Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2025/01705 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar September 2025

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås att det införs en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

Bestämmelserna om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter föreslås träda i kraft den 1 april 2026. Bestämmelserna tillämpas på ersättning som ges ut under perioden 1 april 2026 till och med 30 september 2027.

2 Förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om särskild beräkning av

1. arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), och 2. löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

2 § På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år ska hela ålderspensionsavgiften men bara hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2026. 2. Lagen tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 mars 2026. 3. Lagen upphör att gälla vid utgången av september 2027.

4. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ersättning som har getts ut under perioden 1 april 2026–30 september 2027.

3 Bakgrund och gällande rätt

3.1 Socialavgifter och allmän löneavgift

Socialavgifter tas ut bl.a. för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980). Förslaget i promemorian avser endast nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Regelverket för egenavgifter behandlas därför inte närmare här.

Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, arbetsgivare betala ytterligare en avgift. Den allmänna löneavgiften debiteras i samband med, och på samma underlag som, arbetsgivaravgifterna. Författningstekniskt ingår inte den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. Den allmänna löneavgiften är dock i både rättslig och ekonomisk mening en skatt (prop. 1994/95:122 s. 18). Det innebär att den inte ska betalas av företag som saknar fast driftställe i Sverige.

Den allmänna löneavgiften uppgår för inkomståret 2025 till 11,62 procent av underlaget. För inkomståret 2025 uppgår arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften tillsammans till 31,42 procent av underlaget (se tabell 3.1).

Anm.: *Vid grundkarens i sjukförsäkringen på 7 dagar.

3.2 Finansiering av trygghetssystemen

Arbetsgivaravgifterna saknar normalt en direkt koppling till finansieringen av en specifik förmån inom de sociala trygghetssystemen. Den

inkomstgrundade ålderspensionen intar dock en särställning med en direkt koppling mellan inbetalda avgifter och ålderspension.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet finansieras med en fast pensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget, där 16 procentenheter går till fördelningssystemet för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålderspensionsavgift på 10,21 procent av avgiftsunderlaget enligt socialavgiftslagen.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statens budget. Utbetalda inkomst- och tilläggspensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalda avgifter samt tillgångarna i AP-fonderna. Systemet är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan – inte genom en förändrad avgiftssats. Premiepensionen är ett fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduceras.

För vilka ändamål de olika avgifter som inflyter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

3.3 Betalning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift

Av 26 kap. 2 § 1 skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, framgår att en skattedeklaration ska lämnas av den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en skattedeklaration i form av en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder (26 kap. 3 § första stycket SFL). Den som är registrerad som skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod (26 kap. 3 § andra stycket SFL). En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad (26 kap. 10 § SFL).

I 26 kap. 19 a–19 e §§ SFL anges vilka uppgifter som ska anges på individnivåför betalningsmottagaren, dvs. arbetstagaren som fått lön eller annan ersättning. I deklarationen ska det bl.a. anges vilken ersättning som arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för.

Beslut om bl.a. skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § första stycket SFL). Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen (s.k. automatiska beslut, 53 kap. 2 § SFL).

Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller om skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska varje

oredovisad skatt eller avgift anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skatten eller avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan (53 kap. 4 § SFL).

Arbetsgivardeklarationen kan lämnas elektroniskt antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs till Skatteverket eller genom att den uppgiftsskyldige manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare. Detta sker genom användning av en s.k. e-tjänst där inloggning sker med e-legitimation. Skatteverket har utvecklat elektroniska lösningar som innebär att arbetsgivardeklarationen kan lämnas direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem. Det finns även möjlighet att lämna arbetsgivardeklarationen på pappersformulär.

