Särskilda bestämmelser i systemet för tonnagebeskattning för företag som är föremål för återkrav av statligt stöd

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Särskilda bestämmelser i systemet för tonnagebeskattning för företag som är föremål för återkrav av statligt stöd

Maj 2026

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås att det i systemet för tonnagebeskattning införs bestämmelser som innebär att ett företag inte ska kunna tonnagebeskattas om det är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Det innebär dels att en ansökan om godkännande för tonnagebeskattning inte ska godkännas om företaget är föremål för ett sådant betalningskrav, dels att Skatteverket ska återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning om ett företag inte i tid har fullgjort betalning enligt ett sådant betalningskrav. Återkallelse ska dock inte ske om företaget har fullgjort betalning senast under samma beskattningsår som betalningskravet ursprungligen förföll till betalning, förutsatt att det sker innan Skatteverket fattar sitt beslut om återkallelse.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

2 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)

dels att 13 a kap. 2, 10, 17 och 18 §§ och 31 kap. 15 a § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 13 a kap. 10 a §, av följande lydelse.

2 §

Den som bedriver eller har för avsikt att bedriva kvalificerad

rederiverksamhet enligt 39 b kap. 3–5 a §§ inkomstskattelagen

(1999:1229) ska efter ansökan godkännas av Skatteverket för

10 §

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning, om

1. det godkända företaget begär det,

3. det godkända företaget inte har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt

29–33 kap. eller en dokumentationsskyldighet enligt 39 kap. 3 § och detta

är av betydelse för godkännandet eller för tonnagebeskattningen, eller

4. det godkända företaget har meddelats en dom som har fått laga kraft

och där lagen (1995:575) mot skatteflykt har tillämpats och detta är av

1. en kvalificerad rederiverksamhet avvecklas och inte bedrivs vidare av

2. det beslutas att företaget ska gå i likvidation,

4. företaget upplöses genom en fusion eller fission och det övertagande

företaget är godkänt för tonnagebeskattning eller enligt 7 § ansöker om

godkännande och godkänns för tonnagebeskattning, eller

5. företaget upplöses till följd av ett beslut om förenklad avveckling.

Skatteverket ska trots vad som föreskrivs i andra stycket återkalla ett

godkännande för tonnagebeskattning enligt första stycket 2 om det

godkända företaget är i sådana ekonomiska svårigheter som avses i 39 b kap. 5 a § inkomstskattelagen (1999:1229).

17 §

1. det beskattningsår då beslut om återkallelse meddelades, och

2. tidigare beskattningsår som verksamheten har tonnagebeskattats, dock tidigast det beskattningsår som har gått ut under det sjätte kalenderåret före det kalenderår då beslut om återkallelse meddelades.

En återkallelse enligt 10 § första stycket 2 på grund av att det godkända företaget är i sådana ekonomiska svårigheter som avses i 39 b kap. 5 a § inkomstskattelagen (1999:1229) får dock tidigast avse det beskattningsår företaget hamnade i svårigheter.

18 §

Den som har fått ett godkännande för tonnagebeskattning återkallat på egen begäran får inte godkännas för tonnagebeskattning igen förrän minst tio beskattningsår har gått från utgången av det senaste beskattningsår då

Den som har fått ett god- Den som har fått ett godkännande för tonnagebeskattning kännande för tonnagebeskattning återkallat på Skatteverkets initiativ återkallat enligt 10 § första stycket får inte godkännas för tonnage- 2–4 får inte godkännas för tonnagebeskattning igen förrän minst tio beskattning igen förrän minst tio beskattningsår har gått från beskattningsår har gått från utgången av det sista beskattnings- utgången av det sista beskattningsår som återkallelsen avser. år som återkallelsen avser.

Den som har fått ett godkännande för tonnagebeskattning återkallat enligt 10 a § får inte godkännas för tonnagebeskattning igen förrän det återkrävda beloppet har

betalats.

31 kap.

15 a §

Den som är godkänd för tonnagebeskattning och som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. 3–5 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och annan verksamhet ska lämna uppgift om principerna för fördelning av tillgångar och förpliktelser samt intäkter och kostnader mellan verksamheterna.

Den som är godkänd för tonnagebeskattning ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om godkännandet av tonnagebeskattning ska åter-

kallas enligt 13 a kap. 10 a §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

2. Beslut om återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning enligt 13 a kap. 10 a och 17 §§ i den nya lydelsen får dock inte avse beskattningsår som börjar före den 1 januari 2027.

