Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning

Promemoria

Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning

Promemorians huvudsakliga innehåll

I denna promemoria föreslås lag- och förordningsändringar som är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 8 januari 2026.

Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2024/3110 den av den 27 november 2024 om

fastställande av harmoniserade regler för saluföring

av byggprodukter och om upphävande av förordning

1 Författningstext

1.1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 20, 21 och 22 a §§ och 11 kap. 8 a och 66 §§, plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

8 kap.

20 §

Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggpro-

Senaste lydelse 2018:59.

21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CEmärkta enligt

1. förordning (EU) nr 305/2011, 1. EU:s byggproduktförordning, 2. förordning (EU) 2016/424, 2. EU:s linbaneförordning, eller

eller

3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §.

22 a § När CE-märkning ska vara den enda När CE-märkning ska vara den märkning som styrker en byggpro- märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med an- dukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med givna prestanda i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr EU:s byggproduktförordning, får 305/2011, får typgodkännande inte typgodkännande inte meddelas och meddelas och redan meddelade redan meddelade typgodkännanden typgodkännanden ska upphöra att ska upphöra att gälla. gälla.

11 kap.

8 a § En tillsynsmyndighet som ska En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 har rätt att hos bedömningsorganen har rätt att hos bedömningsorganen

1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och 2. få tillträde till lokaler.

66 §

Den myndighet som ska övervaka Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedöm- och utvärdera tekniska bedömningsorgan i enlighet med artikel ningsorgan enligt artikel 39.3 i för- 29.3 i förordning (EU) nr 305/2011 ordning (EU) 2024/3110 får ta ut ska ha rätt att ta ut avgift för att avgift för att täcka kostnaderna för täcka kostnaderna för övervakning övervakning och utvärdering. och utvärdering.

Denna lag träder i kraft den 8 januari 2026.

2 Senaste lydelse 2022:1122. 3 Senaste lydelse 2013:306. 4 Senaste lydelse 2013:306. Senaste lydelse 2013:306. 5

1.2 Förslag till lag om ändring i lag (2016:1145) om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 8 januari 2026.

Definitioner av vissa tekniska specifikationer

1. Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samt-

liga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlings-

dokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material,

en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av

den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenska-

per omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla använd-

ningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktions-

nedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper,

säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäk-

ring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, för-

packning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produk-

tionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentrepre-

nadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering

och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för

att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för

byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den

upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förord-

ningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden

samt om ingående material eller delar.

2. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en speci-

fikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller

en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestan-

da, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglig-

het för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av över-

ensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde,

säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varu-

beteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder,

förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produk-

tionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller

tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

3. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

4. Europeisk teknisk bedömning: 4. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med rele- egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömnings- vant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i dokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om faststäl- av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor lande av harmoniserade villkor för saluföring av byggproduk- för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommis- ter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning sionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. (EU) nr 574/2014 eller artikel

3.19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november

2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av

förordning (EU) nr 305/2011.

5. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen.

6. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

1.3 Förslag till lag om ändring i lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna

Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna ska ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 8 januari 2026.

Definitioner av vissa tekniska specifikationer

1. Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtli-

ga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlings-

dokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material,

en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av

den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper

omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla använd-

ningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsned-

sättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet

eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring,

terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning,

tionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprena-

dens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och

kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att

byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för

byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upp-

handlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar

kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om

2. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en speci-

fikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller

en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestan-

da, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglig-

het för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av över-

ensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde,

Senaste lydelse 2017:348.

säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

3. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

4. Europeisk teknisk bedömning: 4. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med rele- egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömnings- vant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i dokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om faststäl- av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor lande av harmoniserade villkor för saluföring av byggproduk- för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommis- ter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning sionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014. (EU) nr 574/2014 eller 3.19 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande

av förordning (EU) nr 305/2011.

5. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen.

6. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

1.4 Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)

Regeringen föreskriver i fråga om plan- och byggförordningen (2011:338)

dels att 1 kap. 2 och 10 §§ ska betecknas 1 kap. 10 och 11 §§,

dels att 1 kap. 6 och nya 10 §§, 4 kap. 1, 5–7 och 13 §§, 5 kap. 8 och 10 §§, 8 kap. 3, 5 a–6 §§, 9 kap. 25 § och 10 kap. 17 och 26 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 2 och 2 a §§, 4 kap. 3 § och 9 kap. 25 a § av följande lydelse.

1 kap.

hävande av förordning (EEG)

nr 339/93,

EU:s hissdirektiv: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari

2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till

hissar,

EU:s linbaneförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om

upphävande av direktiv 2000/9/EG,

och EU:s marknadskontrollförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr

305/2011.

6 § Med tillsyn avses i denna förordning

1. tillsyn som utövas

a) direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd, eller

b) i enlighet med bestämmelserna om tillsyn över kommunala beslut och planförelägganden i 11 kap. 10–12, 15 och 16 §§ plan- och bygglagen (2010:900), eller

2. marknadskontroll enligt 2. marknadskontroll enligt EU:s

a) Europaparlamentets och rådets marknadskontrollförordning, EU:s förordning (EU) 2019/1020 av den byggproduktförordning eller EU:s 20 juni 2019 om marknadskontroll linbaneförordning.

och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr

305/2011,

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande

av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om

7 Senaste lydelse 2021:691. 11

upphävande av rådets direktiv

89/106/EG, eller

c) Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av

direktiv 2000/9/EG.

2 § 10 §

Termer och uttryck i denna för- I övrigt har ord och uttryck i denna ordning har samma betydelse som förordning samma betydelse som i plan- och bygglagen (2010:900). i plan- och bygglagen (2010:900).

4 kap.

1 § Boverket ska vara kontaktpunkt för Boverket ska vara samordningsbyggprodukter enligt artikel 10 i punkt för byggprodukter enligt arti- Europaparlamentets och rådets för- kel 64.1 och kontaktpunkt för ordning (EU) nr 305/2011 av den byggprodukter enligt artikel 72 i 9 mars 2011 om fastställande av EU:s byggproduktförordning och harmoniserade villkor för saluför- artikel 10 i förordning (EU) nr ing av byggprodukter och om 305/2011.

upphävande av rådets direktiv

89/106/EG.

3 § Boverket ska fullgöra de skyldigheter som följer av artikel 71.5 i EU:s byggproduktförordning om att uppdatera och förvalta det informa-

tionssystem som avses i artikeln.

5 § Regeringen prövar frågor om att Styrelsen för ackreditering och utse tekniska bedömningsorgan teknisk kontroll prövar frågor om enligt artikel 29.1 i förordning att utse tekniska bedömningsorgan (EU) nr 305/2011. enligt artikel 39.1 i EU:s byggpro-

duktförordning.

En ansökan om att utses till ett tekniskt bedömningsorgan ska ges in till Boverket. Det ska anges i ansökan vilket eller vilka produktom-

råden ansökan avser.

Boverket ska, efter att ha hört Styrelsen för ackreditering och Styrelsen för ackreditering och tek- teknisk kontroll ska bedöma om nisk kontroll, bedöma om sökanden sökanden uppfyller de krav som

8 Senaste lydelse 2013:308. 9 Tidigare 4 kap. 3 § upphävd genom 2013:308. 12 10 Senaste lydelse 2013:308.

uppfyller de krav som anges i anges i tabellen i bilaga VIII i EU:s tabell 2 i bilaga IV till förordning byggproduktförordning. (EU) nr 305/2011 och därefter med

ett eget yttrande överlämna ärendet

till regeringen.

6 § Regeringen prövar frågor om åter- Styrelsen för ackreditering och kallelse av ett tekniskt bedöm- teknisk kontroll prövar frågor om ningsorgans behörighet för relevant återkallelse av ett tekniskt bedömproduktområde enligt artikel 30.3 i ningsorgans behörighet för relevant förordning (EU) nr 305/2011. produktområde enligt artikel 39.6 i

EU:s byggproduktförordning.

7 § Tekniska bedömningsorgan som Tekniska bedömningsorgan som utses enligt 5 § ska ingå i den orga- utses enligt 5 § ska ingå i den organisation för teknisk bedömning nisation för teknisk bedömning som beskrivs i artikel 31 i förord- som beskrivs i artikel 41 i EU:s ning (EU) nr 305/2011. byggproduktförordning.

13 § Av 1 § andra stycket 1 lagen Av 1 § andra stycket 1 lagen (2011:791) om ackreditering och (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll följer att den lagen teknisk kontroll följer att den lagen ska tillämpas beträffande organ ska tillämpas beträffande organ som anmäls enligt artikel 39 i som anmäls enligt artikel 42 i EU:s förordning (EU) nr 305/2011 eller byggproduktförordning, artikel 39 i artikel 22 i Europaparlamentets förordning (EU) nr 305/2011, eller och rådets förordning (EU) artikel 22 i EU:s linbaneförordnr 2016/424 av den 9 mars 2016 ning.

om linbaneanläggningar och om

upphävande av direktiv 2000/9/EG.

