Förslag om fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

Förslag om fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen

April 2024 1

1 Inledning

I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) redovisas ett antal reformambitioner på skatteområdet som ska förverkligas under mandatperioden. Tidpunkten för när de olika reformerna ska genomföras är beroende av kommande bedömningar av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet. När regeringen tillträdde inleddes arbetet med de olika reformerna. Därutöver har ett antal andra skattefrågor aktualiserats på olika politiska områden.

Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering och granskning av Lagrådet. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

I promemorian föreslås att rot- och rutavdragen fortsatt ska ha separata tak. Förslaget medför ändring i lagen (2024:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2024:000) om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och lagen (2024:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2024:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

67 kap.

19 §

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 §

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det

avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget

till den del det avser annat hushållsarbete, och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan

ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad

arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

ningsår. Skattereduktionen för ett beskattningsår. Skattereduk-

högst 50 000 kronor för ett uppgå till högst 50 000 kronor för

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7 och 17 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete i stället för lydelsen enligt lagen (2024:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

7 §

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalningen får dock uppgå till högst

1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.

del köparens sammanlagda del den preliminära skattereduk-

skattereduktionen för sådant ske till den del den preliminära

lagen skulle överstiga 50 000 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomst-

17 §

Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 §

beslutat om till utföraren, och

2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.

reduktionen för sådant får uppgå till högst 75 000 kronor

hushållsarbete som anges i 67 kap. för ett beskattningsår. Den 13 a och 13 b §§ inkomstskatte- preliminära skattereduktionen för lagen (1999:1229) får uppgå till sådant hushållsarbete som anges i högst 50 000 kronor för ett beskatt- 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstningsår. skattelagen får uppgå till högst

50 000 kronor för ett beskatt-

ningsår.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i stället för lydelsen enligt lagen (2024:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

11 kap.

14 §

Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget ska som mest Skatteavdraget ska i fråga om

3 Bakgrund

3.1 Rot- och rutavdragen

Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Rutavdrag lämnas för hushållsarbete som ofta utförs av hushållen själva och som i de flesta fall utförs i bostaden, däribland städning och tvättning (rutarbete). Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (rotarbete).

Rot- respektive rutavdraget ges genom skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen är arbetskostnaden, inklusive mervärdesskatt. Kostnader för material, utrustning och resor ingår inte. Den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete får uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete. De materiella reglerna finns i 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), medan förfarandet regleras i bl.a. lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.

Det finns tre olika sätt att tillgodoräknas slutlig skattereduktion inom rot- och rutavdragssystemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige i ett annat EES-land och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt). För det andra kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare. För det tredje kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt.

Det vanligaste sättet att få rot- och rutavdrag är att en enskild anlitar en näringsidkare som är godkänd för F-skatt. I dessa fall tillgodoräknas köparen skattereduktionen genom den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att köparen får sitt rot- eller rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet. Utföraren fakturerar köparen som vanligt men gör avdrag med viss del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt. Skattereduktionen är i dessa fall högst 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete. När arbetet är utfört och köparen har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren ansöka om utbetalning av resterande del av arbetskostnaden hos Skatteverket. Skatteverket kontrollerar att köparen inte redan har överskridit taket för årets rot- och rutavdrag och gör sedan utbetalningen till utföraren. Samtidigt tillgodoförs köparen en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen är förifylld i inkomstdeklarationen. När köparen lämnar sin inkomstdeklaration begär denne slutlig skattereduktion.

Om köparen har tillräckligt mycket skatt att betala påverkar skattereduktionen inte den beräknade slutskatten. Köparen har i praktiken redan fått sin skattelättnad i och med den reducerade betalningen till

utföraren. Skulle köparen ha mindre skatt att betala än det belopp som den preliminära skattereduktionen uppgår till resulterar det i en tillkommande post vid beräkningen av slutskatten.

Slutlig skattereduktion kan även tillgodoräknas genom att man får tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare eller genom att man anlitar en privatperson som inte är godkänd för F-skatt. När arbete tillhandahålls den enskilde som en löneförmån får den enskilde en lättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmån av rot- och rutarbete. När arbete tillhandahålls som en löneförmån är skattereduktionen högst 50 procent av arbetskostnaden för rutavdraget och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete. När en privatperson som inte är godkänd för F-skatt anlitas motsvarar skattereduktionen arbetsgivaravgifterna som redovisas i den förenklade arbetsgivardeklarationen. För att den enskilde i dessa fall ska kunna få skattelättnaden direkt slipper den enskilde betala arbetsgivaravgifterna.

