Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

September 2025

1 Sammanfattning

I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen avisera ett förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning. För att möjliggöra ett ikraftträdande den 1 januari 2026 remitteras denna promemoria. I promemorian föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 3 800 kronor per person och år för dem som berörs. Vidare föreslås i promemorian att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks med totalt 4,04 miljarder kronor. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 2 300 kronor per person och år för dem som berörs. I promemorian lämnas även förslag på skattesänkningar för personer med inkomster i form av sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet med förslaget är att ta bort den skillnad i beskattning av sådan ersättning jämfört med arbetsinkomster som finns i vissa inkomstintervall. Förslaget innebär att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks för personer som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år. Personer med sådan inkomst beräknas få en skattesänkning på i genomsnitt 1 800 kronor per år. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § och 67 kap. 7, 9 b och 9 c §§ inkomstskattelagen (1999:1229) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- 0,885 prisbasbelopp minskat med basbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- 0,600 prisbasbelopp ökat med basbelopp 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- 0,333 prisbasbelopp ökat med basbelopp 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- 39,49 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- 49,49 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp

överstiger 3,24 men inte 5,00 pris- 0,096 prisbasbelopp ökat med basbelopp 30,4 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- 0,186 prisbasbelopp ökat med basbelopp 28,6 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

1 Lagen omtryckt 2008:803.

överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- 0,872 prisbasbelopp ökat med basbelopp 19,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 10,94 pris- 2,48 prisbasbelopp basbelopp

överstiger 10,94 men inte 9,263 prisbasbelopp minskat med 12,47 prisbasbelopp 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,47 prisbasbelopp 1,532 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

2 3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- 0,885 prisbasbelopp minskat med basbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- 0,600 prisbasbelopp ökat med basbelopp 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- 0,333 prisbasbelopp ökat med basbelopp 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- 39,49 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- 49,49 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp

2 Senaste lydelse 2024:1131.

överstiger 3,24 men inte 5,00 pris- 35,6 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,073 prisbasbelopp

överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- 0,17 prisbasbelopp ökat med basbelopp 23,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- 0,703 prisbasbelopp ökat med basbelopp 25,1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 11,16 pris- 2,732 prisbasbelopp basbelopp

överstiger 11,16 men inte 9,652 prisbasbelopp minskat med 12,84 prisbasbelopp 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,84 prisbasbelopp 1,691 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse

67 kap.

7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 3,24 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,813 prisbasbelopp och 19,9 procent av arbets- 6 inkomsterna mellan 3,24 och

8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 2,776 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

Föreslagen lydelse

67 kap.

3 7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 3,24 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,813 prisbasbelopp och 25,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 3,027 prisbasbelopp och grundavdraget, multi-

3 Senaste lydelse 2024:1131.

plicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

67 kap.

9 b §

Underlaget för skattereduktionen består av sjukersättning och

aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under

beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt denna lag.

En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som

betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för

sjukersättning och aktivitetsersättning ska efter begäran medräknas i

underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning

Nuvarande lydelse

9 c §

Skattereduktionen uppgår till följande belopp:

Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av

underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.

Senaste lydelse 2017:1212.

Föreslagen lydelse

9 c § Skattereduktionen uppgår till följande belopp:

Underlag beräknat enligt 9 b § Skattereduktion överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan underlaget och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 3,24 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av underlaget mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,813 prisbasbelopp och 25,1 procent av underlaget som överstiger 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

9 Senaste lydelse 2021:1159.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2024:1140

63 kap.

