Sverige – Ett läsande land

En lässtrategi för Sverige 2026–2031

Omslagsfoto: Robert Ekegren / TT

Innehåll

Förord 4 Det behövs en samlad strategi för

Nationella mål för litteratur, läsfrämjande och språk 13 Regeringens genomförda och pågående insatser för litteratur och läsfrämjande 16 Strategiska områden framöver 22 Uppföljning 26

Ku lturdepartementet 3

Förord

Sverige har under en längre tid befunnit sig i en Digitaliseringen och den snabba tekniska utveckläskris och står inför flera utmaningar när det kom- lingen med förändrade användarbeteenden har påmer till bristande läsförståelse hos barn och unga. verkat förutsättningarna för bokbranschen och för- Samtidigt finns en fortsatt utmaning i att säkerställa fattarna, men också för läsarna. Sverige och världen tillgången till litteratur av hög kvalitet. Att öka läs- befinner sig mitt i en snabb utveckling av AI och förmågan i Sverige är en prioritering för regering- dess effekter på läsning, skrivande, villkor för fören. Regeringen har genomfört en rad insatser för att fattare och bokbranschen är svåra att överblicka, förbättra läsförmågan och för att öka tillgången till men det är nödvändigt att nogsamt följa utveckkvalitetslitteratur i Sverige. Samtidigt är det tydligt lingen. Vissa studier av barn i låg- och mellanstadiatt mer behöver göras. För att vända läskrisen och eåldern som läser på skärm visar att läsförståelsen se till att Sverige återigen blir ett läsande land be- blir lägre vid skärmläsning jämfört med läsning på hövs en politik som svarar mot de samhällsföränd- papper. Den ökande skärmanvändningen har gjort ringar som påverkat och påverkar läsförmågan och att både barn, unga och äldre läser längre texter tillgången till litteratur i Sverige. mer sällan. Att verka för en minskad användning av skärmar framför allt i förskolan och skolan är där- Sverige behöver gå tillbaka till grunderna i skolan för avgörande. för att ge barn och unga förutsättningar att utveckla en god läsförståelse. Alltför många elever sak- Den sjunkande läsförmågan och hur den samspelar nar grundläggande läsförmåga. Nästan en fjärdedel med den snabba tekniska utvecklingen är ett cenav de 15-åringar som genomförde PISA-undersök- tralt skäl till att regeringen ser ett behov av att nu ta ningen (Programme for International Student As- fram en lässtrategi. Syftet med strategin är att peka sessment) 2022 nådde inte upp till den nivå för läs- ut en riktning framåt för regeringens fortsatta arbeförståelse som anses vara grundläggande för fortsatt te med att stärka läsförmågan i Sverige. I strategin lärande. Regeringen anser att det behöver återupp- redogörs för de samhällsförändringar och utmarättas en stark kunskapsskola med tydliga förvänt- ningar Sverige står inför på området. Regeringen ningar och fokus på grundläggande kunskaper och beskriver också de breda insatser som genomförs färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Därför för att verka för att de nationella målen för politiken genomför nu regeringen de största reformerna för för litteratur- och läsfrämjande ska nås samt för hur skolan på 30 år. barn och elever ska få en undervisning som stärker språkutvecklingen, läsförståelsen och läsintresset. Målen för området, som redogörs för nedan, är högt ställda och ställer krav på omsorgsfullt utformade statliga insatser.

Kulturminister Utbildnings- och

Parisa Liljestrand integrationsminister Simona Mohamsson

4 Kulturdepartementet

Det behövs en samlad strategi för det läsfrämjande arbetet

Många insatser har genomförts inom skolans om- Strategin kan bidra till att skapa en struktur och inråde och på kulturområdet för att stärka läsför- riktning för det nationella arbetet med att stärka läsmågan i Sverige. Det är angeläget att både arbeta förmågan. Dessutom kan strategin synliggöra arbevidare med det som har påbörjats och att staka ut tet med vad som bedöms som särskilt relevant för nya vägar. Regeringen belyser i strategin vad som att uppnå såväl de riksdagsbundna målen för litterahar genomförts, men pekar också ut fyra strate- tur och läsfrämjande, som skolans mål när det gäller giska områden som bedöms som särskilt viktiga läsning. Syftet är att genom strategin lägga grunden framöver. för ett mer målinriktat och samordnat arbete som kan främja utvecklingen av läsförmågan i Sverige.

De fyra strategiska områdena, som beskrivs mer ingående i ”Strategiska områden framöver”, är följande:

1. Stärka läsförmågan hos alla barn och unga.

2. Möta den tekniska utvecklingen och förändrade beteenden.

3. Stärka tillgången till kvalitetslitteratur.

4. Stärka hela samhällets förmåga för läsfrämjande.

Strategin sträcker sig fem år framåt. Av ”Uppföljning” framgår hur strategin är tänkt att följas upp.

Kulturdepartementet 5

Sverige behöver en läsande befolkning

En stark läsförmåga är avgörande både för Sverige För barn och unga är språk-, läs- och skrivutvecksom land och för den enskilda individen. Det hand- ling en särskilt angelägen fråga. En god läsförstålar om att rusta barn och unga till att bli bildade, else, ett rikt språk och ett stort ordförråd utgör en självständiga, kritiskt tänkande och delaktiga med- central förutsättning för elevers kunskapsutveckborgare. Medborgare som läser och som äger språ- ling i skolans alla ämnen. Språket är det viktigaste ket är ett fundament för en fungerande demokrati. verktyget för att tänka, resonera och lösa problem. I ett alltmer digitalt samhälle och i en tid av stärkt Läsningen ger barn och unga möjlighet att navigeberedskap, där samhällets förmåga att hantera kriser ra i världen och skaffa sig nödvändig kunskap och och hot behöver höjas, är detta viktigare än någon- information. Läsning kan förbättra minnet, det anasin. En god läsförmåga utgör både en motstånds- lytiska tänkandet och problemlösningsförmågan. kraft mot desinformation och är en förutsättning Därför behöver barn och unga tidigt få rika möjligför att medborgare ska kunna delta aktivt i samhäl- heter att utveckla både sin läsförståelse och sitt inlet. Det finns tydliga kopplingar mellan bildning, tresse för läsning. demokratisk delaktighet, tilltro till demokratiska institutioner och försvarsvilja. Förskolan och skolan spelar i detta sammanhang en viktig roll. Att alla barn lär sig läsa i skolan är en En god läsförmåga hos befolkningen är också helt förutsättning för deras fortsatta lärande i alla skoavgörande för att Sverige ska fortsätta att vara en lans ämnen, och på sikt för möjligheterna att fullinnovativ och konkurrenskraftig kunskapsnation. följa en utbildning och etablera sig på arbetsmark- Näringslivet, förvaltningen och akademin är bero- naden. Genom strukturerad undervisning kan barn ende av medarbetare som fullt ut behärskar att läsa och unga utvecklas till läsande individer som tar del och skriva på det svenska språket. Utbredd läsför- av såväl sakprosa som skönlitteratur för att fördjumåga har varit och är en förutsättning för ekono- pa sin kunskap men också för att uppleva läsandets misk, social och demokratisk utveckling, inte bara i glädje. Sverige utan även globalt.

Läsning har också betydelse för individen och litteraturen har ett värde i sig. Läsning kan ge oss ovärderliga kulturupplevelser och öppna dörrar till nya sätt att tänka och att se och förstå världen. Genom läsning kan nya världar upptäckas och människor kan därigenom förstå både andra och sig själva bättre. En förutsättning för detta är att det finns ett rikt utbud av kvalitetslitteratur som väcker nyfikenhet, engagemang och läsglädje.

6 Kulturdepartementet

Utmaningar inför framtiden

Sverige står inför flera utmaningar när det kommer till läsförmåga och tillgång till litteratur av hög kvalitet. Barns och ungas läsförståelse minskar. Teknik­ utvecklingen har skärpt konkurrensen om såväl barns som vuxnas tid, och förändrat hur vi konsumerar litteratur.

Alltför många elever saknar mellan elevgrupper med högre respektive lägre

grad av hemresurser är numera större i Sverige än

grundläggande läsförmåga

i övriga nordiska länder. Resultaten för de elever som inte alltid talar svenska hemma har också för- Resultat från internationella undersökningar visar sämrats, medan de elever som alltid talar svenska i att svenska elevers läsförmåga behöver förbättras. hemmet presterar på samma nivå som 2016. An- PISA (2022) som bland annat undersöker 15-åring- delen elever som alltid talar svenska i hemmet har ars kunskaper i läsförståelse, pekar på stora pro- också minskat sedan 2016 från 68 procent till 53 blem med läsförmågan i Sverige. Andelen svenska procent. Det är en större minskning än motsvaranelever som inte nådde upp till den nivå som OECD de förändringar i övriga nordiska länder och i EU/ definierar som en basnivå av läsförståelse var 24 OECD. Enligt PIRLS 2021 speglar den relativt procent år 2022. Det innebär en ökning med 6 pro- stora minskningen i andelen som alltid talar svenska centenheter sedan 2018, då andelen var 18 pro- i hemmet sannolikt till viss del en demografisk förcent. Det senaste resultatet från PIRLS, Progress in ändring i hela årkurs 4-populationen med avseende International Reading Literacy Study, (2021) som på migrationsbakgrund men också troligtvis ändär den internationella studie som undersöker läs- rade språkvanor i hemmet, även för elever som inte förmåga hos elever i årskurs 4, visar också att läs- har utländsk bakgrund. förmågan i Sverige har sjunkit sedan 2016. Andelen elever som presterar på låga nivåer är betydligt

