Sveriges strategi för arbetet i OECD

1. Utgångspunkter och syfte

1.1 OECD:s verksamhet

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en unik multilateral organisation. Sedan 20 länder bildade OECD 1961 har organisationen vuxit till att omfatta 38 demokratiska marknadsekonomier. OECD verkar i en annorlunda internationell kontext i dag jämfört med när organisationen bildades. Globalisering, teknikutveckling, klimatförändringar och globala hälsokriser har lett till nya möjligheter och utmaningar. OECD:s verksamhetsfält har därför växt, från att huvudsakligen handla om ekonomisk tillväxt och handel, till att även omfatta områden som utbildning, forskning, innovation, beskattning, miljö, klimat, hälsa och sociala frågor.

OECD har en stark normgivande roll inom många områden genom de internationella konventioner, standarder, riktlinjer och rekommendationer som tas fram. Policyutvecklingen har sin grund i evidensbaserad analys och en stor mängd jämförbar internationell statistik. OECD:s arbete bidrar därför till nytänkande i policyer och regelverk. Genom rapporter och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna söker organisationen lösningar som kan forma politik för att nå gemensamma mål som en hållbar och inkluderande tillväxt och samhällsutveckling med hög och jämlik levnadsstandard, grön omställning och en fungerande världshandel. OECD har vidare en undersökande och utvärderande roll i och med de landgranskningar av medlemsländerna som organisationen genomför inom flera politikområden.

1.2 Syftet bakom en strategi för arbetet i OECD

Den senaste strategin för arbetet i OECD utarbetades 2004 genom departementsskrivelsen ”Svensk OECD-strategi – övergripande prioriteringar och organisation” (Ds 2004:17). Mot bakgrund av hur OECD:s verksamhet har förändrats och breddats, är det angeläget att Sveriges nationella strategi för arbetet i OECD uppdateras. Beslut om att inleda arbetet med en ny strategi fattades i och med antagandet av Sveriges export- och investeringsstrategi från december 2019, i vilken det fastslås att regeringen ska ta fram en ny strategi för arbetet i OECD.

Strategin ska också ses i ljuset av att OECD under år 2021 har fått en ny generalsekreterare och att organisationens medlemsstater under 2021 förhandlat fram en ny vision för OECD:s framtida arbete. Dessa

förändringar har ytterligare bidragit till behovet av att Sveriges nationella strategi ses över och att regeringens aktuella prioriteringar tydliggörs.

1.3 Behovet av samarbete

Ett välfungerande internationellt samarbete och folkrätten är grunden för en världsordning baserad på regler och avtal. De senaste årens konflikter och flyktingströmmar samt klimatkrisen och covid-19-pandemin visar att det som händer långt från våra landsgränser också påverkar oss i Sverige. OECD har ett tydligt mervärde i många gränsöverskridande globala frågor som inte Sverige enskilt eller inom ramen för EU-samarbetet kan lösa.

OECD:s statistik och evidensbaserad analys utgör organisationens kärnverksamhet. Granskning av länders ekonomier är basen för arbetet med makroekonomisk stabilitet och inkluderande tillväxt. Landrapporter möjliggör jämförelse och erfarenhetsutbyte mellan länder. OECD:s samlade kunskap om strukturreformer och förvaltning är värdefull när medlemsländerna utformar sin politik.

OECD har hög relevans för regeringens prioriteringar och Regeringskansliets löpande arbete. Organisationens, inom många områden, normgivande och kunskapsutvecklande roll bidrar till regeringens policyutveckling. Det finns därför ett stort mervärde för offentlig sektor, arbetsmarknadens parter, forskningsverksamheter och civilsamhället att samarbeta med OECD.

1.4 Inriktningen för Sveriges arbete i OECD

Sverige ska värna OECD:s roll i den regelbaserade multilaterala världsordningen. Arbetet i OECD ska ha tydliga kopplingar till frågor som Sverige driver inom Europeiska unionen (EU) och i andra internationella sammanslutningar, såsom Förenta nationerna (FN), Världshandelsorganisationen (WTO) och det nordiska samarbetet.

