Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

Mars 2025

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget.

Förslaget medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och skatteförfarandelagen (2011:1244).

Ändringarna föreslås träda i kraft den 12 maj 2025 och upphöra att gälla vid utgången av december 2025.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

67 kap.

19 §

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 §

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan

ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad

arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor

för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som

anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats,

förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive

hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration

Lagen omtryckt 2008:803. 4 Senaste lydelse 2024:418.

2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

67 kap.

19 §

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2025.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2025:000. 5

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194)

om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

7 §

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden

mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive

mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära

skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger

75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del

den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i

67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga

50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194)

om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

7 §

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

1 Senaste lydelse 2025:000. 7

2.5 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

11 kap.

14 §

Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap.

inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört

arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i

67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett

intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i

67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per

beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i

67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som

mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av

hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj

2.6 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

11 kap.

14 §

Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2025.

1 Senaste lydelse 2025:000. 9

3 Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

3.1 Bakgrund och gällande rätt

Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Rutavdrag lämnas för hushållsarbete som ofta utförs av hushållen själva och som i de flesta fall utförs i bostaden, däribland städning och tvättning (rutarbete). Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av vissa bostäder (rotarbete). Rotrespektive rutavdraget ges genom skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen är arbetskostnaden, inklusive mervärdesskatt. Kostnader för material, utrustning och resor ingår inte. Den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete får uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete.

De materiella reglerna finns i 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), medan förfarandet regleras i bl.a. lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Det finns tre olika sätt att tillgodoräknas slutlig skattereduktion inom rot- och rutavdragssystemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som är godkänd för F-skatt när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. Om arbetet utförs utanför Sverige i ett annat EES-land och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren i stället ha intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. För det andra kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare. För det tredje kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt.

Det vanligaste sättet att få rot- och rutavdrag är att en enskild anlitar en näringsidkare som är godkänd för F-skatt. I dessa fall tillgodoräknas köparen skattereduktionen genom den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att köparen får sitt rot- eller rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet. Utföraren fakturerar köparen som vanligt men gör avdrag med viss del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt. Skattereduktionen är i dessa fall högst 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete. När arbetet är utfört och köparen har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren ansöka om utbetalning av resterande del av arbetskostnaden hos Skatteverket. Skatteverket kontrollerar bl.a. att köparen inte redan har överskridit taket för årets rot- och rutavdrag och gör sedan utbetalningen till utföraren. Samtidigt tillgodoförs köparen en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen är förifylld i inkomstdeklarationen. När köparen lämnar sin inkomstdeklaration begär denne slutlig skattereduktion. Om köparen har tillräckligt mycket skatt att betala påverkar skattereduktionen inte den beräknade slutskatten. Köparen

har i praktiken redan fått sin skattelättnad i och med den reducerade betalningen till utföraren. Skulle köparen ha mindre skatt att betala än det belopp som den preliminära skattereduktionen uppgår till resulterar det i en tillkommande post vid beräkningen av den slutliga skatten.

Slutlig skattereduktion kan även tillgodoräknas genom att man får tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare eller genom att man anlitar en privatperson som inte är godkänd för F-skatt. När arbete tillhandahålls den enskilde som en löneförmån får den enskilde en lättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmån av rot- och rutarbete. När arbete tillhandahålls som en löneförmån är skattereduktionen högst 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete.

När en privatperson som inte är godkänd för F-skatt anlitas motsvarar skattereduktionen arbetsgivaravgifterna som redovisas i den förenklade arbetsgivardeklarationen. För att den enskilde i dessa fall ska kunna få skattelättnaden direkt slipper den enskilde betala arbetsgivaravgifterna.

3.2 Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt

Promemorians förslag: Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent.

Skälen för promemorians förslag: Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. När rotavdraget infördes framhölls att lägre skatt på marknadsproducerat rotarbete innebär ökade möjligheter för individen att köpa arbetet i stället för att utföra det själv, varigenom denne kan öka sitt eget arbetsutbud på marknaden. Därtill konstaterades bl.a. att svensk ekonomi befann sig i en konjunkturnedgång och att byggsektorn märkbart hade försvagats under de senaste åren. Att införa skattereduktion även för rotarbete förväntades stimulera en annars vikande byggmarknad varför det ansågs vara en lämplig tidpunkt att införa rotavdraget (prop. 2008/09:178 s. 23–24).

Svensk ekonomi bedöms ha befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023. Även om inflationen på senare tid har gått ner är många företag i Sverige i ett besvärligt ekonomiskt läge. Det gäller inte minst byggsektorn där många företag pressas hårt av ökade priser och minskad efterfrågan.

