Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

November 2021

Promemorians huvudsakliga innehåll

Vissa fall av skattenedsättningar inom energibeskattningen utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet. Kommissionen driver ett långsiktigt förändringsarbete för ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av statliga stöd. Ett led i detta arbete är regler om ökad offentlighet och information. Kommissionen har nyligen ändrat vissa av dessa regler i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER. I promemorian föreslås nödvändiga ändringar för att följa EU-regelverket. Ändringarna innebär att uppgifter om stödmottagare utvidgas till att omfatta även uppgifter om s.k. primär jordbruksproduktion om stödmottagaren är ett företag som bedriver yrkesmässig jord- eller skogsbruksverksamhet. Även reglerna om återbetalning av bränsleskatt och skatt på el ändras så att ett villkor för att få skatteåterbetalning är att uppgifter om stödmottagare lämnas för de stöd som överstiger 15 000 euro per stödmottagare och kalenderår för stöd till yrkesmässig jord- och skogsbruksverksamhet.

Förslaget medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 13 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 17 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

1 kap.

13 §

Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om

1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora)

stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §,

2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå

enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam

nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt

kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om

ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska

3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå

enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska

näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning

(EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.

9 kap.

2 §

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst

1. 15 000 euro i fall som avses i 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 2, eller 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller

2, eller

2. 200 000 euro i övriga fall.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.

11 kap.

17 §

Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b, 14 eller 15 § medges endast om

1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare.

Kraven i första stycket 2 gäller Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom av- inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen över- draget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalender- stiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och året. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 a § gäller återbetalning enligt 12 eller 12 a § kraven i första stycket 2 för upp- gäller kraven i första stycket 2 för gifter om stödmottagare vars sam- uppgifter om stödmottagare vars manlagda nedsättning inom stöd- sammanlagda nedsättning inom ordningen genom avdraget eller stödordningen genom avdraget återbetalningen överstiger 15 000 eller återbetalningen överstiger euro under kalenderåret. 15 000 euro under kalenderåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 2021:410. 3 Senaste lydelse 2017:1208. 5

2 Bakgrund

Den 23 juli 2021 beslutade kommissionen om ändringar i förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, GBER, för offentliggörande och information beträffande primär jordbruksproduktion. Ändringarna innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldigheten och beloppsintervallen som redovisning ska ske i justeras.

I denna promemoria behandlas hur det säkerställs att de nödvändiga uppgifterna för att iaktta GBER:s krav kan inhämtas för offentliggörande när det gäller statliga stöd i form av skattenedsättningar av energi- och koldioxid på bränsle och energiskatt på el i primär jordbruksproduktion.

2.1 EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på energi

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51), förkortat ETD, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. De bränslen som omfattas av ETD svarar för den övervägande delen av den totala bränsleförbrukningen inom EU. Det rör sig om alla drivmedel, såväl fossila som sådana som har framställts av biomassa. I fråga om uppvärmningsbränslen omfattar ETD till en början en rad uppräknade bränslen. Det är främst fossila bränslen men även vissa biobränslen, som t.ex. vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas. Direktivet innehåller bl.a. regler om vem som ska vara skyldig att betala skatt på bränsle och el och när skattskyldigheten inträder. Utgångspunkten är att medlemsstaternas nationella beskattning av bränsle och el ska uppfylla vissa i direktivet föreskrivna minimiskattenivåer. Samtidigt innehåller direktivet krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning och fullständig eller partiell skattebefrielse i andra situationer. Sverige har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter. Som exempel kan nämnas lägre skattenivåer, dock över minimiskattenivåerna, för bränsleförbrukning och elförbrukning i vissa sektorer av näringslivet samt skattebefrielse för vissa biodrivmedel och för biogas och biogasol som uppvärmningsbränsle.

Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till ETD. Både koldioxidskatten och till viss del även energiskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan utgöra statligt stöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.2 EU:s statsstödsregler

2.2.1 Allmänt om EU:s statsstödsregler och dess tillämpning

Befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformade så att de utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Begreppet statligt stöd är ett objektivt och rättsligt begrepp som definieras direkt i EUF-fördraget. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen genom att anta s.k. gruppundantagsförordningar varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls. I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det åligger dock medlemsstaterna att uppfylla olika regler om informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundantagsförordning.

Flertalet stöd i form av befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER.

I denna gruppundantagsförordning anges vilka grupper av stödåtgärder som är undantagna från skyldigheten att anmäla åtgärden till kommissionen innan den genomförs. GBER omfattar bl.a. stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter.

