Höjd åldersgräns och förstärkning av jobbskatteavdraget för seniorer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjd åldersgräns och förstärkning av jobbskatteavdraget för seniorer Maj 2026

Promemorians huvudsakliga innehåll

Inför budgetpropositionen för 2027 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om den skatteåtgärd som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2027, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. I denna promemoria föreslås att det s.k. jobbskatteavdraget för seniorer ska förstärkas med totalt 460 miljoner kronor. Skattesänkningen riktas till samtliga inkomstgrupper. I genomsnitt minskar skatten med knappt 1 600 kronor per år för en senior som arbetar. I promemorian föreslås även att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 7 och 8 §§ och rubrikerna närmast före 67 kap. 7 och 8 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år

67 kap.

7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 3,24 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,813 prisbasbelopp och 25,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 3,027 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

1 Lagen omtryckt 2008:803.

Föreslagen lydelse

Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 67 år

7 § 2 För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 67 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte 3,24 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 men inte 8,08 pris- skillnaden mellan å ena sidan basbelopp summan av 1,813 prisbasbelopp och 25,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 3,027 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt

2 Senaste lydelse 2025:1376.

Nuvarande lydelse Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 år 8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige överstiger inte 1,75 prisbasbelopp 22 procent av arbetsinkomsterna överstiger 1,75 men inte summan av 0,2635 prisbasbelopp 5,24 prisbasbelopp och 7 procent av arbetsinkomsterna överstiger 5,24 prisbasbelopp 0,6293 prisbasbelopp Föreslagen lydelse Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 67 år 8 § 3 För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Skattereduktion Sverige överstiger inte 1,70 prisbasbelopp 23 procent av arbetsinkomsterna överstiger 1,70 men inte 6,356 pris- summan av 0,267 prisbasbelopp basbelopp och 7,3 procent av arbetsinkomsterna överstiger 6,356 prisbasbelopp 0,731 prisbasbelopp

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

3 Senaste lydelse 2024:1131.

2 Bakgrund och gällande rätt

2.1 Jobbskatteavdraget

Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion för arbetsinkomster (prop. 2006/07:1). Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster har rätt till jobbskatteavdrag. I vissa fall har även de som är begränsat skattskyldiga rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken. Det s.k. ordinarie jobbskatteavdraget ges till dem som vid beskattningsårets ingång är yngre än 66 år. Beräkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget utgår från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år utgår ett jobbskatteavdrag för seniorer. För denna grupp är beräkningen förenklad och utgår från arbetsinkomsten och prisbasbeloppet. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjdes från 65 till 66 år den 1 januari 2024 (prop. 2023/24:13). Som skäl angavs att det är lämpligt att åldersgränsen följer den rådande pensioneringsnormen och åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget. Det skulle också innebära en fortsatt komplexitet i skattesystemet om åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer var en annan än den för det förhöjda grundavdraget. Bestämmelser om jobbskatteavdrag finns i 67 kap. 5 – 9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.

2.2 Det förhöjda grundavdraget

Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet med åtgärden var att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Det förhöjda grundavdraget har sedan dess förstärkts vid flera tillfällen. Den 1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget till 66 år för att motsvara de åldershöjningar som har gjorts i det allmänna pensionssystemet och för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv (prop. 2021/22:181). För att åldersgränsen ska motsvara riktåldern för pension kommer den att höjas till 67 år den 1 januari 2027 (prop. 2023/24:91). Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp. Tillägget har utformats så att skatten på pensionsinkomst för en person över 66 år ska vara likvärdig med skatten på arbetsinkomst för en person under 66 år (prop. 2020/21:1). Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. inkomstskattelagen.

3 Förstärkning av jobbskatteavdraget för seniorer och höjning av åldersgränsen

Promemorians förslag

Jobbskatteavdraget för seniorer förstärks med 460 miljoner kronor. Det sker genom att skattereduktionen höjs för alla seniorer med arbetsinkomster. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

Skälen för promemorians förslag

Jobbskatteavdraget för seniorer förstärks Sysselsättningen bland seniorer har ökat över tid och det finns skäl att ytterligare förstärka denna utveckling. Det är viktigt att seniorers kompetens tas till vara och att det fortsatt finns starka drivkrafter för seniorer att fortsätta arbeta efter riktåldern för pension. Jobbskatteavdraget för seniorer har inte heller höjts i samma omfattning som det ordinarie jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget. En skattesänkning som specifikt riktar sig till denna grupp bör därför genomföras. Förslaget innebär att jobbskatteavdraget för seniorer förstärks inom alla inkomstintervall. I genomsnitt bör skattereduktionen öka med knappt 1 600 kronor per person och år.

