Promemoria Rapportering av uppgifter om produktionsvolym till det elektroniska registret E-PRTR

Promemoria

Rapportering av uppgifter om produktionsvolym till det elektroniska registret E-PRTR November 2022

2 Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorian innehåller förslag till ändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, i syfte att göra det möjligt för Naturvårdsverket att fullgöra nya rapporteringskrav enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (E-PRTR-förordningen). Förslaget innebär att Naturvårdsverket som ett led i rapporteringen ska få del av uppgifter om produktionsvolym som en verksamhetsutövare har lämnat i en miljörapport, även om uppgifterna omfattas av sekretess. Vidare föreslås att Naturvårdsverket ska få direktåtkomst till uppgifterna hos tillsynsmyndigheten. Förslaget innebär även att Naturvårdsverkets ansvar för rapporteringen enligt E-PRTR-förordningen tydliggörs. Vidare tydliggörs att vissa verksamheter som inte omfattas av ett tillstånd ska lämna en miljörapport. Slutligen ändras Naturvårdsverkets bemyndigande att meddela föreskrifter om innehållet i en miljörapport i fråga om dessa verksamheter så att även uppgifter om produktionsvolym omfattas. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2023.

3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd dels att 47 a § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 49 § ska lyda ”Rapportering till Europeiska kommissionen och lämnande av uppgifter”, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 31 b, 49 c och 49 d §§, av följande lydelse.

47 a §

1. i fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt denna

förordning eller miljöprövningsförordningen (2013:251) eller av ett

föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken

meddela föreskrifter om att en miljörapport ska innehålla en redovisning

av verksamhetens miljöpåverkan även i andra avseenden än vad som

Senaste lydelse av rubriken närmast efter 49 § 2000:65.

4 2 Senaste lydelse 2014:1371.

omfattas av villkoren i ett tillståndsbeslut liksom av andra uppgifter som är relaterade till miljöbalkens tillämpningsområde och mål, 2. i fråga om verksamheter som 2. i fråga om verksamheter som inte är tillståndspliktiga enligt avses i 31 b § meddela föreskrifter miljöprövningsförordningen om att det i en miljörapport ska meddela föreskrifter om att det i en lämnas sådana uppgifter som följer miljörapport ska lämnas sådana av förordning (EG) nr 166/2006, uppgifter om utsläpp och överföringar av föroreningar som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 596/2009, 3. i fråga om avloppsledningsnät som är anslutna till en avloppsreningsanläggning som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas uppgifter om a) det antal bräddningar av avloppsvatten som har skett under året, b) de platser där bräddning har skett, och c) bräddad volym, redovisat som kubikmeter per plats och år, 4. meddela föreskrifter om vilka uppgifter om produktionen av naturgrus, morän och berg som en miljörapport enligt 31 a § ska innehålla, och 5. meddela föreskrifter om hur uppgifterna i en miljörapport ska redovisas.

49 c §

Naturvårdsverket ska fullgöra de uppgifter i fråga om rapportering till Europeiska kommissionen som framgår av artikel 7.2 i förordning (EG) 166/2006.

49 d §

Tillsynsmyndigheten ska till Naturvårdsverket lämna sådana uppgifter om produktionsvolym som verksamhetsutövaren lämnat i en miljörapport och som behövs för att Naturvårdsverket ska kunna fullgöra rapporteringen till

Europeiska kommissionen enligt 49 c §. Naturvårdsverket får medges direktåtkomst till uppgifterna.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2023.

4 Ärendet

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (E-PRTR-förordningen) upprättades ett integrerat utsläppsregister i form av en elektronisk databas som är tillgänglig för allmänheten. Förordningen ändrades vad gäller rapportering och tillgängliggörande genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1010 av den 5 juni 2019 om samordning av rapporteringsskyldigheter inom miljöanknuten lagstiftning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 166/2006 och (EU) nr 995/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG, 2004/35/EG, 2007/2/EG, 2009/147/EG och 2010/63/EU, rådets förordningar (EG) nr 338/97 och (EG) nr 2173/2005 samt rådets direktiv 86/278/EEG. Kommissionen har i genomförandebeslut (EU) 2019/1741 av den 23 september 2019 om fastställande av format och periodicitet för uppgifter som medlemsstaterna ska göra tillgängliga vid rapporteringen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG bl.a. fastställt vilken information som medlemsstaterna ska tillhandahålla vid sin rapportering. Kommissionen har i genomförandebeslut (EU) 2022/142 av den 31 januari 2022 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/1741 vad gäller rapportering av produktionsvolym och rättelse av det genomförandebeslutet fastställt att vissa uppgifter om produktionsvolym ska rapporteras. Förslagen i denna promemoria syftar till att genomföra de ändringar i svensk rätt som bedöms nödvändiga med anledning av de rapporteringskrav som följer av den ändrade E-PRTR-förordningen och de genomförandebeslut som meddelats med stöd av förordningen.