3.2 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

I propositionen Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (prop. 2023/24:86) föreslås dels att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas till 75 000 kronor, dels att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- och rutavdragen under 2024. Förslagets innebörd är att respektive avdrag kommer att ha ett tak på 75 000 kronor per person under 2024. Syftet med den tillfälliga höjningen av rotavdraget är att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Införandet av separata tak för avdragen motiveras med att den tillfälliga höjningen av taket för rotavdraget inte bör begränsas av möjligheten att göra skattereduktion för rutarbete under 2024. Enligt förslaget ska de tillfälliga lagändringarna upphöra att gälla vid utgången av 2024. Ändringarna som återställer lagtexten i berörda lagar och bestämmelser till nu gällande lydelse föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2025. De ska, såvitt gäller inkomstskattelagen, tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2024. Ändringarna i lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024. Vad gäller skatteförfarandelagen ska ändringarna tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2024.

4 Fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen

Promemorians förslag: Rot- och rutavdragen ska även efter 2024 ha

separata tak.

Skälen för promemorians förslag: Rot- och rutarbeten är relativt olika sorts arbeten som påverkar olika branscher. Rutavdrag lämnas för hushållsarbete som ofta utförs av hushållen själva och som i de flesta fall utförs i bostaden, däribland städning och tvättning. Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. Som beskrivits i föregående avsnitt har regeringen i prop. 2023/24:86 lämnat förslag om att tillfälligt höja rotavdraget 2024 och som en följd av det även föreslagit att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- och rutavdragen. Införandet av separata tak motiveras med att den tillfälliga höjningen av taket för rotavdraget inte bör begränsas av möjligheten att göra skattereduktion för rutarbete under 2024.

Med hänsyn till de olikheter som finns mellan rot- och rutarbeten bör de tillfälligt separata taken för avdragen i fråga göras permanenta. Rot- och rutavdragen bör alltså även efter att den tillfälliga förstärkningen av rotavdraget under 2024 har upphört att gälla, ha separata tak. Det innebär att det kommer att finnas ett utrymme om 75 000 kronor per skattskyldig och beskattningsår att använda för köp av rutarbete samtidigt som det finns ett utrymme om 50 000 kronor per skattskyldig och beskattningsår att använda för köp av rotarbete.

Detta innebär en förenkling för köpare av rot- och rutarbeten. I dag behöver en person som står inför inköp av rotarbete beräkna kvarvarande avdragsutrymme givet köp av ruttjänster. Separata tak skulle kunna minska tröskeln för att köpa t.ex. större rotarbeten då det endast är samma sorts arbeten som påverkar kvarvarande utrymme.

Permanent separata tak för rot- och rutavdragen innebär att den preliminära skattereduktionen ska tillgodoräknas separat för rot- och rutarbete även efter 2024. På motsvarande sätt behöver bestämmelserna om utbetalning till utföraren och om skatteavdrag för förmån av hushållsarbete vara utformade utifrån separata tak för rot- och rutavdragen.

Förslaget föreslås genomföras genom ändringar i lagförslagen i prop. 2023/24:86. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Lagförslag

Förslaget medför ändring i 67 kap. 19 § lagen (2024:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 7 och 17 §§ lagen (2024:000) om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och 11 kap. 14 § lagen (2024:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

5 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Undantag från antagandet om oförändrat beteende kan göras om bedömningen är att det ger en mer rättvisande bild av den offentligfinansiella effekten.

5.1 Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att förenkla användningen av rut- och rotavdrag genom att införa separata tak. Regeringen har redan föreslagit separata tak i samband med en tillfällig höjning av rotavdraget 2024. Eftersom separata tak redan föreslås gälla 2024 har inga alternativa lösningar för att förenkla rut- och rotavdragen analyserats.

Om förslaget inte genomförs kommer rot- och rutavdrag beräknas inom samma tak för 2025 och inga av de effekter som beskrivs i detta avsnitt skulle uppkomma. Utöver marginella förändringar i Skatteverkets årliga anpassning av information på grund av ny eller förändrad lagstiftning bedöms inga ytterligare speciella informationsinsatser behövas. Det bedöms inte heller finnas behov av särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande utöver vad som framgår ovan.

