Sänkt skatt på bensin och diesel 2025

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

Sänkt skatt på bensin och diesel 2025

September 2024

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås att skatten på bensin och diesel sänks den 1 januari 2025 jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. I promemorian föreslås också att skatten på bensin och diesel sänks ytterligare den 1 juli 2025. Slutligen föreslås i promemorian att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen 2025 och 2026 föreslås framgå av lagen om skatt på energi. Ändringarna avseende 2025 föreslås träda i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 2025. Ändringarna avseende 2026 föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:811) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2023:811) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2023:811

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 2 kr 19 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 46 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 57 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 84 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 2 kr 23 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 50 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 3 kr 30 öre 3 kr 27 öre per 6 kr 57 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 318 kr per 4 048 kr per 4 366 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 615 kr per 2 836 kr per 4 451 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 2 2 037 kr per 2 836 kr per 4 873 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 3 2 256 kr per 2 836 kr per 5 092 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 4 544 kr per 4 544 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 465 kr per 4 544 kr per 6 009 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 3 233 kr per 3 233 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per fordon, fartyg 1 000 m 3 eller luftfartyg b) annat ända- 1 259 kr per 3 233 kr per 4 492 kr 3 3 mål än som 1 000 m 1 000 m per avses under a 1 000 m 3

6. 2701, 2702 Kol och koks 868 kr per 3 758 kr per 4 626 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 2 kr 23 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 50 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 1 kr 84 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 11 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 22 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 49 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 1 kr 88 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 15 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 2 kr 95 öre 3 kr 27 öre per 6 kr 22 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 318 kr per 3 962 kr per 4 280 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 470 kr per 2 811 kr per 4 281 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 2 1 892 kr per 2 811 kr per 4 703 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 3 2 111 kr per 2 811 kr per 4 922 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 4 544 kr per 4 544 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 465 kr per 4 544 kr per 6 009 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 3 233 kr per 3 233 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per 3 fordon, fartyg 1 000 m eller luftfartyg b) annat ända- 1 259 kr per 3 233 kr per 4 492 kr mål än som 1 000 m 3 1 000 m 3 per avses under a 1 000 m 3

6. 2701, 2702 Kol och koks 868 kr per 3 758 kr per 4 626 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 1 kr 88 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 15 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 b § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

2 kap.

1 b §

1. 1 § första stycket 3 a samt 4 – 6 ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, 2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 ska a) koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, och b) energiskatt betalas med belopp som motsvarar summan av de i 1 § angivna energiskatte- och koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket med ett årligt tillägg av två procentenheter, med avdrag för det omräknade koldioxidskattebeloppet enligt a. Med jämförelsetal avses det Med jämförelsetal avses det värde, uttryckt i procent, som anger värde, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2024 . prisläget i juni 2025 . Beloppen enligt andra stycket 1, 2 a och 2 b avrundas var för sig till hela kronor och ören.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2023:810.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 1 kr 84 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 11 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 22 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 49 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 1 kr 88 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 15 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 2 kr 95 öre 3 kr 27 öre per 6 kr 22 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 318 kr per 3 962 kr per 4 280 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt miljöklass 1 1 470 kr per 2 811 kr per 4 281 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 2 1 892 kr per 2 811 kr per 4 703 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 3 2 111 kr per 2 811 kr per 4 922 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 4 544 kr per 4 544 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 465 kr per 4 544 kr per 6 009 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 3 233 kr per 3 233 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per fordon, fartyg 1 000 m 3 eller luftfartyg b) annat ända- 1 259 kr per 3 233 kr per 4 492 kr 3 3 mål än som 1 000 m 1 000 m per avses under a 1 000 m 3

6. 2701, 2702 Kol och koks 868 kr per 3 758 kr per 4 626 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 1 kr 88 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 15 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 1 kr 52 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 79 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 04 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 31 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 2 kr 63 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 90 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 318 kr per 3 642 kr per 3 960 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, till-