Skärmarna distraherar från

högre 2021 än 2016. Av PIRLS framgår också att det finns skillnader i läsförståelse mellan flick-

or och pojkar. Flickor fortsätter att prestera bätt- läsning av tryckta böcker

re i läsförståelse jämfört med pojkar i Sverige och i nästan alla EU/OECD-länder, men skillnaden har De bästa förutsättningarna för att utveckla grundinte ökat sedan 2016. PISA genomförs vart tredje år läggande färdigheter som att läsa och skriva ges i och en ny rapport släpps i september 2026. PIRLS analoga miljöer och med analoga lärverktyg. Använgenomförs vart femte år och nästa rapport planeras dande av mobiltelefoner, datorspel, sociala medier att publiceras i slutet av 2027. etc. konkurrerar om tid och uppmärksamhet och skapar undanträngningseffekter som påverkar läs- PIRLS visar också att skillnaderna i läsförmåga har ningen av tryckta böcker, vilket i förlängningen kan ökat både mellan elevgrupper och mellan skolor. få negativa effekter på läsförståelsen. Enligt Medie- Andelen lågpresterande elever har ökat medan an- myndighetens undersökning Ungar & medier 2025 delen högpresterande elever är oförändrad. Elever använder till exempel nästan alla tonåringar sin med en högre grad av hemresurser presterar i mobil varje dag medan endast drygt 10 procent läser genomsnitt bättre i läsförståelse jämfört med elever böcker eller tidningar dagligen. Den senaste PISAmed en lägre grad av hemresurser. Indexet hemre- undersökningen visar vidare att svenska elever surser för lärande baseras på frågor om bland annat i högre grad än genomsnittet i OECD-länderna antal böcker i hemmet och tillgång till internetupp- blir distraherade av digitala verktyg, främst mobilkoppling samt uppgifter om vårdnads havarnas ut- telefoner, i klassrummet. bildningsnivå och yrkesstatus. Skillnaden i resultat

Kulturdepartementet 7

Det finns stöd för att skärmfria miljöer skapar Elevers svårigheter när det gäller att läsa och skribättre förutsättningar för barn att koncentrera sig va visar sig tidigt. I den del av nationella provet i och lära sig att läsa och skriva samt att utveckla re- svenska som avser skrivande (stavning och interlationer. Det är viktigt att digitala lärverktyg intro- punktion) för årskurs 3 var det 2025 drygt 12 produceras i undervisningen först i en ålder när de cent som inte nådde kravnivån år 2025 och i den främjar och inte hämmar elevernas lärande. An- delen som handlar om att läsa en faktatext var det vändning av dessa lärverktyg behöver därför ske nästan 10 procent som inte nådde kravnivån. I varsamt och genomtänkt i skolan. svenska som andraspråk var andelen som inte nådde kravnivån på dessa två delprov drygt 31 respektive Digitala verktyg, vars design prioriterar engage- 24 procent. Samtidigt visar bland annat undersökmang framför lärande, kan ha negativa effekter för ningen Skolan går inte i repris; Så påverkas underbarn och elever i förskolan och skolan och innebä- visningen av extra anpassningar och särskilt stöd ra att andra aktiviteter som inte ger samma stimu- (Sveriges Lärare, 2024), att det råder obalans mellan lans snabbt uppfattas som tråkiga. För elever i sko- elevernas behov av stöd och förutsättningarna att lan är mängdträning avgörande, bland annat för att ge stöd. Mer än åtta av tio lärare i grundskolan svaautomatisera avkodningen vid läsande, det vill säga rar att det stämmer helt eller delvis att de inte har att göra kopplingen mellan bokstav, ljud och ord tillräckliga förutsättningar för att möta antalet elevså snabb och säker så att det sker utan ansträng- er i klassen som har behov av extra anpassningar ning. När avkodningen går snabbt och obehindrat eller särskilt stöd. förbättras läsförståelsen och ofta även läsintresset. Regelbunden läsning är därför väsentlig och om- För att läsutvecklingen ska vara god behöver skolan fattande skärmanvändning kan begränsa förutsätt- sätta in rätt stöd så tidigt som möjligt. I dag dröjer ningarna för detta. Vissa rapporter tyder också på relevanta stödinsatser alldeles för länge. Enligt Sveatt barn och unga minns sämre vad de läst om de riges officiella statistik om skolväsendet är andelen läser det på en skärm. elever med åtgärdsprogram betydligt större i årskurs 6 än i lågstadiet, vilket indikerar att skolorna behöver identifiera behov av stödåtgärder och sätta

Stödåtgärder behöver

in stöd tidigare än vad som sker i dag. Detta hänger delvis samman med att de kartläggningsmaterial

sättas in tidigare och bedömningsstöd som används i dag inte är till-

räckligt träffsäkra. Tusentals elever lämnar varje år de obligatoriska skolformerna utan att nå målen för utbildningen.

Många skolbibliotek

Dessutom är det ett stort antal elever som går ut gymnasieskolan utan en gymnasieexamen.

Samtidigt visar granskningar att skolans stöd har saknar bemanning

brister. Av Statens skolverks (Skolverkets) statistik om särskilt stöd framgår att störst andel elever med Välutrustade och bemannade skolbibliotek kan enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp spela en viktig roll för elevers läsutveckling och läoch anpassad studiegång är i årskurs 9. Mönstret rande i alla skolans ämnen. Från och med den 1 juli tyder på att skolor avvaktar att utreda elevers behov 2025 ska elever enligt skollagen ha tillgång till beav särskilt stöd till slutet av ett stadium, när stöd- mannade skolbibliotek. Detta innebär att elever som behovet är akut inför betygssättning. huvudregel ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Elever som saknar grundläggande färdigheter i svenska eller svenska som andraspråk löper stor Av den officiella skolbiblioteksstatistiken framgår risk att inte nå målen för utbildningen och svenska att 93 procent av landets elever hade tillgång till som andraspråk är det ämne som har lägst målupp- skolbibliotek 2024. Endast 76 procent av skolbiblifyllelse i grundskolan. Enligt Sveriges officiella oteken hade någon form av bemanning. Av statisstatistik om skolväsendet nådde bara 74,1 procent tiken framgår att den genomsnittliga bemanningen av eleverna i årskurs 9 godkänt betyg i ämnet vår- var 11 timmar per vecka. Lagändringen hade inte terminen 2025. trätt i kraft vid tidpunkten för den statistiska mätningen (2024) men det är ändå värt att uppmärksamma att bemanningen inte var högre än så.

8 Kulturdepartementet

satt drygt 5 miljarder årligen, men att omsättning-

Fler barn behöver ta del av en 2025 ökade med 6,3 procent till ca 5,3 miljarder. förskolans språkutvecklande

Branschen står sig således relativt stadigt även om det skett stora förändringar i konsumtionsmönster.

verksamhet De stora trenderna i bokbranschen är att ström-

ningstjänsterna ökar i volym och omsättning och När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn att övriga delar står stilla eller tappar. Siffrorna för som deltar i den, oavsett bakgrund, en bra grund att 2025 tyder samtidigt på att viss förändring kan ha stå på inför skolstarten. Det finns ett brett forsk- skett till fördel för tryckta böcker. ningsstöd för att förskolan har positiva effekter bland annat för språkutvecklingen i svenska hos Abonnemangstjänsternas omsättning växte med barn som inte har svenska som modersmål. Dessa 4,9 procent under 2025. Samtidigt såldes 24,6 miljobarn gynnas särskilt av att gå i förskola eftersom de ner tryckta böcker under året, vilket är 5,7 procent i många fall har sämre möjligheter att utveckla sina fler än 2024. För första gången i rapportserien växte kunskaper i svenska i sin hemmiljö. således tryckta böcker mer än digitala. Marknadsandelen för tryckta böcker har minskat varje år Det finns dock föräldrar som väljer bort försko- sedan 2018 för att under 2025 återhämtat sig något. la för sina barn, vilket innebär att dessa barn inte får samma förutsättningar som andra när de sedan Av rapporten Bokbarometern 2024 (Svenska ska tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Detta Förläggareföreningen) framgår att 36 procent av beär särskilt problematiskt eftersom en relativt hög folkningen läser tryckta böcker minst några gånger andel av barnen i förskoleåldern i dag har ett annat i veckan. Av kvinnorna anger 44 procent att de läser modersmål än svenska. Det har gjorts vissa regel- tryckta böcker några gånger i veckan eller oftare, ändringar för att öka deltagandet i förskolan. I vilket kan jämföras med 29 procent för männen juli 2022 infördes nya bestämmelser i skollagen Motsvarande siffror för andra format är alla lägre, (2010:800) som bland annat innebär att varje hem- som e-böcker (5,5 procent) och ljudböcker (16 prokommun är skyldig att genom uppsökande verk- cent). Trots det förändrade konsumtionsmönstret samhet ta kontakt med vårdnadshavare inför hösten är det således fortsatt dubbelt så många som läser det år barnet fyller tre år och informera om för- tryckta böcker än som lyssnar på ljudböcker. skolans syfte och barnets rätt till förskola. Fler åtgärder behöver dock vidtas för att förskolan ska En positiv trend när det kommer till läsfrämjande kunna ge barn de bästa förutsättningarna att ut- och tillgång till litteratur är att försäljningen av veckla sitt språk och att lyckas i livet. tryckta barn- och ungdomsböcker ökar. Av Bokförsäljningsstatistiken för 2025 (Svenska Förläggareföreningen) framgår att tryckta barn- och ungdoms-

Teknikutvecklingen och föränd­

böcker ökade i volym med 13,3 procent jämfört med 2024 till 24,6 miljoner sålda böcker. Omsätt-

rade konsumtionsmönster – till­ ningen för tryckta barn- och ungdomsböcker ökade växt för abonnemangstjänster

med hela 16,9 procent till 1 miljard kronor under samma period. Det här ser regeringen som positivt.

och utmaning för tryckta böcker

I rapporten Det digitala genombrottet – Den Digitaliseringen och den snabba tekniska utveck- svenska bokbranschens utveckling mellan 2003 lingen har skapat förändrade användarbeteenden och 2023 (Förläggareföreningen och Bokhandlaresom i sin tur påverkat förutsättningarna för både föreningen 2023) reflekterar rapportförfattarna över bokbranschen och författare, men också för läsarna. effekter av intåget av digitala böcker på bokmark- Den sammantagna långsiktiga trenden när det gäl- naden och de olika aktörernas, såsom utgivarnas, ler bokbranschen i Sverige har varit att försäljning- förlagens, bokhandlarnas, förmedlarnas och förfaten av tryckta böcker sjunker och abonnemangs- tarnas, ändrade förutsättningar. Rapporten lyfter tjänster med ljudböcker ökar. Under 2025 bröts bland annat fram strömningstjänsternas nya roll dock trenden något. Av Bokförsäljningsstatistiken som central aktör i bokbranschen. Av rapporten 2025 (Svenska Bokhandlareföreningen och Svens- framgår också hur vi ser en allt tydligare tudelning ka Förläggareföreningen) framgår att bokbranschen av marknaden där böcker som deckare och feelde senaste tre åren (2022, 2023 och 2024) om- good konsumeras i ljudformatet medan kvalifice-