5 kap.

8 § Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras

1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),

2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år (återkommande besiktning), eller

3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

11 Senaste lydelse 2013:308. 12 Senaste lydelse 2013:308. Senaste lydelse 2018:103. 14 Senaste lydelse 2018:103. 13

Vid besiktningen ska det kontrol- Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de leras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i 8 kap. 4 § plan- hälsa som avses i 8 kap. 4 § planoch bygglagen (2010:900) och an- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besikt- slutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som ning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets omfattas av EU:s linbaneförordoch rådets förordning (EU) ning ska det dessutom kontrolleras nr 2016/424 av den 9 mars 2016 om anläggningen uppfyller kraven i om linbaneanläggningar och om den förordningen. upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen.

10 § En besiktning enligt 8 eller 9 § ska En besiktning enligt 8 eller 9 § ska utföras av någon vars kompetens utföras av någon vars kompetens för uppgiften har styrkts genom för uppgiften har styrkts genom ackreditering enligt lagen (2011:791) ackreditering enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kon- om ackreditering och teknisk kontroll och Europaparlamentets och troll och EU:s ackrediteringsförrådets förordning (EG) nr 765/2008 ordning, eller av någon som uppom krav för ackreditering och upp- fyller motsvarande krav enligt behävande av förordning (EEG) stämmelser i ett annat land i Euronr 339/93, eller av någon som upp- peiska unionen eller Europeiska fyller motsvarande krav enligt be- ekonomiska samarbetsområdet. stämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen.

8 kap.

3 § Boverket är marknadskontrollmyn- Boverket är marknadskontrollmyndighet och utövar marknadskontroll dighet och utövar marknadskontroll enligt Europaparlamentets och rå- enligt EU:s marknadskontrollfördets förordning (EU) 2019/1020 av ordning över att produkter överensden 20 juni 2019 om marknadskon- stämmer med kraven i EU:s byggtroll och överensstämmelse för pro- produktförordning, EU:s hissdirekdukter och om ändring av direktiv tiv och EU:s linbaneförordning.

2004/42/EG och förordningarna

15 Senaste lydelse 2021:691. 14 16 Senaste lydelse 2022:1175.

(EG) nr 765/2008 och (EU) nr

305/2011 över att produkter överensstämmer med kraven i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv

89/106/EG,

2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den

9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av

direktiv 2000/9/EG.

Bestämmelser om en marknads- Bestämmelser om en marknadskontrollmyndighets befogenhet att kontrollmyndighets befogenhet att besluta om åtgärder enligt förord- besluta om åtgärder enligt EU:s ning (EU) 2019/1020 finns i plan- marknadskontrollförordning finns i och bygglagen (2010:900). plan- och bygglagen (2010:900).

5 a § I fråga om byggprodukter som inte I fråga om byggprodukter som inte omfattas av förordning (EU) omfattas av EU:s byggproduktförnr 305/2011 eller förordning (EU) ordning eller EU:s linbaneförordnr 2016/424 ansvarar Boverket för ning ansvarar Boverket för tillsytillsynen över att bestämmelserna nen över att bestämmelserna om om krav på byggprodukters lämp- krav på byggprodukters lämplighet lighet i 8 kap. 19 § plan- och bygg- i 8 kap. 19 § plan- och bygglagen lagen (2010:900) och i föreskrifter (2010:900) och i föreskrifter medmeddelade i anslutning till lagen delade i anslutning till lagen följs. följs.

5 b § Styrelsen för ackreditering och tek- Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska fullgöra de upp- nisk kontroll ska fullgöra de uppgifter i fråga om övervakning och gifter i fråga om övervakning och utvärdering av tekniska bedöm- utvärdering av tekniska bedömningsorgan som anges i artikel 29.3 ningsorgan som anges i artikel 39 i i förordning (EU) nr 305/2011. EU:s byggproduktförordning.

17 Senaste lydelse 2018:103. 18 Senaste lydelse 2013:308. 15

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska, efter att ha hört Boverket, omedelbart göra en anmälan till regeringen om styrelsen finner att ett tekniskt bedömningsorgan inte längre uppfyller de krav som anges i tabell 2 i bilaga IV

till förordning (EU) nr 305/2011.

6 § Om det behövs för att säkerställa att Om det behövs för att säkerställa att en motordriven anordning som är en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk upp- installerad i ett byggnadsverk uppfyller de krav som gäller för anord- fyller de krav som gäller för anordningen enligt 8 kap. 4 § plan- och ningen enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslut- bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter, ska byggnads- ande föreskrifter eller för att säkernämnden förelägga den som äger ställa att en linbaneanläggning eller annars ansvarar för anord- uppfyller de krav som gäller för anningen att se till att anordningen läggningen enligt EU:s linbaneförkontrolleras. Myndigheten ska i be- ordning, ska byggnadsnämnden slutet om föreläggande ange vad förelägga den som äger eller annars som ska kontrolleras. ansvarar för anordningen att se till

att anordningen kontrolleras.

Första stycket gäller också om det behövs för att säkerställa att en linbaneanläggning uppfyller de krav som gäller för anläggningen enligt

förordning (EU) nr 2016/424.

Myndigheten ska i beslutet om föreläggande ange vad som ska

kontrolleras.

9 kap.

25 § Byggsanktionsavgiften för att un- Byggsanktionsavgiften är 1 prisderlåta att upprätta en prestanda- basbelopp för att deklaration trots att det krävs enligt 1. avstå från att upprätta den doartikel 4.1 i Europaparlamentets kumentation som krävs enligt artioch rådets förordning (EU) kel 13.1 i EU:s byggproduktförordnr 305/2011 av den 9 mars 2011 ning eller artikel 4.1 i förordning om fastställande av harmoniserade (EU) nr 305/2011, eller villkor för saluföring av byggpro- 2. tillhandahålla en produkt på dukter och om upphävande av rå- marknaden utan sådan dokumentadets direktiv 89/106/EG eller för att tion enligt artikel 16.1 i EU:s byggtillhandahålla en produkt på mark- produktförordning eller artikel 7.1 naden utan prestandadeklaration i förordning (EU) nr 305/2011.

19 Senaste lydelse 2018:103. 16 20 Senaste lydelse 2018:103.

enligt artikel 7.1 i samma förordning är 1 prisbasbelopp.

Byggsanktionsavgiften för en ekonomisk aktör som inte fullgör sina skyldigheter enligt 4 kap. 11–

11 e §§ är 1 prisbasbelopp.

Byggsanktionsavgiften för en ekonomisk aktör som inte fullgör sina skyldigheter enligt artiklarna

11.1, 11.2, 11.8, 12.1, 13.1, 13.2,

13.5, 13.7, 14.1–14.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 av den 9 mars

2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv

2000/9/EG är 1 prisbasbelopp.

25 a § Byggsanktionsavgiften är 1 prisbasbelopp för en ekonomisk aktör som inte fullgör sina skyldigheter 1. enligt 4 kap. 11–11 e §§, eller

2. enligt artiklarna 11.1, 11.2,

11.8, 12.1, 13.1, 13.2, 13.5, 13.7 eller 14.1–14.4 i EU:s linbaneför-

ordning.

10 kap.

17 § Boverket får meddela ytterligare Boverket får meddela ytterligare föreskrifter om föreskrifter om innebörden av

1. innebörden av de krav på 1. de krav på lämplighet samt tilllämplighet samt tillgänglighet och gänglighet och användbarhet som användbarhet som anges i 8 kap. anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 4 § första stycket 7 och 8 plan- och och 8 plan- och bygglagen (2010:900) bygglagen (2010:900) för linbane- för linbaneanläggningar som omanläggningar som omfattas av Eu- fattas av EU:s linbaneförordning, ropaparlamentets och rådets för- och

ordning (EU) nr 2016/424 av den

9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av di-

rektiv 2000/9/EG, och

2. innebörden av de krav på säker- 2. de krav på säkerhet som anges het som anges i 8 kap. 4 § första i 8 kap. 4 § första stycket 4 planstycket 4 plan- och bygglagen för och bygglagen för linbaneanlägglinbaneanläggningar som uppförts ningar som uppförts före den 3 maj före den 3 maj 2004 och som om- 2004 och som omfattas av 8 kap. fattas av 8 kap. 24 § samma lag. 24 § samma lag.

21 Senaste lydelse 2018:103. 17

10 kap.

