behållas om avstämningen visar att stödet motsvarar det slutliga stödet. Enligt den nu föreslagna lagen om ny anmälan om avstämning bör arbetsgivaren i stället ha rätt att få det slutliga stödet utbetalat i det fallet att det preliminära stödet har betalats tillbaka i enlighet med ett beslutat återkrav. Om en arbetsgivare, trots beslut om återbetalning, ännu inte återbetalat det preliminära stödet ska fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet. Om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd, ska även ytterligare stöd betalas ut.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 9 § i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

4.4 Handläggande myndighet

Förslag: Tillväxtverket ska pröva rätt till stöd enligt den nya lagen.

Skälen för förslaget: När det gäller frågan om handläggande myndighet bör det vara den myndighet som har beslutat om preliminärt stöd som även hanterar avstämningen av detta stöd. Handläggande myndighet för avstämning enligt den nya lagen föreslås därför vara Tillväxtverket.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 11 § i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

4.5 Överklagande

Förslag: Beslut enligt den nya lagen ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten. Beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § lagen om stöd vid korttidsarbete får inte överklagas.

Skälen för förslaget: Eftersom den föreslagna lagen innebär att en ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete får göras bör motsvarande regler om överklagande som i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete gälla även för beslut som fattas med stöd av bestämmelserna i den nu föreslagna lagen. Enligt 38 § lagen om stöd vid korttidsarbete får beslut som fattats av Tillväxtverket avseende stöd för korttidsarbete överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Någon särskild forumregel finns inte utan i enlighet med 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ska ett beslut överklagas till den förvaltningsrätten inom vars domkrets ärendet först prövas. Enligt 38 § lagen om stöd vid korttidsarbete gäller att beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § samma lag inte får överklagas. Någon annan ordning är inte motiverad för den nu föreslagna lagen.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 12 § i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

5 Nytt förfarande vid sena anmälningar om avstämning

Förslag: Om en anmälan om avstämning inte har getts in inom rätt tid, ska den handläggande myndigheten förelägga arbetsgivaren att ge in en sådan anmälan. Om en anmälan om avstämning inte ges in efter föreläggande är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd.

Skälen för förslaget: Flera arbetsgivare som under 2020 har gett in en anmälan om avstämning har lämnat in anmälan några dagar för sent med följden att de har blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. De ekonomiska konsekvenserna av återbetalningsskyldigheten kan i flera fall vara betydande med hänsyn till att företagen redan drabbats hårt ekonomiskt av pandemin. Det kan finnas många skäl till att en anmälan inte ges in i rätt tid. En arbetsgivare kan till exempel ha missförstått tidpunkten för avstämning eller haft tekniska svårigheter att komma in med anmälan. Eftersom en sen anmälan om avstämning kan ha betydande negativa konsekvenser för arbetsgivaren bör det införas en skyldighet för handläggande myndighet att förelägga arbetsgivaren att ge in en anmälan om avstämning, om en sådan inte har getts in i rätt tid. Först om föreläggandet inte följs bör arbetsgivaren bli skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Motsvarande bör gälla för den del av stödet som avser ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete som huvudsakligen regleras i förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Därigenom bedöms förutsebarheten och rättssäkerheten öka. Genom att införa ett förfarande med föreläggande bedöms vidare antalet ärenden om återbetalning av preliminärt stöd på grund av att anmälan inte har getts in i rätt tid minska. Detta är också mer ändamålsenligt sett till lagstiftningens syfte. Samtidigt är det fortfarande viktigt att det även fortsättningsvis finns ett påtryckningsmedel för att bestämmelserna om anmälan om avstämning ska följas av de arbetsgivare som har fått preliminärt stöd. Om ett föreläggande att komma in med en anmälan inte följts ska det preliminära stödet därför som regel återbetalas i sin helhet. Det nu föreslagna förfarandet bedöms säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Precis som tidigare ska arbetsgivaren också helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd. Vid denna prövning ska det på samma sätt som gäller i dag göras en prövning av om återbetalningsskyldigheten står i rimlig proportion till den försummelse som arbetsgivaren har gjort sig skyldig till.