3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- 0,885 prisbasbelopp minskat med basbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- 0,600 prisbasbelopp ökat med basbelopp 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- 0,333 prisbasbelopp ökat med basbelopp 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- 39,49 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- 49,49 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp

överstiger 3,24 men inte 5,00 pris- 0,096 prisbasbelopp ökat med basbelopp 30,4 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- 0,186 prisbasbelopp ökat med basbelopp 28,6 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- 0,872 prisbasbelopp ökat med basbelopp 19,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 10,94 pris- 2,48 prisbasbelopp basbelopp

överstiger 10,94 men inte 9,263 prisbasbelopp minskat med 12,47 prisbasbelopp 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,47 prisbasbelopp 1,532 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 a §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- 0,885 prisbasbelopp minskat med basbelopp 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- 0,600 prisbasbelopp ökat med basbelopp 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- 0,333 prisbasbelopp ökat med basbelopp 19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- 39,49 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- 49,49 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp

överstiger 3,24 men inte 5,00 pris- 35,6 procent av den fastställda basbelopp förvärvsinkomsten minskat med 0,073 prisbasbelopp

överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- 0,17 prisbasbelopp ökat med basbelopp 23,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- 0,703 prisbasbelopp ökat med basbelopp 25,1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte 11,16 pris- 2,732 prisbasbelopp basbelopp

överstiger 11,16 men inte 9,652 prisbasbelopp minskat med 12,84 prisbasbelopp 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 12,84 prisbasbelopp 1,691 prisbasbelopp

3 Bakgrund

I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) redovisas ett antal reformambitioner på skatteområdet som ska förverkligas under mandatperioden. I överenskommelsen ingår bl.a. åtgärder med inriktning mot sänkt skatt på inkomster från arbete och pension. I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen avisera ett förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension. Därtill aviseras ett förslag om att sänka skatten på sjuk- och aktivitetsersättning för att på så vis ta bort skillnaden i beskattning av dessa ersättningar jämfört med motsvarande löneinkomster. För att möjliggöra ett ikraftträdande den 1 januari 2026 remitteras denna promemoria från Finansdepartementet.

4 Jobbskatteavdraget

4.1 Gällande rätt

Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion för arbetsinkomster (prop. 2006/07:1). Rätt till jobbskatteavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster. Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken. Det s.k. ordinarie jobbskatteavdraget ges till dem som vid beskattningsårets ingång är yngre än 66 år. Beräkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget utgår från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Skattereduktionen är indexerad genom att prisbasbeloppet ingår som en komponent i beräkningen. För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år utgår ett jobbskatteavdrag för äldre. Bestämmelser om jobbskatteavdrag finns i 67 kap. 5 – 9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.

4.2 Förstärkning av jobbskatteavdraget

Promemorians förslag: Det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks med 17,36 miljarder kronor. Det sker genom att skattereduktionen höjs för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år.

Skälen för promemorians förslag: Svensk ekonomi är i en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Svenska hushåll och den inhemska konsumtionen behöver stöttas för att lågkonjunkturen ska kunna brytas och återhämtningen återupptas. På lång sikt är det avgörande för svenskt välstånd och för de offentliga finanserna att den varaktiga sysselsättningen och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. Jobbskatteavdraget har en betydelsefull roll i detta sammanhang och bör därför förstärkas. För att åtgärden ska få avsedd effekt på arbetsutbud och sysselsättning bör skattesänkningen främst rikta sig till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Skattesänkningen som andel av inkomsten bör därför bli som störst vid en månadsinkomst om knappt 39 900 kronor 2026. Även i kronor räknat bör skattesänkningen stiga upp till en månadsinkomst om knappt 39 900 kronor. Förslaget innebär dock att alla med arbetsinkomster som överstiger 3,24 prisbasbelopp per år (ca 192 000 kronor år 2026, motsvarande ca 16 000 kronor per månad), ges en skattereduktion med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag. I genomsnitt bör skattereduktionen öka med drygt 3 800 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 67 kap. 7 § IL.

5 Det förhöjda grundavdraget

5.1 Gällande rätt

Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet med åtgärden var att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Det förhöjda grundavdraget har sedan dess förstärkts vid flera tillfällen. Den 1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget till 66 år för att motsvara de åldershöjningar som har gjorts i det allmänna pensionssystemet. För att åldersgränsen ska motsvara riktåldern för pension kommer den att höjas till 67 år den 1 januari 2027 (prop. 2023/24:91). Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp. Tillägget har utformats så att skatten på pensionsinkomst för en person över 66 år ska vara likvärdig med skatten på arbetsinkomst för en person under 66 år (prop. 2020/21:1). Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. inkomstskattelagen.

