Promemoria: Förlängd omfattning och reviderade examensmål för vissa yrkesexamina vid Sveriges lantbruksuniversitet

Näringsdepartementet

Enheten för skog och klimat

N2016/05317/SK

Förlängd omfattning och reviderade examensmål för vissa yrkesexamina vid Sveriges lantbruksuniversitet

1 Sammanfattning

Kraven på hippolog-, lantmästar- respektive trädgårdsingenjörsexamen, som nu omfattar 120 högskolepoäng, föreslås öka med 60 högskolepoäng vilket motsvarar ytterligare ett års heltidsstudier. Dessutom föreslås att omfattningen på agronomexamen, som nu omfattar 270 högskolepoäng, ökar med 30 högskolepoäng vilket motsvarar ytterligare en termins heltidsstudier. Promemorian innehåller således förslag till ändringar i examensbeskrivningarna för nämnda examina i bilagan till förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet.

Även examensbeskrivningarnas mål föreslås justeras för hippolog-, lantmästar-, respektive trädgårdsingenjörsexamen och omfattningen på det självständiga arbetet (examensarbetet) föreslås vara minst 15 högskolepoäng. Hippolog-, lantmästar-, respektive trädgårds– ingenjörsexamen ska även fortsättningsvis vara en yrkesexamen på grundnivå.

Agronomexamen föreslås vara en examen på avancerad nivå även fortsättningsvis. Både målen i nuvarande examensbeskrivning och omfattningen på det självständiga arbetet bedöms vara anpassade för en examen på avancerad nivå med en omfattning om 300 högskolepoäng, varför det inte föreslås några justeringar av examensbeskrivningen i dessa delar.

Förslagen är avsedda att höja kvaliteten på utbildningarna och ge de studenter som erhåller dessa yrkesexamina bättre förutsättningar att möta de krav som respektive yrkesverksamhet ställer.

Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 15 april 2019. De nya bestämmelserna föreslås tillämpas på utbildning som bedrivs och examina som utfärdas efter utgången av december 2020.

2 Hippolog-, lantmästar- respektive trädgårdsingenjörsexamen

2.1 Bakgrund

Hippolog-, lantmästar- respektive trädgårdsingenjörsexamen ges idag på grundnivå och har en omfattning på 120 högskolepoäng, vilket motsvarar två års studier på heltid. Det har under längre tid förts fram önskemål om att omfattningen på utbildningarna för dessa examina ska öka från två års heltidsstudier till tre års heltidsstudier. En treårig utbildning på grundnivå möjliggör vidare studier på avancerad nivå och blir mer internationellt gångbar för studenterna.

Arbetsmarknaden ställer högre krav på flexibilitet och problemlösning i komplexa situationer. Det har framförts att en förlängning av omfattningen skulle öka yrkesutövarnas legitimitet, kunskap och attraktivitet på arbetsmarknaden, samt öka möjligheten för mobilitet på en alltmer internationell arbetsmarknad. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inkom

den 22 augusti 2016 med en begäran om ändring av dessa examinas omfattning från 120p till 180p. Förslagen till reviderade examensmål är framtagna av Näringsdepartementet i samarbete med SLU.

Högskoleverkets granskning av utbildningarna

Utbildningarna till hippolog och lantmästare var med i Högskoleverkets ämnes- och programutvärdering 2003 och fick där kritik. I Högskoleverkets rapport 2008:39R (Uppföljning av Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar år 2003) står det att bedömargruppens övergripande intryck var att Sveriges lantbruksuniversitets utbildningar var påfallande bra men några utbildningar fick kritik. Bland de utbildningar som fick kritik återfanns utbildningarna till hippolog och lantmästare. Lantmästarutbildningen fick vid utvärderingen 2003 kritik för svag progression under utbildningen och för att vara en återvändsgränd för studenterna. Högskoleverkets utvärdering föreslog att utbildningarna till hippolog och lantmästare skulle göras till treåriga utbildningar motsvarande 180 högskolepoäng. Högskoleverket kritiserade vid utvärderingen 2003 också en del av Hippologprogrammets färdighetsträning och dess högskolemässighet.

