med förslag till utgiftsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och Skogs- Iciroverken, att gälla från och med, år 1870

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

/

TV:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli d. 1 Mars 1869, kl. 6 e. m.

Konc/l. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till utgiftsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och Skogs- Iciroverken, att gälla från och med, år 1870; Gifven Stockholms Slott den 19 Februari 1869.

Sedan Skogsstyrelsen, hvilken redan den 9 Maj 1859 afgifvit underdånigt förslag till Instruktion för Styrelsen, deruppå, efter verkställd omarbetning af berörda förslag, den 26 April 1862 till Kongl. Maj:t inkommit ej blott med det sålunda omarbetade instruktions-förslaget, utan ock med förslag till Instruktion för Skogs- och Jägeristaten äfvensom till Aflöningsstater såväl för Skogsstyrelsen och Skogsstaten som för Skogsläroverken; och samtliga dessa förslag derefter varit till Skogsstyrelsen återlemnade, bland annat, för att bringas till öfverensstämmelse med de under tiden utkomna Utsynings-förordningen den 21 December 1865 och Förordningen om hushållningen å de allmänna skogarne den 29 Juni 1866, har Skogsstyrelsen den 29 Juni 1867 afgifvit förnyade underdåniga förslag till omförmälda Instruktioner och Aflöningsstater, hvarefter dessa sistnämnda förslag utgjort föremål för de vid 1868 års skogsmöte församlade skogstjenstemäns förhandlingar och Skogsstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 24 sistlidne Oktober, med insändande af protokollet öfver dessa förhandlingar, tillika för egen del yttrat sig öfver hvad dervid förekommit. Då emellertid de af Skogsstyrelsen sednast afgifna instruktions-förslagen äro grundade, bland annat, på det antagande, att utgifterna för Statens skogsförvaltning hädanefter skulle, såsom för Bill. Ull lektid. Prof. 1861). 1 Sami 1 Afd. 11 Käft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

närvarande sker, bestridas från den till Kongl. Maj:ts disposition ställda Skogsplanteringskassan, dit ock i allmänhet inkomsterna af Statens skoo-ar ingå, men i vederbörande Statsdepartement, under ärendets beredning till underdånig föredragning, det ansetts_ lämpligare och med god ordning- mera öfverensstämmande, såväl att inkomsterna från Staten.?

och beräknades bland ofri ga, statsinkomster som att

skogar upptoges veu ucmjoiauco . o

utgifterna för berörda skogars förvaltning bestredos från dertill a i livets

anslagna

O

allmänna

utgiftsstat

(4iiiuiuiiii> M ..............e___ medel, sa hafva i nämnda departement,

under förutsättning att nyssberörda grundsats i fråga om Skogsförvaltniagens inkomster och utgifter komma att af Kongl. Maj:t godkännas, de ‘föreslagna båda Instruktionerna blifvit i öfverensstämmelse dermed omarbetade och dervid sammanförda till en enda, hvarefter Kong!. Magt, som den 5 nästlidne Januari förehaft ärendet till nådig pröfning, ej mindre gillat omförmälda grundsats tillika med öfrig a hufvudgi vindel för sistnämnda instruktions-förslag, än äfven för . sin del fattat nådigt beslut rörande de af Skogsstyrelsen föreslagna utgiftsstater för Styrelsen, Skogsstaten och Skogsläroverken; Och, sedan Kongl. Maj:t uti till Riksdagen den 12 i nämnda månad afiåtna nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, med tillkännagifvande, att berörda utgiftsstater, sådana de blifvit af Kongl. Maj:t godkända, slutade pa eu summa af 269,300 Riksdaler, deraf likväl 5,421 Riksdaler 94 Öle betäcktes genom den uppskattade afkastningen af skogspersonalens boställen, hos Riksdagen äskat att till bestridande såväl af utgifterna för ifrågavarande stater, efter afdrag af sistnämnda belopp, som af de föi skogsväsendet i (ifrigt erforderliga kostnader, matte under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel uppföras ett anslag af 353,878 Riksdaler 6 öre, deraf 90,000 Riksdaler skulle ega natur af reservationsanslag; så vill Kongl. Maj:t nu

Maj:t för dess del godkända 0 , ^ _

vid till upplysning i ämnet jemväl omförmälda instruktions-förslag, hvliket till sina hufvudgrunder blifvit af Kongl. Maj:t gilladt, men med hvars slutliga pröfning kommer att anstå i afvaktan på Riksdagens beslut, rörande såväl utgiftsstaterna som den föreslagna förändringen i

till pröfning af Riksdagen framlägga merberörda af Kong!, utgiftsstater

Bifogande Kongl. Maj:t der-

såväl utgiftsstaterna

sättet för bestridande af skogsförvaltningsutgifterna.

Hvad då först angår sjelfva organisationen af Skogsstyrelsen och Skogsstaten, så består Skogsstyrelsen för närvarande, enligt Kongl. Bref-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

vet den 29 Januari 1859, af eu Generaldirektör och Chef samt af en Sekreterare och en Kamererare såsom föredragande af de till Styrelsens befattning hörande ärenden.

Denna organisation är betydligt inskränkt emot hvad som varit föreslaget dels af 1856 års Skogskomité, hvilken först väckte fråga om Skogsstyrelsens inrättande, och dels af bemälda Styrelse sjelf uti dess båda instruktions-förslag af 1859 och 1862. Skogskomitéen hade nemligen ansett att, utom Chefen, en Sekreterare och en Kamererare, i Styrelsen äfven herde finnas en Aktuarie och Registrator samt tre Revisorer, och Skogsstyrelsen har i nämnda instruktions-förslag förordat hufvudsakligen enahanda organisation, med den skilnad att Styrelsen 1859 upptagit eu Fiskal i stället för eu af de tre Revisorerna och 1862 sammanslagit Aktuariens befattning med en af de båda återstående Revisorernas. Anledningarne till den inskränkning i den föreslagna organisationen, som genom 1859 års nådiga Bref likväl endast »till en början» och »tillsvidare» vidfoga, angifvas i samma Bref hafva varit dels att den af Skogskomitéen föreslagna nya Skogsordning^! då ännu ej blifvit utfärdad, dels att den grundsats, som komité en uppställt angående Statens rätt att under vissa omständigheter taga befattning äfven med enskildas skogar, icke blifvit af Kong]. Maj:t och Riksdagen »för det» då »närvarande» antagen och dels att den talrika skolpersonal inom länen, hvilken komitéen under nyssnämnda förutsättningar föreslagit, syntes kunna åtminstone tills vidare utan skada betydligen inskränkas.

Skogsstyrelsen bär nu, vid öfverlemnande af sitt sednaste, År 1867 afgifna instruktions-förslag, erinrat, att af de orsaker, Indika 1859 föranledde omförmälda inskränkning i Styrelsens af komitéen föreslagna personal, den vigtigaste numera bortfallit sedan genom 1865 och 1866 års skogsförfatt)lingar ny Skogsordning kunde anses vara utfärdad samt derjemte Skogsstaten åtminstone i de norra länen erhållit en utvidgning, som medfört betydlig tillväxt i Skogsstyrelsens göromål; Men ehuru således anledning kunde förefinn as att för Styrelsen begära en väsendtligare personaltillökning, hade Styrelsen likväl inskränkt sig till att i sådant afseende upptaga allenast en Kanslist för utskrifning och expediering af handlingar samt för att vid behof biträda med registrering och revisionsarbeten.

Kongl. Maj:t antager visserligen, att det inom en icke särdeles aflägsen framtid skall blifva Styrelsen svårt att utan förökning af de arbetskrafter, som nu stå till dess disposition, hinna med erforderlig omsorg handlägga de ständigt växande tjenstebestyr, som tillhöra dess befattning, men då för närvarande, och så länge för vården af Statens

4 Kol tgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

skogar utöfver hvad de lemna i afkastning tillskott af andra statsmedel erfordras, den största möjliga hushållning uti ifrågavarande afseende måste iakttagas, samt Styrelsen sjelf ansett sig kunna nu umbära annan personaltillökning än af ett kanslibiträde, så har Ivongl. Maj:t för Sin del ingenting att deremot erinra. Beträffande åter den föreslagna nya kanslistbefattningen, synas så beskaffade göromål som de, Indika äro ämnade att åt denna nya tjensteman anförtros, lämpligast besörjas genom extra kanslibiträden, hvarföre ock, då Kong!. Maj:t funnit Sig icke höra bifalla inrättande af eu särskild kanslistil efattning vid Styrelsen, Kongl. Maj:t deremot bär nedan kommer att föreslå, det beloppet af den för samma befattning afsedda aflöning i stället tillägges anslaget till extra kanslibiträden hos Styrelsen.

Vidkommande dernäst Skogsstaten i orterna, så är det egentligen en fråga, som synes förtjena en närmare uppmärksamhet, nemligen den om lämpligaste organisationen af den kontroll, som öfver den förvaltande skogspersonalens tjensteverksamhet torde höra finnas. Denna angelägenhet, hvilken allestädes anses särdeles maktpåliggande och hos oss blifvit ännu vigtigare, sedan den vederbörande Länsstyrelser nu med skogsförvaltningeii inom länen tillkommande befattning, hvilken enligt 1838 års Instruktion innebär, bland annat, ett verkligt befäl öfver länets Skogsstat, genom den nya skogslagstiftningen väsendtligen inskränkes, är i utlandet på olika ställen, enligt hvad Skogsstyrelsen upplyst, ordnad efter t värme olika grunder, nemligen antingen så, att en särskild tjenstegrad af Skogsstaten omhänderhar kontrollen, eller så att donna utöfvas af Skogsadministrationen, hvilken i sådant ändamål årligen utsänder sina ledamöter. Med anledning häraf har ock Skogsstyrelsen till frågans läsning afgifvit tvänne alternativa förslag. Enligt det ena, hvilket Styrelsen benämnt »hufvudförslaget», skulle ifrågavarande kontroll för hela riket utöfvas af 6 Öfverjägmästare, hvilkas tjenstebefattning skulle vara hufvudsakligen derför afsedd. Enligt det andra förslaget åter skulle i södra och mellersta delen af riket icke finnas några för kontrollen särskild! afsedda fasta tjenstebefattningar, utan densamma ombesörjas genom dertill af Skogsstyrelsen för hvarje år förordnade personer, och i sådant afseende ett anslag af 10,000 Riksdaler ställas till Styrelsens disposition.