5.2 Förstärkning av det förhöjda grundavdraget

Promemorians förslag: Det förhöjda grundavdraget förstärks med 4,04 miljarder kronor. Det sker genom att det särskilda beloppet som

läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år.

Skälen för promemorians förslag: I promemorian föreslås en förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget (avsnitt 4.2). För att den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget inte ska leda till en skillnad i beskattning mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster bör det förhöjda grundavdraget förstärkas i motsvarande mån. Det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie grundavdraget bör höjas för alla med förvärvsinkomster som överstiger 3,24 prisbasbelopp (ca 192 000 kronor år 2026). Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget innebär en bred skattesänkning för äldre eftersom den kommer att gynna såväl pensionärer som personer som har fyllt 66 år och fortsätter att arbeta. I genomsnitt bör skatten sänkas med ca 2 300 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget. Som anges i avsnitt 5.1 kommer åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget att höjas från 66 till 67 år 2027. Den föreslagna förstärkningen av det förhöjda grundavdraget bör därför från och med den 1 januari 2027 gälla personer som vid årets ingång har fyllt 67 år.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 63 kap. 3 a § IL.

6 Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning

6.1 Gällande rätt

Personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan få sjuk- eller aktivitetsersättning, som är kontantförmåner inom sjukförsäkringen. För att ha rätt till sjukersättning ska den försäkrades arbetsförmåga vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Garantiersättning betalas ut till personer som under en ramtid haft låga eller inga förvärvsinkomster. Sjukersättning lämnas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 66 år. Aktivitetsersättning beviljas försäkrade mellan 19 och 29 år som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan under minst ett år eller som på grund av funktionshinder ännu inte avslutat sin utbildning på grundskoleeller gymnasienivå. Den kan ges under högst tre år i taget. Även aktivitetsersättning kan betalas ut i form av inkomst-relaterad ersättning och garantiersättning. Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning beräknas på grundval av en antagandeinkomst, som i sin tur beräknas med ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom en ramtid.

Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning infördes 2018 med syftet att minska skillnaden i beskattning av sådan inkomst och arbetsinkomster (prop. 2017/18:1). Skattereduktionen förstärktes och fick en ny utformning genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2022. Syftet med ändringen var att ta bort skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och motsvarande arbetsinkomst, samt att utforma skattereduktionen på ett sådant sätt att den i princip ska motsvara hur jobbskatteavdraget beräknas (prop. 2021/22:33). Jobbskatteavdraget har därefter förstärkts flera gånger, vilket medfört att en skillnad i beskattning finns kvar i vissa inkomstintervall. Rätt till sådan skattereduktion har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga. Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Underlaget för skattereduktionen består av sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen. En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- och aktivitetsersättning ska efter begäran räknas med i underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i Sverige (67 kap. 9 b § IL). Skattereduktionens storlek beräknas utifrån aktuellt prisbasbelopp, underlaget enligt 67 kap. 9 b § IL, grundavdraget enligt 63 kap. 3 § IL och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Reduktionen uppgår alltid till minst 4,5 procent av underlaget multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt (67 kap. 9 c § IL).

6.2 Förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning

Promemorians förslag: Skattereduktionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster. Det sker genom att skattereduktionen höjs för alla som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år. Underlaget för skattereduktionen ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Skälen för promemorians förslag: Som framgår av avsnitt 6.1. finns det en skillnad i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och motsvarande arbetsinkomster. Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning bör förstärkas för att ta bort denna skillnad i beskattning. För underlag mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp (ca 54 000 – 192 000 kronor år 2026) är skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning mindre generös än jobbskatteavdraget för arbetsinkomster i motsvarande inkomstintervall. Detsamma gäller för underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp. För underlag som understiger 0,91 prisbasbelopp är skattereduktionen i princip lika stor som jobbskatteavdraget för

motsvarande arbetsinkomster. Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning bör därför förstärkas för underlag mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp, samt för underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp. För att skattereduktionens konstruktion bättre ska stämma överens med hur jobbskatteavdraget är utformat bör det införas en bestämmelse om att underlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Motsvarande gäller för arbetsinkomster när jobbskatteavdraget ska bestämmas (67 kap. 6 § IL).

