Utökade möjligheter för Transportstyrelsen att fatta och rätta beslut

Skatte- och tullavdelningen

Utökade möjligheter för Transportstyrelsen att fatta och rätta beslut

Juni 2026

1 Promemorians huvudsakliga innehåll

För att åstadkomma en enklare och mer ändamålsenlig handläggning föreslås att Transportstyrelsen ska få utökade möjligheter att fatta beslut om vägtrafikskatt och vägavgift. Transportstyrelsen föreslås bl.a. i vissa situationer få fatta beslut även på annat sätt än genom automatiserad behandling. Vidare föreslås bestämmelser som reglerar inom vilken tidsram Transportstyrelsen ska få fatta vissa beslut och inom vilken tid som skatt och avgift ska betalas i vissa fall.

Även Transportstyrelsens möjlighet att rätta beslut om fordonsskatt, saluvagnsskatt och vägavgift samt beslut enligt lagen om trängselskatt föreslås utökas. Slutligen föreslås vissa ändringar av bestämmelserna om omprövning och överklagande.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2028.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (2006:227)

dels att 4 kap. 1 §, 5 kap. 7 §, 7 kap. 1 och 4 §§ och rubriken närmast före 5 kap. 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 1 a §, av följande lydelse.

4 kap.

1 §

Vägtrafikskatt beslutas av Transportstyrelsen genom automatiserad

behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret.

inte meddelas om ett beslut i samma fråga dessförinnan har

meddelats enligt 2 § tredje stycket.

5 kap.

Gemensam bestämmelse om Gemensamma bestämmelser om betalningstider betalningstider

7 §

Vägtrafikskatt som har fastställts Vägtrafikskatt ska betalas inom genom beslut om omprövning 30 dagar från beslutsdagen om den enligt 4 kap. skall betalas inom har 30 dagar från beslutsdagen. 1. beslutats enligt 4 kap. 1 §

första stycket och det finns

särskilda skäl,

2. beslutats enligt 4 kap. 1 §

andra eller tredje stycket,

3. beslutats enligt 4 kap. 2 § tredje stycket, eller 4. påförts genom beslut om

omprövning enligt 4 kap.

7 kap.

1 §

Beslut enligt denna lag får, utom Beslut enligt denna lag får, utom i de fall som avses i andra stycket, i de fall som avses i andra stycket, överklagas hos allmän överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skatt- förvaltningsdomstol av den skattskyldige och av det allmänna skyldige och av det allmänna ombudet hos Skatteverket om inte ombudet hos Skatteverket om inte något annat följer av andra före- något annat följer av andra föreskrifter. Transportstyrelsens beslut skrifter. Transportstyrelsens beslut om vägtrafikskatt genom auto- om vägtrafikskatt med stöd av matiserad behandling med stöd av 4 kap. 1 § får dock överklagas av 4 kap. 1 § får dock överklagas av den skattskyldige först när beslutet den skattskyldige först när beslutet har omprövats av Skatteverket har omprövats av Skatteverket enligt 4 kap. 2 §. En skattskyldigs enligt 4 kap. 2 §. En skattskyldigs överklagande av ett sådant beslut överklagande av ett sådant beslut innan beslutet har omprövats ska innan beslutet har omprövats ska anses som en begäran om anses som en begäran om omprövning. omprövning.

Beslut om revision får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 Senaste lydelse 2011:1260. 5

4 §

Vid en begäran om omprövning Vid en begäran om omprövning av Transportstyrelsens automati- av Transportstyrelsens beslut enligt serade beslut enligt 4 kap. 1 § 4 kap. 1 § gäller 67 kap. 19 § gäller 67 kap. 19–21 §§ skatte- skatteförfarandelagen (2011:1244). förfarandelagen (2011:1244).

Vid överklagande av Skatteverkets omprövningsbeslut enligt 4 kap. 2 § gäller 67 kap. 19–22 §§ skatteförfarandelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2028.

3 6 Senaste lydelse 2011:1260.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

Härigenom föreskrivs att 17 a och 17 c §§ lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon ska ha följande lydelse.

17 a §

Om avgiften sätts ned på grund av att avgiftsplikten har upphört, ska samma avgift tas ut som enligt 17 § andra stycket.

17 c §

Om ett fordons koldioxidutsläppsklass ändras efter en ny bedömning enligt 11 § lagen (2024:173) om indelning av tunga fordon i koldioxidutsläppsklasser, ska skillnaden mellan den beslutade avgiften och en ny lägre vägavgift (överskjutande avgift) återbetalas.

Återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar den överskjutande avgiften för antalet dagar för vilka avgift har betalats, räknat från och med den dag då avgift för den nya koldioxidutsläppsklassen ska tillämpas för den fordonsgrupp eller undergrupp av fordon som fordonet tillhör. Varje dag ska anses utgöra 1/360 av ett helt år.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2028.

1

Senaste lydelse 2012:410.

2

Senaste lydelse 2024:292. 7

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt

Härigenom föreskrivs att 3 a och 14 a §§ lagen (2004:629) om trängselskatt ska ha följande lydelse.

14 a §

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2028.

Senaste lydelse 2018:818. 8 Senaste lydelse 2008:1381.

3 Bakgrund och gällande rätt

Förfarandereglerna för beslut om fordonsskatt, saluvagnsskatt, trängselskatt och vägavgift innebär att Transportstyrelsen för Skatteverkets räkning fattar beslut genom automatiserad behandling. Förfarandet med automatiska beslut har funnits sedan 1970-talet och fungerar, liksom ansvarsfördelningen mellan de båda myndigheterna, i huvudsak bra. Det finns dock i vissa fall behov av större flexibilitet än vad dagens regler medger. Det gäller bl.a. formerna för hur sådana beslut kan fattas och förutsättningarna för att Transportstyrelsen ska kunna rätta beslut. För att underlätta för såväl berörda myndigheter som för enskilda finns det skäl att i vissa avseenden modernisera regelverket.

