om nedsättning i räntan för Try smida fiske

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Jan, 1867, kl. 11 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen om nedsättning i räntan för Try smida fiske; Gifven Stockholms Slott den 22 Januari 1867.

Genom nådigt Bref den 30 December 1856 medgaf Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med förut fattadt beslut af Rikets Ständer, att kronofiske! vid Trysunda hamn med dertill hörande skär, holmar och fiskvatten, beläget i Nätra socken och Ångermanlands norra fögderi af Wester-Norrlands län, finge af Nätra och Själevads socknemän till skatte lösas, emot en skatteköpeskilling af 1,255 R:dr 16 sk. banko jemte 6 procent derå i afgift till Wadstena krigsmanshus samt förbindelse för socknemännen att framgent årligen utgöra den ränta, som, enligt grunderna i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvarade 94 tunnor saltad strömming.

Sedan i följd häraf Kammar-kollegium, efter det berörda skatteköpsafgifter blifvit erlagda, den 28 April 1857 för socknemännen utfärdat skattebref å omförmälda fiske med dertill hörande lägenheter, samt socknemännen emellertid enligt kontrakt af den 4 i sistnämnda månad på 15 år, räknadt från den 1 påföljande Maj, till andra personer upplåtit fisket emot ärligt arrende af 155 tunnor saltad hufvudhård strömming. — så hafva socknemännen uti en till Kongl. Maj:t ställd skritt, hvilken blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 20 September 1865 Öfverlemnad, i underdånighet anhållit, att, som genom den jemlik! ofvanbemälda nådiga Kungörelse den 11 Maj 1855 verkställda förvandling af den för fiske! bestämda räntan, 94 tunnor saltad strömming, i räntepersedel hö, dervid, enligt vederbörande häradsskrifvares bifogade tjensteintyg, berörda strömmingsränta funnits motsvara 994 centner 20 skålp. hö, under den tid af åtta år, hvarunder utskylden dittills erlagts, i följd af den under liden inträffade stegring i sistnämnda persedels markegångsvärde uppkommit en skilnad, de skattdragande till last, af icke mindre än 7,058 R:dr 67 öre samt äfven vid beräkning af‘ det genom kontraktet betingade, den årliga strömmingsskatten Överskjutande arrendebeloppet, hvilket vore det högsta som kunde erhållas, sökanderne måste

31 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

tillskyndas en betydlig förlust, som, i samma mån erfarenheten gåfva stöd för antagandet, att skilnadsvärdet emellan strömming och hö kunde ytterligare stegras, skulle drabba en fåtalig med ringa tillgångar och inkomstkällor försedd allmoge med uppoffringar, slutligen öfverstigande deras förmåga att uthärda; Kongl. Maj:t med särskilt lästadt afseende derå, att Kongl, Kungörelsen den 11 Maj 1838 angående de uti ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, utkommit efter det socknemännen sökt att få ifrågavarande fiske skattelösa, måtte täckas till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition att antingen sökanderne måtte, emot skatteköpeskillingens återbekommande, få nämnda fiske til I Kronan afträda eller ock den årliga räntan nedsättas ifrån 94 tunnor strömming till hälften deraf eller 47 tunnor, som, efter förvandling motsvarande 497 centner 10 skålp. hö, vore den högsta möjliga ränta, som sökanderne, med utsigt att undgå förlust, ansågo sig årligen kunna utgöra.

För egen de! har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande härvid yttrat, att det för Trysunda fiske öfverenskomna arrende vore det högsta, som derför skäligen torde kunna förväntas; att med den ringa utveckling jordbruket i länet, i jemförelse med rikets mellersta och södra provinser, vunnit, antagligt vore, att värdet å hö skulle, i förhållande till priset å strömming, ännu under många år bibehålla den af sökanderne anmärkta skilnad, samt att sökanderne således genom den, i enlighet med den stadgade ränteförenklingen, beviljade skattelösningsrätten, uppenbarligen redan lidit och otvifvelaktigt framgent komme att vidkännas eu betydlig förlust, i hvilket afseende alltså billigheten torde kräfva en skålig nedsättning i räntebeloppet; men att likväl, —-- med hänsigt till det vådliga i prejudikatet att bifalla en dylik ränteförminskning utan iakttagande af de i lag derför gifna föreskrifter, särdeles i Wester-Norrlands län, der nyhemmannen i allmänhet blifvit jemförelsevis med de äldre hemmanen åsätta ett alltför drygt skattetal, samt då kommuner i förevarande hänseende ej torda ega bättre rätt än den enskilde, — Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke vågade tillstyrka den underdåniga ansökningen annorlunda, än att socknemännen, i händelse af befogenhet, måtte till vinnaden af det med ansökningen åsyftade ändamål hänvisas att i vederbörlig ordning söka och erhålla förmedling.

