Skattefri förmån av kompetensstöd

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2026/01146 Skattefri förmån av kompetensstöd

Maj 2026

Promemorians huvudsakliga innehåll

Inför budgetpropositionen för 2027 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om den skatteåtgärd som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2027, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

I denna promemoria föreslås att förmån av kompetensstöd ska vara skattefri. Skattefriheten föreslås omfatta kompetensstöd från omställningsorganisationer som är registrerade enligt 14 § lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd och motsvande stöd från Kammarkollegiet. Skattefriheten gäller inte kompetensstöd som lämnas i pengar. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229) ska införas en ny paragraf, 11 kap. 17 a §, av följande lydelse.

11 kap.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

2. Lagen tillämpas första gången på förmån av kompetensstöd som

2 Omställnings- och kompetensstöd

2.1 Ett offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd

I samband med att den svenska arbetsrätten reformerades 2022 infördes dels ett offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd, dels ett omställningsstudiestöd (prop. 2021/22:176, Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden). Reformen genomfördes med anledning av de principöverenskommelser om reformering av arbetsrätten som arbetsmarknadens parter (Svenskt Näringsliv, LO och PTK) träffade 2020 samt de huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter som trädde i kraft den 1 oktober 2022.

Det offentliga stödet, som regleras i lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd, består dels av ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda personer som inte omfattas av kollektivavtal eller kan få stöd genom en omställningsorganisation, dels en statlig ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer.

Syftet med stödet är att hjälpa enskilda personer att stärka sin framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden och att hjälpa arbetstagare att ställa om till en ny sysselsättning. En utgångspunkt vid utformningen av stödet har varit innehållet i det omställningsstöd som sedan tidigare tillhandahålls av de partsgemensamma omställningsorganisationerna (prop. 2021/22:176 s. 298 och 304).

Det offentliga stödet till enskilda lämnas i form av rådgivning, vägledning och förstärkt stöd. Stödet får lämnas till personer vars anställning ska upphöra eller har upphört till följd av arbetsbrist, sjukdom eller att anställningen är tidsbegränsad men även till personer som har en pågående anställning. Beslut om offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd fattas av Kammarkollegiet.

Den statliga ersättningen till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer infördes för att det inte skulle uppstå en ekonomisk obalans mellan det offentliga stödet och det stöd som tillhandahålls via partsgemensamma omställningsorganisationer. En förutsättning för att arbetsgivare ska kunna ansöka om ersättning för betalda avgifter är att omställningsorganisationen registreras hos Kammarkollegiet. Registreringen förutsätter inte att organisationen är bunden av kollektivavtal utan även fristående aktörer med arbetsgivare som finansierar grundläggande omställnings- och kompetensstöd åt sina arbetstagare kan registreras under förutsättning att de uppfyller vissa krav, t.ex. att de tillhandahåller stöd som väsentligen motsvarar det offentliga grundläggande stöd som kan erhållas via Kammarkollegiet (prop. 2021/22:176 s. 331 och 332).

2.2 Omställnings- och kompetensstöd från partsgemensamma omställningsorganisationer

Stödet från partsgemensamma omställningsorganisationer har tidigare endast omfattat enskilda personer vars anställning ska upphöra eller har upphört, dvs. omställningsstöd. I samband med reformen har stödet som tillhandahålls via omställningsorganisationerna utvidgats till att även omfatta pågående anställningar och stöd som stärker den anställdes framtida ställning på arbetsmarknaden, dvs. kompetensstöd. Stöd lämnas till anställda och omfattar, i likhet med det offentliga stödet, åtgärder i form av rådgivning och vägledning. Dessutom omfattar stödet från omställningsorganisationerna åtgärder i form av köpt utbildning, köpt validering, ett kortvarigt studiestöd och ett kompletterande studiestöd. Företagsspecifik utbildning och kompetensutveckling i det företag som den anställde är anställd i omfattas inte (2 kap. 2–5 §§ i Huvudavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO och Huvudavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK).

2.3 Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet, som regleras i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd och administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN), syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Stödet består dels av ett omställningsstudiebidrag, dels av ett omställningsstudielån. Omställningsstudiestöd kan användas för studier på utbildningar i Sverige som är studiemedelsberättigade men även för utbildningar hos annan utbildningsanordnare om utbildningen finansieras av en omställningsorganisation.