Skatteverket har den 20 juni 2022, i skrivelsen Utökade möjligheter för Transportstyrelsen att fatta beslut m.m. (Fi2022/02037), lämnat förslag till nya bestämmelser för att göra det möjligt för Transportstyrelsen att fatta beslut i fler situationer och på flera sätt än enligt nuvarande regler. Skatteverket har i skrivelsen också föreslagit en ny bestämmelse om när betalning ska ske vid vissa beslut, samt bestämmelser som gör det möjligt för Transportstyrelsen att i vissa beslut rätta uppenbara felaktigheter till följd av skrivfel, räknefel eller annat liknande förbiseende. De förslag som lämnas i denna promemoria motsvarar delvis förslagen i skrivelsen.

3.1 Förvaltningslagens bestämmelser om hur beslut fattas samt rättelse eller ändring av beslut

Allmänna bestämmelser om bl.a. beslutsfattande samt rättelse eller ändring av beslut finns i förvaltningslagen (2017:900), förkortad FL. Av dessa bestämmelser framgår i huvudsak följande.

Ett beslut kan fattas av en befattningshavare ensam eller av flera gemensamt eller automatiserat (28 § första stycket FL).

Ett beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet (36 § FL).

En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas, tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter (37 § FL).

En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part (38 § FL).

Ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet (39 § FL).

FL:s bestämmelser gäller endast i den utsträckning som det inte finns avvikande bestämmelser i lag eller annan författning (4 § FL). Som framgår nedan finns det i flera avseenden sådana specialbestämmelser för fordonsskatt, saluvagnsskatt, trängselskatt och vägavgift. Vissa specialbestämmelser går längre än vad som föreskrivs i FL, medan andra utgör begränsningar i förhållande till den lagen.

3.2 Beslut om fordonsskatt, saluvagnsskatt, trängselskatt och vägavgift

Vägtrafikskatt i form av fordonsskatt och saluvagnsskatt ska enligt 1 kap. 1 § vägtrafikskattelagen (2006:227), förkortad VSL, betalas till staten för vissa fordon. Beslut om vägtrafikskatt samt beslut om dröjsmålsavgift fattas av Transportstyrelsen för Skatteverkets räkning (1 kap. 2 § VSL). Övriga beslut enligt VSL, med undantag för beslut med stöd av ansvarsbestämmelserna i 6 kap. 4–6 §§, fattas av Skatteverket. För Skatteverkets räkning beslutar Transportstyrelsen om återbetalning eller nedsättning av skatt eller avgift samt verkställer debitering och återbetalning av skatt, avgifter och ränta enligt denna lag.

Vägtrafikskatt beslutas av Transportstyrelsen genom automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret (4 kap. 1 § första stycket VSL). Om skatt som har beslutats enligt 4 kap. 1 § första stycket har blivit uppenbart oriktig på grund av misstag vid den automatiserade behandlingen, ska Transportstyrelsen rätta beslutet (4 kap. 1 § andra stycket VSL). Om något beslut i en fråga enligt VSL inte har fattats, får Skatteverket besluta i frågan på det sätt och inom den tid som gäller för omprövning (4 kap. 2 § tredje stycket VSL).

Omprövningsbeslut som är till fördel för den skattskyldige får meddelas senast tredje året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut (4 kap. 5 § första stycket VSL). Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det av material som är tillgängligt för Skatteverket framgår att ett beskattningsbeslut är felaktigt (4 kap. 5 § andra stycket VSL). Omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får inte meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut, om inte förutsättningarna för efterbeskattning är uppfyllda (4 kap. 5 § tredje stycket och 4 kap. 6 § VSL).

För sådana bilar som avses i 3 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, förkortad LSBF, ska fordonsskatt betalas till staten enligt den lagen (1 § LSBF). Vid tillämpning av LSBF gäller bestämmelserna om beslut i 1 kap. 2 § och 4 kap. VSL (2 och 8 §§ LSBF).

Trängselskatt ska enligt 1 § lagen (2004:629) om trängselskatt, förkortad LTS, betalas till staten. Beskattningsmyndighet i fråga om trängselskatt är Skatteverket (2 § första stycket LTS). För Skatteverkets räkning beslutar Transportstyrelsen, med vissa undantag, om trängselskatt och

tilläggsavgift samt verkställer uppbörd av sådan skatt och avgift (2 § andra stycket LTS). Om trängselskatt eller tilläggsavgift som har beslutats enligt 2 § andra stycket har blivit uppenbart oriktig på grund av misstag vid den automatiserade behandlingen, ska Transportstyrelsen rätta beslutet (14 a § LTS).

Vägavgift ska enligt 1 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, förkortad LVA, betalas till staten. Beskattningsmyndighet i fråga om vägavgift är Skatteverket (3 § LVA). För Skatteverkets räkning beslutar Transportstyrelsen om vägavgift och dröjsmålsavgift samt verkställer uppbörd av sådana avgifter i fråga om fordon som är upptaget i det svenska vägtrafikregistret (4 § förordningen [1997:1140] om vägavgift för vissa tunga fordon). I fråga om vägavgift för svenskt fordon ska bestämmelserna om beskattningsbeslut i 4 kap. VSL gälla i tillämpliga delar (12 § LVA och den närmast föregående rubriken). Beslut om att sätta ned vägavgiften fattas genom automatiserad behandling (17 a och 17 c §§ LVA).

3.3 Betalning av fordonsskatt, saluvagnsskatt och vägavgift

Fordonsskatten för ett skatteår eller en skatteperiod ska betalas under månaden före ingången av skatteåret eller skatteperioden (betalningsmånaden) (5 kap. 3 § första stycket VSL). Om ett fordon har blivit skattepliktigt efter ingången av betalningsmånaden ska fordonsskatten betalas senast tre veckor efter det att skatteplikten började gälla (5 kap. 3 § andra stycket VSL). Om ett fordon har blivit skattepliktigt efter ingången av betalningsmånaden och fordonsskatt ska betalas för högst en kalendermånad under skatteåret eller skatteperioden, ska fordonsskatten för närmast följande skatteår eller skatteperiod betalas samtidigt (5 kap. 3 § tredje stycket VSL). Med skatteår avses i fråga om fordonsskatt tolv kalendermånader i rad och med skatteperiod fyra kalendermånader i rad (1 kap. 4 § VSL).