3 Det svenska systemet för tonnagebeskattning och ett nytt statsstödsgodkännande

Kort om det svenska systemet för tonnagebeskattning

Sverige införde ett system för tonnagebeskattning den 1 januari 2017 (prop. 2015/16:127). Tonnagebeskattning är en frivillig beskattningsmetod som kan tillämpas av företag som bedriver s.k. kvalificerad rederiverksamhet och utgör ett alternativ till den konventionella beskattningen. Tonnagebeskattning innebär sammanfattningsvis att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet, dvs. last- och passagerarkapacitet, oberoende av företagets inkomster och utgifter. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Bestämmelser om tonnagebeskattning finns i 39 b kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och i 13 a kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL.

Syftet med det svenska tonnagebeskattningssystemet är att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan och bevara svenskt sjöfartskunnande (prop. 2015/16:127 s. 40 och 41).

Kommissionens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport

Artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget innehåller bestämmelser om statligt stöd. Utgångspunkten är ett principiellt förbud mot statligt stöd som påverkar handeln mellan medlemsstaterna och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion. Av Europeiska kommissionens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport (2004/C 13/03) framgår att ett system med tonnagebeskattning, som ersätter den vanliga företagsbeskattningen, betraktas som ett statligt stöd. Tonnagebeskattningssystem måste därför anmälas till och godkännas av kommissionen, i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget, innan det kan genomföras. Kommissionen har utfärdat riktlinjerna för att i viss utsträckning samordna medlemsstaternas stödåtgärder i syfte att klargöra vilka stödordningar som kan införas för att främja unionens sjöfartsintressen. Kommissionen har i sin beslutspraxis lämnat vägledning om hur riktlinjerna ska tolkas och tillämpas gällande olika aspekter av medlemsstaternas tonnageskattesystem.

Det nuvarande svenska systemet för tonnagebeskattning har anmälts och godkänts av kommissionen den 18 augusti 2016 (SA.43642) som förenligt med den inre marknaden och riktlinjerna. Godkännandet gäller för en tioårsperiod, från den 1 januari 2017 till den 31 december 2026. Kommissionen har vid två tillfällen, den 1 december 2022 respektive den 25 juli 2024, även godkänt att den beräknade budgeten för stödet utökas (SA.104280 och SA.114303).

Propositionen om förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning och Sveriges nya statsstödsgodkännande

Som angetts ovan har det svenska systemet för tonnagebeskattning ett statsstödsgodkännande som gäller fram till utgången av 2026. I samband med anmälningsprocessen för ett nytt godkännande har regeringen även valt att ta fram och gå vidare med ett antal förslag på förbättringar av det svenska systemet för tonnagebeskattning. Syftet med förslagen är att möjliggöra för fler företag och fartyg att kunna omfattas av tonnagebeskattning, men också att anpassa och förtydliga regelverket så att det bättre överensstämmer med EU:s regler om statligt stöd. Regeringen beslutade den 9 april 2026 att överlämna en proposition till riksdagen med de föreslagna ändringarna av systemet för tonnagebeskattning (prop. 2025/26:243). De lagändringar som följer av propositionen föreslås träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Det svenska systemet för tonnagebeskattning, inklusive de ändringar som föreslås i propositionen, anmäldes till kommissionen för godkännande den 16 december 2025. Kommissionen godkände den föreslagna stödordningen den 7 maj 2026. Under beredningen av anmälan har kommissionen begärt att det svenska systemet för tonnagebeskattning ska kompletteras med bestämmelser som innebär att ett företag inte ska kunna tonnagebeskattas om det är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden, vilket även framgår av kommissionens godkännande.

4 Företag som är föremål för återkrav av statligt stöd

Promemorians förslag

En ansökan om godkännande för tonnagebeskattning får inte godkännas om företaget är föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning om ett företag inte i tid har fullgjort betalning av ett sådant återkrav av statligt stöd. Återkallelse ska ske från och med det beskattningsår betalningskravet ursprungligen förföll till betalning. Återkallelse ska dock inte ske om företaget har fullgjort betalning senast under samma beskattningsår som betalningskravet ursprungligen förföll till betalning och betalning har skett innan Skatteverket har fattat sitt beslut om återkallelse.

