lagen.nu
Promemoria

Indexering av taket i FoU-avdraget

Beteckning
Fi2026/01147
Typ
Promemoria
Datum
2026-05-18

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Indexering av taket i FoUavdraget

Maj 2026

Promemorians huvudsakliga innehåll

Inför budgetpropositionen för 2027 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om den skatteåtgärd som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2027, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. I denna promemoria föreslås att det beloppsmässiga tak som gäller för nedsättningen av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget) indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en avgiftsskyldig ska därför inte få överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska ha följande lydelse.

8 §

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 20 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § socialavgiftslagen (2000:980). Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 3 miljoner kronor per kalendermånad. Avdraget ska i första hand göras från arbetsgivaravgifterna.Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 20 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § socialavgiftslagen (2000:980). Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Avdraget ska i första hand göras från arbetsgivaravgifterna.

Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera

avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren

för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant

fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan

utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den

ordning som moderföretaget bestämmer.

Med inkomstbasbelopp i första stycket avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

4

2. Lagen tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2026.

2 Bakgrund

2.1 Nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning och utveckling

FoU-avdraget infördes den 1 januari 2014 i syfte att stimulera företag till ökade investeringar i forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna om nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning och utveckling återfinns numera i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Regleringen är utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen och innebär att avdrag ska göras med 20 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften, dvs. avgifterna kan inte bli lägre än 10,21 procent. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 3 miljoner kronor per kalendermånad (takbeloppet). Avdraget ska i första hand göras från arbetsgivaravgifterna. Vid bedömningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig.

2.2 Indexerade beloppsgränser i skattelagstiftningen

Vissa beloppsgränser i skattelagstiftningen är konstruerade så att de årligen räknas om (indexeras) för att undvika att beloppens reala värde urholkas i takt med stigande priser och löner. I regleringen om jobbskatteavdrag i 67 kap. 59 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, sker indexeringen utifrån prisbasbeloppet enligt 58 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Prisbasbeloppet beräknas med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex. En beloppsgräns kan också indexeras utifrån inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ SFB, vilket t.ex. gäller för den kommunala fastighetsavgiften (3 § lagen om [2007:1398] om kommunal fastighetsavgift). Även reglerna om beskattning av personaloptioner i 11 a kap. IL och reglerna om beskattning av utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag i 57 kap. IL utgår från inkomstbasbeloppet vid beräkningen av olika belopp. I SOU 2025:3 föreslås att ersättningsnivån i den s.k. beloppsregeln i expertskattereglerna (11 kap. 22 § IL) ska beräknas som en viss andel av inkomstbasbeloppet i stället för som en andel av prisbasbeloppet. Som skäl anges bl.a. att en sådan lösning skulle minska risken för snabba höjningar av ersättningsnivån i inflationstider och att det utifrån beloppsregelns syfte kan anses lämpligare att utgå från hur hög lön en person har jämfört med andra arbetstagare än från hur lönen förhåller sig till kostnadsläget i samhället.

3 Indexerat takbelopp

Promemorians förslag

Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en avgiftsskyldig får inte överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör.

Skälen för promemorians förslag

FoU-avdraget bör indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling Takbeloppet i FoU-avdraget anges i dag som ett nominellt belopp till 3 miljoner kronor per kalendermånad. Vissa beloppsgränser i skattelagstiftningen är indexerade för att undvika att beloppens reala värde urholkas i takt med stigande priser och löner (se avsnitt 3.2). För att undvika att det reala värdet av takbeloppet i FoUavdraget minskar över tid bör även detta belopp indexeras. Som framgår av avsnitt 3.2 finns det olika sätt att indexera en beloppsgräns. Eftersom takbeloppet i FoU-avdraget begränsar nedsättningen av arbetsgivaravgifter är det rimligt att omräkningen utgår från ett index som tar hänsyn till inkomstutvecklingen i ekonomin snarare än prisutveckling. Takbeloppet bör därför knytas till inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ SFB. Det är Pensionsmyndigheten som årligen beräknar och lämnar underlag för inkomstbasbeloppet till regeringen, som sedan formellt fastställer det i november varje år inför kommande kalenderår. Inkomstbasbeloppet för 2026 har fastställts till 83 400 kronor. Dagens takbelopp på 3 miljoner kronor per kalendermånad motsvarar ca 36 inkomstbasbelopp 2026. Takbeloppet bör därför justeras så att det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en avgiftsskyldig inte får överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Omräkningen bör göras utifrån inkomstbasbeloppet för det kalenderår som den aktuella kalendermånaden tillhör.

Förslagets förenlighet med EU-rätten Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

Lagförslag Förslaget medför ändring i 8 § lagen om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag

Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2026.

Skälen för promemorians förslag

Det är angeläget att de nya reglerna träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringen bör därför träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2026.