Om fordonsskatten blir högre på grund av att fordonets beskaffenhet ändras, ska skatten betalas senast tre veckor efter utgången av den kalendermånad under vilken registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett (5 kap. 4 § 1 VSL). Om fordonsskatten blir högre på grund av att fordonets användning ändras ska skatten betalas senast tre veckor efter den dag då ändringen skedde (5 kap. 4 § 2 VSL).

Om fordonsskatten blir högre på grund av en ändring i VSL ska den tillkommande skatten betalas senast 30 dagar efter det att skatteändringen har trätt i kraft (5 kap. 5 § första stycket och 13 § VSL).

Saluvagnsskatt ska betalas senast tre veckor efter det att saluvagnslicensen har meddelats (5 kap. 6 § första stycket VSL). Om skattskyldighet gäller vid ingången av december månad, ska skatten betalas före ingången av det skatteår som skatten avser (5 kap. 6 § andra stycket VSL). Med skatteår avses i fråga om saluvagnsskatt kalenderåret (1 kap. 4 § VSL).

Fordonsskatt och saluvagnsskatt som har fastställts av Skatteverket genom beslut om omprövning enligt 4 kap. VSL ska betalas inom 30 dagar från beslutsdagen (5 kap. 7 § VSL).

Fordonsskatt och saluvagnsskatt ska betalas genom att sättas in på ett särskilt konto för skatteinbetalningar hos Transportstyrelsen. Betalningen anses ha skett den dag då den har bokförts på kontot (5 kap. 1 § VSL).

I fråga om fordonsskatt enligt LSBF gäller bestämmelserna om skatteår och skatteperiod i 1 kap. 4 § VSL och betalning av skatt i 5 kap. samma lag (2 och 8 §§ LSBF).

Vägavgift ska som utgångspunkt betalas under kalendermånaden före den månad då avgiftsperioden börjar (13 § första stycket LVA). Avgiftsperiod för vägavgift för ett svenskt fordon är ett år (10 § LVA). När avgiftsplikt inträder ska vägavgift dock betalas senast tre veckor efter avgiftspliktens inträde (13 § andra stycket LVA). Om ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift ska tas ut med annat belopp ska ny vägavgift beslutas. Vägavgift ska då betalas senast tre veckor efter utgången av den kalendermånad under vilken registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett (13 § tredje stycket LVA). Vägavgift som har fastställts genom beslut om omprövning enligt 4 kap. VSL ska betalas inom 30 dagar från beslutsdagen (12 § första stycket LVA och 5 kap. 7 § VSL). Vägavgiften ska betalas genom att sättas in på ett särskilt konto. Betalningen anses ha skett den dag då den har bokförts på kontot (15 § LVA).

Att fordonsskatt, saluvagnsskatt och vägavgift inte betalas inom föreskriven tid kan bl.a. leda till dröjsmålsavgift (5 kap. 17 § VSL och 18 § LVA) och användningsförbud (6 kap. 1 § VSL).

3.4 Begränsningar i Transportstyrelsens möjlighet att rätta vissa förbiseendefel samt ändra beslut

Som framgår av avsnitt 3.1 finns det bestämmelser om rättelse eller ändring av beslut i 36–39 §§ FL. Av 4 kap. 1 § tredje stycket VSL framgår att dessa bestämmelser inte tillämpas i fråga om Transportstyrelsens beslut enligt paragrafens första stycke. Syftet med denna begränsning är att renodla uppdelningen av myndigheternas beslutsbefogenheter (se prop. 2007/08:52 s. 18 f. och 24 f.).

Även i fråga om fordonsskatt enligt LSBF gäller bestämmelserna om beslut i 4 kap. VSL (8 § LSBF). Detsamma gäller i fråga om vägavgift i tillämpliga delar (12 § LVA). En motsvarande bestämmelse finns i 3 a § LTS, där det framgår att bestämmelserna i 36–39 §§ FL inte tillämpas i fråga om Transportstyrelsens beslut enligt LTS.

3.5 Omprövning och överklagande

Beslut enligt VSL får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige och av det allmänna ombudet hos Skatteverket om inte något annat följer av andra föreskrifter (7 kap. 1 § VSL). Detta gäller dock inte Transportstyrelsens beslut om vägtrafikskatt genom automatiserad behandling med stöd av 4 kap. 1 § VSL. Dessa beslut får överklagas av den skattskyldige först när beslutet har omprövats av Skatteverket (7 kap. 1 § och 4 kap. 2 § VSL). En skattskyldigs överklagande av ett sådant

beslut innan beslutet har omprövats ska anses som en begäran om omprövning (7 kap. 1 § VSL).

Även i fråga om fordonsskatt enligt LSBF gäller bestämmelserna om överklagande i 7 kap. VSL (8 § LSBF). Detsamma gäller i fråga om vägavgift i tillämpliga delar (35 § LVA).

Vid en begäran om omprövning av Transportstyrelsens automatiserade beslut enligt 4 kap. 1 § VSL gäller 67 kap. 19–21 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL (7 kap. 4 § första stycket VSL). Samma bestämmelser gäller huvudsakligen vid överklagande av Skatteverkets omprövningsbeslut (7 kap. 4 § andra stycket VSL).

I 67 kap. 19 § SFL anges att om ett överklagande kommer in till allmän förvaltningsdomstol i stället för till Skatteverket, ska domstolen sända överklagandet till Skatteverket och samtidigt lämna uppgift om vilken dag överklagandet kom in till domstolen. Skatteverket ska pröva om ett överklagande har kommit in i rätt tid. Om ett överklagande har kommit in för sent, ska Skatteverket avvisa det. Ett överklagande ska dock inte avvisas om förseningen beror på att Skatteverket har lämnat den som beslutet gäller en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller överklagandet i rätt tid har kommit in till en allmän förvaltningsdomstol.

