Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Februari 2023

Promemorians huvudsakliga innehåll

Vissa fall av skattenedsättningar inom energibeskattningen utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet.

Kommissionen har ändrat respektive kommer att ändra de gruppundantagsförordningar som tillämpas bl.a. på energiskatteområdet. Ändringarna innebär bl.a. nya regler om offentliggörande och information som innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldighet och beloppsintervallen för rapporteringen ändras.

I promemorian föreslås nödvändiga ändringar för att följa EUregelverket. Ändringarna innebär att beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet ska sänkas. Uppgifterna ska lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 10 000 euro. Även beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagare ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle för övrig verksamhet ska sänkas till 100 000 euro.

Förslaget medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

1 Lagtext

1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 c och 13 §§, 9 kap. 2 § och 11 kap. 12 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

1 kap.

11 c §

13 §

Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om

1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora)

stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §,

2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå

enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam

nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt

kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om

ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska

Senaste lydelse 2022:1048. 4 Senaste lydelse 2022:650.

3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.

För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om

1. huruvida stödmottagaren be- 1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion driver primär jordbruksproduktion i i den mening som avses i artikel 2.5 den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning (EU) i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogs- stöd förklaras förenliga med den brukssektorn och i landsbygdsom- inre marknaden enligt artiklarna råden förklaras förenliga med den 107 och 108 i fördraget om Euroinre marknaden enligt artiklarna peiska unionens funktionssätt, och 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion.

9 kap.

2 §

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst

1. 15 000 euro i fall som avses i 1. 10 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller 2, eller

2. 200 000 euro i övriga fall. 2. 100 000 euro i övriga fall.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.

11 kap.

12 a §

Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig vattenbruksverksamhet.

3 Senaste lydelse 2022:650. 4 Senaste lydelse 2020:1045. 5

Återbetalning får endast göras Återbetalning får endast göras om sökanden omfattas av kategorin om sökanden omfattas av kategorin små och medelstora företag enligt mikroföretag samt små och medelbilaga 1 i kommissionens förord- stora företag enligt bilaga 1 i komning (EU) nr 1388/2014 av den 16 missionens förordning (EU) december 2014 genom vilken vissa 2022/2473 av den 14 december kategorier av stöd till företag som 2022 genom vilken vissa kategorier är verksamma inom produktion, av stöd till företag som är verkberedning och saluföring av fiskeri- samma inom produktion, beredning och vattenbruksprodukter förklaras och saluföring av fiskeri- och förenliga med den inre marknaden vattenbruksprodukter förklaras enligt artiklarna 107 och 108 i förenliga med den inre marknaden fördraget. enligt artiklarna 107 och 108 i

fördraget.

Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet.

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1047) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 6 a kap. 2 a § i stället för lydelsen enligt lagen (2022:1047) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse,

dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:1047) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.

6 a kap.

2 a §

För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 930 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig 1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller 2. vattenbruksverksamhet.

Befrielse från koldioxidskatt enligt första stycket 2, medges endast om förbrukning skett i ett företag som omfattas av kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag enligt bilaga 1 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december

2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i

fördraget. När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

3. För förbrukning som skett före ikraftträdandet men där ansökan om återbetalning eller yrkande om avdrag kommit in till Skatteverket efter ikraftträdandet gäller dock även bestämmelsen i det nya andra

stycket.

1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 17 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2022:1781) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

11 kap.

17 §

1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmot-

tagare och stödets fördelning mellan stödmottagare.

2 Bakgrund

Inom energibeskattningen finns det en rad olika skattenedsättningar för bränsle och el. Vissa av dessa skattenedsättningar utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Huvudregeln inom EU-rätten är att statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Från denna huvudregel finns det undantag som gör att statligt stöd kan vara tillåtet. En förutsättning för att stöd av det här slaget ska få förekomma är att vissa uppgifter om stödet och stödmottagaren lämnas till kommissionen för offentliggörande.

Den 14 december 2022 beslutade kommissionen om förordning (EU) 2022/2473 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad FIBER. Den nya förordningen innebär bl.a. förändrade regler om offentliggörande och information beträffande stödmottagare verksamma inom viss vattenbruksverksamhet.

