Förslag på extra medelstilldelning till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB för ökade kostnader för marknätet

Promemoria

2026-06-30

Kulturdepartementet

Enheten för medier och demokrati

Förslag på extra medelstilldelning till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB för ökade kostnader för marknätet

Promemoria

2026-06-30

Kulturdepartementet

Enheten för medier och demokrati

1. Inledning I promemorian lämnas förslag på extra medelstilldelning till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB för ökade marknätskostnader som beror på att andra medieföretag har lämnat marknätet för tv. Förslaget avser ökade kostnader under 2026 och 2027.

2. Medelstilldelning till public service

2.1 Ett beslut om medelstilldelning för hela uppdragsperioden

Av 2 kap. 3 § lagen om public service (2025:986) följer att riksdagen beslutar om tilldelningen av avgiftsmedel för en hel tillståndsperiod, dvs. åtta år. I enlighet med det beslutet tilldelar riksdagen sedan årligen avgiftsmedel för public service-företagens verksamhet, 5 kap. 2 §.

Riksdagen har beslutat om tilldelning av avgiftsmedel för public serviceföretagen för uppdragsperioden 2026–2033. För 2026 har Sveriges Radio AB (SR) tilldelats 3 499 322 000 kronor, Sveriges Television AB (SVT) tilldelats 5 732 877 000 kronor och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) tilldelats 506 142 000 kronor, vilket innebär en uppräkning med tre procent jämfört med tilldelningen för 2025. Medelstilldelningen för respektive företag ska enligt beslutet därefter höjas med två procent per år 2027–2030 och med en procent per år 2031–2033 (prop. 2024/25:166, bet. 2025/26:KrU2, rskr. 2025/26:15).

2.2 Frågan om extra medelstilldelning till följd av ökade kostnader för marknätet

I propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (prop. 2024/25:166) behandlar regeringen frågan om public service-företagens ökade kostnader för marknätet. Regeringen gör

bedömningen att om andra medieföretag lämnar marknätet under tillståndsperioden och detta medför påtagligt ökade kostnader för public service-företagen, bör detta ses som en extraordinär kostnad som därför inte bör ingå i det medelsbeslut som avser tillståndsperioden 2026–2033 (s. 161). Motsvarande bedömning gjordes av 2023 års parlamentariska public servicekommitté i betänkandet Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34 s. 421).

I propositionen anger regeringen att om de ökade kostnaderna bedöms vara påtagliga och ses som extraordinära och därför aktualiserar en extra medelstilldelning så bör den baseras på ett remitterat underlag med förslag om extra medelstilldelning och en proposition till riksdagen (s. 162).

3. Ökade kostnader för marknätet

3.1 Krav på public service att sända i marknätet

Riksdagen har beslutat att public service-företagen (SR, SVT och UR) ska fortsätta sända radio och tv i marknätet under uppdragsperioden 2026 – 2033 och att sändningarna ska kunna tas emot av minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen (prop. 2024/25:166, bet. 2025/26:KrU2, rskr. 2025/26:15).

Som skäl för att ställa upp kraven anges bland annat att marknätet fortsatt är viktigt för att nå hela befolkningen och är av stor betydelse ur beredskapsoch säkerhetssynpunkt. Marknätet har fördelen att allmänhetens mottagning av sändningarna kan ske med enklare utrustning, särskilt när det gäller radio. Infrastrukturen är genom Teracoms ägande under statlig kontroll och möjliggör en robust utsändning med få avbrott och störningar. Den robusthet som finns i marknätet innebär att radio- och tv-sändningarna fortfarande lämpar sig särskilt väl för sändning av VMA och annan samhällsviktig information. Om samhället drabbas av kris eller krig är det centralt att public service kan nå ut med aktuell och relevant information till hela befolkningen. Kravet på 99,8 procents befolkningstäckning ger också en god yttäckning. Det är viktigt inte minst för en stabil mottagning av radio, till exempel längs vägar.

SVT ska enligt villkor i sitt public service-uppdrag betala sina egna och UR:s sammanlagda kostnader för distributionen i marknätet i enlighet med avtal mellan företagen.