Sverige ska verka för att Förenta nationernas Agenda 2030 och de tre dimensionerna av hållbar utveckling, med principen att ingen ska lämnas utanför, genomsyrar OECD:s arbete. Ekonomisk, social och miljömässig utveckling förstärker varandra. Den universella innebörden av Agenda 2030 och Parisavtalet förutsätter ett mer samstämmigt agerande mellan politikområden för att nå målen.

Sverige ska verka för att OECD:s rekommendationer för samstämmighet för hållbar utveckling efterlevs. Sverige ska även verka för att sekretariatets och kommittéernas verksamhet har ett långsiktigt och tvärsektoriellt synsätt som i större utsträckning inkluderar sociala frågor.

Jämställdhet är en förutsättning för ett modernt och rättvist välfärdssamhälle med ekonomisk utveckling. Sverige ska därför verka för att OECD prioriterar jämställdhet och tar fram könsuppdelad statistik i samband med att organisationen redovisar, kommenterar och analyserar individbaserad statistik. Sverige ska vara pådrivande för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i OECD:s kommittéer och arbetsgrupper.

Regeringens demokratisatsning innebär att Sverige ska stärka och värna demokratin. Sverige ska därför arbeta för att OECD aktivt verkar för att föra in demokratiaspekter i sina policyer och strategier samt i det stöd som ges till medlemsstaterna och i verksamheten i övrigt.

Sverige ska delta kontinuerligt i arbetet med att påverka organisationens styrning och arbetssätt samt måna om kvalitetssäkringen i OECD:s utveckling av sina verktyg och processer. OECD ska vara en medlemsdriven, högkvalitativ och effektiv organisation. Sverige ska verka för en rimlig balans mellan ordinarie budget och frivilliga bidrag till organisationen.

Framtagandet av OECD:s studier, riktlinjer och rekommendationer ska präglas av samstämmighet mellan sekretariatets olika direktorat. Transparens, budget- och prioriteringsdiskussioner kan utvecklas ytterligare. OECD:s två högnivåmöten, ministerrådsmötet (MCM) respektive Global Strategy Group (GSG), kan kopplas närmare till varandra för att stärka genomförandet av organisationens mål.

Sverige ska bidra till att OECD:s samverkan med andra organisationer stärks och att dessa kompletterar varandra. Sverige ska stärka sin förmåga att ta tillvara den insyn OECD:s sekretariat kan bidra med vad gäller initiativ inom G7 och G20.

Sverige stödjer OECD:s nära samarbete med Business at OECD och TUAC som är rådgivande kommittéer till OECD och representanter för näringslivets respektive fackföreningsrörelsens intressen.

Sverige är positiv till en utvidgning av OECD med fler medlemsländer och välkomnar beslutet i januari 2022 att inleda förhandlingar om medlemskap med Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Peru och Rumänien. Det är emellertid viktigt att bevaka att de länder som blir föremål för en anslutningsprocess kan leva upp till OECD:s instrument och standarder. Sverige stödjer vidare OECD:s samarbete med icke-medlemsländer, särskilt med de stora tillväxtländerna och genom de regionala programmen. Det är ett svenskt intresse att icke-medlemmar uppfyller och ansluter sig till de av OECD:s standarder, riktlinjer och rekommendationer som är möjliga för icke-medlemmar att ansluta sig till.

1.5 Sveriges arbete i OECD

Regeringen bär ansvaret för att strategins prioriteringar genomförs. Utrikeshandelsministern är ansvarigt statsråd för OECD-frågor. Varje departement ska dock inom ramen för sina prioriteringar, i nära samarbete med ansvariga myndigheter, verka för att den nationella politikutvecklingen drar nytta av OECD:s kunskaper och metoder. Det gäller inte minst i frågor där OECD:s verksamhet tangerar områden som bedrivs inom den Europeiska unionen. Departementen ska därför verka för att OECD tar fram rapporter och studier inom områden som är viktiga för Sverige inom EU-samarbetet och att de, där så är relevant, kan utgöra kompletterande grund för underlag, ställningstaganden och argumentation för svenska förhandlingspositioner. Departementen ska vidare verka för att OECD, om möjligt, får tillgång till data av bästa möjliga kvalitet om förhållanden i Sverige. Varje departement ansvarar för att planera, förbereda och följa upp arbetet i OECD:s kommittéer och arbetsgrupper på ett väl fungerande och rutinmässigt sätt. Sveriges OECD-delegation utgör en viktig del av det svenska aktörskapet i OECD.

