Förslag om ändring i förordningen om körkortslån

Promemoria

2021-04-28

Infrastrukturdepartementet

Transportmarknadsenheten Annelie Mannertorn 076-1076187 annelie.mannertorn@regeringskansliet.se

Promemoria – förslag om ändring i förordningen (2018:1118) om körkortslån

1. Bakgrund Flera jobb som kan vara en väg in på arbetsmarknaden kräver körkort. För att bland annat förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden införde regeringen den 1 september 2018 en möjlighet till statligt lån för körkortsutbildning (körkortslån). Lånet uppgår till 15 000 kronor och kan användas för vissa kostnader i samband med körkortsutbildning vid godkända trafikskolor för att kunna få svenskt körkort med körkortsbehörighet B. Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar lånet. I ett första steg har möjligheten till lån riktats till vissa arbetslösa i åldern 18–47 år.

I budgetpropositionen 2021 uttryckte regeringen att möjligheten att låna till körkort bör utvidgas till att omfatta 19–20-åringar med gymnasieexamen. De nu föreslagna förordningsändringarna gäller denna utvidgning av målgruppen.

2. Ändringar i förordningen (2018:1118) om körkortslån De föreslagna ändringarna innebär att körkortslån under vissa förutsättningar, och inom ramen för anvisade medel, ska kunna lämnas även till ungdomar som har fyllt 19 men inte 21 år och som har fullföljt en gymnasieutbildning. Med fullföljd gymnasieutbildning menas i detta sammanhang att den sökande antingen:

• har en gymnasieexamen från gymnasieskolan eller kommunal

vuxenutbildning (komvux),

• har ett studiebevis med betyg på kurser som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng eller har ett gymnasieintyg från ett introduktionsprogram, • har ett gymnasiesärskolebevis från ett nationellt program i gymnasiesärskolan, • har ett komvuxbevis från kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning där det framgår av beviset att utbildningen huvudsakligen motsvarar ett nationellt program i gymnasiesärskolan, • har avlagt International Baccalaureate (IB), • har fullföljt en gymnasial utbildning vid en internationell skola eller en skola utomlands och fått en examen eller motsvarande, eller • har ett intyg från folkhögskola om grundläggande behörighet till högskola eller yrkeshögskola.

Förslaget innebär även att Universitets- och högskolerådet (UHR), på begäran av CSN, ska lämna sådana uppgifter till CSN som är av betydelse för bedömningen av om en sökande uppfyller villkoren för målgruppen.

3. Beskrivning av problemet och syfte med reformen En fullföljd gymnasieutbildning utgör en viktig förutsättning för anställning på arbetsmarknaden. Ett av regeringens övergripande politiska mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. För individen innebär en slutförd gymnasieutbildning ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier. En fullföljd gymnasieutbildning utgör även en viktig skyddsfaktor mot att hamna i ett ekonomiskt och socialt utanförskap. Gymnasieskolan är vidare basen i näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning. Att fler unga, både kvinnor och män, går klart gymnasieskolan är en förutsättning för Sveriges fortsatta utveckling och välstånd.

Även om de allra flesta ungdomar i dag påbörjar en gymnasieutbildning är det alltför många elever som lämnar gymnasieskolan utan att fullfölja sina studier med gymnasieexamen eller ett studiebevis som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng inom tre år eller kan uppvisa ett gymnasieintyg efter att ha fullföljt en individuell studieplan.

Goda studieresultat i grundskolan och gymnasieskolan har stor betydelse för senare etablering och en avslutad gymnasieutbildning har alltmer blivit en inträdesbiljett till arbetslivet. Enligt Skolverket 2019 erhöll 86 procent av

grundskoleeleverna gymnasiebehörighet. Av de som läst vid gymnasiet var det 71 procent som erhållit gymnasieexamen inom fyra år. Det var en högre andel flickor, 75 procent, jämfört med pojkar, 68 procent, som tog examen inom fyra år.

Även innehav av körkort är av betydelse för de arbeten som inte kräver omfattande utbildningar och längre arbetslivserfarenhet. För vissa grupper kan dock de ekonomiska förutsättningarna utgöra ett hinder för att finansiera en körkortsutbildning. Detta är problematiskt bland annat sett utifrån jobbmatchningen. Just arbetssökande och unga har generellt sett en svagare ekonomisk situation och kan därför antas ha ett större behov av att kunna låna pengar för att ta körkort.