5.2 Offentligfinansiella effekter

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 150 miljoner kronor 2025. Skattereduktionerna för rot- och rutarbete räknas som skatteutgifter och förslaget leder därmed till ökade skatteutgifter 2025.

Beräkningen av den offentligfinansiella effekten är gjord med hjälp av SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT med data från 2022 som skrivits fram till 2025 års förväntade ekonomiska miljö. Beräkningen frångår delvis de gängse beräkningskonventionerna om oförändrat beteende genom att effekten av separata tak simuleras för de individer som år 2022 nådde exakt eller mycket nära det högsta samlade beloppet för rot- och rutavdrag. Det maximala avdraget är enligt gällande regler 75 000 kronor och urvalet består av personer med avdrag över 74 900 kronor. I beräkningen av den offentligfinansiella effekten har dessa personers ökade köp av rot- och rutarbete simulerats genom att de tilldelats ytterligare köp utifrån en likformig slumpfördelning som ges av FASIT.

5.3 Effekter för enskilda

Personer som i dag uppnår det högsta beloppet för skattereduktion av rotoch rutavdrag kan komma att öka sin konsumtion av sådana tjänster. Även personer som under året är osäkra på kvarvarande avdragsutrymme kan komma att öka sin konsumtion.

Med gällande regler får den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete. Förslaget innebär att den under 2024 föreslagna tillfälliga separeringen av taken för rot- och rutavdrag görs permanent. Jämfört med gällande regelverk innebär förslaget en ökad möjlighet för rot- och rutavdrag genom ett sammantaget högre tak på 125 000 kronor. För att få göra högsta möjliga rotavdrag behöver arbetskostnaden för rotarbete uppgå till 167 000 kronor (50 000 / 0,30) och för rutavdrag behöver arbetskostnaden uppgå till 150 000 kronor (75 000 / 0,50).

Drygt 4 000 personer bedöms ha haft rot- eller rutavdrag på exakt eller mycket nära maxbeloppet 75 000 kronor 2022. Ett högre tak för skattereduktionen ökar det ekonomiska utrymmet för individer att köpa ytterligare rot- eller rutarbete. Det innebär att individer får ökade möjligheter att köpa tjänster i stället för att utföra arbetet själv, låta bli att köpa tjänsten eller vänta och använda rot- eller rutavdraget följande år. Förslaget kan även tänkas innebära en förenkling för individer som löpande använder rutavdraget. En person som står inför ett större köp av rotarbete kan ha svårt att veta hur stort det kvarvarande avdragsutrymmet kommer vara efter framtida månatliga kostnader för rutarbete.

Förslaget väntas framför allt påverka dem som gör rotavdrag eftersom få individer nyttjar rutavdraget i samma omfattning.

Skattereduktionen för rot- och rutarbete är knuten till individen och kan göras av den som har skatt att reducera mot. Skattereduktionen kan aldrig bli större än summan av kommunal och statlig inkomstskatt, fastighetsskatt och fastighetsavgift. Dessutom avräknas skattereduktionerna för kommunal fastighetsskatt, sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst, sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, regional skattereduktion för boenden i vissa områden och underskott av kapital före rot- eller rutavdraget. Skatten som kvarstår efter de ovan nämnda skattereduktionerna avgör hur mycket rot- och rutavdrag som kan göras.

För att få högsta möjliga skattereduktion för rot- och rutavdrag med 125 000 kronor behövs en månadsinkomst på ca 54 500 kronor. Skattskyldiga med lägre inkomster eller underskott i kapital kommer inte att kunna utnyttja hela skattereduktionen, eftersom det inte finns tillräckligt med skatt att reducera. Skattereduktionen kommer i dessa fall att minska skatten med det utrymme som finns. Om individen med en månadsinkomst på 54 500 kronor exempelvis har ett bolån och får en skattereduktion för underskott av kapital med 35 000 kronor minskar den kvarvarande skatten som kan användas för att reducera mot rot- och rutavdrag med samma belopp. Skattereduktionen kan inte leda till att skatten blir mindre än noll.