Rörande dessa båda förslag har Skogsstyrelsen vidare anfört, att den förstnämnda metoden för kontrollen onekligen vore förenad med väsendtligt fördelar, bestående deruti att de kontrollerande blefvo allt mera förtrogne med sina inspektionsdistrikter och att de utöfvade ett ständigt förmanskap i förhållande till den öfriga skogspersonalen, hvil-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

ken derjemte uti möjligheten att befordras till öfver]ägrnästaretjensterna kunde motse eu i ekonomiskt hänseende ljusare framtid. Men å andra sidan vore denna metod icke heller utan sina olägenheter. De synnerligen ansträngande kontrollresorna öfver de vidsträckta distrikterna torde nemligen, derest de rätt utfördes, inom eu jemförelsevis kort tid gorå ifrågavarande tjensteman i viss mån otjenst!) ar a och, om ändamålet då ej skulle förfelas, måste de äldre pensioneras och ersättas med nya, hvithet åter skulle medföra eu väsendtligt ökad kostnad. Att inom hvarje län hafva eu uteslutande för kontrollen anställd tjensteman skulle jemväl blifva allt för dyrt och att, såsom nu i allmänhet vore förhållandet, öfverlemna detta bestyr åt en, som tillika innehade revier inom länet, hade genom den erfarenhet, som redan vunnits, visat sig helt och hållet olämpligt, dels emedan det revier, som af eu dylik ständig kontrollant sköttes, förblefve utan nödig kontroll, och dels emedan donna tjensteman beqvämlighet vid förvaltningen af eget revier manade till allt för mycket öfverseende med de brister, som inom länets öfriga revier kunde förefinnas. I anseende härtill funne Styrelsen den, enligt andra alternativet, föreslagna kontrollmetoden icke höra helt och hållet lemnas utan uppmärksamhet. Väl kunde ej Styrelsen med den fåtaliga personal, som för densamma föreslagits, genom sina egna tjensteman kontrollen utöfva, men Styrelsen ansåge dock ändamålet kunna vinnas, derest eu viss summa ställdes till dess disposition, med rätt för Styrelsen att förordna lämpliga och skickliga personer bland Revierförvaltarne att, mot visst arfvode och reseersättning, verkställa kontroll inom ett eller flera län; dock ej inom det, der den sålunda förordnade sjelf vore Revierförvältare. Styrelsen hade härvid ej tänkt sig denna kontrollant såsom en förman för de öfriga på samma grad stående skogstjenstemännen, hvilken skulle kunna åt dem meddela befallningar och föreskrifter, utan endast såsom en af Styrelsen utsänd person, den der både att uppfatta sakförhållanden och i ett protokoll framlägga dessa inför Styrelsen, som egde att vidtaga med anledning deraf erforderliga åtgärder, hvarefter Chefen borde på sina inspektionsresor tillse att kontrollen motsvarade ändamålet. Genom en sådan anordning vunnes dels minskad kostnad, såväl omedelbart som i fråga om pensionering, dels ock tillfälle att till kontrollens utöfvande begagna de skickligaste och lämpligaste personerna, Indika af utsigten att ånyo erhålla ett sådant uppdrag skulle sporras till nit och drift, hvarförutan de ej vidare kunde komma i åtanka. Hvad sålunda blifvit anfördt rörande tillfälliga kontrollanter egde dock tillämplighet endast på rikets södra och mellersta delar, der kontrollen komme att i främsta rummet, om ej uteslutande,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

afse sjelfva skogshushållningen och att blifva inskränkt till sommar- och höstmånaderna. I de norra provinserna åter, der spanandet efter åverkan vore hufvudsak, och der ständiga resor i sådant ändamål erfordrades, syntes fasta inspektör sbefattningar hafva ett afgjordt företräde, helst det ej torde behöfva befaras, att inspektörerna skulle underlåta att företaga nödiga kontrollresor, till hvilka de manades, utom af pligten, äfven af egen fördel i anseende till de beslagareandel, som dervid kunde vara att vinna.

Sedan frågan derefter utgjort föremål för öfverläggning på skogsmötet och det öfvervägande antalet af mötets medlemmar uttalat sig för det af Skogsstyrelsen framställda hufvudförslaget. hvilket afser anställande af fasta kontrollanter, har Skogsstyrelsen i anledning deraf uti sitt underdåniga memorial deri 24 nästlidne Oktober rörande förevarande ämne vidare anfört: att Styrelsen vill ej både något att erinra emot det företräde, som lenmats det af Styrelsen i främsta rummet uppställda förslag, men ansågs sig höra bemöta de anmärkningar, hvilka på mötet blifvit gjorda emot Styrelsens andra förslag. Dessa anmärkningar voro hufvudsakligen, att detta sednare förslag uteslöts möjligheten af avancement, icke lemnade utrymme för ett såsom nödigt ansedt förmansskap, anledning till mindre godt förhållande mellan Itc vi erförv altarne lemnade tillfälle för kontrollanterna att vinna den lokalkänneför en sjelfständig, åt ledning oberoende kontroll erfordrades. Beträffande dessa anmärkningar kunde nu Styrelsen i afseende på R e v ier t ör v altan i e föreslagit, ^ löneklasser med gradvis stigande inkomster stemännen att, i likhet med Statens agrono tarskolorna, efter hand inträda i förbättrade vilkor, det omordade avancementet kunde anses åtminstone mindre väsendtligt; att, om Reviertörvaltarnes af instruktion eller eljest bestämda tjensteåtgärder tid efter annan kontrollerades, något permanent förmanskap syntes ej vara oundgängligt; att, om eu skicklig Revierförvaltare erhölls förordnande att i och för kontroll taga kännedom och till Styrelsen afgifva berättelse om förhållandena inom åtskilliga revier, sådan förrättning ej, på sätt vid mötet antyddes, borde kunna vara motbjudande för honom sjelf eller alstra afvighet' å de kontrollerades sida, samt att en skogstjensteman,

förtrogen med skog i allmänhet, för att känna

gåfve samt ej dom, som

an dragas, att, derest, på sätt genom inrättande af visshet bereddes skogstjenoch lärarne vid elemen-

som

SI

O

vore

sig fullkomligt

tillräckligt

_ O

oberoende af annan

ledning och anvisning, än som af

kartor och hushållningsplaner stode att vinna, ej kunde ifrågakomma till erhållande af kontrollant-förordnande.

Vid jemförelse af Skogsstyrelsens båda ifrågavarande förslag finner

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 21.

7 Kongl. Maj:t hufvudförslaget ega obestridliga fördelar, dels deruti att den kontrollerande tjenstemannen, hvilken enligt detta förslag förutsattes ega stadigt hemvist inom distriktet, derigenom har tillfälle att om dess lokal- och personalförhållanden förvärfva sig eu närmare kännedom, som måste i betydlig man underlätta kontrollens utöfning, och dels deruti, att enligt samma förslag den kontrollerande skulle innehafva eu högre embetsställning än de kontrollerade, så att lämpligen kan åt honom uppdragas att, jemte afgifvande af inspektionsberättelse till Skogsstyrelsen, tillika, i händelse något anmärkes, som synes tarfva rättelse, sjelf på stället vidtaga dertill erforderlig åtgärd, hvilket Kong]. Maj:t föreställer sig skola väsendtligen bidraga till att gorå kontrollen verksam. Dessutom bör icke heller lemnas ur sigte den fördel, som genom eu sådan högre embetsställning hets den kontrollerande vinnes äfven i det hänseende, att lian på grund deraf kan konstitueras till en gemensam chef för hela den förvaltande och bevakande personalen inom distriktet och såmedelst komma att utgöra både eu sammanhållningspunkt för berörda personal och eu mellanlänk emellan densamma och den aflägsna Centralstyrelsen i Stockholm.

_ De fördela!', som sålunda åtfölja kontrollens öfverlemnande åt eu särskild högre tjenstegrad inom Skogsstaten och Indika icke kunna anses uppvägas af den jemförelsevis mindre betydliga besparing i kostnad, som genom den andra metodens antagande skulle vinnas, synas Kongl. Maj:t böra tillförsäkra företrädet åt den organisation, som innefattas i Skogsstyrelsens hufvudförslag. Då emellertid en kontroll, som utöfvas af enkom dertill för lifstiden anställde tjensteman, lätteligen, med tjenstemännens tilltagande ålder, förslappas och förfaller till slentrian, har Kongl. Maj:t sökt att modifiera berörda organisation så, att. äfven med dess antagande skulle vinnas de garantier för att kontrollen alltid varder med nit och eftertryck hand häfd, hvilka onekligen lemnas af Skogsstyrelsens alternativförslag; och har Kongl. Maj:t trött Sig ernå detta mål genom användande af den redan i fråga om rektorsembetena vid elementarläroverken med framgång försökta grundsats, att de högre tjensteman, åt hvilka kontrollen öfver de underlydande anförtros, icke till sin befattning utnämnas för lifstid eller ens förordnas »tills vidare,» i hvilket sistnämnda fall det alltid skall befinnas svårt att utan bestämd försummelse eller öfverträdelse skilja en sålunda förord nåd tjensteman fiån sitt uppdrag, utan till befattningen förordnas för en viss tidrymd af t. ex. 5 eller 10 år, efter hvilkas förlopp förordnandet upphör af sig sjelf, såvida det icke linnés höra förnyas.