5 Konsekvensanalys

Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige (takbeloppet) får i dag inte överstiga 3 miljoner kronor per kalendermånad. Förslaget i promemorian är att takbeloppet i stället ska anges till 36 inkomstbasbelopp. Detta innebär att takbeloppet för 2027 beräknas uppgå till 3 114 000 kronor, dvs. 114 000 kronor mer än med dagens regler. Höjningen av takbeloppet bedöms få begränsade konsekvenser. Analysen i detta avsnitt koncentreras därför till den offentligfinansiella effekten och konsekvenserna för företagen. Förslaget bedöms inte påverka enskilda, inkomstfördelningen i ekonomin, den ekonomiska jämställdheten eller den reala ekonomin. Skatteverket behöver göra systemändringar och ändringar i informationsmaterial till följd av förslaget. Ändringarna bedöms kunna ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller ändrad lagstiftning. Förslaget bedöms inte kräva några särskilda informationsinsatser utöver detta. Utgångspunkten är att eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra någon ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuella kostnadsökningar kan därmed hanteras inom Sveriges Domstolars befintliga ekonomiska ramar. Någon enskild utvärdering av regeländringen bedöms inte vara nödvändig.

Offentligfinansiell effekt

Enligt statistik från arbetsgivardeklarationerna uppgick det sammanlagda avgiftsunderlaget för FoU-avdraget till ca 18 miljarder kronor 2025. Det motsvarar ca 20 miljarder kronor 2027 om det skrivs fram med prognosen för lönesummans utveckling.

Dagens takbelopp i FoU-avdraget på 3 miljoner kronor per månad och koncern motsvarar ett avgiftsunderlag på 15 miljoner kronor per månad och koncern. Under 2025 hade 14 företag ett avgiftsunderlag som någon månad översteg 15 miljoner kronor. Ett takbelopp på 36 inkomstbasbelopp per månad motsvarar ett avgiftsunderlag på 15,57 miljoner kronor per månad 2027. Det högre takbeloppet bedöms innebära att företagen, utöver det prognostiserade avgiftsunderlaget på 20 miljarder kronor, kan göra FoU-avdrag på ett avgiftsunderlag på ytterligare 55 miljoner kronor 2027. FoU-avdraget är 20 procent av avgiftsunderlaget. Den offentligfinansiella bruttoeffekten bedöms därför uppgå till −11 miljoner kronor. Den offentligfinansiella nettoeffekten bedöms uppgå till −9 miljoner kronor. Skillnaden mellan brutto- och nettoeffekten beror på att skatteintäkterna från företagens vinster blir högre när företagens skattekostnader minskar.

Tabell 5.1 Offentligfinansiell effekt av förslaget om indexerat takbelopp i FoU-avdraget

Miljoner kronor

Effekt Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig

2027 2027 2028 2029 effekt

Indexerat takbelopp − 11 − 9 − 9 − 9 − 9

Effekter för företag

Förslaget påverkar företag som gör FoU-avdrag och som begränsas av dagens takbelopp på 3 miljoner kronor per månad. Dagens takbelopp motsvarar ett avgiftsunderlag på 15 miljoner kronor. Under 2025 hade 14 företag ett avgiftsunderlag som någon månad översteg 15 miljoner kronor. Av dessa företag hade 8 företag ett avdragsunderlag som översteg taket varje månad under 2025. Givet att de fastställda inkomstbasbeloppen ökar över tid kommer de 14 företagen kunna göra större FoU-avdrag 2027 och framöver än de gör i dag. Samtliga av dessa företag är stora, såväl i termer av omsättning som antal anställda. De flesta av dem har över 1 000 anställda. Ett fåtal av dem har ca 100 anställda. Det bedöms inte lämpligt att redovisa vilka branscher företagen tillhör, eftersom det då skulle vara möjligt att identifiera enskilda företag. Förslaget kan även påverka företag som gör FoU-avdrag om de har avgiftsunderlag som är i närheten av takbeloppet. Cirka tio företag hade 2025 ett avgiftsunderlag mellan 10 och 15 miljoner kronor per månad. Ett avgiftsunderlag på 10 miljoner kronor motsvarar ett FoU-avdrag på 2 miljoner kronor. Dessa företag har likartade egenskaper som de företag som har avgiftsunderlag över taket. Förslagets begränsade omfattning gör att det på kort sikt inte bedöms påverka konkurrensförhållandena mellan företag, vare sig mellan svenska företag eller mellan svenska och utländska företag. På längre sikt innebär förslaget att värdet av takbeloppet inte urholkas. Företagens administrativa kostnader bedöms vara opåverkade av förslaget. I och för sig måste företagen ha kunskap om att takbeloppet

beräknas på ett annat sätt än tidigare, men samma information som i dag ska fortsatt anges i arbetsgivardeklarationen. De företag som direkt påverkas av förslaget är stora företag som bör ha goda förutsättningar att hantera information om nya skatte- och avgiftsregler.

6 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling

8 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska från summan av dessa avgifter avdrag göras med 20 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 2 kap. 26 § socialavgiftslagen (2000:980). Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. Avdraget ska i första hand göras från arbetsgivaravgifterna. Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer. Med inkomstbasbelopp i första stycket avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör.

I paragrafen finns bestämmelser om hur avdraget för en person som arbetar med forskning eller utveckling ska beräknas. Ändringen i första stycket innebär att det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige (takbeloppet) indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling. Det innebär att takbeloppet anges till

36 inkomstbasbelopp per kalendermånad i stället för till 3 miljoner kronor per kalendermånad. Av tredje stycket , som är nytt, framgår att med inkomstbasbelopp i första stycket avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för det kalenderår som den aktuella månaden tillhör. Övervägandena finns i avsnitt 4.