2.4 Skatterättslig reglering

Enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt.

Enligt praxis är utbildning som en anställd erhåller under pågående anställning skattefri om den betingas av arbetsgivarens verksamhet. Det avgörande är nyttan av utbildningen för företaget (RÅ 1983 1:78 I och II).

I 11 kap. 17 § IL finns en särreglering för förmån av utbildning i samband med omstrukturering. Arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska skäl bedömdes tala för att vissa förmåner i samband med personalavveckling borde vara undantagna beskattning (prop. 1995/96:152 s. 38). Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska enligt bestämmelsen inte tas upp till beskattning hos den som blivit eller löper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs bl.a. att arbetsgivaren har vidtagit

en åtgärd i syfte att minska personalen eller att omplacera anställda. Det krävs inte att den anställde blivit formellt uppsagd. Den skattskyldige måste dock visa att det föreligger en personalavvecklings- eller omstruktureringssituation, t.ex. att arbetsgivaren har underrättat en arbetstagarorganisation om eventuella uppsägningar eller att sådana övervägs. Skattefriheten gäller för utgifter för utbildning och vissa andra åtgärder (prop. 1995/96:152 s. 38–40 och s. 87 och 88).

Omställningsstudiebidrag är enligt 11 kap. 34 § IL ett skattepliktigt bidrag. Stödet syftar till att kompensera för minskade inkomster till följd av studier och ska ersätta beskattningsbara inkomster till en viss nivå (prop. 2021/22:176 s. 220).

3 Förmån av kompetensstöd bör vara skattefri

Promemorians förslag

Förmån av kompetensstöd från registrerade omställningsorganisationer och motsvande stöd från Kammarkollegiet ska inte tas upp till beskattning.

Med registrerad omställningsorganisation avses en sådan organisation som är registrerad hos Kammarkollegiet enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Skattefriheten ska inte gälla kompetensstöd som lämnas i pengar.

Skälen för promemorians förslag

Det bör införas en skattefrihet för förmån av kompetensstöd för att

främja kompetensutveckling

Samhället och arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det blir allt viktigare att arbetstagare kan utveckla sin kompetens löpande under yrkeslivet och vid behov kunna ställa om från ett arbete till ett annat. En väl fungerande kompetensförsörjning är avgörande för att Sverige ska stå starkt även i framtiden och fortsätta utvecklas som kunskapsnation.

Både det kompetensstöd som enskilda kan erhålla från omställningsorganisationer, som finansieras med avgifter från kollektivavtalsanslutna arbetsgivare, och det kompetensstöd som kan erhållas från Kammarkollegiet syftar till att stärka enskilda personers framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden. En förutsättning för att få dessa stöd är att personen i fråga har en pågående anställning.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i RÅ 1988 ref. 127 att start- och studiebidrag från en omställningsorganisation till en person med en tidigare anställning hos ett företag, som bidragit till finansieringen av omställningsorganisationens verksamhet, utgör en skattepliktig tjänsteinkomst för personen i fråga. Domstolen bedömde att det förelåg ett sådant samband mellan bidragen och anställningen att bidragen skulle betraktas som förmåner som utgått på grund av personens tidigare tjänst. Även

kompetensstöd från omställningsorganisationer får anses ha ett sådant samband med en persons anställning att det torde utgöra en förmån som utgår på grund av tjänsten, även om det inte utges direkt av arbetsgivaren. Stödet torde därmed utgöra en skattepliktig tjänsteinkomst för den anställde enligt gällande regler. Detsamma bör även gälla för kompetensstödet från Kammarkollegiet.

Vissa utbildningsåtgärder i omstruktureringssituationer är uttryckligen undantagna från förmånsbeskattning i inkomstskattelagen. Det kompetensstöd som anställda erhåller under en pågående anställning, när det inte föreligger en konkret omstruktureringssituation, omfattas dock inte av detta undantag. Det har uppstått viss osäkerhet i hur stödet ska behandlas skatterättsligt, vilket har fått till följd att vissa omställningsorganisationer har pausat sina erbjudanden om kompetensstöd i form av utbildning (se hemställan om lagändring avseende skattefrihet för kompetensstöd från Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige och Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Fi2025/00748).