2.2.2 Offentliggörande och information

Enligt artikel 9.1 och 9.2 i GBER är medlemsstaterna skyldiga att se till att viss information offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå. De uppgifter som ska offentliggöras är dels viss sammanfattande information om själva stödåtgärden samt den fullständiga texten till stödåtgärden, dels viss tillkommande information om varje beviljat individuellt stöd som överstiger vissa tröskelvärden beroende på sektor och typ av stöd. Uppgifterna ska redovisas per respektive stödordning. Den tillkommande information som avses för statligt stöd som ges i form av skattebefrielse är i huvudsak följande:

1. Stödmottagarens namn och referens (organisationsnummer). 2. Typ av företag (små eller medelstora respektive stora). 3. Region där stödmottagaren är belägen, på NUTS 2-nivå. 4. Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå. 5. Stödbeloppets storlek per stödmottagare, redovisat i belopps-

intervall.

Reglerna om offentliggörande och information för skattestöd innebär dels att offentliggörandet ska ske inom ett år från tidpunkten då stödet beviljades, dels att skattestöden ska räknas samman över ett kalenderår för varje stödmottagare. Det innebär att rapportering ska ske av det samlade stödet som varje stödmottagare erhållit under ett kalenderår, med undantag för stödmottagare som inte passerar tröskelvärdet. Tröskelvärdet för vattenbruksverksamhet är 30 000 euro, för primär jordbruksproduktion 60 000 euro och för övrig verksamhet 500 000 euro. Alla stöd över tröskelvärdena ska rapporteras.

2.3 Skatteverkets utlämnande av uppgifter för offentliggörande

Skyldigheten att offentliggöra uppgifter om statliga stöd finns som tidigare nämnts i artikel 9 i GBER. En EU-förordning gäller i Sverige direkt i den form den är beslutad och nationell lagstiftning kan inte ersätta de krav som lagts fast i en sådan förordning. Det är dock en skyldighet för medlemsstaterna att offentliggöra information. Huvudregeln enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är att det gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Skatteverkets skyldighet att rapportera in dessa uppgifter för offentliggörande baseras på 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och 15 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

2.4 Ärendet och dess beredning

Den 23 juli 2021 beslutade kommissionen om ändringar i GBER för offentliggörande och information beträffande primär jordbruksproduktion. Ändringarna innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldigheten och beloppsintervallen som redovisning ska ske i justeras.

I denna promemoria behandlas hur det säkerställs att de nödvändiga uppgifterna för att iaktta GBER:s krav kan inhämtas för offentliggörande när det gäller statliga stöd i form av skattenedsättningar av energi- och koldioxid på bränsle och energiskatt på el i primär jordbruksproduktion.

3 Skattebefrielser för bränsle och el för förbrukning i jord- och skogsbruk

Promemorians förslag: Beloppsgränsen för när uppgifter ska lämnas om stödmottagaren i samband med återbetalning vid skattebefrielse för bränsle och el utvidgas för yrkesmässig jord- och skogsbruks-

8 verksamhet. Uppgifterna behöver lämnas om återbetalning söks med

belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro.

För sådana stödmottagare som är verksamma inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet ska det dessutom anges om stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion och hur stor andel av bränsleförbrukningen respektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Skälen för promemorians förslag: Befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformade så att de utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. De delar av EU:s statsstödsregler som är av betydelse i detta lagstiftningsärende redovisas i avsnitt 2. Huvudregeln är att Europeiska kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har dock förenklat förfarandet genom att anta s.k. gruppundantagsförordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls. Det åligger medlemsstaterna att uppfylla olika regler om bl.a. informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundantagsförordning. En förutsättning för att få ge stöd som anmälts enligt gruppundantagsförordningarna är att kraven uppfylls avseende EU-rättens regler om offentliggörande och information på en webbplats. De gränsvärden för informationslämnande och offentliggörande som gällde innan ändringen den 23 juli 2021 var för vattenbruksverksamhet 30 000 euro per stödmottagare och år och för övrig verksamhet 500 000 euro per stödmottagare och år.