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 67 kap. 9 b och 9 c §§ IL.

7 Ikraftträdande- och övergångs bestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Skälen för promemorians förslag: Beskattningsåret för fysiska personer är ett kalenderår. Lagändringarna bör därför träda i kraft vid ett årsskifte. Det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt för att hushållens ekonomi ska få den avsedda förstärkningen. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Det följer av kontantprincipen att intäkter ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras, eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del (10 kap. 8 § IL). Det innebär att utbetalningar av t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning som görs efter den 31 december 2025 kommer att omfattas av de nya bestämmelserna. Det gäller oberoende av om utbetalningarna avser tid före ikraftträdandet eller inte.

8 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma förordning återfinns i avsnitt 1 – 5 i den omfattning som bedöms lämpligt. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet

om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

8.1 Syfte och alternativa lösningar

I promemorian föreslås att skatten på arbete ska sänkas. Förslaget syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta, att öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar bland dem som redan arbetar. Sänkt skatt på arbete görs enklast genom en förstärkning av den skattereduktion på arbetsinkomster som redan finns, jobbskatteavdraget. Några alternativa lösningar har därför inte prövats. För att undvika att en skillnad i beskattningen mellan äldres pensionsinkomster och yngres arbetsinkomster ska uppstå behöver även skatten på äldres pensionsinkomster sänkas. Liksom vid tidigare skattesänkningar för äldre föreslås det ske genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Av samma skäl föreslås även en förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning för att beskattningen av dessa inkomster ska bli den samma som för arbetsinkomster.

8.2 Offentligfinansiella effekter

Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag beräknas minska skatteintäkterna 2026 med 17,36 miljarder kronor. För kommuner och regioner medför förslaget inte någon kostnad då skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Förslaget bedöms vidare få positiva effekter på arbetsutbud och sysselsättning (se vidare avsnitt 8.5), vilket i sin tur bör leda till en förstärkning av de kommunala och de statliga finanserna. Ett ökat arbetsutbud kan också leda till att rekrytering i offentlig sektor underlättas. Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget beräknas minska skatteintäkterna med 4,04 miljarder kronor 2026. Av dessa är 3,89 miljarder kronor minskade kommunala skatteintäkter. Intäkterna från begravningsavgiften minskar med ca 30 miljoner kronor, statliga skattereduktioner minskar med ca 10 miljoner kronor, statlig inkomstskatt minskar med ca 160 miljoner kronor och public serviceavgiften minskar med ca 10 miljoner kronor. Förslaget om förstärkt skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning beräknas minska skatteintäkterna med 0,46 miljarder kronor. Förslaget är en skattereduktion och påverkar inte kommunsektorns skatteintäkter.

8.3 Effekter för företagen

Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag gör det mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Det

påverkar dock inte förhållandet mellan att vara anställd och att bedriva enskild näringsverksamhet eller verksamhet i handelsbolag. Förslaget bedöms inte heller påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar alla som har arbetsinkomster. Jobbskatteavdraget beaktas automatiskt av Skatteverket och bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda. I den mån förslaget ökar arbetsutbudet kan rekryteringsprocesser och matchningen på arbetsmarknaden komma att förbättras för både företag och myndigheter. Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget innebär sänkt skatt på alla sorters förvärvsinkomster för dem som berörs. Den berörda ålderskategorin har redan särskilda skatteregler och förändringen kommer att beaktas automatiskt av Skatteverket. Det bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda. Förslaget om förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning bedöms inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda.

