angående det Franska mått- och vigtsystemets införande i Sverige för medicinskt bruk
Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o Bl.
iso 31.
Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Mars 1868, kl. 1 e. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående det Franska mått- och vigtsystemets införande i Sverige för medicinskt bruk; Gifven Stockholms Slott den 17 Mars 7868.
Sedan Kongl. Maj:t i § 5 af Dess nådiga Stadga om matt och vigt den 31 Januari 1855 medgifva, att den då brukliga medicinalvigten finge, intilldess annorlunda förordnades, på apotheken fortfarande begagnas till vägande af medikamenter efter läkares recept, och i § 10 af den under samma dag utfärdade förordning angående hvad vid verkställigheten af den nya stadgan om mått och vigt borde iakttagas, anbefallt vederbörande att till Kongl. Maj:t anmäla och föreslå hvad dervid kunde på Kongl. Maj:ts nådiga åtgärd ytterligare bero, så anmälde Ofverdirektören för landtmäteriet i underdånigt memorial af den 4 Augusti 1856, bland annat, att medicinalvigtens indelning visserligen vore lika i Sverige och flera andra uppgillra länder, men tyngden af medicinalskålpundet eller liberri ingenstädes lika, hvadan öfverensstämmelsen i indelningen vore af jemförelsevis föga värde, med anledning hvaraf ock Ofverdirektören hemställde, att den gamla medicinalvigten måtte inom viss bestämd tid afskaffas och derigenom den allmänna lagens stadgande, “att enahanda mått och vigt skall vara i hela riketändtligen blifva en sanning. Sedan vederbörande häröfver blifvit hörde och till denna framställning tillstyrkt bifall, förordnade Kongl. Maj:t genom nådig Kungörelse den 6 November 1857, hvars flesta bestämmelser finnas intagna i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Stadga om mått och vigt den 10 November 1865, att den förut brukliga medicinalvigten skulle med utgången af
Bih. till Riksd. Prof. 1868. 1 Sand. 1 Afd. 13 Hälft. 1
2 Kongl. May.ts nåd. Proposition N:o 31.
år 1862 afskaffa och den allmänna vigten i dess ställe derefter i all medikamentshandel brukas.
Sedan donna nådiga kungörelse utfärdades, hafva emellertid förhållanden inträda hvilka göra en ändring af den sålunda föreskrift medicinalvigten önskvärd. Uppå framställning af det i Köpenhamn år 1860 församlade Skandinaviska naturforskaremötet föreskref Kongl. Maj:t den 11 Oktober 1861, för beredandet af en så nära öfverensstämmelse som möjligt i grunderna för Svenska, Norska och Danska farmakopéerna och under förutsättning att enahanda beslut skulle blifva i Danmark fattadt, att, derest Sveriges farmakopé underkastades revision, de män, åt hvilka ett sådant uppdrag blefve lemnadt, egde tråda i gemenskap med de från de andra rikena för ändamålet utsedde personer. Till fullgörande af denna föreskrift och sedan Sundhets-kollegium, som det, enligt nådig instruktion åligger att öfverse och förbättra den Svenska farmakopéen, så ofta vetenskapens framsteg det påkallar, ansett nödigt att låta omarbeta den år 1844 af Kongl. Maj:t stadfästa^ och sedan början af år 1847 gällande sjette upplagan af Pharmacopcea Suecica och åt särskilda komiterade uppdragit detta arbete, både desse den 15 September 1865 i Stockholm sammanträdt med utsedde komiterade från Norge och Danmark, med hvilka äfven sedermera dels skriftliga, dels muntliga meddelanden i ämnet blifvit utbytta; och både ändamålet med de gemensamma öfverläggningarne blifvit i icke ringa mån befordradt deraf, att så val den Norska som den Danska farmakopéen behöfde underkastas revision samtidigt med den Svenska. Jemte anmälan härom hafva de Svenska komiterade uti en till nämnda Kollegium den 2 December sistlidet år aflåten skrifvelse dels meddelat att, sedan de tre rikenas delegerade enhälligt ansett en gemensam medicinalvigt, hvartill den Franska gramvigten syntes bäst passande, vara ett bland de väsendtligaste vilkoren för den öfverensstämmelse, som eftersträfvades, och de Svenska komiterade så mycket heldre måste instämma i denna åsigt, som en dylik förändring herde af många skal vara för Sverige särskild! särdeles önskvärd, så både uti det förslag till Svensk farmakopé, hvilket komiterade hoppades kunna under förra hälften af innevarande år aflemna, vigt- och längdbestämmelserna blifvit utsätta efter det Franska matt- och vigtsystemet, dels ock, alldenstund pröfningen af förslaget om en förändrad medicinalvigt möjligen kunde erfordra en längre tid, än granskningen och stadfästandet af farmakopéförslaget, ansett sig höra redan nu hos Kollegium anhålla, det Kollegium måtte hos Kongl. Maj:t hemställa, “att så snart den nu under omarbetning varande upplagan af Pharmacopcea Suecica blifver till efterrättelse gällande, det metriska mått- och vigtsystemet skall användas vid läkares ordination af läkemedel samt dessas afvägande och aflemnande från apotheken till medicinskt bruk, i stället för den genom Kongl. Kungörelsen den 6 November 1857 påbjudna allmänna vigten och det Svenska längdmåttet. “
3 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 31.