Ett utökat deltagande från Regeringskansliet i OECD:s organ uppmuntras. Likaså uppmuntras svenskt ordförandeskap vid såväl högnivåmöten som i kommittéer och arbetsgrupper. Sverige ska även dra nytta av OECD:s arbete genom att bjuda in representanter för organisationen till Sverige för presentationer och dialoger. I OECD:s kommittéer och arbetsgrupper ska Sverige medverka till att arbetsprogram och budgetförslag föregås av en prioriteringsdiskussion. Sverige bör verka för att OECD fortsätter att utveckla och använda digitala mötesformer när det är lämpligt.

Regeringen är mån om att fler personer från Sverige anställs i OECDsekretariatet, då det bidrar till en bättre förståelse för Sverige, ökade kontakter och nätverksbyggande. Insatser krävs för att öka antalet personer från Sverige inom strategiska områden, inte minst på högre nivå. Riktade insatser behövs även för att få in personer från Sverige för arbete med framträdande frågor som hållbar utveckling, global utveckling och jämställdhet. Särskilda insatser bör dessutom göras för att öka andelen kvinnor på chefsnivå inom OECD.

2. Regeringens strategiska prioriteringar för arbetet i OECD Regeringens strategiska prioriteringar för arbetet i OECD är kopplade till Förenta nationernas globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Regeringen prioriterar följande områden:

1 Inkluderande och hållbar tillväxt 2 Hög sysselsättning och en välfungerande arbetsmarknad 3 Utbildning, färdigheter och livslångt lärande av hög kvalitet 4 Digitalisering och innovation 5 God samhällsstyrning 6 Fri, hållbar och rättvis handel 7 Migration och integration 8 Klimat, miljö och hållbar livsmedelsförsörjning 9 Ett effektivt och kvalitativt internationellt utvecklingssamarbete 10 Energisamarbete och kärnsäkerhet.

2.1 Inkluderande och hållbar tillväxt

Prioriteringen inkluderande och hållbar tillväxt syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (3, 5, 8, 9, 10, 11, 12).

Målet med inkluderande tillväxt är ökat välstånd som ska komma alla till del och samtidigt värna medborgarnas självständighet och oberoende. Grundförutsättningen för en hållbar och inkluderande tillväxt är ett ökat fokus på klimat och miljö, hållbara och jämställda sociala trygghetssystem (inklusive pensionssystem), social omsorg, hållbara hälso- och sjukvårdssystem, en god och jämlik hälsa samt social dialog. Den svenska modellen bygger på en arbetsmarknad som underlättar omställning, generell

välfärdspolitik och en ekonomisk politik för öppenhet och stabilitet. Alla tre delar ska hänga ihop och vara ömsesidigt förstärkande.

OECD har en god kunskap om reformarbete och bidrar med värdefulla förslag till möjlig utformning av medlemsländernas politik, som beaktar ländernas specifika institutionella miljöer. Arbetet med horisontella frågor är särskilt viktigt, till exempel hållbar tillväxt, omställningen till fossilfri cirkulär ekonomi, sunda offentliga finanser, jobbskapande och demografiska utmaningar. Sverige verkar för att OECD fortlöpande ska göra ekonomiska analyser av dessa frågor, likaså om ekonomiska och finansiella risker kopplade till klimatförändringar, miljöpåverkan och gränsöverskridande hälsohot. Regeringen välkomnar ytterligare arbete och rapporter från OECD om hur klimatförändringar och miljöpåverkan kan beaktas i prognoser och ekonomiska rapporter.

Sverige ska verka för att OECD och dess medlemsländer prioriterar jämställdhet som en förutsättning för inkluderande och hållbar tillväxt.

Starka och mer inkluderande regionala ekonomier bidrar till OECDmedlemsländernas samlade utveckling. Regional utveckling, inklusive landsbygdsutveckling, har därför ett stort värde för svensk policyutveckling. Sverige ska delta i och bidra till att utveckla OECD:s arbete med en hållbar platsbaserad regional utvecklingspolitik med fokus på flernivåstyrning. Arbetet med den regionala dimensionen ska täcka in flera områden så som innovationer, produktivitet, globalisering, grön tillväxt, jobbskapande och välfärd.