8.4 Effekter för enskilda

Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag innebär att marginalskatten för personer upp till 66 år sänks på årsarbetsinkomster mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp vilket med 2026 års prognostiserade prisbasbelopp på 59 200 kronor innebär årsarbetsinkomster mellan ca 191 800 och 478 300 kronor. Genomsnittsskatten sänks för alla med arbetsinkomster över ca 191 800 kronor per år. Sammantaget innebär den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget en skattelättnad med upp till 4 816 kronor per person och år vid en genomsnittlig kommunalskattesats. Cirka 4,5 miljoner personer berörs av förslaget. Den genomsnittliga skattesänkningen för dem som berörs blir knappt 3 800 kronor per år medan genomsnittlig skattesänkning för alla med jobbskatteavdrag upp till 66 år blir ca 2 970 kronor per år. Tabell 6.1 visar skattesänkningen i kronor och som andel av inkomsten vid olika inkomster 2025.

Tabell 8.1 Förändring i skatt för personer upp till 66 år till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag

Kronor per år och procent

Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 2 00 kronor har använts i beräkningarna.

Figur 8.1 visar jobbskatteavdraget i förhållande till arbetsinkomst vid gällande regler och med förslagna regeländringar.

Figur 8.1 Jobbskatteavdraget för en person upp till 66 år med enbart arbetsinkomst

Kronor per år

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000

Gällande regler Föreslagna regler

Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts.

Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget är utformat så att skatten för äldre med pensionsinkomst ska bli så lik skatten för en yngre person med arbetsinkomst som möjlig. Förslagets effekter vid olika inkomstnivåer är därför mycket lika effekterna för förstärkningen av jobbskatteavdraget. Eftersom det förhöjda grundavdraget är ett avdrag medan jobbskatteavdraget är en skattereduktion blir effekterna däremot inte identiska. Ett avdrag påverkar dessutom när statlig inkomstskatt ska betalas och hur stor skattereduktionen för förvärvsinkomst blir. I promemorian föreslås justeringar av det förhöjda grundavdraget för att ta hänsyn till detta. Ungefär 1,75 miljoner personer får lägre skatt till följd av förslaget om förstärkt förhöjt grundavdrag. Den genomsnittliga skattesänkningen för dessa blir ca 2 300 kronor per år medan genomsnittlig skattesänkning för alla med förhöjt grundavdrag blir knappt 1 900 kronor per år.

Tabell 8.2 Förändring i skatt för personer över 66 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag

Kronor per år och procent

Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 2 00 kronor har använts i beräkningarna.

Figur 8.2 Grundavdrag och förhöjt grundavdrag enligt gällande och föreslagna regler.

Kronor per år

200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000

Ordinarie Gällande regler Föreslagna regler

Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts.

Uppskattningsvis kommer ca 270 000 personer att ha inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning 2026. Ca 250 000 av dessa har ersättning som överstiger 54 000 kronor. Den föreslagna förstärkningen av skattereduktionen medför att skatteuttaget minskar för dessa personer. Den genomsnittliga skattesänkningen för berörda personer beräknas uppgå till ca 1 800 kronor per år. Hur stor skattesänkningen blir för enskilda beror på storleken på deras ersättning, kommunalskattesats samt om de har andra förvärvsinkomster. Baserat på 2026 års prognostiserade prisbasbelopp och kommunalskattesatser beräknas skattesänkningen bli 1 674 kronor per år vid genomsnittlig 21

kommunalskattesats för personer som fyllt 30 år och som har ersättning på hel garantinivå (se tabell 8.3). För personer som har högsta möjliga ersättningsnivå, och genomsnittlig kommunalskattesats, beräknas skattesänkningen bli 5 910 kronor per år. För personer som får transfereringar som bestäms utifrån inkomst efter skatt, t.ex. ekonomiskt bistånd, kommer den föreslagna skattereduktionen att medföra att dessa transfereringar minskar. För personer som är i fortsatt behov av ekonomiskt bistånd trots förstärkningen av skattereduktionen kommer den disponibla inkomsten inte att öka. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd uppskattas dock minska i marginell utsträckning i förhållande till minskningen av skatteintäkterna av den föreslagna skattereduktionen. Avgifter som bestäms av inkomst efter skatt, t.ex. avgift för omsorg, kan också komma att öka, vilket kan innebära att den disponibla inkomsten efter dessa avgifter inte ökar eller ökar i mindre utsträckning för berörda personer.