Såsom skäl för denna förändring, hvilken blifvit af Sundhets-kollegium förordad, hafva komiterade bland annat anfört:
att om än det förut i Sverige befintliga medicinalskålpundet eller libern något skilj de sig från den i grannländerna Norge, Danmark och Finland, äfvensom i Hannover, Wurtemberg, Baden, Hessen, Ryssland och Preussen antagna medicinallibern, skilnaden dock vore så ringa, att den icke lade något hinder i vä^en för användande af samma vigtbestämmelser vid läkemedlens bruk i de olika länderna, på samma gång det allmänt kända förhållandet emellan gran!vigten och medicinalliberns underafdelningar tillät en lätt verkställd reduktion af de sednare i de länder, der den förra var antagen såsom medicinalvigt, hvaremot den numera i Sverige genom Kongl. Kungörelsen den 6 November 1857 vid all medikamentshandel påbjudna allmänna vigten genom sin skiljaktighet från den, som brukades i Norge och Danmark samt andra länder, föranledde upprepade försök att utverka ändring härutinnan;
att vid det i Köpenhamn år 1860 hållna Skandinaviska naturforskaremötet önskan framställts om en gemensam medicinalvigt, hvilken önskan blifvit af Läkaresällskapet understödd, med förslag att till gemensam medicinalvigt föi Sverige, Norge och Danmark antaga gramvigten;
att Läkaresällskapet uti sitt år 1865 till Sundhets-kollegium afgifna yttrande rörande den nu under arbete varande farmakopé?!! förnyat denna önskan;
att af 229 läkare, som på uppmaning af Sällskapet yttrat sig i ämnet, 226 instämt i Sällskapets åsigt;
att i Norge det medicinska sällskapet i Christiania redan år 1856 ingått till vederbörande departement med framställning om det Franska vigtsystemets användande vid läkemedels dispensering, samt år 1863 förnyat donna framställning med den påföljd, att Storthinget, uppå Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, den° 28 April 1866 antog en lag, som den 12 Maj samma år erhöll Kongl. Maj:ts stadfästelse och bestämde, att det Franska metriska mått- och vigtsystemet skulle, vid den tid Kongl. Maj:t faun för godt utsätta, användas vid läkarnes ordinationer af medikamenter och dessas utlemnande från apotheken till medicinskt bruk “ ;
att jemväl i Danmark gramvigten ansåges komma att såsom medicinalvigt antagas i sammanhang med den under utarbetning varande Danska faimakopéen;
att genom lag af den 16 Mars 1867 gramvigten och dess underafdelmno-ar äro införda såsom medicinalvigt i den Preussiska monarkien efter ingången af året 1868, samt att ett lik artad t stadgande gäller för storhcrtigdömet Baden enligt kungörelse af den 30 Mars 1867 ;
4 Kong1. May.ts nåd. Proposition N:o 31.
att, utom i Frankrike, äfven i Holland, Belgien, Italien, Schweiz, Portugal och Spanien gramvigten redan förut är antagen dels såsom medicinalvigt, dels derjemte såsom allmän vigt;
... att, °“ den, Franska g™mvigten antoges till medicinalvigt, skulle Svenska lakares skrifter, hvari läkemedels doser eller andra vigt- och rnåttbestämmelser förekomma, blifva begripliga för alla, som förstå språket, således åtminstone af Danskar och . Norrmän, likasom tvärtom utländska arbeten i medicin, kemi och farmaci, hvari dylika uppgifter förekomma, skulle i de flesta fall utan besvärliga reduktioner kunna begagnas af vårt lands läkare och farmaceuter: hvarjemte dels Svenska läkares recept skulle kunna expedieras icke allenast på .Norska och Danska apothek, utan öfverallt der apothek finnas, och dels vid den mödosamma omräkning af medicinaltaxa!!, som årligen måste företagas, eu betydlig lättnad skulle beredas genom besparande af eljest nödig reduktion.