Promemorians bedömning

Återkallelseavgift bör inte kunna tas ut i dessa situationer.

Skälen för promemorians förslag och bedömning

Företag som är föremål för återkrav av statligt stöd

I unionsrätten ställs det upp olika krav för att statliga stöd ska tillåtas och därmed anses förenliga med den inre marknaden. Ett sådant villkor är att stöd vanligtvis inte får ges till en stödmottagare som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av kommissionen som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden (jfr dom av den 9 mars 1994, TWD Textilwerke Deggendorf, C‑188/92, EU:C:1994:90). Ett motsvarande villkor finns exempelvis för att beviljas sjöfartsstöd enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd. Det är den som har lämnat ett olagligt stöd eller den myndighet som regeringen bestämmer som ska återkräva ett olagligt stöd (se 2 § lagen [2013:388] om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler). När ett statsstöd återkrävs ska betalningskravet omfatta även ränta enligt artikel 16.2 Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och 4 § lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

Under beredningen av Sveriges anmälan om statsstödsgodkännande har Europeiska kommissionen begärt att det svenska systemet för tonnagebeskattning ska kompletteras med bestämmelser som innebär att företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av kommissionen som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden inte ska kunna tonnagebeskattas. För att säkerställa att det svenska systemet för tonnagebeskattning är förenligt med de krav EU-rätten ställer på nationella stödordningar bör därför bestämmelser införas som innebär att företag som är föremål för sådana återkrav av statligt stöd inte ska kunna omfattas av tonnagebeskattning. Det bör därmed införas bestämmelser som innebär att en ansökan om godkännande för tonnagebeskattning inte ska kunna godkännas om företaget är föremål för ett sådant återkrav.

Återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning

Ett godkännande för tonnagebeskattning ska under vissa förutsättningar återkallas. Det framgår av 13 a kap. 10 § SFL. Som redogjorts för ovan får ett företag som är föremål för ett återkrav av statligt stöd inte beviljas nya stöd. Bestämmelserna om återkallelse behöver därför kompletteras på så sätt att återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning ska ske om företaget är föremål för ett sådant återkrav. Om ett företag har fått ett olagligt stöd ska det återkrävas av den som har lämnat det olagliga stödet eller av den som regeringen i det enskilda fallet bestämt ska återkräva det. Sättet på vilket beslut om och betalning av återkrav sker kan därför skilja sig åt mellan de olika typer av stöd som räknas som statsstöd. Med hänsyn till tonnageskattesystemets särskilda karaktär, där ett företag som har valt att verksamheten ska tonnagebeskattas normalt sett är bunden av det valet i minst tio beskattningsår, de merkostnader som det är förenat med att ställa om mellan tonnagebeskattning och konventionell beskattning och de långtgående ekonomiska konsekvenser en återkallelse kan innebära för det godkända företaget bör Skatteverket endast återkalla ett godkännande om företaget inte i tid i sin helhet har fullgjort betalning av ett sådant återkrav av statligt stöd. Därmed har företaget möjlighet att, när en tidsfrist finns, återbetala återkravet inom utsatt tid utan att direkt bli föremål för en åter- 9

kallelse av godkännandet för tonnagebeskattning. Denna ordning framstår även som rimlig med hänsyn till att kommissionens beslut om att förklara ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden helt kan sakna koppling till det enskilda företagets agerande. Återkallelse kan alltså komma att ske på grund av omständigheter utanför företagets kontroll. Det bör dock framhållas att det är ytterst ovanligt med återkravsituationer i Sverige på grund av att kommissionen förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

En återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning bör i den angivna situationen tidigast avse det beskattningsår då betalningskravet ursprungligen förföll till betalning. Återkallelse ska dock inte ske om företaget har betalat hela det återkrävda beloppet, dvs. både återkrävt stöd och påförd ränta, senast under samma beskattningsår som betalningskravet ursprungligen förföll till betalning och betalning sker innan Skatteverket har fattat beslut om återkallelse.

Återkallelseavgift ska inte tas ut

Som redogjorts för ovan ska ett godkännande för tonnagebeskattning under vissa förutsättningar återkallas. När ett godkännande för tonnagebeskattning återkallas av annan anledning än att företaget har begärt det ska en återkallelseavgift normalt sett tas ut enligt 49 a kap. 1 § SFL. Någon återkallelseavgift föreslås dock inte tas ut om återkallelse sker på grund av att företaget är i ekonomiska svårigheter (prop. 2025/26:243, s. 39–44).