Under andra halvåret 2024 infördes ett tillfälligt höjt takbelopp för rotavdraget. Syftet med åtgärden var att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Förslaget bedömdes kunna bidra till att efterfrågan på rotarbete ökade under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedömdes minska, vilket i sin tur till viss del kunde upprätthålla sysselsättningen och produktionen i byggsektorn (prop. 2023/24:86 s. 15). Skatteverkets uppgifter på omfattningen av preliminära rotavdrag 2024 tyder på att reformen haft ungefär den effekt 2024 som bedömdes vid införandet.

Det kan nu konstateras att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur och att resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en rad reformer och investeringar som riksdagen nu har röstat igenom. Dessa förslag skapar förutsättningar för återhämtning. Byggbranschen har dock under den nuvarande lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan. Branschen har varit särskilt konkursutsatt och sysselsättningen har minskat markant sedan mitten av 2023. Enligt Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) är byggindustrin den bransch där antalet sysselsatta minskat mest. Även om byggsektorn i vissa storstadsregioner under sista kvartalet 2024 påbörjade en återhämtning är läget fortfarande utmanande. Medan utvecklingen är god för anläggningsverksamheter har läget länge varit dystrare för husbyggande och specialiserad byggverksamhet, vilken i stor utsträckning innefattar renoveringsarbete och andra bostadsprojekt kopplade till exempelvis el och VVS. Denna diskrepans förklaras till stor del av att efterfrågeläget är mer avgörande för husbyggande medan utvecklingen för anläggningsverksamhet i större utsträckning styrs av infrastrukturbehov. Bostadsinvesteringarna har påbörjat en svag återhämtning, men läget är fortsatt dämpat och väntas förbli svagt det närmaste halvåret. Mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. med hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och att både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen, som särskilt drabbat byggsektorn, och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås ytterligare åtgärder. För att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget och för att främja sysselsättningen i byggsektorn föreslås att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Detta kan skapa incitament för fler och nya köpare av rottjänster att beställa rotarbeten och därmed öka efterfrågan för företag i byggbranschen. En tillfälligt höjd subventionsgrad ger även incitament för köpare att tidigarelägga arbeten som planerats att genomföras inom några år. En höjd subventionsgrad skulle även kunna bidra till att stödja den aggregerade efterfrågan i svensk ekonomi.

En alternativ åtgärd skulle kunna vara att på nytt införa en tillfällig höjning av takbeloppet i rotavdraget. Fördelen med en höjning av takbeloppet är att redan planerade arbeten för 2025 inte påverkas. En tillfällig höjning av takbeloppet påverkar dock främst de som använder sig av rotavdraget i sådan omfattning att de påverkas av takbeloppet och ger dem möjlighet att utöka sina rottjänster. En tillfälligt höjd subventionsgrad däremot bedöms påverka även dem som inte är begränsade av takbeloppet för skattereduktionen. En sådan åtgärd bedöms därmed få en bredare och större effekt än vad endast ett höjt takbelopp skulle få.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), 7 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

3.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 12 maj 2025 och upphöra att gälla vid utgången av december 2025.

De tillfälliga bestämmelserna ska tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025 till och med den 31 december 2025.

Skälen för promemorians förslag: För att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget är det angeläget att de nya bestämmelserna träder i kraft så snart som möjligt. Förslaget syftar till att stimulera byggbranschen genom att köpare beställer nya och utvidgade uppdrag. De arbeten som redan är utförda och betalda den 11 maj 2025 kommer således omfattas av de gamla reglerna om en subventionsgrad på 30 procent för rotarbeten.

Eftersom förslaget är en konjunkturåtgärd med syftet att temporärt stötta och stimulera byggsektorn bör bestämmelserna vara tillfälliga. För att reformen ska ge effekt bedöms det vara lämpligt att tillfälligt höja subventionsgraden under perioden 12 maj–31 december 2025.

Lagändringarna bör träda i kraft den 12 maj 2025 och tillämpas på hushållsarbete som har betalats efter den 11 maj 2025, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 11 maj 2025 samt hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025.

4 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

4.1 Offentligfinansiella effekter

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 4,35 miljarder kronor under 2025. Skattereduktion för rotarbeten räknas som en skatteutgift och förslaget leder därmed till motsvarande ökning av skatteutgifterna 2025.

Beräkningen av den offentligfinansiella effekten är gjord med hjälp av Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT med data från 2023 som skrivits fram till 2025 års förväntade ekonomiska miljö. Skattereduktioner för rotarbeten väntas uppgå till ca 12 miljarder kronor 2025 enligt gällande regler.