Exempel

En individ köper rutarbete för 80 000 kronor och rotarbete för 150 000 kronor. Med befintliga regler medges rot- och rutavdrag för totalt 75 000 kronor givet att den enskilde har skatt att reducera. Med separata tak för rot- och rutavdraget kan skattereduktion medges med 40 000 kronor för rutavdrag och 45 000 kronor för rotavdrag. För detta behövs en månadsinkomst på ca 45 000 kronor. Om individen även har ett bolån på 1 000 000 kronor med en antagen räntekostnad på 4,04 procent per år behövs en månadsinkomst på ca 49 000 kronor. I ett hushåll med två vuxna finns möjligheten att dela upp arbetskostnaden för rotarbete mellan sig. I det senare exemplet och om individerna har ett gemensamt bolån på 2 000 000 kronor behöver båda individer ha en månadsinkomst på ca 34 000 kronor för att hushållet ska ha tillräcklig skatt att reducera.

5.4 Effekter för företag

Förslaget rör fysiska personers rot- och rutavdrag. Förslaget får därmed indirekta effekter för företag inom branscherna som utför dessa typer av arbeten. Förslaget gynnar företag i branscher som till någon del utför sådana arbeten som ger rätt till rot- eller rutavdrag. Efterfrågan på både rot- och rutarbete kan komma att öka.

År 2023 utfördes tjänster som gav till rätt till rot- eller rutavdrag av drygt 60 000 respektive 20 000 olika företag. Mer än två tredjedelar av utförarna av rotarbete var aktiebolag, medan den resterande tredjedelen främst utgjordes av enskilda näringsidkare. För rutarbete var drygt hälften av utförarna aktiebolag, och den resterande delen var främst enskilda näringsidkare. De arbeten som utförts av aktiebolag var i genomsnitt större och aktiebolagens andel av de totala preliminära rotavdragen uppgick till nästan 90 procent och till drygt 80 procent för rutavdragen.

Det är främst mindre företag som utför rotarbete. En tredjedel av utförarna har inga anställda vilket främst avser de enskilda näringsidkarna. En tredjedel av utförarna har mellan 1 och 4 anställda. Endast en liten andel av utförarna är företag med mer än 50 anställda. Av företagen som utför rutarbete är även här en tredjedel företag utan anställda, främst enskilda näringsidkare, och en knapp tredjedel har mellan 1 och 4 anställda. Tillsammans utför de här företagen drygt en femtedel av värdet av de tjänster som ger rutavdrag. Företag med mer än 50 anställda utgör en liten andel av utförarna, men utför en tredjedel av värdet av de tjänster som ger rutavdrag. Förslaget bedöms främst påverka små företag men det bedöms inte finnas skäl att ta särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning eftersom det dels rör sig om indirekta effekter för företagen, dels är fråga om generella regler.

Förslaget om fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen gör att personer har möjlighet att konsumera mer rot- och rutarbete, vilket också bedöms öka deras konsumtion. Det kommer att gynna företag som redan i dag utför sådant arbete. Det saknas samlad statistik över vilka företag som utför rot- och rutarbete för sådana belopp att en enskild kund når det nuvarande takbeloppet för rot- och rutavdrag.

Förslaget väntas inte påverka företagens administrativa börda eftersom det redan i dag finns årliga takbelopp som företagens kunder måste förhålla sig till. Företagen kan dock behöva informera om de separerade taken och när förändringen börjar gälla. De kan därmed behöva informera sina kunder om rot- och rutavdraget i högre grad än tidigare. Företagens administration av rotavdrag gentemot Skatteverket ändras dock inte av förslaget.

Företagen kan påverkas positivt av att det blir lättare för kunden att veta hur stort det kvarvarande avdragsutrymmet är när taken separeras. Den minskade osäkerheten hos köparen kan leda till ökad efterfrågan på rotoch rutarbete. Förslaget bedöms inte få några uppenbara effekter för konkurrens eller villkor i övrigt.

5.5 Effekter på sysselsättningen

Syftet med rot- och rutavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Förslaget om fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen innebär en förenkling för dem som köper rot- och rutarbete. Förslaget innebär också ökat utrymme för köp med avdrag för dem som med gällande regler når det gemensamma taket för rut- och rotavdrag. Givet att det är relativt få som köper rot- och rutarbete i sådan omfattning att de berörs av det gemensamma takbeloppet så bedöms förslaget dock ha en försumbar effekt på sysselsättningen.

5.6 Effekter för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten

Förslaget om fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen har i genomsnitt ingen påverkan på hushållens ekonomiska standard. Sett till ekonomisk standard för olika inkomstgrupper i hela befolkningen har förslaget en liten positiv effekt på 0,02 procent för den tiondel av befolkningen som har högst ekonomisk standard. Den ekonomiska standarden hos de grupper som berörs av förslaget återfinns i inkomstgrupp 7 till 10 (se figur 5.1).

