Konsekvensanalys för förordningen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

Promemoria

2021-05-06

I2021/

Infrastrukturdepartementet

Konsekvensanalys för förordningen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

Inledning

Nedan följer konsekvensanalysen för förordningen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. De redovisade konsekvensanalyserna är till stora delar desamma som konsekvensanalyserna i propositionen Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet (prop. 2020/21:94). I denna promemoria redovisas konsekvenserna för förvaltningsmyndigheterna, elnätsföretagen och miljömålen.

Konsekvensanalyserna

Konsekvenser för förvaltningsmyndigheter Energimarknadsinspektionen kommer att behöva fatta beslut om särskilda investeringsutrymmen vid två tidpunkter. Den information som krävs för att fatta besluten finns redan hos myndigheten eller kommer att ges in till den inom ramen för den rapportering som nätföretagen är skyldiga att göra enligt gällande bestämmelser. Den tillkommande arbetsbördan för myndigheten bedöms bli liten.

Uppgiften att beräkna ett investeringsbelopp som ökar intäktsramen efter utgången av tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027 kräver en något större arbetsinsats. Uppgiften fullgörs dock inom ramen för den omprövning som sker efter en tillsynsperiod och är begränsad till en fastlagd tid. Underlaget för besluten kommer att göras tillgängligt för Energimarknadsinspektionen på samma sätt som det övriga underlag som nätföretagen ger in i samband med omprövningen.

Vidare kommer Energimarknadsinspektionen att behöva ta fram tre rapporter åren 2022, 2025 och 2028 med en utvärdering av de investeringar som de elnätsföretag som har valt att utnyttja det särskilda investeringsutrymmet har gjort för vart och ett av åren 2020–2027. I detta arbete ingår att ta fram föreskrifter om redovisning och behandla inkomna uppgifter. Det ingår i de löpande arbetsuppgifterna för Energimarknadsinspektionen att ta fram rapporter, och bedömningen är att dessa rapporter faller in under detta arbete och inte är extra betungande för Energimarknadsinspektionen.

Sammantaget bedöms uppgifterna inte föranleda något utökat resursbehov för Energimarknadsinspektionen.

Konsekvenser för elnätsföretagen Nätföretagen kommer totalt sett från nätkunderna kunna ta ut som högst ytterligare cirka 28 miljarder kronor i 2014 års penningvärde som outnyttjat underskott från tillsynsperioden 2012–2015 för att täcka finansieringen av investeringar i elnätet jämfört med om de enbart haft sina ordinarie intäktsramar att förhålla sig till. I och med att de outnyttjade underskotten är mycket ojämnt fördelade mellan de cirka 170 nätföretagen kommer företagen att påverkas olika. Nätföretag som har stora outnyttjade underskott jämfört med de intäktsramar som Energimarknadsinspektionen har beslutat för tillsynsperioden 2020–2023 kommer att få möjlighet till en inte obetydlig ökning av ramen och incitament att investera mer än ett företag som inte har något stort outnyttjat underskott från tillsynsperioden 2012–2015. På sammanräknad nivå går det dock att konstatera att 28 miljarder kronor utgjorde cirka 15 procent av intäktsramarna för tillsynsperioden 2012–2015 och några procentenheter mer för tillsynsperioden 2020–2023.

Av den föreslagna förordningen framgår även att de elnätsförslag som väljer att utnyttja det särskilda investeringsutrymmet ska lämna tre redovisningar – åren 2022, 2025 och 2028 – till Energimarknadsinspektionen. För denna redovisning ska så mycket som möjligt av de uppgifter som redan rapporteras i andra sammanhang användas. Det kommer emellertid sannolikt att krävas att ytterligare uppgifter rapporteras. Vilka dessa uppgifter blir kommer Energimarknadsinspektionen att ange i kommande föreskrifter. I samband med arbetet med att ta fram föreskrifterna kommer Energimarknadsinspektionen även att göra en konsekvensanalys över konsekvenserna för rapporteringen av de nya uppgifterna.

Konsekvenser för miljömålen Det är i dag svårt att bedöma vilken effekt förslaget kommer att få på utsläppen och vilken direkt koppling förslagen har till Sveriges klimat- och miljömål. Förslaget kan dock bidra till att förbättra förutsättningarna för ökad elektrifiering och på det sättet till att nå klimatmålet för inrikes transporter till 2030 och nettonollmålet till 2045.