Paus av omprövning för moderna miljövillkor
Promemoria
Miljödepartementet
Paus av omprövning för moderna miljövillkor
December 2022
Promemorians huvudsakliga innehåll
I promemorian lämnas förslag till en ändring i bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats.
Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 30 januari 2023.
2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter
Härigenom föreskrivs att bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter ska ha följande lydelse.
Denna förordning träder i kraft den 30 januari 2023.
1 4 Senaste lydelse av förordningens rubrik 2018:2102.
Bilaga
Tid för ansökan om prövning för moderna miljövillkor
Huvudavrinn- Prövnings- Tidpunkt för Tidpunkt för ingsområde, grupp, ansökan, ansökan, (nuvarande och (nuvarande nuvarande lydelse föreslagen lydelse föreslagen och lydelse) föreslagen
lydelse) Torneälven Torneälven 1 september 2022 1 september 2022 Sangisälven Sangisälven 1 februari 2023 1 februari 2024 Luleälven Bodån 1 februari 2025 1 februari 2026 Luleälven Bodträskån 1 februari 2025 1 februari 2026 Luleälven Luleälven 1 september 2031 1 september 2032 Alterälven Alterälven 1 februari 2024 1 februari 2025 Piteälven Piteälven 1 september 2023 1 september 2024 Åbyälven Åbyälven 1 februari 2023 1 februari 2024 Kågeälven Kågeälven 1 september 2022 1 september 2022 Skellefteälven Skellefte- 1 februari 2028 1 februari 2029
älven Bureälven Bureälven 1 februari 2030 1 februari 2031 Rickleån Rickleån 1 februari 2022 1 februari 2022 Sävarån Sävarån 1 februari 2024 1 februari 2025 Tavelån Tavelån 1 februari 2023 1 februari 2024 Umeälven Vindelälven 1 februari 2026 1 februari 2027 Umeälven Stornorrfors 1 februari 2026 1 februari 2027 Umeälven Umeälven 1 februari 2027 1 februari 2028 Öreälven Öreälven 1 september 2024 1 september 2025 Husån Husån 1 september 2024 1 september 2025 Gideälven Gideälven 1 september 2025 1 september 2026 Kustavrinnings- Idbyån 1 februari 2023 1 februari 2024 område 20 Moälven Moälven 1 september 2024 1 september 2025 Nätraån Nätraån 1 februari 2030 1 februari 2031 Kustavrinnings- Mellan 1 februari 2022 1 februari 2022 område10 Nätraån och
2 Senaste lydelse 2020:664. 5
Ångerman-
älven Ångermanälven Vojmån 1 september 2027 1 september 2028 Ångermanälven Ångerman- 1 februari 2026 1 februari 2027
älven Ångermanälven Faxälven 1 februari 2027 1 februari 2028 Ångermanälven Fjällsjöälven 1 februari 2028 1 februari 2029 Kustavrinnings- Mellan 1 februari 2022 1 februari 2022 område 1 Ångerman-
älven och
Gådeån Indalsälven Storbod- 1 september 2033 1 september 2034
strömmen Indalsälven Dammån 1 september 2033 1 september 2034 Indalsälven Ytterån 1 februari 2033 1 februari 2034
uppströms
Storsjön Indalsälven Långan 1 februari 2033 1 februari 2034 Indalsälven Indalsälven 1 februari 2034 1 februari 2035
uppströms
Ocke-
strömmen Indalsälven Hårkan 1 september 2032 1 september 2033 Indalsälven Indalsälven 1 februari 2032 1 februari 2033 Indalsälven Åreälven 1 september 2034 1 september 2035 Indalsälven Storsjön 1 september 2033 1 september 2034 Ljungan Gimån 1 februari 2024 1 februari 2025 Ljungan Ljungan 1 februari 2023 1 februari 2024 Gnarpsån Gnarpsån 1 september 2031 1 september 2032 Harmångersån Harm- 1 september 2024 1 september 2025
ångersån Delångersån Delångersån 1 februari 2025 1 februari 2026 Ljusnan Ljusnan 1 september 2028 1 september 2029
