Sänkt energiskatt på el, Fi/2025/01060

Finansdepartementet Fi/2025/01060 Skatte- och tullavdelningen

Sänkt energiskatt på el

Maj 2025

1 Inledning

Inför budgetpropositionen för 2026 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om den skatteåtgärd som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

I promemorian föreslås att energiskatten på el sänks genom att skattesatsen för 2026 fastställs till 41,1 öre per kilowattimme.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

11 kap.

3 §

Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti

det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det

omräknade skattebeloppet avrundas till hela tiondels ören.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni

månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast

föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför

3 Sänkt energiskatt på el

Förslag: Skattesatsen på energiskatt på el för 2026 ska vara 41,1 öre per kilowattimme.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2026. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skälen för förslaget: I regeringens proposition Energipolitikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105) anges att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Även för hushållens ekonomi är det angeläget att den sammanlagda elkostnaden kan hållas nere.

Regeringen arbetar intensivt för att stärka energiförsörjningen på kort, medellång och längre sikt. Det handlar bland annat om att möjliggöra att ny kärnkraft ska kunna byggas i Sverige, öka incitamenten för ny landbaserad vindkraft och att värna vattenkraften.

En stärkt energiförsörjning kan bidra till att sänka energipriserna. Ytterligare ett sätt att minska energikostnaderna för företag och hushåll är att sänka energiskatten på el. En sänkning av energiskattesatsen på el till en nivå som överskrider minimiskattenivåerna i direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet bedöms vara förenlig med nämnda direktiv och EU-rätten i övrigt.

Energiskatten på el ska enligt 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi årligen räknas om på basis av faktiska förändringar i konsumentprisindex, förkortat KPI. Regeringen ska vidare före november månads utgång fastställa den omräknade skattesatsen inför 2026. Baserat på förväntad utveckling av KPI bedöms skattesatsen uppgå till 44,1 öre per kilowattimme 2026.

För att minska energikostnaderna för hushåll och företag, och för att ytterligare bidra till att stärka incitamenten för överflyttning från fossila energikällor till eldrift, föreslås att skattesatsen för 2026 sänks med 3 öre jämfört med omräknad nivå, dvs. att skattesatsen för 2026 fastställs till 41,1 öre per kilowattimme.

Det bedöms vara lämpligt att de föreslagna förändringarna träder i kraft samma dag som den indexomräknade skattesatsen skulle börja tillämpas om förslaget inte skulle genomföras. Förslaget föreslås därmed träda i kraft den 1 januari 2026. Äldre bestämmelser ska dock gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 11 kap 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

4 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

Förslagets konsekvenser bedöms inte vara av sådan omfattning att en större utvärdering är nödvändig. Efter ikraftträdandet kan förslaget utvärderas genom en uppföljning av Regeringskansliet tillsammans med exempelvis relevanta myndigheter eller branschorganisationer för att verifiera att syftet uppnåtts och för att oförutsedda konsekvenser av förslaget ska kunna uppdagas.

4.1 Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 2,11 miljarder kronor brutto och 2,33 miljarder kronor netto, per år.

I den mån efterfrågan på el ökar till följd av förslaget kan det, allt annat lika, medföra en motverkande effekt som på marginalen ökar elpriset något. Det skulle innebära att minskningen av skatteintäkterna blir något lägre än den statiska analysen ger vid handen. Det skulle också ge något lägre kostnadssänkande effekt för enskilda och företag än vad som redovisas nedan.

4.2 Effekter för företagen

Förslaget bedöms innebära minskade skattekostnader för elanvändning i tjänsteföretag, liksom för den el som används i industrin utanför tillverkningsprocessen.

Skattesänkningen per kilowattimme blir lika stor för den elanvändning som sker i vissa kommuner i norra Sverige och för vilken energiskatten på el är nedsatt med 9,6 öre per kilowattimme, som för fullbeskattad elanvändning i övriga delar av landet.