Kulturdepartementet 9

rad skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker och läsning av originaltexter. Detta kan leda till ytligare facklitteratur huvudsakligen får sina intäkter från förståelse, lägre grad av kritiskt tänkande och sämre fysisk försäljning. Tendensen är att försäljningen av förmåga att tolka komplexa resonemang. Samtidigt den tryckta boken minskar och att vi närmar oss en kan AI-verktyg vid rätt användning tillgängliggöra utplaning för ljudboken. Det ska dock läggas till att texter för fler människor och användas för att skapa försäljningen av fysiska böcker fortsatt är större än förutsättningar för fler läsare att ta till sig komplexa digitala i kronor räknat. Allt detta påverkas förstås texter. Nya tekniska verktyg kan också leda till att anav efterfrågan och läsningens ställning framöver. vändare låter AI-verktyg skriva olika typer av texter. Rapportförfattarna framhåller att det är centralt att värna upphovsrätten och litteraturstödet som för- Utvecklingen med lättillgängliga generativa delas av Statens kulturråd (Kulturrådet). AI-verktyg har påverkat både skolan och universitets- och högskoleutbildningen på flera sätt. Det har bland annat blivit svårare för lärare att av göra hur

Svårare för den fysiska

mycket av elevernas och studenternas texter som de har skrivit själva och hur mycket som är fram-

bokhandeln taget med hjälp av AI. Det finns också exempel på

fusk, där elever och studenter helt och hållet an- Regeringen vill också lyfta fram vikten av den vänder AI-genererade texter utan att redovisa det. fysiska bokhandeln. I en bokhandel kan besöka- Regeringen ser även att goda färdigheter i läsning re möta kompetent personal och det kan också och skrivande i hög grad är en förutsättning för att vara en samlingsplats för diskussion och samtal kunna använda AI på ett meningsfullt sätt. Den om litteratur som i sig är läsfrämjande. Den fysiska som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra kan varbokhandeln stod 2025 för 24 procent av bokmark- ken formulera relevanta frågor och indata till AI nadens omsättning, vilket är lika mycket som året eller förstå och värdera svaren och resultaten. före (Svenska Förläggareföreningen 2025). Det gör försäljningskanalen till den tredje största efter Utvecklingen av AI har sammantaget skapat både abonnemangstjänster och internetbokhandel samt utmaningar och möjligheter för flera sektorer, – bokklubbar. År 2018 hade den fysiska bokhandeln inte minst för litteratursektorn. Det kan exempelen marknadsandel på 29,2 procent. Det stora raset vis handla om att AI används för översättning av kom under 2020, när pandemins restriktioner miss- verk eller för uppläsning av ljudböcker. I detta samgynnade fysisk handel till fördel för internethandeln manhang är det viktigt att följa dels hur AI påveroch streamingtjänster. Sedan dess har bokhandeln kar villkoren för upphovspersoner och andra verkvunnit tillbaka en del av marknaden, framför allt samma inom branschen, dels vad AI får för effekt under 2023 då tillväxten var 8,6 procent, betydligt för kvalitetslitteraturen i Sverige. Vi står mitt i ett högre än bokmarknaden som helhet. Det är sam- teknikskifte där framtiden är osäker. Det är svårt mantaget en utmaning att säkra den fysiska bok- att förutse effekter, men frågan behöver följas handelns fortsatta överlevnad i den snabba tekniska noggrant. utvecklingen. Regeringen har i februari 2026 presenterat en strategi som tar ett helhetsgrepp över hur Sverige som land ska arbeta med AI (Sveriges AI-strategi,

Artificiell intelligens (AI) Fi2026/00397). Det kommer skapa bättre förut-

sättningar för företag och offentlig sektor att nyttja

påverkar läsandet, skrivandet,

möjligheterna med tekniken. Strategin slår fast att

utbildnings sektorn och Sverige ska driva en utveckling för ansvarsfull och

säker AI och verka för stabila internationella spel-

bokbranschen

regler. Strategin meddelar också flera nya åtgärder som regeringen avser att vidta för att bidra till att När det gäller generativa AI-verktyg och språkmo- målen uppfylls. Regeringen avser även att utse en deller går utvecklingen snabbt och det råder inga nationell AI-samordnare för svenska språkmodeller. tvivel om att denna utveckling påverkar läsningen. Genom samordnaren vill regeringen samordna rele- Generativa AI-verktyg kan exempelvis skapa sam- vanta aktörer kring de frågor som finns, till exemmanfattningar av komplexa texter som kan använ- pel kopplat till rättigheter. das av till exempel studenter som ett alternativ till

10 Kulturdepartementet

Osäkra villkor för författare och synpunkt. Det får också effekter på bokbranschen

och den litterära infrastrukturen som beskrivs ovan.

litterära upphovspersoner

Även barn och unga läser allt färre böcker. Medie- Den teknikutveckling och de förändrade konsum- myndighetens undersökning Ungar & medier tionsmönster som beskrivs i föregående avsnitt på- 2025 anger att läsningen av böcker och tidningar verkar också villkoren för författare och litterära har minskat successivt sedan frågan ställdes förupphovspersoner. Arbetsmarknaden för konstnärer sta gången i datainsamlingen 2012. Trenden vergenerellt, däribland författare, kännetecknas av osä- kar ha avstannat, men den dagliga läsningen ligger kerhetsfaktorer som har förstärkts till följd av den fortfarande under 15 procent för unga mellan 13 tekniska utvecklingen. Arbetsmarknaden präglas i och 18 år. Lägst ligger den dagliga läsningen bland stor utsträckning av tidsbegränsade anställningar 15-åringar, där det är mindre än 10 procent som och uppdrag, många gånger i korta perioder. Dess- läser en bok eller tidning varje dag. utom är de allra flesta konstnärer också frilansare i någon form, antingen genom korta jobb med viss- För att barn och unga ska läsa mer och förbättra tids- och projektanställningar, eller genom uppdrag sin läsförmåga behövs bland annat läsande föresom företagare. Ofta kombinerar konstnärer in- bilder. Det är därför relevant att analysera hela bekomster från olika håll, bland annat från de kom- folkningens läsvanor, inte endast barns och ungas. mersiella marknaderna inom kulturella och kreati- Förändringar när det gäller vuxnas läsvanor kan va branscher, den offentliga kulturfinansieringen skapa förståelse för möjliga orsaker till den sjunkanoch arbeten utanför kultursektorn. Deras inkomster de läsförmågan hos barn och unga. Om inte vuxna är oregelbundna och varierar ofta över tid. Inkom- läser är det svårt att motivera barn och unga att läsa sterna är dessutom generellt sett låga. Det här kan böcker i stället för att till exempel använda digitala påverka förutsättningarna för dessa individer inom medier. bland annat trygghetssystemen. I sammanhanget är det samtidigt intressant att Upphovsrätten är för de flesta konstnärliga yrkes- lyfta fram att unga tycks vilja läsa mer. Av Bokgrupper helt avgörande när det gäller möjligheten barometern 2024 framgår att unga mellan 18 och 29 att leva av och utveckla sitt konstnärliga och år läser mindre än andra åldersgrupper, men att 86 kreativa arbete – detta gäller inte minst för förfat- procent av dem vill läsa mer än vad de gör. Tidsbrist tare och litterära upphovspersoner. Att upphovsrät- och konkurrens från andra medier lyfts fram som de ten fungerar och respekteras är också avgörande för största anledningarna till att man inte läser oftare. att de kulturella och kreativa branscherna ska kunna Mer än hälften, 55 procent, av respondenterna upputvecklas och blomstra. Teknikutvecklingen har gav att de inte har tid att läsa, och 45 procent svaraväckt nya upphovsrättsliga frågor och även frågor de att de i stället tillbringar tid med andra medier. om författarnas villkor. Sammantaget är det viktigt att värna upphovsrätten och hitta lösningar på

Andelen unga som besökt bibli­

de frågor som den snabba teknikutvecklingen ger upphov till, samtidigt som tillgången till kvalitets-

litteratur upprätthålls. otek har minskat

Folkbiblioteken har en central betydelse för att till-

Färre läser böcker gängliggöra kultur och litteratur och för att främja

en ökad läsförmåga. En utmaning är att utlåningen Som framgår ovan läser endast 36 procent av be- vid folkbiblioteken under lång tid sjunkit även om folkningen tryckta böcker minst några gånger i den under 2024 ökat något. Detta kan ses som en veckan. Av kvinnorna anger 44 procent att de läser effekt av att läsningen i landet sjunkit generellt, men tryckta böcker några gånger i veckan eller oftare, det är en viktig utmaning för folkbiblioteken som vilket kan jämföras med 29 procent för männen. enligt bibliotekslagen (2013:18) ska främja läsning Motsvarande siffror för andra format är också låga, och tillgång till litteratur. som e-böcker (5,5 procent) och ljudböcker (16 procent). Det här är en utmaning för hela samhället bland annat från demokrati- och beredskaps-

Kulturdepartementet 11

Av Sveriges officiella biblioteksstatistik (Kungl. lån och stod för 9,5 procent av all bokutlåning.

biblioteket 2024) framgår att antalet fysiska besök Sammanlagt redovisade folkbiblioteken en kraftig

på folkbiblioteken ökade under 2024 med 2 pro- ökning av användningen av olika typer av e-medi-

cent till drygt 49 miljoner besök, vilket motsvarar i er i form av nedladdningar och sökningar, främst

genomsnitt 4,6 besök per invånare. Folk biblioteken tidningar och tidskrifter. I nuläget finns ingen ge-

rapporterar också ett ökat antal publika aktiviteter, mensam lösning för hantering av denna typ av lån,

totalt 162 000, varav 59 procent var riktade till barn vilket skapat en ekonomiskt svår situation för varje

och unga. Av rapporten Ungas kulturvanor (Kultur- enskilt bibliotek. Detta är en utmaning. Regeringen

fakta 2025:1, Myndigheten för kulturanalys) fram- har därför gett Kungl. biblioteket i uppdrag att ar-

går också att 69 procent av unga besökte bibliotek beta för framtagandet av gemensamma krav och en

2022–2023, vilket är en betydligt högre andel än gemensam standard för en tjänst för utlån av både

andelen av befolkningen i stort som var 54 procent. e-böcker och ljudböcker som kan användas av folk-

Andelen unga som besökt bibliotek minskar dock biblioteken (Ku2025/00471). Uppdraget ska redo-

över tid. Andelen var som högst under 1990-talet då visas i december 2026.

den var 80–86 procent.