Figur 5.1 Genomsnittlig effekt av förslaget på ekonomisk standard för berörda personer uppdelat på inkomstgrupper

Procent och antal berörda

4,0 12

3,0 9

(tusental)

2,0 6 rda

Procent

tal berö

1,0 3 n

A

0,0 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstgrupper

Förändring ekonomisk standard Antal berörda Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förslaget beräknas i genomsnitt öka hushållens ekonomiska standard med 0,01 procent i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg samt tät region avlägset belägen (figur 5.2).

Figur 5.2 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard per regiontyp

Procent

Landsbygdsregion mycket avlägset belägen

Landsbygdsregion avlägset belägen

Landsbygdsregion nära större stad

Tät region avlägset belägen

Tät region nära en större stad

Göteborg

Malmö-Lund

Stockholm

0,00 0,01 0,02 0,03

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Individuell disponibel inkomst bedöms i genomsnitt, procentuellt sett, öka med 0,01 procent för män och är oförändrad för kvinnor. Se figur 5.3. Vidare bedöms den disponibla inkomsten procentuellt sett öka med

0,8 procent för män som berörs direkt av förslaget samt med 0,66 procent för kvinnor som berörs direkt av förslaget. Uttryckt i kronor är ökningen i disponibel inkomst något högre för berörda män än för berörda kvinnor. Av omkring 4 000 personer som uppskattas direkt beröras av förslaget är ungefär 80 procent män.

Figur 5.3 Genomsnittlig effekt av förslag på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män.

Procent

0,02

0,01

0,00

Kvinnor Män

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

5.7 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Skatteverket behöver göra viss systemanpassning så att rotoch rutavdragen beräknas med separata tak även efter 2024. Utgångspunkten är att eventuellt tillkommande kostnader för Skatteverket kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda.

5.8 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några övriga effekter.

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

19 § Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 § får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den slutliga skattereduktionens storlek. Av andra stycket följer att taket för slutlig skattereduktion för sådant hushållsarbete som anges i 13 §, dvs. rutarbete, och taket för skattereduktion för sådant hushållsarbete som anges i 13 a § och 13 b §, dvs. rotarbete, ska beräknas separat. Det innebär att det finns ett utrymme om

75 000 kronor per skattskyldig och beskattningsår att använda för köp av rutarbete samtidigt som det finns ett utrymme om 50 000 kronor per skattskyldig och beskattningsår att använda för köp av rotarbete. Övervägandena finns i avsnitt 4.

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktionen för hushållarbete

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till högst

1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.

Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen skulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges

i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I paragrafen regleras utbetalningens storlek. I tredje stycket anges att i de fall som köparen har tillgodoräknats högsta möjliga preliminära skattereduktion, ska ingen utbetalning till utföraren göras. Bestämmelsen ändras med anledning av ändringen i 17 § tredje stycket av storleken på den högsta möjliga preliminära skattereduktionen. Övervägandena finns i avsnitt 4.

17 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med

1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och

2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.

Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I paragrafen regleras den preliminära skattereduktionens storlek. Ändringen i tredje stycket är en följd av förslaget om separata tak för rut- och rotavdragen i inkomstskattelagen (1999:1299). Ändringen innebär att de sammanlagda preliminära skattereduktionerna enligt första stycket

1 och 2 ska räknas separat för rot- respektive rutavdrag. Preliminär skattereduktion kan därmed för ett beskattningsår tillgodoräknas med

75 000 kronor för rutarbete och 50 000 kronor för rotarbete. Övervägandena finns avsnitt 4.

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

11 kap

14 § Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i

67 kap. 13 § inkomstskattelagen som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i

67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

I paragrafen finns bestämmelser om skatteavdrag vid förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Av andra stycket framgår att reducering av skatteavdraget enligt första stycket gäller upp till ett belopp motsvarande högsta möjliga skattereduktion för rut- respektive rotarbete för ett beskattningsår. Ändringen är en följd av förslaget om separata tak för rot- och rutavdragen i inkomstskattelagen.

Enligt 67 kap. 19 § andra stycket inkomstskattelagen får skattereduktion för rutarbete uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår och skattereduktionen för rotarbete får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Övervägandena finns i avsnitt 4.