Uti häröfver på nådig befallning deri 3 Februari 1866 afgifvet utlåtande har Kammarkollegium -— jemte vitsordande af det utaf sökanderne åberopade förhållandet, att priset å hö i Wester-Norrlands län, sedan sökanderne genom Kollegii skattebref den 28 April 4837 förvärfvat sig eganderätten till ifrågavarande fiske', betydligt stigit, i sådant afseende upplyst att det tioåriga medelmarkegångspriset å en centner hårdvallshö utgjort:

år 1837.......

» 1838.......

» 1839.......

2 R:dr 20 öre 2 » 20 » 2 » 33 »

32 Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

undei det den gamla räntan, derest den utgätt efter priset å strömming, allenast skulle utgjort................................. »

13.998: 66.

eller R:dr R:mt 7,061: 49

mindre än socknemännen nu måst utgöra.

Härvid tiar Kollegium funnit det visserligen kunna anmärkas, att socknemännen utarrenderat fisket emot eu årlig afgift af 135 tunnor strömming och att vid jemförande af förenämnda, utaf socknemännen till Kronan utgjorda ränta för

omförmälda lid ........................................................................... 21,057 R:dr 15 öre,

och det tioåriga medelmarkegångspriset å 155 tunnor strömming för samma tid.................................................................. 20,090 » 15 »

förhållandet något jemkades, så att socknemännens förlust

efter denna beräkning skulle minskas till.............................. 967 R:dr —

men då dels värdet af sistnämnda parti strömming, som enligt arrendekontraktet herde in natura levereras, således icke kunde beräknas efter medelmarkegångspriset, utan enligt gällande pris, hvilket. efter sökandernes uppgift skulle vara betydligt lägre än medelmarkegångspriset, dels ock räntan å skalteköpeskillingen och Wadstena krigsrnanshusafgiften, tillsammans uppgående till 1,992 R:dr 80 öre, vid bestämmandet af socknemännens utgifter för fisket måste tagas i beräkning, syntes det Kollegium vara otvifvelaktigt, att socknemännen, äfven om det särskilda arrende-

33 KongI. Maj:t$ Nåd Proposition N:o 26.

rendebelopp för fisket, de sig af andra betingat, afdroges från den ränta de till Kronan utgjorde, på ifrågavarande fiske lidit och ännu ledo förlust genom ränteomsättningen, hvarom äfven den år för år ökade skuldsättning, som fiskehamnen, enligt vederbörande kronofogdes och häradsskrifvares intyg sig åsamkat, bore vittne.

Då det nu icke vore öfverensstämmande med syftet af den genom nådiga Kungörelsen den II Maj 1855 förordnade ränteomsätlning, att någon förhöjning till men för de skattdragande derigenom skulle förorsakas, men, efter hvad som blifvit anfördt, en icke obetydlig stegring i Trysunda fiskes ränta in träff, t i följd af det under sednaste åren höjda priset å räntepersedel,, hö, har Kollegium, som icke funnit anledning att tillstyrka bifall till socknemännens hemställan om fiskets afträdande till Kronan, ansett skäligt, att en nedsättning finge ega rum i nämnda fiskes ränta.

Dervid funne Kollegium dock det vara förenadt med svårighet att tillförlitlig bestämma till hvad belopp donna nedsättning borde sträckas. Kong!. Maj:ts Befallningshafvande både väl föreslagit, att socknemännen, till vinnande af°det med ansökningen åsyftade ändamål, skulle hänvisas att i vederbörlig ordning söka och erhålla förmedling. Men då några allmänna föreskrifter rörande förmedling af räntor för fisken icke funnos stadgade, ansåg sig Kollegium icke kunna understödja detta förslag. Sökanderne sjelfva håle begärt nedsättning af räntan till hälften af hvad den nu utgjorde, men då de icke uppgift någon beräkning, hvarpå en dylik räntenedsättning skulle sig grunda, funne Kollegium icke heller sökandernes begäran i denna utsträckning kunna villfara.