Trädgårdsingenjörsprogrammet utvärderades 2006, se Högskoleverkets rapport 2007:II R (Utvärdering av skogliga, trädgårdsvetenskapliga och teknologiska utbildningar samt utbildning till djursjukvårdare vid Sveriges lantbruksuniversitet år 2006). Även trädgårdsingenjörsutbildningen bedömdes behöva förlängas till 180 högskolepoäng. Det bedömdes att det fanns svårigheter med att få en vetenskaplig och yrkesrelaterad progression med en omfattning på 120 högskolepoäng inom utbildningen till trädgårdsingenjör. Högskoleverket förordade därför en omfattning på 180 högskolepoäng med progression under hela utbildningstiden. Universitetskanslersämbetet (som 2013 tog över ansvaret för kvalitetssäkring från Högskoleverket) genomförde under 2013 en kvalitetsutvärdering av resultaten för utbildningar som leder till yrkesexamen, kandidatexamen och masterexamen inom områdena jord, skog och trädgård. Det samlade omdömet för utbildning som leder till trädgårdsingenjörsexamen var att den håller hög kvalitet.

Nuvarande reglering

Högskoleutbildning ska enligt högskolelagen (1992:1434) ges på tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I lagen finns en beskrivning av bl.a. vilka kunskaper och färdigheter som studenterna ska utveckla på respektive nivå (1 kap. 7–9 a §§ högskolelagen).

Omfattningen av högskoleutbildning anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (6 kap. 2 § högskoleförordningen [1993:100]).

Examina ska avläggas på en av de tre nivåerna grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (1 kap. 10 a § högskolelagen). Examina på grundnivå utgörs av generella examina (högskoleexamen, kandidatexamen), konstnärliga examina och ett flertal yrkesexamina. Examina på avancerad nivå utgörs av generella examina (magisterexamen, masterexamen), konstnärliga examina och ett flertal yrkesexamina. Utifrån de krav som i högskolelagen ställs på utbildningar på respektive nivå anges i en

examensbeskrivning för varje examen vilka krav som ska uppfyllas för examen (bilaga 2 till Högskoleförordningen respektive bilagan till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221). Utbildningens omfattning anges i ett exakt antal högskolepoäng som studenten ska ha fullgjort kursfordringar om. Därutöver anges vilka mål som studenten ska uppnås i fråga om kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Även omfattningen på det självständiga arbetet (examensarbete) anges i examensbeskrivningen.

Examensbeskrivningarna för hippolog, lantmästare, trädgårdsingenjör och agronom finns i bilagan till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet. Här anges omfattningen uttryckt i högskolepoäng och de övriga krav som gäller för respektive examen i form av examensmål som studenterna ska uppnå samt omfattning på det självständiga arbetet (examensarbete). Hippolog-, lantmästar- och trädgårdsingenjörsexamen har idag en omfattning av 120 högskolepoäng och är examina på grundnivå. Agronomexamen har en omfattning om 270 högskolepoäng och är en examen på avancerad nivå.

Dagens utbildningar

Efter kritiken från Högskoleverket har Sveriges lantbruksuniversitet utvecklat utbildnings- och kursplaner och vidtagit de övriga åtgärder som krävdes för att komma till rätta med problemen. Utbildningen till trädgårdsingenjör förlängdes därför till ett treårigt kandidatprogram (180 högskolepoäng) hösten 2009. För hippolog- och lantmästarprogrammen genomfördes motsvarande förändring ett år senare, dvs. 2010. SLU har även infört nya målbeskrivningar för utbildningsprogrammen som innefattar såväl ämnesmässigt djup som generella kompetenser och där studenternas förmåga till kritiskt tänkande samt att göra egna bedömningar är viktiga komponenter. Studenterna har möjlighet att anpassa sin utbildning så både kraven för en yrkesexamen (120 högskolepoäng) och en kandidatexamen (180 högskolepoäng) uppnås, vilket flertalet studenter väljer att göra. Agronomutbildningen beskrivs i avsnitt. 3 nedan.