4 (11)

3.2 Övriga medieaktörer har lämnat marknätet för tv

Sedan början av 2026 har samtliga övriga medieaktörer som har sänt tv i marknätet lämnat nätet. Sändningarna av betal-tv-kanaler upphörde i januari 2025 och TV4 AB:s sändningar upphörde i början av januari 2026. Ingen ny aktör har ansökt om att sända marksänd tv under tillståndsperioden 2026– 2033. Utöver SVT och UR är det därför inte längre någon annan aktör som sänder tv i marknätet.

3.3 Prisregleringen av marknätet har upphört

Den 8 december 2025 fattade Post och telestyrelsen (PTS) beslut om avreglering av marknaderna för utsändning av fri-tv och analog ljudradio via marknät (PTS dnr: 25-18006). Beslutet innebär att skyldigheten för Teracom att tillhandahålla distribution av fri-tv (dvs. tv-kanaler som sänds utan kryptering och som kan ses utan abonnemang eller annan extra kostnad) respektive analog ljudradio till s.k. kostnadsorienterad prissättning, inte längre gäller från och med den 1 januari 2026. Det innebär att det inte längre finns någon prisreglering av Teracoms prissättning för distribution i marknätet.

3.4 Public service-företagens avtal med Teracom

SR och SVT träffar avtal med Teracom om priset och villkoren för utsändning av radio- och tv-kanaler i marknätet.

SR:s kostnader för utsändningen i marknätet var 285 miljoner kr för 2024 och 318 miljoner kr för 2025. För 2026 kommer SR:s kostnader uppgå till 340 miljoner kronor.

SVT:s kostnader för utsändningen i marknätet var 163 miljoner kronor 2024, 195 miljoner kronor 2025 och kommer att vara 374 miljoner kronor 2026.

3.5 Hemställningar från public service-företagen för ökade marknätskostnader

SR kom den 12 september 2025 in med en hemställan om tilldelning av extra medel för ökade marknätskostnader under 2025 med 27 miljoner kronor (Ku2025/00904). Den 21 januari 2026 kom SR in med en ny hemställan om tilldelning av extra medel för ökade marknätskostnader under 2026 med ett belopp mellan 22 och 73 miljoner kronor (Ku2026/00035). Denna hemställan preciserades den 5 maj 2026 till 41 miljoner kronor, efter att SR och Teracom ingått en överenskommelse avseende distribution i marknätet

5 (11)

för 2026. Beloppet motsvarar cirka 1,2 procent av SR:s medelstilldelning 2026.

SVT kom den 3 oktober 2025 in med en hemställan om kompensation för extraordinära marknätskostnader vid sidan av den ordinarie medelstilldelningen under tillståndsperioden 2026–2033 (Ku2025/00969). I hemställan anges att kostnaderna för företagets sändningar i marknätet blir drygt 1,5 miljarder kronor högre under tillståndsperioden än vad de tidigare prognosticerat. Kostnadsökningen för 2026 är enligt SVT 192 miljoner kronor och för 2027 191 miljoner kronor. För 2026 motsvarar kostnadsökningen cirka 3,3 procent av företagets medelstilldelning.

4. Förslag på extra medelstilldelning för ökade marknätskostnader Förslag: SVT och SR tilldelas extra medel för ökade marknätskostnader med

- 383 miljoner kronor för SVT och 82 miljoner kronor för SR, vilket motsvarar hela den beräknade kostnadsökningen för 2026 och 2027 (alternativ 1),

- 287 miljoner kronor för SVT och 62 miljoner kronor för SR, vilket motsvarar cirka 75 procent av den beräknade kostnadsökningen för 2026 och 2027 (alternativt 2),

- 192 miljoner kronor för SVT och 41 miljoner kronor för SR, vilket motsvarar cirka 50 procent av den beräknade kostnadsökningen för 2026 och 2027 (alternativ 3), eller

- 96 miljoner kronor för SVT och 21 miljoner kronor för SR, vilket motsvarar cirka 25 procent av den beräknade kostnadsökningen för 2026 och 2027 (alternativ 4).