5 E-PRTR och nya krav på rapportering

E-PRTR är ett elektroniskt register med uppgifter om utsläpp och överföringar av föroreningar från stora industriverksamheter inom EU. Registret syftar till att genomföra FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (SÖ 2008:25) och underlätta allmänhetens deltagande i beslut som rör miljön samt att bidra till att förhindra och minska miljöföroreningar (artikel 1 i E-PRTRförordningen). E-PRTR innehåller uppgifter om utsläpp och överföringar av föroreningar från ungefär 30 000 industriverksamheter inom 65 verksamhetsområden i hela EU, varav ca 1 300 verksamheter är belägna i Sverige. Uppgifterna i E-PRTR rapporteras in av EU:s medlemsstater till kommissionen som med hjälp av Europeiska miljöbyrån lägger in uppgifterna i E-PRTR.

Vilka verksamheter och vilka typer av uppgifter som omfattas av kraven på rapportering framgår av artikel 5.1 och 5.2 samt bilaga 1 och 2 i E- PRTR-förordningen. Av artikel 7 i förordningen följer att medlemsstaterna varje år till kommissionen på elektronisk väg ska lämna en rapport som innehåller alla de uppgifter som anges i artikel 5.1 och 5.2 i det format och senast det datum som kommissionen fastställer genom genomförandebeslut. Kommissionen har i genomförandebeslut (EU) 2019/1741 angett vilken information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna och tidpunkt för rapporteringen. Genom ändringar i genomförandebeslutet har kommissionen bl.a. fastställt enheter och parametrar för vilka uppgifter om produktionsvolym som ska rapporteras (genomförandebeslut [EU] 2022/142). Enligt bilagan till genomförandebeslutet är uppgifter om produktionsvolym obligatoriska att rapportera från och med rapporteringsåret 2023 (fotnot 7). Av genomförandebeslutet framgår vidare att enskilda uppgifter inte kommer att offentliggöras genom E-PRTR, utan att detta påverkar tillämpningen av EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till miljöinformation (fotnot 8). EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till miljöinformation återfinns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ. I direktiven anges under vilka förutsättningar som allmänheten har rätt att få del av miljöinformation och när en begäran om att ta del av sådan information kan nekas. Uppgifter om produktionsvolym är sådana uppgifter som enligt svensk rätt i vissa fall kan omfattas av sekretess till skydd för enskilds affärs- och driftsförhållanden (30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], 9 § offentlighets- och sekretessförordningen [2009:641] och punkt 40 i bilagan till förordningen samt 30 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen). Naturvårdsverket fullgör i dag för Sveriges räkning den rapportering till kommissionen som föreskrivs i E-PRTR-förordningen. Uppgifterna som rapporteras hämtar Naturvårdsverket från de miljörapporter som verksamhetsutövarna har lämnat till tillsynsmyndigheterna genom den Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP). SMP är en webbapplikation som ägs av Naturvårdsverket och förvaltas av länsstyrelsen. Naturvårdsverket har elektronisk tillgång till sådana uppgifter i portalen som inte omfattas av sekretess. Kraven på miljörapport regleras i 26 kap. 20 och 20 b §§ miljöbalken. Vilka uppgifter som ska finnas med i en miljörapport framgår av föreskrifter som Naturvårdsverket har meddelat med stöd av 47 a § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tillsynsmyndighet för de verksamheter som omfattas av E- PRTR är länsstyrelsen eller kommunen (26 kap. 3 § miljöbalken och miljötillsynsförordningen [2011:13]). Kommissionen presenterade den 5 april 2022 ett förslag till ny förordning om rapportering av miljödata från industriverksamheter och 8 upprättande av en industriutsläppsportal, COM(2022) 157. Förordningen

avser ersätta E-PRTR-förordningen och inrätta en ny industriutsläppsportal som ska ersätta E-PRTR. Under 2021 upprättades den europeiska industriutsläppsportalen som i praktiken redan har ersatt E-PRTR. Portalen inkluderar information som tidigare fanns i E-PRTR samt data som rapporteras in till portalen med anledning av IED. Förslagen i denna promemoria syftar till att möjliggöra de nya rapporteringskraven i gällande E-PRTR-förordning och registret benämns därför E-PRTR.