Arbetsgivardeklarationen ska lämnas månaden efter redovisningsperioden. Tidpunkten för att lämna arbetsgivardeklarationen styrs av om den deklarationsskyldige är skyldig att lämna mervärdesskattedeklaration, samt för vilket beskattningsunderlag den ska lämnas. Om den deklarationsskyldige är skyldig att redovisa mervärdesskatt med beskattningsunderlag om högst 40 miljoner kronor ska arbetsgivardeklarationen ha kommit in senast den 12 i månaden efter utgången av redovisningsperioden, dock senast den 17 i januari och augusti (26 kap. 26 § SFL). Om den deklarationsskyldige är skyldig att redovisa mervärdesskatt med beskattningsunderlag över 40 miljoner kronor ska arbetsgivardeklarationen ha kommit in senast den 26 i månaden efter utgången av redovisningsperioden, dock senast den 27 i december (26 kap. 30 § SFL). Om den deklarationsskyldige inte är skyldig att redovisa mervärdesskatt ska arbetsgivardeklarationen ha kommit in senast den 12 i månaden efter utgången av redovisningsperioden, dock senast den 17 i januari och augusti (26 kap. 32 § SFL).

Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket. För den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, är förfallodagen för skatteavdragen och arbetsgivaravgifterna i stället den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden (62 kap. 3 § SFL).

4 Arbetsgivaravgifterna sätts ned tillfälligt för personer som fyllt 18 men inte 23 år

Promemorians förslag

En tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införs på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor

per kalendermånad. På lönesumma som överstiger detta belopp ska nedsättning inte ske.

Skälen för promemorians förslag

En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga införs Sveriges ekonomi är i en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Det ekonomiska läget påverkar ungas möjligheter till anställning och extrajobb negativt. Under nuvarande lågkonjunktur har sysselsättningsgraden minskat mer för unga än för övriga åldersgrupper och den största minskningen av antal sysselsatta har skett inom handel och företagstjänster där många unga arbetar. För att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal bör en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införas på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. I denna grupp finns många unga som just har eller håller på att lämna gymnasiet, yrkesutbildning eller eftergymnasiala studier. Det är ofta i detta skede som inträdet på arbetsmarknaden sker. Eftersom sannolikheten för att en ung person har högskoleutbildning eller är etablerad på arbetsmarknaden ökar med åldern finns anledning att begränsa förslagets omfattning till den nu aktuella åldersgruppen.

Utformning av nedsättningen

Nedsättningen bör utformas så att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas. Det innebär en avgiftsnivå om sammantaget 20,81 procent (jämfört med normala 31,42 procent). Vid beräkningen ska varje delavgift räknas för sig och tas upp med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Av offentligfinansiella skäl föreslås nedsättningen begränsas till den del av lönen som inte överstiger 25 000 kronor per månad.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 2 § i den nya lagen om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag

Den nya lagen ska träda i kraft den 1 april 2026. Bestämmelserna tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 mars 2026. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av september 2027.

Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla för ersättning som har utgetts under perioden den 1 april 2026 till och med den 30 september 2027.

Skälen för promemorians förslag

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 april 2026. Arbetsgivaravgifter ska betalas under månaden efter den månad då avgiftspliktig ersättning har getts ut. Bestämmelserna i den nya lagen om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 bör inte tillämpas på ersättning som har betalats ut före ikraftträdandet. I en övergångsbestämmelse bör därför regleras att lagen ska tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 mars 2026.

Som angetts i avsnitt 4 ska lagen vara tillfällig. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av september 2027.

Den upphävda lagen ska dock fortfarande tillämpas för ersättning som har getts ut under perioden den 1 april 2026 till och med den 30 september 2027.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma förordning återfinns i avsnitt 1–5 i den omfattning som bedöms lämpligt.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

Offentligfinansiella effekter

De offentligfinansiella effekterna av förslaget framgår i tabell 6.1. Den offentligfinansiella bruttoeffekten uppgår 2026 till -7,14 miljarder kronor. Om hänsyn tas till effekten av de lägre arbetsgivaravgifterna på vinsterna i privat sektor och de ökade bolagsskatteintäkter detta medför för staten uppgår den offentligfinansiella nettoeffekten till -6,05 miljarder kronor 2026. Effekten på de offentliga finanserna är något lägre 2027 eftersom nedsättningen gäller en annan del av året då underlaget för nedsättningen beräknas vara något lägre. Nedsättningen upphör den 30 september 2027

och därmed upphör förslagets effekt på de offentliga finanserna från och med 2028.