2.2 Hippologexamen, lantmästarexamen och trädgårdsingenjörsexamen ska omfatta 180 högskolepoäng och examensmålen ska justeras

Förslag: Omfattningen av hippologexamen, lantmästarexamen och trädgårdsingenjörsexamen utökas från 120 högskolepoäng till 180 högskolepoäng. Examensbeskrivningens mål revideras för att motsvara kraven för en utbildning med en omfattning på 180 högskolepoäng. Omfattningen på det självständiga arbetet ska vara 15 högskolepoäng.

Bedömning: Hippologexamen, lantmästarexamen och trädgårdsingenjörsexamen bör även fortsättningsvis vara yrkesexamina på grundnivå.

Skälen för förslaget och bedömningen: Som beskrivits närmare i avsnitt 2.1 har Högskoleverket bedömt att det fanns problem med att leva upp till den kvalitet som förväntas på en högskoleutbildning när omfattningen av examina till hippolog, lantmästare och trädgårdsingenjör är 120 högskolepoäng. Problemen handlade om högskolemässighet, progression i både färdighetsträning och vetenskaplighet samt inlåsningseffekter för studenterna. Att förlänga omfattningen av examina till 180 högskolepoäng bör bidra till att höja kvaliteten på utbildningen genom att de studenter som får examen ges bättre förutsättningar att möta de krav som yrkesverksamheterna ställer och den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Bedömningen görs därför att dessa yrkesexamina behöver öka i omfattning med 60 högskolepoäng och således uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng, motsvarande tre års heltidsstudier. Förslaget innebär att dessa yrkesexamina harmoniseras med övriga yrkesexamina på grundnivå inom området och ger därmed också studenterna möjlighet till fortsatta studier på avancerad nivå. En utökad omfattning av dessa examina kräver att examensbeskrivningarna revideras.

Utbildningarna bör även fortsättningsvis vara på grundnivå. Examensmålen för hippolog-, lantmästare- och trädgårdsingenjör bör revideras för att motsvara kraven för en utbildning med en omfattning på 180 högskolepoäng. Föreslagna ändringar innebär ett tydliggörande av utbildningarnas vetenskapliga grund, vikten av metodkunskap och förmågan att självständigt kunna identifiera, analysera och lösa problem. Det ställs också större krav på förmågan att göra bedömningar med hänsyn till flera olika aspekter och att kunna göra avvägningar mellan olika aspekter. Förslagen till reviderade examensmål är framtagna i samarbete med SLU. Omfattningen av det självständiga arbetet behöver spegla de fördjupade kraven och föreslås fastställas till 15 högskolepoäng.

3 Agronomexamen

3.1 Bakgrund

Examensbeskrivningen för agronomexamen liksom för SLU:s andra yrkesexamina på avancerad nivå finns i bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. Här anges de krav som gäller för respektive examen. Agronomexamen har idag en omfattning av 270 högskolepoäng. Agronomexamens omfattning begränsar studenternas möjlighet till individuella val och därmed skapandet av unika kompetensprofiler. Arbetsmarknaden ställer högre krav på flexibilitet och mobilitet på en allt mer internationell arbetsmarknad.

Agronomutbildningen ges sedan höstterminen 2016 som ett femårigt program (300 högskolepoäng) med fem inriktningar: ekonomi, husdjur, landsbygdsutveckling, livsmedel och mark/växt. Omfattningen av utbildningen motsvarar alltså inte omfattningen av examen (270 högskolepoäng).

Agronomstudenterna väljer i ökande omfattning att ta dubbelexamina, dvs. både en agronomexamen (270 högskolepoäng) och en masterexamen (30 högskolepoäng) inom ramen för det femåriga programmet. De 30 procent av studenterna som 2016 valde att endast ta en agronomexamen hade tagit i genomsnitt 291 poäng. Enligt en analys som SLU har genomfört väljer studenter vanligtvis extra kurser utöver agronomexamen som gör dem anställningsbara för en bredare grupp av arbetsgivare alternativt väljer att bredda sig inom sin inriktning.

Nuvarande reglering finns närmare beskriven i avsnitt 2.1. Examensbeskrivningen för agronomexamen finns i bilagan till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet. Här anges omfattningen uttryckt i högskolepoäng och de övriga krav som gäller. Agronomexamen har idag en omfattning av 270 högskolepoäng.

