Höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget

Promemoria

2025-09-03

Socialdepartementet

Socialförsäkringsenheten

Höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget

1 Sammanfattning

Bostadsbidraget riktar sig till hushåll med låga inkomster och små ekonomiska marginaler. De senaste åren har såväl hyror som levnadsomkostnader ökat. Under 2023 ökade den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter med i snitt fem procent och under 2024 i snitt sju procent. De övre bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer har inte höjts sedan 1997. Sedan 1997 har den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter nästan fördubblats.

För att bostadsbidraget i högre grad ska vara kopplat till de faktiska bostadskostnaderna föreslås i denna promemoria att de övre bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer höjs med 1 500 kronor per månad för familjer med ett barn och med 2 000 kronor för familjer med två eller flera barn. De övre bostadskostnadsgränserna föreslås därmed bli 6 800 kronor för familjer med ett barn, 7 900 kronor för familjer med två barn och 8 600 kronor för familjer med tre eller flera barn. Höjningen innebär ett höjt bostadsbidrag med som mest 750 kronor per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn.

Höjningarna föreslås gälla från och med den 1 januari 2026.

2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 97 kap. 18 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

97 kap.

18 §

Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas månadsvis som bidrag till månadsvis som bidrag till kostnader för bostad med kostnader för bostad med 50 procent av den del av 50 procent av den del av bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

– tre eller flera barn – tre eller flera barn

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om någon medlem av familjen är funktionshindrad.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 1 Senaste lydelse 2011:1520.

2 Författningsförslag Ds

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.

3 Höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer

3.1 Bestämmelser om bostadsbidrag

Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som har såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bidraget lämnas dels till barnfamiljer, dels till ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år och som inte har barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i 95–98 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB.

Bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas till hushåll med barn som är yngre än 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Rätt till bostadsbidrag som barnfamilj gäller för den som har vårdnaden om och varaktigt bor tillsammans med barn på heltid eller växelvis ungefär halva tiden, och för den som med anledning av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.

Bostadsbidragets storlek bestäms av hushållets sammansättning, den bidragsgrundande bostadskostnaden, bostadens storlek och den bidragsgrundande inkomsten.

Barnfamiljer kan dels få ett bidrag till bostadskostnader, dels ett bidrag för att barn stadigvarande bor eller tidvis vistas i hushållet. Det senare lämnas som särskilt bidrag för hemmavarande barn, som särskilt bidrag för barn som bor växelvis och som umgängesbidrag.

Bidrag till bostadskostnader lämnas till barnfamiljer med hälften av bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns, som varierar med antalet barn. För familjer med ett barn är bostadskostnader som överstiger 1 400 kronor men inte 5 300 kronor bidragsgrundande. För familjer med två barn är intervallet för bidragsgrundande bostadskostnader mellan 1 400 kronor och 5 900 kronor och för familjer med tre eller flera barn mellan 1 400 kronor och 6 600 kronor. En högre bostadskostnad får beaktas om någon medlem av familjen är funktionshindrad.

Höjda bostadskostnadsgränser Ds

Bostadsbidrag beräknas utifrån hushållets uppskattade inkomster för ett helt kalenderår. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre än 150 000 kronor för ensamstående föräldrar eller 75 000 kronor per person för sammanboende föräldrar, minskas bostadsbidraget med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

Bostadsbidrag lämnas som ett preliminärt bidrag. Slutligt bostadsbidrag bestäms i efterhand för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats av Skatteverket. Den som har fått ett för lågt preliminärt bostadsbidrag på grund av att den uppgivna inkomsten till Försäkringskassan var för hög får en tilläggsutbetalning med ränta. Den som har fått ett för högt preliminärt bostadsbidrag på grund av att han eller hon uppskattade sina inkomster för lågt får dels betala tillbaka det belopp som har betalats ut för mycket, dels betala en avgift. Tilläggsutbetalning och återbetalning kommer dock bara i fråga när skillnaden mellan slutligt och preliminärt bostadsbidrag är minst 1 200 kronor under ett år.

3.2 Bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer bör höjas

Förslag: Den övre gränsen för bidragsgrundande

bostadskostnader ska höjas med 1 500 kronor per månad för familjer med ett barn och 2 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn. Beloppsgränsen ska därmed vara 6 800 kronor per månad för familjer med ett barn, 7 900 kronor per månad för familjer med två barn och 8 600 kronor per månad för familjer med tre eller flera barn.