Då emellertid det anmärkta missförhållandet i nuvarande räntans belopp onekligen härledde sig ifrån den i sednaste tiden inträffade stegring i priset å hö, helst icke någon anmärkning blifvit gjord emot beloppet af den ursprungligen i persedeln strömming bestämda ränta, vore Kollegium för sin del af den åsi"t att en förnyad omsättning af räntan efter de priser, som enligt markegångstaxan varit gällande under de sednare åren, då den öfverklagade stegringen egt rum, skulle bereda en både rättvis och billig jemkning i räntebeloppct. Derest nemligen den ursprungliga räntan af ifrågavarande fiske, 94 tunnor eller 451 kubikfot 2 kannor strömming, — i stället för att förvandlas till ny ränta efter det 20-åriga medelmarkegångspriset åren 1834—1853, enligt hvilket priset å 1 centner hårdvallshö i Wester-Norrlands län utgjorde 1 Ridt 50 öre, — omsattes efter det IO-åriga medelmarkegångspriset åren 1856—1865, utgörande 3 R:dr 79 öre för 1 kubikfot strömming och 3 R:dr 3 öre Runt för 1 centner hö, skulle räntan uppgå till 564 centner 37 skålpund hårdvallshö; och bär Kollegium, enär genom en på sådana grunder verkställd ränteomsätlning ett tillbörligt afseende blefve fä stadt å nuvarande förhållanden, i underdånighet hemställt, att Kong!. Maj:t täcktes Bill. till Eiksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Åfd. 4 Höft. 5

r

34 Kong/.. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 26.

hos Rikets Ständer gorå nådig framställning, det räntan till Kronan för Trysunda fiske mätte till sistnämnda belopp nedsättas.

Sedan Kammarkollegium i underdånighet inkommit med nyssberörda utlåtande, hafva Rikets Ständer i skrifvelse den 7 Mars 1866,. med anledning af hos dem angående ifrågavarande fiske gjord framställning med enahanda syftning, som Nätra och Själevads socknemäns ofvanberörda underdåniga ansökning, hos Kong!. Maj:t anhållit, att, då de anförda förhållandena syntes förtjena uppmärksamhet och behjertande, men frågan om och i hvad mån räntan al fisket herde nedsättas eller fisket till Kronan aflrädas, icke lämpligen kunde afgöras förr än behörig utredning af ämnet egt rum, Kongl. Maj:t täcktes låta föranstalta om undersökning af förhållandet med nämnda fiske samt, derest omständigheterna skulle dertill föranleda, till Riksdagen i ämnet aflåta nådig Proposition.

Kongl. Maj t, som anser någon vidare utredning af ärendet, än den som i följd af socknemännens förberörda underdåniga ansökning hos Kammarkollegium på sätt ofvan lörmäles — redan egt rum, icke vara erforderlig, vill härmed på grund af hvad vid denna utredning förekommit, enligt bemälda Kollega underdånig, hemställan, i nåder föreslå, det Riksdagen må för sin del bifalla, att räntan Vin Kronan för Trysunda fiske må från och med nästkommande år 1868 nedsättas till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset för åren 1836—1863 svarande belopp af 564 centner 37 skålpund hårdvallshö.

Handlingarne i detta mål skola tillställas det Utskott, till hvilket frågan varder af Riksdagen öfverlemnad; Och Kongl. Maj:t förblifva,- Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. G. Lagercrantz.

;

Korig 1. Maj.ts Nåd. Proposition Av o 26.

35 Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rddel d Stockholms Slott den 22 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström samt Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

'M-.

Lagercrantz och von Ekrenheim.

Chefen för Finans-departement et, Statsrådet Lagercrantz uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Hådets enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsatt förslag till nådig Proposition till Riksdagen om nedsättning i räntan för Trysunda fiske.

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande fann Kongl. Maj:t godt i nåder gilla berörda förslag samt befallde, att nådig Proposition i enlighet dermed, på sätt bilagan till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen a (låtas.

1 Öl

Jod

H..

i r.

Ex protocollo C. F. Smerling.

A N tornm

_

.4 $ ny ftHij

1,688 -ib H

-_i__! - ]ei.v ! -

IfilfHi fil Sb ,})}.;

iinhi' ■ ::i ni stim?!',(hd /

rrv]*»

m i

vfz

>.'l