5.1 Särskilt om sekretess

Enligt genomförandebeslut (EU) 2019/1741, i lydelsen enligt genomförandebeslut (EU) 2022/142, är det från och med rapporteringsåret 2023 obligatoriskt att rapportera uppgifter om produktionsvolym för de verksamheter som omfattas av bilaga 1 till E-PRTR-förordningen. Dessa uppgifter kan omfattas av s.k. tillsynssekretess hos tillsynsmyndigheten om det avser uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden och om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs (30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen, 9 § offentlighets- och sekretessförordningen och punkt 40 i bilagan till förordningen samt 30 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen, se bl.a. Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 5154-12 och 723-15). Bestämmelserna är utformade med ett rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Sekretessbestämmelserna är endast tillämpliga hos den tillsynsmyndighet i vars verksamhet uppgifterna förekommer (30 kap. 23 och 27 §§ offentlighets- och sekretesslagen).

Sekretess mellan myndigheter Sekretess gäller som huvudregel inte bara i förhållande till enskilda utan också mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när dessa är att betrakta som självständiga myndigheter i förhållande till varandra (8 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen). I vissa fall måste dock myndigheter kunna utbyta uppgifter för att kunna fullgöra de skyldigheter som åligger dem. För att möjliggöra ett sådant informationsutbyte finns det särskilda sekretessbrytande bestämmelser som utformats efter en intresseavvägning mellan myndigheternas eller enskildas behov av att ta del av uppgifterna och de intressen de aktuella sekretessbestämmelserna avser att skydda. De sekretessbrytande bestämmelserna kan vara utformade för specifika situationer eller vara generellt tillämpliga. I 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns ett antal generella sekretessbrytande bestämmelser, däribland den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § om utlämnande av uppgifter mellan myndigheter. Enligt bestämmelsen får en uppgift lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vidare följer av 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. För att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet denna bestämmelse ska bli tillämplig krävs att bestämmelsen i fråga uppfyller vissa krav på

konkretion. Den kan antingen ta sikte på utlämnande av uppgifter av speciellt slag, gälla viss myndighets rätt att få del av uppgifter i allmänhet eller avse skyldighet för viss myndighet att lämna andra myndigheter information (prop. 1979/80:2, del A, s. 322). För miljöinformation finns en särskild sekretessbrytande bestämmelse som anger att om en sekretessreglerad uppgift utgör sådan miljöinformation som avses i 2 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ, gäller inte sekretessen om det är uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 5 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). Med miljöinformation avses information om dels miljön och faktorer som kan påverka miljön, dels hur människors hälsa, säkerhet och livsvillkor samt kulturmiljöer och byggnadsverk kan påverkas av miljön eller av sådana faktorer som kan påverka miljön (2 § lagen om miljöinformation). Vidare gäller inte sekretessen enligt 19–40 kap. offentlighets- och sekretesslagen för uppgift om utsläpp i miljön (10 kap. 5 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen).

Sekretess mot utländska myndigheter Precis som mellan svenska myndigheter gäller sekretess som huvudregel även mot utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer (8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Utlämnande är dock möjligt om det antingen sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning (8 kap. 3 § 1 offentlighets- och sekretesslagen), eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen (8 kap. 3 § 2 offentlighets- och sekretesslagen).

Överföring av sekretess Om en myndighet får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet följer som huvudregel inte sekretessen med uppgiften till den mottagande myndigheten. Sekretessen för uppgiften hos den mottagande myndigheten gäller endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten, av en bestämmelse om överföring av sekretess eller om en myndighet har elektronisk tillgång till en sekretessreglerad uppgift hos en annan myndighet (7 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen). En primär sekretessbestämmelse är en bestämmelse som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten. En bestämmelse om överföring av sekretess är en bestämmelse som innebär att en sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet ska tillämpas på uppgiften även av en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten. En sekundär sekretessbestämmelse är en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en

bestämmelse om överföring av sekretess (3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). I 11 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns generella bestämmelser om överföring av sekretess mellan myndigheter. Bl.a. anges i fråga om elektronisk tillgång, s.k. direktåtkomst, att om en tillsynsmyndighet har direktåtkomst till en uppgift som är sekretessreglerad blir sekretessbestämmelsen tillämplig även hos den mottagande myndigheten (11 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen).