Ett sätt att undanröja den osäkerhet som i dag finns för hur dessa stöd ska behandlas skatterättsligt skulle vara att införa en skattefrihet för kompetensstöd som anställda erhåller under en pågående anställning, även när det inte föreligger en konkret omstruktureringssituation. En sådan åtgärd skulle även stärka drivkraften att ta del av stödet och bidra till förbättrade förutsättningar för kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Bedömningen är därför att förmån av kompetensstöd bör undantas från beskattning. Om kompetensstödet däremot inte skulle göras skattefritt skulle dessa positiva effekter utebli. Det bedöms heller inte finnas en lämplig alternativ åtgärd som innebär att osäkerheten om beskattningen undanröjs samtidigt som drivkrafterna att ta del av stödet stärks.

Skattefriheten bör omfatta sådant grundläggande kompetensstöd som kan erhållas både från Kammarkollegiet och från omställningsorganisationer, dvs. kompetensstöd i form av t.ex. rådgivning och vägledning. För att i ännu större utsträckning främja anställdas kompetensutveckling och stärka kompetensförsörjningen bedöms det vara rimligt att även stöd i form av köpt utbildning och köpt validering som tillhandahålls av omställningsorganisationer undantas från förmånsbeskattning.

Enligt gällande huvudavtal innefattar kompetensstöd från omställningsorganisationer, förutom åtgärder i form av köpt utbildning, köpt validering, rådgivning och vägledning, i vissa fall även åtgärder som förstärkt studiestöd och kompletterande studiestöd, dvs. bidrag i form av pengar. I likhet med vad som gäller för omställningsstudiebidraget ska sådant stöd inte omfattas av den föreslagna skattefriheten.

För att en omställningsorganisation ska registreras hos Kammarkollegiet enligt 14 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd krävs att organisationen uppfyller vissa krav, bl.a. att den tillhandahåller eller avser att tillhandahålla sådant grundläggande omställnings- och kompetensstöd som väsentligen motsvarar stödet från Kammarkollegiet, att organisationen har tillgång till relevant kompetens och tillräcklig finansiell kapacitet samt att organisationen i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Det bedöms därför vara lämpligt att skattefriheten för kompetensstöd från omställningsorganisationer enbart ska omfatta stöd

som tillhandahålls av organisationer som är registrerade hos Kammarkollegiet.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

Övriga frågor

Regelverken om vilka ersättningar och inkomster som är avgiftspliktiga respektive avgiftsfria enligt socialavgiftslagen (2000:980), lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift är kopplade till skattskyldighet enligt inkomstskattelagen.

Förmåner som är undantagna från skatteplikt, så som föreslås avseende förmån av kompetensstöd, är därför också avgiftsfria enligt de nämnda lagarna.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 11 kap. 17 a § IL.

4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2027 och ska tillämpas första gången på förmån av kompetensstöd som lämnas efter ikraftträdandet.

Skälen för promemorians förslag: Syftet med förslaget är att främja kompetensutveckling under pågående anställning, genom att införa en skattefrihet för förmån av kompetensstöd. De nya bestämmelserna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Lagändringen föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på förmån av kompetensstöd som lämnas efter ikraftträdandet.

5 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma förordning återfinns i avsnitt 3 i den omfattning som bedöms lämpligt. Enligt förordningen om konsekvensutredningar ska konsekvensanalysen innehålla en beskrivning av hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas. Förslagets konsekvenser bedöms inte vara av sådan omfattning att en större utvärdering är nödvändig. Regeringen gav 2024 Kammarkollegiet i uppdrag att samla in uppgifter och redovisa en analys

och uppföljning av det grundläggande omställnings- och kompetensstödet (A2024/00842). De uppgifter som samlas in kan även bidra vid en uppföljning av förslaget om skattefrihet för förmån av kompetensstöd.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