Den nu föreslagna återkallelsegrunden för företag som är föremål för återkrav av statligt stöd införs, i likhet med den föreslagna återkallelsegrunden för företag i ekonomiska svårigheter, för att anpassa den svenska regleringen till EU-rätten. Att ta ut en återkallelseavgift i den angivna situationen skulle framstå som oskäligt med hänsyn till att kommissionens beslut om att förklara ett stöd olagligt kan bero på omständigheter som ligger helt utanför företagets kontroll. Återkallelseavgift bör därför inte tas ut när återkallelse sker på grund av att företaget är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av kommissionen som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Beräkning av spärrtid

När ett godkännande av tonnagebeskattning återkallas ska en spärrtid beräknas. Med spärrtid avses i detta sammanhang den tid under vilken den som har fått ett godkännande för tonnagebeskattning återkallat inte får godkännas för tonnagebeskattning igen, vilket framgår av 13 a kap. 18 § SFL. Spärrtiden är som utgångspunkt tio år och den räknas från utgången av det sista beskattningsår som återkallelsen avser eller från utgången av det senaste beskattningsår då tonnagebeskattning har skett. När en ny grund för återkallelse införs aktualiseras frågan om spärrtid.

Som framgår ovan kan den Europeiska kommissionens beslut att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden helt sakna koppling till det enskilda företagets agerande. Återkallelse kan alltså komma att ske på grund av omständigheter utanför företagets kontroll. Det framgår även ovan att det som utgör hinder mot utbetalning av stöd är att ett företag är föremål för ett betalningskrav. När det återkrävda beloppet till fullo har betalats finns det inte längre hinder för företaget i fråga att på nytt få ett

stöd. Mot denna bakgrund bör den spärrtid om tio år som gäller vid återkallelse på de grunder som framgår av 13 a kap. 10 § SFL inte gälla i de fall en återkallelse sker på grund av betalningskrav av nu aktuellt slag. Det bör därför införas en bestämmelse i skatteförfarandelagen som tydliggör att det föreligger hinder för att på nytt godkänna en ansökan om tonnagebeskattning så länge ett betalningskrav inte till fullo har betalats.

En ansökan om godkännande ska dock enligt 13 a kap. 4 § SFL komma in senast fem månader före ingången av det första beskattningsår som ansökan avser. Det medför att företag i vissa fall inte kommer att kunna återinträda i systemet för tonnagebeskattning förrän ytterligare ett beskattningsår har gått från det att betalning av återkravet skett. Detta kan illustreras med följande exempel: Ett företag får ett betalningskrav för ett statligt stöd år 1 som förfaller till betalning samma år. Betalning sker inte och beslut om återkallelse gäller därför från och med år 1. Företaget betalar kravet under år 2, och kan då ansöka om och få ett nytt godkännande för år 3. Detta förutsätter dock att ansökan sker senast fem månader före ingången av år 3. Om ansökan kommer in efter denna tidpunkt kommer ett nytt godkännande tidigast att kunna beslutas för år 4.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 13 a kap. 2, 17 och 18 §§ skatteförfarandelagen, och att det införs en ny paragraf, 13 a kap. 10 a §, i samma lag.

5 Uppgiftsskyldighet

Promemorians förslag

Ett företag som har godkänts för tonnagebeskattning ska i sin inkomstdeklaration lämna uppgift om att företaget är eller har varit föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Promemorians bedömning

En ansökan om godkännande för tonnagebeskattning ska innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att Skatteverket ska kunna bedöma om förutsättningarna för ett sådant godkännande är uppfyllda. Det behövs inte någon ny bestämmelse för att ett företag i sin ansökan ska vara skyldigt att lämna upplysning om företaget är föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av kommissionen som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Skälen för promemorians förslag och bedömning

Skatteverket behöver på ett effektivt sätt kunna motverka att tonnagebeskattning sker i strid med unionsrättens krav på att ett nytt stöd inte får beviljas ett företag som är föremål för ett betalningskrav grund av ett beslut av kommissionen som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den

inre marknaden. Ett företag som vill ansöka om godkännande för tonnagebeskattning bör därför vara skyldigt att lämna de uppgifter Skatteverket behöver för att kunna bedöma om företaget uppfyller förutsättningarna för att godkännas för tonnagebeskattning.