Av 67 kap. 20 och 21 §§ SFL framgår i huvudsak att ett överklagat beslut ska omprövas om överklagandet inte ska avvisas som för sent inkommet och det inte finns hinder mot omprövning, samt att ett överklagande förfaller om Skatteverket ändrar det överklagade beslutet så som den klagande begär.

4 Transportstyrelsen får utökade möjligheter att fatta och rätta beslut

4.1 Beslut även på annat sätt än genom automatiserad behandling

Promemorians förslag

Transportstyrelsen får i vissa situationer fatta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt även på annat sätt än genom automatiserad behandling.

Transportstyrelsen får besluta att sätta ned vägavgift på annat sätt än genom automatiserad behandling.

Transportstyrelsens beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt får meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut.

Skälen för förslaget

I normalfallet innebär den nu gällande ordningen med automatiserad behandling att beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt kan fattas på ett effektivt och rättssäkert sätt. Begränsningen för Transportstyrelsen att endast kunna fatta beslut genom automatiserad behandling har dock i vissa 13

fall lett till en ineffektiv ansvarsfördelning mellan myndigheterna och därmed även till ineffektivitet i handläggningen. Det finns därför skäl att i två typer av situationer utöka Transportstyrelsens möjligheter att fatta beslut.

Den ena är när det står klart redan på förhand att det inte är möjligt för Transportstyrelsen att fatta beslut om fordonsskatt eller saluvagnsskatt genom automatiserad behandling. Det kan t.ex. förekomma att beslut som rör vissa fordon till följd av tekniska begränsningar inte kan hanteras vid den automatiserade behandlingen. Det kan också vara fråga om kända fel i det tekniska systemet som ännu inte kunnat rättas till.

Den andra är när det efter den automatiserade behandlingen visar sig att ett beslut om skatt inte har fattats som det var avsett, på grund av misstag i samband med den automatiserade behandlingen. De misstag som avses är t.ex. programmerings- och systemfel samt misstag i de manuella förstegen till den automatiserade behandlingen (se avsnitt 4.2).

För att i dessa typer av situationer förenkla för de berörda myndigheterna föreslås att Transportstyrelsen ska kunna fatta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt även på annat sätt än genom automatiserad behandling när det inte är möjligt att besluta genom sådan behandling, eller om det på grund av misstag i samband med automatiserad behandling inte fattats något sådant beslut. Det är Transportstyrelsen som ansvarar för den automatiserade behandlingen och det kan därför i många fall vara enklare för Transportstyrelsen att åtgärda fel som har samband med den. De föreslagna ändringarna skapar en större flexibilitet och innebär att Transportstyrelsen får möjlighet att fatta beslut om skatt även på andra sätt, t.ex. genom att beslut fattas av en handläggare, i stället för att ärendet behöver hanteras av Skatteverket på det sätt som gäller för omprövning. Ändringarna syftar till en effektivare och mer ändamålsenlig handläggning.

De föreslagna ändringarna förhindrar inte att Transportstyrelsen, i de fall det är möjligt, avhjälper misstag i samband med automatiserad behandling genom ny automatiserad behandling. En sådan hantering är sannolikt i många fall det mest effektiva.

Transportstyrelsens möjligheter att besluta om fordonsskatt och saluvagnsskatt bör avgränsas i tid, på samma sätt som gäller för Skatteverkets möjlighet att fatta omprövningsbeslut som är till nackdel för skattskyldiga. Detta gör det tydligt inom vilken period Transportstyrelsen kan besluta om fordonsskatt och saluvagnsskatt samt bidrar till enhetlighet i fordonsskattesystemet. Transportstyrelsen föreslås därför få meddela sådana beslut senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut.

Om Transportstyrelsen inte har fattat ett beslut kan Skatteverket i stället besluta i frågan på det sätt och inom den tid som gäller för omprövning. Detta gäller såväl under som efter utgången av den angivna tiden. Det bör förtydligas att Transportstyrelsen därefter inte får fatta beslut i samma fråga. En sådan bestämmelse föreslås därför.

Av avsnitt 4.6 framgår att de ändringar som beskrivits ovan också gäller för vägavgift som betalas för svenskt fordon. När det gäller Transportstyrelsens beslut om att sätta ned vägavgift finns det särskilda bestämmelser i LVA som anger att sådana beslut fattas genom automatiserad 14 behandling. Det finns inte någon anledning att på detta sätt begränsa

Transportstyrelsens möjligheter att fatta just denna typ av beslut och begränsningarna föreslås därför tas bort.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 4 kap. 1 § VSL samt 17 a och 17 c §§ LVA. Förslaget innebär vidare att en ny paragraf, 4 kap. 1 a §, införs i VSL.

4.2 Utökad skyldighet att rätta uppenbart felaktiga beslut

Promemorians förslag

Transportstyrelsen ska rätta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt samt beslut om trängselskatt och tilläggsavgift enligt lagen om trängselskatt om den beslutade skatten eller avgiften blivit uppenbart felaktig på grund av misstag i samband med automatiserad behandling.

Skälen för förslaget

Transportstyrelsen ska enligt nuvarande 4 kap. 1 § andra stycket VSL rätta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt som blivit uppenbart oriktiga på grund av misstag vid den automatiserade behandlingen. Detsamma gäller beslut om trängselskatt och tilläggsavgift enligt 14 a § LTS. En rättelse kan vara till den skatt- eller avgiftsskyldiges fördel, genom att skatten eller avgiften sätts ned, eller till dennes nackdel, genom att ytterligare skatt eller avgift tas ut.