nedströms
Orsjön Ljusnan Ljusnan 1 september 2030 1 september 2031
uppströms
Laforsen
Ljusnan Ljusnan 1 februari 2030 1 februari 2031
uppströms
Orsjön Ljusnan Voxnan 1 februari 2029 1 februari 2030 Hamrångeån Hamrångeån 1 februari 2022 1 februari 2022 Testeboån Testeboån 1 september 2022 1 september 2022 Gavleån Gavleån 1 februari 2036 1 februari 2037 Gavleån Gavleån 1 februari 2035 1 februari 2036
nedströms
Storsjön Dalälven Dalälven 1 februari 2033 1 februari 2034
mellan Dalälven Dalälven 1 februari 2024 1 februari 2025
nedre Dalälven Lillälven 1 februari 2036 1 februari 2037
uppströms
Dalälven Dalälven Västerdal- 1 september 2028 1 september 2029
älven Dalälven Oreälven 1 september 2025 1 september 2026 Dalälven Siljan 1 februari 2025 1 februari 2026
mindre
biflöden Dalälven Österdal- 1 februari 2031 1 februari 2032
älven Tämnarån Tämnarån 1 februari 2022 1 februari 2022 Norrström Sverkestaån 1 september 2034 1 september 2035 Norrström Hedström- 1 september 2024 1 september 2025
men Norrström Teen 1 februari 2037 1 februari 2038
uppströms Norrström Dyltaån 1 februari 2030 1 februari 2031 Norrström Borsån 1 februari 2032 1 februari 2033 Norrström Svartån till 1 februari 2035 1 februari 2036
Hjälmaren Norrström Hjälmaren 1 september 2035 1 september 2036 Norrström Eksågsån 1 september 2036 1 september 2037 Norrström Fyrisån 1 september 2023 1 september 2024
Norrström Kolbäcksån 1 september 2026 1 september 2027
nedre Norrström Kolbäcksån 1 september 2027 1 september 2028
övre Norrström Örsundaån 1 september 2023 1 september 2024 Norrström Svartån till 1 september 2023 1 september 2024
Mälaren Norrström Sagån 1 september 2023 1 september 2024 Norrström Nedre 1 februari 2034 1 februari 2035
Arbogaån Tyrisöån Tyrisöån 1 februari 2022 1 februari 2022 Trosaån Trosaån 1 februari 2022 1 februari 2022 Nyköpingsån Nyköp- 1 februari 2023 1 februari 2024
ingsån Kilaån Kilaån 1 februari 2022 1 februari 2022 Kustavrinnings- Norr 1 februari 2023 1 februari 2024 område 16 Bråviken Motalaström Stångån 1 september 2029 1 september 2030 Motalaström Huskvarnaån 1 februari 2031 1 februari 2032 Motalaström Motala- 1 februari 2029 1 februari 2030
ströms
huvudfåra Motalaström Svartån 1 februari 2030 1 februari 2031
uppströms
Roxen Motalaström Hällestadsån 1 september 2030 1 september 2031
uppströms
Glan Motalaström Vättern norra 1 februari 2025 1 februari 2026 Motala ström Vättern 1 februari 2025 1 februari 2026
södra Söderköpingsån Söder- 1 februari 2023 1 februari 2024
köpingsån Kustavrinnings- Mellan 1 februari 2023 1 februari 2024 område 14 Söderkö-
pingsån och
Vindån Vindån Vindån 1 februari 2023 1 februari 2024 Storån Storån 1 februari 2034 1 februari 2035
Kustavrinnings- Mellan 1 februari 2034 1 februari 2035 område 18 Storån och
Botorps-
strömmen Botorpsström- Botorps- 1 september 2035 1 september 2036 men strömmen Marströmmen Marström- 1 februari 2034 1 februari 2035
men Virån Virån 1 september 2033 1 september 2034 Emån Silverån 1 september 2026 1 september 2027 Emån Emån 1 februari 2026 1 februari 2027
nedströms
Gårdvedaån Emån Gårdvedaån 1 februari 2026 1 februari 2027 Emån Emån 1 september 2026 1 september 2027
uppströms