Inom turism prioriterar Sverige OECD:s statistik- och kunskapsarbete för att stärka en växande global näring som bidrar till sysselsättning, integration och hållbarhet.

2.2 Hög sysselsättning och en välfungerande arbetsmarknad

Prioriteringen hög sysselsättning och en välfungerande arbetsmarknad syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (5, 8).

OECD:s jobbstrategi ”Good Jobs for All in a Changing World of Work” från 2018 utgör ett viktigt stöd för regeringens policyutveckling. I en snabbt föränderlig värld måste arbetsmarknadens motståndskraft och anpassningsförmåga främjas för att uppnå goda ekonomiska resultat och en

välfungerande arbetsmarknad. Detta är särskilt viktigt för att möta kriser som kan ha långvarig påverkan på arbetsmarknadens funktionssätt.

OECD identifierar insatser som främjar en arbetsmarknad för högkvalitativa jobb för både kvinnor och män, förhindrar exkludering och skyddar individer från arbetsmarknadsrisker. OECD:s analyser utgör en viktig kunskapsbas för regeringens politiska prioriteringar och samarbete med arbetsmarknadens parter.

Under senare år har samarbetet mellan arbetsmarknads- och utbildningssektorerna om kompetensfrågor stärkts. Att arbetskraften har de kompetenser som efterfrågas är en viktig förutsättning för en välfungerande arbetsmarknad. Sverige ska fortsätta verka för att det tvärsektoriella samarbetet i kompetensfrågor och livslångt lärande ytterligare stärks inom OECD.

Digitalisering, robotisering, automatisering och grön omställning innebär nya möjligheter för framtidens arbetsmarknad, men också betydande utmaningar. Regeringen anser därför att det är viktigt att OECD analyserar hur den teknologiska utvecklingen och gröna omställningen påverkar arbetets innehåll, kompetensbehov, arbetsrätt, arbetsmiljö och graden av sysselsättning. Regeringen välkomnar även att OECD analyserar hur framtidens arbetsmarknad kommer att påverka jämställdheten och integrationen.

Sverige ska verka för att öka förståelsen för de unika särdrag som präglar den nordiska arbetsmarknadsmodellen, för att OECD bättre ska fånga upp dessa förhållanden i sina analyser.

I en tid då arbetsmarknaden omformas kan förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter vara viktiga för att utforma lösningar på nya utmaningar. Det svenska initiativet Global Deal for Decent Work and Inclusive Growth (Global Deal) är en satsning för att främja social dialog och förbättra villkor på arbetsmarknaden globalt. OECD övertog värdskapet för Global Deal 2018 och ansvarar, tillsammans med International Labor Organization (ILO), för att vidareutveckla initiativet. En stödenhet med ansvar för det operativa arbetet har upprättats i OECD. Som initiativtagare och inledande finansiär har Sverige ett starkt intresse av att stödenheten ges rätt förutsättningar att säkra initiativets långsiktiga utveckling och finansiering. Global Deal kopplar tydligt till OECD:s arbete med kollektiva

avtalsmodeller. Detta arbete utgör en viktig kunskapskälla för många medlemsländer och icke-medlemsländer som inte har någon tradition av eller system för kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

2.3 Utbildning, färdigheter och livslångtlärande av hög kvalitet

Prioriteringen utbildning, färdigheter och livslångtlärande syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (4, 5, 9).

Sverige ska prioritera OECD:s storskaliga internationella mätningar av både 15-åringars och vuxnas kunskaper och färdigheter (Programme for International Student Assessment – Pisa och Programme for the International Assessment of Adult Competencies – PIAAC). Utöver att delta i dessa mätningar ska Sverige verka för att de är av högsta möjliga kvalitet vad gäller data, metod och analys. Därmed kan de bidra till forskning och utveckling. Resultaten är en värdemätare för hur det svenska skolsystemet och den vuxna svenska befolkningens kunskaper och kompetenser står sig på längre sikt i jämförelse med andra länder. Resultaten förväntas även öka insikten om hur olika politiska insatser kan bidra till att stärka det svenska skolsystemet samt vuxnas kunskaper och färdigheter.