Skälen för förslaget: Bostadsbidraget riktar sig till hushåll med låga inkomster och små ekonomiska marginaler. Bostadsbidragets storlek bestäms av flera faktorer, bl.a. den bidragsgrundande bostadskostnaden.

Bidrag till bostadskostnader lämnas till barnfamiljer med hälften av de bidragsgrundande bostadskostnaderna mellan en nedre och en övre gräns, som varierar med antalet barn. För familjer med ett barn är den övre bostadskostnadsgränsen 5 300 kronor per månad. För

Ds Höjda bostadskostnadsgränser

familjer med två barn är den övre gränsen 5 900 kronor och för familjer med tre eller flera barn är den 6 600 kronor.

Barnfamiljer med bostadsbidrag har under delar av åren 2020– 2025 fått ett förstärkt bostadsbidrag i form av ett tillfälligt tilläggsbidrag. Tilläggsbidraget var konstruerat för att vara just ett tillfälligt stöd under en begränsad period, först under covid-19pandemin och därefter under en period med hög inflation. Tilläggsbidraget lämnades som en andel av det preliminära bostadsbidraget och utan direkt koppling till hushållets bostadskostnader.

De övre bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer har inte höjts sedan 1997, men den nedre gränsen sänktes 2012. Sedan 1997 har den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter nästan fördubblats, i snitt två och en halv procent per år. De senaste två åren har ökningarna varit högre än alla tidigare år sedan 1997. År 2023 ökade den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter med i snitt fem procent och 2024 i snitt sju procent.

Barnhushåll med bostadsbidrag har en betydligt lägre medianhyra än medianhyran för samtliga hushåll i Sverige. Bostadskostnadsgränserna inom bostadsbidraget är betydligt lägre än vad en medianhyra är, både jämfört med medianhyran för bostadsbidragshushåll och för samtliga hushåll. Medianhyran för samtliga hushåll 2024, om varje barn hade ett eget sovrum, var för hushåll med ett barn 8 167 kronor, för hushåll med två barn 10 092 kronor och för hushåll med tre eller flera barn 12 368 kronor. Medianhyran för ett barnhushåll med bostadsbidrag beräknas 2026, med nuvarande bostadskostnadsgränser, vara 6 300 kronor för ett hushåll med ett barn, 7 300 kronor för ett hushåll med två barn och 8 300 kronor för ett hushåll med tre barn.

Andelen barnhushåll med en bostadskostnad över den övre bostadskostnadsgränsen var 15 procent 1997. I dag är motsvarande andel 69 procent. Uppdelat på olika hushållstyper beräknas andelen hushåll som har en hyra över bostadskostnadsgränsen 2026 vara 63 procent för ett hushåll med ett barn, 72 procent för ett hushåll med två barn och 75 procent för ett hushåll med tre barn. Den höga inflationen och de senaste årens hyreshöjningar har urholkat de övre bostadskostnadsgränserna mer än tidigare. Det innebär att kopplingen är svag mellan den faktiska bostadskostnaden och bostadsbidraget för en majoritet av barnfamiljerna med

Höjda bostadskostnadsgränser Ds

bostadsbidrag. Det bostadspolitiska inslaget inom bostadsbidraget har därmed minskat över tid. Det allmänna konsumtionsstödet i form av särskilt bidrag och umgängesbidrag har däremot höjts vid flera tillfällen sedan 1997.

Riksrevisionen har i rapporten Bostadsbidragets måluppfyllelse – trångboddhet och absolut fattigdom (RiR 2024:15) bedömt att bostadsbidragets bostadspolitiska måluppfyllelse har försämrats eftersom en större andel av hushållen med bostadsbidrag är trångbodda jämfört med tidigare. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bl.a. se över bostadsbidragets utformning för att möjliggöra en bättre måluppfyllelse. En sådan översyn bör enligt Riksrevisionen även inkludera frågan om hur den bostadspolitiska måluppfyllelsen kan stärkas, exempelvis genom att bostadskostnadsintervallet följer med i hyresutvecklingen. Även andra aktörer, bl.a. Hyresgästföreningen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har riktat kritik mot att bostadskostnadsgränserna inte har höjts i takt med hyresutvecklingen.