En ansökan om godkännande för tonnagebeskattning ska enligt 13 a kap. 8 § SFL innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att Skatteverket ska kunna bedöma om förutsättningarna för sådant godkännande är uppfyllda. Genom förslagen i denna promemoria kommer kravet på att ett företag inte är föremål för betalningskrav på grund av olagligt statsstöd att utgöra en förutsättning för godkännande för tonnagebeskattning. Den befintliga regleringen innebär således att företag som önskar godkännas för tonnagebeskattning även ska lämna uppgift om att de är föremål för ett sådant betalningskrav. Någon ytterligare bestämmelse behöver därför inte införas i detta avseende.

Eftersom godkännande för tonnagebeskattning innebär att ett företag ansöker om att under minst tio år få tonnagebeskattas är det dock inte tillräckligt att företaget enbart vid ansökningstillfället ska lämna de uppgifter som krävs för ett godkännande. Skatteverket behöver även få information om att ett företag är föremål för betalningskrav löpande, dvs. varje beskattningsår som företaget omfattas av tonnagebeskattning. Den information som ligger till grund för ett företags slutliga tonnagebeskattning är de uppgifter som lämnas i företagets inkomstdeklaration. Det är därför lämpligt att ett företag som har ett godkännande för tonnagebeskattning blir skyldigt att upplysa Skatteverket om att företaget är föremål för ett betalningskrav och att denna upplysning ska lämnas samtidigt som övriga upplysningar som påverkar företagets inkomstskatt lämnas. Bestämmelserna om återkrav innebär dock att ett godkännande av tonnagebeskattning i vissa fall ska ske även om återkravet är betalat. En inkomstdeklaration lämnas dessutom året efter beskattningsårets utgång. Ett företag som är godkänt för tonnagebeskattning behöver därför lämna uppgifter om betalningskrav även om återkravet till fullo har betalats. I skatteförfarandelagen bör det därför införas en bestämmelse som innebär att företag som har godkänts för tonnagebeskattning i sin inkomstdeklaration ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma om dess godkännande ska återkrävas till följd av att företaget är eller har varit föremål för ett betalningskrav på grund av beslut av kommissionen som förklarat ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 31 kap. 15 a § skatteförfarandelagen.

6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag

De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Beslut enligt bestämmelserna om återkallelse av ett godkännande för tonnagebeskattning i den nya lydelsen får dock inte avse beskattningsår som börjar före den 1 januari 2027.

Skälen för promemorians förslag

De föreslagna lagändringarna kompletterar de ändringar i systemet för tonnagebeskattning som föreslås i propositionen Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (prop. 2025/26:243). Lagändringarna i den propositionen föreslås träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026. De lagändringar som föreslås i denna promemoria bör därför träda i kraft den 1 januari 2027.

Förslaget att ett godkännande för tonnagebeskattning ska återkallas om ett företag inte i tid har fullgjort betalning enligt ett återkrav av statligt stöd bör inte avse beskattningsår som börjar före den 1 januari 2027. Det bedöms dock inte finnas skäl att införa särskilda övergångsbestämmelser för företag som har godkänts för tonnagebeskattning före den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande.

Bestämmelsen kan åskådliggöras med följande exempel. Ett företag har ansökt om och godkänts för tonnagebeskattning från och med beskattningsår 2023. Företaget har kalenderår som beskattningsår. Företaget blir under beskattningsår 2026 föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Betalningskravet förfaller till betalning samma år. Skatteverket får indikationer om detta under 2027 och beslutar i början av 2028 om återkallelse av företagets godkännande för tonnagebeskattning på grund av att företaget inte i tid har fullgjort betalning. Skatteverkets beslut ska i ett sådant fall gälla för 2028. Beslut om återkallelse ska dock även avse samtliga beskattningsår från och med det år betalningskravet förföll till betalning. Till följd av övergångsbestämmelsen ska återkallelse dock inte ske för 2026 eftersom beslut i den angivna situationen inte får avse beskattningsår som börjar före den 1 januari 2027. Återkallelse kommer därför i detta exempel att gälla för beskattningsåren 2027 och 2028.

7 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av relevanta delar av 5–10 §§ i förordning (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser avseende kraven i 6, 9 och 10 §§ återfinns förutom i detta avsnitt även i det avsnitt där förslaget beskrivs närmare (avsnitt 4–6).