Gårdvedaån Alsterån Alsterån 1 september 2025 1 september 2026 Ljunbyån Ljungbyån 1 februari 2034 1 februari 2035 Hagbyån Hagbyån 1 februari 2035 1 februari 2036 Bruatorpsån Bruatorpsån 1 februari 2035 1 februari 2036 Lyckebyån Lyckebyån 1 september 2033 1 september 2034 Kustavrinning- Fylletorpsån 1 februari 2036 1 februari 2037 område 9 Nättrabyån Nättrabyån 1 februari 2036 1 februari 2037 Kustavrinnings- Listerbyån 1 februari 2036 1 februari 2037 område 2 Ronnebyån Ronnebyån 1 september 2034 1 september 2035 Vierydsån Vierydsån 1 september 2031 1 september 2032 Bräkneån Bräkneån 1 februari 2023 1 februari 2024 Kustavrinnings- Hällarydsån 1 februari 2023 1 februari 2024 område 15 Mieån Mieån 1 september 2022 1 september 2022 Mörrumsån Mörrumsån 1 september 2024 1 september 2025
uppströms
Helgasjön Mörrumsån Mörrumsån 1 februari 2024 1 februari 2025
mellan
Åsnen och
Helgasjön Mörrumsån Mörrumsån 1 februari 2024 1 februari 2025
nedströms
Åsnen Skräbeån Skräbeån 1 september 2023 1 september 2024 Helge å Vramsån 1 september 2027 1 september 2028 Helge å Almaån 1 september 2027 1 september 2028 Helge å Helge å 1 februari 2027 1 februari 2028 Kustavrinnings- Österlen 1 september 2023 1 september 2024 område 13 Kävlingeån Kävlingeån 1 september 2023 1 september 2024 Vege å Vege å 1 september 2023 1 september 2024 Rönne å Rönne å 1 februari 2022 1 februari 2022 Stensån Stensån 1 februari 2022 1 februari 2022 Lagan Härån 1 februari 2033 1 februari 2034 Lagan Lagan 1 februari 2030 1 februari 2031
nedströms
Ängabäck Lagan Lagan 1 september 2031 1 september 2032
uppströms
Ängabäck Lagan Toftaån 1 september 2032 1 september 2033 Lagan Krokån och 1 september 2030 1 september 2031
Vänneån Lagan Lagan 1 september 2030 1 september 2031
biflöde
nedströms
Ängabäck Lagan Bolmån 1 februari 2032 1 februari 2033 Genevadsån Genevadsån 1 september 2022 1 september 2022 Fylleån Fylleån 1 september 2022 1 september 2022 Nissan Kilan 1 februari 2028 1 februari 2029 Nissan Nissan 1 september 2028 1 september 2029
uppströms
Färgaryd Nissan Nissan 1 februari 2028 1 februari 2029
nedströms
Färgaryd
Suseån Suseån 1 september 2022 1 september 2022 Ätran Ätran samt 1 september 2024 1 september 2025
Högvadsån Ätran Ätran 1 september 2027 1 september 2028
biflöden från
Fegen Ätran Ätran 1 februari 2027 1 februari 2028
uppströms
Högvadsån Ätran Assman 1 februari 2028 1 februari 2029
uppströms
Ätran Kustavrinnings- Tvååkersån 1 februari 2022 1 februari 2022 område 11 m.fl. Viskan Viskan 1 september 2029 1 september 2030 Kustavrinnings- Mellan 1 februari 2027 1 februari 2028 område 19 Viskan och
Rolfsån Rolfsån Rolfsån 1 september 2022 1 september 2022 Kungsbackaån Kungs- 1 september 2023 1 september 2024
backaån Kustavrinnings- Mellan 1 februari 2023 1 februari 2024 område 8 Onsalahalv-
ön och Göta
älv Göta älv Alsterälven 1 februari 2030 1 februari 2031 Göta älv Visman 1 september 2030 1 september 2031 Göta älv Forsnäsån 1 februari 2033 1 februari 2034 Göta älv Åmålsån 1 september 2033 1 september 2034 Göta älv Råmmån och 1 februari 2033 1 februari 2034
Sjöråsån Göta älv Borgvike- 1 september 2033 1 september 2034
älven Göta älv Mölndalsån 1 februari 2024 1 februari 2025 Göta älv Nossan 1 september 2032 1 september 2033 Göta älv Vänern 1 februari 2033 1 februari 2034
mindre
tillflöden Göta älv Dalbergsån 1 februari 2033 1 februari 2034
Kustavrinnings- Mellan Göta 1 februari 2022 1 februari 2022 område 6 älv och
Bäveån Upperudsälven Upperuds- 1 februari 2031 1 februari 2032