Om bostadskostnadsgränserna höjs, kommer den övre bostadskostnadsgränsen i högre grad att vara kopplad till den faktiska bostadskostnaden. Det skulle därmed stärka bostadsbidragets bostadspolitiska syfte. Bostadskostnadsgränserna bör därför höjas så att de ligger på samma nivå som vad medianbostadskostnaden beräknas bli för ett bostadsbidragshushåll 2026. Samtidigt som bostadsbidraget ska täcka en viss del av bostadskostnaden och vara relaterat till bostadskostnadens storlek, bör bostadskostnadsgränsen inte höjas så mycket att hushåll får mindre incitament att begränsa sina bostadskostnader. Då bostadsbidraget höjs kommer det vara helt bortreducerat vid en högre inkomst än tidigare. Detta kan leda till att hushåll med höga bostadskostnader som i dag inte har rätt till bostadsbidrag kommer att kunna få det. Dessa nytillkomna hushåll kommer därmed att möta de marginaleffekter som bostadsbidraget har, se avsnitt 5.1.

Mot denna bakgrund föreslås att bostadskostnadsgränsen ska höjas med 1 500 kronor per månad för familjer med ett barn och med 2 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn. Det innebär att den övre bostadskostnadsgränsen blir 6 800 kronor för familjer med ett barn, 7 900 kronor för familjer med två barn och 8 600 kronor för familjer med tre eller flera barn.

Ds Höjda bostadskostnadsgränser

Höjningen innebär ett höjt bostadsbidrag med som mest 750 kronor per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn.

4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för bostadsbidrag

som avser tid före ikraftträdandet.

Skälen för förslaget: Höjningen av de övre bostadskostnadsgränserna bör träda i kraft så snart som möjligt. De nya bostadskostnadsgränserna kommer att behöva tillämpas av Försäkringskassan i samband med den årsomräkning som görs av bostadsbidragen vid ett årsskifte. Därför föreslås det att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.

5 Konsekvenser

5.1 Konsekvenser för enskilda

Hushåll som berörs

Förslaget berör endast de barnhushåll som har en bostadskostnad över den nuvarande övre bostadskostnadsgränsen. Beräkningar visar att det är 69 procent av barnfamiljerna med bostadsbidrag som beräknas ha en bostadskostnad över gränsen 2026.

Samtliga hushåll som har en bostadskostnad över bostadskostnadsgränsen, 69 procent, kommer att få höjt bostadsbidrag. Bidrag till bostadskostnader lämnas med 50 procent av bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns. De hushåll som i dag har en bostadskostnad som ligger på den föreslagna bostadskostnadsgränsen eller som är högre än den föreslagna gränsen kommer därmed att få en höjning av bostadsbidraget med 750 kronor per månad före avrundning om hushållet har ett barn och med 1 000 kronor per månad om hushållet har två eller flera barn. Eftersom bostadsbidraget avrundas nedåt till närmast hundratal kronor blir höjningen för familjer med ett barn antingen 700 eller 800 kronor beroende på hushållets inkomster. Om bostadskostnaden är mellan den nuvarande och föreslagna bostadskostnadsgränsen blir beloppet mindre än det maximala beloppet. Om ett hushåll har en bostadskostnad under den nuvarande övre bostadskostnadsgränsen får det ingen höjning av bostadsbidraget.

De flesta som berörs av förslaget är de som redan har bostadsbidrag. De som har bostadsbidrag och har en bostadskostnad motsvarande den nya övre bostadskostnadsgränsen kommer att få den maximala höjningen. De som har en bostadskostnad mellan den nya och gamla bostadskostnadsgränsen kommer att få ett belopp

Konsekvenser Ds

motsvarande hälften av skillnaden mellan bostadskostnaden och den tidigare övre bostadskostnadsgränsen. Det kan tillkomma hushåll som tidigare inte haft rätt till bostadsbidrag och som har en bostadskostnad över den nuvarande bostadskostnadsgränsen. Det innebär att något fler barnhushåll kan bli berättigade till bostadsbidrag än i dag men dessa får maximalt ett sammanlagt belopp som motsvarar höjningen. Enligt beräkningar skulle det kunna röra sig om cirka 21 000 hushåll, men siffran är osäker. Benägenheten att söka bidrag är lägre då hushållet enbart kan få ett lägre belopp i bostadsbidrag.