Kongl. Maj:t har alltså för sin del ansett, att med afseende å ifra-

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Dåvarande kontroll hela landet borde indelas i ett lämpligt antal inspektionsdistrikter, att kontrollen och uppsigten öfver skogsförvaltnmgen inom hvarje sådant distrikt herde anförtros åt en särskild skogstjensteman med högre embetsställning än Revierförvaltarne och hvilken i likhet med de tjensteman, som hufvudsakligen i enahanda syfte blifvit ge nom Kongl. trefven den dl Mars 1865 och den 11 Maj 1866 anställde i Norrland, torde höra benämnas Skö g sinspektör, samt att desse tjensteman herde till sina befattningar förordnas på viss tid, som efter omständigheterna i hvarje särskild! fall skulle bestämmas. Ivongl. Maj:t har derjemte tänkt sig, att, då det val vanligen skulle blifva en skogstjenkeman i närmast lägre grad eller möjligen eu lärare vid något åt skogsläroverken, som komme att hugnas med ett sådant förordnande, hans förutvarande befattning under den tid, förordnandet omfattar, skulle emot dermed förenade inkomster skötas af eu vikarie, på det han ma kunna efter förordnandets upphörande dertill återvända._ Måhända torde han under nämnda tid äfven höra bibehållas vid det till donna befattning möjligen hörande boställe, emot erläggande till vikarien åt så myc ket, som motsvarar boställets uppskattade afkastning. I sådant fall lärer det för öfrig! falla af sig sjelf, att, i händelse boställe! är beläget utom det distrikt, till hvars Skogsinspektör boställshafvaren blifvit för ordnad, han icke kan få derstädes vara boende och sjelf ombesörja dess skötsel.

Beträffande den öfriga skogspersonalen i orterna har Skogsstyrelsen föreslagit, att under de kontrollerande tjenstemännen skulle finnas endast ett slags ordinarie förvaltande tjensteman, hvilka borde med eu Gemensam benämning kallas Jägmästare och alla vara Revierförvaltare äfvensom att den under Revierförvaltarne ställda bevakande pei sonalen likaledes skulle erhålla eu för alla lika benämning och kallas Kronojäqare; Och liar Kongl. Maj:t för sin del ingenting att häremot påminna.

Beträffande nu utgiftsstaterna och dervid först den för Skogsstyrelsen, så äro för närvarande utgifterna för detta embetsverk fastställda att utgå med följande belopp, nemligen:

Generaldirektören och Chefen, lön.........................................................

Sekreteraren, lön ............................................................................... (

Kamererare!!, lönen genom Kongl. B ref ve t den 21 Januan 18o9

7.000.

4.000.

bestämd till 3,000 Riksdaler, hvaraf likväl till den nu\a rande tillförordnade Kamererare!! utgår endast ett arfvode af

Vaktmästare^ lön ........................................................................................

Resepenningar för inspektionsresoi

600.

500.

3,000.

Transport 15,100.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

9 Transport 15,100.

Expenser ................................................................................................. 5qq_

Renskrifning ....................................................................................... i qqq.

Hyra och ved ................................................................................................. 700.

Summa Riksdaler 17,300.

Skogsstyrelsen har nu, utom uppförande af ofvan omförmälda kanslistbefattning med 1,500 Riksdaler i lön, för öfrig! häruti föreslagit de förändringar, dels att, då Kamererarens lön, sådan den genom 1859 års Bref blifvit bestämd, numera ej kunde anses tillräcklig för en i hufvudstaden stationerad, med sitt embete uteslutande upptagen tjensteman af den grad, som Kamererare!! borde innehafva, denna lön' måtte höjas till 3,500 Riksdaler, dels att anslagen till renskrifning och expenser skulle sammanföras till ett enda anslag för »Extra kanslibiträden, expenser och materialier» och, så vida förslaget om den nva kanslistbefattningens inrättande bifölles, nedsättas från 1,500 Riksdaler till 1,000 Riksdaler, samt dels, för den händelse lämplig lokal icke kunde åt Skogsstyrelsen beredas i någon Kronans egendom, att i stället för nuvarande anslag till hyra och ved, 700 Riksdaler, måtte uppföras tvänne särskilda anslag, ett till »hyra för embetslokal och bostad åt vaktmästaren, 1,000 Riksdaler» samt ett till »ved, 300 Riksdaler» eller inalles 1,300 Riksdaler, hvarigenom allt ifrågavarande stat skulle komma att sluta på ett belopp af 21,800 Riksdaler.

Då, till följd af sednare Riksdags beslut om användandet af den Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomen vid Skeppsbron här i staden, Skogsstyrelsen inom kort kommer att, efter nämnda egendoms ombyggande, deruti inrymmas, så lärer något anslag till »Hyra för embetslokal och bostad åt Vaktmästaren» icke behöfva i staten uppföras; hvarjemte Kongl. Maj it, på sätt redan nämnts, funnit Sig icke höra medgifva^ det begärda anslaget för inrättande af en ny kanslistbefattning lins Styrelsen. Genom uteslutande af dessa båda anslag uppstår således eu besparing af tillsammans 2,500 Riksdaler. Som emellertid de i förhållande till. Skogsstyrelsens fåtaliga ordinarie personal redan särdeles omfattande tjenstebestyr, som nu tillhöra Styrelsen, komma att i följd af härvid bifogade förslag till Instruktion för Styrelsen, derest detsamma antages, erhålla eu icke obetydlig tillvexla, hvilken icke varit af Styrelsen af sedd vid uppgörande af dess statsförslag, samt det med afseende ej mindre härå än å indragningen af den föreslagna kanslistbefattningen synts vara nödigt att väsendtligen förhöja det af Styrelsen med 1,000 Riksdaler _ uppförda anslag till extra kanslibiträden o. s. v., så har Kongl. Maj:t för Sin del funnit hela ofvanberörda besparing 2,500

Bih. till Rik sd. Prof. 18611. 1 Sami. 1 Afd. 11 Hult. 2

10 Kongl. Majtis Nåd. Proposition N:o 21.

Riksdaler böra tilläggas nyssnämnda anslag, hvithet derigenom kommer att utgöra 3,500 Riksdaler. Föröfrigt har ifrågavarande afiöningsstat med oförändrad slutsumma af 21,800 Riksdaler blifvit af Kongl. Maj:t godkänd, sådan den af Skogsstyrelsen föreslagits.

Skog sstaten i orterna består för närvarande, enligt en vid Skogsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 29 Juni 1867 fogad tablå, af 2 Skogsinspektörer, 7 öfverjägmästare, 13 Jägmästare, 53 öfverjägare samt 158 Underjägare, Planteringsvaktare och Skogsuppsyningsmän, hvarförutom äfven åtskilliga Allmänningsskogvaktare hittills aflönats af Staten; Och utgå till denna personal i de särskilda länen nu följande aflöning^ belopp nemligen:

Stockholms län

Upsala län

Södermanlands län

Östergötlands län

Jönköpings län

Kronobergs län

Calmar län

1 Jägmästare lön .........

1 Öfverjägmästare lön

3 Öfverjägare lön

5 Underjägare lön.......

1 Öfverjägmästare lön

2 Öfverjägare lön ......

1 Underjägare lön......

2 Underjägare lön.......

1 Öfverjägmästare lön

4 Öfverjägare lön ......

5 Underjägare lön......

1 Jägmästare lön..........

1 Jägmästare lön.........

1 Öfverjägare lön ......

1 Öfverjägare lön hyresersättning 1 Öfverjägare lön 4 Underjägare lön reseersättning.....

........................... 1,200.

................ 2,000.

ä 1,000. 3,000.

å 200. 1,000. 6,000.

................ 1,600.

å 1,000. 2,000.

.............. 250.

a 150. oOO. 4,150.

................ 2,000.

å 1,000. 4,000. å 250. 1,250. 7,250.

............................. 1,000.

.............. 1,000.

............... 1,000- 2,000.

aflönad af Hus-

................ 2,000.

. 1,000.

■ _200. 1,200.

................ 1,000.

, å 330.

a 100. 1,720.

............... 300.

1 Underjägare lön

2 Planteringsvaktare lön......... å 300. 600.

hvarförutom till skogvaktare å allra änningar och till extra Underjägare utgår ........................................... 2,150. 8,970.

Transport 30,570.

1 Planteringsvaktare, hittills hållningssällskapet.

1 Öfverjägmästare lön .........

Gotlands

Blekinge

Christianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Elfsborgs

Skaraborgs

Wermlands ()rebro

Westmanlands

Kopparbergs

Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21. n

Transport 30,570.

län 1 Jägmästare lön .................................. 1 200.

län 1 Öfverjägare lön .................................. 1,000.

län 1 Jägmästare lön .................... 1,200.

1 Öfverjägare lön........................ 1,000.

5 Planteringsvaktare lön ......... 450. 2.650.

län 1 Jägmästare lön .................................. 1,000.

län I öfverjägare lön....................... 1,000.

4 Planteringsvaktare lön ä 300. 1,200. hvarförutom till en sandplantör utgår........................... 1,000. Z,200.

Bohus län 1 Öfverjägare lön ................................... 1,000.

län 1 Öfverjägmästare lön.............. 1,600.

2 Öfverjägare lön..... å 1,000. 2,000.

15 Underjägare lön ... k 250. 3,750.

hvarförutom till skogvaktare

å allmänningar utgår ......... 500. 7 850.

län 1 Öfverjägmästare lön............... 2,000.