26 § Boverket får meddela föreskrifter om på vilket eller vilka språk

1. prestandadeklarationer, bruks- 1. prestanda- och överensstämanvisningar och säkerhetsföreskrif- melsedeklarationer, allmän proter enligt artiklarna 7.4, 11.6, 13.4 duktinformation, bruksanvisningar och 14.2 i förordning (EU) nr och säkerhetsinformation enligt 305/2011 ska tillhandahållas, artiklarna 16.4, 22.6 24.2 och 25.2b

i EU:s byggproduktförordning ska

tillhandahållas,

2. tillverkarna, importörerna och 2. tillverkarna, importörerna och distributörerna ska förse tillsyns- distributörerna ska förse tillsynsmyndigheten med information och myndigheten med information och dokumentation enligt artiklarna dokumentation enligt artiklarna 11.8, 13.9 och 14.5 i förordning 20.3 och 20.4 i EU:s byggprodukt- (EU) nr 305/2011, förordning,

3. bruksanvisningar och annan information och dokumentation avseende hissar och säkerhetskomponenter till hissar ska tillhandahållas,

4. kontaktuppgifter till installatörer av hissar och till tillverkare och importörer av säkerhetskomponenter till hissar ska hållas tillgängliga,

5. en EU-försäkran om överensstämmelse avseende en hiss eller en säkerhetskomponent till hissar ska tillhandahållas,

6. en EU-försäkran om överens- 6. en EU-försäkran om överensstämmelse, bruksanvisningar och stämmelse, bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter enligt artiklar- säkerhetsföreskrifter enligt artiklarna 11.7, 13.4, 14.2, 19.2 samt punkt na 11.7, 13.4, 14.2, 19.2 samt punkt 7.1.1 i bilaga II till förordning (EU) 7.1.1 i bilaga II i EU:s linbaneförnr 2016/424 ska tillhandahållas, ordning ska tillhandahållas,

7. tillverkarna och importörerna 7. tillverkarna och importörerna ska förse tillsynsmyndigheten med ska förse tillsynsmyndigheten med information och dokumentation en- information och dokumentation enligt artiklarna 11.9 och 13.9 i för- ligt artiklarna 11.9 och 13.9 i EU:s ordning (EU) nr 2016/424, och linbaneförordning, och

8. kontaktuppgifter till tillverkare 8. kontaktuppgifter till tillverkare och importörer enligt artiklarna 11.6 och importörer enligt artiklarna 11.6 och 13.3 i förordning (EU) nr och 13.3 i EU:s linbaneförordning 2016/424 ska hållas tillgängliga. ska hållas tillgängliga.

1. Denna förordning träder i kraft den 8 januari 2027 i fråga om 9 kap 25 och 25 a §§, och i övrigt den 8 januari 2026.

2. Äldre lydelse av 10 kap. 26 § gäller fortfarande i fråga om föreskrifter om på vilket eller vilka språk

a) prestandadeklarationer, bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter ska tillhandahållas enligt artiklarna 7.4, 11.6, 13.4 och 14.2 i förordning (EU) nr 305/2011, och

18 22 Senaste lydelse 2018:103.

b) tillverkarna, importörerna och distributörerna ska förse tillsynsmyndigheten med information och dokumentation enligt artiklarna 11.8, 13.9 och 14.5 i förordning (EU) nr 305/2011.

2 Bakgrund

En del av det regelverk som får EU:s inre marknad att fungera är gemensamma regler för försäljning av produkter. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG (fortsättningsvis den nuvarande byggproduktförordningen) har utgjort en del av detta sedan år 2013. Kommissionen lade den 30 mars 2022 fram ett förslag till en ny byggproduktförordning, som en del av paketet för en cirkulär ekonomi. Den 27 november 2024 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/201 (fortsättningsvis den nya byggproduktförordningen).

Den nya byggproduktförordningens syfte är, liksom den nuvarande byggproduktförordningens, att främja den fria rörligheten av byggprodukter på den inre marknaden genom att fastställa krav för utsläppande och tillhandahållande av så kallade harmoniserade byggprodukter. Harmoniserade byggprodukter är produkter som omfattas av en harmoniserad standard eller har en europeisk teknisk bedömning (fortsättningsvis kallad ETA). Dessa byggprodukter ska tillhandahållas tillsammans med dokumentation i form av en prestandadeklaration, samt vara CE-märkta för att få säljas på den inre marknaden. De ska även ha annan relevant dokumentation som exempelvis bruksanvisningar och säkerhetsinformation. Produkter som varken omfattas av en harmoniserad standard eller har en ETA brukar benämnas icke-harmoniserade byggprodukter. Dessa byggprodukter omfattas inte av byggproduktförordningen utan för dem gäller principen om ömsesidigt erkännande vid handel på den inre marknaden.

Den nya byggproduktförordningen kommer succesivt, inom en tidsram på 15 år från att den beslutades, att ersätta den nuvarande byggproduktförordningen. Genom den nya byggproduktförordningen införs utöver tidigare krav på produktdokumentation bland annat produktkrav på byggprodukter. Den nya byggproduktförordningen trädde i kraft den 7 januari 2025. Övriga bestämmelser i den nya byggproduktförordningen, undantaget sanktioner, tillämpas i sin helhet från och med den 8 januari 2026. För sanktionsbestämmelser gäller den 8 januari 2027.

2.1 EU:s byggproduktförordningar

Den inre marknaden baseras på fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och personer. För att den fria rörligheten av varor inom EU ska fungera finns det gemensamma produktregler. Dessa regler fastställs i s.k. produktlag- 20 stiftningar, vilket inkluderar byggproduktförordningen. Byggproduktför-

ordningen reglerar utsläppande och tillhandahållande av byggprodukter på den inre marknaden. Produkter som omfattas av EU:s produktlagstiftning ska märkas för att visa på överensstämmelse med relevant EU-lagstiftning. Detta sker genom en CE-märkning. För byggprodukter som omfattas av byggproduktförordningen gäller kraven på CE-märkning innan de får släppas ut på den inre marknaden. CE-märkning av byggprodukter skiljer sig dock från EU:s övriga produktlagstiftningar. För byggprodukter innebär märkningen, till skillnad från till exempel leksaker och vissa maskiner, inget godkännande eller intyg om att produkten är lämplig för användning. Byggprodukters CE-märkning innebär att deras egenskaper har bedömts i enlighet med en harmoniserad standard eller en ETA, och att tillverkaren tar ansvar för att deras prestanda stämmer överens med vad som anges i prestandadeklarationen.

I byggproduktförordningen används uttrycken utsläppande och tillhandahållande på marknaden för att beskriva försäljning av byggprodukter på den inre marknaden. Med utsläppande menas första gången en byggprodukt tillhandahålls på den inre marknaden, med andra ord första gången en specifik produkt saluförs. Utsläppande sker enbart en gång. Varje försäljning efter utsläppandet benämns tillhandahållande, och avser varje leverans av en byggprodukt för distribution eller användning på den inre marknaden.

Byggprodukter är varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att stadigvarande ingå i byggnadsverk eller delar därav. Typiska exempel på byggprodukter är dörrar, fönster eller bärande stål- och betongkonstruktioner. För att omfattas av kraven i byggproduktförordningen krävs det att byggprodukten är harmoniserad, dvs. omfattas av en harmoniserad standard eller har en ETA. Detta innebär att inte alla byggprodukter omfattas av kraven i byggproduktförordningen. För byggprodukter som inte regleras av byggproduktförordningen gäller nationella regler och principen om ömsesidigt erkännande.

EU:s nya byggproduktförordning

Den nya byggproduktförordningen ger kommissionen möjlighet att genom produktspecifika standarder fastställa produktkrav för vissa egenskaper, däribland miljömässig hållbarhet, funktionalitet och säkerhet. Kraven kommer inte att gälla förrän en delegerad akt har antagits som gör produktkraven tvingande för den specifika produktgruppen. Därefter ska kraven uppfyllas innan byggprodukten får släppas ut på marknaden för första gången. Det medför att de byggprodukter som inte uppfyller kraven inte får släppas ut på den inre marknaden.

En successiv övergång mellan förordningarna

Den nya byggproduktförordningen trädde, enligt dess artikel 96, i kraft den 7 januari 2025 gällande artiklarna 1, 2, 3, 4, 5.1–5.7, 7.1, 9, 10, 12 första stycket, 16.3, 37.4, 63, 89, 90 och bilagorna I, II, III, IV, VII, IX och X. Artiklarna avser främst standardiseringsförfaranden. Detta sker för att kommissionen ska kunna ta fram tillämpliga harmoniserade standarder. Övriga bestämmelser i byggproduktförordningen, undantaget sanktioner i artikel 92, ska tillämpas i sin helhet från och med den 8 januari 2026. För sanktionsbestämmelser gäller den 8 januari 2027.

Den nya byggproduktförordningen kommer succesivt att ersätta den nuvarande byggproduktförordningen. Övergången, som kommer att vara lång, sker genom att nya harmoniserade standarder tas fram, genom vilka produktgrupper kommer att upphöra att omfattas av den nuvarande för att i stället omfattas den nya byggproduktförordningen. Detta innebär att produkterna enbart kan omfattas av en av byggproduktförordningarna.