Tabell 6.1 Offentligfinansiell effekt av tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar

Miljarder kronor, fasta priser och volymer

Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig

2026 2026 2027 2028 effekt

Offentligfinansiell -7,14 -6,05 -5,59 0,00 0,00

effekt

Anm.: Bruttoeffekten inkluderar effekter på intäkterna från den skatt som regeländringen avser, utan hänsyn till indirekta effekter. Indirekta effekter uppstår när en skatteåtgärd påverkar andra skattebaser än den som regeländringen avser. Nettoeffekten är den offentligfinansiella effekten när hänsyn har tagits till sådana eventuella indirekta effekter. Den varaktiga effekten är ett mått på regeländringens bestående effekt på de offentliga finanserna.

Effekter för företag

Förslaget påverkar företag som har anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år, eller som vill anställa personer i denna åldersgrupp. Dessa företag får sänkta lönekostnader. Förslaget innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. På lönesumma som överstiger detta belopp ska nedsättning inte ske. Arbetsgivaren ska således betala en arbetsgivaravgift på 20,81 procent i stället för 31,42 procent på löner upp till takbeloppet för dessa anställda. Det motsvarar en sänkning av lönekostnaden med 8,1 procent på löner under taket. I tabell 6.2 redovisas lönekostnaden för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år med nuvarande och föreslagna regler för några utvalda nivåer på månadslönen. I tabellen redovisas även hur stor sänkning i kronor som förslaget ger upphov till.

Tabell 6.2 Förändring i lönekostnad för anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år

Kronor per månad

Källa: Egna beräkningar

För företag vars anställda uppfyller villkoren för vissa arbetsmarknadsstöd kan nedsättningen av arbetsgivaravgifterna påverka den totala subventionen för denne eftersom arbetsmarknadsstöd delvis eller helt baseras på faktiskt betalda arbetsgivaravgifter.

Under perioden 1 april 2021 till 30 mars 2023 var arbetsgivaravgifterna nedsatta för personer i åldern 19–23 år. Då fick i genomsnitt ca 65 000 företag per månad, eller ca 105 000 företag per kalenderår,

nedsättningen. Uppgifterna kommer från Skatteverkets statistikportal. Bedömningen är att ungefär lika många företag kommer få den föreslagna nedsättningen.

De flesta av de företag som fick nedsättningen 2021–2023 var verksamma i branscherna specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (12 procent), restaurang-, catering- och barverksamhet (11 procent) och detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar (10 procent). Den största andelen av löneunderlaget fanns i företag verksamma inom detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar (15 procent), öppna sociala insatser (10 procent) och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (7 procent). Branschindelningen avser indelning enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI) på avdelningsnivå. Bedömningen är att nedsättningen även denna gång främst kommer att gå till företag i dessa branscher.

I tabell 6.3 redovisas antalet företag och deras underlag för nedsatta arbetsgivaravgifter uppdelat på antalet anställda i företagen. Klassificeringen av antalet anställda följer Europeiska kommissionens rekommendation av definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. De flesta företag som redovisade underlag för nedsatta arbetsgivaravgifter var små företag (10–49 anställda) eller mikroföretag (0–9 anställda). Den största andelen av löneunderlaget fanns däremot i stora företag med 250 eller fler anställda. Bedömningen är även den föreslagna nedsättningen kommer att fördela sig på ungefär detta sätt mellan företag med olika storlek.

Tabell 6.3 Företag som redovisat underlag för nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 18 men inte 23 år, uppdelat på antalet anställda

Mikroföretag: 0–9 anställda 42 400 40 5 6 Små företag 10–49 anställda 47 300 44 14 18 Medelstora företag 50–249 anställda 13 800 13 14 18 Stora företag 250+ anställda 3 300 3 43 56

Summa 106 700 100 77 100

Källa: Egna beräkningar baserat på Skatteverkets statistikportal. Uppgifterna avser 2022 och beloppen är avrundade.