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras

till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

Förslagets konsekvenser bedöms inte vara av sådan omfattning att en större utvärdering är nödvändig. Efter ikraftträdandet kan förslaget utvärderas genom en uppföljning av Regeringskansliet tillsammans med exempelvis relevanta myndigheter eller branschorganisationer för att verifiera att syftet uppnåtts och för att oförutsedda konsekvenser av förslaget ska kunna uppdagas.

7.1 Offentligfinansiella effekter

Förslaget innebär att företag som är föremål för återkrav av statligt stöd inte ska kunna få sin ansökan om godkännande för tonnagebeskattning godkänd samt att om företag har fått ett tidigare godkännande för tonnagebeskattning så ska detta återkallas om företaget inte i tid har fullgjort betalning av ett sådant återkrav. Detta leder till offentligfinansiella effekter till den del företag inom tonnagebeskattningssystemet blir föremål för ett sådant återkrav av statligt stöd. En sådan situation skulle påverka statens skatteintäkter eftersom ett företag under sådana omständigheter enligt gällande regler hade redovisat tonnageinkomst från kvalificerad rederiverksamhet men enligt förslaget ska betala skatt på den inkomst av näringsverksamhet som uppstår inom den kvalificerade rederiverksamheten. I de flesta fall hade detta lett till en ökad beskattning för företaget men utfallet beror på verksamhetens skattemässiga resultat.

Bedömningen av den offentligfinansiella effekten beror på i vilken utsträckning företag inom tonnagebeskattningssystemet bedöms bli föremål för ett återkrav av statligt stöd och inte i tid har fullgjort betalning. Det har totalt sett funnits fyra beslut om återkrav av statligt stöd från Sverige sedan den 1 januari 1999 och dessa har återbetalats i sin helhet. Det finns inte några pågående ärenden som berör statligt stöd från Sverige. Det bedöms inte heller finnas några pågående beslut som rör svenska företag som bedriver kvalificerad rederiverksamhet. Med hänsyn till tillgänglig information finns det alltså inget skäl att anta att ett företag som bedriver kvalificerad rederiverksamhet skulle bli föremål för återkrav utan att i tid fullgöra en återbetalning. Förslaget bedöms därför inte leda till några offentligfinansiella effekter.

7.2 Effekter för företag

Förslaget påverkar endast de företag som bedriver kvalificerad rederiverksamhet och som ingår eller ansöker om att ingå i tonnagebeskattningssystemet om företaget blir föremål för ett återkrav av statligt stöd genom ett beslut från kommissionen. Av vad som framgår av avsnitt 7.1 bedöms inga sådana företag finnas i dagsläget och det finns inga skäl att anta att den situationen skulle uppstå för de företag som bedriver

kvalificerad rederiverksamhet och ingår i tonnagebeskattningssystemet. Med anledning av detta bedöms det inte finnas några företag som berörs av förslaget. Förslaget bedöms därmed inte heller leda till några ökade administrativa kostnader för företagen.

7.3 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Skatteverket kommer att behöva ändra informationsmaterial till följd av förslagen. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning och det bedöms inte finnas behov av särskilda informationsinsatser utöver detta. Utgångspunkten är att eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Frågor som rör ansökan om och återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning kan bli föremål för domstolsprövning. Förslagen i denna promemoria bedöms dock inte påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

7.4 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte innebära några effekter för kommuner och regioner, miljön, för enskilda eller för sysselsättningen. Förslaget väntas inte heller innebära några effekter för inflationen eller för den ekonomiska jämställdheten. Inte heller väntas några fördelningseffekter uppstå.

8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

13 a kap.

2 § Den som bedriver eller har för avsikt att bedriva kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. 3–5 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska efter ansökan godkännas av Skatteverket för tonnagebeskattning.

En ansökan enligt första stycket får inte godkännas om företaget är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

I paragrafen anges förutsättningarna för att godkännas för tonnagebeskattning.

I andra stycket, som är nytt, anges att en ansökan om godkännande för tonnagebeskattning inte får godkännas om företaget är föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Hinder

mot godkännande finns så länge betalningskravet inte till fullo har reglerats. När ett företag har betalat hela det återkrävda beloppet finns det inte längre hinder mot att godkännas för tonnagebeskattning. Övervägandena finns i avsnitt 4.