Medie­ och informations­

När det kommer till utlåning vid folkbiblioteken

framgår det av Sveriges officiella biblioteks statistik

att totalt 24 procent av befolkningen är aktiva lån- kunnigheten behöver öka i samhället

tagare på folkbiblioteken. Av dessa är 18 procent

under 18 år. Efter en lång period av att utlåning-

en vid folkbiblioteken sjunkit, ökade den fysis- Medie- och informationskunnighet (MIK) omka ut låningen något under 2024 och uppgick till fattar kunskaper som är nödvändiga för att kunna 53,4 miljoner utlån, vilket motsvarar 5 utlån per förstå och värdera information, bilda åsikter och invånare. göra sin röst hörd. Det är kunskap som blir allt vik-

tigare när det demokratiska samtalet till stora delar Avståndet till det närmaste folkbiblioteket har förs i en alltmer komplex digital kontext där AI betydelse för benägenheten att besöka det. Närhar tillfört ytterligare dimensioner i form av bland heten till ett folkbibliotek spelar roll för hur ofta det annat AI-genererade bilder, filmer och hemsidor. blir besökt. Det är därför relevant att också belysa Som exempel förekommer det att manipulerade bilantalet folkbibliotek i landet. Under 2024 fanns der används för att visa och sprida något som ald- 1 059 folkbibliotek i landet, vilket kan jämföras med rig har inträffat. Utvecklingen i omvärlden innebär 1 070 i föregående mätning. Av dessa var 342 så att det finns ett tydligt behov av att stärka förmåkallade integrerade folk- och skolbibliotek. Antalet gan hos både barn och vuxna att kunna navigera bokbussar har ökat under de senaste åren, samtidigt tryggt i dagens informationslandskap. Medvetensom antalet fasta bokbusshållplatser har minskat. I heten om att desinformation sprids genom både sammanhanget är det också relevant att lyfta fram text och bild behöver öka, liksom befolk ningens vikten av bibliotekspersonalens uppgift och komförmåga att identifiera och bemöta vilseledande inpetens för folkbibliotekens läsfrämjande uppdrag. formation. Om kunskapen och förmågan att vär-

dera information ökar, blir det också svårare för

desinformation att slå rot och spridas. Det handlar

Ekonomiska utmaningar för i slutändan om alla medborgares förmåga att fatta folkbiblioteken kopplade till

medvetna och informerade beslut. Regeringen ser

därför att det är av vikt att fortsatt verka för att höja

digitala böcker befolkningens kunskaper inom MIK.

Folkbiblioteken har under lång tid lyft fram ekono-

miska utmaningar kopplade till utlåning av digitala

böcker såsom ljudböcker och e-böcker. Utlåningen

av digitala böcker vid Sveriges folkbibliotek har tio-

faldigats under den senaste 15-årsperioden. Under

2024 har e-boksutlåningen ökat med 4 procent jäm-

fört med föregående mätning till drygt 3,3 miljoner

12 Kulturdepartementet

Nationella mål för litteratur, läsfrämjande och språk

För att kunna blicka framåt och peka ut en riktning för politiken när det gäller litteratur och läsfrämjande är det relevant att beskriva såväl de riksdagsbundna mål som finns inom området för litteratur, läsfrämjande och språk som det över­ gripande ansvaret skolan har för elevers läs­ och skrivutveckling. Det är också relevant att beskriva de uppgifter och pågående insatser som myndigheterna på utbildnings­ och kulturområdet har för att öka tillgången till litteratur och för att utveckla det läsfrämjande arbetet. Regeringen har exempelvis genomfört flertalet reformer som rör skolan under de senaste åren.

Alla i Sverige ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga

Enligt de nationella målen för politiken för lit- De nationella målen ska vara styrande för de statteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. liga myndigheternas arbete. De ska även inspirera 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117) ska alla i Sverige, och vägleda kommuner och regioner samt inspirera oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars aktörer i det civila samhället. och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till:

• att läsförmågan förbättras jämfört med i dag,

• att fler än i dag regelbundet tar del av både fackoch skönlitteratur,

• att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag.

Kulturdepartementet 13

Alla har rätt till ett språk

skolan, förskoleklassen och fritidshemmet). För

gymnasieutbildningen finns på motsvarande sätt

ämnesplaner inom svenska och svenska som andra- Frågan om läsförmåga är också nära sammankoppspråk (se bilaga 8 och 9 till förordningen [SKOLFS lad med rätten till ett språk. Att alla har rätt till 2023:130] om ämnesplaner för de gymnasiegemenett språk framgår både av språklagen (2009:600) samma ämnena). och i de nationella målen för språk politiken

(prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. Även förskolans läroplan innehåller mål som i för- 2005/06:89). Språklagen innehåller bestämmelser längningen gynnar läsutvecklingen. Det handlar om svenska språket, de nationella minoritetsspråbland annat om att förskolan ska uppmuntra barnen ken och det svenska teckenspråket. Lagen inneatt utveckla sitt språk och föra fram sina tankar och håller även bestämmelser om det allmännas ansvar idéer och skapa förutsättningar för detta. Förskolan för att den enskilde ges tillgång till språk samt om ska, enligt läroplanen, lägga stor vikt vid att stimuspråk användning i offentlig verksamhet och i interlera barnens språkutveckling i svenska (se förordnationella sammanhang. ningen [SKOLFS 2018:50] om läroplan för försko-

lan). De nationella målen för språkpolitiken är följande:

Av skollagen framgår också att eleverna i grund- • Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. skolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sam-

eskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasie- • Svenskan ska vara ett komplett och skolan ska ha tillgång till skolbibliotek på den samhällsbärande språk. egna skolenheten. Skolbiblioteket ska, enligt skol-

lagen, främja elevernas läsande och medie- och • Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel informations kunnighet och erbjuda ett allsidigt och och begriplig. målgruppsanpassat utbud av analoga och digita-

la medier som ställs till lärarnas och elevernas för- • Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna fogande (2 kap. 24 a–24 d §§). sig svenska språket, att utveckla och bruka det

egna modersmålet och nationella minoritetssprå- Tillgången till läromedel regleras också i skollagen ket och att få möjlighet att lära sig främmande (2010:800). Det framgår att elever i förskoleklassen, språk. grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan,

sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gym-

nasieskolan utan kostnad ska ha tillgång till läro-

Förskolan och skolan ska främja

böcker, andra läromedel och andra lärverktyg som

alla barns och elevers utveckling behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet

med utbildningens mål (9 kap. 8 §).

och lärande

Folkbiblioteken ska särskilt

Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skolla-

gen (2010:800) främja alla barns och elevers utveck-

ling och lärande samt en livslång lust att lära (1 kap. främja läsning och tillgång till litteratur

4 §). Det framgår även av FN:s konvention om bar-

nets rättigheter (barnkonventionen) att barn har rätt

till utbildning och att barnets utbildning ska syfta Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att bibliotebland annat till att utveckla respekt för barnets egna ken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för språk (artikel 28 och 29). För varje skolform och för det demokratiska samhällets utveckling genom att fritidshemmet gäller en läroplan som bland annat bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. anger mål och riktlinjer för utbildningen (1 kap. Det framgår också att biblioteken ska främja littera- 11 §). Av läroplanerna framgår skolans uppdrag när turens ställning och intresset för bildning, upplysdet gäller läsning. Läroplanerna för de obligatorisning, utbildning och forskning samt kulturell verkka skolformerna innehåller bland annat kursplaner i samhet i övrigt samt att biblioteksverksamhet ska svenska och svenska som andraspråk där målen för finnas tillgänglig för alla (2 §). Det är kommunerelevernas läsning beskrivs (se exempelvis förordna som ansvarar för folkbiblioteken och de ska vara ningen [SKOLFS 2010:37] om läroplan för grund-

14 Kulturdepartementet

tillgängliga för alla och anpassade till användarnas Ansvariga myndigheters arbete

behov (6 §). När det kommer till läsfrämjande har

för litteratur och läsfrämjande

folkbiblioteken ett särskilt ansvar. Det framgår tydligt av bibliotekslagen att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur (7 §). De ska ägna Det finns flera statliga myndigheter och institusärskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för tioner med centrala uppgifter för litteratur och att främja deras språkutveckling och stimulera till läsfrämjande. Av särskild vikt är bl.a. Kulturråläsning, bland annat genom att erbjuda litteratur det, Myndigheten för tillgängliga medier, Sveriges utifrån deras behov och förutsättningar (8 §). Folk- författarfond, Skolverket, Statens skol inspektion, biblioteken ska också verka för att öka kunskapen SPSM och Svenska barnboksinstitutet. Inom om hur informationsteknik kan användas för kun- Kulturrådet finns också ett Läsråd som bland annat skapsinhämtning, lärande och delaktighet i kultur- ska vara en drivande och samordnande aktör inom livet (7 §). Kungl. biblioteket har i uppgift att ha en det offentligt finansierade läsfrämjande arbetet i nationell överblick över och främja samverkan inom Sverige och samla olika aktörer inom exempelvis det allmänna biblioteksväsendet i enlighet med bib- kultur, skola och näringsliv. liotekslagen.

Alla ska ha tillgång till litteratur utifrån vars och ens förutsätt­ ningar, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas.

För att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet är det viktigt att personer med syn- eller annan läsnedsättning får den anpassning av litteraturen som behövs. Myndigheten för tillgängliga medier arbetar därför för att alla ska ha tillgång till litteratur, nyheter och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. Skolan har också ett ansvar att erbjuda elever stöd utifrån elevens behov. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) verkar för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö (1 § förordningen [2011:130] med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten).

Kulturdepartementet 15

Regeringens genomförda och pågående insatser för litteratur och läsfrämjande

För att vända den läskris Sverige befinner sig i och möta de utmaningar och sam­ hällsförändringar som påverkat läsförmågan och tillgången till litteratur i Sverige har regeringen under mandatperioden genomfört en rad insatser.