6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete träder i kraft den 1 januari 2022. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022. Den upphävda lagen gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Tillväxtverket före den 1 mars 2022. Ändringarna av lagen om stöd i korttidsarbete träder i kraft den 1 januari 2022.

Skälen för förslaget: Det är angeläget att arbetsgivarna så snart som möjligt får möjlighet att göra en ny anmälan om avstämning och att reglerna om förfarandet vid sen anmälan om avstämning ändras. Den föreslagna lagen om ny anmälan om avstämning och ändringarna av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås därför att lagförslagen träder i kraft den 1 januari 2022. Den föreslagna lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete är av tillfällig karaktär. Den tid under vilken arbetsgivaren har möjlighet att ge in en ny anmälan är begränsad till två månader. En ny anmälan om avstämning ska ges in senast den 28 februari 2022. Mot den bakgrunden bör lagen upphöra att gälla vid utgången av 2022. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla för ansökningar som har getts in till Tillväxtverket före den 1 mars 2022. Beträffande ändringarna i lagen om stöd vid korttidsarbete bedöms det inte behövas några särskilda övergångsbestämmelser. Det innebär att ändringarna i lagen om stöd vid korttidsarbete ska tillämpas i återbetalningsärenden från och med ikraftträdandet.

7 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av de föreslagna förändringarna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas.

7.1.1 Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget att införa en möjlighet till ny anmälan om avstämning enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är att lindra effekterna av återbetalningsskyldigheten enligt samma lag. Flera arbetsgivare som under 2020 har gett in en anmälan om avstämning har lämnat in anmälan några dagar för sent med följden att de har blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. Det har även förekommit att arbetsgivare inte har kunnat signera ansökan digitalt, vilket i vissa fall har medfört att ansökan inte bedömts ha getts in, med följden att arbetsgivarna blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. Det har vid tillämpningen inte ansetts vara uppenbart oskäligt att arbetsgivarna i dessa fall ska återbetala stödet, vilket innebär att de varken helt eller delvis har befriats från återbetalningsskyldighet. Förslaget innebär att arbetsgivarna får en ny möjlighet att vid avstämning få slutligt stöd som helt eller delvis motsvarar det preliminära stöd som har återbetalats eller ska återbetalas. En alternativ lösning som har övervägts är att införa en bestämmelse som innebär att arbetsgivarna kan ansöka om hel eller delvis befrielse från återbetalningsskyldighet. Eftersom återbetalningsskyldigheten avser preliminärt stöd och någon avstämning aldrig gjorts och slutligt stöd således inte har beräknats, har denna lösning dock inte bedömts vara möjlig. En sådan lösning skulle nämligen kunna leda till att arbetsgivare som inte skulle haft rätt till slutligt stöd om de kommit in med en anmälan i rätt tid, felaktigt befrias från återbetalningsskyldighet. I promemorian föreslås också att det införs en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning i rätt tid, ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd. Syftet med förslaget är att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. En alternativ lösning, som Tillväxtverket föreslagit i en hemställan till Finansdepartementet (Fi2021/02027), är att ändra förutsättningarna för befrielse av återbetalningsskyldighet i de fall då en anmälan getts in för sent. Tillväxtverket har föreslagit att, i stället för att en arbetsgivare helt eller delvis ska befrias från återbetalningsskyldigheten när det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd, ska befrielse kunna medges redan när det är oskäligt att arbetsgivaren blir återbetalningsskyldig. Denna lösning har övervägts. En sådan lösning bedöms dock inte på samma sätt öka förutsebarheten och rättssäkerheten.