För att både stimulera till högre genomströmning i gymnasieskolan och förbättra dessa ungdomars möjlighet till etablering på arbetsmarknaden vill nu regeringen utöka målgruppen för körkortslånet till ungdomar som har fyllt 19 år men inte 21 år, och som har fullföljt en gymnasieutbildning enligt de kritierier som nämns ovan. På så sätt ges dessa ungdomar möjlighet att ta del av det statliga lånet med förmånliga villkor för att finansiera sin utbildning till B-körkort. Möjligheten till körkortslån innebär ett incitament inte minst för elever som överväger att hoppa av introduktionsprogram att fullfölja sin utbildning enligt studieplanen.

Förordningsförändringarna betyder också att utländska ungdomar i åldrarna 19–20 år med motsvarande gymnasieexamen som har permanent uppehållstillstånd eller har studerat minst 6 månader i Sverige omfattas. Det är en följd av innbörden i 12 § förordningen om körkortslån att lånet enbart betalas ut till den som är inskriven i trafikskola och därmed har körkortstillstånd. Detta gör också att körkortslånet främjar integration för ungdomar med utländskt medborgarskap och med avsikt att stanna i Sverige.

4. Definitionen av gymnasieutbildning Förslaget innebär att körkortslån ska kunna lämnas till den som har fullföljt en gymnasieutbildning vilket kan ske på olika sätt.

Gymnasieutbildning med examen och motsvarande

Den övervägande andelen av de ungdomar som har fullföljt en gymnasieutbildning har gjort det med en gymnasieexamen, antingen genom studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller genom att

komplettera sina gymnasiebetyg med studier i komvux. 66 procent av eleverna som 2017 började på nationella program i gymnasieskolan tog examen inom tre år. Det finns också ungdomar som fullföljer en gymnasial utbildning antingen genom studier vid folkhögskola eller genom att avlägga en IB-examen (International Baccalaureate). Det finns även ungdomar som har en utländsk gymnasieutbildning som motsvarar en gymnasieexamen. Vidare har vissa ungdomar läst sin gymnasieutbildning på ett nationellt program inom gymnasiesärskolan och fått ett gymnasiesärskolebevis. Några ungdomar kan ha fullföljt sin gymnasieutbildning i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning (tidigare särvux).

Fullföljd gymnasieutbildning utan examen

Eftersom syftet med reformen bl.a. är att stimulera till högre genomströmning i gymnasieskolan, föreslås att den utbildning som ska vara fullföljd också kan omfatta dem som avslutat en gymnasieutbildning på annat sätt än med en examen.

De allra flesta elever går alla tre åren i gymnasieskolan. Det finns en mindre grupp av elever som avslutar sin utbildning efter bara ett eller två år i gymnasieskolan.

Ett nationellt program motsvarar 2 500 gymnasiepoäng. För att få examen krävs minst 2 250 poäng och godkänt betyg i vissa specifika kurser och i gymnasiearbetet. Betyg med godkända resultat är A, B, C, D och E, där A är högsta betyg och E lägst . Den som inte når upp till kunskapskraven för betyget E men ändå har deltagit i undervisningen får betyget F, som alltså är ett betyg för ett icke godkänt resultat. Elever som inte når kraven för en examen kan ändå ha gått i gymnasieskolan i tre år. De kan ha mindre än 2 250 poäng eller sakna godkänt betyg i någon av de kurser som är obligatoriska för en examen eller i gymnasiearbetet. Den som inte når kraven för en examen får ett studiebevis när utbildningen är avslutad. Har man gått alla tre åren och deltagit i alla kurser får man ett studiebevis som anger att fått 2 500 gymnasiepoäng. Av de elever som började på nationella program 2017 avslutade ca 6 procent gymnasieskolan inom tre år med ett studiebevis om 2 500 gymnasiepoäng. Många elever behöver längre tid än tre år för att avsluta sina studier, antingen med en gymnasieexamen eller med ett studiebevis.

Den som inte är behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan kan i stället gå ett introduktionsprogram. För en elev på ett introduktionsprogram som har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan utfärdas ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått. En elev som däremot avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan får i stället en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt.