I tabell 5.1 visas hur fyra olika hushållstyper påverkas av höjningen av bostadskostnadsgränserna. De första tre raderna visar att hushåll med en bostadskostnad på eller under bostadskostnadsgränsen inte påverkas alls. Därefter visas att hushåll med ett oreducerat bostadsbidrag och en bostadskostnad motsvarande den föreslagna bostadskostnadsgränsen efter höjningen får ett högre maximalt bostadsbidrag. Skillnaden är 800 kronor, 1 000 kronor och 1 000 kronor för hushåll med ett, två respektive tre barn. De tre påföljande raderna visar ett hushåll med samma bostadskostnad men som har ett reducerat bostadsbidrag på grund av högre inkomst. Dessa hushåll får samma förändring av bostadsbidraget trots att de har ett reducerat bostadsbidrag. Längst ner i tabellen redovisas hushåll som tidigare inte hade fått bostadsbidrag men som blir berättigade till bostadsbidrag efter höjningen. Dessa hushåll kan som mest få ett bostadsbidrag motsvarande den maximala höjningen.

Tabell 5.1 Förändring av bostadsbidraget, olika hushållstyper

Olika hushållstyper Inkomst Bostadskostnad Bostadsbidrag Bostadsbidrag Skillnad

Ds Konsekvenser

Olika hushållstyper Inkomst Bostadskostnad Bostadsbidrag Bostadsbidrag Skillnad

Källa: Socialdepartementets egna beräkningar.

Som nämnts ovan kommer ett lågt belopp kunna lämnas vid högre inkomster än tidigare. Tidigare kunde hushåll med en bostadskostnad på eller över den nuvarande bostadskostnadsgränsen få 100 kronor i månaden i bostadsbidrag vid en bidragsgrundande inkomst på 29 250, 33 250 och 38 250 kronor per månad för ett, två respektive tre barn. För hushåll med en bostadskostnad på eller över den föreslagna övre bostadskostnadsgränsen blir motsvarande inkomst per månad 33 000, 38 250 respektive 43 250 kronor. Om ett hushåll med höga bostadskostnader jämförs med ett hushåll som har lägre bostadskostnader, men samma bruttoinkomst, kommer hushållet med höga bostadskostnader att ha mindre kvar i disponibel inkomst efter betald bostadskostnad även efter den föreslagna höjningen trots ett högre bostadsbidrag. Det beror på att enbart hälften av bostadskostnaden mellan den nuvarande och den föreslagna övre bostadskostnadsgränsen ersätts av bostadsbidraget.

För hushåll som får inkomstprövade bidrag såsom bostadsbidrag uppkommer marginaleffekter, dvs. att bidragen minskar när en förälder börjar att arbeta eller ökar sin arbetstid. I bostadsbidraget är denna marginaleffekt 20 procent, dvs. när inkomsten ökar med 100 kronor minskar bostadsbidraget med 20 kronor. Marginaleffekterna kan medföra att de ekonomiska drivkrafterna till arbete minskar. Detta kan i sin tur leda till att personer arbetar mindre och medför i sådana fall en negativ inverkan på arbetsutbudet. Dessutom är risken för låg ekonomisk standard större om föräldrarna inte arbetar. För de hushåll där ingen förälder arbetar är det vanligt med ekonomiskt bistånd som också har stora marginaleffekter. En ökning i bostadsbidrag medför en motsvarande minskning i ekonomiskt bistånd.

Konsekvenser Ds

Effekter på inkomstfördelningen

I figur 5.1 redovisas hur inkomstfördelningen påverkas av förslaget. Sammanfattningsvis befinner sig de allra flesta, 72 procent, av de cirka 300 000 individer i barnfamiljer, vuxna och barn, som skulle beröras i den lägsta inkomstgruppen. Sett till de två lägsta inkomstgrupperna är motsvarande andel 91 procent av individerna. Mycket få personer återfinns i inkomstgrupperna fyra och uppåt.

Figur 5.1 Procentuell förändring i ekonomisk standard fördelat på inkomstgrupper

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstgrupper

Samtliga Berörda Antal berörda

Källa: Socialdepartementets beräkningar i FASIT-modellen, STAR-urvalet, SCB.

Av det ökade utbetalda bostadsbidraget beräknas 73 procent hamna i den lägsta inkomstgruppen och 95 procent i de två lägsta inkomstgrupperna.

Ds Konsekvenser

Figur 5.2 Andel av det ökade utbetalda bostadsbidraget, fördelat på inkomstgrupper

Procent

80 70 60 50 40 30 20 10 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inkomstgrupper

Källa: Socialdepartementets beräkningar i FASIT-modellen, STAR-urvalet, SCB.