12 hörig

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt miljöklass 1 1 150 kr per 2 811 kr per 3 961 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 2 1 572 kr per 2 811 kr per 4 383 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 3 1 791 kr per 2 811 kr per 4 602 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 4 544 kr per 4 544 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 465 kr per 4 544 kr per 6 009 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 3 233 kr per 3 233 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per fordon, fartyg 1 000 m 3 eller luftfartyg b) annat ända- 1 259 kr per 3 233 kr per 4 492 kr 3 3 mål än som 1 000 m 1 000 m per avses under a 1 000 m 3

6. 2701, 2702 Kol och koks 868 kr per 3 758 kr per 4 626 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.3

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 1 kr 52 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 79 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 04 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 31 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 2 kr 63 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 90 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 318 kr per 3 642 kr per 3 960 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt miljöklass 1 1 150 kr per 2 811 kr per 3 961 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 2 1 572 kr per 2 811 kr per 4 383 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 3 1 791 kr per 2 811 kr per 4 602 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 4 544 kr per 4 544 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 465 kr per 4 544 kr per 6 009 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 3 233 kr per 3 233 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per fordon, fartyg 1 000 m 3 eller luftfartyg b) annat ända- 1 259 kr per 3 233 kr per 4 492 kr 3 3 mål än som 1 000 m 1 000 m per avses under a 1 000 m 3

6. 2701, 2702 Kol och koks 868 kr per 3 758 kr per 4 626 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 1 kr 52 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 79 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 04 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 31 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 2 kr 63 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 90 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 318 kr per 3 642 kr per 3 960 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, till-

hörig 17

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt miljöklass 1 1 150 kr per 2 811 kr per 3 961 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 2 1 572 kr per 2 811 kr per 4 383 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 3 1 791 kr per 2 811 kr per 4 602 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 4 576 kr per 4 576 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 475 kr per 4 576 kr per 6 051 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 3 256 kr per 3 256 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per fordon, fartyg 1 000 m 3 eller luftfartyg b) annat ända- 1 268 kr per 3 256 kr per 4 524 kr 3 3 mål än som 1 000 m 1 000 m per avses under a 1 000 m 3

6. 2701, 2702 Kol och koks 874 kr per 3 784 kr per 4 658 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Sänkt drivmedelsskatt

3.1 Bakgrund och gällande rätt

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Av direktivet följer bl.a. att medlemsstaternas nationella beskattning ska uppfylla vissa i direktivet föreskrivna minimiskattenivåer. På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som LSE är att bränslen och el ska beskattas. De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet beskattas vid användning som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning. Energiskatt och koldioxidskatt tas ut på drivmedel som bensin och diesel. Skattesatserna på drivmedel framgår av 2 kap. 1 § LSE. Enligt 2 kap. 1 b § LSE ska regeringen årligen före november månads utgång fastställa det kommande kalenderårets omräknade energi- och koldioxidskattesatser. Hur skattesatserna ska omräknas framgår av LSE och de omräknade skattebeloppen fastställs i förordning. Sedan 1994 sker omräkningen av energi- som koldioxidskattesatserna på bl.a. bensin och diesel med förändringar i konsumentprisindex (KPI). För bensin och diesel beaktas sedan den 1 januari 2016 även utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett schabloniserat tillägg vid omräkningen (s.k. BNPindexering). Riksdagen har efter förslag från regeringen beslutat om skattenivåer på drivmedel för 2024 och 2025 (prop. 2023/24:24, bet. 2023/24:SkU7, rskr. 2023/24:59).