3.2 Agronomexamen ska omfatta 300 högskolepoäng

Förslag: Omfattningen av yrkesexamen till agronom utökas från 270 högskolepoäng till 300 högskolepoäng.

Bedömning: Agronomexamen bör även fortsättningsvis vara på avancerad nivå. Examensbeskrivningens mål bedöms redan vara anpassade för en examen på avancerad nivå med en omfattning om 300 högskolepoäng och behöver därmed inte revideras. Omfattningen på det självständiga arbetet (examensarbetet) bedöms också vara anpassat för en ökad omfattning av agronomexamen.

Skälen för förslaget och bedömningen: Agronomernas kompetens är central för de areella näringarna. Det ställs numera högre krav på omfånget av kompetenser för ett hållbart arbetsliv som agronom, bland annat för att ge möjlighet till mer kunskaper kring digitalisering och affärsmässighet. En utökning av omfattningen ger fler möjligheter för studenterna att göra individuella val och på det viset skaffa sig unika kompetensprofiler. Studenternas val att gå extra kurser och ta ut dubbelexamina visar på att detta redan idag är fallet. För att bättre motsvara de kunskapskrav och den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden bör agronomexamens omfattning utökas från 270 högskolepoäng till 300 högskolepoäng. En utökning av omfattningen bedöms bidra till att minska det upplevda behovet av att ta ut dubbelexamina i och med att agronomexamens omfattning blir fullt jämförbar med andra examina på avancerad nivå i Sverige och inom EU.

Agronomexamen bör även fortsättningsvis vara på avancerad nivå. Examensmålen för agronomexamen behöver inte revideras eftersom nuvarande examensmål bedöms vara anpassade för en examen på avancerad nivå med en omfattning om 300 högskolepoäng. Det självständiga arbetet har redan idag en omfattning om minst 30 högskolepoäng och bedöms därför inte behöva revideras.

4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Förordningen träder i kraft den 15 april 2019 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och examina som utfärdas efter utgången av december 2020. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som bedrivs och examina som utfärdas före den sista december 2020. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om examina som utfärdas efter utgången av december 2020, om den utbildning som examensbeviset omfattar har slutförts i sin helhet dessförinnan. Den som före den 1 januari 2021 har påbörjat en utbildning enligt de äldre bestämmelserna och den som före detta datum har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av december 2025 när det gäller hippologexamen, lantmästarexamen och trädgårdsingenjörsexamen och längst till och med utgången av december 2029 när det gäller agronomexamen.

Skälen för förslaget: För att skapa en smidig övergång till de nya bestämmelserna och ge SLU tid att genomföra eventuella justeringar och informationsinsatser bedöms det vara lämpligt att de nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och examina som utfärdas efter utgången av december 2020.

Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla för utbildning som bedrivs och examina som utfärdas före den sista december 2020. Äldre bestämmelser bör också fortfarande gälla i fråga om examina som utfärdas efter utgången av december 2020, om den utbildning som examensbeviset omfattar har slutförts i sin helhet dessförinnan.

Sedan hösten 2009 har det inte varit möjligt att påbörja en tvåårig utbildning till trädgårdsingenjör. Detsamma gäller för hippolog- och lantmästarprogrammen sedan hösten 2010. Bara lantmästarprogrammet är uppbyggt så att studenterna kan välja att avsluta utbildningen med yrkesexamen efter två år. Endast ett mindre antal studenter bedöms vara intresserade av att ta ut en tvåårig examen för dessa utbildningar. Av studenterna på agronomprogrammet väljer en majoritet redan idag att läsa 300 högskolepoäng för att även kunna ta ut en masterexamen.

Det bedöms vara tillräckligt att den som före den 1 januari 2021 har påbörjat en utbildning enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna. Detta bör gälla längst till och med utgången av december 2025 när det gäller hippologexamen, lantmästarexamen och trädgårdsingenjörsexamen och längst till och med utgången av december 2029 när det gäller agronomexamen.