En generell sänkning av normalskattenivån bedöms påverka ett stort antal företag och förslaget leder till skattesänkningar för många olika typer och storlekar av företag. I princip påverkar förslaget all elanvändning i företag utom den elanvändning som har nedsatt energiskatt till 0,6 öre per kilowattimme och sådan elanvändning som är helt skattebefriad.

Sammantaget beräknas förslaget beröra en årlig elanvändning på cirka 18 terawattimmar och innebära att de samlade skattekostnaderna under 2026 minskar med 0,42 miljarder kronor för berörda företag. Eftersom nivån på energiskatten på el normalt förändras varje år bedöms förslaget inte medföra någon märkbar förändring av företagens administrativa börda vid ikraftträdandetillfället. Skattesänkningen bedöms således inte heller medföra någon betungande administration, eller annan negativ påverkan, som skulle kunna väntas innebära problem för mindre företag. Förslaget bedöms gynna konkurrenskraften för företag i Sverige.

4.3 Effekter för enskilda

För enskilda elkonsumenter innebär förslaget att skattesatsen på el blir 3 öre lägre 2026 än vad den skulle ha varit annars. Med mervärdesskatt inräknat innebär det en skattesänkning om 3,75 öre per kilowattimme. För ett hushåll i en villa med en årlig elförbrukning på 20 000 kilowattimmar per år (villa med elvärme) beräknas förslaget, allt annat lika, minska kostnaden för el med 750 kronor 2026 (inklusive mervärdesskatt). Sammantaget bedöms hushållens skattekostnader (avseende energiskatt på el inklusive mervärdesskatt) minska med 1,66 miljarder kronor 2026.

4.4 Effekter för miljön

Energiskatten på el har traditionellt betraktats som en i första hand fiskal skatt, dvs. en skatt som primärt syftar till att generera skatteintäkter på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt kan den elprishöjande effekt som energiskatten ger upphov till förväntas påverka hur elanvändningen utvecklas. Skattens resursstyrande egenskaper innebär att den kan kopplas till målsättningarna för effektivare energianvändning. En sänkning av energiskatten på el kan leda till minskade incitament att effektivisera elanvändningen för de elanvändare som påverkas av förslaget. Förslaget kan därför bidra till en högre användning av el.

Lägre elpriser för slutkonsument kan ha en positiv effekt på utsläppen av växthusgaser om det leder till en överflyttning från fossila energikällor till eldrift t.ex. genom att elektrifierade fordon i högre grad väljs framför fordon som drivs av förbränningsmotorer. Denna effekt är svår att kvantifiera, men bedöms som mycket liten i förhållande till de samlade utsläppen.

4.5 Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget bedöms endast medföra marginella förändringar för Skatteverket avseende information. Några särskilda informationsinsatser bedöms inte vara nödvändiga. Förändringarna bör kunna ingå i den anpassning som regelbundet görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning, och eventuella tillkommande kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.

4.6 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller sysselsättningen. Förslaget bedöms dock stimulera den allmänna efterfrågan i ekonomin, vilket kan leda till en höjd prisnivå. Påverkan på inflation och eventuella andra makroekonomiska effekter av förslaget beaktas sammantaget med övriga finanspolitiska åtgärder i regeringens prognoser.

5 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

11 kap.

3 § Energiskatt ska betalas med 41,1 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft.

För kalenderåret 2027 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i första stycket betalas med belopp som räknas om enligt tredje stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela tiondels ören.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler.

I paragrafen anges energiskattesatsen på el och hur den årligen ska räknas om.

Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppet sänks till 41,1 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft för kalenderåret 2026.

Ändringen i andra stycket innebär att skattebeloppet för 2027 och efterföljande kalenderår beräknas enligt tredje stycket.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

Av andra punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för el som förbrukas före ikraftträdandet. Detta innebär att den tidigare skattesatsen är tillämplig när skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.