Kommissionen har även aviserat förändringar i förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER, för offentliggörande och information beträffande stödmottagare verksamma inom bl.a. primär jordbruksproduktion respektive fiskeri- och vattenbrukssektorn.

Både de beslutade ändringarna i FIBER och de aviserade ändringarna i GBER innebär förändring av dels tröskelvärden för rapporteringsskyldighet, dels beloppsintervall för rapportering.

2.1 EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på energi

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att medlemsstaternas nationella beskattning av bränsle och el ska uppfylla vissa i direktivet föreskrivna minimiskattenivåer. Samtidigt innehåller direktivet krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning och fullständig eller partiell skattebefrielse i andra situationer. Sverige har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter. Som exempel kan nämnas lägre skattenivåer för bränsleförbrukning och elförbrukning i vissa sektorer av näringslivet.

På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Skattereglerna är anpassade till direktivet. I lagen finns också särskilda bestämmelser om offentliggörande

och information av de skattenedsättningar som är att anse som statliga stöd för att anpassa de svenska reglerna till EU-rätten.

2.2 EU:s statsstödsregler

2.2.1 Allmänt om EU:s statsstödsregler och dess tillämpning

Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUFfördraget. Begreppet statligt stöd definieras direkt i EUF-fördraget. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen genom att anta s.k. gruppundantagsförordningar varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls. I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Medlemsstaterna måste dock uppfylla olika regler om informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundantagsförordning.

Flertalet stöd i form av nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER.

Några av de statliga stöd som ges i form av nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för vissa verksamheter inom vattenbrukssektorn ryms inom tillämpningsområdet för kommissionens förordning (EU) 2022/2473 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskerioch vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad FIBER.

I dessa gruppundantagsförordningar anges vilka grupper av stödåtgärder som är undantagna från skyldigheten att anmäla åtgärden till kommissionen innan den genomförs. Gruppundantagsförordningarna omfattar bl.a. viss möjlighet till stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter.

Det finns även andra gruppundantagsförordningar, t.ex. kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad ABER. I artikel 2.44 i ABER finns det en definition av primär jordbruksproduktion. Motsvarande definition av primär jordbruksproduk- 10 tion finns även i artikel 2.9 i GBER.

2.2.2 Offentliggörande och information

Enligt artikel 9.1 och 9.2 i GBER respektive FIBER är medlemsstaterna skyldiga att se till att viss information offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå. De uppgifter som ska offentliggöras är dels viss sammanfattande information om själva stödåtgärden samt den fullständiga texten till stödåtgärden, dels viss tillkommande information om varje beviljat individuellt stöd som överstiger vissa tröskelvärden beroende på sektor och typ av stöd. Uppgifterna ska redovisas per respektive stödordning. Den tillkommande information som avses för statligt stöd som ges i form av skattenedsättningar är i huvudsak följande:

1. Stödmottagarens namn och referens (organisationsnummer). 2. Typ av företag (små eller medelstora respektive stora). 3. Region där stödmottagaren är belägen, på NUTS 2-nivå. 4. Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå. 5. Stödbeloppets storlek per stödmottagare, redovisat i belopps-

intervall.

Reglerna om offentliggörande och information för skattestöd innebär dels att offentliggörandet ska ske inom ett år från tidpunkten då stödet beviljades, dels att skattestöden ska räknas samman över ett kalenderår för varje stödmottagare. Det innebär att rapportering ska ske av det samlade stödet för respektive stödmottagare som den erhållit inom en stödordning under ett kalenderår, med undantag för stödmottagare som inte passerar tröskelvärdet. De gränsvärden för rapportering och offentliggörande som gällde tidigare för FIBER-stöd var 30 000 euro per stödmottagare, stödordning och år. De motsvarande gränsvärdena för GBER-stöd var för vattenbruksverksamhet 30 000 euro, för primär jordbruksproduktion 60 000 euro och för övrig verksamhet 500 000 euro per stödmottagare och år. De nya tröskelvärdena för rapportering enligt gruppundantagsförordningarna är respektive förväntas bli 10 000 euro för vattenbruksverksamhet, 10 000 euro för primär jordbruksproduktion och 100 000 euro för övrig verksamhet. Alla stöd över tröskelvärdena ska rapporteras.