älven 1 Upperudsälven Upperud- 1 september 2031 1 september 2032
sälven 2 Upperudsälven Upperuds- 1 september 2031 1 september 2032
älven 3 Upperudsälven Upperuds- 1 september 2031 1 september 2032
älven 4 Byälven Byälven 2 1 september 2035 1 september 2036 Byälven Byälven 3 1 februari 2036 1 februari 2037 Byälven Byälven 4 1 september 2036 1 september 2037 Byälven Byälven 1 1 februari 2035 1 februari 2036 Norsälven Norsälven 1 februari 2034 1 februari 2035
nedströms
Övre Fryken Norsälven Norsälven 1 september 2034 1 september 2035
uppströms
Övre Fryken Klarälven Kvarn- 1 februari 2027 1 februari 2028
torpsån Klarälven Årosälven 1 september 2027 1 september 2028 Klarälven Tjärnsälven 1 februari 2027 1 februari 2028 Klarälven Klarälven 1 september 2026 1 september 2027 Gullspångsälven Svartälven 1 september 2025 1 september 2026
biflöden Gullspångsälven Storfors- 1 februari 2026 1 februari 2027
älven Gullspångsälven Lungälven 1 september 2023 1 september 2024
och
Bjur-
bäcksälven Gullspångsälven Svartälven 1 februari 2024 1 februari 2025
övre Gullspångsälven Sikforsån 1 september 2024 1 september 2025 Gullspångsälven Gullspångs- 1 februari 2023 1 februari 2024
älven nedre
Tidan Ösan 1 februari 2029 1 februari 2030
uppströms
Östen Tidan Tidan 1 februari 2029 1 februari 2030
uppströms
Östen Tidan Tidan 1 februari 2029 1 februari 2030
biflöden till
Stråken Tidan Tidan 1 februari 2029 1 februari 2030
nedströms
Östen Lidan Lidan 1 september 2032 1 september 2033 Säveån Säveån 1 september 2028 1 september 2029 Göta älv Göta älvs 1 februari 2032 1 februari 2033 nedströms huvudfåra Vänern Bäveån Bäveån 1 februari 2023 1 februari 2024 Örekilsälven Örekilsälven 1 februari 2022 1 februari 2022 Enningdalsälven Enningdals- 1 februari 2022 1 februari 2022
älven Nea Nea 1 februari 2025 1 februari 2026 Kustavrinnings- Gotland 1 februari 2022 1 februari 2022 område 5 nordost Fjällavrinnings- Avrinning 1 februari 2023 1 februari 2024 område 3 till Norge
inom
domsområ-
det för
Mark- och
miljö-
domstolen
vid Umeå
tingsrätt Kustavrinnings- Avrinn- 1 februari 2024 1 februari 2025 område 17
ing till
Östersjön
inom
doms-
området
för Mark-
och
miljö-
domstolen vid Umeå tingsrätt Fjällavrinnings- Avrinn- 1 februari 2027 1 februari 2028 område 2 ing till Norge inom domsområdet för Markoch miljödomstolen vid Östersund tingsrätt Kustavrinnings- Avrinn- 1 februari 2023 1 februari 2024 område 4 ing till Östersjön inom domsområdet för Markoch miljödomstolen vid Östersund tingsrätt Fjällavrinnings- Avrinn- 1 februari 2026 1 februari 2027 område 1 ing till Norge inom domsområdet för Markoch miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Kustavrinnings- 1 februari 2022 1 februari 2022 Avrinnområde 7 ing till
Östersjön inom domsområdet för Markoch miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Kustavrinnings- 1 februari 2022 1 februari 2022 Avrinnområde 12 ing till Västerhavet inom domsområdet för Markoch miljödomstolen vid Vänersborg tingsrätt Kustavrinnings- 1 februari 2023 1 februari 2024 Avrinning område 3 till Östersjön och Västerhavet inom domsområdet för Markoch miljödomstolen vid Växjö tingsrätt
3 Utgångspunkter för ärendet
3.1 Vattenkraftens roll i elsystemet