3 öfverjägare lön...... k 1,000. 3,000.

2 Öfverjägare lön..... å 750. 1,500.

17 Underjägare lön..... ä 250. 4,250.

1 Skogsuppsyningsman lön...... 250.

1 Skogsuppsyningsman lön...... 45.

hvarförutom till skogvaktare

å allmänningar utgår ........ 400. j j 445

län 1 Öfverjägare lön ................... 1,000.

1 öfverjägare lön .................. 750. 1,750.

län 1 öfverjägmästare lön.............. 1,600.

1 Öfverjägare lön....................... 1,000.

2 Under]ägare lön ...... k 250. 500. 3,100.

län 1 Jägmästare lön...................... 1,200.

2 öfverjägare lön...... å 1,000. 2,000.

hvarförutom till skogvaktare

å allmänningar utgår............ 750. 3,950.

län 1 Jägmästare lön ........ 1,200.

reseersättning ............ 500. 1,700.

reseersättning........ å 400. 2,800.

Transport 4,500. 68,715.

12 Kopparbergs

Gefleborgs

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Transport

län 12 Skogsuppsyningsmän lön a 250.

reseersättning ..................... a 100.

hyresersättning ................. ä 50.

........... 1,200.

........... 500.

........ a 1,000.

........ a 400.

län 1 Jägmästare lön

reseersättning 3 Öfverjägare lön. reseersättning....

8 Skogsuppsyningsmän lön a

Wester-Norrlands län

reseersättning..........

hyresersättning.......

Skogsinspektör lön

reseersättning ........

Jägmästare lön ......

reseersättning ........

250.

100.

50.

4,500.

4,800.

1,700.

4,200.

3,200.

4,000.

750.

3 Öfverjägare lön ...........

reseersättning.................. ä

12 Skogsuppsyningsmän lön a

1,200.

500.

1,000.

400.

4,750.

1,700.

Jemtlands

reseersättning ... hyresersättning

län 1 Jägmästare lön reseersättning .

cl

a

250.

100.

50.

1,200."

500.

2 Öfverjägare lön............... a 1,000.

reseersättning ................. a 400.

9 Skogsuppsyningsmän lön a 250.

reseersättning.................. ä 100.

hyresersättning ............... ä 50.

4,200.

4.800. 1,700.

2.800.

Westerbottens

lan

1 Jägmästare lön reseersättning.....

......... ä 1,200.

............. 600.

6 Öfverjägare lön............... ä 1,000.

reseersättning.................. a 400.

21 Skogsuppsyningsmän lön a

Norrbottens

län 1

reseersättning..........

hyresersättning.......

Skogsinspektör lön reseersättning .........

250. a 100. a _50.

ä 4,000."

1,000.

3,600.

1,800.

8,400.

8,400.

5,000.

Transport 5,000.

68,715.

9,300.

9.100.

15,450.

8.100.

18,600.

129,265.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 21.

13 Transport 5,000. 129,265.

Norrbottens län 1 Jägmästare lön

1,200.

600- 1,800.

reseersättning

9 Öfverjägare lön reseersättning ...

a -100. 12,600.

k 1,000.

30 Skogsuppsyningsmän lön

a 250. a 100.

reseersättning . hyresersättning

JO- 12,000.

Summa 160,665.

Skogsstyrelsen liar nu, för den händelse att, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t här ofvan bifallit, kontrollen öfver den egentligen förvaltande personalen kommer att öfverlemnas åt en särskild högre tjenstegrad, ansett skogsstaten i orterna höra för framtiden bestå af 6 öfverjägmästare såsom kontrollerande chefer, hvar inom sitt distrikt, 75 Jägmästare såsom revier-förvaltare och 160 Kronojägare.

Derjemte har Styrelsen föreslagit, att de 6 Öfverjägmästare-distrikterna skulle omfatta följande områden, nemligen:

det första — Norrbottens och Westerbottcns län med undantag af Nordmalings och Bjurholms socknar samt Asele lappmark, eller samma område, som nu utgör distrikt för den ene af de nuvarande Skogsinspektörerna;

det andra — W ester-N orrlands, Jemt lands och Gefleborgs län jemte nyssberörda socknar och lappmark af Westerbottcns län, eller samma område, som tillhör den andre nuvarande Skogsinspektören;

det tredje — Kopparbergs, Wermlands, Westmanlands och Örebro län;

det fjerde — Upsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län;

det femte — Skaraborgs, Elfsborgs, Göteborgs och Bohus samt Hallands län; och

det sjette — Calmar, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Christianstads och Malmöhus län;

äfvensom dels att de 75 Jägmästarne skulle emellan de särskilda länen fördelas på samma sätt som de nuvarande 73 öfverjägmästarne, Jägmästarne och Öfverjägarne, med iakttagande deraf, att en sådan befattning öfverflyttas från Skaraborgs till Jönköpings län, hvarjemte skulle inrättas två nya revierförvaltarebefattningar, hvilka dock icke voro ämnade att omedelbarligen tillsättas, dels ock att de 160 Kronojägarne likaledes skulle i afseende på förläggning tråda i stället för de nuva-

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

rande 158 Under] ägarn e, Planteringsvaktarne och Skogsuppsyningsmännen samt 2 nya sådana befattningar i män af behof inrättas.

Till jemförelse härmed kan nämnas, att 1856 års Skogskomité ansett ifrågavarande personal höra bestå af 24 Öfverjägmästare, 72 Jägmästare och 240 Kronojägare, i förhållande hvartill flen tillökning i personalens nuvarande antal, som Skogsstyrelsen nu föreslagit, synes ganska måttlig; och har Kongl. Maj:t icke heller för öfrigt funnit något emot Skogsstyrelsens förevarande förslag att erinra vidare än att, på sätt redan nämnts, de kontrollerande Distrikt-cheferna synas höra kallas Skogsinspektörer i stället för öfverjägmästare.

I fråga nu om denna personals aflöning, anser Kongl. Maj:t lika med Skogsstyrelsen, att Skogsinspektörerna i de båda första Distrikterna böra bibehållas vid samma aflöning, som' nu tillkommer dem, nemligen lön: 4,000 Riksdaler samt respenningar, i första Distriktet 1,000 Riksdaler och i det andra 750 Riksdaler. Deremot torde de 4 öfriga Skogsinspektörerna, på sätt ock Skogsstyrelsen i afseende på de af densamma föreslagna motsvarande Öfver]ägmästarne i 1867 års förslag hemställt, höra få åtnöjas med 3,000 Riksdaler i lön, hvarjemte resepenningarne synas kunna bestämmas, för tredje distriktet till 750 Riksdaler samt för hvardera af de 3 återstående till 500 Riksdaler. Dessa belopp kunna ingalunda anses högt tilltagna, då i betraktande tages, dels att Skogsinspektörerna på sina omfattande embetsresa och för den dem åliggande vidlyftiga expedition icke gerna kunna umbära biträden, som åt dem måste aflöna», och dels att de enligt instruktionsförslaget icke skulle få befatta sig med skogsförrättningar för enskildes räkning samt således icke kunna bereda sig några biförtjenster.

För Jägmästarne, hvilka icke i allmänhet kunna påräkna befordran Dill högre tjenst, har Skogsstyrelsen med afseende härå föreslagit 3 löneklasser, eu å 900 Riksdaler, en å 1,200 Riksdaler och eu å 1,500 Riksdaler, på det de, genom att i mån af inträffade ledigheter uppflyttas från eu lägre till eu högre löneldass, måtte med tilltagande ålder i tjörnsten kunna inträda i något förbättrade vilkor. Härigenom skulle, då löneklassen ej vore bunden vid visst tjenstgöringsområde, jemväl vinna» den fördel, i förhållande till hvad som nu egde ruin, att tjenstemännen, för att komma i åtnjutande af förbättrad inkomst, icke nödgades söka förflyttning från innehafvande plats, der de, såsom redan förtrogna med lokalen samt skogarnes beskaffenhet och behof, kunde vara nyttigare än i eu ny befattning. Väl skulle det enligt Styrelsens åsigt vara mera ensidigt., att vissa tjeristeår berättigade till uppflyttning i högre löneklass, såsom förhållandet vore bland lärarne vid elementarskolorna, agro-

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

nomerna in. fl., men då härigenom uppstode svårighet för aflöningskostnadernas beräknande, hade Styrelsen ansett sig ej zkunna föreslå en sådan anordning. Då lönen för revier-förvaltare hittills i allmänhet utgjort omkring 1,000 Riksdaler, men genom antagande af de 3 föreslagna löneklasserna skulle komma att i medeltal uppgå till 1,200 Riksdaler, sa innebure detta förslag visserligen eu lönetillökning, men eu som i förhållande till nuvarande lefnadskostnader icke vore tillräcklig. Styrelsen hade dock icke trött sig kunna med hopp om bifall föreslå densamma till högre belopp, men föreställde sig att den ringa tillökning, som Styrelsen föreslagit, skulle genom anordningen af de Z löneklasserna blifva för tjenstemännen mera nyttig, än om den genast vid tillträdet till- tjenstfri, då lefnadskostnaden bonde vara minst, komme dem till del.

Skogsinötet bär i fråga om Jägmästarues aflöning uttryckt den enhälliga åsigt, att denna aflöning borde vara högre i de norrländska länen än i riket för öfrigt; att lönegraderna bonde vara tre, nemligen: i de södra länen eu å 1,000, eu å 1,500 och en å 2,000 Riksdaler samt i de norra länen eu å 1,500, eu å 2,000 och en å 2,500 Riksdaler; äfvensom att uppflyttning till högre lönegrad bonde ske efter viss tjenstetid.