På kort sikt medför den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år att kostnaderna för företagen minskar och att deras vinster ökar. Om och hur mycket lönekostnaden minskar för ett företag beror på ålderssammansättningen bland företagets anställda. Företag med en högre andel anställda personer i det aktuella åldersspannet kommer möta lägre

kostnader jämfört med företag med en lägre andel anställda i den åldersgruppen. Det finns inga skäl att anta att åldersstrukturen bland unga anställda skulle variera kraftigt mellan företag i samma bransch, men däremot mellan branscher. Konkurrensen mellan företag i olika branscher kan således påverkas av de föreslagna reglerna jämfört med dagens situation och innebära att branscher med en relativt sett större andel unga anställda förbättrar sin konkurrenssituation.

Arbetsgivaravgifterna redovisas månadsvis på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Det gör att Skatteverket automatiskt kan räkna ut rätt avgifter på löneunderlaget och företagens administrativa kostnader för att redovisa arbetsgivaravgifterna påverkas inte. Att nedsättningen har ett tak vid ett underlag på 25 000 kronor per månad innebär att beräkningen av arbetsgivaravgifterna kompliceras något. De flesta företag bedöms dock ha redovisningssystem där beräkningen av arbetsgivaravgifterna görs automatiskt. Ur detta perspektiv bedöms därför ökningen av de administrativa kostnaderna enbart vara försumbar för företag som anställer personer i målgruppen.

Förslaget gäller alla arbetsgivare, oavsett storlek på företaget. Det bedöms inte finnas några skäl att ta särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regleringen bedöms inte påverka företagen i någon nämnvärd utsträckning på något annat sätt eller medföra andra kostnader än som redogjorts för i detta avsnitt. Förslaget påverkar inte företagens intäkter. Företagen bedöms heller inte behöva vidta några förändringar i sin verksamhet till följd av förslaget.

Effekter för sysselsättning

På kort sikt bedöms de sänkta lönekostnaderna leda till ökad efterfrågan på arbetskraft i de berörda åldersgrupperna. Att nedsättningen är tillfällig och riktar sig till unga snarare än till hela löntagarkollektivet talar för att övervältringen på löner kommer att vara begränsad.

Utvärderingar pekar på att tidigare nedsättningar av arbetsavgifter för unga har haft effekt på sysselsättningen i målgruppen, men resultaten varierar vad gäller storleken på dessa effekter (Sänkta arbetsgivaravgifter för unga [IFAU 2013:26], Saez, Schoefer och Seim, Hysteresis from employer subsidies, Journal of Public Economics [2021], Daunfeldt, Gidehag och Rudholm, How Do Firms Respond to Reduced Labor Costs? Evidence from the 2007 Swedish Payroll Tax Reform, Journal of Industry, Competition and Trade [2021] samt Elert, Rudholm och Westerberg, Employment effects of payroll tax reforms: Evidence from Swedish service industries, Labour [2025]). Vissa resultat tyder vidare på att nedsättningarna verkar ha långsiktigt positiva effekter på sysselsättning för de omfattade grupperna även senare i livet (Saez, Schoefer och Seim) och att nedsättningarna även påverkar sysselsättningen för äldre åldersgrupper i branscher med många unga (Daunfeldt, Gidehag och Rudholm). Reformen verkar också ha ökat antalet arbetade timmer för redan anställd personal i tjänstebranschen (Elert, Rudholm och Westerberg). Till skillnad från nuvarande förslag gäller dock dessa utvärderingar åtgärder som vid införandet syftade till att vara permanenta.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) skriver i sin forskningssammanfattning på ämnet att resultaten tyder på att nedsättningarna huvudsakligen riktade ett stöd till anställningar som skulle ha ägt rum även i frånvaro av stödet (IFAU, Om sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, https://www.ifau.se/Press/Forskningssammanfattningar/om-sanktaarbetsgivaravgifter-for-ungdomar/).