6 Promemorians förslag

6.1 Tillsynsmyndigheten ska lämna uppgifter om produktionsvolym till Naturvårdsverket

Förslag: Naturvårdsverket ska få del av sådana uppgifter om produktionsvolym som har lämnats till tillsynsmyndigheten i en miljörapport och som omfattas av sekretess, om uppgifterna behövs för att Naturvårdsverket ska kunna fullgöra rapporteringskraven enligt E- PRTR-förordningen. Tillsynsmyndigheten ska få medge Naturvårdsverket direktåtkomst till uppgifterna.

Skälen för förslaget

Det finns behov av en sekretessbrytande bestämmelse Sekretess gäller som huvudregel mellan myndigheter (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). I vissa fall måste dock myndigheter ha möjlighet utbyta uppgifter för att kunna fullgöra sina skyldigheter. För dessa fall kan särskilda sekretessbrytande bestämmelser behöva införas som möjliggör informationsutbytet mellan myndigheterna. Naturvårdsverket ansvarar för att fullgöra den svenska rapporteringen enligt E-PRTR-förordningen. Enligt de nya kraven i genomförandebeslut (EU) 2019/1741, i lydelsen enligt genomförandebeslut (EU) 2022/142, är det från och med rapporteringsåret 2023 obligatoriskt att lämna uppgifter om bl.a. produktionsvolym till kommissionen, vilket är uppgifter som kan omfattas av sekretess hos tillsynsmyndigheten till skydd för den enskildes affärs- eller driftförhållanden (30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen, 9 § offentlighets- och sekretessförordningen och punkt 40 i bilagan till förordningen samt 30 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen). De uppgifter som Naturvårdsverket rapporterar till kommissionen hämtas från de miljörapporter som verksamhetsutövaren årligen lämnar till tillsynsmyndigheten genom SMP. När en uppgift i SMP omfattas av sekretess har Naturvårdsverket inte tillgång till denna. En sekretessbrytande bestämmelse behöver därför införas för att Naturvårdsverket ska få del av uppgifterna och kunna fullgöra den svenska rapporteringen. Detta bör ske genom att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för tillsynsmyndigheten införs i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Sekretess för uppgifterna hos Naturvårdsverket Som huvudregel följer inte sekretessen med när en uppgift lämnas till en annan myndighet. De sekretessbestämmelser som i dag är tillämpliga på en uppgift om produktionsvolym hos tillsynsmyndigheten bedöms inte vara tillämpliga i Naturvårdsverkets verksamhet. Samma behov av sekretess som hos tillsynsmyndigheten bedöms dock finnas för uppgifterna hos Naturvårdsverket. Som beskrivits i avsnitt 5.1 finns bestämmelser om överföring av sekretess som innebär att en sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet ska tillämpas på uppgiften även av en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten. En sådan bestämmelse om överföring av sekretess finns om myndigheten har direktåtkomst till uppgifterna (11 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen). Naturvårdsverket har i dag direktåtkomst till de uppgifter i miljörapporterna som inte omfattas av sekretess. Då det rör sig om ett stort antal tillsynsmyndigheter som tar emot uppgifter skulle det kunna innebära ett omfattande arbete för Naturvårdsverket att begära ut de uppgifter som omfattas av sekretess från respektive tillsynsmyndighet. Det är därför lämpligt att Naturvårdsverket får direktåtkomst till de sekretesskyddade uppgifter som myndigheten behöver för att fullgöra den svenska rapporteringsskyldigheten. En reglering om detta bör därför införas i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

6.2 Naturvårdsverket fullgör rapporteringen enligt E-PRTR-förordningen

Förslag: Att Naturvårdsverket ansvarar för att fullgöra de rapporteringsskyldigheter som Sverige har enligt E-PRTRförordningen ska framgå av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Skälen för förslaget: I 4 § 4 förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket anges att Naturvårdsverket ansvarar för internationell rapportering. Detta omfattar rapporteringen enligt E-PRTRförordningen. För att tydliggöra Naturvårdsverkets ansvar för rapporteringen enligt E-PRTR-förordningen bör det införas en ny bestämmelse i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som anger att Naturvårdsverket ska fullgöra rapporteringen. Genom den föreslagna bestämmelsen blir det tydligt att Naturvårdsverket har en skyldighet att fullgöra den svenska rapporteringen enligt E-PRTRförordningen och att Naturvårdsverket därför har möjlighet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till kommissionen då det framgår av en särskild föreskrift i en förordning i enlighet med 8 kap. 3 § 1 offentlighets- och sekretesslagen.