De fel som kan behöva rättas är enligt förarbetena exempelvis programmerings- eller systemfel som ger upphov till ett större antal felaktiga debiteringar, och där rättelse enklast kan ske av den myndighet som har att svara för dessa funktioner (prop. 1987/88:159 s. 54 och prop. 2005/06:65 s. 122). Även andra fel än sådana som anges i förarbetena kan dock ge upphov till ett större antal felaktiga beslut, t.ex. misstag i de manuella förstegen till Transportstyrelsens automatiserade behandling. Det är även i dessa fall fråga om fel där rättelse enklast kan ske av den myndighet som har att svara för dessa funktioner. Trots det omfattas de inte av Transportstyrelsens skyldighet att rätta uppenbart oriktiga beslut, eftersom det inte är fråga om fel vid den automatiserade behandlingen. För att komma till rätta med detta föreslås att Transportstyrelsen ska rätta beslut där skatten blivit uppenbart oriktig på grund av misstag i samband med automatiserad behandling. Genom den föreslagna ändringen utökas Transportstyrelsens skyldighet att rätta beslut till att omfatta även andra typer av fel som har med den automatiserade behandlingen att göra. Rättelse kan ske genom automatiserad behandling eller på något annat sätt, exempelvis genom manuella beslut.

I syfte att språkligt modernisera de aktuella bestämmelserna föreslås även att ordet ”oriktig” som förekommer i de nuvarande bestämmelserna ersätts av ordet ”felaktig”.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 4 kap. 1 § VSL och 14 a § LTS.

4.3 Möjlighet att rätta beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av förbiseendefel

Promemorians förslag

Transportstyrelsen får rätta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt samt beslut enligt lagen om trängselskatt i de fall beslutet innehåller en uppenbar felaktighet till följd av skrivfel, räknefel eller annat liknande förbiseende.

Skälen för förslaget

Det har förekommit att Transportstyrelsens beslut, som den enskilda underrättats om i samma handling som inbetalningskortet för att betala skatten, har innehållit skriv- eller räknefel. Det kan t.ex. röra sig om datum för ikraftträdande av en lagändring eller fel datum för ägaruppgifter. Besluten i sig har varit korrekta när det gäller belopp, skattskyldig och skatteperiod. Om felen på detta sätt inte rör den beslutade skatten kan sådana fel inte rättas med stöd av nuvarande regler. Den här typen av fel kan göra det otydligt för enskilda vad det är som beslutats och leda till frågor eller begäran om omprövning. För att undvika detta bör Transportstyrelsen med tillämpning av 36 § FL kunna rätta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt samt beslut enligt LTS. De befintliga bestämmelserna om att 36 § FL inte ska tillämpas för sådana beslut föreslås därför tas bort.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 4 kap. 1 § VSL och 3 a § LTS.

4.4 Betalning av skatter i vissa fall

Promemorians förslag

Fordonsskatt och saluvagnsskatt ska betalas inom 30 dagar från beslutsdagen – när Transportstyrelsen har beslutat om skatten genom automatiserad

behandling och det finns särskilda skäl, – när Transportstyrelsen har beslutat om skatten på annat sätt än

genom automatiserad behandling, – när Transportstyrelsen har beslutat om skatten genom rättelse, och – när Skatteverket som första instans har påfört skatten.

Skälen för förslaget

När Transportstyrelsen beslutar om fordonsskatt eller saluvagnsskatt 16 bestäms betalningstiden i regel av vilken skatteperiod eller vilket skatteår

beslutet gäller. Betalningstiden kan också vara beroende av någon händelse av betydelse för beslutet, såsom ändrad beskaffenhet hos ett fordon eller ändrad lagstiftning. Transportstyrelsens beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt fattas genom automatiserad behandling. Denna hantering är anpassad efter bestämmelserna om betalningstider, så att den skattskyldige ska få en rimlig tid på sig att betala från det att beslutet fattats. När det är fråga om fordonsskatt eller saluvagnsskatt som har fastställts av Skatteverket genom beslut om omprövning är betalningstiden i stället alltid 30 dagar från beslutsdagen.

I avsnitt 4.1 föreslås Transportstyrelsen få möjlighet att i vissa fall fatta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt även på annat sätt än genom automatiserad behandling. Det kan t.ex. vara fråga om att beslut om skatt inte fattats som det var avsett, på grund av misstag i samband med den automatiserade behandlingen. Att upptäcka och genom nya beslut avhjälpa sådana misstag kan ta tid, vilket kan innebära att den skattskyldige får väldigt kort tid på sig att betala skatten, eller att förfallodagen redan har passerat när beslutet fattas. Detta gäller oavsett om nya beslut fattas genom ny automatiserad behandling eller på något annat sätt. Samma sak gäller också i de fall Transportstyrelsen rättar beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt för att skatten har blivit uppenbart felaktig. Betalningstiden ändras då inte, trots att även ett sådant beslut om rättelse kan dröja. Om den skattskyldige inte har möjlighet att betala i tid finns det risk att dröjsmålsavgift tas ut och när det gäller fordonsskatt finns det även risk att det aktuella fordonet får användningsförbud, utan att den skattskyldige kunnat göra något för att förhindra det. För att undvika detta föreslås att betalning i stället ska ske inom 30 dagar från beslutsdagen när Transportstyrelsen beslutat om fordonsskatt och saluvagnsskatt på annat sätt än genom automatiserad behandling. Det kommer inte alltid att finnas behov av den längre betalningstiden när Transportstyrelsen beslutat på annat sätt än genom automatiserad behandling och ett alternativ vore därför att införa mer detaljerade bestämmelser som reglerar för vilka sådana beslut den längre betalningstiden ska gälla. En enhetlig betalningstid vid sådana beslut bedöms dock vara att föredra eftersom det förenklar hanteringen och i princip alltid kommer vara till enskildas fördel.

När beslut fattas genom automatiserad behandling kan det förekomma att så sker nära inpå att skatten ska vara betald. För att den skattskyldige inte ska riskera att få alltför kort tid på sig att betala, föreslås det att den längre tidsfristen ska gälla och att skatt ska betalas inom 30 dagar även när beslut har fattats genom automatiserad behandling och det finns särskilda skäl. Sådana skäl bör finnas så snart det är fråga om ett sådant beslut och det fattas senare än vad som ursprungligen var avsett.

