Ändring i reglerna om information vid prissänkningar

Promemoria

Finansdepartementet

Avdelningen för offentlig förvaltning

Ändring i reglerna om information vid prissänkningar

April 2026

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås en ändring i 7 a § prisinformationslagen (2004:347) som innebär att bestämmelserna om information vid prissänkningar endast ska gälla för varor och inte, såsom tidigare, för produkter. Det senare begreppet inkluderar såväl varor som tjänster och andra nyttigheter. Genom förslaget anpassas de svenska bestämmelserna för att motsvara regleringen i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter. Förslaget innebär en lättnad för näringsidkare som tillhandahåller tjänster och andra nyttigheter än varor och kommer att bidra till ett mer enhetligt genomförande av bestämmelsen om information vid prissänkningar inom EU. Bakgrunden till förslaget är en översyn av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 2027.

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i prisinformationslagen (2004:347)

Härigenom föreskrivs att 7 a § prisinformationslagen (2004:347) ska ha följande lydelse.

7 a §

Det tidigare priset behöver inte anges för varor som snabbt kan

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2027.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om

ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG,

2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av

unionens konsumentskyddsregler, i den ursprungliga lydelsen. 4 Senaste lydelse 2022:654.

3 Ärendet

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler (moderniseringsdirektivet) reviderades fyra befintliga direktiv på konsumentskyddsområdet, bl.a. Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (prisinformationsdirektivet). Genom moderniseringsdirektivet infördes en ny artikel, 6a, i prisinformationsdirektivet som reglerar vilka uppgifter ett tillkännagivande av en prissänkning ska innehålla. Sverige genomförde den nya artikeln genom att införa en ny paragraf, 7 a §, i prisinformationslagen (2004:347).

De nationella genomförandena av EU-direktiv granskas av Europeiska kommissionen. Med anledning av en sådan granskning har det framkommit att kommissionen har synpunkter på det svenska genomförandet av artikel 6a i prisinformationsdirektivet och hur det förhåller sig till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder). Mot denna bakgrund finns det anledning att se över regleringen i 7 a § prisinformationslagen, för att säkerställa ett korrekt och enhetligt genomförande av artikel 6a i prisinformationsdirektivet.

4 En avgränsning av bestämmelserna om information vid prissänkningar

Förslag

Bestämmelserna i prisinformationslagen som reglerar vilken information som näringsidkare ska lämna vid prissänkningar ska endast gälla för varor.

Skälen för förslaget

Direktivregleringen av information vid prissänkningar

Prisinformationsdirektivet föreskriver att försäljningspris och jämförpris ska anges på alla varor som konsumenter erbjuds av näringsidkare. Direktivet innehåller ingen definition av termen ”varor”. Kommissionen har i tillkännagivandet Vägledning om tolkning och tillämpning av artikel 6a i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG om

konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (2021/C 526/02) uttalat att prisinformationsdirektivet, i enlighet med definitionen av varor enligt andra bestämmelser i EU:s konsumentlagstiftning, ska tolkas som lös egendom och att direktivet därmed inte är tillämpligt på tjänster, digitala tjänster eller digitalt innehåll.

Direktivet syftar till att förbättra informationen till konsumenterna och underlätta prisjämförelser. Artikel 6a är tillämplig när en näringsidkare tillkännager en prissänkning av en vara som näringsidkaren har salufört tidigare. Enligt artikeln ska varje tillkännagivande om en prissänkning innehålla uppgift om det tidigare pris som näringsidkaren har tillämpat under en tidsperiod inte understigande 30 dagar före tillämpningen av prissänkningen. Medlemsstaterna ges möjlighet att göra vissa undantag från huvudregeln, bl.a. beträffande varor som har kort sista förbrukningsdatum.

Syftet med artikel 6a är att skydda konsumenter från vilseledande prissänkningar, genom att näringsidkare höjer priset innan de tillkännager en prissänkning, och på så sätt annonserar falska prissänkningar. Artikeln har alltså ett mer specifikt syfte än det övergripande syftet med prisinformationsdirektivet (se EU-domstolens dom Aldi Süd, C-330/23, EU:C:2024:804, punkt 25).

Det svenska genomförandet av artikel 6a i prisinformationsdirektivet Artikel 6a i prisinformationsdirektivet genomfördes i svensk rätt genom en ny paragraf, 7 a §, i prisinformationslagen (2004:347). Enligt 7 a § prisinformationslagen ska, om en produkt tillhandahålls med angivande av att priset har sänkts, även det tidigare priset anges. Det tidigare pris som ska anges ska vara det lägsta pris som näringsidkaren har tillämpat för produkten under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Paragrafen innehåller också ett undantag för varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla och en särskild bestämmelse för prissänkningar som skett gradvis.