6.3 Vissa verksamheter som inte omfattas av ett tillstånd ska omfattas av kraven på miljörapportering

Förslag: En verksamhetsutövare som driver en verksamhet som anges i bilaga 1 till E-PRTR-förordningen ska vara skyldig att lämna en miljörapport för verksamheten.

Skälen för förslaget: De uppgifter som Naturvårdsverket rapporterar till kommissionen enligt E-PRTR-förordningen hämtas från de miljörapporter som verksamhetsutövarna har rapporterat genom SMP. Av 26 kap. 20 § miljöbalken följer en skyldighet att årligen lämna en miljörapport för miljöfarliga verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken eller enligt ett föreläggande att ansöka om tillstånd som har beslutats enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken. Regeringen får enligt 26 kap. 20 a § miljöbalken meddela föreskrifter om att en miljöfarlig verksamhet som inte är tillståndspliktig ska omfattas av kraven på miljörapportering enligt 26 kap. 20 § miljöbalken. Vissa av de verksamheter som omfattas av rapporteringsskyldighet enligt E-PRTR-förordningen omfattas varken av tillståndsplikt eller ett föreläggande om att ansöka om tillstånd. För att Naturvårdsverket ska få in de uppgifter som krävs för rapporteringen även från de verksamheter som inte omfattas av ett tillstånd ska en skyldighet att lämna miljörapport införas i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

6.4 Naturvårdsverket ska få meddela föreskrifter om vad en miljörapport ska innehålla

Förslag: Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att det i en miljörapport för en verksamhet som anges i bilaga 1 till E-PRTRförordningen, och som varken är tillståndspliktig eller omfattas av ett föreläggande att ansöka om tillstånd, ska lämnas sådana uppgifter om verksamheten och dess miljöpåverkan som följer av E-PRTRförordningen.

Skälen för förslaget: Naturvårdsverket har i dag ett bemyndigande att i fråga om verksamheter som inte är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana uppgifter om utsläpp och överföringar av föroreningar som följer av E-PRTR-förordningen (47 a § 2 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Naturvårdsverkets rapporteringsskyldighet till E-PRTR omfattar dock även bl.a. rapportering av produktionsvolym för berörda verksamheter. För att säkerställa att Naturvårdsverket kan fullgöra sin rapporteringsskyldighet till E-PRTR bör bemyndigandet ändras så att föreskriftsrätten omfattar samtliga de uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra rapporteringen enligt E- PRTR-förordningen.

6.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: De föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 april 2023. Bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

Skälen för förslaget: De nya rapporteringskraven gäller från och med verksamhetsåret 2023. Bestämmelserna behöver därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket för närvarande bedöms vara den 1 april 2023. Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser med anledning av de föreslagna ändringarna.

7 Konsekvenser

Syftet med E-PRTR är att, genom att öka allmänhetens tillgång till miljöinformation, bidra till ökad medvetenhet om miljöfrågor, ett fritt åsiktsutbyte, ett effektivare deltagande av allmänheten i miljöbeslut och, i slutändan, till en bättre miljö. Förslagen i promemorian syftar i huvudsak till att förtydliga nuvarande regelverk samt att möjliggöra för Sverige att uppfylla nya krav på rapportering. Förslagen är nödvändiga för att uppfylla EU:s rapporteringskrav och några alternativ bedöms inte föreligga. Den myndighet som främst påverkas av förslagen i promemorian är Naturvårdsverket då myndigheten fullgör den svenska rapporteringen enligt E-PRTR-förordningen och ser till att rätt uppgifter kan tas fram. Då detta är uppgifter som redan i dag ligger på Naturvårdsverket bedöms den tillkommande rapporteringen inte innebära någon större förändring för myndigheten. Inte heller staten i övrigt eller kommunerna bedöms påverkas av förslagen. I fråga om miljön eller människors hälsa bedöms förslagen inte ha någon direkt påverkan. De sekretessbrytande bestämmelser som föreslås innebär att Naturvårdsverket får del av uppgifter om enskildas affärs- eller driftsförhållanden. Uppgifterna kommer att rapporteras till kommissionen men ska inte offentliggöras enskilt. Förslagen i promemorian bedöms inte ha några märkbara konsekvenser för enskilda och företag.