Vattenkraften har en mycket viktig roll i det svenska elsystemet. Vattenkraftens lokalisering har varit utgångspunkten för uppbyggnaden av stamnätet i Sverige. Den har påverkat förutsättningarna för introduktionen och utformningen av annan kraftproduktion och även utvecklingen av elmarknaden och balansmarknaden.
Vattnets kraft har använts för elproduktion sedan slutet av 1800-talet och merparten av dagens kapacitet byggdes ut på 1950- och 1960-talet. Vattenkraftens ägare har i dag fokus på reinvesteringar, underhåll och vidmakthållande åtgärder i befintliga anläggningar.
Sveriges vattenkraftverk är inte homogena i sin utformning och funktion i elsystemet utan kan ha olika utformning i fråga om t.ex. tillgång till magasin, dammkonstruktion, turbiner och vattenvägar. Den närmare utformningen påverkar inte bara storleken på elproduktionen utan även förutsättningarna för att kunna bidra med regler- och balanskraft till elsystemet.
Lagringskapaciteten för svensk vattenkraft är vid 100 procents fyllnadsgrad cirka 34 terawattimmar elproduktion. Vattenkraften är starkt beroende av vattentillgången och har historiskt varierat mellan strax över 50 terawattimmar ett torrt år till närmare 80 terawattimmar ett våtår. Skillnaden är så stor som 27 terawattimmar mellan lägsta och högsta årsproduktion. Genomsnittlig årsproduktion är 67 terawattimmar.
Stora delar av vattenkraftproduktionen bidrar med bl.a. balansering av elsystemet. Produktion vid dessa vattenkraftverk kan följa variationerna i både efterfrågan på el och variationerna i elproduktion från andra energislag, vilket möjliggör integrering av icke-planerbar och fossilfri energi från t.ex. vind- och solkraft i elsystemet. Vattenkraftens förmågor är även centrala för den nationella elberedskapen.
3.2 Vattenkraften och vattenmiljön
Vattenkraften har alltså en mycket viktig roll för det svenska elsystemet. Samtidigt har anläggandet och driften av vattenkraftverk och regleringsdammar lett till fysisk påverkan i vattenmiljön och påverkan på ekosystemen genom fragmentering av vattendrag, överdämning av landbiotoper, skapandet av vandringshinder, samt torrläggning av forsar och strömfåror. Strömsträckor av hög kvalitet har på många ställen blivit en bristvara. Fysisk påverkan försämrar även ekosystemens förmåga att motverka negativa effekter av ett förändrat klimat såsom ökad nederbörd, översvämningar och torka.
Fysisk påverkan från vattenkraftverk och dammar har identifierats som ett av de stora hindren för att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Fysisk påverkan utgör även ett problem i förhållande till förutsättningarna att nå Sveriges EUrättsliga åtaganden vad gäller de krav som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande
av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikensområde (ramdirektivet för vatten). Om uppställda mål och åtaganden ska nås behöver påverkade vattenmiljöer restaureras och återställas bl.a. genom miljöanpassning av anläggningar och anpassning av drift av befintliga vattenkraftverk och dammar. Erfarenheten visar att det vid renovering och restaurering av vattenkraftverk även kan finnas möjligheter att förbättra produktionskapaciteten, t.ex. genom byte till moderna och mer effektiva turbiner. Att i anslutning till en miljöanpassning av en anläggning även vidta åtgärder som syftar till att förbättra produktionskapacitet kan vara kostnadseffektivt. Inte minst till följd av att ombyggnation av anläggningen kan ske vid ett och samma tillfälle.