Insatser för språkutveckling i

språkutveckling (U2025/00433). Stödmaterialet ska bland annat bidra till att förskolor bedriver en un-

förskolan dervisning som ger barnen förutsättningar att ut-

veckla ett nyanserat talspråk och ordförråd. Materi- Reviderad läroplan som bland annat alet ska även vara ett stöd för att upptäcka om ett betonar högläsning i förskolan barn behöver mer stimulans eller särskilt stöd för Fokus på språkutveckling i förskolan är väsentligt. att utveckla det svenska språket. Uppdraget ska re- Barn som deltar i förskolan behöver tidigt få möj- dovisas senast den 5 juni 2026. lighet att träna och utveckla grundläggande färdigheter. Regeringen beslutade därför om ändringar

Insatser för läsfrämjande arbete

av förskolans läroplan i februari 2025 som trädde i kraft den 1 juli 2025. Ändringarna innebär bland

annat att förskollärare har fått ett tydligare ansvar i skolan

för att främja högläsning och språkutveckling. Förändringarna innebär också att förskolans lärverktyg Nya läroplaner där grundläggande främst ska vara analoga. färdigheter såsom läsning betonas Ett tidigt fokus på grundläggande kunskaper och Utredning om en likvärdig förskola av god färdigheter, inte minst läsning, är nödvändigt i skokvalitet med obligatorisk språkförskola lan. Regeringen beslutade därför i mars 2026 om I november 2024 tillsatte regeringen en särskild ut- propositionen Nya läroplaner – för en stark kunredare som bland annat ska överväga hur det kan skapsskola (prop. 2025/26:194). Propositionen införas en obligatorisk så kallad språkförskola för innehåller förslag på hur läroplanerna för grundvissa barn som behöver en bättre språkutveckling skolan och motsvarande skolformer ska göras om. i svenska (dir. 2024:113). Syftet är att barn som inte Ändringarna syftar till en stark kunskapsskola med får tillräckligt stöd i sin språkutveckling i svenska kunskapsuppdraget i fokus och de nya läroplanerna i sin hemmiljö ska få det i förskolan. Utredaren ska ska tillämpas från och med höstterminen 2028. I de även lämna förslag i syfte att alla förskolor i Sverige nya läroplanerna ska det bland annat framgå att lässka ges likvärdiga förutsättningar att erbjuda barnen och skrivinlärning har en särställning under lågstaen utbildning av god kvalitet. diet. Lärarna ska i läroplanen också få stöd för att främja läsutveckling på vetenskaplig grund, bland Uppdraget ändrades i november 2025 så att utreda- annat genom att mål och innehåll som berör läsren även ska lämna förslag om hur det kan upplysas och skrivinlärning ska konstrueras med utgångsi skollagen om att det följer av språklagen att språ- punkt i systematisk och explicit undervisning med ket i skolväsendet som huvudregel är svenska. Upp- phonics (strukturerad ljudningsmetod) som grund. draget ska redovisas senast den 11 juni 2026 (dir. 2025:102). Nytt stödsystem och bättre kartläggning För att förbättra stödet för elever i skolan beslutade Uppföljning av barns språkutveckling regeringen i mars 2026 om propositionen Förbätti förskolan rat stöd till skolan (prop. 2025/26:195). Regeringen Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram föreslår stödundervisning som en ny insats i ämnestöd för hur förskolor kan följa upp varje barns na svenska, svenska som andraspråk och matematik

16 Kulturdepartementet

från hösten 2028. För att elever med behov av stöd sig läsa och skriva. Regeringen avser därför att göra i bland annat läs- och skrivutveckling ska identifie- skolan mobilfri och har i mars 2026 beslutat om ras på ett tidigt stadium föreslår regeringen även att propositionen Bättre förutsättningar för trygghet obligatoriska standardiserade tester införs. Av reg- och studiero i skolan (prop. 2025/26:193). I proposileringsbrevet till Skolverket för 2025 framgår att tionen föreslås att det ska bli obligatoriskt att samla myndigheten ska förbereda framtagande av stan- in elevers mobiltelefoner under hela skoldagen i fördardiserade tester, motsvarande enklare screening skoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, (U2025/00433). Testerna ska genomföras i de obli- specialskolan och sameskolan. Även fritidshemmet gatoriska skolformerna i början av höstterminen i och öppen fritidsverksamhet (så kallade fritidsklubårskurs 1, 2, 3, 5, och 8. bar) ska omfattas av förslaget om insamling av mobiltelefoner. De nya reglerna föreslås börja gälla från Höjd kvalitet i lärarutbildningarna och med höstterminen 2026. Det finns ett tydligt samband mellan å ena sidan en väl fungerande lärarutbildning och å andra sidan Krav på bemannade skolbibliotek barns utveckling och elevers studieframgång. Där- Ett välutrustat och bemannat skolbibliotek kan för måste både kraven på utbildningarnas kvalitet spela en viktig roll för att utveckla elevers läsföroch på lärarstudenterna vara höga. Regeringen be- måga och lärande i alla skolans ämnen. Av 2 kap. slutade 2025, i enlighet med förslagen i betänkandet 24 a–24 d §§ skollagen (2010:800) framgår bland Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reforme- annat att elever som huvudregel ska ha tillgång till rad lärarutbildning (SOU 2024:81), om en reforme- skolbibliotek på den egna skolenheten. Dessutom rad lärarutbildning. ska krav ställas på att skolbiblioteken är bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skol- Reformen innebär bland annat att kraven höjs för biblioteket uppnås. Varje skolhuvudman ska också att bli antagen till vissa lärarutbildningar. För till- ha en biblioteksplan som bland annat ska precisera träde till grundlärar- och ämneslärarutbildning- hur ändamålen med skolbiblioteket ska uppnås och en krävs betyget C i kursen Svenska 3 eller Svenska beskriva hur skolbiblioteket ska fungera och bidra som andraspråk 3. För tillträde till förskollärarut- till elevernas lärande. Lagändringarna gäller sedan bildningen krävs betyget D i motsvarande kurser. halvårsskiftet 2025 för förskoleklassen, grundskolan Bestämmelserna om skärpta antagningskrav ska och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan börja tillämpas inför hösten 2027. Det är viktigt och anpassade gymnasieskolan och infördes efter att de studenter som antas till lärarutbildningarna förslag i propositionen Stärkta skolbibliotek (prop. är motiverade och har de förkunskaper som krävs 2023/24:164). för att tillgodogöra sig utbildningen och bli skickliga lärare och förskollärare. Att ha goda kunskaper i För att kunna följa utvecklingen av bemannade svenska är inte bara viktigt för att klara högskoleut- skolbibliotek efter lagändringen är det av vikt att bildning. Svenska språket är också på många sätt lä- den officiella biblioteksstatistiken ger en samlad bild rarens viktigaste verktyg. över hur tillgången till bemannade skolbibliotek ser ut i landet. I regleringsbrev för 2024 till Skolverket Beslutet innebär också att innehållet i lärarutbild- och Kungl. biblioteket har regeringen därför gett ningen reformeras för att bättre förbereda studen- myndigheterna i uppdrag att genomföra ett utveckterna för läraryrket genom att utöka ämnesstudier lingsarbete avseende den officiella biblioteksstatistioch ämnesdidaktiska studier med 15 högskolepo- ken i syfte att stärka statistikens användbarhet, öka äng. På så sätt kan blivande grundlärare och för- svarsfrekvensen bland skolbiblioteken och verka för skollärare bli bättre förberedda för att undervisa de att skolbibliotek ger jämförbara svar (U2023/02553). yngre barnen i att läsa och skriva. För grundlärar- Uppdraget slutredovisades i december 2025. utbildningen innebär det bland annat att undervisningen i svenska ökar med minst 7,5 högskolepoäng. Läslistor och litteraturinternat Regeringen gav Skolverket och Kulturrådet i reg- En mobilfri skola med färre distraktioner leringsbrev för 2024 i uppdrag att ta fram läslistor Skolan kan inte ensam lösa alla problem som den med både svensk och internationell skönlitteratur digitala utvecklingen för med sig, men den kan (U2024/02783, Ku2023/01350). Syftet med läslisspela en viktig roll som en positiv motvikt. När torna är att de ska fungera som ett stöd för förskolklassrummen är fria från digitala distraktioner får lärare och lärare när de ska välja litteratur för sin eleverna bättre förutsättningar att bland annat lära undervisning. Myndigheterna presenterade läslistor-