Vidare kan det förekomma att skatt beslutas genom automatiserad behandling och att Transportstyrelsen sedan rättar beslutet. För de fall där skatten blev för låg i det ursprungliga beslutet kommer den skattskyldige att påföras ytterligare skatt. Av samma skäl som ovan bedöms det i den situationen finnas behov av en bestämmelse som säkerställer att den skattskyldige inte riskerar att få alltför kort tid på sig att betala. Det föreslås därför att betalning av det belopp som tillkommer att betala ska ske inom 30 dagar från beslutsdagen när Transportstyrelsen efter rättelse beslutar att påföra ytterligare skatt. Betalningstiden för den ursprungligen beslutade

skatten ändras dock inte. Om beloppet som ska betalas blir lägre efter Transportstyrelsens rättelse kommer betalningstiden inte heller att ändras.

Enligt befintliga bestämmelser kan Skatteverket i vissa fall fatta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt som första instans. Det görs då på det sätt och inom den tid som gäller för omprövning, men beslutet är i teknisk mening inte att betrakta som ett omprövningsbeslut (prop. 2005/06:65 s. 75). Precis som i dag bör betalningstiden i dessa fall vara 30 dagar från beslutsdagen, för att undvika att den skattskyldige får väldigt kort tid på sig att betala skatten, eller att förfallodagen redan har passerat när beslutet fattas. Ett förtydligande om detta föreslås därför införas.

Lagförslag

Förslaget medför ändring i 5 kap. 7 § VSL.

4.5 Vissa ändringar i bestämmelserna om omprövning och överklagande

Promemorians förslag

Transportstyrelsens beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt får överklagas först när beslutet har omprövats av Skatteverket, oavsett på vilket sätt beslutet har fattats.

Bestämmelserna i skatteförfarandelagen om omprövning av överklagade beslut ska inte gälla vid en begäran om omprövning av Transportstyrelsens beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt.

Skälen för förslaget

Av 7 kap. 1 § första stycket VSL framgår att Transportstyrelsens automatiserade beslut får överklagas först när beslutet har omprövats av Skatteverket. Om en skattskyldig överklagar ett automatiserat beslut innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning.

Genom de föreslagna ändringarna i avsnitt 4.1 får Transportstyrelsen möjlighet att i vissa fall fatta beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt på annat sätt än genom automatiserad behandling. Av förenklingsskäl bör beslut som har fattats av Transportstyrelsen på annat sätt än automatiserat behandlas på samma sätt som automatiserade beslut vid ett överklagande. Det föreslås därför att Transportstyrelsens beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt ska få överklagas först när beslutet har omprövats av Skatteverket, oavsett på vilket sätt beslutet har fattats.

Vid en begäran om omprövning av Transportstyrelsens automatiserade beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt gäller i dag 67 kap. 19–21 §§ SFL (se avsnitt 3.5). I 67 kap. 20 och 21 §§ SFL regleras omprövning av beslut som har överklagats. Dessa bestämmelser bedöms inte fylla någon funktion i förhållande till en begäran om omprövning av Transportstyrelsens beslut om fordonsskatt och saluvagnsskatt. Hänvisningen i 7 kap. 4 § första stycket VSL till de nämnda bestämmelserna föreslås därför tas bort. Däremot bör hänvisningen till 67 kap.

19 § SFL, som anger hur ett överklagande ska hanteras om det lämnas till domstol i stället för till Skatteverket, kvarstå.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 7 kap. 1 och 4 §§ VSL.

4.6 Ändringar i vägavgiftsförfarandet

Promemorians bedömning

Det behövs inte några särskilda bestämmelser för att de föreslagna ändringarna för fordonsskatt och saluvagnsskatt även ska gälla för vägavgift som betalas för ett svenskt fordon.

Skälen för bedömningen

När det gäller vägavgift som betalas för ett svenskt fordon är förfarandereglerna i stora delar desamma som för fordonsskatt och saluvagnsskatt (se 12 § LVA, där det anges att 4 kap. och 5 kap. 7 § VSL gäller i tillämpliga delar, samt 35 § LVA, där det anges att bl.a. 7 kap. VSL gäller i tillämpliga delar). Det bedöms lämpligt att de ändringar som föreslagits ovan för fordonsskatten och saluvagnsskatten också gäller för vägavgiften. Samtliga föreslagna ändringar avser bestämmelser i antingen 4 kap., 5 kap. 7 § eller 7 kap. VSL. Dessa bestämmelser bedöms i dag tillämpas fullt ut på vägavgiften, utan hinder av skrivningen ”i tillämpliga delar”. De föreslagna ändringarna bedöms därmed också få fullt genomslag på vägavgiftsförfarandet. Några särskilda bestämmelser behövs alltså inte för att ändringarna ska gälla även vägavgiften för svenska fordon.

Vägavgift betalas även för utländska fordon. För sådana fordon gäller dock andra bestämmelser som inte påverkas av de förslag som lämnas i denna promemoria.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag

Ändringarna träder i kraft den 1 februari 2028.

Promemorians bedömning

Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen

Med hänsyn till den tid som kan krävas för att underlätta myndigheternas implementering av de föreslagna ändringarna föreslås ändringarna träda i kraft den 1 februari 2028.

Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i tillämpliga delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

Eftersom förslaget innebär mindre systemvårdande ändringar bedöms konsekvenserna vara små. En utvärdering av ändringarna bedöms inte vara motiverad.

6.1 Offentligfinansiella effekter

Förslaget bedöms inte medföra några offentligfinansiella effekter. Smärre ränteeffekter kan uppstå till följd av att betaltidpunkten i vissa fall förskjuts när Transportstyrelsen får utökade möjligheter att fatta och rätta beslut, men detta bedöms ske i mycket få fall.

6.2 Effekter för företag och privatpersoner

Effektivare handläggning av ärenden om fordonsskatt, saluvagnsskatt och vägavgift bedöms kunna leda till att handläggningstiden i vissa fall blir kortare.