5 Konsekvenser

Den enda utbildningssamordnaren som berörs av förslagen är Sveriges lantbruksuniversitet. Konsekvenserna av föreslaget bedöms vara att aktuella yrkesexamina bättre möter den kompetens och jämförbarhet med andra högskoleutbildade på liknande utbildningar från andra lärosäten som efterfrågas på arbetsmarknaden. Naturvetare med yrkesexamen har en betydligt bättre etablering på arbetsmarknaden än vad studenter med generell examen har, exempelvis är det färre personer som har svag ställning eller står utanför arbetsmarknaden med dessa yrkesexamina än det är för de med generell naturvetenskaplig kandidatexamen (UKÄ Rapport 2013:11 Etablering på arbetsmarknaden). SLU:s yrkesexamina är väl inarbetade på arbetsmarknaden och yrkesidentiteten har en stark koppling till en befintlig yrkesexamen (Ny värld – ny högskola 2004/05:162, s 108–109). En utökning av omfattningen av yrkesexamina skapar en ökad tydlighet för såväl SLU som för studenter och arbetsgivare. Vidare blir det en tydligare skillnad mellan SLU:s yrkesexamina som ges inom högskolan och de examina inom närliggande områden som yrkeshögskolan ger. En majoritet av studenterna på agronomprogrammet läser redan minst 300 högskolepoäng och SLU erbjuder redan treåriga utbildningar till hippolog, trädgårdsingenjör och lantmästare. Många av dessa studenter utnyttjar möjligheten att ta ut dubbelexamen eller att läsa extrakurser, därför behövs det endast mycket begränsade anpassningar för studenterna. Övergångsbestämmelserna syftar till att ge tillräcklig tid för anpassning till det nya regelverket för de studenter som redan är i systemet. Förslaget bedöms därför inte leda till kostnader för SLU som inte kan tas inom ram. Förslaget bedöms inte heller påverka statens kostnader för studiemedel. Enligt 1 kap. 12 § andra stycket högskolelagen och 5 kap. 1 § förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet får SLU utfärda de examen som anges i bilagan till förordningen. SLU behöver alltså inte ansöka om tillstånd hos Universitetskanslersämbetet för att få utfärda de aktuella examina.

De föreslagna förändringarna av utbildningarnas längd och examensmålens innehåll bedöms inte påverka varken könsfördelningen mellan studenterna eller andelen studenter med svensk och utländsk bakgrund.

6 Författningsförslag

Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet ska ha följande lydelse.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

samt redogöra för och diskutera hästar på ett professionellt sätt problem och lösningar i dialog med beaktande av hästens och med olika grupper, och människans välbefinnande och - visa sådan färdighet och förmåga utveckling samt djurskydds- och som krävs för att arbeta med och säkerhetsmässiga aspekter, ansvara för verksamheter inom - visa sådan förmåga som krävs hästnäringen och angränsande för att arbeta med och ansvara för områden. verksamheter inom hästnäringen

och angränsande områden, och

- visa förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog

med olika grupper.

Värderingsförmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt förhållningssätt

För hippologexamen skall För hippologexamen ska studenten studenten - visa förmåga att hantera etiska - visa förmåga att göra frågor om hästhållning, hästsport bedömningar av och hantera och företagande, frågor om hästhållning, hästsport - visa insikt om betydelsen av och företagande med hänsyn till lagarbete och samverkan i grupper relevanta vetenskapliga, med olika sammansättning, och samhälleliga, ekonomiska, - visa förmåga att identifiera sitt miljömässiga och etiska aspekter behov av ytterligare kunskap och samt kunna göra avvägningar att fortlöpande utveckla sin mellan olika aspekter, kompetens. - visa insikt om betydelsen av

lagarbete och samverkan i grupper

med olika sammansättning, och

- visa förmåga att identifiera sitt

behov av ytterligare kunskap och

att fortlöpande utveckla sin

kompetens.

Självständigt arbete Självständigt arbete (examensarbete) (examensarbete)

För hippologexamen skall För hippologexamen ska studenten inom ramen för studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examens- självständigt arbete (examensarbete) arbete) om minst 15

högskolepoäng.

Övrigt Övrigt

För hippologexamen skall också För hippologexamen ska också de de preciserade krav gälla som preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. examensbeskrivning. 11

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Lantmästarexamen Lantmästarexamen

Omfattning Omfattning

Lantmästarexamen uppnås efter Lantmästarexamen uppnås efter att studenten fullgjort att studenten fullgjort kursfordringar om 120 kursfordringar om 180 högskolepoäng. högskolepoäng.