Åldersgränsen höjs Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer är i dag 66 år. Samtidigt kommer åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget att höjas till 67 år från och med den 1 januari 2027 för att följa den rådande pensioneringsnormen. Som anges i avsnitt 2.1 har åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer tidigare höjts för att följa åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget och riktåldern för pension. Det är lämpligt att dessa åldersgränser följs åt även fortsättningsvis. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer bör därför höjas på motsvarande sätt som för det förhöjda grundavdraget. Det innebär att endast personer som vid årets ingång har fyllt 67 år kan ta del av jobbskatteavdraget för seniorer.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 67 kap. 7 och 8 §§ inkomstskattelagen.

4 Ikraftträdande- och övergångs bestämmelser

Promemorians förslag

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Skälen för promemorians förslag

Beskattningsåret för fysiska personer är ett kalenderår. Lagändringarna bör därför träda i kraft vid ett årsskifte. Det är angeläget att jobbskatteavdraget för seniorer förstärks så snart som möjligt, vilket bedöms kunna ske tidigast den 1 januari 2027. När det gäller förslaget om höjd åldersgräns bör detta ske samtidigt som höjningen av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget. Lagändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

5 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

5.1 Offentligfinansiella effekter

Förslaget om att både höja åldersgränsen och samtidigt förstärka jobbskatteavdraget för seniorer beräknas minska skatteintäkterna med 460 miljoner kronor 2027. Att enbart höja åldersgränsen beräknas minska skatteintäkterna 2027 med 120 miljoner kronor och att förstärka jobbskatteavdraget för seniorer enligt förslaget utan att höja åldersgränsen beräknas minska skatteintäkterna med 460 miljoner kronor 2027. Att enbart förstärkningen har samma offentligfinansiella effekt som båda förslagen tillsammans beror 9

på att förslagen överlappar. Att genomföra förstärkningen av jobbskatteavdraget för seniorer efter att åldersgränsen har höjts har en offentligfinansiell effekt på -340 miljoner kronor och att höja åldersgränsen efter att förstärkningen har genomförts skulle vara offentligfinansiellt neutralt. För kommuner och regioner medför förslaget inte någon offentligfinansiell effekt då skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

5.2 Effekter för företag och offentlig sektor

Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag för seniorer gör det mer lönsamt att fortsätta arbeta och mer attraktivt att bedriva aktiv näringsverksamhet. Det påverkar dock inte förhållandet mellan att vara anställd och att bedriva aktiv näringsverksamhet i form av enskild näringsverksamhet, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förslaget bedöms inte påverka företagens konkurrensförhållanden mer än mycket marginellt eftersom det omfattar alla seniorer som har arbetsinkomster. Jobbskatteavdraget beaktas automatiskt av Skatteverket och bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda. Förslaget bedöms vidare få positiva effekter på arbetsutbud och sysselsättning, vilket i sin tur bör leda till en förstärkning av de kommunala och de statliga finanserna på sikt. Ett ökat arbetsutbud kan också leda till att rekrytering och möjlighet att behålla personal i såväl offentlig som privat sektor underlättas.

5.3 Effekter för enskilda

Enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner beskrivs effekten av en reform som skillnaden mellan föreslagna och gällande regler för införandeåret. Enligt gällande regler skulle personer födda 1960 under 2027 beskattas enligt jobbskatteavdraget för seniorer medan de enligt föreslagna regler kommer beskattas med det ordinarie jobbskatteavdraget. Förslagen i promemorian beräknas innebära att cirka 350 000 personer får lägre skatt med i genomsnitt knappt 1 600 kronor per år. För de som fyller 67 år under 2027, dvs födda 1960, innebär förslaget om höjd åldersgräns att de under 2027 fortsatt kommer att få det ordinarie jobbskatteavdraget. Skatten på deras arbetsinkomster kommer därför beräknas på samma sätt 2027 som 2026 och blir därmed i praktiken oförändrad mellan åren. Beräknat enligt beräkningskonventionerna, dvs. skillnaden mellan föreslagna och gällande regler för införandeåret, innebär den höjda åldersgränsen som följer av riktåldern dock att cirka 30 000 personer i den aktuella åldersgruppen får en utebliven skattesänkning med i genomsnitt knappt 3 200 kronor per år. Personer födda 1959 eller tidigare påverkas bara av förstärkningen av jobbskatteavdraget för seniorer. Figur 5.1 visar hur skattereduktionen föreslås ändras.