6.3 Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Mer flexibla och ändamålsenliga förfaranderegler bedöms göra Skatteverkets och Transportstyrelsens handläggning av ärenden om fordonsskatt, saluvagnsskatt och vägavgift mer effektiv. De ändringar som behöver göras för att anpassa Transportstyrelsens it system till förslagen bedöms innebära initiala, men begränsade, utvecklingskostnader. Vidare behöver Skatteverket och Transportstyrelsen uppdatera informationsmaterial. Utgångspunkten är att tillkommande kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms inte påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra ökade kostnader för andra myndigheter.

6.4 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte påverka sysselsättning, inflation, fördelning eller den ekonomiska jämställdheten. Förslaget bedöms inte heller påverka offentlig sektor utöver de berörda myndigheterna, klimatet eller miljön.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

4 kap.

1 § Vägtrafikskatt beslutas av Transportstyrelsen genom automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret.

Transportstyrelsen får besluta om vägtrafikskatt även på annat sätt än genom automatiserad behandling, om skatt inte har beslutats enligt första stycket på

grund av

1. att det inte är möjligt att besluta genom automatiserad behandling, eller 2. misstag i samband med automatiserad behandling.

Om skatt som har beslutats enligt första stycket har blivit uppenbart felaktig på grund av misstag i samband med automatiserad behandling, ska Transportstyrelsen rätta beslutet.

Bestämmelserna i 37–39 §§ förvaltningslagen (2017:900) om ändring av beslut tillämpas inte i fråga om Transportstyrelsens beslut enligt första–tredje styckena.

I paragrafen regleras hur Transportstyrelsen fattar beslut om vägtrafikskatt. Paragrafen innehåller även bestämmelser om rättelse och ändring av sådana beslut.

Andra stycket är nytt och anger under vilka förutsättningar Transportstyrelsen får besluta om vägtrafikskatt även på annat sätt än genom automatiserad behandling, t.ex. genom att beslut fattas av en handläggare. Första punkten rör situationer när det står klart redan på förhand att det inte är möjligt för Transportstyrelsen att fatta beslut om vägtrafikskatt genom automatiserad behandling. Det kan t.ex. handla om att beslut som rör vissa fordon till följd av tekniska begränsningar inte kan hanteras vid den automatiserade behandlingen eller vara fråga om kända fel i det tekniska systemet som ännu inte kunnat rättas till. Andra punkten rör situationer när det efter den automatiserade behandlingen visar sig att ett beslut om vägtrafikskatt inte fattats som det var avsett, på grund av misstag i samband med den automatiserade behandlingen. De misstag som avses är t.ex. programmerings- och systemfel samt misstag i de manuella förstegen till den automatiserade behandlingen.

Tredje stycket, nuvarande andra stycket, anger under vilka förutsättningar Transportstyrelsen ska rätta felaktiga beslut enligt första stycket. I stycket görs en ändring som utökar Transportstyrelsens skyldighet att rätta beslut till att utöver fel vid den automatiserade behandlingen, t.ex. programmerings- eller systemfel, även omfatta andra typer av fel som har med den automatiserade behandlingen att göra, t.ex. misstag i de manuella förstegen till den automatiserade behandlingen.

Rättelse kan ske genom automatiserad behandling eller på något annat sätt, t.ex. genom att beslut fattas av en handläggare. Vidare byts ordet oriktig ut mot ordet felaktig i stycket. Den ändringen är av språklig karaktär och någon ändring i sak är inte avsedd.

Fjärde stycket, nuvarande tredje stycket, innehåller undantag från vissa bestämmelser i FL vad gäller Transportstyrelsens beslut om vägtrafikskatt. I stycket görs en ändring som innebär att 36 § FL, som reglerar rättelse av beslut som innehåller uppenbara felaktigheter till följd av någons förbiseende, görs tillämplig i fråga om beslut enligt paragrafens första till tredje stycken. Till följd av detta görs även en ändring av redaktionellt slag.

Övervägandena finns i avsnitt 4.1–4.3.

1 a § Beslut enligt 1 § första eller andra stycket får meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut. Ett sådant beslut får dock inte meddelas om ett beslut i samma fråga dessförinnan har meddelats enligt 2 § tredje stycket.

I paragrafen, som är ny, anges när Transportstyrelsen senast får fatta beslut enligt 4 kap. 1 § första eller andra stycket.

Den frist för beslutsfattande som anges i paragrafen överensstämmer med den som enligt 4 kap. 5 § tredje stycket gäller för Skatteverkets omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige.

Om Transportstyrelsen inte har beslutat i en fråga får Skatteverket i stället fatta beslut i frågan i den ordning som gäller för omprövning. I paragrafen förtydligas att Transportstyrelsen inte får fatta beslut i frågan efter att Skatteverket har gjort det i sådan ordning.

Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

5 kap.

7 § Vägtrafikskatt ska betalas inom 30 dagar från beslutsdagen om den har

1. beslutats enligt 4 kap. 1 § första stycket och det finns särskilda skäl, 2. beslutats enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje stycket,

3. beslutats enligt 4 kap. 2 § tredje stycket, eller

4. påförts genom beslut om omprövning enligt 4 kap.

I paragrafen anges i vilka fall vägtrafikskatt ska betalas inom 30 dagar från beslutsdagen.

Ändringarna innebär att en punktlista införs och att en språklig ändring samtidigt genomförs.

Bestämmelserna i första punkten är nya och innebär att detta gäller för vägtrafikskatt som har beslutats genom automatiserad behandling om det finns särskilda skäl. Det finns i princip alltid särskilda skäl om det finns risk för att den skattskyldige annars får alltför kort tid på sig att betala skatten, t.ex. för att beslutet fattats senare än vad som ursprungligen var avsett.

Bestämmelserna i andra punkten är nya och innebär att detta gäller för vägtrafikskatt som har beslutats på annat sätt än genom automatiserad behandling, eller som har tillkommit genom rättelse efter att skatt som beslutats enligt första stycket har blivit uppenbart felaktig på grund av misstag i samband med automatiserad behandling.

I tredje punkten förtydligas att detta gäller för vägtrafikskatt som har 22 beslutats av Skatteverket som första instans.