I anledning häraf har Skogsstyrelsen vidare yttrat, att förslaget om högre aflöning för tjenstemännen i Norrland syntes i betraktande deraf, att lefnadskostnaden derstädes vore större än i öfriga delar af Riket, förtjena nådigt afseende, helst om, på sätt skogstjenstemännen i Westerbottens och Norrbottens län uti eu till Kongl. Maj:t ingifven skrift hemställt, bcslagareprocent af åverkadt virke skulle komma att icke vidare utgå; och funne Styrelsen i öfrigt de af mötet uppställda lönebeloppen, jemförda med hvad jern vägs- \>ch tulltjensteman m. ti. åtnjuta, ingalunda vara för höga.

Den af Skogsstyrelsen omförmälda framställning från skogstjenstemän i Norr- och Westerbottens län om upphörande af beslagareprocent af åverkadt virke är på Kongl. Maj:ts befallning öfverlemna»! till den Komité, som under nästlidna år enligt Riksdagens begäran blifvit nedsatt för afgifvande af förslag till de norrländska skogsförhållandenas ordnande. Donna Komité har ännu icke inkommit med sitt underdånigt betänkande, hvarföre ock frågan om beslagareprocentens upphörande hittills icke varit föremål för nådig pröfning. Så länge emellertid medgifvandet af ifrågavarande procent i gällande författningar qvarstå!’, sä ega skogstjenstemännen i Norrland uti de derstädes blott alltför ymnigt förekommande tillfällena till eu sådan procents erhållande eu fördel i fråga om inkomster framför sina vederlikar i öfriga delar af Riket,

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

hvilken torde kunna anses någorlunda uppväga den i de norra länen något högre lefnadskostnaden, och det synes derföre åtminstone icke för närvarande vara behörigt att i afseende på beloppet, af lönen någon skilnad göres emellan Jägmästarnc i nämnda län och dem i de andra länen.

Deremot kan Ivongl. Maj:t, med afseende dels å lefnadsbehofven för personer i eu Jägmästares ställning samt å vidden och besvärligheten af hans tjensteåligganden, dels och derå att en Jägmästare, äfven om lian lyckas att under längre eller kortare tid erhålla Skogsinspektörs förordnande, väl i de allra flesta fall kommer att sluta sin tjenstemannabana såsom Jägmästare, icke undgå att, särdeles i fråga om de äldre Jägmästare, finna de gjorda framställningarne om förbättring i dessa tjenstemäns lönevilkor i hög grad förtjena behjertande, ehuru Ivongl. Maj:t, å andra sidan, så länge icke Statens skogsförvältning kommit i sådant skick, att afkastningen deraf hamnar full tillgång för bestridande af alla dermed förenade kostnader, anser en sådan löneförbättring endast med största sparsamhet höra ega ruin. Kong!. Maj:t finner sig dock, utan att öfverträda donna grundsats, kunna medgifva en något större löneförbättring än Skogsstyrelsen föreslagit och har derföre teism del stannat i det beslut, att de 75 Jägmästarnc skola fördelas i 5 löneklasser med 15 i hvarje klass och att i dessa klasser, mellan Indika successionen bör, enligt Styrelsens förslag, ske efter tur och anciennitet i mån af inträffande ledigheter, lönerna bestämmas till respective 900, 1,000, 1,200, 1,500 och 2,000 Riksdaler. Genom en sådan anordning, i följd hvaraf medelbeloppet af en Jägmästarelön, hvithet enligt Skogsstyrelsens förslag var jeinnt 1,200 Riksdaler, kommer att ökas till 1,320 Riksdaler, torde ifrågavarande löner kunna anses blifva åtminstone tills vidare någorlunda tillräckliga, särdeles som Jägmästarnc derutöfver böla kunna påräkna någon ^förtjenst af extra förrättningar.

För närvarande åtnjutes särskild! anslag till respenningar åt revier-förvaltarne endast i de norrländska länen. Dessa anslag, Indika beviljades genom Kong!. Bref vet den 11 Maj 1866 »såsom ersättning för »alla af Utsynings-förordningen och Förordningen om Kronoparkers bil- »dande föranledda resor och förrättningar å de allmänna skogarne» i nämnda län, utgå med 400 Riksdaler till Öfverjägare, samt med 5 a 600 Riksdaler till Jägmästare. Dessutom hafva revier-förvaltarne uti ifrågavarande län på grund af nådiga medgifvanden år efter år från och med 1866 egt att särskild t enligt resereglemente! erhålla ersättning för af dem, på vederbörande Länsstyrelses förordnande, för upptäckande af åverkningar och beslagtagande af åverkadt virke, företagna s. k. kontrollresor. Skogs-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

17 Skogsstyrelsen tiar nu uti sitt år 1867 afgifna förslag, utan att omnämna nyssberörda kontrollresor, hemställt, dels att i de norra länen resepenningarne för Revierförvaltare måtte bestämmas till 400 Riksdaler för hvarje och dels att Revierförvaltarne äfven i de öfriga länen måtte tilläggas sådana resepenningar likväl endast till hälften så stort belopp, eller 200 Riksdaler, i anseende till inskränktare tjenstgöringsområden och lättare kommunikationsmedel i sistnämnda län.

Skogsmötet har deremot uttryckt den åsigt, att i de norra länen kontrollresorna fortfarande borde ersättas enligt resereglemente! och öfriga reseanslaget utgöra ett fast belopp af 400 Riksdaler, samt att i södra och mellersta Sverige berörda anslag borde bestämmas till ett belopp af emellan 200 och 600 Riksdaler; Och har Skogsstyrelsen i anledning häraf yttrat, att visserligen för närvarande, medan talrika och djerfva skogsåverkningar föranledde oftare upprepade resor, den nu i de norra länen utgående fasta reseersättningen af 400 Riksdaler årligen ej ensamt för sig vore tillräcklig, hvarföre ock den årliga kontrollresan särskild! blifvit enligt resereglemente! ersatt, men att, för så vidt det lyckades att i någon mån städja åverkningarne, nämnda särskilda ersättning ej torde längre blifva behöflig. För Revierförvaltarne i södra delen af laude! skulle väl också den af Skogsstyrelsen föreslagna fasta reseersättningen af 200 Riksdaler kunna sägas vara för knapp, derest jemväl de af 1866 års Skogsförordning föranledda resorna i och för afstämpling af salu virke å boställsskogar dermed skulle anses ersätta. Om dock, såsom Styrelsen föreställde sig, stadgande! i § 24 af nyssbemälda förordning finge tolkas på det sätt, att, i och för afstämpling, till dylika skogar företagna resor borde af skogsafkastningen efter någon lämplig beräkningsgrund ersättas, sfi syntes berörda fasta ersättningsbelopp ej tarfva förhöjning.

Då, i händelse den af Kongl. Maj: t för dess del här ofvan medgifna förbättring i Jägmästarnes löner jemväl af Riksdagen bifalles, behofvet af särskild ersättning för omförmälda s. k. kontrollresor blifver mindre än förut och det i allt fall icke synes vara nödigt att nu afgöra frågan, huruvida sådan ersättning äfven framgent skall utgå, helst Kongl. Maj:t, derest omständigheterna på ett eller annat ställe fortfarande skulle påkalla dylika resor, lärer vara oförhindrad att till ersättning för dermed förenade kostnader, om sådan finnes höra utgå, anvisa medel af de tillgångar, som för Skogsväsendet kunna utöfver aflöningsstaternas belopp varda ställda till Kongl. Maj:ts disposition, samt då derjemte, hvad länen i södra och mellersta Sverige angår, reseanslag till belopp af 200 Riksdaler torde, äfven om dermed skola anses godtgjorda resorna för

Vill. till Riksd. Prål. I#6U. I Sami. I Afd. 11 lfa/1.

18 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

afstämpling af saluvirke å boställsskogarne, kunna för de i nämnda län anställda Jägmästare, Indika hittills icke åtnjutit förmånen af något sådant anslag, antagas vara till eu början fullt tillräckliga, bär Kong!. ;VIaj:t för sin del rörande förevarande fråga nu bestämt allenast, att respenningar skola till Jägmästarne utgå- i Kopparbergs och de N011ländska länen med 400 Riksdaler och i riket för öfrig! med 200 Riksdaler till hvardera.

På grund af Kong!. Brefvet den 1.1 Maj 1866 utgår för närvarande afton ingen till Skogsuppsyniugsinännen i Kopparbergs och de Norrländska länen med 250 Riksdaler i lön, 100 Riksdaler i reseersättning och 50 Riksdaler i hyresersättning eller med tillsammans 400 Riksdaler till hvardera. Uti sitt år 1867 afgifna aflöningsförslag har Skogsstyrelsen ansett. Kronojägarne höra i nämnda län få behålla samma aflöningsvilkor, som nu tillämpas för dervarande Skogsuppsyningsmän, och i öfråga delar af riket tilläggas lika stor lön eller 250 Riksdaler men ingen rese- eller hyresersättning i anseende dels till det jemförelsevis ringa omfånget af bevakningstrakterna i de sydligare länen och dels dertill att dervarande bevakare i allmänhet äro försedda med boställen vller torde dermed böra förses. Sedan härefter Skogsmötet uttala! den mening, att den bevakande personalen herde i Norrland erhålla i lön 400 Riksdaler, i hyres- och reseersättning 100 Riksdaler samt ytterligare 100 Riksdaler såsom gratifikation, i den män sådan vore förtjent, och i det öfråga råhet tilläggas en aflöning af minst 100 och högst 500 Riksdaler, har Skogsstyrelsen i denna- fråga anfört, att den till Skogsuppsyningsmännen i de norra provinserna nu utgående aflöning af tillhopa 400 Riksdaler för hvardera, genom de alltför ofta förekommande ansökningarne om afsked från dessa befattningar, visat sig i jemförelse med de betydliga arfvode!!, som bestodos sågverkens enskilda skogsuf flottningsbetjening, icke vara tillräcklig. Skogsstyrelsen har derföre tillstyrkt, att berörda aflöning måtte förhöjas med 100 Riksdaler under form af tjenstgöringspenningar, hvaremot Styrelse!! ansett, att för den bevakande personalen i södra Sverige en tillökning af oO Riksdaler såsom tjenstgöringspenningar, utöfver den åt Styrelsen till 250 Riksdaler föreslagna lönen, i allmänhet herde vara tillräcklig; åtminstone föreställde sig Styrelse!! att, derest omständigheterna för något fall skulle påkalla ytterligare förhöjning, deremot i andra fall minskning kunde . ega ruin, så att medelinkomsten ändock förblefve 300 Riksdaler; Och som det torde ligga synnerlig vigt derpå, att Kronojägarnes aflöningsförmåner bestämmas så tillräckliga, att man till donna befattning kan påräkna fullt pålitliga personel’, anser sig Kongl. Maj it höra gilla Skogs-