3.3 Omprövning för moderna miljövillkor
Den 10 juni 2016 träffades en energipolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna (energiöverenskommelsen). Överenskommelsen låg till grund för införandet av ett nytt regelverk för omprövning av vattenkraftverk och dammar för produktion av vattenkraftsel (prop. 2017/18:254). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.
En av de ändringar som beslutades som en del i genomförandet av energiöverenskommelsen var att 11 kap. 27 § miljöbalken infördes. Av bestämmelsen följer att den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Vidare framgår att det med moderna miljövillkor avses att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa eller miljön har bestämts i ett tillstånd som inte är äldre än 40 år.
Trots kraven på moderna miljövillkor i 11 kap. 27 § miljöbalken, som trädde i kraft 1 januari 2019, får en verksamhet bedrivas till dess prövningen är klar om verksamheten omfattas av en nationell plan för moderna miljövillkor enligt föreskrifter som regeringen meddelar och om verksamhetsutövaren inte är försenad med att ansöka om prövning enligt planen.
Av 11 kap. 28 § miljöbalken framgår att planen ska ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter regleras hur myndigheternas arbete med att ta fram det underlag som ska ligga till grund för regeringens beslut om en nationell plan ska genomföras, samt vilka krav som ska ställas på underlaget.
Regeringen beslutade den 25 juni 2020 om en nationell plan för prövning för moderna miljövillkor (M2019/01769). Samma dag beslutade regeringen, genom en ändring i förordningen om vattenverksamheter, att reglera den tid då en verksamhetsutövare senast ska ha ansökt om omprövning för att inte vara försenad med sin ansökan. Förordningsändringen innebar att skyldigheten för de verksamhetsutövare som ännu inte har moderna miljövillkor för sin verksamhet att ansöka om
prövning för sådana villkor sköts framåt i tiden till som längst den 1 september 2036.
4 Sista dag för ansökan om omprövning senareläggs med ett år
Förslag: Den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats.
Skälen för förslaget: Vattenkraften har en nyckelroll i det svenska elsystemet. Vattenkraftens påverkan på den fysiska miljön och på berörda ekosystem kan dock vara stor. Det är därför angeläget att verksamheterna löpande miljöanpassas. Endast ett mycket litet antal av dagens vattenkraftverk och dammar har tillståndsprövats eller omprövats under de senaste 40 åren. De gällande tillstånden för anläggningarna har därmed vanligen inte försetts med villkor om försiktighetsmått som lever upp till de krav som skulle följa av en prövning mot miljöbalkens bestämmelser.
Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och svensk konkurrenskraft ska värnas. För att detta ska kunna uppnås behöver det inte bara säkerställas att vattenkraftverk och dammar miljöanpassas, utan också att det sker på ett sådant sätt att påverkan på kraftsystemet blir så liten som möjligt i förhållande till miljönyttan. Även om de regeländringar som syftade till att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av Energiöverenskommelsen inte varit i kraft i mer än fyra år så har mycket förändrats under den tiden. Sverige befinner sig i en energikris med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara samhällets snabba elektrifiering. Försörjningstryggheten behöver också stärkas. Ytterligare intermittent elproduktion kommer att tillföras elsystemet de närmaste åren och variationerna i produktion kommer till stor del att medföra ett ökat behov av reglerresurser.
Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften föreslås pausas för att medge tid för sådan analys och översyn, samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till.