7.1.2 Offentligfinansiella effekter

Vid tidigare bedömningar av de offentligfinansiella effekterna för stöd vid korttidsarbete har en utgångspunkt inte varit att stöd ska återbetalas vid mindre förseningar av anmälan om avstämning. Förslagen i promemorian påverkar därför inte anslaget för stöd vid korttidsarbete. Om förslagen inte genomförs leder det sannolikt till att den slutliga summan av stödet blir något mindre. Hur mycket mindre går i dagsläget inte att kvantifiera.

7.1.3 Effekter för sysselsättningen

Den föreslagna lagen om ny anmälan om avstämning syftar till att mildra de ekonomiska effekterna som återbetalningsskyldigheten innebär för de arbetsgivare som under pandemin kommit in med en anmälan om avstämning för sent. Genom att de arbetsgivare som fått ett beslut om att återbetala preliminärt stöd ges en möjlighet att återfå stödet eller minska fordran på återbetalningsbeloppet kommer ekonomin förbättras hos arbetsgivarna. Effekterna på sysselsättningen kan däremot inte anses motsvara de effekter som finns vid stöd vid korttidsarbete, eftersom denna möjlighet sker långt senare och efter att de anställda deltagit i korttidsarbete. En förbättrad ekonomi hos arbetsgivare får emellertid antas har en positiv effekt för sysselsättningen, eftersom det kan minska antalet uppsägningar och konkurser. Förslaget att införa en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning i rätt tid, ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd förväntas medföra ett minskat antal beslut om återbetalning för arbetsgivare på grund av sen anmälan och därmed en förbättrad ekonomi. I förlängningen kan det antas ha en viss positiv effekt för sysselsättningen, särskilt om det i framtiden uppstår en liknande situation med ett stort antal ansökningar om stöd vid korttidsarbete.

7.1.4 Effekter för företagen

Genom att de arbetsgivare som återbetalat preliminärt stöd får möjlighet att återfå stödet kommer ekonomin förbättras hos arbetsgivarna. För arbetsgivarna innebär en ny anmälan om avstämning att den administrativa bördan ökar. Detta måste dock ställas mot att de genom att göra en ny anmälan har möjlighet att återfå tidigare beviljat stöd eller minska fordran om återbetalning. Eftersom arbetsgivarna redan tidigare har förberett och lämnat en anmälan om avstämning, om än för sent, borde även det tillkommande arbetet vara begränsat. Förslaget att införa en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning i rätt tid, ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd förväntas medföra ett minskat antal beslut om återbetalning för arbetsgivare på grund av sen anmälan.

7.1.5 Effekter för enskilda

Förslaget om lag om ny anmälan om avstämning bedöms gynna företag som via återbetalat preliminärt stöd alternativt minskad fordran om återbetalning får en förbättrad ekonomi och därmed snabbare kan återgå till normal produktion efter en tillfällig nedgång. Förslaget bedöms även gynna individer som är anställda av en sådan arbetsgivare. För dessa individer kan stödet bidra till ökad anställningstrygghet.

7.1.6 Effekter för den ekonomiska jämställdheten

Effekterna för den ekonomiska jämställdheten av stödet vid korttidsarbete diskuteras i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132 s. 83). Där konstateras att män i högre utsträckning än kvinnor kan komma att gynnas ekonomiskt av förslaget eftersom stödet främst förväntas gynna grupper av ägare av företag och anställda där män är i majoritet. På motsvarande sätt kan förslagen om en lag om ny anmälan om avstämning framför allt gynna män. Den samlade bedömningen är dock att de direkta effekterna av förslaget sannolikt inte medför några större konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten.