3.2 Sänkt skatt på bensin och diesel

Promemorians förslag: Den 1 januari 2025 sänks energiskatten på bensin med 35 öre per liter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Den 1 juli 2025 sänks energiskatten på bensin (utom

alkylatbensin) med ytterligare 32 öre per liter. Energiskatten på alkylatbensin sänks den 1 juli 2025 med ytterligare 18 öre per liter. De skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin ska även gälla under 2026. Den 1 januari 2025 sänks energi- och koldioxidskatten på diesel (utom på s.k. lågbeskattad olja) med sammanlagt 170 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Den 1 juli 2025 sänks energiskatten på diesel (utom lågbeskattad olja) med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. Den 1 januari 2025 sänks koldioxidskatten på lågbeskattad olja med 86 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats. Den 1 juli 2025 sänks koldioxidskatten på lågbeskattad olja med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. De skattenivåer som gäller för diesel och lågbeskattad olja efter sänkningarna 2025 ska gälla även under 2026. De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen under 2025 och 2026 ska framgå direkt av lagen om skatt på energi.

Skälen för promemorians förslag

Skattebelopp för 2025 Skatten på bensin och diesel sänktes den 1 januari 2024 för att motverka ökade pumppriser och för att mildra inflationens konsekvenser för enskilda och företag. Även om inflationsbekämpningen har varit framgångsrik är effekterna av den tidigare höga inflationen påtagliga. Enskildas och företags köpkraft har urholkats. Riksdagen har fastslagit skattesatserna för bensin och diesel som ska gälla från den 1 januari 2025. För att öka möjligheten att bevara den senaste tidens lägre prisnivåer vid pump på diesel och möjliggöra ytterligare prissänkningar på bensin, bör emellertid den sammanlagda skatten på bensin och diesel sänkas. Mot bakgrund av det anförda föreslås den 1 januari 2025 följande skatteförändringar för bensin och diesel. Energiskatten på bensin föreslås sänkas med 35 öre per liter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Energi- och koldioxidskatten på diesel (utom på lågbeskattad olja) föreslås sänkas med sammanlagt 170 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Koldioxidskatten på lågbeskattad olja föreslås sänkas med 86 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Regeringen har aviserat förändringar i reduktionsplikten på så sätt att även fossilfri el såld från publika laddstationer inkluderas. Dessutom har regeringen aviserat att kraven på utsläppsreduktioner inom reduktionsplikten ska sättas till 10 procent från och med den 1 juli 2025. Samtidigt bör ökade kostnader för vägtransporter till följd av åtgärderna motverkas. För att parera priseffekten av den aviserade engångshöjningen av reduktionspliktsnivåerna på bensin och diesel med fyra procentenheter vardera föreslås att skatten på bensin och diesel i ett andra steg sänks. Mot bakgrund av det ovanstående föreslås följande förändringar från den 1 juli 2025. Energiskatten på bensin (utom alkylatbensin) föreslås sänkas med ytterligare 32 öre per liter. Energiskatten på alkylatbensin föreslås sänkas med ytterligare 18 öre per liter. Energiskatten på diesel

(utom lågbeskattad olja) föreslås sänkas med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. Koldioxidskatten på lågbeskattad olja föreslås sänkas med ytterligare 320 kronor per kubikmeter.

Skattebelopp för 2026 Enligt lagen om skatt på energi, förkortad LSE, ska energi- och koldioxidskattesatserna på bensin och diesel räknas om inför 2026 utifrån förändringar i förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2024 (KPI) och med ett schablontillägg om två procentenheter som avser att spegla BNPutvecklingen. För att motverka höjda bensin- och dieselpriser 2026 föreslås att dessa omräkningsregler inte ska få genomslag för bensin och diesel inför 2026. Det innebär att det inte görs någon omräkning av skattebeloppen inför 2026 för de bränslen som avses i 2 kap. 1 § 1 – 3 och 7 LSE, (bl.a. bensin och diesel). För övriga bränslen, dvs. 2 kap. 1 § 4 – 6 LSE (gasol, naturgas samt kol och koks) görs en omräkning av skattebeloppen inför 2026. I avsaknad av faktiskt konsumentprisindex (KPI) för juni 2025 omräknas skattebeloppen med en omräkningsfaktor som ges av förhållandet mellan prognos för KPI i juni 2025 på 418,78 och KPI i juni 2024. Av lagtekniska skäl föreslås att energi- och koldioxidskattebeloppen för bränslen för 2025 och 2026 anges i 2 kap. 1 § LSE. Vidare föreslås att årtalen i omräkningsreglerna i 2 kap. 1 b § LSE förskjuts ett år vilket är en följdändring av att skattebeloppen för 2025 och 2026 anges direkt i LSE.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 2 kap. 1 och 1 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Ändringarna avseende 2025 ska träda i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 2025. Ändringarna avseende 2026 ska träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre bestämmelser ska dock gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skälen för promemorians förslag: Det är angeläget att motverka ökade bensin- och dieselpriser redan från det kommande årsskiftet och därför föreslås att de föreslagna ändringarna i skattenivåerna i ett första steg införs från den 1 januari 2025. Därtill är det viktigt att parera för prisökningar som den aviserade förändringen i reduktionsplikten den 1 juli 2025 antas medföra. Därför föreslås ytterligare sänkningar av skattenivåerna för bensin och diesel från den 1 juli 2025. För att bensinoch dieselpriser inte ska omräknas inför 2026 föreslås skattenivåerna för 2026 träda i kraft den 1 januari 2026.