Bedömning: Regleringen av public service med ett riksdagsbeslut om medelstilldelning som gäller för en hel uppdragsperiod skapar stabila villkor för public service och värnar dess oberoende. Frågor om extra medel bör även fortsatt hanteras restriktivt och enbart komma i fråga i absoluta undantagsfall.

6 (11)

Skälen för förslaget och bedömningen

De ökade marknätskostnaderna är att anse som påtagliga och bör föranleda en extra medelstilldelning Av 2 kap. 3 § lagen om public service följer att riksdagen beslutar om tilldelningen av avgiftsmedel för en hel uppdragsperiod, dvs. åtta år. Att riksdagens medelsbeslut avser hela uppdragsperioden har ansetts viktigt för att värna public service-företagens självständighet och oberoende. Det ger dem tydliga och stabila finansiella förutsättningar att inom ramen för sina respektive uppdrag planera sin verksamhet och hantera kostnadsökningar som kan uppstå under perioden till exempel på grund av omvärldsförändringar.

Ett uppdrag som sträcker sig över åtta år är en lång tid i en föränderlig medievärld. I förarbetena till bestämmelserna om medelstilldelning framgår att ett medelsbeslut som gäller hela perioden inte utesluter att riksdagen, om det finns medel på public service-kontot, kan fatta separata beslut om extra medel för oförutsedda kostnader som orsakas till exempel av extraordinära händelser. Det vill säga händelser som public service-företagen inte haft möjlighet att förutse eller planera för. Frågor om extra medel bör enligt förarbetena dock hanteras restriktivt och bör enbart komma i fråga i absoluta undantagsfall (prop. 2017/18:261 s. 46).

När regeringen tog ställning till de ekonomiska förutsättningarna för public service under 2026–2033 gjordes bedömningen att påtagligt ökade kostnader som beror på att andra medieföretag lämnat marknätet bör ses som en sådan extraordinär kostnad som inte bör ingå i medelsbeslutet för perioden och som därför kan aktualisera en extra medelstilldelning (prop. 2024/25:166 s. 161 och 162). Motsvarande bedömning gjordes av 2023 års parlamentariska public service-kommitté (SOU 2024:34 s. 421–423).

Av äskandena från SVT och SR framgår att de ökade marknätskostnaderna under 2026 sammanlagt uppgår till 233 miljoner kronor, varav 192 miljoner kronor avser SVT och 41 miljoner kronor avser SR. Sammantaget bör denna kostnadsökning, med beaktande av företagens tidigare kostnader för marknätet och den årliga medelstilldelningen, anses vara påtaglig. Som följer av regeringens bedömning i public service-propositionen är kostnadsökningen därmed att ses som en sådan extraordinär kostnad som inte bör

7 (11)

ingå i medelsbeslutet för tillståndsperioden. Den bör därför föranleda en extra medelstilldelning.

Medelstilldelningen bör avse ökade marknätskostnader under 2026 och 2027 Som konstateras ovan bör de ökade marknätskostnaderna inte omfattas av riksdagens medelsbeslut för innevarande uppdragsperiod. Förslaget till extra medelstilldelning bör därför begränsas till att kompensera för ökade marknätskostnader under denna period och bör alltså inte omfatta kostnadsökningar som public service-företagen har haft tidigare.

Distributionsutredningen 2024 (Ku 2024:02) har i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ändringar av hur infrastrukturen för och driften av marknäten ska finansieras framöver. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2026. Eventuella förslag från utredningen skulle kunna påverka kostnaderna för marknätet från och med 2028. Det framstår inte som lämpligt att föregripa sådana eventuella förslag. Förslaget till extra medelstilldelning bör därför begränsas till att avse ökade marknätskostnader under 2026 och 2027.

Storleken på tilldelningen Som redogörs för ovan uppgår de ökade marknätskostnaderna för 2026 till 192 miljoner kronor för SVT och 41 miljoner kronor för SR. Några avtal om utsändningstjänsterna i marknätet för 2027 har ännu inte slutits. SVT beräknar att kostnadsökningen för 2027 kommer att uppgå till 191 miljoner kronor. Det är rimligt att anta att kostnadsökningen för SR under 2027 kommer uppgå till motsvarande belopp som för 2026, dvs. 41 miljoner kronor.