Kulturdepartementet 17

na i december 2024 och listorna har sedan komplet- gång till läromedel (prop. 2023:24/21). Regeringen terats en gång med några ytterligare verk. har också inrättat ett statsbidrag som gör det möjligt för skolhuvudmän att söka medel för att köpa Regeringen gav också inför 2025 Skolverket och in läroböcker och lärarhandledningar. Totalt avsat- Kulturrådet i uppdrag att ta fram insatser för hur tes 685 miljoner kronor under 2023, 658 miljoner arbetet med böckerna som finns på listorna kan kronor under 2024 och 755 miljoner kronor under bedrivas i skolorna och att verka för att böcker- 2025 för ändamålet. Därefter beräknas 555 miljoner na på listorna ska finnas att tillgå (U2025/00433, kronor avsättas. Ku2024/01343). Kulturrådet har inrättat ett så kalllat tilltrycksstöd som kan ges till professionella Språksatsning i fritidshemmet bokutgivare för att trycka böcker på läslistorna som Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att stärannars inte skulle tryckas. Skolverket har tagit fram ka fritidshemmens arbete med läsning för att stödmaterial och erbjudit kompetensutveckling höja elevers kunskaper i det svenska språket i form av litteraturinternat på olika orter i Sveri- (U2024/02916). Inom ramen för uppdraget ska ge under 2025. Kompetensutvecklingen riktade sig Skolverket genomföra insatser som särskilt fokusetill lärare i svenska och svenska som andraspråk på rar på elever med utländsk bakgrund. mellan- och högstadiet. Under 2026 kommer Skolverket att erbjuda motsvarande kompetensutveck- Försöksverksamhet med språkstärkande ling för lärare i gymnasieskolan, anpassade gymna- insatser under skollov sieskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på Regeringen har inrättat ett statsbidrag för försöksgymnasial nivå och anpassad utbildning på gym- verksamhet med språkstärkande insatser under nasial nivå på komvux samt till skolbibliotekarier i skollov för elever i förskoleklass samt årskurs 1–6 i gymnasieutbildningen och komvux. grundskolan eller anpassad grundskola (förordningen [2025:49] om statsbidrag för försöksverksamhet Inköpsstöd för böcker till med språkstärkande insatser under skollov). Syftet förskolor och skolor är att elever som har behov av att stärka kunskaper- Regeringen har sedan 2024 avsatt medel för att för- na i svenska språket ska få möjlighet till intensivträskolor och skolor ska ges möjlighet att i ökad ut- ning i svenska. Med språkstärkande insatser avses sträckning köpa in tryckta skönlitterära och facklit- undervisning med huvudsakligt fokus på läsning terära böcker. Statsbidraget fördelas av Skolverket samt fritidsaktiviteter som anordnas i anslutning till och kan sökas av huvudmän för förskolan, förskole- undervisningen. Försöksverksamheten pågår under klassen, grundskolan, anpassade grundskolan, spe- 2025–2027. cialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Sedan 2025 uppgår stödet till Satsning på läsfrämjande i utanförskapsca 500 miljoner kronor årligen. Regeringen föreslår områden via Berättarministeriet även att avsätta ytterligare 50 miljoner kronor under I tidigare avsnitt framgår att problemen med bris- 2026. Av bokförsäljningsstatistiken för 2024 (Svens- tande läsförmåga är särskilt framträdande i utanka Förläggareföreningen) framgår att tryckta barn- förskapsområden. Regeringen genomför därför en och ungdomsböcker ökade i volym med 6,9 procent satsning på läsfrämjande i utanförskapsområden. jämfört med 2023 till 6,5 miljoner sålda böcker. Under 2025 tillfördes Berättarministeriet 10 miljoner kronor för satsningen och 2026 fördelas 30 mil- Satsning på läroböcker joner kronor för samma ändamål. Berättarministe- För att bidra till en stärkt läsförmåga är det vik- riet verkar för att minska utanförskapets negativa tigt att elever i Sverige har läroböcker. Av skollagen konsekvenser på barns läsning och arbetar för att (2010:800) framgår att elever utan kostnad ska ha alla ska få möjlighet att erövra det skrivna ordet. tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveck- Skapande skola ling i enlighet med utbildningens mål. Skollagen har Sedan 2008 kan huvudmän för skolor söka statsbiockså kompletterats med definitioner av begreppen drag för att kulturella och konstnärliga uttryck ska lärobok, läromedel och lärverktyg. Lagändringar- integreras i förskoleklassen, grundskolan och i vissa na gäller sedan halvårsskiftet 2024 för förskoleklas- särskilda utbildningsformer. Genom satsningen får sen, grundskolan och motsvarande skolformer samt elever ökade möjligheter att tillsammans med progymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och fessionell kulturverksamhet uppleva och utveckla infördes efter förslag i propositionen Stärkt till- förståelse för kulturens olika uttrycksformer samt

18 Kulturdepartementet

utveckla sitt eget skapande. Satsningen som når om- romani chib och samiska stärker tillgången till littekring 7 av 10 elever främjar även de professionel- ratur på dessa språk och har även betydelse för det la kulturskaparna. Under 2025 förstärkte regering- läsfrämjande arbetet och för att främja de nationella en Skapande skola med 50 miljoner kronor till 226 minoriteternas och urfolket samernas språk. miljoner kronor. Uppföljningen av bidraget visar att litteratur, berättande och skrivande är ett av de van- Kungl. biblioteket lämnade i mars 2024 slutredoligaste kulturområdena inom satsningen, 60 procent visningen av sitt uppdrag (Ku2020/02691) att geav huvudmännen har under läsåret 2024/2025 ge- nomföra en satsning på de nationella minoriteternas nomfört projekt inom detta område (Utfall – Ska- bibliotek som resursbibliotek för respektive språkpande skola 2024, Kulturrådet). Genom detta stöd grupp och för landets kommuner (Från etablering får barn och unga utveckla sitt eget skapande inom till förvaltning och utveckling av resursbiblioteken, litteratur och skrivande, samtidigt som det skapas Ku2022/00431). Av redovisningen framgår att rearbetstillfällen för författare. sursbiblioteken i dag har en fungerande verksamhet som nu bedöms ha kapacitet att producera mer stödmaterial och ta hand om fler förfrågningar.

Insatser för att stärka bibliotekens roll för litteratur Insatser för att möta den och läsfrämjande tekniska utvecklingen och för­ Satsning på läsfrämjande via ändrade användarbeteenden

folkbiblioteken

För att möta utmaningen med den sjunkande läsför- Uppdrag till Kungl. biblioteket om mågan och sjunkande utlåningen vid folkbibliote- digitala böcker ken har regeringen avsatt 40 miljoner kronor årligen I rapporten Nationell överblick för stärkt samver- 2024 – 2026 för en långsiktig satsning på att stär- kan (Ku2022/0057) lyfter Kungl. biblioteket bland ka folkbibliotekens arbete med att främja läsning, annat fram att biblioteken står inför ett antal utdär insatser riktade till barn och unga ska priorite- maningar som i olika utsträckning är gemensamras särskilt. Regeringen har även beslutat att för- ma, men där det saknas en gemensam hantering. länga satsningen med ytterligare 40 miljoner kronor En sådan fråga gäller folkbibliotekens utlåning av årligen för 2026–2028. Det innebär att 80 miljoner digitala böcker. Utlåningen av digitala böcker vid kronor avsätts under 2026. Satsningen (Mer läs- Sveriges folkbibliotek har tiofaldigats under den ning) administreras av Kulturrådet och innebär att senaste 15-årsperioden och bibliotekssektorn har kommuner, i egenskap av huvudmän för folkbiblio- lyft till regeringen att den ökade mängden digitateken, kan ansöka om medel för att öka utbudet och la lån har skapat en ekonomisk svår situation för tillgängligheten till biblioteksverksamheten med folkbiblioteken. Kungl. biblioteket fick därför i april fokus på läsfrämjande för barn och unga. Satsning- 2025 i uppdrag att ta fram gemensamma krav och en bedöms stärka biblioteken i deras roll i att främ- en gemensam standard för en tjänst som kan anja läsning och göra litteraturen tillgänglig för fler. vändas av folkbiblioteken vid utlåning av digi tala Myndigheten har under 2025 fördelat 42 miljoner böcker (Ku2025/00471). Uppdraget syftar till en kronor till totalt 150 olika litteratur- och läsfrämjan- ökad likvärdighet för folkbibliotekens utlåning av de insatser på folkbiblioteken som riktas till framför digitala böcker och att underlätta administrationen allt barn och unga. Projekten inkluderar även särskil- av sådana lån. Det här är en viktig insats för att ge da pilotsatsningar för unga i utanförskapsområden. folkbiblioteken ökat utrymme att arbeta med sina kärnuppdrag enligt bibliotekslagen. Kungl. biblio- Permanentning av medel till teket inlämnade en delredovisning av uppdraget resursbiblioteken för de nationella i november 2025 (Ku2025/01118). Uppdraget ska minoritetsspråken slutredovisas den 1 december 2026. Regeringen avsätter även 10 miljoner kronor årligen via Kungl. biblioteket för en långsiktig finansiering av de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek. Stödet till resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli,

Kulturdepartementet 19

Uppdrag till Mediemyndigheten att en höjning av den totala ersättningen med 10,3 milgenomföra en nationell satsning på medie- joner kronor från 2026. Under 2024 och 2025 höjde och informationskunnighet regeringen biblioteksersättningens grundbelopp Medie- och informationskunnighet är betydligt bre- med totalt 16 öre. Grundbeloppet fr.o.m. 2026 är 2 dare än källtillit och källkritik. Begreppet omfattar kronor och 28 öre. Biblioteksersättningen betalas kunskaper och förmågor och förhållningssätt som årligen ut av staten till Sveriges författarfond för att är nödvändiga för att kunna ta till sig tillförlitlig in- författares, översättares, illustratörers och fotograformation, bilda åsikter och göra sin röst hörd. Det fers verk får lånas ut gratis på bibliotek. Ersättningär ett område i utveckling, eftersom teknik och en bedöms stärka tillgången till kvalitetslitteratur medieanvändning ständigt förändras. i Sverige och bidra till att upphovspersonerna får rimligt betalt för sitt arbete. En höjning av biblio- Mediemyndigheten har i uppgift att främja medie- teksersättningen stärker de litterära upphovsmänoch informations-kunnighet och samordna det nens ekonomiska villkor och skapar möjligheter för nationella arbetet. Regeringen gav 2024 myndig- konstnärlig förnyelse, fördjupning och utveckling. heten i uppdrag att genomföra en nationell satsning för stärkt medie- och informationskunnighet Regeringen har en överenskommelse med Sveriges (Ku2024/00419). Under 2025 förstärktes uppdra- Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska get ytterligare med särskilt fokus på att öka kun- Fotografers Förbund om att regeringen och de litskapen om AI. Syftet med uppdraget är att stär- terära upphovsorganisationerna ska förhandla om ka individer som medvetna medieanvändare i en biblioteksersättningens grundbelopp. Från och med tid av snabb teknikutveckling och på sikt även öka år 2015 träffas avtal om biblioteksersättningen för samhällets motståndskraft mot desinformation och två år i taget (Ku2014/2056). höja befolkningens kunskap om AI. Uppdraget har

Säkerställd nivå på litteraturstödet

resulterat i en digital utbildning som under våren 2026 kommer att kompletteras med en del om AI. Regeringen har även säkerställt nivån på det så I december 2025 beslutade regeringen om att för- kallade litteraturstödet som fördelas av Kulturrålänga uppdraget även under 2026–2028 och avsät- det genom att öronmärka det belopp (48 miljoner ter 2 miljoner kronor årligen för ändamålet. Den kronor) som myndigheten årligen ska fördela. Syftet fortsatta satsningen ger myndigheten möjlighet att med litteraturstödet är att fler ska kunna få tillgång tänka långsiktigt och fortsätta sitt viktiga arbe- till ett varierat utbud av litteratur av hög kvalitet i te med stärkt medie- och informationskunnighet. hela Sverige. Litteraturstödet infördes 1975 och ska Inom ramen för detta arbete har Mediemyndighe- säkra utgivningen av kvalificerad litteratur i Sveriten exempelvis tagit fram ett pedagogiskt materi- ge. Förläggareföreningen har i flertalet rapporter al om visuell källkritik, tolkning av bilder, memes beskrivit stödet som helt avgörande för många föroch AI-genererat innehåll som presenterades i mars lags utgivning av kvalitetslitteratur. Det gäller såväl 2026 (Bilders makt – AI och visuell påverkan). de små som de allra största förlagen. Att stödet har varit beständigt, och att utformningen inte genom- Myndigheten följer även det arbete som genomförs gått drastiska förändringar, beskrivs vara en styrka. av bland annat myndigheter, skolväsendet, biblioteken samt folkbildningen för att stärka befolkning-