7.1.7 Effekter för förvaltningsmyndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget om en lag om ny anmälan om avstämning innebär att Tillväxtverket kommer att hantera de anmälningar som ges in. Enligt uppgifter från Tillväxtverket har ca 4 000 beslut om återbetalning fattats på grund av att en anmälan getts in för sent, varav 1 000 fortfarande inte har vunnit laga kraft eftersom besluten har överklagats till domstol. Det förväntas att merparten av de arbetsgivare som fått beslut om återbetalning kommer att använda sig av den nya anmälningsmöjligheten. Härutöver finns det enligt Tillväxtverket ca 3 500 ärenden där anmälan om avstämning kommit in för sent men där något beslut om återkrav ännu inte fattats. Tillkommande kostnader för hantering av förslaget har beräknats till 18 miljoner kronor. Denna tillkommande kostnad bedöms kunna hanteras inom Tillväxtverkets befintliga ekonomiska ramar. Förslaget att införa en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning i rätt tid, ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd kommer medföra ökad administration för den handläggande myndigheten eftersom myndigheten måste förelägga arbetsgivare att ge in en anmälan om en sådan inte har getts in i tid. Samtidigt kommer en sådan hantering innebära att antalet beslut om återbetalning minskar i antal, vilket kan förväntas medföra mindre administration för myndigheten. Även antalet överklagade beslut kan förväntas minska. Tillväxtverkets tillkommande kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Beslut enligt den nya lagen kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. De finns skäl att utgå från att endast ett begränsat antal av de beslut som fattas till följd av möjligheten till ny anmälan om avstämning kommer att överklagas. Bedömningen görs därför att förändringen endast i begränsad omfattning kommer att ge upphov till en ökad måltillströmning för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslaget att införa en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning, ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd förväntas medföra färre antal mål i domstol, eftersom ett föreläggande kommer att gå ut till de arbetsgivare som är försenade med sin anmälan. De ökade kostnaderna som detta kommer att medföra bedöms därför kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

7.1.8 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

7.1.9 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för kommuner och regioner, inkomstfördelningen eller miljön.

8 Författningskommentar

8.1 Förslag till lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete

1 §

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Av paragrafen framgår att lagen gäller för preliminärt stöd vid korttidsarbete som har lämnats efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ( första punkten) och som avser stödmånader under perioden den 16 mars 2020 – 30 juni 2021 ( andra punkten) . Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

2 §

I paragrafen anges under vilka förutsättningar en ny anmälan om avstämning får lämnas. Av paragrafen följer att en arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd enligt 30 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får ge in en ny anmälan om avstämning under förutsättning att grunden för beslutet om återbetalning är att anmälan om avstämning inte har kommit in i rätt tid ( första punkten ) och att beslutet om återbetalning har fått laga kraft ( andra punkten ). Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

3 §

Av paragrafen framgår vad en ny anmälan ska avse och när en sådan anmälan senast ska lämnas. En ny anmälan ska ges in till Tillväxtverket senast den 28 februari 2022 och omfatta de stödperioder som beslut om återbetalning avser. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

4 §

Av paragrafen framgår att arbetsgivaren i anmälan om avstämning ska ställa samman belopp som arbetsgivaren inte har rätt till enligt 6 § och har rätt till enligt 7 och 8 §§ till ett nettobelopp. Se kommentaren till dessa paragrafer.

Paragrafen motsvarar i sak 28 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. En språklig justering har gjorts för att bestämmelsen ska kunna tillämpas när det redan finns ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

5 §

Av paragrafen framgår att bestämmelserna om avstämning i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska gälla också vid en ny anmälan om avstämning. Detta innebär att bestämmelserna om avstämningens innehåll (20 §), beräkningen av tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning (21 – 22 §§) och genomsnittlig löneminskning (23 – 24 §§) i lagen om stöd vid korttidsarbete också ska vara tillämpliga vid avstämning enligt den nya lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

6 §

I paragrafen anges att om arbetsgivaren vid tillämpning av 25 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete skulle ha varit skyldig att betala tillbaka det preliminära stöd som har betalats ut för en arbetstagare under en avtalsperiod, har arbetsgivaren inte rätt till slutligt stöd för arbetstagaren. Hänvisningen till 25 § lagen om stöd vid korttidsarbete innebär att om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning beräknat på de månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd lämnats för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete inte motsvarar en och samma nivå enligt 12 och 13 §§, har arbetsgivaren inte rätt till slutligt stöd. Detsamma gäller om något av angivna förhållanden inte har stöd i avtal enligt 15 eller 16 §. Arbetsgivaren har således inte rätt till preliminärt stöd även om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen motsvarar en tillåten nivå, om detta inte också har stöd i avtal. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