Tabell 8.3 Skattesänkning 2026 enligt förslaget om förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning vid olika ersättningsnivåer

Kronor per år

Ersättning Ändrad skatt, kronor

Hel garantinivå

Andra ersättningsnivåer

200 000 -2 437

250 000 -4 430 Högsta inkomstrelaterade ersättning 287 268 -5 910

Anm.: Ersättningsnivåerna är baserade på gällande regler och förväntat prisbasbelopp 2026 (59 200 kronor). Skattesänkningen är beräknad baserat på prisbasbeloppet 2026 och kommunalskattesatserna för 2025. Den föreslagna utformningen innebär att underlaget för skattereduktionen bestäms av storleken på sjuk - och aktivitetsersättning och befintligt grundavdrag. Grundavdragets nivå beror dock på storleken på den fast ställda förvärvsinkomsten vilket innebär att andra förvärvsinkomster än sjuk - och aktivitetsersättning kan påverka storleken på skattereduktionen. I tabellen antas övriga förvärvsinkomster vara 0. Källa: Egna beräkningar.

8.5 Effekter för sysselsättning

Jobbskatteavdraget Som beskrivits i avsnitt 8.4 sänker den föreslagna förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget marginalskatten för personer upp till 66 år på

arbetsinkomster mellan ca 191 800 och 478 300 kronor 2026 vilket motsvarar en månadslön på mellan ca 16 000 och 39 900 kronor. Genomsnittsskatten sänks för alla med arbetsinkomster över 191 800 kronor 2026. Förslaget innebär att det ekonomiska utbytet av att börja arbeta ökar för arbetsinkomster över 191 800 kronor 2026. Som framgår i avsnitt 8.4 innebär förstärkningen i genomsnitt en skattelättnad på ca 3 800 kronor 2026 för de som berörs av förslaget. Detta bör enligt ekonomisk teori leda till ökat arbetsutbud på den extensiva marginalen, dvs. att personer som tidigare inte aktivt sökt arbete börjar söka arbete. På lång sikt bedöms det leda till ett ökat antal sysselsatta. För personer i arbete med arbetsinkomster mellan 191 800 och 478 300 kronor 2026 innebär förslaget att marginalskatten sänks med 1,7 procentenheter eller 6,5 procent vid en genomsnittlig marginalskatt. Den lägre marginalskatten innebär att utbytet av ytterligare arbete ökar. Denna s.k. substitutionseffekt bör enligt ekonomisk teori leda till ett ökat antal timmar som personer i det aktuella inkomstintervallet vill arbeta. För personer med arbetsinkomster över 191 800 kronor 2026 innebär även den sänkta skatten att färre arbetade timmar behövs för att behålla samma nivå av konsumtion. Denna s.k. inkomsteffekt leder enligt teorin till att personer i detta inkomstintervall väljer att arbeta färre timmar. För personer med arbetsinkomster över 478 300 kronor per år uppstår enbart inkomsteffekten. Antalet arbetade timmar för dessa personer förväntas därför minska något. För personer med arbetsinkomster mellan 191 800 och 478 300 kronor per år innebär förslaget både substitutions- och inkomsteffekter och effekten på antalet arbetade timmar går därför inte att bedöma baserat på enbart teoretiska resonemang. För att kvantifiera de samlade sysselsättningseffekterna av förstärkningen av jobbskatteavdraget används den strukturella arbetsutbudsmodell som hör till Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT (se t.ex. Riksrevisionens underlagsrapport Underlag A. FASIT med arbetsutbud [RIR 2020:09] för en beskrivning av modellen samt avsnitt 6.1 i prop. 2023/24:13). Modellen skattar effekten av förstärkningen av jobbskatteavdraget både på den extensiva och den intensiva marginalen. FASIT tar inte hänsyn till efterfrågan på arbetskraft eller till eventuella effekter av skatteförändringar på lönebildningen. Resultaten från modellen indikerar att förslaget på lång sikt skulle öka antalet sysselsatta med ca 6 000 personer. Dessa personer utgörs till hälften av kvinnor och till hälften av män. Resultaten pekar också på att arbetsutbudet bland sysselsatta personer ökar. På lång sikt bedöms antalet helårsarbetskrafter öka med ca 14 000 (en helårsarbetskraft definieras som 1 800 arbetstimmar). Arbetade timmar bland redan sysselsatta personer förväntas öka mer för kvinnor än för män. Av den sammantagna ökningen av antalet timmar står kvinnor för ca 60 procent.