Insatser för att stärka

ens medie- och informationskunnighet.

hela samhällets ansvar för Insatser för att stärka tillgången läsfrämjande till kvalitetslitteratur

Ett läsande land – Kraftsamling för Sverige som bildnings- och kunskapsnation Förstärkning av biblioteksersättningen

Kulturminister Parisa Liljestrand och gymnasie-, Regeringen och företrädare för de litterära upphögskole- och forskningsminister Lotta Edholm inhovsmännens organisationer kom i september 2025 itierade i mars 2024 ett sektorsövergripande arbete överens om ett nytt avtal om biblioteksersättningför att bidra till att förverkliga regeringens mål att ens grundbelopp (Ku2025/00941). Det nya avta- Sverige ska vara ett läsande land. De har samlat ett let innebär att biblioteksersättningens grundbelopp råd av representanter för civilsamhället, akademin höjs med 8 öre från och med 2026, vilket innebär

20 Kulturdepartementet

och näringslivet. Rådets huvudsyfte är att samla re- non ska vara ett levande och användbart verktyg presentanter ur de egna leden, som genom att mo- för bildning, gemenskap och inkludering som gör bilisera egna resurser, strukturer och nätverk kan svensk kultur tillgänglig för fler. Kulturkanon kan genomföra aktiviteter och insatser som främjar lä- bidra till att fler hittar vägar in till litteraturen. sande och skrivande i hela befolkningen. Rådet ska även utbyta kunskap och erfarenheter om läsfräm- Riksantikvarieämbetet har nu fått regeringens uppjande som stöd till regeringens arbete. Under 2024, drag att utveckla en tillfällig digital plattform i syfte 2025 och 2026 har rådet träffats totalt sju gånger. att förmedla kunskap om Sveriges kulturkanon till allmänheten (Ku2026/00396). Av särskild vikt är Insamling och tillgängliggörande av goda det att barn och unga får möjlighet att ta del av vad exempel på läs- och skrivfrämjande den svenska kulturskatten har att erbjuda. Därför insatser ska Riksantikvarieämbetet i uppdragets genomför- Kulturrådet fick genom myndighetens reglerings- ande inhämta kunskap och erfarenheter från Skolbrev för 2025 regeringens uppdrag att samla in och verket. Riksantikvarieämbetet ska senast den 31 maj tillgängliggöra goda exempel på läs- och skriv- 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet främjande insatser i hela landet, inklusive insat- (Kulturdepartementet). ser riktade till personer i behov av särskilt stöd (Ku2024/01343). Uppdraget omfattade offentliga, ideella och privata initiativ och samverkansinitiativ utanför skolans område. Syftet med uppdraget har varit att skapa vägledning och inspiration för aktörer som på olika sätt vill bidra till läs- och skrivfrämjandet i Sverige, bland annat kommuner, företag, stiftelser och ideella organisationer. Uppdraget skulle också genomföras så att de goda exemplen görs lättillgängliga och myndigheten skulle i genomförandet även inhämta kunskaper och erfarenheter från Läsrådet. Resultatet av uppdraget presenterades den 12 februari 2026 i form av ett magasin bestående av 21 goda exempel på läs- och skrivfrämjande insatser runtom i landet.

Uppdrag om verksamhetsstöd för läsfrämjande insatser

Kulturrådet har i regleringsbrevet för 2026 fått i uppdrag att analysera vilka åtgärder som behövs för att myndigheten inom befintliga ramar från och med 2027 ska kunna betala ut verksamhetsbidrag till aktörer som genomför läsfrämjande insatser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 29 april 2026. Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar för långsiktighet och struktur i det läsfrämjande arbetet i landet.

En kulturkanon för Sverige

I december 2023 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att ta fram en svensk kulturkanon. I september 2025 överlämnades betänkandet, En kulturkanon för Sverige (SOU 2025:92), till regeringen. Totalt har 100 verk valts ut av fristående och sakkunniga expertgrupper. Flera litterära verk finns med i kulturkanon. Betänkandet har remitterats. Syftet med kulturkanon är att en svensk kulturka-

Kulturdepartementet 21

Strategiska områden framöver

Ett stort antal insatser pågår för att främja läsningen i förskolan, i skolan och i övriga samhället. Regeringen gör sammantaget bedömningen att det är avgöran­ de att fortsätta på den inslagna vägen. Regeringen ser samtidigt ett behov av att ringa in fyra strategiska områden inför framtiden där regeringen ser ett särskilt intresse att följa utvecklingen:

för lärare att fokusera på huvuduppdraget. Av propositionen framgår bland annat att det ska regleras i skollagen att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag består av att planera, genomföra

1

och följa upp undervisningen. För att säkra en god arbetssituation för lärare och förskollärare föreslår regeringen även att tiden för de olika delarna av undervisningsuppdrag regleras. Att lärare och förskollärare ges en hållbar arbetssituation och goda arbetsvillkor är avgörande för såväl undervisningens kvalitet som yrkenas attraktivitet. Detta är en av

Stärka läsförmågan hos alla

flera viktiga reformer för att bland annat främja en kvalitativ läsundervisning.

barn och unga

En god läsundervisning är viktig för alla elever, Ett viktigt strategiskt område för regeringen är men särskilt betydelsefull för elever som har olika barns och elevers läsförmåga. Det handlar om att typer av svårigheter. Så kallad ”lyssneläsning”, det alla barn och unga oavsett bakgrund, kön, funk- vill säga att elever lyssnar på upplästa texter i stället tionsförmåga och resurser hemifrån ska ha möj- för att träna på att avkoda, bör inte betraktas som lighet att utveckla en god läsförmåga. Förmågan ett alternativ till läsning i skolan. Elever som har att läsa och skriva är viktig för elevers kunskaps- svårt för att läsa behöver inte läsa mindre, utan de utveckling och på sikt för möjligheterna att fullfölja behöver få ett effektivt stöd och det är avgörande en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. att relevanta stödinsatser sätts in tidigt. Det kan ex- Därför har regeringen genomfört en rad reformer empelvis handla om extra färdighetsträning – ensom kan bidra till att stärka läsförmågan hos alla skilt eller i mindre undervisningsgrupp. Elever med barn och unga. mer omfattande stödbehov ska ha rätt till särskilt stöd. De standardiserade testerna kommer att vara Bättre förutsättningar för en god läsun- ett viktigt verktyg för att identifiera elever som är i

dervisning

behov av stöd. Det pågår ett stort reformarbete inom skolans område som på olika sätt syftar till att förbättra lärar- Särskild uppmärksamhet behöver vidare ägnas åt nas förutsättningar att bedriva en kvalitativ läsun- elever som har ett annat språk än svenska som modervisning. Det handlar bland annat om införande dersmål, eftersom elevers språkliga färdigheter i av nya läroplaner där läsningen får större utrymme i svenska har stor betydelse för läsförståelsen. För de obligatoriska skolformerna och om reformering- att möta elever som helt saknar, eller har mycken av lärarutbildningen. et begränsade kunskaper i svenska språket, ska det tas fram kursplaner som riktar sig till elever som Regeringen har dessutom beslutat om proposi- är nybörjare i svenska språket (prop. 2025/26:194). tionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. Ändamålsenliga kursplaner kan bidra till att skapa 2024/25:196) som innebär bättre förutsättningar förutsättningar för en mer målgruppsanpassad un-

22 Kulturdepartementet

dervisning Frågan om villkoren för elever som inte och läroböcker betydelse för den dagliga läsningen. har svenska som modersmål att utveckla sin läsför- I vårändringsbudgeten för 2026 föreslår regeringståelse analyseras samtidigt vidare. Regeringen föl- en dessutom att 50 miljoner kronor tillförs förskojer arbetet med de reformer som nu genomförs. lor och skolor för att främja den dagliga läsningen genom ökade medel till statsbidraget för inköp av Daglig läsning i förskola och skola litteratur. Sammantaget finns det med de genom- Regeringen anser att regelbunden läsning i förskola förda reformerna mycket goda förutsättningar för och skola är av central betydelse. I förskolan hand- att ge barn och elever möjlighet till daglig läsning, i lar det främst om högläsning. Även i de obligato- förskolan såväl som i skolan. riska skolformerna och i gymnasieskolan spelar högläsningen en viktig roll, men eleverna behöver Fler skolbibliotekarier successivt i ökande utsträckning, även läsa enskilt. Från och med den 1 juli 2025 ska elever ha tillgång Det finns en stark korrelation mellan läsmängd och till bemannade skolbibliotek. Att skolbiblioteken är ökad läsmotivation och läsförståelse. Vikten av re- bemannade betyder att en bibliotekarie kan arbeta gelbunden lästräning bör därför betonas. aktivt och regelbundet med utbudet och miljön på skolbiblioteket. Det är viktigt eftersom ett välutrus- Förutsättningar för att främja den regelbundna läs- tat och bemannat skolbibliotek tillsammans med ningen i förskolan och skolan har förbättrats på se- lärarna, kan spela en central roll för elevers läsinnare tid. I förskolan har vikten av högläsning för- tresse, läsförmåga och lärande i skolans alla ämnen. stärkts i den reviderade läroplan som beslutades av Enligt skollagen ska huvudmännen också sträva regeringen 2025 och när det gäller de obligatoriska efter att anställa personal som i första hand har en skolformerna pågår ett arbete med att ta fram lä- examen från en högskoleutbildning inom biblioteksroplaner som förväntas få betydelse för elevernas och informationsvetenskap eller i andra hand en exregelbundna lästräning. Det anges tydligt i propo- amen från en annan relevant högskoleutbildning. sitionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) att läsningen ska förstärkas Av den officiella bibliotekstatistiken från 2024 i läroplanerna. Det framgår dessutom att vikten av framgår att endast 76 procent av skolbiblioteken då läsning även ska lyftas fram i andra kursplaner än hade någon form av bemanning och att den genomde som avser svenska och svenska som andraspråk. snittliga bemanningen var 11 timmar per vecka. Det är därmed inte bara svensklärare som ansvarar Det finns sannolikt flera skäl till att bemanningen för att elever ges regelbundna möjligheter till läs- inte var högre än så. Förutsättningarna för skolor ning, utan även lärare i andra ämnen. att rekrytera personal till skolbiblioteken kan till exempel påverkas av tillgången till utbildade bibliote- Av den samlade vetenskapliga grunden om barns karier. Samtidigt är det viktigt att skolor utformar kognitiva utveckling framgår att undervisningen för ändamålsenliga anställningar för skolbibliotekayngre elever bör utgå från grundläggande kunskaps- rier, vilket kan vara särskilt utmanande för mindre förmedling och färdighetsträning. Att elever i de skolenheter. Dessutom infördes kravet i skollagen tidiga skolåren regelbundet får öva på att läsa och på bemannade skolbibliotek först hösten 2025 och skriva är därför viktigt. Det framgår av propositio- det kan därför antas att den ännu inte har fått fullt nen att läs- och skrivinlärningen ska ha en särställ- genomslag. ning i lågstadiets kursplaner (prop. 2025/26:194). Läsningen bör emellertid även ges stort utrymme Den statistik som finns i dag avser tiden innan den senare under utbildningen. Läsning är en färdighet nya lagbestämmelsen om bemannade skolbibliotek som måste utvecklas, inte bara erövras. Att kunna trädde i kraft. En viktig förutsättning för att alla läsa är en sak, men att läsa flytande och med god elever ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek förståelse är något annat. För att läsförståelsen ska är också att det finns personer som har en relevant fortsätta utvecklas är det motiverat med daglig läs- utbildning för arbetet som skolbibliotekarie. Under ning, inte bara i förskolan och lågstadiet utan i hela de senaste åren har allt fler studenter antagits till grundskolan och i gymnasieskolan. högskoleutbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap. Söktrycket till flera av utbildning- Ett stort och varierat utbud av litteratur kan också arna är också relativt högt. Mer kan ändå behöva påverka såväl viljan att läsa som möjligheterna att göras för att främja bemanningen och regeringen utveckla goda läsvanor. Därför har de statsbidrag följer utvecklingen. som ökar tillgången till skönlitteratur, facklitteratur