Sverige ska prioritera OECD:s arbete kopplat till lärarprofessionen, bland annat genom att delta i enkätundersökningen Teaching and Learning International survey (TALIS) och värna studiens kvalitet. Sverige ska återkommande lyfta lärarfrågor och främja dialogen med fackliga representanter nationellt och internationellt genom att delta i forumet International Summit on the Teaching Profession (ISTP).

Utbildning är avgörande för arbetsmarknadens kompetensförsörjning och för individens personliga utveckling och möjligheter att dela som aktiv invånare i ett demokratiskt samhälle. OECD bedriver studier och gör översyner av ländernas utbildningssystem, där rekommendationer formuleras utifrån evidensbaserad analys. Studierna och översynerna utgör ett viktigt underlag både för utbyte av erfarenheter mellan länder och för regeringens nationella politiska prioriteringar. Regeringen värderar OECD:s arbete med att samla in och publicera jämförbar utbildningsstatistik högt. Temarapporter med fokus på struktur och styrning, likvärdighet och effektiva lärandemiljöer är av särskild vikt.

Sverige ska vara pådrivande för att ett jämställdhetsperspektiv integreras i OECD:s arbete med yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt globalt i linje med genomförandet av Agenda 2030.

2.4 Digitalisering och innovation

Prioriteringen digitalisering och innovation syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (3, 5, 9, 10, 12, 17).

OECD:s arbete inom företagande, strukturomvandling, innovation, digitalisering och hållbarhet bidrar till den svenska policyutvecklingen. Regeringen prioriterar särskilt områdena

• produktivitet, • globala värdekedjor, • digitaliseringens effekter, • företagsdynamik och • strukturomvandlingens effekter. Regeringen prioriterar även OECD:s arbete med

• artificiell intelligens (AI), • uppkoppling, • digital ekonomi, • digital säkerhet och trygghet samt • frågor relaterade till data (primär tillgång och delning av data, offentlig

sektors digitalisering och innovation, digital kompetens samt jämställdhetsaspekter inom digitalisering och företagande).

För att digitaliseringen ska bli robust, säker och åtnjuta medborgarnas förtroende behöver perspektiv kring informations- och cybersäkerhet, personlig integritet, mänskliga rättigheter samt demokratiska värderingar integreras och värnas i OECD:s arbete.

Regeringen sätter särskild vikt vid OECD:s arbete med frågor som gäller konkurrens inom exempelvis e-handel, blockkedjor och hantering av stora data. Detsamma gäller frågor om användandet av verktyg för att hantera nya teknologier och internationellt regelsamarbete för att skapa öppna digitala marknader och undvika handelsbarriärer.

OECD behöver fortsätta arbetet inom de forsknings- och innovationspolitiska frågor som regeringen prioriterar. Utvecklingen inom e-

hälsoområdet, med patientnytta och professionalitet som vägledande perspektiv, är av stor betydelse för att möjliggöra god och jämlik vård och omsorg. Sverige värdesätter OECD:s analysarbete för att öka kunskapen om hur digital teknik kan skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa, ökad kvalitet och effektivitet i verksamheterna, samt bidra till ökad livskvalitet bland annat genom att öka personers trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet.

Konsumentmarknaderna har blivit mer digitala, vilket medför nya produkter, marknadsföringsmetoder, försäljningskanaler, betalningslöningar och en ökad gränsöverskridande och snabbare handel. OECD:s arbete om konsumenternas tillit, beteendevetenskap och samarbete mellan tillsynsmyndigheter är därför viktigt, liksom att farliga produkter inte säljs på globala marknader. En fortsatt utveckling av den globala återkallelseportalen för farliga produkter har särskilt hög prioritet. Sverige ska verka för att produktsäkerhetsområdet förblir ett fokusområde inom OECD, särskilt mot bakgrund av AI:s ökade betydelse i takt med att fler produkter kopplas upp mot internet och förekommer på onlineplattformar. Sverige ska även verka för att hållbar konsumtion blir ett nytt prioriterat område inom OECD, i linje med genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet.

Sedan flera år pågår ett omfattande internationellt arbete för att motverka skattebaserosion och flytt av vinster, s.k. Base Erosion and Profit Shifting (BEPS). Arbetet syftar bland annat till att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas. En viktig fråga för OECD är vad digitalisering av ekonomin innebär för internationell beskattning. Arbetet rör fördelning av beskattningsrätt mellan stater och andra eventuella kvarstående problem med BEPS. Arbetet kan få långtgående konsekvenser för såväl enskilda medlemsländer som för global tillväxt och innovation. Sverige ska verka för att OECD fortlöpande gör ekonomiska analyser av dess konsekvenser.