3 Skattebefrielser för bränsle och el för förbrukning i jordbruks-, skogsbrukseller vattenbruksverksamhet

Promemorians förslag: Beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet ska sänkas. Uppgifterna ska lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 10 000 euro.

Även beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagare ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle för övrig verksamhet ska sänkas till 100 000 euro.

Skattenedsättning för koldioxidskatt för bränsle förbrukad i yrkesmässig vattenbruksverksamhet ska begränsas till att avse förbrukning i företag som omfattas av kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag enligt bilaga 1 i FIBER.

Hänvisningen till definitionen av primär jordbruksproduktion ska ändras till att avse definitionen i GBER i stället för i ABER.

Hänvisningen till FIBER ska uppdateras.

Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet.

Skälen för promemorians förslag: Huvudregeln är att Europeiska kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. När det gäller det förenklade förfarandet genom s.k. gruppundantagsförordningar måste förordningarnas olika regler om bland annat informationsskyldighet uppfyllas för de stöd som avses beviljas inom ramen för en sådan förordning. De gränsvärden för rapportering och offentliggörande som finns i FIBER har nu sänkts. Mot bakgrund av det utkast till förändringar i GBER vilket kommissionen publicerat för allmän konsultation väntas även sänkta nivåer för rapportering av GBER-stöd.

De nya beslutade nivåerna för rapportering och offentliggörande av stöd under FIBER uppgår till 10 000 euro per stödmottagare, stödordning och år avseende all fiskeri- och vattenbruksverksamhet. Förändringarna av GBER är, som tidigare redogjorts för, ännu inte beslutade av kommissionen. De förväntade nya nivåerna för GBER-stöd är 10 000 euro för vattenbruksverksamhet, 10 000 euro för primär jordbruksproduktion och 100 000 euro för övrig verksamhet per stödmottagare, stödordning och år. Den senare beloppsgränsen överensstämmer med uppgifterna i konsultationen medan de första överensstämmer med den nivå som gäller enligt FIBER.

I gruppundantagsförordningarna finns regler som innebär att en medlemsstat har sex månader på sig att anpassa sig till de nya tröskelvärdena. Det innebär när det gäller FIBER-stöd att en anpassning av reglerna i lagen om skatt på energi ska träda i kraft senast den 1 juli 2023. Även om ändringarna i GBER ännu inte är beslutade anses det lämpligt att inom ramen för denna lagstiftningspromemoria även ta med de aviserade förändringarna. Avsikten är främst att minska arbetsbördan för remissinstanserna men även att möjliggöra ett genomförande inom den tidsram som gruppundantagsförordningen föreskriver.

För att kunna uppfylla EU-rättens krav på offentliggörande och information krävs att Skatteverket får tillgång till de uppgifter som ska offentliggöras och de uppgifter som behövs för att kunna bedöma i vilka fall offentliggörande ska ske. Inhämtningen av uppgifterna om stödmottagarna sker genom att sökandena lämnar uppgifter om sig själva och sin verksamhet. För att säkerställa uppgiftslämnandet är lämnande ett materiellt villkor för att statligt stöd i form av skattebefrielse ska kunna ges genom t.ex. återbetalning av skatt. Sett från den enskilda stödmottagarens perspektiv skulle uppgiftslämnandet kunna uppfattas som en onödig administrativ pålaga, men det handlar om Sveriges möjlighet att lämna statligt stöd och alltså möjligheten för sökanden att över huvud taget

kunna få skattebefrielse. Villkoret gäller vidare endast vid stöd över viss nivå och den administrativa bördan har således begränsats samtidigt som nödvändig information inhämtas.

Mot bakgrund av det ovanstående föreslås att återbetalning av skatt i de aktuella fallen villkoras av att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare i de fall återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till – minst 10 000 euro för skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig

jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, eller – minst 100 000 euro vid skattebefrielse för bränsle för övrig verk-

samhet. Sökanden ska i samband med ansökan om återbetalning bedöma om sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen sett över kalenderåret kommer att överskrida de tillämpliga beloppsgränserna och då lämna de aktuella uppgifterna. Eftersom uppgiftslämnande blir av direkt betydelse för beskattningen bedöms inga lagändringar krävas för att uppgifterna ska kunna inkrävas och hanteras av Skatteverket. Det ryms redan inom den befintliga regleringen av Skatteverkets uppgifter.

