angå- ' ende rättighet för fjerdingsman, som beordras till tjensteförrättning utom sitt distrikt vid bevärings- mönstringar, marknader och dylikt, att för sådan förrättning uppbära särskild ersättning

12 Kong}. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 13.

Enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande behagade Kongl. Maj:t dessa förslag i nåder gilla, samt befallde, att, i enlighet dermed, Propositioner, af den lydelse, bilagorna Littrs A — — — — till detta protokoll utvisa, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo Edw. Seldener.

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli d. 29 Jan. 1867, kl. 11 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angå- ' ende rättighet för fjerdingsman, som beordras till tjensteförrättning utom sitt distrikt vid beväringsmönstringar, marknader och dylikt, att för sådan förrättning uppbära särskild ersättning; Gifven Stockholms Slott den 18 Januari 1867.

Af ett till Kongl. Maj:t genom besvär fullföljdt mål bär Kongl. Maj:t inhemtat, att åtskillige fjerdingsmäjn, hvilka af länsmannen i orten beordrats att till och från en utom deras distrikt belägen vapenöfningsplats medfölja beväringsmanskapet från de socknar, der bemälde fjerdingsman voro anställde, hos Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande häröfver sig besvärat, med yrkande, bland annat, att blifva från ett slikt bestyr för framtiden befriade. I anledning häraf förklarade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att då det både enligt författning ålåge fjerdingsman att biträda vid beväringsmanskaps sammandragning och det för ordningens vidmagthållande vore för länsman nödvändigt att hafva biträde af fjerdingsmän vid beväringsmanskapets afgång från hemorten till det ställe, der det aflemnas åt militärbefälet, och likaledes under hemmarchen, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke kunde å framställningen fästa afseende. Detta beslut öfverklagades hos Kammar-kollegium af ofvanbemälde fjerdingsmän; och anförde Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i sitt med anledning af besvären till Kollegium afgifna utlåtande i ämnet, hurusom det läge i sjelfva sakens natur att fjerdingsmän i allmänhet, hvar och en för sin socken, hade till skyldighet att medfölja beväringsmanskapet under dess marcher, intilldess det blefve af militärbefälet emottaget, enär ordningen svårligen kunde upprätthållas, om så tillginge, att bevärings-

Kongl, Majits Nådiga Proposition N:o 13.

manskapet, allt eftersom det framtågade, aflemnades från en fjerdingsman till en annan, af hvilka till slut möjligen ingen funnes, som kände beväringsynglingarne och hade på dem nog inflytande att gorå sig åtlydd. Kammar-kollegium resolverade emellertid att, enär det väl ålåge fjerdingsman att hvar för sitt distrikt, men icke utom detsamma, biträda vid beväringsmanskaps uppbådande och sammandragning, samt Kongl. Maj:t uti andra mål förklarat fjerdingsmän icke pligtige att utom distriktet tjenstgöra, Kollegium funne det klaganderne icke haft skyldighet att beväringsmanskapet till och från ifrågavarande mötesplats åtfölja, hvadan Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes utslag härutinnan af Kollegium upphäfdes. Uti de af länsmannen häröfver anförda underdåniga besvär anmärkes, att han hvarje år erhåller befallning att fora häradets beväringsmanskap från hemorten till den öfver tre mil aflägse liggande vapenöfningsplatsen och derifrån åter till hemorten; — att då inryckningen sker tidigt på morgonen, manskapet således måste föregående dag marchera från hemorten och begagna nattqvarter i närheten af mötesplatsen, hvadan, för ordningens vidmagthållande bland manskapet så väl under marchen som i nattqvarteret, länsmannen oundgängligen måste hafva biträde och jemväl syntes nödigt att detta biträde utgjordes af i tjenst stadd person, som vid laga ansvar vore skyldig att lyda länsmannen och som äfven hade rättighet att af manskapet fordra lydnad; samt att sådant biträde icke kunde erhållas af annan person än i tjenst varande fjerdingsman, och beväringsyngling icke anses skyldig lyda annan fjerdingsman än den, som sådan tjenst innehade i den socken, hvarifrån ynglingen sjelf är.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och då det å ena sidan är af särdeles vigt för vidmagthållande af ordning och säkerhet, att kronobetjeningen icke betages rättigheten att beordra fjerdingsman, för vissa fall, till tjenstgöring äfven utom dess egentliga distrikt, men å den andra åter med billighet är öfverensstämmande, att' fjerdingsman för sådant uppdrag åtnjuter ersättning, vill Kongl. Maj:t, som ansett pröfningen af förberörda besvärsmål böra anstå intill dess Riksdagen blifvit i tillfälle att pröfva förevarande framställning, fördenskull härmed föreslå Riksdagen, det förklaras må, att fjerdingsman, som beordras till tjenstförrättning utom sitt distrikt vid beväringsmönstringar, marknader och dylikt, skall ega att för sådan förrättning uppbära ersättning i likhet med hvad för Nämndemän är stadgadt i Kongl. Kungörelsen den 30 December 1803, dock att utfärdandet af ordre till slik förrättning icke må ega rum med mindre Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande uppå särskild hemställan sådant medgifvit.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

G. Lagerstråle.

14 Kongl. Maj:it Nådiga Proposition N:o 13.

Utdrag af Protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 18 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve Manderström, Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reutcrskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och von Ehrenheim.

Statsrådet Thulstrup anmäldes vara genom sjukdom fortfarande förhindrad att tillstädeskomma.

Departements-chefen uppläste härefter till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets vid ärendenas föredragning närvarande ledamöters enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsätta förslag till nådiga Propositioner till Riksdagen, angående:

l:o — — — -— — — — — — — — — — —-

4:o ersättning åt fjerdingsman vid tjenstgöring utom distriktet;

Enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande behagade Kongl. Maj:t dessa förslag i nåder gilla, samt befallde, att, i enlighet dermed, Propositioner af den lydelse bilagorna Litt:s — —--D — till detta protokoll utvisa, skulle till Riks-

dagen ailåtas.

Ex profocollo

Edw. Seldencr.