Öfver det sålunda tillkomna och väckta förslaget till förändrad medicinalvigt har Kongl. Maj:t infordrat Vetenskaps-akademiens och Landtmäteri-styrelsens underdåniga utlåtanden; och hafva båda tillstyrkt bifall till förändringen, dock med den inskränkning att det förordade nya mått- och vigtsystemet°må begagnas endast vid läkares ordinationer samt vid försäljning af läkemedel efter läkares recept, och således vid all annan försäljning af medikament utan recept fortfarande användas sådana matt och vigter, som skola, enligt den förnyade nådig» Stadgan angående matt och vigt i allmänhet, nyttjas vid handel eller eljest då varor efter mått eller vigt skola aflemnas eller emottaga^
.Kon"1, som numera, sedan gramvigten blifvit antagen till medicinal-
vigt icke allenast i Norge, utan äfven i de andra länder, med hvilka Svenska läkare och apotekare hafva den mesta vetenskapliga och kommersiela samfärdseln, funnit införandet i Sverige, för medicinskt ändamål, af ifrågavarande vigt, äfvensom af metern och dess underdelning»!’ såsom längdmått, medföra flera väsendtlig» fördela!-, vida öfvervägande af förändringen framkallade oläo-eneter, till hvilka äro att hänföra blifvande, dock antagligen mindre betydande kostnader för det allmänna till anskaffande af likare "och modeller till de nya måtten och vigterna samt för apothekarne till inköp och justering af erforderliga matt- och vigtsatser, vill derföre härmed föreslå Riksdagen att förklara, det Kongl. Maj:t, så snart alla för förändringen erforderliga förberedande åtgärder hunnit vidtagas, må, utan hinder af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers o-eroensamt fattade beslut om antagande för Riket af ett enda slag af mitt och vigt, föioidna om det Franska vigt- och måttsystemets begagnande vid läkares ordinationer samt vid försäljning på apothek af läkemedel efter läkares
5 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 31.
De till målet hörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL.
G. Lagerstråle.
Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet d Stockholms Slott den 17 Mars 1868.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve Manderström, Statsråden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Ehrenheim,
Abelin.
Slutligen anmälde Departements-chefen, Statsrådet Lagerstråle den af Sund hets-kollegium väckta frågan att, sa snart den under omarbetning varande upplagan af Pharmacopcca Suecica blifvit till efterrättelse fastställd, det metriska matt- och vigtsystemet skall, i stället för det nu föreskrifna, användas vid läkares ordination af läkemedel samt dessas afvägande och utlemnande från apothe-
6 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 32.
ken till medicinskt bruk; hemställande Departements-chefen, efter lemnad redogörelse för innehållet så väl af bemäld» Kollega underdåniga framställning i ämnet som af Vetenskaps-akademiens och Landtmäteri-styrelsens deröfver meddelade utlåtanden, att Kongl. Maj:t täcktes besluta aflåtande af nådig Proposition till Riksdagen i öfverensstämmelse med ett i sådant afseende uppsatt, nu uppläst förslag;
och behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, gilla berörd» förslag, samt förordna att, i enlighet dermed, nådig Proposition angående det Franska mått- och vigtsystemets införande i Sverige fö,r medicinskt bruk skulle, sådan den finnes detta protokoll bilagd,Intill Riksdagen afgå.
Ex protocollo W. Th. Strokirk.
iV© »2.
Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Mars 1868, kl. 1 e. m.
Kongl. Moj:ts nådiga Proposition till Biksdagen, angående förändrade bestämmelser i fråga om utmyntning af guldmynt; Gifven Stockholms Slott den il Mars 1868.
Genom en den 23 December 1865 afslutad konvention har emellan Frankrike, Belgien, Italien och Schweiz aftal träffats om gemensamma bestämmelser i afseende å vigt, halt, remedia, storlek och oinloppsgränser för de inom nämnda stater präglade myntsorter, såväl af silfver som af guld. Dervid har i fråga om guldmynten öfverenskommits, att sådana skulle präglas till värden af 100, 50, 20, 10 och 5 francs till diameter af 35, 28, 21, 19 och 17 millemétres, alla af samma legering, innehållande 900 delar fint guld på 1,000 delar af myntens vigt med xinro remedium så öfver som under råtta halten, samt till vigt af 3,22580 grammes för 10 francs stycket och i förhållande derefter för de andra myntslagen, med remedium af TtjW för 100 och 50 francs, xtnnr för 20 och