Nästa fråga är hur mycket av den beräknade kostnadsökningen för 2026 och 2027 som företagen bör kompenseras för genom en extra medelstilldelning. Vid denna bedömning finns flera olika omständigheter att ta hänsyn till.

Alternativ 1 – hela den beräknade kostnadsökningen för 2026 och 2027 bör ersättas genom en extra medelstilldelning

Ett alternativ är att ersätta hela den beräknade kostnadsökningen för marknätet, vilket innebär att SVT tilldelas 383 miljoner kronor och SR 82 miljoner kronor. Som redogjorts för ovan har denna kostnadsökning inte ingått i det ordinarie medelsbeslut som avser 2026 och 2027 och som

8 (11)

beslutats av riksdagen. Den ordinarie medelstilldelningen för dessa år har beräknats för att ge public service-företagen förutsättningar att kunna utvecklas och möta framtidens behov. Genom tilldelningen har företagen bedömts kunna genomföra det beredskapsuppdrag som omfattar både fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig. Företagens beredskapsuppdrag och det nya säkerhetspolitiska läget efter Rysslands krig i Ukraina har också bedömts kräva stora resurser vid uppdragsperiodens början. Även de teknikneutrala kraven på hög säkerhet och tillgänglighet har bedömts vara resurskrävande framför allt inledningsvis (se prop. 2024/25:166 s. 157). Med tanke på att det oroliga omvärldsläget har försämrats ytterligare på senare tid har den resursförstärkning som var avsedd att användas för beredskap och digital säkerhet snarast ökat i betydelse. Eftersom de ökade marknätskostnaderna inte ingått i ordinarie medelsbeslut är det därför rimligt att hela kostnadsökningen ersätts. Public service-företagen får därigenom möjlighet att utföra sina uppdrag, däribland beredskapsuppdragen, inom ramen för den medelstilldelning som både regering och riksdag har ansett krävas för uppdragen och som riksdagen också beslutat om. Alternativet innebär att de grundläggande ekonomiska förutsättningarna som företagen utgått från och planerat sin verksamhet utifrån inte ändras redan under de två första åren av uppdragsperioden.

Alternativ 2, 3 och 4 – delar av den beräknade kostnadsökningen för 2026 och

2027 bör ersättas genom en extra medelstilldelning

I stället för att ersätta hela den beräknade kostnadsökningen, dvs. alternativ 1, kan en medelstilldelning kompensera delar av denna ökning. Det finns flera skäl för att välja en sådan lösning. Ett viktigt skäl är att det finns en osäkerhet kring hur stor andel av kostnadsökningen som är direkt hänförlig till att andra medieföretag lämnat marknätet och vad som kan bero på andra faktorer. Ökade marknätskostnader som till exempel beror på allmän prisutveckling, investeringar eller ytterligare krav på säkerhet bör public service-företagen själva kunna hantera inom ramen för sin ordinarie tilldelning. Sådana kostnadsökningar bör därför inte kompenseras genom en extra medelstilldelning. Inte heller bör ökade kostnader som hänför sig till exempelvis riskpåslag som Teracom tar ut med beaktande av bland annat risk för inflation, ökade energipriser eller utvecklingen av Teracoms andra uppdrag beaktas. Till det kommer att avtalen som SVT och SR har tecknat med Teracom är ettåriga och därmed enbart avser kostnader för 2026. Hur stora kostnaderna och därmed också kostnadsökningarna kommer att bli 2027 är alltså inte helt klart. I det sammanhanget bör också framhållas att det

9 (11)

ligger ett stort eget ansvar på företagen att planera sin verksamhet för att kunna hantera kostnadsökningar som beror på omvärldsförändringar och göra de prioriteringar som krävs inom ramen för ordinarie tilldelning. Att enbart ersätta delar av den beräknade kostnadsökningen genom en extra medelstilldelning framstår med beaktande av dessa aspekter som rimligt.