Utländska medborgare i målgruppen

Av likvärdighetsskäl anser regeringen att det är viktigt att alla ungdomar, inklusive utländska medborgare, som fullföljt sin gymnasiala utbildning och kan visa ett bevis om fullföljd utbildning – oavsett om de har gjort det inom gymnasieskolan eller inom andra utbildningsformer – omfattas av möjligheten till körkortslån. Därigenom ges alla ungdomar i målgruppen samma möjlighet när det gäller lån till körkortsutbildning.

Alternativ avgränsning till målgrupp

En alternativ avgränsning av målgruppen skulle kunna vara att endast ungdomar med en gymnasieexamen omfattas av möjligheten till körkortslån. Detta skulle öka CSN:s möjligheter till en effektiv hantering av låneansökningarna. Avgränsningen skulle dock exkludera ungdomar som har fullföljt en gymnasieutbildning på andra sätt än genom en gymnasieexamen. Det skulle också exkludera personer inom gymnasiesärskolans målgrupp och dem som inte nått målen för en gymnasieexamen eller som t.ex avslutat en gymnasieutbildning enligt särskild studieplan.

Den övre åldersgränsen

Möjlighet till körkortslån avgränsas till de personer som har fyllt 19 men inte 21 år. Utbildningen på ett nationellt program inom gymnasieskolan är avsedd att genomföras på tre år. De flesta elever slutför sin gymnasieutbildning det år de fyller 19 år. För att körkortslånet ska kunna stimulera till att öka genomströmningen i gymnasieskolan bör en övre åldersgräns sättas till 21 år. En alternativ lösning skulle kunna vara att sätta den övre åldersgränsen till 22 år eller högre. Detta skulle dock medföra att möjligheten till körkortslån inte blir lika effektiv som stimulansåtgärd för ökad genomströmning i avsedd utbildning. Den övre åldersgränsen möjliggör även för personer som slutför sin utbildning på nationellt program i gymnasiesärskolan att ingå i målgruppen, eftersom utbildningen inom gymnasiesärskolan är avsedd att

genomföras under fyra läsår. Utöver dem som slutför sin gymnasieutbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan kan det finnas personer som slutför utbildningen i komvux eller särvux. Även dessa bör ha möjlighet att ta ett körkortslån innan de fyller 21 år.

Den nedre åldersgränsen

Det finns även ungdomar som har fullföljt sin gymnasieutbildning redan vid 18 års ålder, bl.a många av dem som tagit en IB-examen eller liknande internationell gymnasieutbilding. En alternativ lösning avseende den lägsta åldersgränsen skulle därför kunna vara att sätta den till 18 år. Detta skulle dock riskera att lånet finansierar körkortsutbildning för personer som redan avsett att själva finansiera sådan utbildning och även haft ekonomiska möjligheter till det vid 18 års ålder.

Enligt Transportstyrelsens statistik för år 2018 gjorde 43,3 procent av alla 18-åringar i befolkningen godkända körprov för B-körkort. Detta tyder på att det är en relativt hög andel av 18-åringarna som redan har möjlighet att finansiera körkort. För 2017 var siffran 11 procent för 19-åringarna och 7 procent för 20-åringarna. Den lägsta åldersgränsen bör därför sättas till 19 år för att nå bästa samhällsekonomiska effektivitet.

Utländska medborgares rätt till körkortslån

I den föreslagna målgruppen ingår vissa utländska medborgare.

Körkortslånet omfattar i dag enligt 9 § förordningen om körkortslån desom fyllt 18 år men inte 25 år, som är anmälda hos Arbetsförmedlingen och som under minst 3 månader har deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Utbetalning av körkortslån förutsätter i enlighet med 12 § förordningen om körkortslån att låntagaren är inskriven vid en godkänd trafikskola. För att skriva in sig i en trafikskola krävs ett giltigt körkortstillstånd. Körkortstillstånd ges även till utländska medborgare. Kravet för att få ett körkortstillstånd är att den sökande kan identifiera sig genom att ha en giltig legitimation. Den sökande ska också ha ett svenskt personnummer eller ett samordningsnummer. Ett s.k. LMA-kort (LMA=lagen om mottagande av asylsökande) räknas inte som giltig legitimation. För att personer ska få ett körkortstillstånd krävs också enligt Transportstyrelsens föreskrifter att den

sökanden fyller i en hälsodeklaration och bifogar ett synintyg. Vidare gör Transportstyrelsen en registerkontroll för att i övrigt bedöma den personliga lämpligheten hos den sökande.