Vidare ska Sverige verka för att små, öppna och exportberoende ekonomiers legitima intressen beaktas i OECD:s arbete. Det är angeläget att eventuella åtgärder är proportionerliga, effektiva och aktuella samt inte går längre än vad som är nödvändigt. Eventuella åtgärder ska heller inte medföra dubbelbeskattning eller skapa en orimlig administrativ börda för skatteskyldiga, skatteförvaltningar eller andra berörda myndigheter.

2.5 God samhällsstyrning

Prioriteringen om god samhällsstyrning syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (16, 17).

Allmänhetens förtroende för, och delaktighet i, det politiska systemet är en avgörande och aktuell fråga i Sverige och i många andra länder. OECD tar fram evidensbaserad kunskap inom offentlig förvaltning, som är användbar för medlemsländernas förmåga att leda, styra och utveckla effektiva förvaltningar som åtnjuter ett högt förtroende bland allmänheten och företag. Området är också viktigt i granskningen av länders anslutningsprocesser.

Sverige ska dra nytta av OECD:s analyser för att uppnå en väl fungerande förvaltning som kännetecknas av

• öppenhet, • hög tillit, • låg korruption, • effektivitet, • innovation- och utvecklingsförmåga, • rättssäkerhet, • fungerande processer för budgetstyrning, • regelutveckling och • kompetensförsörjning. Regeringen har ett särskilt intresse för områdena digitalisering i offentlig sektor, regelutveckling, jämställdhetsintegrering, god förvaltningskultur och anti-korruption samt utveckling av indikatorer för statsförvaltningens utveckling.

Sverige ska bidra till att genomföra landgranskningar enligt OECD:s konvention om mutor.

2.6 Fri, hållbar och rättvis handel

Prioriteringen fri, hållbar och rättvis handel syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (8, 12, 13, 17).

OECD:s verksamhet har hög relevans för regeringens arbete för frihandel, hållbara handelsrelationer, cirkulär ekonomi, feministisk handelspolitik, hållbart företagande och exportkrediter.

I OECD:s mandat ingår att främja världshandeln genom evidensbaserade studier. Sådana allmänt accepterade analyser har förutsättningar att driva frihandelsagendan framåt trots låsningar i WTO eller i bilaterala relationer. Där förutsättningar finns ska regeringen använda OECD som hävstång i aktuella handelsfrågor på EU:s och WTO:s dagordning. Regeringen ska även driva på för ett fördjupat samarbete mellan OECD, WTO, EU och Förenta nationernas konferens om handel och utveckling (UNCTAD). Regeringen ska dessutom dra nytta av OECD:s insyn i den handelspolitiska dialogen i G7 och G20.

Sverige ska verka för att OECD levererar underlag för frihandel på lika och regelbaserade villkor samt analyser av protektionistiska åtgärder. OECD:s studier ska vara relevanta för policyer och ge analytisk grund för frihandelsförhandlingar, internationellt regelsamarbete, handelshinder och unilaterala reformer på handelsområdet. Hållbarhetsdimensionen ska vara utgångspunkt liksom handelns betydelse för genomförandet av Agenda 2030, Addisagendan för utvecklingsfinansiering och Parisavtalet. OECD behöver vara proaktivt i att utveckla handelspolitiska instrument för att motverka klimatförändringar. OECD har även en viktig roll i analysarbetet om hantering av handel med gränsöverskridande avfall samt kopplingar mellan handel och cirkulär ekonomi.

OECD har en ledande roll för att främja hållbart företagande och ansvarsfulla värdekedjor utifrån riktlinjerna för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Sverige ska verka för att OECD fortsätter utarbeta verktyg för väsentlighetsanalys, inklusive vägledningar inom utvalda högrisksektorer. Sverige ska vidare verka för att stärka och utveckla systemet med de nationella kontaktpunkterna.