Mål Mål

För lantmästarexamen skall För lantmästarexamen ska studenten visa sådan kunskap och studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förmåga som krävs för att självständigt arbeta som självständigt arbeta som lantmästare. lantmästare.

Kunskap och förståelse Kunskap och förståelse

För lantmästarexamen skall För lantmästarexamen ska studenten studenten - visa kännedom om områdets - visa kunskap om områdets vetenvetenskapliga grund och aktuellt skapliga grund, beprövade forsknings- och erfarenhet och relevanta metoder, utvecklingsarbete, - visa kännedom om aktuellt forsk- - visa kunskap om några relevanta nings- och utvecklingsarbete, och metoder inom området, och - visa kunskap om och förståelse - visa förståelse för lantbrukets för den agrara näringen och förutsättningar, funktion och angränsande verksamheters interaktion med miljön och förutsättningar, funktion och samhället. interaktion med miljön och

samhället.

Färdighet och förmåga Färdighet och förmåga

För lantmästarexamen skall För lantmästarexamen ska studenten studenten - visa förmåga att besluta om, - visa förmåga att inom givna genomföra och utvärdera ramar och med adekvata metoder relevanta åtgärder som rör självständigt identifiera, lantbrukets produktion, marknad, analysera och lösa problem som miljö och naturresurshushållning, rör den agrara näringen, - visa förmåga att kritiskt granska - visa förmåga att besluta om, och bedöma relevant information genomföra och utvärdera samt redogöra för och diskutera relevanta åtgärder som rör problem och lösningar i dialog lantbrukets produktion, marknad, med olika grupper, och miljö och naturresurshushållning, - visa sådan färdighet och - visa förmåga att utforma och förmåga som krävs för att arbeta ansvara för produktionssystem med och ansvara för verksamheter inom den agrara näringen och inom lantbruket och angränsande angränsande verksamheter, och 12 områden.

- visa förmåga att kritiskt granska

och bedöma relevant information

samt redogöra för och diskutera

problem och lösningar i dialog

med olika grupper.

Värderingsförmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt förhållningssätt

För lantmästarexamen skall För lantmästarexamen ska studenten studenten - visa förmåga att hantera etiska - visa förmåga att göra frågor om odling, djurhållning och bedömningar av och hantera företagande, frågor om odling, djurhållning och - visa förmåga till lagarbete och företagande med hänsyn till samverkan i grupper med olika relevanta vetenskapliga, sammansättning, och samhälleliga, ekonomiska, - visa förmåga att identifiera sitt miljömässiga och etiska aspekter behov av ytterligare kunskap och samt kunna göra avvägningar att fortlöpande utveckla sin mellan olika aspekter, kompetens. - visa förmåga till lagarbete och

samverkan i grupper med olika

sammansättning, och

- visa förmåga att identifiera sitt

behov av ytterligare kunskap och

att fortlöpande utveckla sin

kompetens.

Självständigt arbete Självständigt arbete (examensarbete) (examensarbete)

För lantmästarexamen skall För lantmästarexamen ska studenten inom ramen för studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examens- självständigt arbete (examensarbete) arbete) om minst 15

högskolepoäng.

Övrigt Övrigt

För lantmästarexamen skall också För lantmästarexamen ska också de preciserade krav gälla som de preciserade krav gälla som Lantbruksuniversitetet bestämmer Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven i denna inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. examensbeskrivning.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Trädgårdsingenjörsexamen Trädgårdsingenjörsexamen

Omfattning Omfattning

Trädgårdsingenjörsexamen Trädgårdsingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort uppnås efter att studenten

kursfordringar om 120 fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. högskolepoäng.

Mål Mål

För trädgårdsingenjörsexamen För trädgårdsingenjörsexamen ska skall studenten visa sådan studenten visa sådan kunskap och kunskap och förmåga som krävs förmåga som krävs för att för att självständigt arbeta som självständigt arbeta som trädgårdsingenjör. trädgårdsingenjör.