Det förhöjda grundavdraget Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget påverkar skatten på både arbets- och pensionsinkomster. Den föreslagna förstärkningen påverkar därför inte i någon större utsträckning hur lönsamt det är att arbeta jämfört

med pension. Generellt sänkt skatt för personer över 66 år innebär en inkomsteffekt som kan leda till att fler anser sig ha råd att gå i pension. Förslaget kan på så sätt ha en negativ effekt på sysselsättningen för äldre. Effekten på arbetsutbudet av det förhöjda grundavdraget kan inte skattas med FASIT och det råder mycket stor osäkerhet kring storleken på inkomsteffekten. Forskningen verkar dock kunna utesluta stora effekter på arbetsutbudet (se t.ex. Skillnad på marginalen – En ESO-rapport om reformerad inkomstbeskattning , ESO 2019:3 , s. 120).

Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning Förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning minskar de ekonomiska drivkrafterna att gå från sjuk- eller aktivitetsersättning till arbete. I genomsnitt ökar inkomsten med 1 800 kronor 2026. En studie som utvärderade effekten av ökade ekonomiska drivkrafter att börja arbeta inom den svenska sjukersättningen fann emellertid inte någon positiv effekt av detta på arbetsutbud eller utbildningsnivå hos personer med restarbetsförmåga (Andersson, J., Ekonomiska incitament till arbete inom sjukförsäkringssystemet – effekter av steglös avräkning, IFAU-rapport 2018:6). I studien konstaterats dock att liknande studier i andra länder har hittat effekter av ekonomiska drivkrafter på arbetsutbudet inom motsvarande förmånssystem. Resultaten från FASIT-modellen tyder på en marginellt negativ effekt på antalet sysselsatta och arbetade timmar.

8.6 Effekter för inkomstfördelningen

I genomsnitt ökar hushållens ekonomiska standard med 0,53 procent till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. Den ekonomiska standarden ökar i alla inkomstgrupper, men effekten, mätt i procent, är störst i inkomstgrupperna 6 – 8, där ekonomisk standard ökar med 0,73 procent. Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring av inkomstfördelningen mätt med Gini-koefficienten.

Figur 8.3 Genomsnittlig effekt av förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.

procent

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förslaget beräknas i genomsnitt öka individernas ekonomiska standard i samtliga regioner, men ökningen bedöms i procent vara något större i s.k. täta regioner som är avlägset belägna.

Figur 8.4 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika kommungrupper

Procent

Landsbygdsregion mycket avlägset belägen Landsbygdsregion avlägset belägen Landsbygdsregion nära större stad Tät region avlägset belägen Tät region nära en större stad Göteborg Malmö-Lund Stockholm

0,0 0,5 1,0

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förslaget om en höjning av det förhöjda grundavdraget beräknas öka hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,11 procent. Genomsnittlig ekonomisk standard ökar i samtliga inkomstgrupper, men effekten är störst i inkomstgrupp tre där den beräknas öka med i genomsnitt 0,17 procent. Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring av inkomstfördelningen mätt med Gini-koefficienten.

Figur 8.5 Genomsnittlig effekt av ytterligare förhöjt grundavdrag på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.