4 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2024:183) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

4.1 Syfte och alternativa lösningar

För att öka möjligheten att bevara den senaste tidens lägre prisnivåer vid pump på diesel och möjliggöra ytterligare prissänkningar på bensin, har regeringen aviserat flera skattesänkningar på bensin och diesel. I promemorian föreslås nu dessa skattesänkningar. Den första skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Alternativet att inte sänka skatten den 1 januari 2025 och i stället låta de skattenivåer som är beslutade för 2025 gälla på bensin och diesel skulle bidra till högre drivmedelspriser. Skattesatserna på bensin och diesel föreslås sänkas ytterligare den 1 juli 2025, för att parera priseffekterna av den aviserade höjningen av reduktionsplikten. En framgångsrik omställning till fossilfrihet förutsätter legitimitet hos befolkningen. Att inte sänka skatten motsvarande den beräknade priseffekten av de aviserade nivåerna i den nya reduktionsplikten, skulle kunna leda till högre drivmedelspriser och minskad acceptans för aviserade åtgärder för att öka möjligheten för att nå det svenska åtagandet för utsläppsminskningar av växthusgaser i den så kallade ESR-sektorn som omfattar utsläpp från bl.a. vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk. För att inte bidra till ökade bensin- och dieselpriser 2026 är det viktigt att bibehålla samma skattesatser som 2025. Alternativet att låta skattesatserna räknas om enligt gällande indexeringsregler skulle medverka till högre drivmedelspriser 2026. Förslaget kan utvärderas på olika sätt. Exempelvis följs effekter på skatteintäkter löpande upp av såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter. Effekter av förändringar av drivmedelsskatten och reduktionspliktsjusteringar har tidigare utvärderats av exempelvis Konjunkturinstitutet. Föreliggande förslag bedöms kunna utvärderas med liknande metoder när förslaget trätt i kraft och efter att relevant statistik finns tillgänglig.

4.2 Förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med energiskattedirektivet. Förslaget om sänkt skatt på bensin och diesel bedöms rymmas inom de minimiskattenivåer som föreskrivs i direktivet. Reglerna om statligt stöd som följer av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt påverkas inte av förslaget. Sammantaget bedöms därför förslaget vara förenligt med EU-rätten.

4.3 Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella effekten uppgår till de skatteintäkter som uteblir när förslaget genomförs. Beräkningen av de offentligfinansiella effekterna redovisas i tabell 1. Beräkningen görs i huvudsak utifrån prognostiserade volymer för 2025 från Energimyndighetens kortsiktsprognos sommar 2024. Beräkningarna utgår vidare från de skattesatser som riksdagen har fastslagit för bensin, diesel och lågbeskattad olja som ska gälla från den 1 januari 2025 samt de skattesatser som skulle ha gällt med gällande omräkningsregler och en inflation mellan juni 2024 och juni 2025 på 0,7 procent (prognos) och mellan juni 2025 och juni 2026 på 1,27 procent (prognos).