Kongl. Maj sts Nåd. Proposition Nso 21.

styrelsens seclnaste förslag och således för sin del bifalla, att samtliga Krono]ägare må i staten uppföras att hvar för sig erhålla i lön 250 Riksdaler samt derutöfver, i Kopparbergs och de Norrländska länen, ett lika belopp eller 250 Riksdaler såsom rese- och tjenstgöringspenningar samt hyresersättning och i de öfriga länen 50 Riksdaler såsom tjenstgöringspenningar; hvarjemte Kongl. Maj:t, med afseende å här ofvan sist anförda yttrande af Skogsstyrelsen, härmed äskar Riksdagens bemyndigande att, derest på något ställe utom Kopparbergs och de Norrländska länen eu krono]ägarebefattning finnes lämpligen kunna aflöna* med mindre belopp än 300 Riksdaler, den härigenom uppkomna besparing må af Kongl. Maj:t få användas till förhöjning af aflöningen för enahanda befattningar på andra ställen utom nämnda län, der eu sådan förhöjning kan finnas vara af omständigheterna påkallad.

Med iakttagande af de ändringar i Skogsstyrelsens förslag, Kongl. Maj:t sålunda funnit lämpliga, kommer aflöningsstaten för Skogsstatspcrsoualen i orterna att sluta på eu summa af 210,600 Riksdaler eller, om härifrån afräkna» aflöningsbeloppen för de nytillkomna befattningarne, 4 Skogsinspektörer, 2 Jägmästare och 2 Kronojägare, 18,690 Riksdaler, (jägmästarelönerna dervid beräknade efter medeltalet 1,320 Riksdaler), 31,245 Riksdaler mera än som nu för samma ändamål utgår, hvilken förhöjning likväl, med afseende pa den länge och allmänt öfver klagade otillräckligheten af nuvarande aflöningsvilkor, icke torde för en så talrik personal som den ifrågavarande kunna anses oskälig.

Då med ett eller annat enstaka undantag samtliga nuvarande skogsstatstjenstcmän äro tillsätta endast på förordnande, anser Kongl. Maj:t, lika med Skogsstyrelsen, någon svårighet icke i allmänhet höra mota för den anordning, att de fri bland nuvarande distriktförvaltare, som ej redan tillika innehafva revier, varda med sådant försedda och att samtliga nuvarande distriktförvaltares befattningar såsom sådana upphöra. Skulle emellertid pa något ställe inträffa, att eu nuvarande distriktförvaltare, som icke innehar revier, finnes icke lagligen eller lämpligen kunna ålägga» förvaltning af ett sådant, så -torde donna distriktförvaltare ändock, sä länge han qvarstå!', höra bibehållas vid sina nuvarande löneinkomster, med de särskilda bestämmelser i afseende på beskaffenheten af hans befattning, som af omständigheterna påkallas: Och som derjemte den nya organisationen, derest densamma fastställes, icke heller billigtvis lärer i öfrig! höra föranleda till minskning af inkomsterna för de tjensteman och betjente, som vid dess införande åtnjuta högre inkomster af sina tjenstår, än hvad de enligt den nya staten skulle erhålla, så kommer afton ingssumman för Skogsstaten i följd

20 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

deraf att under den första tiden uppgå till något högre belopp än aflöningsstaten utvisar. Öfverskottet, som af de nämnda båda anledningarne möjligen ifrågakommer att utgå, kan dock icke blifva särdeles betydligt, och "har, såvidt det grundar sig på den sednare anledningen, af Skogsstyrelsen, under förutsättning att dess år 1867 föreslagna aflöningsbelopp skulle blifva antagna, beräknats till 5,170 Riksdaler, men torde, såvida de af Kongl. Maj: t medgifna förhöjningar i nämnda aflöningsbelopp varda af Riksdagen fastställda, nedgå till en ännu lägre summa, hvartill likväl höra läggas de icke heller betydliga belopp, som ifrågakomma att i enahanda afseende utgå i följd af de förändringar i nuvarande aflöningsbestärmnelser vid Skogsinstitutet, som kunna i enlighet med Kongl. Maj:ts härnedan meddelade beslut finnas böra ega ruin. Kongl. Magt har emellertid ansett det icke vara nödigt att, för bestridande af utgifterna å sålunda uppkommande öfvergångsstat, af Riksdagen åska särskilda medels anvisande, utan föreslår härmed allenast, att dertill måtte få användas dels de belopp, som å aflöningstaten upptagas för de nytillkomna, men icke till omedelbart tillsättande alsedda 2 jägmästare- och 2 krouojägarebefattningarne, så länge de förblifva otillsatta, och dels de besparingar, som i (ifrigt kunna å samtliga skogsafiöningsstaterna uppkomma, äfvensom att hvad derutöfver tilläfventyrs kan komma att erfordras måtte få hemtas från de medel, som till utgifter för skogsväsendet utom aflöningar torde varda ställda till Kongl. Maj:ts disposition.

Beträffande slutligen Skogslär overken, sä utgå för närvarande kostnaderna för dem med följande belopp, nemligen:

Skogsinstitutet.

Direktören, tillika skyldig att undervisa i något hufvud-

ämne..................................................................................... lön

1 Lärare i skogshushållning............................................. »

1 d:o i jagt- och författningskunskap ........................ »

2 d:o i naturhistoria och mathematik..................... »

Vaktmästaren ......................................................................... >}

Stipendii anslag..................................................................................

Expenser och underhåll................................................................

Anslag till praktiska öfningar ....................................................

Arrenden för lägenheter m. m. ................................................

4.500.

1,600.

1.500.

2,000.

450.

1,500.

2,250.

3,000.

1,200. 18,000.

Transport 18,000.

Kong!,. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 21.

21 Transport 18,000.

Skoysskolorna.

6 Lärare ...........................

6 Skogsråtta!^ .............

Stipendiianslag................

Expenser...........................

Arrende.............................

Anslag till mathållning.

lön 6,000. » 4,800.

9,000.

1,800.

1,100.

250. 22.950.

Summa 40,950.

1 fråga om Skogsskolorna har Skogsstyrelsen hemställt, att någon förändring i donna utgiftsstat icke för närvarande måtte vidtagas, och ehuru skogsmötet för sin del uttryckt den öfvertygelse, att några af nuvarande 6 skogsskolor skulle utan olägenhet kunna indragas, finner sig Kong!. Maj:t likväl i donna fråga icke höra från Skogsstyrelsens åsigt afvika vidare, än att Kong!. Maj:t anser de å ofvanstående utgiftsstat sist uppförda båda beloppen till »arrende» för lokal åt Daniels- 1 unds skogsskola och till »mathållning» för lärlingarne vid Sillre skogsskola höra från samma stat uteslutas, och, derest de fortfarande komma att utgå, i stället lämpligen kunna bestridas från de för skogsväsendet i allmänhet, utom nu förevarande stater, anvisade tillgångar.

Hvad derefter angår Skogsinstitutet, så- har Skogstyrelsen föreslagit, att direktörens lön skulle utgå med allenast 3,000 Riksdaler, oberäknad! boställsvåning och ved; att låraretjensten i skogshushållning skulle indragas, enär direktören synts höra medhinna att ensam bestrida undervisningen i detta läroämne, sedan institutets befattning såsom revisionsoch kontrollverk numera upphört; att lönerna för de tvänne lärarne i naturalhistoria och matematik måtte såsom arfvode» utgå med 1,200 i stället för 1,000 Riksdaler till hvardera, och att åt eu lärare i författningskunskap måtte få utgå ett arfvode af 600 Riksdaler. Då vidare tilloppet af sökande till elevplatser vid institutet under sednare åren vida öfvers tigi t Skogsstatens inskränkta rekryteringsbehof och eu bland anledningarne härtill otvifvelaktigt borde sökas i de vid institutet utdelade stipendiimedlen, så ansåge Styrelsen, att stipendiatplatserna borde, om ej alldeles borttagas, dock till antalet minskas från 6 till 4 och stipendiianslaget således från 1,500 nedsättas till 1,000 Riksdaler. Derjemte ansåge Styrelsen, att en kunnig planteringsvaktare skulle gagna institutet mer än eu vaktmästare, i anseende dertill att dels det för

Koiit/l. Majds Nåd. Proposition Nso 21.

plantskolorna vid institutet ofta behöflig^ arbetsbiträdet nu medtoge eu särskild betydlig kostnad och dels berörd a planteringar under lärarnes och elevernas bortovaro på praktiska öfningar erfordrade tillsyn och vård. Styrelsen föresloge derföre, att i stället för anslaget till den nuvarande vaktmästaren, 450 Riksdaler, skulle uppföras lön för en plante r in gsvaktare med 500 Riksdaler. Deremot kunde i följd af ett dylikt ständigt arbetsbiträdes anställande anslaget till expenser och underhåll minskas från 2,250 till 2,000 Riksdaler, helst något arfvode för revision af skogskartor icke vidare ko in me att från nämnda anslag utgå; hemställande slutligen Skogsstyrelsen, att, då nuvarande tjensteinnehafvare vid Skogsinstitutet, lika litet som de vid skogsstaten, torde höra vidkännas någon minskning i de inkomster, som de redan åtnjuta, den nu föreslagna organisationen, derest densamma gillas, icke måtte genomföras annat än i mån af berörda tjensteinnehafvares afgång.