De nya harmoniserade standarderna kommer att skapas genom att kommissionen med stöd av en expertgrupp, expertgruppen för CPR-regelverket, tar fram material inför en standardiseringsbegäran. Expertgruppen ska bestå av medlemsstaterna, representanter från den europeiska standardiseringsorganen samt andra relevanta unionsfinansierade intressenter. Standardiseringsbegäran ges till den europeiska standardiseringsorganisationen Comité Européen de Normalisation (CEN), som därefter tar fram en standard. Denna ska sedan godkännas i en genomförandeakt och citeras i Europeiska unionens officiella tidning (EUT), innan den blir en gällande harmoniserad standard.

Artikel 94 i den nya byggproduktförordningen anger att den nuvarande förordningen ska upphävas i sin helhet först 15 år efter ikraftträdandet av den nya förordningen, eller när kommissionen tagit fram och citerat nya harmoniserade standarder för samtliga produktgrupper under det nuvarande systemet. Det innebär att både den nuvarande och nya byggproduktförordningen kommer att tillämpas parallellt under en övergångsperiod, vilket svensk rätt måste ta hänsyn och anpassas till. Ändringarna som föreslås i denna promemoria avser sådana nationella anpassningar med anledning av den nya byggproduktförordningen.

3 CE-märkning av byggprodukter

CE-märkning av produkter regleras i unionslagstiftningen. För byggprodukter som omfattas av den nya byggproduktförordningen gäller kraven om CE-märkning i artiklar 16–18 i förordningen. Kraven innebär, likt i den nuvarande byggproduktförordningen, att byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard eller har en ETA utfärdad ska vara CEmärkta. CE-märkning av byggprodukter skiljer sig dock från EU:s övriga produktlagstiftningar. För byggprodukter innebär märkningen, till skillnad från till exempel leksaker och vissa maskiner, inget godkännande eller intyg om att produkten är lämplig för användning. Byggprodukters CEmärkning innebär att deras egenskaper har bedömts i enlighet med en harmoniserad standard eller en ETA, och att tillverkaren tar ansvar för att dess prestanda stämmer överens med det som anges i prestandadeklarationen. Det är med stöd i denna dokumentation som byggherren kan göra sin lämplighetsbedömning.

3.1 Parallella märkningar till CE-märkningen ska tillåtas, dock inte typgodkännande

Promemorians förslag: Det ska tillåtas parallella märkningar enligt den nya byggproduktförordningen, dock inte typgodkännanden.

Skälen för promemorians förslag: CE-märkningen ska vara den enda märkning som styrker byggproduktens överensstämmelse med angivna prestanda i förhållande till de väsentliga egenskaper som omfattas av en harmoniserad standard eller en europeisk teknisk bedömning (ETA). Det framgår av den nya byggproduktförordningens artikel 17.4. Det är med andra ord förbjudet att fästa andra märkningar som styrker byggproduktens prestanda mot de egenskaper som anges i den harmoniserade standarden eller dess ETA.

Skrivningen i den nya byggproduktförordningen är nästintill identisk med den nuvarande byggproduktförordningen, vilket innebär att CEmärkningens särskilda status för byggprodukter bibehålls. En betydande skillnad mellan förordningarna finns däremot i artikel 19 i den nya byggproduktförordningen. Artikel 19 tillåter, till skillnad från den nuvarande byggproduktförordningen, andra märkningar om de inte medför att produktens prestanda ska fastställas på annat sätt än som föreskrivs i de harmoniserade standarderna. Det tillåts således parallella märkningar om de inte medför andra provningsmetoder för produktens väsentliga egenskaper. Exempel på sådana tillåtna parallella märkningar är vissa miljöoch hållbarhetsmärkningar, som bland annat visar på att produkten uppfyller vissa krav i fråga om gränsvärden, material eller utsläpp.

För byggprodukter som inte omfattas av en harmoniserad standard, eller har en ETA utfärdad, finns ett svenskt frivilligt system om typgodkännande. Typgodkännande är ett nationellt system för att bedöma och verifiera byggprodukters överensstämmelse med krav i svenska byggregler. I Sverige finns det inga krav på obligatoriskt typgodkännande av byggprodukter. Förhållandet mellan CE-märkning och typgodkännande beskrivs i 8 kap. 22 a § plan- och bygglagen (2010:900), där den nuvarande byggproduktförordningen ges företräde.

Artikel 19 i den nya byggproduktförordningen skulle kunna tillåta ett parallellt typgodkännande, om det inte medför att produktens prestanda för de väsentliga egenskaperna ska fastställas utifrån andra provningsmetoder än vad som fastställs i den harmoniserade standarden. Med andra ord skulle vissa typgodkännanden vara accepterade, medan andra skulle anses strida mot artikel 19. Gränsen för vilka typgodkännanden som tillåts skulle därmed bli svår att avgöra, vilket skulle kunna äventyra rättssäkerheten. Snarlika märkningar skulle även kunna utgöra handelshinder, om de uppfattas som ett krav för utsläppande och tillhandahållande på den svenska marknaden. Det vore därför olämpligt att tillåta ett parallellt märkningssystem med typgodkännande eftersom det minskar förutsebarheten i rättssystemet. Ett parallellt typgodkännande skulle därmed kunna störa marknaden och sätta upp nationella handelshinder om det tolkades som ett krav för att få placera produkter på den svenska marknaden. Det föreslås därför att typgodkännande inte tillåts som en parallellmärkning till CE-

märkningen, även om artikel 19 i den nya byggproduktförordningen skulle kunna tillåta sådana märkningar.

3.2 Tillhandahållande och lämplighetsbedömning bör inte förändras

Promemorians bedömning: Den nya byggproduktförordningen medför inte några ändringar i lämplighetsbedömningen.

Skälen för promemorians bedömning: I 8 kap. 20 § plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelser om utsläppande och tillhandahållande av byggprodukter på den svenska marknaden. För byggprodukter som omfattas av byggproduktförordningen gäller villkoren som anges där. Artikel 1.1 b i den nya byggproduktförordningen inför produktkrav utöver nuvarande krav på produktdokumentation. Produktkraven kommer att fastställas i produktspecifika standarder och avser bland annat miljömässig hållbarhet, funktionalitet och säkerhet. Byggprodukter som uppfyller dessa krav kan inte förbjudas från att tillhandahållas på den svenska marknaden. För byggprodukter som inte omfattas av den EU-rättsliga regleringen gäller kravet på lämplighet vid försäljning, enligt 8 kap. 19 § planoch bygglagen.

Användningen av byggprodukter, och deras installation i byggnadsverk, dvs. byggnader eller anläggningar, regleras i 8 kap. 19 § plan- och bygglagen. För användning gäller, likt icke harmoniserade produkters saluföring, kravet på lämplighet för alla byggprodukter som installeras i ett byggnadsverk. Det innebär att byggherren ansvarar för att bedöma om byggprodukten är lämplig för avsedd användning i det specifika byggnadsverket. För att byggherren ska kunna genomföra en sådan bedömning krävs det att byggprodukten har fastställda egenskaper som lämplighetsbedömningen kan utgå ifrån. Den nya byggproduktförordningen kommer att underlätta denna bedömning genom de nya produktkraven på bland annat hållfasthet. Produktkraven i sig kommer dock inte att medföra att en byggprodukt automatiskt är lämplig för installation i varje byggnadsverk. Där gäller fortfarande byggherrens ansvar på att göra en särskild bedömning utifrån byggnadsverkets specifika krav.

Det föreslås inte några ändringar i 8 kap. 19 § plan- och bygglagen gällande lämplighetsbedömningen. Regleringen i 8 kap. 19 § plan- och bygglagen innebär inte en dubbelreglering, eftersom den behandlar användning av byggprodukter och inte försäljning. Installation och användning av byggprodukter i ett byggnadsverk tillhör dessutom den nationella kompetensen, och faller således utanför den aktuella byggproduktförordningens och övriga EU-rättens tillämpningsområde.

4 Tillsyn av tekniska bedömningsorgan

Tillsynsmyndighetens rätt till upplysningar och tillträde regleras i 11 kap. 24 8 a och 66 §§ plan- och bygglagen (2010:900). I den görs direkta hänvis-

ningar till artikel 29.3 i den nuvarande byggproduktförordningen. Enligt artikel 94 i den nya byggproduktförordningen upphör bestämmelsen i artikel 29 i den nuvarande byggproduktförordningen att gälla i samband med att den nya träder i kraft.

4.1 Tillsynsmyndigheten ska ha rätt till upplysningar och tillträde

Promemorians förslag: Tillsynsmyndigheten ska ha rätt till upplysningar och tillträde vid övervakning av tekniska bedömningsorgan. Hänvisningen i bestämmelsen ändras till den nya byggproduktförordningen.

Skälen för promemorians förslag: Artikel 39.3 i den nya byggprodukt-

förordningen anger att en utnämnande myndighet, med andra ord en utnämnande myndighet eller tillsynsmyndighet, ska övervaka tekniska bedömningsorgan, och säkerställa att de är kompetenta i utförandet av sin roll. Liknande reglering finns i artikel 29.3 i den nuvarande byggproduktförordningen.