Tabell 1 Förslag om sänkt skatt på bensin och diesel

Miljarder kronor, fasta priser och baser

Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig

2025 2025 2026 2027 effekt Offentligfinansiell -3,13 -3,17 -5,49 -5,65 -5,65 effekt

Källa: Egna beräkningar

Förslaget innebär att skatteutgiften avseende energiskatt på diesel i motordrivna fordon minskar. Förslaget påverkar även vissa andra skatteutgifter gällande drivmedel och koldioxidskatt för eldningsolja för uppvärmningsändamål. Tabellen ovan redovisar de offentligfinansiella effekterna för förslaget om sänkt skatt på bensin och diesel sett isolerat. Nettoeffekten beaktar också att skatteändringar förväntas övervältras på priset, vilket påverkar intäkter från såväl mervärdesskatt som bolagsskatt. I detta fall förväntas dock den del av skattesänkningen som sker den 1 juli 2025 kombineras med höjd reduktionsplikt, där åtgärdernas prispåverkan bedöms motverka varandra. Om just denna del av skattesänkningen därmed inte genererar några indirekta effekter, skulle det innebära att den offentligfinansiella nettoeffekten blir marginellt lägre än vad tabellen ger vid handen.

4.4 Effekter för enskilda, fördelningseffekter och effekter för den ekonomiska jämställdheten

Det är osäkert hur skatteförändringar får genomslag på priset i praktiken. Konsekvensanalysen utgår från att de högre skattesatserna i frånvaro av förslaget hade fått fullt genomslag på priset. Hur mycket lägre den totala skatten beräknas bli för bensin, diesel, flygbensin och lågbeskattad olja, jämfört med om förslaget inte genomförs, redovisas i tabell 2. Även effekten inklusive mervärdesskatt redovisas där. Mervärdesskatteeffekt tillkommer om köparen är en privatperson och beräknas utifrån antagandet att priset justeras i motsvarande mån som skatten.

Tabell 2 Förändring i summan av energi- och koldioxidskatt till följd av promemorians förslag 2025 jämfört med gällande regler för 2025

Kronor per enhet som anges i parentes

1 jan 2025 1 jan 2025 inkl. 1 jul 2025

*

1 jul 2025 inkl.

Lågbeskattad olja (m 3 ) -86 -108 -320 -400 Källa: Egna beräkningar *Utöver effekten den 1 jan 2025. Effekten på priset av sänkningen den 1 juli förväntas dock bli noll för normalbeskattad användning av bensin och diesel eftersom skattesänkningen uppskattas motsvara prispåslaget av den aviserade höjningen av reduktionsplikten.

Skattesänkningen på bensin och diesel den 1 juli 2025 syftar till att kompensera för en uppskattad prisökning till följd av den aviserade höjda reduktionsplikten. Sammantaget bedöms därför höjd reduktionsplikt och den samtida skattesänkningen lämna priset på bensin och diesel oförändrat den 1 juli 2025. Skattesänkningen den 1 januari 2025 förväntas däremot få fullt genomslag på priset. Skatteförändringen som föreslås ske den 1 januari 2025 innebär att för en ägare till en dieselbil som körs 1 400 mil om året och har en förbrukning på 0,5 liter per mil minskar kostnaderna för drivmedel med ca 150 kronor per år jämfört med om förslaget inte genomförs. För en bensinbilsägare som kör 900 mil om året, med en genomsnittsförbrukning på 0,6 liter per mil beräknas motsvarande besparing uppgå till ca 240 kronor om året. Att skatten på bensin och diesel inte indexeras upp 2026 kan innebära en ytterligare besparing på ca 90 kronor om året för samma typer av bensinoch dieselbilister. Förslaget påverkar även skatten på flygbensin som inte påverkas av den aviserade höjda reduktionsplikten. Kostnadsminskningen jämfört med om förslaget inte genomförs beräknas uppgå till ca 25 kronor per flygtimme efter den 1 juli 2025, med en beräknad åtgång på 30 liter flygbensin per flygtimme. Användningen av eldningsolja som uppvärmningsbränsle har minskat 24 över tid. Olja bidrog med ungefär 0,3 terawattimmar av energianvänd-