Vidkommande särskild! frågan om stipendierna vid institutet, bär skogsmötet varit af den åsigt, att samtliga dessa stipendier borde indragas, men då, på sätt Skogsstyrelsen i anledning häraf yttrat, dessa stipendier dock lemna ett, åtminstone stundom behöflig! tillfälle att understödja mindre bemedlade, men med håg och fallenhet för skogsyrket utrustade ynglingar, Indika måhända eljest ej skulle deråt egna sig, har Kongl. Maj:t funnit det för närvarande höra få bero vid den af Styrelse!) föreslagna inskränkning i stipendiernas antal; Och har Kongl. Näjd i afseende å öfriga af Styrelsen, beträffande Skogsinstitutets utgiftsstat, föreslagna förändringar ingen erinran att framställa; kommande utgifts» staten för Skogsläroverken. med i akttagande af Kongl. Maj ds dervid fattade beslut, att sluta på eu summa af 36,900 Riksdaler och således att minskas med inalles 4,050 Riksdaler.

Sammanställas _ hänleda!) samtliga ifrågavarande stater, sådana de af Kongl. Maj:t nu föreslås att af Riksdagen fastställas till efterrättelse från och med år 1870. så komma de att visa följande utseende, nemligen:

Utgiftsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och Skogsläroverken.

T .. Andra Summa

k°n- utgifter. 1 Glimma. Smårum.

Skogsstyrelsen.

G eueraldirektören Sekreterare!!..........

................... 7,000

...................... 4,000

Transport 11,000

Skogsstaten.

Skogsläroverken.

Skogsinstitutet.

Direktören och förste läraren ................ 3,000

Andre läraren................................................ 1,600

Planteringsvaktaren .................................... 500

2 lärare i naturhistoria och matematik,

arfvoden .............................ä 1,200 : — | 2,100

Transport — 2,400

159,000

51,600: 210,600

5,100

5,100 232.400

u

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

De till detta ärende hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O^ZRZL,-

(rust. (tf Ut/glas.

Konql. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

25 Förslag

till

Instruktion för Skogsstyrelsen och Skogsstaten,

Skogsstyrelsen, so in lyder under Kong]. Maj:ts Finans-departement, allmänhet till uppgift att verka för befrämjandet, af eu ändamålsskogshushållning och jagtvård i riket; Och har Styrelsen i såafseende dels att, såvidt enligt donna Instruktion eller andra »äl-

åtgärdei

hos

Kong!.

ledningen af

ga

sjelf vidtaga derför lämplig Maja i under

har i enlig dant

lande föreskrifter på Styrelsen ankommer åtgärder och dels eljest att sä dana dunighet föreslå.

Särskild t åligger Styrelsen att utöfva högsta förvaltningen å kronoparker, Kronan tillhöriga tiygsandsfält och ekplantenngar samt de häradsallmänningar och boställsskogar, hvilka, på sätt särskilt är stadgadt, blifvit ställda under skogsstatens vård, äfvensom att tillse, det skötseln och begagnandet af öfrig:, allmänna skogar och al enskild c tillhöriga flygsand sfä It vederbörligen öfvervakas.

skogs-

§ 2.

Beträffande Skogsstyrelsens befattning i afseende på afsättande såsom kronoparker af dertill lämpliga trakter i Kopparbergs och de Norrländska länen dels vid pågående afvittringår och dels af mark, som ännu ej blindt föremål för den allmänna afvitt ringen, derom o-all er hvad i sådant afseende linnés särskild! stadgadt; hörande Styrelsens beslut om afsättande till kronopark af oafvittrad och ej under afvittring va-

Bth. till idkad. Prål. ISO!), i Samt. I Afd. It Höft. 4

26 Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 21.

rande mark underställas Kongl. Maj:ts pröfning, innan detsamma må sättas i verket.

§ 3-

ordnad hushållning och

Rörande allmänna skogars indelande till . -

förfarandet dervid har Skogsstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter öfverensstämmande med grunder, som Kongl. Maj:t gillat; Och egen Styrelsen att till verkställande af indelningsförrättrnngar, i den man sadana kunna å berörda skogar ega ruin. förordna ordinarie eller extra tjensteman vid skogsstai

att, efter verkställd dylik .......G, ------------ i .

uppojorda hushållningsplanen med eller utan ändringar fastställa, an ock att sedermera föreskrifva de jemkningar i hushållningen eller rättelser i den fastställda planen, som vid indelnmgsrevision eller eljest kunna finnas ändamålsenliga.

.. eller skogsläroverken, äfvensom ej mindre förrättning, densamma pröfva och den dervid

§ 4.

Efter pröfning af de förslag och kostnadsberäkningar, som, jemlik t § 38 härnedan, årligen höra från jägmästarne insändas, bestämmer Skogsstyrelsen de skogsodlings- och öfrig» arbeten, hvilka under påföljande år skola verkställas å de under skogsstatens förvaltning stående ‘allmänna skogar, äfvensom de utgiftsbelopp, hvilka dervid icke ta otverskridas; Egande dock icke Styrelsen att sitt beslut, hvad kronoparker samt Kronan tillhöriga fiygsandsfält och ekplanteringar beträffar, vederbörande till verkställighet meddela förr än det i § 10 omförmäla generalförslag

bl Hvit, af Kongl. Magt faststäldt.

§ 5.

Angående Skogsstyrelsens befattning i fråga om fällande annorledes än för Kronans räkning af ekar och storvirksträd, till hvilka icke enskild jordägare förvärfvat fri dispositionsrätt, stadgas särskild t,

§ 6-

med

1 afseende å de allmänna skogsläroverken åligger sorgfällighet öfvervaka, att undervisningen derstädes

Skogsstyrelsen så ordnas och

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

haudhafves att läroverken motsvara sill bestämmelse; Och eger Styrelsen att anvisa skogar för elevernas vid Skogsinstitutet praktiska öfningar äfvensom att pa förslag af Institutets föreståndare antaga stipendiater bland eleverna derstädes.

§ 7.

Öfver tjensteman och betjente såväl vid skogsstaten som vid skogsöre verken tillkommer befälet och öfverinseendet Skogsstyrelsen, som eger att meddela dem erforderliga reglementariska föreskrifter i afseende på utförandet af dem tillhörande åligganden.

§ 8.

Skogsstyrelsen utöfva!* jemväl öfverinseendet öfver de till skogsstaten och skogsläroverken anslagna boställen, hemman och lägenheter samt eger dervid tillse, att dessa hemman och lägenheter icke använeller disponeras på sätt, som strider emot derom gifna föreskrifter,

tias

och

efter

att syner och hvarje sådan

besigtningar förrättning

merit till Skogsstyrelsen insändas.

derå vederbörligen förrättas; Hörande afskrift af deröfver upprättade i n strit-

§ 9.

Hos Skogsstyrelsen skall finnas eu fullständig jordebok, hvari upptagas dels de till skogsstaten och skogsläroverken anslagna boställen, hemman och lägenheter, äfvensom kronoparkerna samt Kronans ekplanteringar och flygsandsfält, dels ock öfriga allmänna skogar i man som ordnad hushållning derå införes.

§ 10.

Åt det å Riks-statens Sjunde Hufvudtitel uppförda anslag till »Skogsväsendet» eger Styrelsen att enligt de föreskrifter, som Kongl. Maj:t meddelar, disponera deri de], som har egenskap af reservationsanslag.

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Hvarje år i December månad skall Skogsstyrelsen till Kongl. Majrts nådiga pröfning ingifva generalförslag öfver berörda af Styrelsen enligt nästförestående moment disponerade anslagsmedels användande under påföljande År, hvarvid iakttages, att erforderligt belopp besparas, för att af Kongl. Maj:t kunna till oförutsedda behof anvisas i den män sådana under årets fortgång sig yppa.

§ 11.

I)ä, enligt hvad särskild t av stadgadt, medel till vederbörligen fastställda utgifter för kronoparker, Kronan tillhöriga flygsandsfält och ekplanteringar samt de hostallsskogar, som af Skogsstaten förvaltas böla, på sätt Skogsstyrelsen föreskrifter, från länets ränteri uppå vederbörande jägmästares reqvisition förskjutas emot ersättning, i fråga om boställsskogar, af deras afkastning och eljest från nyssberörda del åt anslaget till »Skogsväsendet», så hav Skogsstyrelsen att, sedan generalförslag och arbetsplaner för året blifvit fastställda, meddela samtliga Länsstyrelser de bestämmelser, som i afseende å sådana förskotters utlemnande skola lända dem till efterrättelse.

§ 12.

Till godtgörande af sådana från ränterier i orterna enligt nästföregående ^ utlemuadc förskotter, hvilka höra ersättas af de till Skogsstyrelsens disposition enligt § 10 ställda medel åt anslaget till »Skogsväsendet», äfvensom till bestridande af öfriga utgifter, Indika af Kongl. Maj:t anvisats att af samma medel utgå, eger Skogsstyrelsen att hos Statskontoret af anslaget på reqvisition utbekomma erforderliga belopp antingen genom anordning å vederbörande ränteri eller ock, derest någon gång så skulle finnas lämpligare, i kontant.