5.1 Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella effekten av förslaget uppstår till följd av uteblivna skatteintäkter i form av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter på sådan förmån av kompetensstöd från registrerade omställningsorganisationer och motsvande stöd från Kammarkollegiet som med förslaget blir skattefri. Omfattningen av dessa förmåner är osäker. I Kammarkollegiets uppföljning av det grundläggande omställnings- och kompetensstödet framgår att antalet påbörjade kompetensstöd från registrerade omställningsorganisationer och den offentliga omställningsorganisationen hos Kammarkollegiet under perioden oktober 2022 – september 2025 uppgått till i genomsnitt 7 000 per år (Redovisning 1 av regeringsuppdrag, A2026/00229). Vilka tjänster och kostnader som detta kompetensstöd inneburit framgår inte. I hemställan om lagändring avseende skattefrihet för kompetensstöd från Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige och Förhandlings- och samverkansrådet PTK (Fi2025/00748) uppges att vissa omställningsorganisationer pausat erbjudandet om utbildning inom ramen för kompetensstödet till följd av osäkerhet om beskattningen. Parterna bedömer i hemställan att omställningsorganisationerna skulle kunna köpa utbildning till personer med en pågående anställning för ca 400 miljoner kronor årligen inom ramen för kompetensstödet. Parterna betonar att uppskattningen är osäker och bedömer att omfattningen, i alla fall i närtid, troligtvis är mindre än så. Någon kvantifiering av värdet av den rådgivning och vägledning samt validering som erbjuds inom kompetensstödet görs inte i hemställan. Inför införandet av kompetensstödet, antogs dock kostnaden för vägledning uppgå till 5 200 kronor per person (prop. 2021/22:176 s. 427 och 428, Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, och promemorian Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, Ds 2021:16 s. 78). Motsvarande förmånsvärde i 2027 års prisnivå beräknas uppgå till ca 6 000 kronor. Om 7 000 personer antas ta del av kompetensstödet, utöver utbildning, till ett genomsnittligt värde om 6 000 kronor per år skulle detta sammantaget innebära ett förmånsvärde på ca 50 miljoner kronor per år. Omställningsorganisationernas köp av utbildning bedöms därmed utgöra merparten av det förmånsvärde som berörs av förslaget. Det sammantagna

värdet av förmån av kompetensstöd som berörs av förslaget om skattefrihet antas totalt uppgå till ca 450 miljoner kronor per år.

Förslaget om skattefrihet för förmån av kompetensstöd uppskattas innebära minskad inkomstskatt med 0,16 miljarder kronor, varav 0,15 miljarder kronor utgörs av kommunala skatteintäkter, och minskade arbetsgivaravgifter med 0,14 miljarder kronor per år. Sammantaget bedöms skatteintäkterna minska med 0,30 miljarder kronor per år.

Förslaget innebär att en särreglering i skattelagstiftningen införs som ger upphov till en ny s.k. skatteutgift (se Redovisning av skatteutgifter 2026, skr. 2025/26:98). Beloppsmässigt motsvarar skatteutgiften i detta fall effekten på skatteintäkterna och avser skatt på inkomst av tjänst och arbetsgivaravgifter.

5.2 Effekter för enskilda

För enskilda innebär förslaget att kompetensstöd från registrerade omställningsorganisationer och motsvande stöd från Kammarkollegiet inte ska förmånsbeskattas. Den minskade inkomstskatten för den enskilde uppgår till marginalskatten multiplicerad med förmånsvärdet. Det är osäkert hur många enskilda som kommer att beröras av detta och hur stor effekten kan bli för de berörda. Antalet personer som tagit del av kompetensstödet har hittills uppgått till runt 7 000 per år. I hemställan från parterna uppges att det är osäkert hur många som kommer nyttja kompetensstödet framöver eftersom reformen varit på plats relativt kort tid. Även vilka förmånsvärden det kan röra sig om för enskilda är osäkert, det kan också variera stort mellan tjänster inom kompetensstödet som exempelvis mellan vägledning och köpt utbildning. Vid ett förmånsvärde på 6 000 kronor, vilket motsvarar den uppskattade kostnaden för vägledning inför införandet av kompetensstödet, skulle inkomstskatten till följd av förslaget om skattefrihet minska med i genomsnitt ca 2 200 kronor (beräknat med genomsnittlig marginalskatt på inkomst av tjänst 35,93 procent enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner för 2026).