Figur 5.1 Jobbskatteavdrag för seniorer, gällande och enligt förslag, samt ordinarie jobbskatteavdrag 2027

Kronor per år 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 Gällande Förslag JSA yngre

Anm.: Med seniorer avses år 2027 enligt gällande regler personer födda 1960 eller tidigare och enligt föreslagna regler personer födda 1959 eller tidigare. Källa: Egna beräkningar.

Tabell 5.1 visar hur förslaget påverkar skatten för en senior med enbart arbetsinkomster. Skattereduktionen höjs för alla seniorer med arbetsinkomster. Kombinationen av det förhöjda grundavdraget och jobbskatteavdraget för seniorer innebär dock att det inte finns någon ytterligare skatt att reducera för arbetsinkomster upp till 337 000 kronor per år. Först för inkomster där över får förslaget genomslag.

Tabell 5.1 Skatt 2027 för personer födda 1959 eller tidigare med enbart arbetsinkomster.

Kronor per år

Anm.: Allmän pensionsavgift på 7 procent kan inte reduceras. Genomsnittlig kommunalskatt 32,38 procent och prognosticerat prisbasbelopp för 2027 på 59 300 konor har använts i beräkningarna. Källa: Egna beräkningar.

En stor del av de seniorer som arbetar har dock även pensionsinkomster vilket innebär att det även vid lägre arbetsinkomster kan finnas skatt att reducera. Tabell 5.2 visar förslagets effekter vid olika arbetsinkomster för en person med 200 000 kronor per år i pension.

Tabell 5.2 Skatt 2027 för personer födda 1959 eller tidigare med blandade inkomster.

Kronor per år

Anm.: Genomsnittlig kommunalskatt 32,38 procent och prognosticerat prisbasbelopp för 2027 på 59 300 konor har använts i beräkningarna. Källa: Egna beräkningar.

5.4 Fördelningseffekter och effekter för den ekonomiska jämställdheten

Förslagen påverkar äldre med arbetsinkomster. För de som bara har arbetsinkomster får förslagen genomslag först för inkomster över 337 000 kronor per år och för personer med både arbets- och exempelvis pensionsinkomster får förslagen genomslag för samtliga arbetsinkomster. Fördelningsmässigt innebär detta att förslagen i första hand påverkar personer i de övre inkomstdecilerna, se figur 5.2. I de två lägsta inkomstdecilerna har förslagen en marginell negativ effekt. Det är en följd av att enligt beräkningskonventionerna jämförs föreslagna regler med de som skulle ha gällt utan ändring. Skatten på personernas arbetsinkomster kommer dock att beräknas på samma sätt 2027 som 2026, vilket i praktiken innebär oförändrad skatt mellan åren. Effekterna sett till befolkningen som helhet är små.

Figur 5.2 Genomsnittlig effekt av förslagen på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.

Procent

0,025

0,020

0,015

0,010

0,005

0,000

-0,005 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bland de som får oförändrad skatt men en utebliven skattesänkning till följd av förslagen är knappt hälften män och drygt hälften kvinnor. För kvinnorna i gruppen handlar det om i genomsnitt cirka 3 400 kronor medan motsvarande för männen är drygt 2 900. Bland de som får sänkt skatt till följd av förslagen är knappt 200 000 män och knappt 150 000 kvinnor. Det berörda männen får sänkt skatt med i genomsnitt cirka 1 700 kronor per år medan de berörda kvinnorna får sänkt skatt med knappt 1 400 kronor per år i genomsnitt. Sammantaget bedöms förslagen leda till att den ekonomiska jämställdheten minskar marginellt. Figur 5.3 visar förslagens effekter på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män.

Figur 5.3 Genomsnittlig effekt av förslagen på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män.