Enligt FIBER får stöd bara får ges till mikroföretag samt små och medelstora företag. När det gäller återbetalning av energiskatten på elektrisk kraft som någon förbrukat i yrkesmässig vattenbruksverksamhet finns det en begränsning i 11 kap. 12 a § LSE av rätten till återbetalning som innebär att återbetalning endast får göras om sökanden omfattas av kategorin små och medelstora företag enligt bilaga 1 i FIBER. Någon motsvarande begränsning finns dock inte i LSE när det gäller skattenedsättning för koldioxidskatt för bränsle som förbrukas i yrkesmässig vattenbruksverksamhet. För att denna nedsättning, som regleras i 6 a kap. 2 a § LSE, ska överensstämma med villkoren för FIBER-stöd föreslås att skattenedsättningen enbart ska vara tillämplig om sökanden omfattas av kategorin små och medelstora företag enligt bilaga 1 i FIBER.

Hänvisningen i 1 kap. 13 § LSE till definitionen av primär jordbruksproduktion avser en definition i gruppundantagsförordningen för vissa stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn (ABER). En likalydande definition av primär jordbruksproduktion finns i GBER. Mot bakgrund av att de jordbruksrelaterade skattenedsättningarna i LSE är att anse som statliga stöd som beviljas enligt GBER är det naturligt att hänvisningen till definitionen av primär jordbruksproduktion i stället görs till artikel 2.9 i GBER. I promemorian föreslås därför att hänvisningen till definitionen av primär jordbruksproduktion ändras. Om förändringarna av GBER inte sker genom förändring av den befintliga förordningen utan genom att den ersätts av en ny förordning bör hänvisningarna uppdateras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

I artikel 9.4 i FIBER föreskrivs att varje stödordning och individuellt stöd ska innehålla en uttrycklig hänvisning till förordningen, med angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess publikationsreferens i Europeiska unionens officiella tidning och till de särskilda bestämmelser i kapitel III som avser detta stöd eller, i tillämpliga fall, till den nationella lagstiftning som säkerställer att de relevanta bestämmelserna i denna förordning iakttas. Mot bakgrund av detta så föreslås att hän-

visningarna i 1 kap. 11 c § och 11 kap. 12 a § LSE ändras till den nya FIBER-förordningen.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet. För förbrukning som skett före ikraftträdandet men där ansökan om återbetalning eller yrkande om avdrag kommit in till Skatteverket efter den 30 juni 2023 gäller dock att nedsättningen för bränsleförbrukning i vattenbruksverksamhet uttryckligen enbart gäller för mikroföretag samt små och medelstora företag.

I den fortsatta lagstiftningsprocessen får hänsyn tas till förslagen i den remitterade promemorian Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 1 kap. 11 c och 13 §§, 6 a kap. 2 a §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 12 a och 17 §§ lagen om skatt på energi.

4 Skatteverkets utlämnande av uppgift för offentliggörande

Promemorians bedömning: Gällande rätt ger tillräckliga förutsättningar för att möjliggöra sådant utlämnande av uppgift som förslaget ger upphov till.

Skälen för promemorians bedömning: Skyldigheten att offentliggöra uppgifter om statliga stöd finns som tidigare nämnts i artikel 9 i GBER respektive artikel 9 i FIBER. Enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Enligt 27 kap. 2 § första stycket 2 OSL gäller sekretess också för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden bl.a. i ärende om återbetalning av skatt. Flertalet av de uppgifter som ska offentliggöras omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 eller 2 § OSL. Det gäller bl.a. vissa uppgifter om stödmottagare och om beviljade skatteförmåner inom olika stödordningar. De ytterligare uppgifter som förslaget ger upphov till, t.ex. att en stödmottagare bedriver primär jordbruksproduktion, får också anses omfattas av den befintliga sekretessregleringen. Sekretess gäller enligt 8 kap. 3 § OSL även mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer. En uppgift för vilken sekretess gäller får dock röjas bl.a. om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning. Det är Skatteverket som är skyldigt att rapportera in aktuella uppgifter för offentliggörande till Europeiska kommissionen. Skyldigheten framgår av 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och 15 § förordningen (2001:588) om

behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Befintliga skyldigheter att rapportera in uppgifter för offentliggörande omfattar även sådana uppgifter som det nu aktuella förslaget ger upphov till. Befintligt regelverk bedöms därför tillräckligt för att möjliggöra sådant utlämnande.