OECD ska ha en ledande roll i att analysera och underlätta dialog om hur det internationella exportfinansieringssystemet mer effektivt kan möjliggöra konkurrens på lika villkor på världsmarknaden och samtidigt bidra till en hållbar utveckling och en snabbare omställning för utsläppsminskning i linje med Parisavtalet. Moderniseringen av OECD:s arrangemang för exportkrediter och klimatrelaterade sektorsöverenskommelser ska prioriteras, parallellt med insatser för att säkra samstämmighet mellan regelverken inom olika politikområden. Gemensamma spelregler skapar likvärdighet och förutsägbarhet för företagen i alla medverkande länder.

Det är viktigt att OECD bidrar till att utveckla reformer som leder till att fler företag kan delta i de globala värdekedjorna i produktionen av varor och tjänster på ett hållbart sätt. Sverige ska verka för att OECD löpande belyser handelshinder och handelsstörande stöd på jordbruksområdet samt påverkan på miljön och klimatet.

Organet International Transport Forum, som är samorganiserat under OECD, har en god analyskapacitet när det gäller tillstånd och förändringar i transportsystemet.

2.7 Migration och integration

Prioriteringen migration och integration syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (5, 10, 17).

Sverige ska verka för att OECD publicerar studier om migrationens och integrationens effekter på ekonomi, arbetsmarknad och samhälle på global, nationell, regional och lokal nivå. I ljuset av migrationens växande betydelse nationellt och globalt kan OECD:s arbete och erfarenhetsutbyte ge ökad kunskap och insikter om arbetet med migration, inklusive exempel på en väl fungerande migrationshantering från utvecklade ekonomier utanför EU. Regeringen prioriterar att OECD tar fram relevanta och evidensbaserade rekommendationer om integration och belyser effekter på både kort och lång sikt, samt fortsätter fokusera på eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Regeringen välkomnar också OECD:s avsikt att förbättra dialogen med arbetsmarknadens parter och civilsamhället, i syfte att förbättra integrationen.

2.8 Klimat, miljö och hållbar livsmedelsförsörjning

Prioriteringen klimat, miljö och hållbar livsmedelsförsörjning syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (2, 5, 12, 13, 14, 15).

Miljö- och klimatfrågorna är en viktig del av OECD:s arbete, inte minst efter att Förenta nationerna 2015 antog de globala målen för hållbar utveckling. OECD har en unik kompetens i tvärsnittet mellan miljö och ekonomi och har en speciell roll i att bidra till det globala arbetet med hållbar utveckling genom analys, erfarenhetsutbyte och utveckling av rekommendationer och beslut inom miljöområdet. Även för den sociala dimensionen av hållbar utveckling är OECD:s tvärsektoriella arbete med miljö och klimat

betydelsefullt, exempelvis för att belysa kopplingar mellan klimat- och miljöförändring och hälsoutmaningar

Regeringen stödjer OECD:s växande ansatser att bidra till politikutveckling som främjar omställningen till netto noll-utsläpp, anpassning till och motståndskraft mot klimatförändringar, privata sektorns investeringar i klimatinsatser samt förbättrad mätning och övervakning av relevanta indikatorer.

Regeringen stödjer riktningen som OECD har tagit under senare år, där klimat- och miljöaspekter integreras i det horisontella arbetet. Regeringen anser att OECD kan spela en större roll för en rättvis och grön omställning genom att visa hur omställningen till en fossilfri ekonomi kan utformas så att klimat, jobb och välfärd knyts samman.

Regeringen stödjer att OECD tar fram metoder för hur finansiella flöden kan ställas om enligt Parisavtalet och utfasningen av subventioner av fossila bränslen. OECD bör fortsatt bidra med underlag inför och vid uppföljning av de partsmöten som anordnats av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).

Sverige stödjer OECD:s tematiska satsningar på resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Regeringen anser att OECD ska fortsätta arbetet med att utveckla och harmonisera testmetoder och vägledning för kemikalier. OECD fyller också en viktig funktion för kunskapsutbyte och framtagande av analyser och värderingsstudier om kemikaliers hälso- och miljörisker. Det gäller även erfarenhetsutbytet om effektiv kemikalieförvaltning, avfallshantering och rekommendationer för att uppnå hållbarhetsmålen till OECD:s kandidatländer. OECD:s analyser är också relevanta för arbetet med plast och omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi.