I fjärde punkten, som motsvarar paragrafens tidigare lydelse, anges att detta gäller för vägtrafikskatt som har påförts genom beslut om omprövning enligt 4 kap.

Av paragrafen följer att betalningstiden för det belopp som tillkommer att betala blir 30 dagar i samtliga fall som det är fråga om att påföra en skattskyldig ytterligare skatt. Betalningstiden för den sedan tidigare beslutade skatten ändras inte. Om beloppet som ska betalas blir lägre kommer betalningstiden inte heller att ändras.

Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

7 kap.

1 § Beslut enligt denna lag får, utom i de fall som avses i andra stycket, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige och av det allmänna ombudet hos Skatteverket om inte något annat följer av andra föreskrifter. Transportstyrelsens beslut om vägtrafikskatt med stöd av 4 kap. 1 § får dock överklagas av den skattskyldige först när beslutet har omprövats av Skatteverket enligt 4 kap. 2 §. En skattskyldigs överklagande av ett sådant beslut innan beslutet har omprövats ska anses som en begäran om omprövning.

Beslut om revision får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I paragrafen finns bestämmelser om överklagande av beslut.

I första stycket tas ”genom automatiserad behandling” bort. Ändringen innebär att Transportstyrelsens beslut om vägtrafikskatt med stöd av 4 kap. 1 § får överklagas av den skattskyldige först när beslutet har omprövats av Skatteverket enligt 4 kap. 2 § oavsett om beslutet fattats genom automatiserad behandling eller på något annat sätt.

Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

4 § Vid en begäran om omprövning av Transportstyrelsens beslut enligt 4 kap. 1 § gäller 67 kap. 19 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Vid överklagande av Skatteverkets omprövningsbeslut enligt 4 kap. 2 § gäller 67kap. 19–22 §§ skatteförfarandelagen.

I paragrafen anges vilka bestämmelser i SFL som gäller vid en begäran om omprövning av Transportstyrelsens beslut enligt 4 kap. 1 §, respektive vid överklagande av Skatteverkets omprövningsbeslut enligt 4 kap. 2 §.

I första stycket tas ordet ”automatiserade” samt hänvisningen till 67 kap. 20 och 21 §§ SFL bort. Den första ändringen innebär att förfarandet när ett beslut som Transportstyrelsen fattat med stöd av 4 kap. 1 § begärs omprövat kommer att vara detsamma oavsett om beslutet fattats genom automatiserad behandling eller på något annat sätt. Den andra ändringen är endast redaktionell.

Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

17 a § Om avgiftsplikten har upphört innan avgiften är betald eller om ett fordons beskaffenhet har ändrats så att vägavgift ska tas ut med annat belopp, får avgiften sättas ned.

Beslut enligt första stycket fattas med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret, i enlighet med 17 § andra–fjärde styckena.

Om avgiften sätts ned på grund av att avgiftsplikten har upphört, ska samma avgift tas ut som enligt 17 § andra stycket.

I paragrafen finns bestämmelser om nedsatt vägavgift. I första stycket görs vissa redaktionella ändringar. I andra stycket tas ”genom automatiserad behandling” respektive ”vad som anges i” bort. Den första ändringen innebär att beslut om nedsatt vägavgift får fattas på annat sätt än genom automatiserad behandling. Den andra ändringen är endast redaktionell. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

17 c § Om ett fordons koldioxidutsläppsklass ändras efter en ny bedömning enligt 11 § lagen (2024:173) om indelning av tunga fordon i koldioxidutsläppsklasser, ska skillnaden mellan den beslutade avgiften och en ny lägre vägavgift (överskjutande avgift) återbetalas.

Återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar den överskjutande avgiften för antalet dagar för vilka avgift har betalats, räknat från och med den dag då avgift för den nya koldioxidutsläppsklassen ska tillämpas för den fordonsgrupp eller undergrupp av fordon som fordonet tillhör. Varje dag ska anses utgöra 1/360 av ett helt år.

Om överskjutande avgift ska återbetalas och vägavgift för den period som den överskjutande avgiften avser ännu inte har betalats, får vägavgiften sättas ned. Sådant beslut fattas med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret.

I paragrafen anges när en överskjutande avgift ska återbetalas och hur återbetalningen ska gå till. I paragrafen anges också att vägavgift får sättas ned om överskjutande avgift ska återbetalas och vägavgiften inte har betalats för den period som den överskjutande avgiften avser. I tredje stycket tas ”genom automatiserad behandling” bort. Ändringen innebär att beslut om nedsatt vägavgift får fattas på annat sätt än genom automatiserad behandling. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt

3 a § Bestämmelserna i 37–39 §§ förvaltningslagen (2017:900) om ändring av beslut tillämpas inte i fråga om Transportstyrelsens beslut enligt denna lag.

I paragrafen regleras tillämpningen av FL i fråga om Transportstyrelsens beslut enligt LTS.

Ändringen innebär att 36 § FL, som reglerar rättelse av beslut som innehåller uppenbara felaktigheter till följd av någons förbiseende, tillämpas i fråga om Transportstyrelsens beslut enligt LTS.

Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

14a § Om trängselskatt eller tilläggsavgift som har beslutats enligt 2 § andra stycket har blivit uppenbart felaktig på grund av misstag i samband med automatiserad behandling, ska Transportstyrelsen rätta beslutet.

I paragrafen anges under vilka förutsättningar Transportstyrelsen ska rätta felaktiga beslut om trängselskatt och tilläggsavgift som fattats genom automatiserad behandling.

I paragrafen görs en ändring som utökar Transportstyrelsens skyldighet att rätta beslut till att utöver fel vid den automatiserade behandlingen, exempelvis programmerings- eller systemfel, även omfatta andra typer av fel som har med den automatiserade behandlingen att göra, t.ex. misstag i de manuella förstegen till den automatiserade behandlingen. Rättelse kan ske genom automatiserad behandling eller på något annat sätt, t.ex. genom att beslut fattas av en handläggare. I paragrafen byts även ordet oriktig ut mot ordet felaktig. Den ändringen är av språklig karaktär och någon ändring i sak är inte avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.