Ett alternativ är i sådana fall att 75 procent av den beräknade kostnadsökningen för 2026 och 2027 ersätts genom en extra medelstilldelning, vilket innebär att SVT tilldelas 287 miljoner kronor och SR 62 miljoner kronor (alternativ 2). Ett annat alternativ är att 50 procent av den beräknade kostnadsökningen för åren ersätts genom en extra medelstilldelning, vilket innebär att SVT tilldelas 192 miljoner kronor och SR 41 miljoner kronor (alternativ 3). Ytterligare ett alternativ är att 25 procent av den beräknade kostnadsökningen för åren ersätts genom en extra medelstilldelning, vilket i så fall innebär att SVT tilldelas 96 miljoner kronor och SR 21 miljoner kronor (alternativ 4).

Förslaget ändrar inte förutsättningarna för frågor om extra medel under en uppdragsperiod Den föreslagna extra medelstilldelningen utgår från bedömningen som regeringen och 2023 års parlamentariska public service-kommitté har gjort. Förslaget innebär därför inte på något sätt att förutsättningarna för extra medelstilldelning ändras. Huvudregeln är således även fortsatt att riksdagens medelsbeslut gäller under hela perioden och att frågor om extra tilldelning ska hanteras restriktivt och bara komma i fråga i absoluta undantagsfall. Det är i samband med tilldelning av medel som de största riskerna för oberoendet uppstår och därigenom även allmänhetens förtroende för verksamheten och finansieringssystemets legitimitet. Som redogörs för ovan ligger därmed ett stort ansvar på public service-företagen att planera sin verksamhet så att de kan hantera kostnadsökningar som beror på omvärldsförändringar och andra händelser som kan inträffa under resterande del av uppdragsperioden inom ramen för sin ordinarie tilldelning.

Det förslag som nu lämnas innebär alltså inte en öppning för att public service ska kunna få ersättning för andra kostnader som ökat eller som kan komma att öka under tillståndsperioden, till exempel ökade kostnader för beredskapsarbete, investeringar i ny teknik eller andra kostnadsökningar. Att värna och upprätthålla denna bärande princip för medelstilldelningen är

10 (11)

viktigt för legitimiteten för public service-verksamheten och för regleringen och styrningen av public service.

5. Konsekvenser

5.1 Konsekvenser för public service-företagen

De fyra alternativa förslagen avser endast att, i olika omfattning, kompensera SVT och SR för deras ökade marknätskostnader som uppkommit som en direkt följd av att andra medieaktörer lämnat marknätet för tv. Dessa ökade kostnader har inte ingått i riksdagens medelsbeslut som avser hela uppdragsperioden, dvs. 2026–2033. Medelstilldelningen för hela uppdragsperioden har bedömts ge förutsättningar för public serviceföretagen att kunna utvecklas och möta framtidens behov samt genomföra det beredskapsuppdrag som omfattar både fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig. Företagens beredskapsuppdrag och det nya säkerhetspolitiska läget efter Rysslands krig i Ukraina har också bedömts kräva stora resurser vid uppdragsperiodens början. Även de teknikneutrala kraven på hög säkerhet och tillgänglighet har bedömts vara resurskrävande framför allt inledningsvis (se prop. 2024/25:166 s. 157). Som regeringen konstaterar i propositionen får det antas att uppdragsperioden kommer att innebära fortsatta behov av effektiviseringsåtgärder och omprioriteringar för public service-företagen. Hur sådana omprioriteringar och effektiviseringar genomförs är en fråga för företagen själva att besluta om. De alternativa förslagen till extra medelstilldelning förändrar inte det faktum att företagen även fortsatt kommer behöva anpassa sina kostnader och genomföra förändringar av verksamheten.

5.2 Övriga konsekvenser av förslagen

Eftersom förslagen endast avser kompensation för SR:s och SVT:s ökade marknätskostnader som är hänförliga till att andra medieföretag lämnat nätet bedöms förslagen inte ha någon påverkan på konkurrensförhållandena på den svenska mediemarknaden och för kommersiella medieaktörer. Förslagen bedöms inte föranleda några särskilda överväganden i fråga om de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU.

Medel för den föreslagna extra medelstilldelningen finns tillgängliga på public service-kontot, oavsett vilket av alternativen som väljs, och bedöms inte påverka public service-avgiftens storlek.

11 (11)