Kulturdepartementet 23

empelvis i den anpassade grundskolan som läser ämnesområdet kommunikation och vissa elever i specialskolan. För dessa elever kan bland annat utvecklingen av AI-baserade verktyg erbjuda värde-

2

fulla möjligheter som anpassade texter och övningar. Även talbaserade gränssnitt kan vara viktiga för sådana elevgrupper.

Det går vidare att skönja nya trender när det gäller hur ny teknik kan stimulera till läsning. Vid Uppsala universitet ska exempelvis ungas läsvanor och

Möta den tekniska utvecklingen hur de påverkas av digitala läsgemenskaper studeras.

Regeringen följer utvecklingen noggrant. Reger-

och förändrade beteenden

ingen avser även att utse en nationell AI-samordnare för svenska språkmodeller. Genom samord- Det andra strategiska området att särskilt följa ut- naren vill regeringen samordna relevanta aktörer vecklingen inom för att stärka läsförmågan i be- kring de frågor som finns, till exempel kopplat till folkningen är den tekniska utvecklingen på littera- rättigheter. tur- och läsfrämjandeområdet och de förändrade beteenden som den medför. Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen har förändrat förutsättningarna för bokbranschen, biblioteken, författarna och läsarna. Det här är en utveckling som behöver mötas pragmatiskt, men också ansvarsfullt. Det är viktigt att ta vara på de möjligheter som den teknis-

3

ka utvecklingen medger, men på ett sätt som exempelvis säkerställer att de litterära upphovspersonernas rättigheter skyddas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för läsning och litteratur. Flera av regeringens insatser som beskrivs i tidigare avsnitt, såsom satsningen på tryckta böcker till skolor och

Stärka tillgången till

förskolor och förstärkningen av biblioteksersättningen, bidrar till att möta de utmaningar som den

tekniska utvecklingen medför. Stora delar av de nya kvalitetslitteratur

reformerna på skolans område handlar också om att gå tillbaka till grunderna. Samtidigt behöver elev- Det tredje strategiska området att följa utvecklinger också rustas med digital kompetens för att möta en inom för att stärka läsförmågan är tillgången till framtiden. Det är också viktigt att nära följa för- kvalitetslitteratur. Enligt de nationella målen för fattarnas villkor, förändrade beteenden hos läsarna politiken för litteratur- och läsfrämjande ska alla i och marknadens utveckling i ljuset av teknikutveck- Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i lingen, bland annat inom generativ AI. Det hand- vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjliglar också om att följa hur de statliga ersättningar- het att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång na och stöden fungerar i relation till den tekniska till litteratur av hög kvalitet. För att stävja utveckutvecklingen. lingen med den sjunkande läsförmågan är det centralt att både barn, unga och vuxna har tillgång till

Ny teknik för att möjliggöra läsande för

litteratur av hög kvalitet. Detta förutsätter en vital

alla och öka läsintresset

bokmarknad där förlag, distributionsmöjligheter Elever behöver i skolan få lära sig att avkoda text, och tillgängliga försäljningskanaler samspelar för förstå det de läser och skriva för hand. Detta gäller att verken ska kunna möta sin publik och för att de även elever som har läs- och skrivsvårigheter. Det intäkter som ska kunna bära upp produktionen ska finns dock vissa elever som har behov av hjälpme- kunna genereras. För att tillgången till kvalitetslittedel och anpassningar för att kunna tillgodogöra sig ratur ska vara tillfredställande på kort och lång sikt, tryckta texter eller för att skriva. Det gäller bland behöver det finnas utrymme för författare, överannat vissa elever med funktionsnedsättning, ex- sättare och illustratörer att vara konstnärligt verk-

24 Kulturdepartementet

samma och leva på sitt arbete. Litteraturstödet och mågans betydelse för demokratin i beredskapssyfte

biblioteksersättningen bedöms bidra till tillgång- och som motståndskraft mot desinformation. Med-

en till kvalitetslitteratur. Stöd för inköp av litteratur vetenheten om att text och bild används i syfte att

till förskolan och skolan är också av vikt i samman- sprida desinformation behöver öka, liksom befolk-

hanget. ningens förmåga att identifiera och hantera desin-

formationen. Utgångspunkten för detta arbete är

Som nämns i avsnitt 4 är bokmarknaden tudelad. premissen att bildade och delaktiga medborgare läg-

Det finns en kommersiellt gångbar sida som tycks ger grunden för en livaktig demokrati. En god läs-

gynnas av den tekniska utvecklingen, som exempel- förmåga och bildning skapar kritiskt tänkande och

vis möjligheten att lyssna på ljudböcker. Samtidigt delaktiga medborgare samt ökar tilltron till demo-

tycks användningen av skärmar utmana den tryck- kratiska institutioner och ökar känslan av delaktig-

ta kvalitetslitteraturen. Skärmanvändningen är där- het med vårt kulturarv. Denna fråga är därför viktig

för ett område som behöver följas särskilt i syfte att att följa i ett alltmer ansträngt och osäkert säker-

bland annat utvärdera effekterna på läsförmågan hetspolitiskt läge. Det pågår många insatser på detta

och bokbranschen. område som regeringen följer.

Uppdrag till Kulturrådet om att sprida exempelsamlingen Duka för läsning och skrivande

Kulturrådet lanserade den 12 februari 2026 ma-

gasinet Duka för läsning och skrivande. Magasi-

4

net är resultatet av regeringens uppdrag att samla

in och tillgängliggöra goda exempel på läs- och

skriv främjande insatser i hela landet. Magasinet är

framtaget med stöd av Läsrådet vid myndigheten.

Uppdraget syftade till att skapa vägledning och in-

spiration för aktörer som på olika sätt vill bidra till

läs- och skrivfrämjandet i Sverige, bland annat kom-

Stärka hela samhällets förmåga muner, företag, stiftelser och ideella organisatioför läsfrämjande

ner. Regeringen ser ett behov av att fortsätta arbetet

med att sprida goda exempel på läs- och skrivfräm-

jande insatser. Det finns organisationer, stiftelser Det fjärde strategiska området att följa utvecklingoch delar av näringslivet och det offentliga som vill en inom är att stärka hela samhällets förmåga för bidra till att stärka läsförmågan i Sverige, men som läsfrämjande. Motivet till det är att vi i Sverige har behöver inspiration och vägledning för att kunna en stolt historia av att lösa stora samhällsproblem omsätta denna vilja i handling. tillsammans – staten, regioner, kommuner och nä-

ringslivet, akademin och civilsamhället och att vi

Informationsinsats om betydelsen av

därför behöver en kraftsamling från alla sektorer

läsförmåga och medie- och informations-

i samhället. Det läsfrämjande arbetet bygger på en

kunnighet för att stärka samhällets

god samverkan mellan staten, regioner och kommu-

motståndskraft

ner samt aktörer inom det civila samhället och nä- Regeringen har gett Mediemyndigheten i uppdrag ringslivet. Det offentliga har en naturlig och central att utifrån befintlig kunskap sammanställa och roll, men regeringen ser det av vikt att också följa sprida information om betydelsen av, och samutvecklingen av fler sektorers bidrag till frågan om bandet mellan, läsförmåga och medie- och inforläsfrämjande. Det handlar om att uppmuntra och mationskunnighet för att stärka samhällets motverka för att andra delar av samhället bidrar till arståndskraft mot bland annat desinformation och betet med läsfrämjande då det ligger i allas intresse. otillbörlig informationspåverkan (Ku2026/00409). Utvecklingen av näringslivet i Sverige är exempelvis

beroende av en bildad och läskunnig befolkning.

Detta strategiska område handlar också om befolk-

ningens förmåga att läsa och ta till sig information

– för hela samhällets skull. Det handlar om läsför-

Kulturdepartementet 25

Uppföljning

Regeringen kommer kontinuerligt att följa de strategiska områdena i strategin för att säkerställa att utvecklingen går åt rätt håll och att åtgärderna får förväntade effekter. Olika statistiska underlag kommer att ha en avgörande betydelse i uppföljningsarbetet. Av särskild vikt är bl.a. den nationella betygsstatistiken, den officiella biblioteksstatistiken, den årliga bokförsäljningsstatistiken samt de internationella studierna som mäter elevers läsförståelse PISA och PIRLS.

Regeringen planerar att utvärdera strategin.

26 Kulturdepartementet

Regeringskansliet

Växel: 08­405 10 00 www.regeringen.se