Procent

0,18 0,16 0,14 0,12 t n 0,10 ce 0,08 Pro 0,06 0,04 0,02 0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstgrupper Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget beräknas i genomsnitt öka individernas ekonomiska standard i samtliga regioner, men ökningen bedöms vara störst i s.k. landsbygdsregioner avlägset och mycket avlägset belägna.

Figur 8.6 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika kommungrupper

Procent

Landsbygdsregion mycket avlägset belägen Landsbygdsregion avlägset belägen Landsbygdsregion nära större stad Tät region avlägset belägen Tät region nära en större stad Göteborg Malmö-Lund Stockholm

0,0 0,1 0,2

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förslaget om en förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning beräknas öka hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,01 procent. Genomsnittlig ekonomisk standard ökar i samtliga inkomstgrupper utom för de med de högsta inkomsterna, men effekten är störst i inkomstgrupp två där den beräknas öka med i genomsnitt 0,08 procent. Eftersom effekterna på hela befolkningen är små så är det liten skillnad mellan effekterna av en förstärkt skattereduktion mellan olika regioner.

Figur 8.7 Genomsnittlig effekt av förstärkt skattereduktion för sjukoch aktivitetsersättning på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

8.7 Effekter för den ekonomiska jämställdheten

Individuell disponibel inkomst bedöms, procentuellt sett, öka nästan lika mycket för män och för kvinnor till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. För kvinnor beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,53 procent och för män med 0,52 procent. Det bedöms vara ca 250 000 fler män än kvinnor som berörs direkt av förslaget.

Figur 8.8 Genomsnittlig effekt av förstärkt jobbskatteavdrag på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män.

Procent

0,6

0,5

0,4 t n ce 0,3 Pro 0,2

0,1

0,0 Kvinnor Män

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget bedöms leda till att individuell disponibel inkomst ökar mer för män än för kvinnor. För män beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,13 procent medan den för kvinnor ökar med i genomsnitt 0,11 procent. Det bedöms vara ungefär lika många kvinnor som män som berörs direkt av förslaget.

Figur 8.9 Genomsnittlig effekt av förstärkningen av det förhöjda grundavdraget på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män

Procent

0,14 0,12 0,10

t n 0,08 ce

0,06

Pro

0,04 0,02 0,00 Kvinnor Män

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning bedöms leda till att individuell disponibel inkomst ökar mer för kvinnor än för män. För män beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,01 procent medan den för kvinnor beräknas öka med i genomsnitt 0,02 procent. Av de som berörs är ca 60 procent kvinnor.

Figur 8.10 Genomsnittlig effekt av förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Sammanfattningsvis påverkar förslagen inte den ekonomiska jämställdheten då individuell disponibel inkomst för både kvinnor och män väntas öka i genomsnitt med 0,66 procent.

8.8 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte ha någon inverkan.

8.9 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslagen bedöms vara förenliga med det EU-rättsliga regelverket.

8.10 Effekter för miljön

Förslagen bedöms inte ha några effekter för miljön.

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

63 kap.

3 a §

I paragrafen finns bestämmelser om förhöjt grundavdrag för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer i grundavdraget höjs för personer vars fastställda förvärvsinkomst överstiger 3,24 prisbasbelopp. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

67 kap.

7 §

Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 66 år ska beräknas. Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för personer vars arbetsinkomst som beskattas i Sverige överstiger 3,24 prisbasbelopp. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

9 b §

I paragrafen anges hur underlaget för skattereduktionen ska beräknas. Tredje stycket , som är nytt, innebär att underlaget för skattereduktionen ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Överväganden finns i avsnitt 6.2.

9 c §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur storleken på skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning ska beräknas. Ändringarna i första stycket innebär att nuvarande nivåer för skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjs för personer som har ett underlag mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp, samt för personer som har ett underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp. Överväganden finns i avsnitt 6.2.

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

De ändringar som beskrivs i avsnitt 9.1 avseende 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen görs även i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) som träder i kraft den 1 januari 2027. 32 Övervägandena finns i avsnitt 5.2.