Samtidigt är det viktigt att pausen inte blir för långvarig. Verksamhetsutövare har investerat resurser i arbetet med ansökningar och riskerar att tappa fart i det pågående arbetet. En längre paus kan även inverka negativt på de ansökningsprocesser om lån enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (taxonomiförordningen) till de
investeringar som verksamhetsutövarna planerar att göra. En längre paus skulle även kunna få negativa konsekvenser för den organisation som upprättats för finansieringen av miljöanpassningen genom Vattenkraftens miljöfond och för finansieringen av ansökta åtgärder.
Arbetet med analysen bedöms för närvarande kunna genomföras inom ett år. Förordningen om vattenverksamheter bör därför ändras på så sätt att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för de prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. De verksamhetsutövare som skulle gett in sin ansökan senast den 1 februari 2023 respektive den 1 september 2023 ska alltså i stället ge in ansökan senast den 1 februari 2024 respektive den 1 september 2024 och så vidare.
5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Förslag: Förordningsändringarna ska träda i kraft den 30 januari 2023.
Bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.
Skälen för förslaget och bedömningen: De föreslagna ändringarna i bilagan till förordningen om vattenverksamheter bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 30 januari 2023.
Av bilagan till förordningen framgår den tid då en verksamhetsutövare senast ska ha gett in en ansökan om prövning för moderna miljövillkor för sin verksamhet. En verksamhetsutövare har möjlighet att ge in en ansökan om omprövning för moderna miljövillkor före den tidpunkt som anges i bilagan. Mot bakgrund av detta och då bilagan ändras på så sätt att de berörda verksamhetsutövarna får längre tid på sig att ge in ansökan bedöms ändringen inte medföra något behov av särskilda övergångsbestämmelser.
6 Konsekvenser
6.1 Konsekvenser för staten
De statliga myndigheter som huvudsakligen berörs av förslaget är länsstyrelserna och mark- och miljödomstolarna. Förslaget innebär inga nya åtaganden för myndigheter och domstolar och kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Konsekvenser för länsstyrelserna
Länsstyrelserna ansvarar enligt 42 a § förordningen om vattenverksamheter för att samverka kring det underlag som behövs för att
säkerställa effektiva prövningar enligt den nationella planen. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter arbetar även med klassificering och miljökvalitetsnormer i de vattenförekomster som berörs av verksamheterna som prövas enligt den nationella planen (se 26 § förordningen).
För att genomföra den nationella planen har länsstyrelserna byggt upp en stor organisation, rekryterat personal och upphandlat konsulter. Även om omprövningen pausas behöver länsstyrelsernas samverkansprocesser och framtagande av underlag och vattenmyndigheternas översyn av miljökvalitetsnormer fortgå.
Förslaget att pausa omprövningarna medför mer tid för både samverkansprocessen och översynen av normerna innan ansökan för moderna miljövillkor senast ska lämnas in, vilket bedöms vara positivt för såväl länsstyrelserna som för övriga berörda aktörer.
Konsekvenser för mark- och miljödomstolarna
Mark- och miljödomstolarna har genom riktade rekryteringar anställt rådmän och tekniska råd med särskild kompetens för att möta behoven i den nationella planen. Ansökningar om omprövning av vattenverksamheter har dessutom redan kommit in till domstolarna och de måste hanteras i takt med att de kommer in. En ökad arbetsbelastning och ökade kostnader har alltså redan uppkommit för domstolarnas del och de kostnaderna kommer att löpa på även om den nationella planen pausas. En längre paus av den nationella planen kan innebära att det uppstår ett överskott av tekniska råd inriktade på vattenverksamhet i mark- och miljödomstolarna. Samtidigt kan det bli brist på tekniska råd med den kompetens som behövs för att handlägga miljötillståndsmål, vilket skulle påverka handläggningstiderna för de sistnämnda målen. En ryckighet i tidplanen gör det alltså svårt för domstolarna att planera verksamheten och längre handläggningstider.
6.2 Konsekvenser för kommuner och regioner
Förslaget bedöms inte påverka kommuner och regioner inom ramen för de uppdrag de har att utföra. Det bör noteras att det finns kommunalt ägda vattenkraftverk och dammar som omfattas av krav på moderna miljövillkor. De konsekvenser som då uppstår för kommunen bedöms inte skilja sig från de förväntade konsekvenserna för verksamhetsutövare som redovisas under avsnitt 6.3.