Sverige ska verka för att OECD:s rättsliga instrument inom avfallsområdet kontinuerligt utvecklas för att säkerställa att problematiska avfall inte exporteras från OECD till länder som inte har tillräcklig kapacitet att omhänderta avfallet på ett säkert sätt för miljön och människors hälsa.

Regeringen vill se ett ökat arbete med biologisk mångfald och ekosystemstjänster, samt kopplingen mellan biologisk mångfald och klimat. Regeringen ser positivt på att OECD ökar fokuset på havsfrågor, särskilt vad gäller kopplingen mellan hav och klimat.

Arbetet med hållbar livsmedelsförsörjning är viktigt i ett läge med tilltagande klimatförändringar. OECD:s arbete spelar en viktig roll för genomförandet av vatten- och miljöåtgärder samt reformer av länders handelsstörande jordbrukspolitik. Regeringen verkar också för att OECD ska fortsätta arbetet med att utreda antibiotikaanvändningens effekter på människor, djur och miljö.

OECD är den enda internationella organisationen som fokuserar på fiskeriekonomi och därmed kan bidra med unika perspektiv på frågan om hållbart fiske. Ekonomiska analyser av fiske och vattenbruk, med särskilt fokus på hållbar tillväxt, regional utveckling, verksamheter som utgår från havet (blå ekonomi) och internationell handel, bör prioriteras.

2.9 Ett effektivt och kvalitativt internationellt utvecklingssamarbete

Prioriteringen ett effektivt och kvalitativt internationellt utvecklingssamarbete syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (1, 2, 5, 10, 13, 17).

OECD:s utvecklingsarbete och framförallt dess biståndskommitté (DAC) har en unik roll i att tillförsäkra kvalitet i det internationella utvecklingssamarbetet och att försvara biståndets grundläggande principer. Sverige var en av fyra EU-medlemsstater som 2020 levde upp till åtagandet om att lägga minst 0,7 procent av BNI på internationellt bistånd. Regeringen ska fortsatt värna dessa principer. OECD äger bland annat regelverket för offentligt bistånd (ODA), som styr vad som får ingå i den svenska biståndsramen, samt ansvarar för den statistik som ligger till grund för uppföljning av givarländers bidrag till hållbar utveckling i låg- och medelinkomstländer.

Regeringen ska stärka kvalitet, lärande och innovation inom OECD:s utvecklingsarbete, som är en viktig plattform för utbyten, utveckling och granskning av givarländers biståndsverksamhet. Regeringen ska värna principerna för effektivt utvecklingssamarbete och stödja OECD i arbetet med att stärka kvantitativa och kvalitativa mätmetoder för biståndseffektivitet.

Sverige ska verka för att OECD:s utvecklingsarbete har ett tydligt fokus på de minst utvecklade länderna, i enlighet med Agenda 2030-principen ”ingen ska lämnas utanför”, i analys och uppföljning av givarländers åtaganden.

Regeringen ska inom ramen för utvecklingssamarbetet verka för ökad klimatfinansiering och ökad samstämmighet mellan utvecklingssamarbetet och Parisavtalet.

2.10 Energisamarbete och kärnsäkerhet

Prioriteringen energisamarbete och kärnsäkerhet syftar till att uppfylla målen för hållbar utveckling (7, 13).

Internationella energirådet (IEA) är ett fristående organ inom OECD. Organet har förutsättningar att bli en global plattform för ren energiteknologi, energieffektivisering och bibehållen försörjningstrygghet anpassad till nya marknadsförutsättningar.

Regeringen ska verka för att IEA:s moderniseringsplan genomförs och att IEA:s globala relevans stärks genom ett närmare samarbete med tillväxtländer och associeringsländer. Regeringen ska stärka de internationella relationerna på energiområdet till multilaterala forum, i synnerhet IEA, för att uppnå effektivare energisamarbete med nyckelländer i världen. Sverige ska även fortsätta stödja att tekniksamarbeten och energiforskning är en viktig del av IEA:s verksamhet.

OECD:s organ för atomenergi (NEA) har en viktig roll för att främja internationellt samarbete på det kärntekniska området. Särskilt viktiga frågor är säkerheten vid kärntekniska anläggningar och strålskydd, avveckling av kärntekniska anläggningar, hantering och slutförvaring samt beredskap mot radiologiska olyckor.