Procent

0,018 0,016 0,014 0,012 0,010 0,008 0,006 0,004 0,002 0,000 Kvinnor Män

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

5.5 Effekter för sysselsättning

Förändringarna i reglerna för jobbskatteavdraget för seniorer ändrar drivkrafterna till att arbeta för personer som står inför valet att arbeta eller inte (den s.k. extensiva marginalen) samt drivkrafterna att ändra sin arbetstid för personer som redan befinner sig i arbete (den s.k. intensiva marginalen). Bland personer som berörs bedöms förslagen ha en positiv påverkan på sysselsättningen. Sett till ekonomin som helhet är dock den positiva effekten på sysselsättningen marginell. Det små effekterna på den totala sysselsättningen beror på att förslaget rör en relativt begränsad grupp. Normalt skattas effekten av skatteförändringar på arbetsutbudet med den arbetsutbudsmodellen som hör till Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT. Den modellen är dock inte lämpad för skatteförändringar som rör seniorer. I stället används data från FASIT om skatteförändringens storlek och antalet berörda tillsammans med elasticiteter från den empiriska litteraturen. Som beskrivits i avsnitt 5.3 innebär den höjda åldersgränsen för jobbskatteavdraget för seniorer förändrad beskattning för personer som fyller 67 år under 2027 jämfört med gällande regler. I genomsnitt sänker förslaget skatten för åldersgruppen. För personer med låga arbetsinkomster uteblir den skattesänkning de skulle fått med gällande åldersgräns. Drivkrafterna till arbete stärks därför i genomsnitt men försvagas något för personer med låga arbetsinkomster. Förstärkningen av jobbskatteavdraget för seniorer innebär även det i genomsnitt sänkt skatt på arbete. Skattesänkningen träffar framför allt personer med arbetsinkomster över ca 337 000 per år. Bland de personer som berörs av

den höjda åldersgränsen bedöms ca 40 000 arbeta i sådan utsträckning att de anses vara sysselsatta. Motsvarande siffra för förstärkningen av jobbskatteavdraget för seniorer är ca 157 000. Med en deltagandeelasticitet på 0,22 (Laun, L. (2017), "The Effect of Age-Targeted Tax Credits on Labor Force Participation of Older Workers", Journal of Public Economics, vol. 152, s. 102 – 118) bedöms förslagen sammantaget ha en positiv effekt på sysselsättningen i gruppen men enbart marginellt påverka antalet sysselsatta i ekonomin som helhet. Förstärkningen av jobbskatteavdraget för seniorer påverkar också i viss mån drivkrafterna att på marginalen ändra sin arbetstid för personer i arbete genom att det påverkar marginalskatten. För seniorer med pensionsinkomst som uppgår till 200 000 kronor per år sänks marginalskatten med ca 6,4 procentenheter på arbetsinkomster mellan ca 300 000 och 370 000 kronor per år. Lägre marginalskatt innebär starkare drivkrafter att öka sitt arbetsutbud i dessa inkomstintervall. Detta är skattesänkningens substitutionseffekt. För högre arbetsinkomster påverkas inte marginalskatten, i stället sänks genomsnittsskatten med som mest ca 1 procentenhet. Den lägre genomsnittsskatten på arbetsinkomster innebär svagare drivkrafter till arbete genom att samma konsumtionsnivå nu kan uppnås med ett lägre antal arbetade timmar, det är den s.k. inkomsteffekten. Antalet sysselsatta som berörs av det förstärka jobbskatteavdraget för seniorer bedöms uppgå till ca 157 000 personer. Antalet personer med arbetsinkomster där marginalskatten sänks uppgår till ca 13 000 och där skattesänkningen är som störst, dvs. vid arbetsinkomster över 370 000 per år, uppgår till ca 35 000 personer. För substitutionseffekten används en kompenserad elasticitet på 0,10 och för inkomsteffekten en elasticitet på − 0,14 (Graber et. al. (2026), ”Substitution and Income Effects of Labor Income Taxation”, NBER Working Paper No. 34987). Sammantaget bedöms reformen ha en försumbar effekt på arbetade timmar bland personer i arbete.

5.6 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte ha någon inverkan.

6 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

7 § Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 66 år ska beräknas. Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande åldersgräns för det ordinarie jobbskatteavdraget höjs till 67 år. Övervägandena finns i avsnitt 4.

8 § Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 66 år ska beräknas. Ändringarna i paragrafen innebär att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs till 67 år. Vidare innebär ändringarna att skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag. Övervägandena finns i avsnitt 4.