För att efter genomförd förarutbildning kunna få ett B-körkort, krävs utöver godkända körkortsprov och riskutbildning, att individen är permanent bosatt i Sverige eller har studerat i landet i minst sex månader.

Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att genom körkortslånet främja integration och genomförande av gymnasiestudier oavsett medborgarskap. Därför bör exempelvis nyanlända ungdomar, med eller utan personlig anknytning till Sverige, men med avslutad gymnasieutbildning inkluderas om de studerat i Sverige eller har permanent uppehållstillstånd.

5. Konsekvenser av reformen

Låntagare

Ungdomar som har fyllt 19 men inte 21 år och som fullföljt en gymnasieutbildning berörs av förslaget. År 2019 hade 67 procent av alla 19-åringar i befolkningen minst en gymnasial utbildning . Motsvarande andel bland 20åringar var 71 procent. En växande andel tar gymnasieexamen inom 3 år. För år 2019 var denna andel 76,6 procent. Enligt SCB:s prognos för år 2022 beräknas antalet 19–20-åringar i befolkningen vara 235 265 personer. År 2019 saknade 46 procent B-körkort i samma åldersgrupp, enligt statistik från Trafikanalys. Det är svårt att uppskatta hur många av dessa personer som kommer att nyttja möjligheten att ta körkortslån. Detta påverkas bl.a. av hur många som väljer att ta B-körkort och hur många som har behov av lån för att göra detta. För de personer som vid 19–20 års ålder inte har tagit B-körkort av ekonomiska skäl kommer ett körkortslån att kunna utgöra en möjlighet till en sådan utbildning.

Trygghetsregler vid skuldsättning

De personer som kommer att nyttja möjligheten att ta körkortslån kommer att skuldsätta sig. Det finns risk att de som uppfyller kraven i förordningen

1 Notera att en utbildningsnivå innehåller såväl utbildningar som avslutats med examen som utbildningar som avslutats utan examen, forskarutbildning undantaget där endast examinerade ingår. En utbildning måste minst omfatta en termins heltidsstudier för att kunna nivåklassificeras. För vidare information om principer vid klassificering av utbildningsnivå, se www.scb.se/sun

och därmed har körkortillstånd, tar körkortslån men i slutändan inte uppfyller kraven för att kunna ta B-körkort. Denna risk finns dock även enligt nuvarande bestämmelser eftersom vissa nyanlända omfattas av målgruppen i 9 § första stycket 1 förordningen om körkortslån.

Ränta löper på lånet och för år 2021 är räntan fastställd till 1,58 procent. Det innebär att lånebeloppet ska betalas tillbaka tillsammans med räntan vid det årsskifte som infaller tidigast sex månader efter den tidpunkt då beslutets giltighetstid löpt ut. Räntan är dock avdragsgill i deklarationen enligt vissa villkor.

Låntagaren har, under vissa förutsättningar, möjlighet till nedsättning av återbetalningsbeloppet. En låntagare har också, under vissa förutsättningar, möjlighet att begära avskrivning av lånet. Det befintliga regelverket bedöms vara tillräckligt även för den utvidgade målgruppen avseende trygghetsreglerna vid skuldsättning.

Centrala studiestödsnämnden

CSN kommer att beröras av ändringen eftersom myndigheten administrerar detta lån. De föreslagna ändringarna väntas leda till en ökad administration och systemutveckling för CSN. När det gäller den nya målgruppen som nu föreslås kommer vissa ansökningar inte att kunna hanteras maskinellt av myndigheten utan kommer kräva manuell handläggning. Sådan manuell handläggning gäller främst ansökningar från personer som har fullföljt en gymnasieutbildning på andra sätt än med en gymnasieexamen. Dessa personer utgör endast cirka tio procent av den möjliga målgruppen. Även utländska examina kräver normalt manuell handläggning. Medel för detta har anvisats i 2021 års budgetproposition.