I propositionen Ett moderniserat konsumentskydd konstaterades att prisinformationsdirektivet endast är tillämpligt på varor, medan bestämmelserna i prisinformationslagen gäller för produkter, dvs. varor, tjänster eller andra nyttigheter, dock inte fast egendom och arbetstillfällen (2 § prisinformationslagen). Eftersom syftet att skydda konsumenter från vilseledande prissänkningar gör sig gällande inte bara i fråga om varor, utan även när det gäller tjänster och andra nyttigheter, bedömdes det lämpligt att den nya bestämmelsen om information vid prissänkningar skulle gälla samtliga produkter som omfattas av prisinformationslagen. Regeringen konstaterade att prisinformationsdirektivet inte harmoniserar regelverket beträffande annat än varor och därför ansågs EU-rätten inte utgöra något hinder mot en sådan ordning (prop. 2021/22:174 s. 62).

Förhållandet mellan prisinformationsdirektivet och direktivet om

otillbörliga affärsmetoder

Direktivet om otillbörliga affärsmetoder reglerar otillbörliga affärsmetoder som skadar konsumenternas ekonomiska intressen och syftar till att bidra till att den inre marknaden fungerar korrekt och att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. I artikel 2 d definieras en affärsmetod som en

näringsidkares handling, underlåtenhet, beteende, företrädande eller kommersiella meddelande (inklusive reklam och saluföring) i direkt relation till marknadsföring, försäljning eller leverans av en produkt till en konsument.

EU-domstolen har uttalat att prisinformationsdirektivet reglerar specifika aspekter av potentiellt otillbörliga affärsmetoder som används mellan näringsidkare och konsumenter, bl.a. affärsmetoder som hänger samman med angivelsen av försäljningspris i säljerbjudanden och reklam. När en näringsidkare tillkännager en prissänkning är det dock prisinformationsdirektivet som ska tillämpas, även om förfarandet också faller inom tillämpningsområdet för direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Detta följer av artikel 3.4 i direktivet om otillbörliga affärsmetoder, som anger att andra gemenskapsbestämmelser som reglerar specifika aspekter av otillbörliga affärsmetoder ska ha företräde framför bestämmelserna i direktivet om otillbörliga affärsmetoder (se EU-domstolens dom Citroën Commerce, C-476/14, EU:C:2016:527, punkterna 42–45 och EUdomstolens dom Aldi Süd, C-330/23, EU:C:2024:804, punkt 28).

Prisinformationsdirektivet är ett s.k. minimiharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna får anta eller behålla bestämmelser som är mer gynnsamma för konsumenterna. Direktivet om otillbörliga affärsmetoder är däremot ett s.k. fullharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna är förhindrade att införa eller behålla bestämmelser som avviker från det som föreskrivs i direktivet. Kommissionen har ifrågasatt det svenska genomförandet av artikel 6a i prisinformationsdirektivet, eftersom den svenska bestämmelsen om information vid prissänkningar även omfattar tjänster och andra nyttigheter än varor. Kommissionen har påpekat att medlemsstaterna enligt artikel 4 i direktivet om otillbörliga affärsmetoder inte får begränsa friheten att tillhandahålla tjänster av anledningar som omfattas av det område som tillnärmas genom direktivet.

Behov av en ändring av den svenska bestämmelsen om information vid

prissänkningar

Den svenska regleringen i 7 a § prisinformationslagen går som framgått ovan längre än vad artikel 6a i prisinformationsdirektivet kräver, inom ett område som tillnärmas genom direktivet av otillbörliga affärsmetoder. I enlighet med vad kommissionen anfört kan det därmed ifrågasättas om den svenska regleringen är förenlig med EU-rätten. Även om det kan finnas behov av att skydda konsumenter från vilseledande prissänkningar beträffande tjänster är det vidare önskvärt att sträva efter ett enhetligt genomförande av prisinformationsdirektivet inom hela EU. När det gäller prissättningen av tjänster kan det också konstateras att man ofta avtalar om pris och omfattning i varje enskilt fall. Det förhållandet gör att bestämmelserna om information vid prissänkningar kan vara svårare att tillämpa för tjänster. Mot denna bakgrund finns det skäl att avgränsa tillämpningsområdet för reglerna om information vid prissänkningar så att bestämmelserna följer direktivregleringen. Prisinformationslagen bör därför ändras på så sätt att 7 a § endast bör gälla för prissänkningar av varor, och inte för tjänster och andra nyttigheter än varor.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag

Lagändringen ska träda i kraft den 1 februari 2027.

Bedömning

Det finns inte behov av några övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen

Enligt artikel 7.1 i moderniseringsdirektivet ska medlemsstaterna senast den 28 november 2021 anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas fr.o.m. den 28 maj 2022. Mot denna bakgrund, och då kommissionen har haft invändningar mot det svenska genomförandet av direktivet, bör ändringen av prisinformationslagen träda i kraft så snart som möjligt. Det bedöms med hänsyn till de återstående leden i lagstiftningsprocessen vara den 1 februari 2027.