Den aktuella utvidgningen av vilka uppgifter som behöver offentliggöras på webbplatsen enligt GBER omfattar dock inte uppgifter om alla individuella stödmottagare, utan endast de som tar emot statligt stöd i form av skattebefrielse som per stödordning uppgår till minst 60 000 euro avseende stöd till primär jordbruksproduktion, allt per kalenderår. Samtidigt kan uppgifter komma att krävas även från andra stödmottagare som ett led i kommissionens återkommande granskningar av olika stödordningar. I syfte att skapa en rimlig nivå av administrativ börda för uppgiftslämnarna respektive Skatteverket föreslås att uppgiftslämnandet gäller som villkor för återbetalning som söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro, i fall som rör skattebefrielse till jord- och skogsbruksverksamhet. En sådan gräns finns redan i dag för återbetalning av energi- och koldioxidskatt på bränsle och energiskatt på el för vattenbruksverksamhet och det bedöms ändamålsenligt att ha motsvarande gräns i den nationella lagstiftningen för jord- och skogsbruksverksamhet. Beloppsgränsen för när uppgifter ska lämnas om stödmottagaren i samband med återbetalning vid skattebefrielse för bränsle och el utvidgas därför för yrkesmässig jord- och skogsbruksverksamhet. Uppgifterna ska lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro.

För att kunna uppfylla EU-rättens krav på offentliggörande och information krävs att Skatteverket får tillgång till de uppgifter som ska offentliggöras och de uppgifter som behövs för att kunna bedöma i vilka fall offentliggörande ska ske. Redovisning ska dock inte ske av all yrkesmässig jord-och skogsbruksverksamhet. Skatteverket behöver veta vilka stödmottagare inom jord- och skogsbrukssektorn som bedriver s.k. primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (ABER). Det är endast dessa stöd som behöver rapporteras enligt reglerna i GBER. Hänvisningen till ABER bör vara dynamisk, dvs. avse ABER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen för att säkerställa att unionsrättens statsstödskrav uppfylls vid varje tillfälle då ett skattestöd beviljas.

Eftersom uppgiftslämnande blir av direkt betydelse för beskattningen bedöms inga lagändringar krävas för att uppgifterna ska kunna inkrävas och hanteras av Skatteverket.

Det föreslås därför att ovan beskrivna ändringar införs i LSE.

Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 13 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 17 § LSE.

Lagförslag

Förslaget medför att ändringar görs i 1 kap. 13 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 17 § lagen om skatt på energi.

4 Skyldighet att lämna uppgifter för upplagshavare, varumottagare och lagerhållare

Promemorians bedömning: Skyldighet att lämna uppgifter om primär jordbruksproduktion bör ingå i vad som krävs för att godkännas som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare enligt lagen om skatt på energi. Det bör också införas en skyldighet för sådana aktörer att lämna uppgifter om hur stor andel av bränsleförbrukningen respektive elförbrukningen som hänförs till primär jordbruksproduktion.

Sådana bestämmelser bör lämnas i förordning.

Skälen för promemorians bedömning: Som redogjorts för ovan föreslås ändrade regler för de aktörer som ansöker om återbetalning av bränsleskatter och elskatt. För de aktörer som är skattskyldiga för bränslen uppnås dock skattebefrielsen genom avdrag i en punktskattedeklaration. Det bedöms därför som lämpligt att de uppgifter som behöver offentliggöras enligt EU-regelverket bör ingå i vad som krävs för att godkännas som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare enligt 10 LSE. Sådana bestämmelser om krav för godkännande finns i dag reglerade

på förordningsnivå, och därför föreslås även dessa nya krav gällande primär jordbruksproduktion regleras på förordningsnivå.

Det är dock inte möjligt för en sådan aktör att i förväg kunna meddela hur stor andel av förbrukningen av bränsle som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Sådana uppgifter bör istället anges i efterhand.

Enligt vad som redogjorts för i avsnitt x.x så innebär kraven på offentliggörande och information gällande skattestöden att stödet räknas samman över ett kalenderår och den tidpunkt som stödet för rapporteringsändamål anses beviljat bör vara den 31 december under respektive kalenderår. Skatteverket behöver således rapportera in uppgifterna när ett år förflutit från tidpunkten då den sista redovisningsperioden för kalenderåret deklareras.

Således finns det möjligheter för en skattskyldig att i samband med sista redovisningsperioden för kalenderåret inkomma med uppgiften om hur stor andel av den totala årsförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Det bedöms därför som lämpligt att uppgifter om hur stor andel av bränsleförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion bör införas på förordningsnivå för att säkerställa att godkända upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare årligen lämnar dessa uppgifter. Ett villkor att lämna sådana uppgifter bör var ett krav för att en upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare ska kunna behålla sitt godkännande. Skatteverket har redan idag möjlighet att återkalla ett godkännande om förutsättningarna för godkännandet inte längre finns (4 kap. 5 §, 6 § femte stycket och 15 § andra stycket LSE).

De föreslagna bestämmelserna bör lämnas i förordning.