I beräkningen av den offentligfinansiella effekten antas viss planering av betalningarna av rotarbete ske så att betalningar för arbete som utförs under året i högre utsträckning sker under perioden 12 maj–31 december 2025. Vidare antas sammanboende som, med förslaget, uppnår det högsta beloppet för rotavdraget om möjligt omfördela underlaget för rotavdraget till sin samboende.

Förslaget är tillfälligt och ska bara gälla under perioden 12 maj– 31 december 2025. Skatteintäkterna skulle kunna påverkas även åren efter 2025. Rotarbete som en privatperson planerat till efterföljande år kan komma att tidigareläggas. Hänsyn till sådana beteendeeffekter tas dock, i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner, vanligtvis inte i beräkningen av den offentligfinansiella effekten.

Den varaktiga effekten av förslaget beräknas till ca -0,10 miljarder kronor. Den varaktiga effekten är ett mått på en åtgärds bestående effekt på de offentliga finanserna. Eftersom förslaget är tillfälligt motsvarar den varaktiga effekten i detta fall statens ökade lånekostnader på grund av de minskade skatteintäkterna 2025.

4.2 Effekter för företagen

Förslaget rör fysiska personers rotavdrag. Förslaget får dock indirekta effekter för företag som utför arbeten som ger rätt till rotavdrag. Förslaget gynnar företag i byggbranschen som till någon del utför rotarbeten genom att efterfrågan på rotarbete kan komma att öka. Det i sin tur kan dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen i byggsektorn och förbättra förutsättningarna för en återhämtning.

Förslaget kan leda till att företag i byggsektorn i högre utsträckning kan behålla anställda och deras kompetens. Vid ett framtida bättre och mindre osäkert ekonomiskt läge med ökade bygginvesteringar så kan företagen sedan snabbare påbörja nya projekt.

År 2023 utfördes tjänster som gav rätt till rotavdrag av knappt 60 000 olika företag. De preliminära rotavdragen för dessa tjänster uppgick till 10,8 miljarder kronor. Ungefär tre fjärdedelar av företagen är aktiva inom branscherna bostadsbyggande eller specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Dessa företag stod för arbeten motsvarande 85 procent av de preliminära rotavdragen 2023.

Två tredjedelar av utförarna 2023 var aktiebolag, medan den resterande tredjedelen främst utgjordes av enskilda näringsidkare. De arbeten som utförts av aktiebolag var i genomsnitt större och aktiebolagens andel av de totala preliminära rotavdragen uppgår till nästan 90 procent. Det är främst mindre företag som utför rotarbete. Ungefär en tredjedel av utförarna har inga anställda vilket främst avser de enskilda näringsidkarna. En tredjedel av utförarna har mellan 1 och 4 anställda. Endast en liten andel av utförarna är företag med mer än 50 anställda. Förslaget om tillfälligt höjd

subventionsgrad för rotavdraget bedöms öka konsumtionen av rotarbete vilket kommer gynna företag som redan i dag utför sådant arbete. Då det är relativt många små företag som utför rotarbete kan små företag komma att gynnas relativt stora företag i hela ekonomin. Om små företag som utför rotarbete gynnas jämfört med stora företag inom samma bransch är svårt att avgöra.

4.3 Effekter för enskilda

En tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget innebär att enskilda kan komma att öka sin konsumtion av sådana tjänster som ger rätt till avdrag. Arbetskostnaden för rotarbeten minskar med knappt 30 procent om subventionsgraden höjs från 30 till 50 procent. En ombyggnad eller reparation enligt utföraren kan exempelvis kosta 5 000 kronor, varav 1 000 kronor är material och resterande är arbetskostnader. Den totala kostnaden för arbetet blir efter avdrag med 30 procent på arbetskostnaden 3 800 kronor. Med en subventionsgrad på 50 procent uppgår den totala kostnaden för arbetet i stället till 3 000 kronor.

I stort sett alla som gör rotavdrag kommer att få en större skattereduktion med en högre subventionsgrad. Hur stor ökningen av skattereduktionen blir för den enskilde beror på hur omfattande köp av rotarbete som skett. Den högsta skattereduktionen för rotavdrag är 50 000 kronor. Med en subventionsgrad på 50 procent innebär det att skattereduktionen uppgår till 50 000 kronor om värdet på arbetskostnaden i köpta rotarbeten överstiger eller är lika med 100 000 kronor (50 000/50 procent). Med gällande subventionsgrad på 30 procent nås takbeloppet för skattereduktionen vid 166 000 kronor (50 000/30 procent). För personer med rotavdrag där arbetskostnaden uppgår till mellan 100 000 och 166 000 kronor så kommer skattereduktionen med förslaget uppgå till takbeloppet 50 000 kronor (se figur 4.1).