Tillsynsmyndighetens rätt till upplysningar och tillträde regleras i 11 kap. 8 a § plan- och bygglagen. I den görs direkta hänvisningar till artikel 29.3 i den nuvarande byggproduktförordningen, som upphört att gälla. Regleringen i den nya byggproduktförordningen innebär ingen ändring i sak varför promemorian föreslår att 11 kap. 8 a § plan- och bygglagen ändras med en hänvisning till artikel 39.3 i den nya byggproduktförordningen.

4.2 Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att ta ut avgift för övervakning och utvärdering av tekniska bedömningsorgan

Promemorians förslag: Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att ta ut avgift för övervakning och utvärdering av tekniska bedömningsorgan. Hänvisningen i bestämmelsen ändras till den nya byggproduktförordningen.

Skälen för promemorians förslag: Artikel 39.3 i den nya byggprodukt-

förordningen anger att en tillsynsmyndighet ska övervaka tekniska bedömningsorgan och säkerställa att de är kompetenta i utförandet av sin roll. Motsvarande reglering finns i artikel 29.3 i den nuvarande byggproduktförordningen.

Bestämmelsen om rätt att ta ut avgift för övervakning och utvärdering av tekniska bedömningsorgan finns i 11 kap. 66 § plan- och bygglagen. I den görs direkta hänvisningar till artikel 29.3 i den nuvarande byggproduktförordningen, som upphört att gälla. Regleringen i den nya byggproduktförordningen innebär ingen ändring i sak. Hänvisningen i 11 kap. 66 § plan- och bygglagen bör ändras till artikel 39.3 i den nya byggproduktförordningen. 25

Paragrafen bör dessutom förenklas språkligt på så sätt att formuleringen ”har rätt att ta ut avgift” ersätts med uttrycket ”får ta ut avgift”.

5 Ändringar i regelverket som rör offentlig upphandling

Promemorians bedömning: Den nya byggproduktförordningen bör inte medföra några ändringar i sak i regelverket som rör offentlig upphandling.

Skälen för promemorians bedömning: Den nya byggproduktförordningen inför, genom artikel 83, miljökrav vid offentlig upphandling. De närmare kraven kommer att framgå av delegerade akter som ger kommissionen möjlighet att fastställa minimikrav för miljöegenskaper vid upphandling av byggprodukter som faller under LOU-direktivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG och LUF-direktivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/15/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter om är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG. De delegerade akterna kommer enbart att ställa sådana miljökrav på produktnivå och kraven kommer att gälla direkt, utan genomförande i nationella svenska bestämmelser. Detta innebär att upphandling av entreprenader eller byggnader i sin helhet inte kommer att omfattas av byggproduktförordningens krav. Eftersom miljökraven kommer att gälla direkt så föreslås i denna promemoria inga ändringar i sak i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. I avsnitt 9 finns förslag på följdändringar i fråga om de två upphandlingslagarnas bilaga 3.

Artikel 83 i den nya byggproduktförordningen avser att enbart träffa miljökrav på offentliga upphandlingar som rör byggprodukter och inte själva byggnadsverket. Detta innebär att regleringen inte kommer att innebära någon större mängd ärenden för behörig tillsynsmyndighet.

6 Bemyndigande till myndigheter

Den nya byggproduktförordningen medför att några hänvisningar i planoch byggförordningen (2011:338) behöver uppdateras, liksom bemyndigandena till Boverket och Styrelsen för ackreditering och kontroll (Swedac).

6.1 Boverket ska vara marknadskontrollmyndighet, kontaktpunkt och samordningspunkt för byggprodukter

Promemorians förslag: Boverket ska vara marknadskontrollmyndighet för byggprodukter. Boverket ska även vara kontaktpunkt och samordningspunkt för byggprodukter, samt upprätta och förvalta det informationssystem som införs i den nya byggproduktförordningen.

Skälen för promemorians förslag: Boverket är, enligt 8 kap. 3 § planoch byggförordningen, marknadskontrollmyndighet för byggprodukter som omfattas av den nuvarande byggproduktförordningen. Det innebär att Boverket även är den myndighet som har såväl teknisk som juridisk expertis för att kunna uppfylla kraven i artikel 64 i den nya byggproduktförordningen, vilket innefattar att myndigheten även ska uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011.

Boverket är redan marknadskontrollmyndighet för byggprodukter som omfattas av den nuvarande byggproduktförordningen. Det är därför lämpligt att myndigheten även utses att bli marknadskontrollmyndighet för den nya byggproduktförordningen, eftersom den avser samma produktgrupper.

Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att det finns kontaktpunkter för ekonomiska aktörer, dvs. tillverkare, tillverkares representanter, importörer, distributörer, leverantörer av distributionstjänster och andra relevanta fysiska och juridiska personer som är verksamma inom unionen. Medlemsstaterna är skyldiga att utse minst en kontaktpunkt för förordningsrelaterade frågor, i enlighet med artikel 72 i den nya byggproduktförordningen. Boverket är sedan tidigare utsedd till kontaktpunkt för den nuvarande förordningen (4 kap. 1 § plan- och byggförordningen). Boverket bör vara kontaktpunkt även för den nya byggproduktförordningen. Det är lämpligt att såväl marknadskontroll som frågor relaterade till dessa produkter hanteras av en och samma myndighet. Boverket, som har utsetts som kontaktpunkt för den tidigare byggproduktförordningen, är också kontaktpunkt för den nya byggproduktförordningen. Det följer av artikel 95.1 i den nya byggproduktförordningen.

Den nya byggproduktförordningen inför även en ny roll i form av centralt samordningskontor i artikel 64.1. Rollen syftar till att samordna marknadskontroll av byggprodukter med en gemensam kontaktväg för övriga medlemsstater och aktörer, dvs. samordningspunkt för byggprodukter. För Sveriges del är Boverket behörig marknadskontrollmyndighet för byggprodukter. Boverket bör utses till samordningspunkt för byggprodukter och 4 kap. 1 § plan- och byggförordningen bör därför kompletteras med en hänvisning till artikel 64.1 nya byggproduktförordningen. Det är lämpligt att den myndighet som ansvarar för marknadskontroll av byggprodukter även ansvarar för samordning och kommunikation om sådana frågor. Boverket, som marknadskontrollmyndighet, är även den

myndighet som har närmast kontakt med de byggproduktaktörerna som är verksamma på den svenska marknaden. Det är därför lämpligt att Boverket också tilldelas uppgiften att ta fram och förvalta det informationssystem som avses i artikel 71.5 nya byggproduktförordningen. En ny bestämmelse om detta bör tas in i plan- och byggförordningen (4 kap. 2 §). Bedömningen är att informationssystemet kan vara en lista med epostadresser.

6.2 Swedac ska vara utnämnande myndighet för tekniska bedömningsorgan

Promemorians förslag: Styrelsen för ackreditering och kontroll (Swedac) ska vara utnämnande myndighet för tekniska bedömningsorgan, och ska utöva tillsyn gentemot dessa bedömningsorgan.

Skälen för promemorians förslag: Genom artikel 38 i den nya byggproduktförordningen införs en möjlighet för medlemsstater att utse en utnämnande myndighet för tekniska bedömningsorgan. Artikel 43 i den nya byggproduktförordningen ställer krav på att den utnämnande myndigheten ska uppfylla kraven för anmälande myndighet i artikel 43.1 och 44 samma förordning.

Tekniska bedömningsorgan utses i dag av regeringen enligt 4 kap. 5– 6 §§ plan- och byggförordningen. En ansökan om att bli ett tekniskt bedömningsorgan lämnas in till Boverket som med hjälp av Styrelsen för ackreditering och kontroll (Swedac) bedömer om sökanden uppfyller de krav som anges i plan- och byggförordningen. Regeringen beslutar därefter om att utse ett tekniskt bedömningsorgan efter att ha tag it del av Boverkets yttrande. Det är även regeringen som prövar frågor om återkallelse av sådana bedömningsorgans behörighet.

Artikel 43.1 i den nya byggproduktförordningen medför att regeringen inte är en lämplig myndighet att utse tekniska bedömningsorgan enligt den nya byggproduktförordningen, eftersom det ska ske under mer ackrediteringsliknande förhållanden. Det medför att 4 kap. 5 och 6 §§ plan- och byggförordningen behöver anpassas.

Swedac är det nationella ackrediteringsorganet för Sverige. Swedac ansvarar för bedömning och anmälan av de anmälda organen på den svenska marknaden enligt den tidigare byggproduktförordningen. Swedacs verksamhet uppnår redan de krav som nu följer av artiklarna 43.1 och 44 i den nya byggproduktförordningen, då Swedac dels enligt den nuvarande byggproduktförordningen är Sveriges anmälande myndighet, dels även har den bemanning och kompetens som krävs och kan utföra uppgiften under ackreditering.

Swedac bör vara utnämnande myndighet, och därmed utse och utöva tillsyn över tekniska bedömningsorgan.