Det bedöms inte finnas behov av några övergångsbestämmelser. Det innebär att den nya lydelsen ska tillämpas även för prissänkningar som annonserats före ikraftträdandet.

6 Konsekvenser

Bedömning

Förslaget innebär att reglerna om information vid prissänkningar anpassas för att följa prisinformationsdirektivet. Förslaget bedöms underlätta och innebära vissa kostnadsbesparingar för företag som erbjuder tjänster. För konsumenter bedöms förslaget leda till en viss försämring av konsumentskyddet. En enhetlig reglering i EU bör dock på sikt kunna leda till bättre konkurrens och lägre priser för konsumenter. Förslaget bedöms inte leda till några ökade kostnader för företag eller för det allmänna.

Skälen för bedömningen

Promemorians förslag syftar till att uppnå bättre överensstämmelse med direktivregleringen och bidra till en mer enhetlig reglering inom EU av skyldigheten att lämna information vid prissänkningar. Utrymmet för alternativa lösningar är därmed begränsat.

Den föreslagna regelförenklingen innebär en lättnad för företag som tillhandahåller tjänster och andra nyttigheter än varor och möjliggör en större flexibilitet vid prissättning och marknadsföring av tjänster. Förslaget bör 8 kunna leda till minskad administration och vissa kostnadsbesparingar

eftersom det underlättar för företagen att leva upp till prisinformationslagens krav. Eftersom förslaget följer regleringen i prisinformationsdirektivet innebär det vidare att tjänsteutövare i Sverige kan tillhandahålla tjänster enligt samma förutsättningar som tjänsteutövare i andra medlemsstater, vilket främjar en sund konkurrens på lika villkor. Att företag som bedriver verksamhet i flera länder inte behöver anpassa sin verksamhet efter olika nationella regelverk bör också vara kostnadsbesparande. Förslaget bedöms inte leda till några ökade kostnader för de näringsidkare som omfattas av förslaget eller för andra näringsidkare.

För konsumenter bedöms förslaget medföra att prisinformation för tjänster blir mindre transparent i de fall tjänsterna erbjuds till nedsatt pris. Det innebär därmed en viss försämring av konsumentskyddet. Å andra sidan kan förslaget medföra att näringsidkare som erbjuder tjänster blir mer benägna att sänka priserna i samband med t.ex. kampanjer och reor, vilket kan leda till lägre priser för konsumenter. En enhetlig reglering inom EU bör också på sikt kunna leda till bättre konkurrens och lägre priser för konsumenter.

Förslaget bedöms inte medföra några kostnader för Konsumentverket. Tvärtom kan det tänkas att avgränsningen av reglerna om information vid prissänkningar till att endast omfatta varor kan underlätta Konsumentverkets tillsyn på området. Förslaget bedöms inte heller innebära några ökade kostnader för Allmänna reklamationsnämnden eller domstolarna. Förslaget bedöms inte heller i övrigt medföra några kostnader för de allmänna.

Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för kommuner, för den kommunala självstyrelsen, för brottsligheten eller för det brottsförebyggande arbetet. Det får inte heller några konsekvenser för sysselsättningen eller för den offentliga servicen i olika delar av landet. Förslaget bedöms inte få någon påverkan på jämställdheten mellan män och kvinnor och inte heller ha några sociala, miljömässiga eller andra konsekvenser. Det bedöms inte behövas några särskilda informationsinsatser med anledning av förslaget.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i prisinformationslagen (2004:347)

7 a § Om en vara tillhandahålls med angivande av att priset har sänkts ska även det tidigare priset anges.

Det tidigare pris som ska anges ska vara det lägsta pris som näringsidkaren har tillämpat för varan under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Om priset under denna tid har sänkts gradvis, ska i stället det pris som gällde före den första prissänkningen anges.

Det tidigare priset behöver inte anges för varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.

Paragrafen reglerar vilken information näringsidkaren ska lämna vid angivande av prissänkningar. Paragrafen genomför artikel 6a i prisinformationsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 4.

I paragrafen görs ändringar som innebär att den endast gäller för varor och inte, såsom tidigare, för produkter. Det senare begreppet inkluderade såväl varor som tjänster och andra nyttigheter. Första stycket ändras på så sätt att termen ”produkt” ersätts med ”vara”. Andra stycket ändras på motsvarande sätt. Ändringarna innebär att paragrafens tillämpningsområde begränsas till att avse situationer när en vara tillhandahålls med angivande av att priset på varan har sänkts. Paragrafen har samma tillämpningsområde som artikel 6a i prisinformationsdirektivet.

Med termen vara avses lös egendom.