Bland de personer som hade rotavdrag 2023 var det genomsnittliga avdraget ca 10 000 kronor. För en person med genomsnittligt avdrag innebär förslaget att skattereduktionen ökar till ca 16 700 kronor, om personen inte är begränsad av t.ex. köp av ruttjänster eller att det inte finns någon övrig skatt kvar att reducera.

År 2023 var det ca 1,1 miljoner personer som gjorde rotavdrag. Av dessa hade ca 120 000 personer rotavdrag på arbetskostnader över 100 000 kronor, vilket innebär att deras skattereduktion kommer uppgå till takbeloppet med förslaget. Ungefär 40 000 personer hade så höga rotavdrag att skattereduktionen nådde takbeloppet på 50 000 kronor med gällande regler. Den sistnämnda gruppen kommer inte att få större skattereduktion av förslaget. Hur stor skattereduktionen blir påverkas också av köp av ruttjänster och om det finns skatt kvar att reducera för individen. Personer som köper ruttjänster för mer än 25 000 kronor per år kommer inte kunna få rotavdrag som uppgår till takbeloppet, eftersom summan av rut- och rotavdrag som mest får uppgå till 75 000 kronor.

Figur 4.1 Rotavdrag vid olika arbetskostnader och subventionsgrader

Kronor per år 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000

0

0 50 000 100 000 150 000

Arbetskostnad

50 procent 30 procent Skillnad Källa: Egna beräkningar.

4.4 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

En tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget bedöms medföra behov av vissa särskilda informationsinsatser för Skatteverket eftersom ikraftträdandet av ändringen inte sker vid ett årsskifte och därmed inte kan ingå i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande kostnader kan hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda eller kostnader annat än marginellt.

4.5 Effekter för sysselsättningen

Arbetsmarknadsläget inom byggbranschen har försämrats tydligt under nuvarande lågkonjunktur. Med byggbranschen avses här husbyggande, anläggningsverksamhet samt specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Branschen har varit särskilt konkursutsatt och sysselsättningen har minskat markant sedan mitten av 2023. Det är främst inrikes födda män som har bidragit till sysselsättningsminskningen, men även utrikes födda män har stått för stora negativa bidrag.

Förslaget om en tillfälligt höjd subventionsgrad bedöms leda till att mer rotarbete köps under 2025. Om förslaget har en effekt på sysselsättningen beror på om konsumtionen av rotarbete i sig påverkar sysselsättningen. Förslaget skulle på kort sikt kunna innebära att företag i ökad utsträckning kan behålla anställda och därigenom påverka sysselsättningen i branschen.

Om detta påverkar sysselsättningen i ekonomin som helhet beror på om undanträngning sker, alltså hur många av de sysselsatta som i stället skulle arbeta i andra branscher. Den dåliga ekonomiska situationen som byggsektorn befunnit sig i en tid bedöms innebära att risken för

undanträngning minskar. Hur stor kortsiktig effekt på sysselsättningen som uppstår är dock svårt att bedöma.

Eftersom förslaget är tillfälligt uppstår inga sysselsättningseffekter på längre sikt.

4.6 Effekter för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten

Rotavdrag är mer vanligt förekommande bland personer i inkomstgrupper med högre ekonomisk standard. I den tiondel av befolkningen med högst ekonomisk standard (inkomstgrupp 10) bedöms 45 procent beröras av förslaget om höjd subventionsgrad för rotavdraget medan det i den tiondel av befolkningen med lägst ekonomisk standard (inkomstgrupp 1) endast bedöms vara 3 procent som berörs av förslaget (se figur 4.2). Förslaget bedöms innebära ökad ekonomisk standard bland berörda med i genomsnitt ungefär 0,6 procent i inkomstgrupp 2 till 9. Den procentuella effekten är högre i inkomstgrupp 1 och lägre i inkomstgrupp 10. I kronor (ekvivalerade) är dock effekten 1 200 kronor i inkomstgrupp 1 och 3 930 kronor i inkomstgrupp 10.