6.3 Konsekvenser för enskilda och företag
De enskilda och företag som närmast berörs av förslaget är Vattenkraftens miljöfond, som åtagit sig att bekosta huvuddelen av kostnaderna för prövning och miljöanpassning av berörda verksamheter, och de verksamhetsutövare som har en skyldighet att senast ett visst datum ansöka
om omprövning för av verksamheten för att den ska förses med moderna miljövillkor.
Konsekvenser för verksamhetsutövare
Förslaget om att pausa omprövningen syftar till att möjliggöra en kartläggning av omprövningens konsekvenser för elproduktionen. Förslaget innebär att inga verksamhetsutövare, utom i de fall en prövning redan har inletts, är skyldiga att ge in sina prövningsansökningar innan de ändringar av systemet som kan behövas har beslutats och trätt i kraft.
En annan konsekvens av förslaget är att det kommer finnas mer tid för att ta fram underlag inom ramen för länsstyrelsens samverkansprocess, vilket bedöms vara positivt för verksamhetsutövarna. Det kommer också att finnas mer tid för utarbetande av ansökningarna.
Konsekvenser för Vattenkraftens miljöfond
Vattenkraftens miljöfond har investerat resurser och byggt upp en organisation för sitt arbete med att genomföra den nationella planen enligt den tidplan för ansökningar som följer av förordningen om vattenverksamheter. Förslaget att pausa omprövningarna under ett år bedöms inte få några större konsekvenser för fonden.
6.4 Konsekvenser för miljön
Ett syfte med omprövningen för moderna miljövillkor är att förbättra förutsättningarna för Sverige att nå de miljökvalitetskrav som ramdirektivet för vatten ställer för vattenförekomster. Detsamma gäller Sveriges skyldigheter att nå kraven i art- och habitatdirektivet. Omprövningen förbättrar också förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. En konsekvens av förslaget att pausa omprövningen blir att även de miljöförbättrande åtgärder som följer av de enskilda prövningarna senareläggs. Utöver detta bedöms förslaget inte ha någon miljöpåverkan.
6.5 EU-rättsliga konsekvenser
EU-kommissionen har inom ramen för ett s.k. överträdelseärende (överträdelsenummer 2007/2239) kritiserat Sverige för att inte säkerställa att befintliga vattenkraftsanläggningar inte hindrade uppnåendet av miljömålen enligt ramdirektivet för vatten. Ärendet stängdes i anslutning till att Sverige införde bestämmelserna om omprövning av vattenkraftverk och dammar för att säkerställa att de drivs med stöd av moderna miljövillkor och inte lägger hinder i vägen för att följa ramdirektivet för vattens krav.
De vattenkraftverk och dammar som innebär att Sverige inte lever upp till de krav som följer av ramdirektivet för vatten behöver åtgärdas. Att pausa prövningarna enligt den nationella planen kan således utgöra ett 21
problem i förhållande till Sveriges EU-rättsliga åtaganden i den utsträckning en miljöanpassning inte kommer till stånd på annat sätt.
6.6 Konsekvenser av att inga ändringar görs
Om kravet på att senast ett visst datum ge in en ansökan om omprövning för moderna miljövillkor inte senareläggs kommer nästa tid då vissa ansökningar om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in att infalla den 1 februari 2023 och nästa tillfälle efter det den 1 september 2023. Detta innebär att verksamhetsutövare med verksamheter som ligger närmast i tiden att bli omprövade behöver ge in sina ansökningar och prövningen påbörjas innan effekterna av hittills genomförda omprövningar har kartlagts. I ljuset av de förändrade kraven på energisystemet finns det en risk att prövningarna – om de inte pausas – resulterar i att det ställs krav på verksamheterna som sammantaget äventyrar förutsättningarna för en nationellt effektiv tillgång till vattenkraftsel.