10 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning, om

1. det godkända företaget begär det,

2. förutsättningarna för godkännande för tonnagebeskattning enligt 2 § första stycket och 3 § inte är uppfyllda,

3. det godkända företaget inte har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt 29– 33 kap. eller en dokumentationsskyldighet enligt 39 kap. 3 § och detta är av betydelse för godkännandet eller för tonnagebeskattningen, eller

4. det godkända företaget har meddelats en dom som har fått laga kraft och där lagen (1995:575) mot skatteflykt har tillämpats och detta är av betydelse för tonnagebeskattningen.

Första stycket 2 gäller inte om

1. en kvalificerad rederiverksamhet avvecklas och inte bedrivs vidare av någon annan,

2. det beslutas att företaget ska gå i likvidation, 3. företaget försätts i konkurs,

4. företaget upplöses genom en fusion eller fission och det övertagande företaget är godkänt för tonnagebeskattning eller enligt 7 § ansöker om godkännande och godkänns för tonnagebeskattning, eller

5. företaget upplöses till följd av ett beslut om förenklad avveckling.

Skatteverket ska trots vad som föreskrivs i andra stycket återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning enligt första stycket 2 om det godkända företaget är i sådana ekonomiska svårigheter som avses i 39 b kap. 5 a § inkomstskattelagen (1999:1229).

Paragrafen reglerar förutsättningarna för återkallelse av ett godkännande för tonnagebeskattning. I första stycket andra punkten ändras hänvisningen som en följd av att det införs ett nytt andra stycke i 2 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.

10 a § Skatteverket ska även återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning, om det godkända företaget inte i tid har fullgjort betalning enligt ett betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Skatteverket ska trots vad som föreskrivs i första stycket inte återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning om det godkända företaget har fullgjort betalning under samma beskattningsår som betalningskravet ursprungligen förföll till betalning och innan Skatteverket fattar sitt beslut om återkallelse.

Paragrafen, som är ny, anger att återkallelse ska ske när ett företag är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. I första stycket anges att återkallelse ska ske om ett återkrav inte betalas i tid. Med detta menas att företaget inte till fullo har betalat hela beloppet som omfattas av återkravet inom den tid som anges när återkravet riktas mot företaget av den som har lämnat stödet eller av den som regeringen i det enskilda fallet bestämt ska återkräva stödet.

I andra stycket anges att återkallelse inte ska ske om företaget som har varit föremål för ett betalningskrav till fullo har betalat det återkrävda beloppet samma beskattningsår som betalningskravet ursprungligen förföll till betalning. En förutsättning för att återkallelse inte ska ske är att betalning har gjorts innan Skatteverket har fattat sitt beslut om återkallelse.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

17 § En återkallelse enligt 10 § första stycket 2–4 och 10 a § avser godkännande för

1. det beskattningsår då beslut om återkallelse meddelades, och

2. tidigare beskattningsår som verksamheten har tonnagebeskattats, dock tidigast det beskattningsår som har gått ut under det sjätte kalenderåret före det kalenderår då beslut om återkallelse meddelades.

En återkallelse enligt 10 § första stycket 2 på grund av att det godkända företaget är i sådana ekonomiska svårigheter som avses i 39 b kap. 5 a § inkomstskattelagen (1999:1229) får dock tidigast avse det beskattningsår företaget hamnade i svårigheter.

En återkallelse enligt 10 a § får dock tidigast avse det beskattningsår då betalningskravet ursprungligen förföll till betalning.

I paragrafen anges vilka beskattningsår en återkallelse av ett godkännande för tonnagebeskattning på initiativ av Skatteverket avser.

Ändringen i första stycket är en följd av att det införs en ny återkallelsegrund i 10 a §.

Av tredje stycket, som är nytt, framgår att en återkallelse på grund av att det godkända företaget är föremål för betalningskrav till följd av ett beslut av Europeiska kommissionen om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden tidigast får avse det beskattningsår då betalningskravet mot företaget ursprungligen förföll till betalning.