7 Sanktionsbestämmelsen ska ändras

Promemorians förslag: Byggprodukter som tillhandahålls utan prestandadeklaration eller som saknar underliggande teknisk dokumentation, trots att det krävs enligt byggproduktförordningen, ska tilldelas byggsanktionsavgift.

Skälen för promemorians förslag: Den nya byggproduktförordningen inför bestämmelser om sanktioner. Av artikel 92 framgår att medlemsstater ska säkerställa att det finns sanktionsbestämmelser för bristande överensstämmelse mot förordningen. Bestämmelserna ska vara effektiva, proportionerliga och verka avskräckande. I vilken omfattning och hur dessa sanktioner ska se ut lämnas fritt till medlemsstaterna att bestämma, så länge de är effektiva, proportionerliga och avskräckande. Det finns därmed ingen fastslagen sanktionsbestämmelse i den nya byggproduktförordningen, vilket gör att sanktionerna kommer att variera mellan länder anslutna till den inre marknaden.

Sanktionsbestämmelser för byggprodukter regleras i 9 kap. 25 § planoch byggförordningen (2011:338). Där framgår att en byggsanktionsavgift ska tilldelas den som underlåter att upprätta eller tillhandahålla en prestandadeklaration, trots att det krävs enligt den nuvarande byggproduktförordningen. Bestämmelsen träffar enbart underlåtelsen att upprätta eller tillhandahålla en prestandadeklaration. Övriga överträdelser, som bristande eller saknande tekniskt underliggande dokumentation eller avsaknad av CE-märkning, är inte belagt med någon byggsanktionsavgift.

I 15–17 §§ lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll finns dock straffrättsliga bestämmelser för den som bryter mot bestämmelserna om CE-märkning. Det innebär att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot lagen kan påföras böter. Erfarenheter från tillämpande myndigheter, däribland främst Boverket, visar att straffrättsliga bestämmelser, som den i lagen om ackreditering och teknisk kontroll, inte är processeffektivt för byggprodukter. Den straffrättsliga regleringen medför en oproportionerligt administrativt betungande börda när den ställs mot de administrativa påföljderna som vitesföreläggande eller byggsanktionsavgift.

Vid de tillfällen som Boverket uppmärksammat att byggprodukter saknat prestandadeklaration har myndigheten beslutat att påföra byggsanktionsavgift (Boverkets diarienummer 369/2024, 7977/2023, 4141/2023, 4140/2023, 5604/2022 och 2314/2019). Samtliga tillverkare har rättat sig efter beslut, och omedelbart upprättat en prestandadeklaration eller upphört med att tillhandahålla produkten på marknaden. Erfarenheter från Boverkets marknadskontroll visar att byggsanktionsavgiften i 9 kap. 25 § plan- och byggförordningen är effektiv för att främja regelefterlevnaden. Sanktionsbestämmelser kan främja överensstämmelse, men de innebär en administrativt betungande process för den beslutande myndigheten och de företag som gör fel. Det är därför lämpligt att enbart de största överträdelserna bör beläggas med sanktioner, som den nuvarande regleringen om byggsanktionsavgift. Detta stämmer även överens med artikel 92 i den nya byggproduktförordningen, där proportionalitet betonas. Det är därför lämpligare att belägga överträdelser av den nuvarande och den nya

byggproduktförordningen med vite eller sanktionsavgifter än straffrättsliga bestämmelser.

Nuvarande reglering av byggsanktionsavgifter bör ses över med anledning av den nya byggproduktförordningen för att uppfylla de krav som ställs där och för att den ska bli tydlig. Det föreslås därför hänvisningar införs till artiklarna 13.1 och 16.1 i den nya byggproduktförordningen i 9 kap. 25 § plan- och byggförordningen.

Artikel 13.1 i den nya byggproduktförordningen innebär en utökad skyldighet för tillverkaren att säkerställa att det finns tekniskt underliggande dokumentation innan en prestandadeklaration tas fram, vilket skiljer sig åt från lydelsen i artikel 4.1 i den nuvarande byggproduktförordningen. Artikel 4.1 i den nuvarande förordningen nämner enbart skyldighet för tillverkaren att upprätta en prestandadeklaration om en produkt omfattas av en harmoniserad standard eller har en ETA. Av artikel 13.1 i den nya byggproduktförordningen följer att byggsanktionsavgiften kommer att träffa fler överträdelser än tidigare. Underlåtenhet att ta fram tekniskt underliggande dokumentation kommer genom det som nu förslås att omfattas av byggsanktionsavgift. Byggsanktionsavgift kommer även att omfatta de fall då tillverkaren inte verifierat byggproduktens överensstämmelse med de krav som föreskrivs i de delegerade akter som antas genom artikel 7 i nya byggproduktförordningen.

Hänvisningarna till artiklarna 13.1 och 16.1 i den nya byggproduktförordningen medför en viss utökning av sanktionsmöjligheter till skillnad från nuvarande 9 kap. 25 § plan- och byggförordningen. Det innebär att två allvarliga överträdelser, avsaknad av prestandadeklaration och avsaknad av teknisk underliggande dokumentation kommer att träffas av den nya sanktionsbestämmelsen. En byggprodukt som inte har tekniskt underliggande dokumentation eller prestandadeklaration har ingen fastställd prestanda som byggherren kan ta del av. Utan fastställd prestanda kan byggherren inte välja rätt byggprodukter som säkerställer det slutliga byggnadsverkets egenskaper, vilket skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för såväl personsäkerhet som hållbarhet, miljö och klimat.

Redaktionellt bör de nuvarande bestämmelserna om byggsanktionsavgift för hissar och linbanor flyttas till en ny paragraf i plan- och byggförordningen.

När nationella myndigheter inom EU tar fram nya eller ändrar i nationella tekniska föreskrifter som avser tjänster ska de anmäla detta till EUkommissionen, genom en så kallad ”Tris-anmälan”. Bedömningen är dock att sanktionsbestämmelsen i plan- och byggförordningen inte behöver Tris-anmälas. Det beror på att bestämmelsen inte inför några tekniska föreskrifter eller krav som medför andra krav utöver vad som följer av den nya byggproduktförordningen. Med andra ord, bestämmelsen i 9 kap. 25 § plan- och byggförordningen kommer enbart att sanktionsbelägga en överträdelse som redan regleras i byggproduktförordningen. Det innebär inga ytterligare krav eller förfaranden och kan därför inte utgöra ett otillåtet handelshinder.

8 Hänvisningar och hänvisningsteknik

Den nya byggproduktförordningen innebär att vissa nationella författningar behöver ändras. Bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) behöver anpassas och kompletteras med nya hänvisningar till den nya byggproduktförordningen.

8.1 Dynamiska hänvisningar ska användas

Promemorians förslag: Plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen ska hänvisa till EU:s byggproduktförordning.

Hänvisningar till EU:s nya byggproduktförordning ska vara dynamiska och avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Skälen för promemorians förslag: Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser rättsakten i en viss angiven tidpunkt och lydelse. En dynamisk hänvisning innebär rättsakten i den gällande lydelsen.

I dagens nationella reglering är samtliga hänvisningar till den nuvarande byggproduktförordningen dynamiska. Byggproduktförordningen hanterar den fria rörligheten av varor på den inre marknaden. Den nya byggproduktförordningen medför bland annat att det i svensk rätt måste införas bestämmelser om behörig myndighet för såväl tillsyn som marknadskontroll, samt de befogenheter som tillkommer där och om sanktioner vid överträdelser av förordningen. I flera av de nationella bestämmelserna krävs det hänvisningar till byggproduktförordningen, där mer detaljerade regler fastställs. Hänvisningarna till byggproduktförordningen bör därför utformas så att enskildas skyldigheter samt myndigheternas befogenheter och behörigheter tydligt anges. Handlingsutrymmet för medlemsstaterna att införa ytterligare nationella bestämmelser är begränsat.

Att införa statiska hänvisningar till en EU-förordning innebär att nationella bestämmelser måste uppdateras vid en eventuell revidering av byggproduktförordningen. Hänvisningarna behöver då uppdateras till den senaste lydelsen utan att några övervägande i sak aktualiseras. Om byggproduktförordningen revideras är det olämpligt med statiska hänvisningar, då svensk rätt kan komma att stå i strid med EU-förordningen, vilket skulle kunna utgöra ett handelshinder. Statiska hänvisningar skulle även kunna inskränka myndigheters möjligheter att ingripa vid en eventuell överträdelse, eftersom det skulle kunna medföra oklarheter kring deras befogenheter att utreda sådana ärenden.

Hänvisningarna till byggproduktförordningen avser främst utse behörig myndighet samt handläggnings- och förfaranderegler. För sådana förfarandregler är det vanligt att dynamiska hänvisningar används. Bestämmelserna i den nationella rätten är vidare så begränsade i sitt innehåll att hänvisningen till EU-förordningen inte kan anses medföra att tillämpningsområdet blir för omfattande.