5 Personuppgiftsbehandling

Promemorians bedömning: Den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslaget.

Skälen för promemorians bedömning: I praktiken kommer uppgifter om stödmottagare främst omfatta juridiska personer. Det är dock möjligt att fler enskilda näringsidkare kommer att omfattas av promemorians förslag eftersom de sänkta gränsvärdena för transparensrapportering innebär att fler företag behöver lämna uppgifter och därmed även fler enskilda näringsidkare. Detta kan medföra att Skatteverket kommer att behandla fler personuppgifter än tidigare. De uppgifter som Skatteverket kan komma att behandla utgörs primärt av näringsidkarens personnummer, adress- och kontaktuppgifter samt, i förekommande fall, om näringsidkaren bedriver primär jordbruksproduktion och hur stor andel av bränsleförbrukningen respektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Det står därför klart att förslaget kan ge upphov till en sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten finns lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestämmelser som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Förutom vid behandling av personuppgifter om enskilda personer gäller vissa bestämmelser i lagen även vid behandling av uppgifter om juridiska personer (se 1 kap. 1 § andra stycket). Lagen kompletteras av förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Att ett företag ansöker om återbetalning av skatt för ett visst ändamål innebär att Skatteverket måste ha möjlighet att kontrollera att företaget har rätt till återbetalning. Den behandling av personuppgifter som sker hos Skatteverket till följd av en ansökan om återbetalning är nödvändig för att återbetalningen ska bli korrekt. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är alltså i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning

(artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket, skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (1994:1776) om skatt på energi.

De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Uppgifterna är antingen sådana som relaterar till verksamheten eller nödvändiga identifikations- och kontaktuppgifter. Vid en avvägning mellan den registrerades personliga integritet och behovet av att personuppgiften behandlas anses behandlingen vara proportionerlig.

Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att uppgifter bl.a. får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter (punkt 1), revision och annan analys- eller kontrollverksamhet (punkt 4) och för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande (punkt 7). Av 2 kap. 2 § framgår vidare att i beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1–9. I 2 kap. 3 § och i förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen. Den behandling av uppgifter som förslaget om uppgifter om stödmottagare ger upphov till hos Skatteverket i beskattningsdatabasen är tillåten enligt de angivna bestämmelserna.

Sammanfattningsvis görs bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till är förenlig med EU:s data-skyddsförordning. Den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslaget. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

6.1 Syfte och alternativa lösningar

Syftet med ändringarna i lagen om skatt på energi är att uppfylla de nya kraven i GBER och FIBER kring offentliggörande och information. En del av förändringarna får inga materiella konsekvenser. De nya tröskelvärdena i GBER och FIBER för inrapportering av information innebär att dagens gränsvärden i LSE för uppgiftslämning i samband med stödansökningar är

för höga. Gränsvärdena för uppgiftslämning i LSE behöver därför ändras vilket får mindre administrativa konsekvenser för en del företag.

Det finns i dag flera stödordningar i form av skattebefrielser på energiskatteområdet, som utgör statligt stöd. Nedsättningarna gäller vissa typer av bränslen, specifika typer av verksamheter samt nedsatt energiskatt för elförbrukning i vissa kommuner. Vissa av nedsättningarna påverkar både företag och privatpersoner, andra är specifikt riktade till företag.

Alternativa lösningar som inte bryter mot de nya kraven i GBER och FIBER inkluderar ännu lägre gränsvärden för insamling av uppgifter i samband med stödansökan, liksom att helt ta bort de aktuella stödordningarna. Ingen av de lösningarna har dock ansetts lämplig mot bakgrund av behovet av stödordningarna liksom behovet av att undvika ökade administrativa kostnader för företagen.

6.2 Offentligfinansiell effekt

Förslaget bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt utan syftar enbart till att uppfylla kraven i GBER och FIBER om offentliggörande och information.