7 §

Av paragrafen framgår hur slutligt stöd ska beräknas om korttidsavtalet justerats under avtalsperioden. Paragrafen motsvarar i sak 26 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. En språklig justering har gjorts för att bestämmelsen ska kunna tillämpas när det redan finns ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd. Bestämmelsen innebär att om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd, dvs. enligt 17 § lagen om stöd vid korttidsarbete, men baserat på den mindre arbetstidsminskningen. I den situationen har arbetsgivaren inte rätt till skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

8 §

Av paragrafen framgår hur slutligt stöd ska beräknas om korttidsavtalet justerats under avtalsperioden. Paragrafen motsvarar i sak 27 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. En språklig justering har gjorts för att bestämmelsen ska kunna tillämpas när det redan finns ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd. I första stycket beskrivs den omvända situationen jämfört med 7 §. Bestämmelsen innebär att om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd, dvs. enligt 17 § lagen om stöd vid korttidsarbete, men baserat på den större arbetstidsminskningen. Arbetsgivaren har då rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd. Av andra stycket framgår att ytterligare stöd inte får lämnas till den som har näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud eller som har skatte- och avgiftsskulder, t.ex. enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, när frågan om ytterligare stöd prövas. Om arbetsgivaren är en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten – t.ex. i egenskap av verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav – inte ha näringsförbud. Det förhållandet att prelimärt stöd kan ha lämnats med stöd av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, i vilken det finns ytterligare krav på arbetsgivaren i samband med avstämning i förhållande till 27 § lagen om stöd vid korttidsarbete (17 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall) påverkar inte avstämning enligt den nya lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

9 §

I paragrafen anges hur arbetsgivarens rätt till slutligt stöd, efter att avstämning gjorts i enlighet med 5 – 8 §§, ska förhålla sig till det beslut om återbetalning som fattats enligt 30 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. I första stycket anges att om arbetsgivaren efter en ny anmälan om avstämning har rätt till slutligt stöd ska sådant stöd betalas ut till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren ännu inte har återbetalat det preliminära stödet ska i stället fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet. Enligt andra stycket gäller att om arbetsgivaren vid tillämpning av 8 § har rätt till ytterligare stöd ska även ytterligare stöd betalas ut. Övervägandena finns i avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla. .

10 §

Av paragrafen framgår att vad som anges i 31 och 35 – 36 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete om återbetalningsskyldighet och kontroll också ska gälla i ärenden enligt denna lag. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

11 §

Av paragrafen framgår att Tillväxtverket prövar rätt till stöd enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

12 §

I paragrafen regleras hur beslut enligt lagen överklagas. Av första stycket framgår att Tillväxtverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Av andra stycket framgår att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I tredje stycket regleras att beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete inte får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

8.2 Förslag till lag om ändring av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

29 a §

Av paragrafen, som är ny, framgår att om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid, ska den handläggande myndigheten förelägga arbetsgivaren att ge in en sådan anmälan. Övervägandena finns i avsnitt 5.

30 §

I paragrafen regleras återbetalningsskyldighet vid sen anmälan om avstämning. Ändringen av paragrafens första stycke innebär att återbetalningsskyldighet ska aktualiseras först om anmälan om avstämning inte kommit in efter föreläggande enligt 29 a §. Se kommentaren till den paragrafen. Arbetsgivaren är då skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. På samma sätt som i dag finns det möjlighet att för arbetsgivaren att enligt andra stycket helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt stöd. Övervägandena finns i avsnitt 5.