Promemorian föreslår därför att samtliga hänvisningar till den nya byggproduktförordningen förblir dynamiska (jfr t.ex. prop. 2016/17:22 s. 95–

97, prop. 2018/19:4 s. 40 f, prop. 2021/22:238 s. 141 och prop. 2023/24:64 s. 33 f.).

8.2 Hänvisningar ska förkortas och förenklas

Promemorians förslag: Hänvisningar till EU-förordningarna i planoch bygglagen samt plan- och byggförordningen ska göras enklare och mer läsbara genom att följande användning av uttrycken ”EU:s marknadskontrollförordning”, ”EU:s byggproduktförordning”, ”EU:s linbaneförordning”, ”EU:s ackrediteringsförordning”, ”EU:s hissdirektiv” samt ”EU:s dricksvattendirektiv”.

Skälen för promemorians förslag: Artikel 94 i den nya byggproduktförordningen behandlar upphävandet av den nuvarande byggproduktförordningen. Den nuvarande byggproduktförordningen kommer till viss del att upphävas vid ikraftträdandet av den nya, med undantag för artiklarna 2, 4–9, 11–18, 27–28, 36–40, 47–49, 52–53, 55, 60–64 samt bilagorna III och V som upphör att gälla efter 15 år från att den nya byggproduktförordningen beslutades. Detta innebär att vissa bestämmelser i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen behöver uppdateras med hänvisningar till artiklar i den nya byggproduktförordningen. En sådan ändring föreslås i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen. Vidare föreslås att plan- och bygglagen kompletteras med en upplysningsbestämmelse om att den nuvarande förordningen fortsatt ska gälla i den utsträckning som följer av artikel 94 i den nya byggproduktförordningen.

Plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen innehåller vidare flera paragrafer med upplysningsbestämmelser, som bland annat hänvisar till olika EU-förordningar. I vissa fall hänvisas det till flera EU-förordningar i samma paragraf. Det gör texten lång och svårläst. När den nya byggproduktförordningen träder i kraft tillförs ytterligare en EU-förordning som det ska hänvisas till, vilket kommer att beröra ett flertal redan svårlästa paragrafer.

Det bör därför införas bestämmelser som gör hänvisningarna plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen kortare och mer läsbara. Av bestämmelserna bör det framgå att det med EU:s byggproduktförordning avses dels den nya byggproduktförordningen, dels den nuvarande byggproduktförordningen i den utsträckning som följer av artikel 94 i den nya byggproduktförordningen. Vidare bör det framgå i bestämmelsen i planoch byggförordningen att när det hänvisas till en artikel i EU:s byggproduktförordning så avses den nya förordningen, om det inte särskilt anges att hänvisningen avser den äldre.

I plan- och byggförordningen hänvisas även till andra EU-förordningar än byggproduktförordningen. Hänvisningarna till dessa EU-förordningar bör också ses över och göras enklare.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 bör kallas EU:s ackrediteringsförordning.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar 32 och säkerhetskomponenter till hissar bör kallas EU:s hissdirektiv.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG bör kallas EU:s linbaneförordning.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 bör kallas EU:s marknadskontrollförordning.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten bör kallas EU:s dricksvattendirektiv.

9 Följdändringar i annan lag

Promemorians förslag: I bilaga 3 till lagen om offentlig upphandling och i bilaga 3 till lagen om upphandling inom försörjningssektorerna ska en hänvisning till byggproduktförordningen kompletteras så att den avser rätt bestämmelse i den nya byggproduktförordningen.

Skälen för promemorians förslag: Den nya byggproduktförordningen innebär att en hänvisning i bilaga 3 till lagen om offentlig upphandling och i bilaga 3 till lagen om upphandling inom försörjningssektorerna behöver uppdateras. Definitionen av en europeisk teknisk bedömning kompletteras med en hänvisning till artikel 3.19 i den nya byggproduktförordningen. Ändringen krävs för att säkerställa korrekta hänvisningar till definitionen av europeisk tekniska bedömningar i EU:s byggproduktförordningar. En närmare beskrivning av ändringarna finns i författningskommentaren.

10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lag- och förordningsändringarna ska träda i kraft den 8 januari 2026, undantaget sanktionsbestämmelserna i 9 kap. 25 § plan- och byggförordningen som ska träda i kraft den 8 januari 2027.

För bestämmelser i plan- och byggförordningen som innehåller bemyndiganden att meddela föreskrifter ska övergångsbestämmelser gälla.

Skälen för promemorians förslag: Den nya byggproduktförordningen kommer att ersätta den nuvarande byggproduktförordningen. Den nya byggproduktförordningen trädde, enligt dess artikel 96, i kraft den 7 januari 2025 gällande bestämmelserna i förordningens artikel 1, 2, 3, 4, 5.1 till 5.7, 7.1, 9, 10, 12 första stycket, 16.3, 37.4, 63, 89, 90 och bilagorna I, II, III, IV, VII, IX och X. Övriga bestämmelser, undantaget sanktioner i

artikel 92, tillämpas i sin helhet från och med den 8 januari 2026. För sanktionsbestämmelser gäller den 8 januari 2027.

Anpassningarna i den svenska rätten är avhängig ikraftträdandet av EU:s nya byggproduktförordning. Eftersom den nya byggproduktförordningen redan är tillämplig i vissa delar bör de föreslagna lag- och förordningsändringarna, inklusive sanktionsbestämmelser, träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 8 januari 2026. Det är promemorians uppfattning att samtliga ändringar i denna promemoria kan och bör genomföras samtidigt. Det är i branschens och samhällets intresse att ändringarna i den nationella lagstiftningen sker sammanhängande. På så vis kan informationen om förändringarna ske samlat vid ett tillfälle. Branschen och myndigheter behöver därmed enbart en gång uppdatera och anpassa sina processer och rutiner. Det är även promemorians bedömning att detta är det mest kostnadseffektiva sättet att genomföra anpassningarna i svensk rätt. Promemorian föreslår att ändringar träder i kraft den 8 januari 2026. Sanktionsbestämmelserna i 9 kap. 25 § och 9 kap. 25 a § plan- och byggförordningen ska dock inte träda i kraft eller tillämpas från och med den 8 januari 2027.

Artikel 94 i den nya byggproduktförordningen gör att hänvisningar i vissa paragrafer föreslås utgå, då ikraftträdandet av den nya förordningen upphäver vissa artiklar, däribland artiklarna 29 och 30 i den nuvarande byggproduktförordningen. Detta medför att 11 kap. 8 a § och 11 kap. 66 § plan- och bygglagen (2010:900) behöver uppdateras med referenser till den nya byggproduktförordningen. Någon övergångsbestämmelse behövs därför inte i detta avseende.

Det behövs övergångsbestämmelser i 10 kap. 26 § plan- och byggförordningen (2011:338) med innebörden att Boverket fortsatt har rätt att ändra sina tidigare meddelade föreskrifter. Övergångsbestämmelsen gäller under förutsättning att den nuvarande byggproduktförordningen fortsatt är gällande.

11 Konsekvenser

Promemorians bedömning: Anpassningarna i den svenska rätten innebär ett utökat tillsynsansvar för Boverket, och en ny roll som samordningspunkt för byggprodukter. Swedac utses till utnämnande myndighet för tekniska bedömningsorgan.

Skälen för promemorians bedömning

I promemorian föreslås ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338), samt lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, till följd av EU:s nya byggproduktförordning. Ändringarna ger bland annat bemyndiganden till Boverket och Swedac att utföra uppgifter kopplade till den nya byggproduktförordningen.

Vilka berörs av förslagen?

Promemorians förslag berör framför allt de statliga myndigheter som i dag är marknadskontroll- och tillsynsmyndigheter för byggproduktrelaterade frågor, med andra ord Boverket och Swedac. Dessa myndigheter berörs redan av den nuvarande byggproduktförordningen och föreslås att även omfattas av den nya byggproduktförordningen.

Förslagen kommer även att beröra ekonomiska aktörer, dvs. tillverkare, tillverkares representanter, importörer, distributörer, leverantörer av distributionstjänster och andra fysiska eller juridiska personer som omfattas av skyldigheter avseende tillverkning och tillhandahållande av byggprodukter på marknaden i enlighet med den nya byggproduktförordningen. Det finns inte någon komplett lista över antalet ekonomiska aktörer som är verksamma på den svenska marknaden. Det är därför svårt att uppskatta hur många fysiska eller juridiska personer som berörs av förslagen i den nya byggproduktförordningen.

Konsekvenser för Boverket och Swedac

Med utgångspunkt från den nuvarande byggproduktförordningen, och den kompletterande regleringen i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen, är det de statliga myndigheterna Boverket och Swedac som kommer att påverkas av förslagen.