Universitets- och högskolerådet

UHR berörs av ändringen i och med att det föreslås en skyldighet för UHR att lämna uppgifter till CSN om den sökandes gymnasiala utbildning genom den nationella betygsdatabasen BEDA. UHR utvecklar för närvarande funktionaliteten i databasen till att omfatta bl.a. folkhögskoleutbildning. Utvecklingsinsatserna för körkortslånet medför inga ytterligare kostnader för UHR.

Domstolarna

Domstolarna berörs av regleringen eftersom en ny utökad målgrupp för körkortslånet kan leda till att fler personer kan komma att överklaga avslagsbeslut. De ekonomiska konsekvenserna för domstolarna bedöms dock vara försumbara i och med målgruppens storlek. Eventuella merkostnader bedöms därför kunna finansieras inom befintlig anslagsram.

Trafikverket och Transportstyrelsen

Trafikverket påverkas genom att myndigheten ska rapportera till CSN när en låntagare genomför och betalar för kunskaps- respektive körprov samt betalar för hyra av fordon för att genomföra körprov. Trafikverket påverkas också genom att myndigheten ska rapportera till CSN när en låntagare avlagt ett godkänt kunskapsprov och ett godkänt körprov. Genom den utvidgning av målgruppen som föreslås här kommer fler sådana rapporter att behöva lämnas. De ekonomiska konsekvenserna för Trafikverket bedöms dock vara försumbara i och med målgruppens storlek. Eventuella merkostnader bedöms kunna finansieras inom befintlig anslagsram.

Transportstyrelsen bedöms inte vara direkt berörd av förslaget.

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten kan beröras indirekt av ändringen då det inte kan uteslutas att fler unga som skuldsätter sig genom körkortslånet inte klarar av att betala tillbaka det. I de fall skulden förfaller kan ett ärende om skuld initieras hos Kronofogdemyndigheten. Den administrativa kostnaden för Kronofogdemyndigheten bedöms kunna rymmas inom ramen för befintligt anslag.

Trafikskolor

De företag som berörs av regleringen om en utvidgad målgrupp är godkända trafikskolor som bedriver tillståndspliktig förarutbildning. Dessa berörs till övervägande del på ett positivt sätt eftersom körkortslånet möjliggör nya kunder, som annars inte skulle ha möjlighet att ta körkort.

För trafikskolorna finns redan en uppgiftsskyldighet till CSN som syftar till att låntagaren ska få lånebelopp utbetalade. Vid införandet av körkortslånet bedömde Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) att den extra administrativa belastningen per elev var försumbar. Samma bedömning bör

gälla även för den nu utvidgade målgruppen eftersom det redan förekommer ett upparbetat uppgiftslämnande via CSN:s e-tjänst Mina tjänster.

Konsekvenser för den personliga integriteten

I ärenden om körkortslån kan det förekomma integritetskänsliga uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. När det gäller ansökan om nedsättning av återbetalningsbelopp och avskrivning av lån kan det till exempel förekomma känsliga uppgifter i form av förväntade inkomster och uppgifter om hälsa. Sekretess gäller därför enligt 28 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i ärenden hos CSN om körkortslån för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

I och med att målgruppen för körkortslånet föreslås utvidgas kommer vissa nya uppgifter att finnas i ärenden om körkortslån, utöver de uppgifter som redan i dag lämnas i dessa ärenden. Det kan t.ex. handla om uppgiften att en sökande har ett gymnasiesärskolebevis och därmed tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Sekretessbestämmelsen i 28 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen är utformad med ett rakt skaderekvisit, dvs. det råder en presumtion för offentlighet. Mot den enskildes intresse av sekretess ställs att körkortslånet finanseras med offentliga medel, vilket medför ett allmänintresse av insyn i ärenden om körkortslån. Några uppgifter av sådant slag som skulle motivera ett starkare sekretesskydd för låntagarna än det skydd som 28 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen redan ger i dag bedöms inte tillkomma med anledning av att målgruppen nu föreslås utvidgas.

Genom de förslag till ändringar i förordningen om körkortslån som nu lämnas kommer CSN att behandla fler personuppgifter i ärenden om körkortslån än vad myndigheten gör i dag. Behandlingen bedöms vara nödvändig för att CSN på ett rättssäkert och effektivt sätt ska kunna kontrollera uppgifter som är nödvändiga för att kunna pröva om en sökande uppfyller villkoren för att beviljas körkortslån. Behandlingen sker således inom ramen för CSN:s handläggning av ärenden. Vid en avvägning mellan den inskränkning i den personliga integriteten som behandlingen skulle kunna anses innebära för enskilda och de syften som åtgärden har bedöms den föreslagna behandlingen av personuppgifter vara proportionerlig och förenlig med EU:s dataskyddsförordning.