ningen för uppvärmning och varmvatten av småhus 2023, vilket motsvarar drygt 1 procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus. Det fanns 2023 cirka 15 000 småhus som helt eller delvis använder eldningsolja för sin uppvärmning. För ett småhus som använder 2,5 kubikmeter olja per år beräknas förslaget medföra en kostnadsminskning med ca 770 kronor för helåret 2025 jämfört med om förslaget inte genomförs. För bensin och diesel skiljer sig effekten för enskilda av förslaget beroende på typ av hushåll och i vilken grad hushållet är beroende av bilen och om hushållet har ett bensin- eller dieselfordon. Den genomsnittliga körsträckan, per registrerat fordon, är längst för bilar registrerade i Stockholms, Uppsala och Jönköpings län, vilket betyder att ägare till dessa bilar förväntas gynnas mest av förslaget. Förslaget väntas trots det gynna en högre andel hushåll i glesbygden jämfört med andelen i storstadsregioner eftersom hushåll på glesbygden antas i högre utsträckning vara beroende av bilen än hushåll i större städer, där alternativ till bilen är mer tillgängliga. Som andel av hushållens ekonomiska standard är effekten av sänkta skatter på bensin, diesel och lågbeskattad olja störst bland de hushåll som äger minst en bensin- eller dieseldriven bil eller använder eldningsolja samt har låga inkomster. Effekten avtar sedan högre upp i inkomstfördelningen. Eftersom skattesänkningen är större på bensin än på diesel, gynnas bensinbilsägare i större utsträckning än dieselbilsägare, givet samma körsträcka och förbrukning. Sänkt skatt på eldningsolja påverkar så pass få hushåll att den inte bedöms påverka hushållens genomsnittliga ekonomiska standard. Utöver dessa bedöms förslaget inte ha några nämnvärda fördelningseffekter. Av de personbilar som ägs av fysiska personer står kvinnor som ägare till drygt en tredjedel av bilarna. Bilar registrerade på kvinnor har också en marginellt kortare genomsnittlig körsträcka per år jämfört med bilar registrerade på män. Förslaget bedöms sålunda gynna män marginellt mer än kvinnor.

4.5 Effekter för företagen

Företag berörs av förslaget genom att vissa bränslen som används för drift av motordrivna fordon, fartyg eller luftfartyg, eller för andra ändamål såsom uppvärmning, får en annan skatt än om förslaget inte genomförs. Priseffekter anges i tabell 2 i avsnittet ovan. För företag som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon mervärdesskatteeffekt. Förslaget påverkar företagen främst genom att priset på bensin och diesel, blir lägre än vad fallet hade varit om förslaget inte genomförs. Företag antas använda knappt tre fjärdedelar av den totala volymen diesel och en fjärdedel av den totala volymen bensin. Det är dessa andelar av den offentligfinansiella bruttoeffekten, som i huvudsak kommer från bensin och diesel, som kommer företagen till godo. Merparten av volymerna av bensin och diesel förbrukas inom transportsektorn men även användare av arbetsmaskiner kommer att

påverkas. Huvudsakligen påverkas åkerinäringen. I slutet av 2022 fanns ca 16 500 företag med tillstånd att bedriva yrkesmässig godstrafik på väg. Åkerinäringen består i stor utsträckning av små företag. Av åkeriföretagen drivs 49 procent som enmansföretag och 32 procent har 1 till 4 anställda medan enbart 0,4 procent har fler än 100 anställda. 1 I andra led påverkas de näringar som har en förhållandevis hög andel kostnader för drivmedel och vägtransporter i förhållande till näringens produktionsvärde. Exempel på sådana näringar är skogsbranschen, jordbruket och bygg- och anläggningssektorn 2 . De företag som är beroende av berörda bränslen kan få en viss konkurrensfördel. Däremot kan den innebära en konkurrensnackdel för de företag som ställt om eller är på väg att ställa om till fossilfrihet genom användning av höginblandade biodrivmedel eller eldrift. Tabell 3 redovisar ett antal exempel på hur drivmedelskostnaderna förändras för olika typer av dieseldrivna fordon till följd av skattesänkningarna den 1 januari 2025. Skattesänkningen på diesel (och bensin) den 1 juli 2025 syftar till att kompensera för en förväntad prisökning till följd av den aviserade höjningen av reduktionsplikten och bedöms därför inte ge någon effekt vid pump.