I promemorian föreslås att Boverket ges marknadskontrollansvar, och rollen som samordningspunkt för byggprodukter samt kontaktpunkt mot den nya byggproduktförordningen. Den nuvarande byggproduktförordningen reglerar utsläppandet och tillhandahållandet av harmoniserade byggprodukter på den inre marknaden. Den nya förordningen innebär visserligen inte en helt ny uppgift för Boverket, men tillför kontroll av data om klimatpåverkan, nya egenskapskrav och fyra nya ansvarsområden i form av marknadskontrollmyndighet, kontaktpunkt, samordningspunkt samt förvaltare av ett informationssystem. Det är svårt att uppskatta hur detta utökade ansvar kommer att påverka Boverkets verksamhet. Under år 2024 arbetade 2,7 årsarbetskrafter med marknadskontroll på Boverket och den tilldelade budgeten uppgick till 300 000 kronor (se ”Boverkets program för marknadskontroll år 2024”, Boverkets diarienummer 59/2024).

Förändringarna bedöms medföra en viss ökning av ärendens komplexitet och därtill utredningsbehov, vilket troligen även kommer att öka arbetsbördan och därmed även kostnaderna för myndighetens marknadskontroll. Antalet frågor och anmälningar gällande byggprodukter under den nya byggproduktförordningen kan komma att öka markant inledningsvis. Uppskattningen bygger på erfarenheter från införandet av den nuvarande byggproduktförordningen. Ett sätt att undvika ett ökat tryck på framför allt Boverket är ta fram riktad information till branschen och allmänheten. Genom konkret vägledning skulle branschen och allmänhetens frågor kunna begränsas. Mot bakgrund av den kompetensutveckling och det utökade tillsynsområde som EU:s nya byggproduktförordning kommer att kräva och medföra för Boverket föreslås anslaget att öka med 1 000 000 kronor 2025. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 2 000 000 kronor per år från 2026.

För Swedac innebär förordningen ett förnyat ansvar som anmälande myndighet mot den nya byggproduktförordningen. Därutöver tilldelas Swedac en ny roll i form av utnämnande myndighet för tekniska bedömningsorgan. Detta beslut har tidigare tagits av regeringen, men med anledning av bestämmelserna i den nya byggproduktförordningen bedöms detta inte längre som lämpligt.

Det är promemorians uppfattning att Swedacs nya roll inte medför någon utökad arbetsbelastning för myndigheten. Under den nuvarande byggproduktförordningen bedömer Swedac om de ansökande tekniska bedömningsorganen uppfyller de krav som ställs i EU-lagstiftningen. Swedac utför därmed redan det uppdrag som promemorian föreslår ska övergå till myndigheten. Vidare har det under tiden som den nuvarande byggproduktförordningen varit i kraft enbart funnits ett sådant tekniskt bedömningsorgan på den svenska marknaden. Swedacs ackrediteringsförfaranden är därtill avgiftsfinansierade. Promemorian bedömer därför att förslaget inte kommer innebära några kostnadsökningar för myndigheten.

Konsekvenser för ekonomiska aktörer

Promemorians förslag innebär att plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen anpassas till den nya byggproduktförordningen. Förslagen innebär till viss del att företag påförs ytterligare krav vilket kan komma att medföra konsekvenser, som bland annat ökade kostnader för framtagande av produktdokumentation och utökad tillverkningskontroll. De konsekvenser som uppstår för ekonomiska aktörer bedöms huvudsakligen bli en direkt följd av den bakomliggande byggproduktförordningen och inte av promemorians förslag.

Övergångsperioden mellan de två rättsakterna kommer till en början att innebära svårigheter för branschen. Den långa övergångsperioden ligger i branschens intresse, då den kommer att få tid till anpassning mot de ändrade kraven i den nya byggproduktförordningen. Det bedöms inte finnas behov av att i de författningar som kompletterar byggproduktförordningen införa några särskilda regler för små eller medelstora företag utöver det som anges i byggproduktförordningen.

Det finns dock ett stort behov att ta fram vägledning vad gäller tolkning och tillämpning av den nya byggproduktförordningen. Den nya byggproduktförordningen kommer att innebära en anpassning för dem som tillhandahåller byggprodukter på den inre marknaden. Anpassningen blir smidigare om det finns tillförlitlig vägledning och information som branschen kan ta del av. Avsaknad av information bedöms få en negativ effekt för svenska företag vilket kan leda till försämrad konkurrenskraft i relation till konkurrenter från andra länder som är anslutna till den inre marknaden. Utan sådan vägledning blir troligen Boverkets marknadskontroll bli mer betungande med fler anmälningar och kontroller på byggprodukter.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i

1. EU:s byggproduktförordning:

a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggpro-

dukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011, och

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, i den utsträckning som följer av artikel 92 i förordning (EU) 2024/3110, och

2. EU:s linbaneförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.

En byggprodukt som inte omfattas av EU:s byggproduktförordning eller EU:s linbaneförordning får säljas här i landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt 19 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utsläppande och tillhandahållande av byggprodukter på marknaden. Första stycket 1 ändras genom att upplysningen om EU:s byggproduktförordning anpassas så att den hänvisar till förordningen så som den ser ut, dvs. den nya förordningen och den tidigare förordningen i den utsträckning som följer av den nya förordningen. I punkten 1 a, som är ny, hänvisas till den nya byggproduktförordningen. Hänvisningen är utformad så att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. I punkten 1 b hänvisar till den tidigare byggproduktförordningen i den utsträckning som följer av artikel 92 i förordning (EU) 2024/3110. Första stycket 2 ändras på så sätt att kortnamnet EU:s linbaneförordning införs. I andra stycket görs en språklig ändring genom att EU-förordningarnas fullständiga namn byts ut mot EU:s byggproduktförordning och EU:s linbaneförordning. Paragrafen är i övrigt oförändrad. Övervägandena finns i avsnitt 8.1 och 8.2.

.

21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt

1. EU:s byggproduktförordning, 2. EU:s linbaneförordning, eller 3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §.

Paragrafen reglerar krav på CE-märkning av byggprodukter.

I punkterna 1 och 2 uppdateras hänvisningarna med de kortnamn som presenteras i 20 §.

Paragrafen är i övrigt oförändrad.

Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

22 a § När CE-märkning ska vara den märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i enlighet med EU:s byggproduktförordning, får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när CE-märkning ska vara den märkning som styrker en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda får typgodkännande inte meddelas och redan meddelade typgodkännanden ska upphöra att gälla.

I paragrafen ändras hänvisningen till EU:s byggproduktförordning med angivande av det kortnamn som presenteras i 20 §. Hänvisningen blir på detta sätt en dynamisk hänvisning (se kommentaren till 20 §). Vidare utgår ordet ”enda” vilket medger möjlighet till parallella märkningar. Paragrafen är i övrigt oförändrad.

Övervägandena finns i avsnitt 3.1.

11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder

8 a § En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 har rätt att hos bedömningsorganen

1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och 2. få tillträde till lokaler.

I paragrafen uppdateras hänvisningen till EU:s byggproduktförordning så att den görs till motsvarande rätt artikel i den nya förordningen.

Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

66 § Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan i enlighet med artikel 39.3 i förordning (EU) 2024/3110 får ta ut avgift för att täcka kostnaderna för övervakning och utvärdering.

I paragrafen uppdateras hänvisningen till EU:s byggproduktförordning så att den görs till motsvarande artikel i den nya förordningen. En språklig ändring görs på så sätt uttrycket ”har rätt att ta ut avgift” ersätts med det kortare uttrycket ”får ta ut avgift”. Ändringen innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ikraftträdande

1. Denna lag träder i kraft den 8 januari 2026.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.2 Förslaget till lag om ändring i lag (2016:1145) om offentlig upphandling

Bilaga 3

Definitioner av vissa tekniska specifikationer

I lagen gäller följande definitioner:

1. Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar.

2. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

3. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

4. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en

byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet

med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars

2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggproduk-

ter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014

eller artikel 3.19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade

regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning

(EU) nr 305/2011.

5. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området

som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den

ursprungliga lydelsen.

6. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som

framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden

som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

Bilaga 3 punkt 4 innehåller en definition av Europisk teknisk bedömning. Ändringen innebär att punkten kompletteras med en hänvisning till definitionen av en europeisk teknisk bedömning i den nya förordningen (EU) 2024/3110 och anges med en ny artikel. Ändringen utgör ingen ändring i sak. Överväganden finns i avsnitt 9.

12.3 Förslaget till lag om ändring i lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna

Bilaga 3

Definitioner av vissa tekniska specifikationer

I lagen gäller följande definitioner:

1. Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar.

2. Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användningsområde, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

3. Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande: – internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. – nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten. 4. Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU)

nr 574/2014 eller artikel 3.19 i Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av

harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande

av förordning (EU) nr 305/2011. 5. Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT-området

som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den

ursprungliga lydelsen. 6. Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som

framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden

som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

Bilaga 3 punkt 4 innehåller en definition av Europisk teknisk bedömning. Ändringen innebär att punkten kompletteras med en hänvisning till definitionen av en europeisk teknisk bedömning i den nya förordningen (EU) 2024/3110 och anges med en ny artikel. Ändringen utgör ingen ändring i sak. Överväganden finns i avsnitt 9. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/XXXX av den XX månad 2024 om

Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 den av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011.