CSN behöver uppgifter ur databasen BEDA från UHR, t.ex. uppgiften om huruvida den sökande har en gymnasieexamen. Sådana uppgifter kan omfattas av sekretess hos dessa myndigheter. För att uppgifterna ska kunna lämnas till CSN föreslås därför att det i förordningen införs en skyldighet för UHR att lämna sådana uppgifter till CSN (jfr 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen).

Den föreslagna ordningens förhållande till EU-rätten

Regeringen bedömer att den föreslagna ordningen inte påverkas av EUrätten utöver vad som ovan nämns om EU:s dataskyddsförordning.

Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män

Körkortslånet är utformat på ett könsneutralt sätt. Lånet är generellt utformat på så sätt att män och kvinnor får lika stora belopp. Det är ungefär lika stor andel kvinnor som män som avslutar gymnasieskolan med en gymnasieexamen. Eftersom ungdomar med gymnasieexamen beräknas utgöra ca 90 procent av målgruppen, bedöms den föreslagna ändringen påverka män och kvinnor i lika utsträckning. Transportstyrelsens statistik från 2019 visar att 47,3 procent av dem som tog körkort det året var kvinnor. Andelen år 2000 var 45,8 procent.

Statistik från november 2020 som CSN har sammanställt, visar att 37 procent av dem som hittills sökt körkortslånet är kvinnor. Det är samma andel för dem som beviljas lånet.

Det är inte helt klart hur den föreslagna ändringen kommer att främja jämställdheten vad gäller körkort. Eftersom nästan hälften av dem som tar körkort är kvinnor är det också sannolikt att det blir färre kvinnor än män som söker körkortslånet.

Eftersom det är en lägre andel pojkar jämfört med flickor som tar examen inom 4 år (se ovan) och utvidgningen av målgruppen för körkortslånet syftar till att öka genomströmningen i gymnasiet, kan reformen ses som ett sätt att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar vad gäller gymnasieutbildning på så sätt att pojkar motiveras att snabbare ta sin gymnasieexamen.

De föreslagna ändringarna bedöms inte i övrigt få några konsekvenser för jämställdheten.

Miljökonsekvenser

Förslaget bedöms ha påverkan på miljön genom att fler får körkort och därmed möjlighet att köra enskilda fordon. De miljökvalitetsmål som påverkas är målen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft, skyddande ozonskikt och giftfri miljö. Transporter påverkar också generationsmålet genom att koldioxid släpps ut till atmosfären.

Anslaget 1:19 Lån till körkort

Körkortslån beviljas i mån av tillgång på medel och i den ordning ansökningarna kommer in. Anslaget har hittills inte utnyttjats fullt ut, även om intresset ökat sedan 2018 då lånet infördes. Exempelvis beräknar CSN för 2022 att 65 procent av beviljade belopp kommer att utbetalas inom ramen för nuvarande körkortslån.

Regeringen har i 2021 års budgetproposition anvisat totalt 151,5 miljoner kronor årligen för 2021, 2022 respektive 2023 på anslag 1:19 Lån till körkort. Regeringen bedömer att den utvidning av målgruppen som föreslås i föreliggande promemoria ryms inom dessa medel.

Övriga konsekvenser

Förslaget förväntas inte leda till några konsekvenser för kommuner eller regioner. Inte heller förväntas förslaget leda till några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, det brottsförebyggande arbetet, offentlig service i olika delar av landet eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

6. Bedömning av ikraftträdande och behov av informationsinsatser Det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt för att fler personer ska få möjlighet till körkortslån och på så sätt förbättra dessa möjligheten till etablering på arbetsmarknaden. För att förslagen ska kunna genomföras krävs dock att CSN får en rimlig tid att anpassa sina system och rutiner. Bedömningen är att tidigast möjliga ikraftträdande är den 1 december 2021.

Sammanfattningsvis bör ändringarna i förordningen om körkortslån, under ovannämnda förutsättningar, kunna tillämpas för ansökningar om körkortslån för angiven målgrupp från den 1 december 2021.