Kunskap och förståelse Kunskap och förståelse

För trädgårdsingenjörsexamen För trädgårdsingenjörsexamen ska skall studenten studenten - visa kännedom om områdets - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och aktuellt vetenskapliga grund, beprövade forsknings- och erfarenhet och relevanta metoder, utvecklingsarbete, och - visa kunskap om några relevanta - visa kännedom om aktuellt metoder inom området, och forsknings- och - visa förståelse för trädgårds- utvecklingsarbete, och näringens förutsättningar, - visa kunskap om och förståelse funktion och interaktion med för trädgårdsnäringens och miljön och samhället. angränsande verksamheters

förutsättningar, funktion och

interaktion med miljön och

samhället.

Färdighet och förmåga Färdighet och förmåga

För trädgårdsingenjörsexamen För trädgårdsingenjörsexamen ska skall studenten studenten - visa förmåga att besluta, genom- - visa förmåga att inom givna föra och utvärdera relevanta ramar och med adekvata metoder åtgärder som rör trädgårds- självständigt identifiera, näringens produktion, marknad, analysera och lösa problem som design, miljö och upplevelser, rör trädgårdsnäringen, - visa förmåga att kritiskt granska - visa förmåga att besluta, genomoch bedöma relevant information föra och utvärdera relevanta samt redogöra för och diskutera åtgärder som rör trädgårdsproblem och lösningar i dialog näringens produktion, marknad, med olika grupper, och design, miljö och upplevelser, - visa sådan färdighet och - visa förmåga att utforma och förmåga som krävs för att arbeta ansvara för produktionssystem

med och ansvara för verksamheter inom trädgårdsnäringen och inom trädgårdsnäringen och angränsande verksamheter med angränsande områden. hänsyn till givna förutsättningar och behov, och

- visa förmåga att kritiskt granska

och bedöma relevant information

samt redogöra för och diskutera

problem och lösningar i dialog 14 med olika grupper.

Värderingsförmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt förhållningssätt

För trädgårdsingenjörsexamen För trädgårdsingenjörsexamen ska skall studenten studenten - visa förmåga att hantera etiska - visa förmåga att göra frågor om odling och företagande, bedömningar av och hantera - visa förmåga till lagarbete och frågor om odling, design och samverkan i grupper med olika företagande med hänsyn till sammansättning, och relevanta vetenskapliga, - visa förmåga att identifiera sitt samhälleliga, ekonomiska, behov av ytterligare kunskap och miljömässiga och etiska aspekter att fortlöpande utveckla sin samt kunna göra avvägningar kompetens. mellan olika aspekter,

- visa förmåga till lagarbete och

samverkan i grupper med olika

sammansättning, och

- visa förmåga att identifiera sitt

behov av ytterligare kunskap och

att fortlöpande utveckla sin

kompetens.

Självständigt arbete Självständigt arbete (examensarbete) (examensarbete)

För trädgårdsingenjörsexamen För trädgårdsingenjörsexamen ska skall studenten inom ramen för studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examens- självständigt arbete (examensarbete) arbete) om minst 15

högskolepoäng.

Övrigt Övrigt

För trädgårdsingenjörsexamen För trädgårdsingenjörsexamen ska skall också de preciserade krav också de preciserade krav gälla gälla som Lantbruksuniversitetet som Lantbruksuniversitetet bestämmer inom ramen för kraven bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. i denna examensbeskrivning.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

YRKESEXAMINA

Agronomexamen Agronomexamen

Omfattning Omfattning

Agronomexamen uppnås efter att Agronomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng. om 300 högskolepoäng.

Mål Mål

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1. Denna förordning träder i kraft 15 april 2019.

2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och examina som utfärdas efter utgången av december 2020.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som bedrivs och examina som utfärdas före den sista december 2020.

4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om examina som utfärdas efter utgången av december 2020, om den utbildning som examensbeviset omfattar har slutförts i sin helhet dessförinnan.

5. Den som före den 1 januari 2021 har påbörjat en utbildning till en hippologexamen, lantmästarexamen, trädgårdsingenjörsexamen eller agronomexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av december 2025 när det gäller hippologexamen, lantmästarexamen och trädgårdsingenjörsexamen och längt till och med utgången av december 2029 när det gäller agronomexamen.