Sammantaget bedöms förslaget ha en positiv effekt på sysselsättningen i målgruppen och i ekonomin som helhet under 2026 och 2027 men inte ha några betydande långsiktiga effekter på sysselsättningen.

Effekter för enskilda, inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten

De individer som påverkas av förslaget är dels ägare av företag med anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år, dels personer i den aktuella åldersgruppen som arbetar eller vill arbeta. Ägare av företagen gynnas av förslaget då dessa får sänkta kostnader för arbetskraft och därmed bedöms kunna göra något större vinster till följd av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Förslaget bedöms även gynna personer i den berörda åldersgruppen som vill arbeta mer än de redan gör eftersom förslaget förväntas öka efterfrågan på ungdomars arbetskraft. Sammantaget är effekterna svåra att bedöma men förslaget bedöms ha liten effekt på inkomstfördelningen

Eftersom män är överrepresenterade som företagare indikerar det att förslaget kan komma att gynna män i högre utsträckning än kvinnor. Effekterna bedöms dock vara små och sammantaget bedöms inte förslaget få några större effekter på den ekonomiska jämställdheten.

Effekter för kommuner och regioner

Förslaget påverkar kommuner och regioner i egenskap av arbetsgivare för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år.

Förslaget bedöms innebära att kommuner och regioner får sänkta lönekostnader med ca 1,1 miljard kronor 2026 och 1 miljard kronor 2027. Bedömningen utgår från att ca 15 procent av nedsättningen används av kommuner och regioner. Det är samma andel som under perioden 2021– 2023, då arbetsgivaravgifterna var nedsatta för personer i åldrarna 19–23 år.

Effekter för myndigheter

Skatteverket behöver uppdatera informationsmaterial och göra mindre anpassningar i IT-system. Utgångspunkten är att eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra att antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att påverkas.

Övrigt

De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 april 2026. Inga andra överväganden utöver vad som redogörs för i avsnitt 5 bedöms behöva göras.

Företag som har anställda, eller vill anställa, personer i åldern 19–23 år behöver få information om de nya reglerna. Utöver den information som Skatteverket bedömer är nödvändig att tillhandahålla bedöms inga speciella informationsinsatser krävas.

Frågan om nivån på och utformningen av arbetsgivaravgifterna är ständigt aktuell, såväl nationellt som internationellt. Universitet, myndigheter, organisationer och företag gör löpande analyser av skattereglerna och de reformer av dem som har gjorts. Det kommer därför med stor sannolikhet med tiden finnas flera olika analysunderlag, framtagna utifrån olika perspektiv, som kan användas för att få en uppfattning av förslagets sammantagna effekter. Hur förändringar i skattesystemet påverkar ekonomin är komplext och det kan ta tid innan effekterna uppstår och individer och företag har anpassat sig till en ny miljö. Det tar därför tid innan reformens effekter kan utvärderas fullständigt.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte

23 år

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om särskild beräkning av

1. arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), och 2. löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Paragrafen anger vilka avgifter som berörs av lagen.

Av första punkten framgår att lagen innehåller bestämmelser om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980).

Av andra punkten framgår att lagen innehåller bestämmelser om särskild beräkning av löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

2 § På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år ska hela ålderspensionsavgiften men bara hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den särskilda beräkningen av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

Av första stycket framgår att i stället för fulla arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift ska endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas på ersättning som ges ut till en person som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Såväl de övriga arbetsgivaravgifterna som den allmänna löneavgiften ska således kvoteras. För att kvoteringen av respektive avgift inte ska leda till fler decimaler än två, finns en avrundningsregel i andra meningen enligt vilken övriga decimaler faller bort.

Av andra stycket framgår att nedsättningen endast gäller till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

Övervägandena finns i avsnitt 4.