Tabell 3 Besparing av förslaget för olika typfordon som använder diesel

Besparing i kronor per år, alla fordon antas använda diesel.

Körsträcka Förbrukning Besparing 2025

Källa: Egna beräkningar *Beräkningen utgår ifrån ett antagande om att 90 % av dieseln som ett fjärrbilsekipage använder tankas i Sverige

Förslaget bedöms inte påverka företagens administrativa kostnader vare sig på kort eller lång sikt. Förslaget bedöms inte heller påverka några andra kostnader för företagen. Förslaget kan innebära en skattemässig besparing även för små företag och det bedöms inte nödvändigt att ta speciella hänsyn till små företag.

4.6 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget bedöms endast medföra marginella förändringar för Skatteverket avseende information. Några särskilda informationsinsatser bedöms inte vara nödvändiga. Förändringarna ingår i den anpassning som årligen görs

1 Transportmarknaden i siffror 2023 (Transportstyrelsen, 2024). 2 Se t.ex. Drivmedelsprisernas betydelse för företagens kostnader (Konjunkturinstitutet 26 specialstudie 2024) och betänkandet Godstransporter på väg (SOU 2022:13).

på grund av ny eller förändrad lagstiftning, och eventuella tillkommande kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.

4.7 Effekter för miljön

Att sänka skatten på bensin och diesel innebär att drivmedelsskatternas styrning mot minskad klimat- och miljöpåverkan minskar jämfört med om förslaget inte genomförs. Förslaget innebär t.ex. ett lägre pris på bensin och diesel än om förslaget inte genomförs, vilket leder till att incitamenten till transporteffektivisering, elektrifiering och användning av höginblandade fossilfria drivmedel försvagas. Utsläppseffekten av förslagen uppkommer alltså genom att en lägre skattesats resulterar i ett lägre drivmedelspris vilket i sin tur leder till en högre drivmedelskonsumtion. Beräkningen av utsläppseffekter baseras på en rad antaganden kring sådant som hur skatteförändringen övervältras på priset, hur konsumenter reagerar på sänkta drivmedelspriser och hur stor inblandningen av biodrivmedel kommer att vara i bensin och diesel. Det finns därmed en stor osäkerhet kring hur stora utsläppsökningar som förslaget kommer att ge upphov till. Eftersom skattesänkningen den 1 juli 2025 är utformad för att kompensera för det beräknade prispåslaget från den aviserade höjningen av reduktionsplikten vid samma datum, antas de båda förändringarna ta ut varandra. Priset på drivmedel förväntas därför inte påverkas av förändringarna den 1 juli 2025. Därför beräknas utsläppseffekterna till följd av ett lägre drivmedelspris enbart utifrån skattesänkningen den 1 januari 2025 och av att skatten på bensin och diesel inte indexeras upp 2026. I beräkningarna antas att förändringen i skattesatser får fullt genomslag på priset. För åren 2026 fram till och med 2030 antas att skatteskillnaden, och därmed prisskillnaden på bensin och diesel, mellan förslaget i promemorian och nu gällande regler är desamma som 2026. I övrigt utgår beräkningarna från ett svenskt pris på bensin och diesel från den 12 augusti 2024 enligt Weekly Oil Bulletin och en inblandningsnivå av biodrivmedel i volymtermer från den 1 juli 2025 på knappt 10 procent på bensin och 14,4 procent för diesel till följd av den aviserade höjningen 3 av reduktionsplikten. Fördelningen av bensinanvändningen mellan hushåll och företag antas vara 75 procent respektive 25 procent, medan dieselanvändningen fördelar sig på 28 procent respektive 72 procent. Bensin- och dieselvolymer för 2025 och 2026 kommer från Energimyndighetens kortsiktsprognos sommar 2024 som sträcker sig till 2027. Volymen för 2030 fås av ett antagande om en procentuellt sett lika stor minskning av totala bensin- och dieselvolymer mellan 2027 – 2030 som enligt prognosen för minskningen 2025 – 2027. Hur drivmedelskonsumtionen förändras till följd av ett lägre drivmedelspris beräknas med

