i anledning af P. 0. Hulténs underdåniga ansökning, dels om ersättning för förlust genom en loge-byggnads kullstörtande, dels ock om nedsättning af arrendet ä det af sökanden arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo N:o 1
16 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
X:«> 33.
An k. till Riksd. Kansli den 29 Jan. 1867, kl. 7 e. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen, i anledning af P. 0. Hulténs underdåniga ansökning, dels om ersättning för förlust genom en loge-byggnads kullstörtande, dels ock om nedsättning af arrendet ä det af sökanden arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo N:o 1; Gifven Stockholms Slott den 22 Januari 1867.
Hos Kongl. Maj:t har arrendator!! af indragna chefsbohemmanet vid Södra Möre 3:dje Båtsmans-kompani Gettnabo N:o 1, om 1 mantal i Thorsås socken och Södra Möre härad af Calmar län, P. O. Hultén, i underdånighet anhållit, att, då dels under natten emellan den 1 och 2 Augusti 1865 en af honom å hemmanet samma år uppförd större logebyggnad jemte vagnsskjul blifvit af en orkanlik storm kullstörta»!, hvarigenom sökanden, enligt ett af ICronolänsmannen i orten tillika med två sakkunnige personer upprättadt värderingsinstrument, tillskyndats en förlust af 1,213 Rall- 10 öre, dels ock, jemlik! meddela»!! intyg af närboende landtbrukare, hemmanets åkerjord, ehuru åtgärder vidtagits att derifrån afleda vatten i enlighet med en af Stats-agronomen C. H. Magnet uppgjord plan, hvilken dock mast öfvergifvas i anseende till dermed förenade störa kostnader, fortfarande antingen vore i vattendränkt tillstånd eller lede af bottensyra, så att merendels klena skördar och stundom missvext inträffat, — Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att sökanden måtte beviljas ej mindre ersättning för den lidna förlusten genom logebyggnadens
kullstörtande,
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
kullstörtande med 1,213 R:dr, än ock nedsättning af arrendet från 57 tunnor 16 kappar åtminstone till 40 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn.
Häröfver hafva på nådig befallning Kammar-kollegium och Statskontoret den 30 December 1865 i underdånighet afgifvit utlåtande och dervid bifogat infordrade yttranden från såväl kronofogden i orten som äfven Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, af hvilka den förre, med afseende derå att Hultén gjort störa uppoffringar på bostället, till och med öfver sina tillgångar, äfvensom derå att han vore en redbar, arbetsam, hushållsaktig och ordentlig man, förordat ansökningen, hvaremot Kongl. Majr.ts Befallningshafvande väl funnit ersättning höra sökanden beredas för den honom af naturhändelse, utan eget förvållande, tillskyndade förlusten, men såsom skål mot nedsättandet af arrendeafgiften erinrat, att densamma blifvit frivilligt åtagen, att hemmanet genom odlingar mycket förbättrats, och att icke genom värdering blifvit styrkt, det arrendebeloppet öfverstege hvad efter stadgade grunder för hemmanet skäligen herde erläggas; dock ansåge Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enär kändt vore, att sökanden nedlagt betydliga kostnader för hemmanets förbättrande, såväl till häfd som åbyggnader, att han under åtskilliga år varit hemsökt af missvext, och att han befunne sig i betryckta ekonomiska omständigheter, sig höra tillstyrka eftergift af ett års arrendeafgift.
Derjemte hafva Kammar-kollegium och Statskontoret i underdånighet öfverlemnat ett af Kongl- Maj:ts Befallningshafvande, sedan dess ofvanberörda yttrande afgafs, insända af vederbörande Kommunalnämnd på sökandens begäran, den 9 Oktober 1865, rörande beskaffenheten af hemmanet Gettnabo upprättad! syneinstrument, deruti besigtningsmännen på anförda skål tillstyrkt bifall till sökandens begäran om arrendets nedsättande.
För egen del hafva bemälda Kollegier i underdånighet anfört, att ifrågavarande hemman den 19 Juli 1844 utarrenderats på 30 år, från midfastan 1845, till Olof Jonsson i Störa Tomtebo, emot ett årligt arrende af 57 tunnor 16 kappar, hälften råg och hälften korn; att detta arrende genom Resolution den 11 September 1856 öfverlåtits å sökanden; samt att Kongl. Maj:t, med afseende på den nödställda belägenhet, hvari Hultén sig befunne, dels i följd af inträffad missvext vid nämnda hemman år 1862, dels ock i anseende till de kostnader han fått vidkännas för uppförande af en större ladugårdslänga derstädes år 1863, genom nådigt Bref den 1 April 1864 medgifvit, att 1863 års arrendeafgift finge af sökanden erläggas åren 1865 och 1866 med hälften vid uppbördsstämma!! i början af hvardera året; och hafva Kollegierna, på de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anförda skäl, äfven ansett sig höra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes
Bih. till Riksd. Prof. 1367. 1 Sami. 1 Afd. ö Höft. 3
18 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 33.
i nåder föreslå Riksdagen, att sökanden ej allenast måtte undfå ersättning med 1,213 R:dr för den lidna förlusten genom logebyggnadens kullstörtande, utan äfven beviljas eftergift af ett års arrende, utgörande i nya måttet 362 kubikfot 2,50 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn.
Kongl. Näjd - bär tagit detta ärende i öfvervägande; och som Kongl. Näjd, på grund af hvad Dess Befallningshafvande sålunda anfört och i enlighet med Kollegiernas hemställan, anser såväl den sökta ersättningen 1,213 R:dr för förlusten genom ofvanberörda logebyggnads kullstörtande, som ock den af vederbörande föreslagna eftergift af ett års arrende för bostället skäligen höra Hultén tillgodokomma, vill Kongl. Näjd härmed i nåder föreslå Riksdagen att nämnda ersättning och eftergift bevilja; och anser Kongl. Näjd sig höra i sammanhang härmed tillkännagifva, att, då detta ärende den 2 Februari 1866 i underdånighet anmäldes, Kongl. Majd. som, med hänsigt dertill att tiden för Riksdagens sammanvaro då var långt framskriden, ansåg, att med aflåtande af nådig Proposition i ämnet borde bero intill donna Riksdag, emellertid beviljat Hultén anstånd med erläggande af hvad icke tilläfventyrs redan var af honom guldet å arrendet för tid efter slutet af år 1863; dock med iakttagande att den för arrendets utgörande ställda säkerhet under tiden icke förminskades eller tillintetgjordes.
Handlingarne i detta mål skola tillställas det Utskott, till hvilket frågan varder af Riksdagen öfverlemnad; och Kong], Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL
C. G. Lagercrantz.
Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 33.
19 Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Majxt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 22 Januari 1867.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve Manderström, samt
Statsråden: Grefve von Plåten,
Lagerstråle,
Bredberg,
Reuterskiöld,
Lagercrantz och von Ehrenheim.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Lagercrantz uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsatt förslag till nådig Proposition till Riksdagen i anledning af P. O. Hulténs underdåniga ansökning, dels om ersättning för förlust genom en loge-byggnads kullstörtande, dels ock om nedsättning af arrendet å det af sökanden arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo N:o 1.
Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, fann Kongl. Maj:t godt i nåder gilla berörda förslag samt befallde, att nådig Proposition i enlighet dermed, på sätt bilagan till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
C. F. Smerling.