De med ekonomiskt bistånd får ingen påverkan på ekonomisk standard eftersom det ökade bostadsbidraget enbart minskar det ekonomiska biståndet. Av samtliga hushåll med bostadsbidrag hade 26 procent även ekonomiskt bistånd 2023. Det är betydligt vanligare att sammanboende mottagare av bostadsbidrag med hemmavarande eller växelvist boende barn har ekonomiskt bistånd, 35 procent, än bland ensamstående med bostadsbidrag, 23 procent. Detta kan förklaras med att sammanboendes bostadsbidrag börjar reduceras när var och ens inkomst överstiger 75 000 kronor per år. För ensamstående börjar bostadsbidraget reduceras då inkomsten överstiger 150 000 kronor per år.

5.2 Konsekvenser för barn

Höjda bostadskostnadsgränser innebär att barnfamiljer med bostadskostnader över de nuvarande bostadskostnadsgränserna (69 procent av barnhushåll med bostadsbidrag) får ett högre bostadsbidrag och därmed en förbättrad ekonomisk situation, vilket också innebär en förbättrad ekonomisk situation för berörda barn. Förslaget stärker barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), bland annat barnets rätt till en skälig levnadsstandard.

Konsekvenser Ds

5.3 Konsekvenser för jämställdheten

Det är fler kvinnor än män som är mottagare av bostadsbidrag. Av de 116 000 vuxna som berörs direkt av förslaget är nästan 70 procent kvinnor.

En höjning av bostadskostnadsgränserna leder därför till att fler kvinnor än män får en förbättrad ekonomisk situation, vilket ökar den ekonomiska jämställdheten. Sammantaget har förslaget en marginell positiv påverkan på jämställdheten. Om jämförelse görs mellan vuxna kvinnor och mäns snittinkomster i Sverige hade kvinnor 23,22 procent lägre individuell disponibel inkomst än män. Förslaget ändrar denna skillnad till 23,21 procent.

5.4 Konsekvenser för statens budget

En höjning av bostadskostnadsgränserna, så att de ligger på samma nivå som vad medianbostadskostnaden för ett bostadsbidragshushåll beräknas bli, innebär att kostnaderna på anslaget för bostadsbidrag ökar med ca 655 miljoner kronor. Eftersom bostadstillägget samordnas med bostadsbidraget skulle detta i sin tur leda till något minskat bostadstillägg. Anslagen för bostadstillägg beräknas minska med 16 miljoner kronor.

Tabell 5.2 Konsekvenser för statens budget, mnkr

2026 2027 2028

Bostadsbidrag 655 602 566 Bostadstillägg -16 -15 -14 Källa: Socialdepartementets beräkningar i FASIT-modellen, STAR-urvalet, SCB Anm: 14, 13 respektive 12 miljoner avser bostadstillägg till aktivitets- och sjukersättning; resterande 2 miljoner avser bostadstillägg till pensionärer.

5.5 Konsekvenser för myndigheter och domstolar

5.5.1 Försäkringskassan

Eftersom bostadskostnadsgränserna föreslås höjas i samband med ett årsskifte kommer Försäkringskassan att kunna hantera höjningen i samband med den ordinarie årsomräkningen av

Ds Konsekvenser

bostadsbidragen. Det medför att Försäkringskassan beräknas ha mindre kostnader för bl.a. it-justeringar som bedöms kunna hanteras inom ramen för Försäkringskassans befintliga anslag.

5.5.2 Allmänna förvaltningsdomstolar

En höjning av de övre bostadskostnadsgränserna är positiv för berörda barnfamiljer eftersom de som har en bostadskostnad över de nuvarande bostadskostnadsgränserna får ett högre bostadsbidrag. Förslaget bedöms inte ge upphov till fler överklaganden och därmed inte heller till kostnadsökningar för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

5.6 Konsekvenser för kommunerna

En höjning av bostadskostnadsgränserna för barnhushåll med bostadsbidrag enligt förslaget beräknas uppgå till en kostnad om cirka 655 miljoner kronor. För de hushåll som får ett högre bostadsbidrag till följd av höjda bostadskostnadsgränser och som samtidigt får ekonomiskt bistånd kommer ett höjt bostadsbidrag att leda till att det ekonomiska biståndet sänks i motsvarande grad. Det var 23 procent av bostadsbidragshushållen med en ensamstående förälder med hemmavarande eller växelvist boende barn som samtidigt hade ekonomiskt bistånd 2023. Motsvarande uppgift för sammanboendehushåll var 35 procent.

Utgifterna för ekonomiskt bistånd för kommunerna beräknas minska med 91 miljoner kronor till följd av förslaget.