3 Antagandet baseras på att delar av det aviserade höjda reduktionskravet på bensin i praktiken leder till ökad inblandning av biodrivmedel i diesel. Resultatet är dock relativt okänsligt för om man i stället antar att det aviserade höjda reduktionskravet leder till ökad inblandning i bensin. 27

hjälp av egenpriselasticiteter från litteraturöversikten i Elasticiteter inom miljö-, klimat- och energiområdet (Konjunkturinstitutet specialstudie 2024). Utsläppseffekter för 2025 och 2026 beräknas med hjälp av medelvärden för kortsiktiga egenpriselasticiteter medan utsläppseffekter för 2030 beräknas med hjälp av medelvärden för långsiktiga egenpriselasticiteter. Den årliga utsläppseffekten antas sedan öka linjärt från skattningen för 2026 till skattningen för 2030. Utifrån ovanstående antaganden bedöms förslaget leda till att konsumtionen av fossila drivmedel ökar och därmed att de territoriella utsläppen av fossil koldioxid från transportsektorn och från arbetsmaskiner ökar med ungefär 100 000 ton 2025. På längre sikt blir beräkningen än mer osäker men ackumulerat till 2030 kan utsläppen öka med ungefär 900 000 ton. 4 Den aviserade höjningen av reduktionsplikten den 1 juli väntas samtidigt minska utsläppen. Beräkningar för detta redovisas i promemorian om förändringar av reduktionsplikten. En samlad redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen redovisas årligen i klimatredovisningen till budgetpropositionen. Eftersom priset minskar även på lågbeskattad olja och vissa andra drivmedel jämfört med om förslaget inte genomförs bidrar även dessa till marginellt ökade utsläpp av fossil koldioxid. Även utsläppen av kväveoxider, framför allt från dieselfordon och arbetsmaskiner, bedöms öka något vilket försvårar att uppnå Sveriges åtagande om utsläppsminskningar, framför allt av kväveoxider till 2030 enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG, samt de utsläppsminskningar som specificerats i regeringens nationella luftvårdsprogram. De ökade halterna av kvävedioxid riskerar även att leda till ökad risk att kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa inte nås. Det innebär även en ökad risk för att miljökvalitetsnormer i tätorter överskrids vilket kan leda till krav på ytterligare åtgärder för att sänka luftföroreningshalterna.

4.8 Övriga effekter

Åtgärden bedöms inte medföra några särskilda konsekvenser för kommuner och regioner, sysselsättning, arbetslöshet och löner.

4 De årsvisa effekterna i ton koldioxid skulle avrundat kunna uppgå till för åren 2025-2030, 28 100 000, 140 000, 150 000, 160 000, 170 000, 180 000.

5 Författningskommentar

5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:811) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 § Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel. Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 b § Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skattebeloppen för energiskatt och koldioxidskatt ska räknas om och när omräkningen ska göras. I första stycket ändras det årtal som anger inför vilket kalenderår den årliga omräkningen ska göras. Ändringen innebär att bestämmelsen ska tillämpas på omräkningar först inför 2027 och efterföljande år. Av tredje stycket framgår det s.k. jämförelsetalet som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni för det s.k. basåret. Ändringen innebär att basåret ändras till 2025. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 § Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel. Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 § Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen. Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp för bränslen som omfattas av punkterna 4 – 6. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.