5 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

5.1 Syfte och alternativa lösningar

Det finns i dag flera stödordningar i form av skattebefrielser på energiskatteområdet, som utgör statligt stöd. Nedsättningarna gäller vissa typer av bränslen, specifika typer av verksamheter samt nedsatt energiskatt för elförbrukning i vissa kommuner. Vissa av nedsättningarna påverkar både företag och privatpersoner, andra är specifikt riktade till företag. Den föreslagna ändringen om ytterligare uppgifter omfattar dock bara statligt stöd som utgörs av skattebefrielse inom yrkesmässig jord- och skogsbruksverksamhet inom GBER. Den föreslagna ändringen riktar sig dessutom bara till företag som söker återbetalning på minst 15 000 euro per år. Det var 1228 företag som ansökte om återbetalning över 15 000 euro år 2020. Det är alltså runt 1220 företag per år som omfattas av förändringen och som då blir tvungna att inkludera den angivna

informationen i sin ansökan om skatteåterbetalning. Dessa företag får tillsammans ett stöd på ca 1,3 miljarder kronor per år.

Syftet med ändringen i lagen om skatt på energi är för att uppfylla de nya kraven i GBER kring offentliggörande och information och säkerställa tillräckligt underlag för kommissionens granskningar av stödordningar. Uppgifterna om stödmottagare ska framöver därför även omfatta information om företaget bedriver primär jordbruksproduktion enligt definitionen i EU-reglerna och hur stor andel av energiförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Det kommer även gälla för de företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare. De ska då lämna sådana uppgifter i sin ansökan.

5.2 Offentligfinansiell effekt

Förslaget bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt utan syftar enbart till att uppfylla kraven i GBER om offentliggörande och information.

5.3 Effekter för företagen

Enligt uppgifter från Skatteverket beviljades 1228 företag återbetalning på ett belopp över 15 000 euro under år 2020. Dessa företag bedriver yrkesmässigt jordbruk- eller skogsbruksverksamhet och har rätt till återbetalning av skatt enligt GBER(nedsatt energi- och koldioxidskatt). Värdet av nedsättningarna per företag varierar från mycket låga belopp till över 1 miljon kronor. Det totala återbetalningsbeloppet uppgår till 1,3 miljarder kronor per år.

Den föreslagna ändringen innebär att företag när de ansöker om återbetalning av skatten även behöver ange om de bedriver primär jordbruksproduktion enlig definitionen i EU-reglerna. För att kunna ange denna information behöver företaget känna till definitionen och kunna ange hur stor del av sin produktion som sker inom området. Detta är information som företaget bör ha lätt tillgängligt, vilket betyder att arbetsbördan i form av tidsåtgång inte blir särskilt stor för respektive företag. Detsamma bedöms gälla även för de företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare och som då ska lämna sådana uppgifter i sin ansökan.

Med andra ord blir konsekvenserna mycket små för företagen.

5.4 Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

Förslaget uppskattas i begränsad omfattning medföra initiala ökade kostnader för Skatteverket för anpassning till de nya reglerna. Några speciella informationsinsatser utöver vad som normalt krävs vid regeländringar bedöms inte behövas. Tillkommande kostnader för Skatteverket ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka

antalet mål eller arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i någon större omfattning. Förslaget bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

5.5 Effekt för miljön och övriga effekter

Förändringen bedöms inte ha någon direkt effekt på miljön då förändringen enbart innebär ett ökat offentliggörande av information. Då förslaget bedöms ge upphov till små effekter bedöms det heller inte leda till några konsekvenser avseende den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller för sysselsättningen. I avsnitt 2 behandlas förslagets förenlighet med EU-rätten. Förslaget syftar till att uppfylla EU-rättsliga ändringar om offentliggörande av information.

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

13 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter om stödmottagare som ska lämnas för att en stödmottagare ska få skattenedsättning genom t.ex. återbetalning.

Andra stycket, som är nytt, utvidgar uppgifter om stödmottagare inom yrkesmässig jord- och skogsbruksverksamhet till att omfatta uppgifter om en stödmottagare bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad ABER. Uppgifter om stödmottagare omfattar också hur stor andel inom ramen för stödordningen av bränslerespektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Hänvisningen till ABER är dynamisk, dvs. avser ABER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

9 kap.

2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för den som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare att få återbetalning av skatt på bränsle som förbrukats för de skattebefriade ändamål som anges i 6 a kap.

Ändringen i andra stycket innebär att sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 15 000 euro per kalenderår inom yrkesmässig jord- eller skogsbruksverksamhet, måste lämna uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet för att medges återbetalning.

11 kap.

17 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa villkor för återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft.

Ändringen i andra stycket innebär att sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 15 000 euro per kalenderår inom yrkesmässig jord- eller skogsbruksverksamhet, måste lämna uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet för att medges återbetalning.