6.3 Effekter för företagen

De föreslagna ändringarna påverkar endast företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet som får stöd inom en viss stödordning genom skattebefrielse på belopp mellan motsvarande 10 000 och 15 000 euro per år eller övriga företag som får stöd inom en viss stödordning genom skattebefrielse på belopp mellan motsvarande 100 000 och 200 000 euro per år. De föreslagna gränsvärdena går inte utöver de skyldigheter kring rapportering som de nya tröskelvärdena i GBER och FIBER medför.

Enligt uppgifter från Skatteverket varierade värdet på stöden för alla företag inom jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet som under 2021 tog emot stöd från mycket låga belopp till flera miljoner kronor. Det totala värdet på stöden uppgick samma år till cirka 1,2 miljarder kronor. Samma år beviljades 2 278 ansökningar om stöd från företag i denna kategori om belopp på över 10 000 euro, och 943 unika företag beviljades stöd på belopp mellan 10 000 och 15 000 euro. De företagen hade år 2021 en medianomsättning på cirka 9,8 miljoner kronor. Det totala antalet företag som beviljades stöd inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet var 26 366. Medianomsättningen för alla företag var cirka 1 miljon kronor.

Inom kategorin övriga företag så varierade värdet på stöden för alla företag som tog emot stöd 2021 enligt de relevanta stödordningarna från belopp under 100 000 kronor till hundratals miljoner kronor. Det totala värdet på stöden uppgick 2021 till cirka 16 miljarder kronor. Samma år beviljades 974 stöd på belopp över 100 000 euro, varav 361 unika företag beviljades på belopp mellan 100 000 och 200 000 euro. De företagen hade år 2021 en medianomsättning på cirka 280 miljoner kronor. Det totala

antalet företag som beviljades stöd inom gruppen övriga företag var 7 227. Medianomsättningen för alla företag var cirka 28 miljoner kronor.

Det saknas underlag för att på ett tydligt sätt redogöra för hur stöden påverkar företagens verksamhet och deras konkurrenskraft, men stödet bedöms vara viktigt för merparten eller alla de företag som söker stödet. De direkta konsekvenserna för företagen av de föreslagna förändringarna är att ytterligare cirka 900 företag inom jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbrukssektorn och cirka 350 företag inom gruppen övriga företag årligen kommer att behöva inrapportera de uppgifter som anges i 2.2.2 i samband med ansökan om stöd. Uppgifter om storlek på företag, region och verksamhetsområde bedöms vara lättillgängliga för företagen som berörs av förändringen. Med andra ord bedöms konsekvenserna av förslaget i form av ökade administrativa kostnader bli begränsade. Förslaget bedöms inte heller påverka konkurrensförhållandena för företagen. Ingen särskild hänsyn bedöms heller behöva tas till små företag.

Vid kommissionens regelbundna granskningar av en medlemsstats stödordningar kan företag ingå i granskningen även om de ligger under de tröskelvärden för inrapportering som anges i GBER respektive FIBER. En alternativ lösning skulle vara att, som i dag, fortsatt ha lägre gränser för uppgiftslämning vid ansökan om stöd än de nya föreslagna tröskelvärdena som föreslås i ändringarna av GBER respektive FIBER. Vid kommissionens framtida granskningar av stödordningar skulle detta minska de administrativa kostnaderna för de företag som skulle innefattas av den lägre beloppsgränsen, eftersom uppgifterna annars i efterhand måste samlas in från dessa företag. Däremot skulle ett lägre gränsvärde för uppgiftslämning öka de administrativa kostnaderna för samma företag vid ansökan om stödet eftersom de måste inkomma med information som inte är nödvändig för att uppfylla reglerna om informationsskyldighet.

6.4 Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar

Förslaget uppskattas i begränsad omfattning medföra initiala ökade kostnader för Skatteverket för anpassning till de nya reglerna. Några speciella informationsinsatser utöver vad som normalt krävs vid regeländringar bedöms inte behövas. Tillkommande kostnader för Skatteverket ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i någon större omfattning. Förslaget bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6.5 Effekt för miljön och övriga effekter

Förändringen bedöms inte ha någon direkt effekt på miljön då förändringen enbart innebär ett ökat offentliggörande av information. Förslaget bedöms inte heller leda till några konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller för sysselsättningen. I avsnitt 2 behandlas förslagets förenlighet med EU-

rätten. Förslaget syftar till att uppfylla EU-rättsliga ändringar om offentliggörande av information.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

11 c § Stöd för de ändamål som anges i 11 a § 4 och 14 lämnas i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 327, 21.12.2022, s. 82). I 6 a kap. 2 a § och 11 kap. 12 a § finns bestämmelser som säkerställer att villkoren i artikel 56 i förordningen är uppfyllda.