Figur 4.2 Förändrad ekonomisk standard för berörda och antal berörda i olika inkomstgrupper

Procent respektive antal

1,2 500 000

Förändring ekonomisk standard (procent, 450 000

1 vänster axel)

400 000

Antal berörda (höger axel)

350 000 0,8

300 000 0,6 250 000

200 000 0,4

150 000

100 000 0,2

50 000

0 -

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstgrupper

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Beräknat för hela befolkningen är effekten av förslaget på ekonomisk standard i genomsnitt större i inkomstgrupper med högre ekonomisk standard, med undantag för inkomstgruppen med allra högst ekonomisk standard. Effekten beräknas därmed bli störst i inkomstgrupp 9 där ekonomisk standard i genomsnitt ökar med 0,2 procent (se figur 4.3).

Figur 4.3 Förändrad ekonomisk standard för samtliga i olika inkomstgrupper

Procent

0,25

0,2

0,15

0,1

0,05

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstgrupp

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förslaget beräknas innebära att individuell disponibel inkomst, procentuellt sett, i genomsnitt ökar lika mycket, ca 0,14 procent, för kvinnor och män (se figur 4.4). Den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män bedöms därmed inte påverkas av förslaget.

Figur 4.4 Förändring av individuell disponibel inkomst för kvinnor och män

Procent

0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02

Kvinnor Män

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

4.7 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för kommuner och regioner, miljön eller inflationen.

5 Författningskommentar

5.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

19 § Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den slutliga skattereduktionens storlek.

Ändringen i första stycket 2 innebär att subventionsgraden för rotavdraget höjs till 50 procent.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juni 2025.

Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången på hushållsarbete som betalas, förmån av hushållsarbete som tillhandahålls respektive hushållsarbete som redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025. Det är därmed tidpunkten för betalningen, tillhandahållandet av förmånen respektive redovisningen i den förenklade arbetsgivardeklarationen som avgör om den nya bestämmelsen är tillämplig, utan hänsyn när hushållsarbetet utförs. Den nya bestämmelsen ska således t.ex. tillämpas på hushållsarbete som har utförts i april 2025 och betalats efter den 12 maj 2025. Bestämmelsen ska däremot inte tillämpas på hushållsarbete som har förskottsbetalats före den 12 maj 2025 men utförts därefter.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

5.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

19 § Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den slutliga skattereduktionens storlek.

Ändringen i första stycket 2 innebär att subventionsgraden för rotavdraget sänks till 30 procent.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången på hushållsarbete som betalas, förmån av hushållsarbete som tillhandahålls respektive hushållsarbete som redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2025. Det är därmed tidpunkten för betalningen, tillhandahållandet av förmånen respektive redovisningen i den förenklade arbetsgivardeklarationen som avgör om den nya bestämmelsen är tillämplig, utan hänsyn när hushållsarbetet utförs. Den nya bestämmelsen ska således t.ex. tillämpas på hushållsarbete som har utförts i december 2025 och betalats i januari 2026. Bestämmelsen ska däremot inte tillämpas på hushållsarbete som har förskottsbetalats i december 2025 och utförts i januari 2026.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt

och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till högst samma belopp som köparen har betalat.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I paragrafen regleras utbetalningens storlek. Ändringen i andra stycket innebär att samma regel kan användas för både rutavdraget och för rotavdraget, eftersom förslaget anger samma subventionsgrad på 50 procent. Utbetalningen blir då maximalt 50 procent av vad köparen och Skatteverket har betalat sammanlagt. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 12 maj 2025. Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024. Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalning får dock uppgå till högst

1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete

som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

I paragrafen regleras utbetalningens storlek. Ändringen i andra stycket föranleds av att den tillfälligt höjda subventionsgraden för rotavdrag upphör. Det innebär att utbetalningen får

uppgå till högst tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat för rotarbete. Utbetalningen blir då maximalt 30 procent av den sammanlagda betalningen från köparen och Skatteverket.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

5.5 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

11 kap.

14 § Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 50 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

I paragrafen finns bestämmelser om skatteavdrag vid förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Ändringen i första stycket 2 innebär att skatteavdraget av rotarbete ska reduceras med ett belopp motsvarande den del av förmånsvärdet som ges i skattereduktion, dvs. 50 procent för förmån av rotarbete.

Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 12 maj 2025.

Av andra punkten framgår att bestämmelsen i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

5.6 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

11 kap.

14 § Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.

Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete.

Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

I paragrafen finns bestämmelser om skatteavdrag vid förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringen i första stycket 2 innebär att skatteavdraget av rotarbete ska reduceras med ett belopp motsvarande den del av förmånsvärdet som ges i skattereduktion, dvs. 30 procent för förmån av rotarbete. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2025.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2026. Av andra punkten framgår att bestämmelsen i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2025. Övervägandena finns i avsnitt 3.3.