Tillämpningen av tredje stycket kan illustreras med följande exempel. Anta att ett företag, med kalenderår som räkenskapsår och därmed som beskattningsår, godkänns för tonnagebeskattning 2027. 2033 riktas ett återkrav mot företaget på grund av ett beslut från Europeiska kommissionen om att ett annat stöd som företaget har fått utgör ett olagligt statsstöd som förfaller till betalning samma år. Detta uppmärksammas av Skatteverket som under 2034 beslutar att återkalla godkännandet för tonnagebeskattning. Beslutet att återkalla godkännandet ska då enligt första stycket avse det beskattningsår då beslutet om återkallelse meddelades, dvs. 2034, samt de sex tidigare beskattningsåren 2028–2033. På grund av bestämmelsen i tredje stycket kan beslutet dock tidigast avse det beskattningsår då betalningskravet ursprungligen förföll till betalning, dvs. 2033. Beslutet om återkallelse ska med andra ord avse åren 2033– 2034.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

18 § Den som har fått ett godkännande för tonnagebeskattning återkallat på egen begäran får inte godkännas för tonnagebeskattning igen förrän minst tio beskattningsår har gått från utgången av det senaste beskattningsår då tonnagebeskattning har skett.

Den som har fått ett godkännande för tonnagebeskattning återkallat enligt 10 § första stycket 2–4 får inte godkännas för tonnagebeskattning igen förrän minst tio beskattningsår har gått från utgången av det sista beskattningsår som återkallelsen avser.

Den som har fått ett godkännande för tonnagebeskattning återkallat enligt 10 a § får inte godkännas för tonnagebeskattning igen förrän det återkrävda beloppet har betalats.

I paragrafen anges den tid som måste gå till dess att ett företag, som har fått sitt godkännande för tonnagebeskattning återkallat, kan beviljas ett nytt godkännande för tonnagebeskattning, dvs. hur lång den s.k. spärrtiden är.

I första och andra stycket anges vilken spärrtid som gäller när återkallelse sker enligt 10 §. I andra stycket ändras lydelsen med anledning av att det införs en ny återkallelsegrund i 10 a §. Någon ändring i sak är inte avsedd.

I tredje stycket, som är nytt, anges hur spärrtiden ska beräknas när återkallelse sker enligt 10 a §. Den som har fått ett godkännande återkallat till följd av ett betalningskrav på grund av ett beslut från Europeiska kommissionen om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden får inte godkännas igen förrän hela det återkrävda beloppet har betalats. Tillämpningen av andra stycket kan illustreras med följande exempel. Anta att ett företag, med kalenderår som räkenskapsår och därmed som beskattningsår, godkänns för tonnagebeskattning 2027. 2033 riktas ett återkrav mot företaget på grund av ett beslut från Europeiska kommissionen om att ett annat stöd som företaget har fått utgör ett olagligt statsstöd. Detta uppmärksammas av Skatteverket som under april 2034 beslutar att återkalla godkännandet för tonnagebeskattning. Beslutet om återkallelse gäller från och med 2033 då betalningskravet ursprungligen förföll till betalning. Om företaget till fullo betalar det belopp som har återkrävts under 2034 kan företaget ansöka om godkännande för tonnagebeskattning från och med 2035. En ansökan ska dock ha kommit in inom den tid som anges i 4 §, dvs. senast fem månader före ingången av det första beskattningsår som ansökan avser.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

31 kap.

15 a § Den som är godkänd för tonnagebeskattning och som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. 3–5 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och annan verksamhet ska lämna uppgift om principerna för fördelning av tillgångar och förpliktelser samt intäkter och kostnader mellan verksamheterna.

Den som är godkänd för tonnagebeskattning ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om godkännandet av tonnagebeskattning ska återkallas enligt 13 a kap. 10 a §.

I paragrafen regleras uppgiftsskyldigheten för den som är godkänd för tonnagebeskattning.

I andra stycket, som är nytt, anges att den som är godkänd för tonnagebeskattning ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om godkännandet av tonnagebeskattning ska återkallas enligt 13 a kap. 10 a §. Bestämmelsen innebär att ett företag som är godkänt för tonnagebeskattning i sin inkomstdeklaration ska upplysa Skatteverket om företaget är eller har varit föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen om att ett stöd som företaget har fått

är olagligt och oförenligt med den inre marknaden under det beskattningsår som inkomstdeklarationen avser. För att Skatteverket ska kunna fullgöra sin kontroll av att företag som är godkända för tonnagebeskattning fortfarande uppfyller villkoren ska uppgift om betalningskrav lämnas även om företaget har betalat det återkrävda beloppet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.