Paragrafen är en upplysningsbestämmelse om att stöd för de ändamål som anges i 11 a § 4 och 14 lagen (1994:1776) om skatt på energi, dvs. nedsättningarna enligt 6 a kap. 2 a § och 11 kap. 12 a § samma lag, lämnas i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning. Ändringen i första meningen är en anpassning till kommissionen nya förordning (EU) nr 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ändringen i andra meningen innebär att bestämmelserna i lagen om skatt på energi säkerställer att villkoren i artikel 56 FIBER, dvs. den bestämmelse i kapitel III som är av relevans för de aktuella skattenedsättningarna, är uppfyllda. Övervägandena finns i avsnitt 3.

13 § Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om

1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §,

2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2- nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och

3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace

rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.

För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om

1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som avses med uppgifter om stödmottagare som ska lämnas för att en stödmottagare ska kunna få skattenedsättning genom återbetalning. Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningen till definitionen av primär jordbruksproduktion hänvisar till den definitionen i GBER i stället för som tidigare till motsvarande definition i ABER. Hänvisningen till GBER är dynamisk, dvs. avser GBER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övervägandena finns i avsnitt 3.

9 kap.

2 § Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst

1. 10 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller 2. 100 000 euro i övriga fall.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för den som varken är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare att få återbetalning av skatt på bränsle som förbrukats för de skattebefriade ändamål som anges i

6 a kap. Ändringen i andra stycket innebär att sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 10 000 euro per kalenderår inom yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, eller uppgår till

100 000 euro per kalenderår inom övrig verksamhet, måste lämna sådana uppgifter om stödmottagare som avses i 1 kap. 13 § för att medges återbetalning. Övervägandena finns i avsnitt 3.

11 kap.

12 a § Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig vattenbruksverksamhet.

Återbetalning får endast göras om sökanden omfattas av kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag enligt bilaga 1 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskerioch vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.

Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa villkor för återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft. Ändringen i andra stycket är en anpassning till kommissionen nya förordning (EU) nr 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Enligt bilaga 1 till tidigare FIBER var det tydligt att mikroföretag omfattades av kategorin små och medelstora företag. Tillägget innebär därför ingen ändring i sak. I den nya FIBER har dock ytterligare förtydliganden gjorts. Tillägget av ordet mikroföretag görs för att det ska vara tydligt att mikroföretag även fortsättningsvis omfattas av bestämmelsen. Övervägandena finns i avsnitt 3.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1047) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

6 a kap.

2 a § För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 930 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig

1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller 2. vattenbruksverksamhet.

Befrielse från koldioxidskatt enligt första stycket 2 medges endast om förbrukning skett i ett företag som omfattas av kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag enligt bilaga 1 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskerioch vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.

När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges

skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lättnad avseende koldioxidskatt och energiskatt för bl.a. omärkt diesel som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet.

Andra stycket, som är nytt, begränsar befrielsen från koldioxidskatt i vattenbruksverksamhet till att endast gälla om förbrukning skett i kategorin mikroföretag samt små eller medelstora företag enligt definitionen i bilaga 1 till den nya FIBER-förordningen.

Övervägandena finns i avsnitt 3.

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

11 kap.

17 § Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om

1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare.

Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 10 000 euro under kalenderåret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa villkor för återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft.

Ändringen i första stycket innebär ingen ändring i sak då den punkt som hänvisningen sker till upphör att gälla enligt lagen (2022:1781) om ändring i lagen om skatt på energi.

Ändringen i andra stycket innebär att sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 10 000 euro per kalenderår inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, måste lämna sådana uppgifter om stödmottagare som avses i 1 kap. 13 § för att medges återbetalning.

Övervägandena finns i avsnitt 3.