Att förmånen är skattepliktig i dag innebär att den är pensionsgrundande. För anställda med årsinkomst under 8,07 inkomstbasbelopp (för innevarande år 672 600 kronor, dvs. ca 56 000 kronor per månad) innebär minskad skattepliktig inkomst minskad intjäning av pensionsrätter till den allmänna pensionen. Skattefriheten kan därmed innebära viss negativ effekt på den pensionsgrundande inkomsten för berörda, men effekten bedöms som liten. Vad gäller övriga socialförsäkringsförmåner bedöms konsekvenserna vara marginella.

5.3 Effekter för omställningsorganisationerna och företagen

Förslaget innebär att omställningsorganisationerna inte kommer att behöva beräkna och redovisa ett förmånsvärde vad gäller kompetensstödet samt att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på förmånsvärdet. Detta berör de åtta registrerade omställningsorganisationerna och Kammarkollegiet.

Företagen bedöms endast beröras indirekt av förslaget. Förslaget minskar osäkerheten om de beskattningsmässiga effekterna och ökar de ekonomiska drivkrafterna att ta del av kompetensstöd för anställda. Fler anställda bedöms därmed komma att ta del av kompetensstödet, vilket innebär att deras kompetens och ställning på arbetsmarknaden kan stärkas. Detta kan i förlängningen innebära ökad rörlighet på arbetsmarknaden och förbättrad kompetensförsörjning för företagen.

5.4 Effekter för sysselsättning

Att förmånen enligt förslaget inte är skattepliktig bedöms innebära att viljan för anställda att ta del av kompetensstödet ökar. Syftet med kompetensstödet, dvs. att stärka enskilda personers framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden borde därmed i högre grad kunna uppnås. De effekter på sysselsättningen som kan uppstå av att förmånen blir skattefri bedöms dock vara marginella.

5.5 Effekter för den ekonomiska jämställdheten och inkomstfördelningen

Enligt de uppgifter som redovisats i Kammarkollegiets uppföljning är det en högre andel kvinnor än män som tagit del av kompetensstöd hittills. Fler kvinnor än män kan därmed komma att beröras av förslaget. De ekonomiska effekterna av skattefriheten förväntas dock vara förhållandevis begränsade. Förslaget bedöms därför inte ha några betydande effekter för den ekonomiska jämställdheten. Mot bakgrund av de relativt begränsade effekterna av förslaget bedöms förslaget inte heller ha någon nämnvärd effekt på inkomstfördelningen.

5.6 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Skatteverket kommer att behöva ändra informationsmaterial till följd av förslaget. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning och det bedöms inte finnas behov av särskilda informationsinsatser utöver detta. Utgångspunkten är att eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra någon ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuella kostnadsökningar kan därmed hanteras inom Sveriges Domstolars befintliga ekonomiska ramar.

6 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

11 kap.

17 a § Förmån av kompetensstöd från registrerade omställningsorganisationer och motsvande stöd från Kammarkollegiet ska inte tas upp.

Med registrerad omställningsorganisation avses en sådan organisation som är registrerad hos Kammarkollegiet enligt 14 § lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Första stycket gäller inte kompetensstöd som lämnas i pengar.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om skattefrihet för förmån av kompetensstöd. Paragrafen utgör ett undantag från huvudregeln i 11 kap. 1 §, enligt vilken förmåner som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt.

Av första stycket framgår att förmån av kompetensstöd från registrerade omställningsorganisationer och motsvande stöd från Kammarkollegiet inte ska tas upp. Det innebär att rådgivning, vägledning och förstärkt stöd som en anställd erhåller från Kammarkollegiet enligt lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd inte ska tas upp som skattepliktig förmån. Kompetensstöd i form av rådgivning, vägledning, köpt utbildning och köpt validering som en anställd erhåller från en registrerad omställningsorganisation ska inte heller tas upp som skattepliktig förmån.

Enligt andra stycket avses med registrerad omställningsorganisation en sådan organisation som är registrerad hos Kammarkollegiet enligt 14 § lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Av tredje stycket framgår att skattefriheten inte gäller kompetensstöd som lämnas i pengar. Det innebär att förstärkt studiestöd och kompletterande studiestöd som tillhandahålls inom ramen för det kompetensstöd som omställningsorganisationerna erbjuder inte omfattas av skattefriheten i denna bestämmelse.

Övervägandena finns i avsnitt 4.