§ 13.

Af de redogörelser för skogar stående under Skogsstatens förvaltning, Indika från jägmästarne ingifvas till Kongl. Majt:s Befallningshafvande och derifrån insändas till Skogsstyrelsen, granskas hos Styrelsen ej mindre samtliga redogörelser öfver skogseffekter, utleinnade från

Kongl. Majsfs Nåd. Proposition N:o 21.

berörda skogar, än äfven de redogörelse)1 öfver sådana af j&gmästarne uppburna medel, som afse kronoparker, Kronan tillhöriga fiygsandsfält och ekplanteringar samt de boställsskogar, hvilkas behållna afkastningtillfaller Statsverket.

Hos Skogsstyrelsen granskas likaledes de allmänna skogsläroverkens räkenskaper.

, Förekommer vid granskningen anmärkning har Skogsstyrelsen att deröfver besluta, sedan vederbörande, der så nödigt finnes, blifvit öfver anmärkningen hörde.

§ 14.

Skogsstyrelsen åligger att vederbörligen pröfva de besvär, som hos Styrelsen i föreskrifven ordning anföras öfver skogstjenstemans beslut eller åtgärd, i fall, der sådan besvärsrätt enligt författningarne eger ruin.

§ 15.

I frågor rörande skogs- oeli jagtväsende! har Skogsstyrelsen att afgifva de utlåtande)), Indika kunna varda af Kongl. Na.pt i nåder infordrade eller af embetsmyndighet^’ begäras.

Deremot, eger Styrelsen att för utredning af förekommande ärenden infordra yttranden från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen, föreståndänne vid skogsläroverken samt tjensteman vid skogsstaten äfvensom att hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på begäran erhålla den handräckning, som för verkställighet af Styrelsens beslut kan erfordras.

§ 16.

Sednast den dl December hvarje år liar Skogsstyrelsen att för det nästföregående året till Kammarrätten öfverlemna behörigen afslutade hufvudböcker med tillhörande verifikationer såväl öfver den till Styrelsens disposition enligt § 10 ställda del af anslaget till »Skogsväsendet», som öfver andra af Styrelsen förvaltade medel.

§ 17.

före den 1 April hvarje år afgifver Skogsstyrelsen till Kongl. Haj:t en tabellarisk redovisning för de mål och ärenden, som under det

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

föregående året tillhört dess handläggning; Börande denna redovisning jemväl utmärka, på hvilken8 åtgärd hvarje vid årets slut oafgjord! mål beror.

§ 18.

Likaledes har Skogsstyrelsen att årligen före den 1 Oktober till Kongl. Maj:t ingifva en för det föregående året på grund af ej mindre de berättelser, redogörelser och andra uppgifter, som inkomma från tjenstemäunen vid skogsstaten och från skogsläroverken, än äfven de iakttagelser, som Styrelsens chef under sina einbetsresor sjelf gjort, upprättad underdånig berättelse om skogshushållningens, skogsundervisningens och jagtväsende!^ tillstånd, hvilken berättelse skall innehålla, bland annat, en summarisk redogörelse för de af skogsstatens tjensteman och betjente under året föranledda åtal af förbrytelser emot skogsöda jagtförfattningarne äfvensom hvart femte år ett sammandrag af de fem sistförfiutna årens berättelser.

§ 19.

Skogsstyrelsen utgöres af en Generaldirektör såsom chef samt af en Sekreterare och eu Kamererare såsom föredragande af alla till Styrelsens handläggning hörande ärenden.

Vid Styrelsen må i mån af behof extra ordinarie Kanslister såsom

biträden anställas.

§ 20.

Skogsstyrelsen sammanträder så ofta det för göromålen erfordras och föredragas dervid ärendena inför Generaldirektören af Sekreteraren eller Kamererare!! enligt den fördelning dem emellan, som här nedan stadgas, eller, i händelse tvekan uppstår till hvilkendera^ föredragning ett ärende skall höra, enligt hvad Generaldirektören derom bestämmer. ,

Generaldirektören eger att ensam besluta efter inhemtande åt föredragandens eller, der så finnes nödigt, af både Sekreterarens och Kamererarens mening; och må dessa, derest de haft från beslutet skiljaktig åsigt, sådant i protokollet anteckna eller anses de hafva i beslutet instämt.

31 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

På embetsresor må Generaldirektören, der lian så finner nödigt, gifva befallning om verkställighetsåtgärd äfvensom meddela varning och i öfrig! tillämpa sådana ansvarsbestämmelser, som kunna af Skogsstyrelsen ådömas; dock skall, då sådant skeft, anmälan derom göras till Skogsstyrelsens protokoll vid nästa sammanträde, som Generaldirektören bevistar.

Under Generaldirektörens frånvaro på embetsresor eller då eljest laga förfall för honom inträffar, utöfvas Skogsstyrelsen af Sekreteraren och Kamererare!! gemensamt med samfälld ansvarighet för de beslut och åtgärder, hvarom de äro ense. Uppstå skiljaktiga meningar, biff ve den gällande, som föredragande!! yttrat, och vare han för densamma ensam ansvarig, såvida den andre låtit sin åsigt i protokollet anteckna. Dock ma under Generaldirektörens frånvaro Skogsstyrelsen ej afgifva årsberättelse, underdånigt förslag till återbesättande af ledig tjenst, yttrande öfver underdåniga besvär uti sådana i Generaldirektörens närvaro afgjord a mål, der föredragande!! haft från beslutet skiljaktig mening, eller utlåtande i fråga om utfärdande af nya författningar eller om ändring i dem, som då gälla; icke heller må Styrelsen då tjensteman eller betjente till- eller afsätta eller ändra gällande reglcinentariska föreskrifter eller meddela nya sådana, allt såframt ej Generaldirektörens . frånvaro kommer att räcka så länge, att uppskof af ifrågasatta dylika åtgärder, till dess han kommer tillstädes, skulle medföra våda.

Protokoll föres för hvarje förekommande ärende af den föredragande, till hvars handläggning ärendet hörer.

Skrifvelse!' och andra expeditioner uppsättas likaledes och kontrasignera» af föredragande!!, hvilken ock, sedan desamma blifvit af Generaldirektören undertecknade, besörjer deras afsändande och derom gör anteckning i diariet.

I Generaldirektörens bortovaro undertecknas expeditionerna af Sekreteraren och Kamererare!! å Skogsstyrelsens vägnar.

§ 21.

Generaldirektören, som är Kongl. Maj:t ansvarig för uppfyllandet af Skogsstyrelsens åliggande!!, samt att de ärenden, Indika tillhöra Styrelsens handläggning, behörigen och med skyndsamhet afgöra» och expedieras, bör med oafbruten uppmärksamhet tillse, att enhvar af Skogsstyrelsens tjensteman med nit och ordning sina skyldigheter fullgör,

32 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

hvarjemte han har att genom inspektionsresor i landsorterna förskaffa sig 'kännedom såväl om skogshushållningens, skogsundervisningens och jagtväsendets tillstånd, som äfven huru personalen vid skogsstaten och skogsläroverken sina åligganden uppfyller; Och eget Generaldirektören, som, då sådan embetsresa företages, bör derom hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan, att tillkalla någon vid skogsstaten eller skogsläroverken anställd tjensteman, att under resan i egenskap af protokollsförande honom åtfölja.

§ 22.

Sekreteraren tillkommer:

1 jo att granska inkommande handlingar och kartor rörande indelningsförrättningar eller indelningsrevisioner och att ej mindre föredraga frågor om hushållningsplaners fastställande eller ändrande än äfven bereda och föredraga alla andra förekommande ärenden, som ej enligt nästföljande § tillhöra Kamererare^ handläggning;

2ro att i Styrelsens diarium anteckna alla inkommande handlingar och kartor, samt att upprätta register såväl deröfver som öfver Styrelsens expeditioner;

3:o att vårda Styrelsens arkiv samt att derur meddela begärda upplysningar äfvensom utdrag eller kopior af derstädes förvarade handlingar eller kartor;

4:o att föra matrikel öfver Skogsstyrelsens, skogsstatens och skogsbi roverkens embets- och tjensteman samt betjente; och

5:o att i första hand utöfva den Skogsstyrelsen åliggande tillsyn öfver, huru tjensteman och betjente vid skogsstaten och skogsläroverken sina skyldigheter fullgöra; Börande dock de framställningar, hvartill han af anmärkta tjenstefel eller förseelse]' kan finna sig föranlåten, hos Styrelsen föredragas af Kamererare!!.

§

Kamereraren tillkommer:

l:o att verkställa den granskning af inkommande redogörelser och räkenskaper, som enligt § 13 skall hos Skogsstyrelsen ega ruin; Börande likväl de anmärkningar, Indika han under donna granskning finner anledning framställa, inför Styrelsen föredragas af Sekreteraren;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

2:o att granska till Styrelsen inkommande instrumenter öfver syner och besigtningar å de till Skogsstaten eller Skogslärovcrken anslagna boställen, hemman och lägenheter, samt att hos Styrelsen föredraga ej mindre de anmärkningar och förslag, hvartill han dervid funnit anledning, än äfven i öfrigt förekommande frågor angående berörda boställens vård och häfd;

3:o att upprätta och fora den i § 9 här ofvan omförmälda jordebok; 4:o att bereda och föredraga inkommande förslag till skogsodlings- och dylika arbeten med deröfver uppgjorda kostnadsberäkningar, äfvensom att upprätta och till granskning af Styrelsen anmäla de årliga generalförslagen rörande användande af den jemlikt § 10 till Styrelsens disposition ställda del af anslaget till »Skogsväsendet»;

5:o att jemväl i öfrigt bereda och föredraga frågor om disposition eller utbetalning af medel, tillhörande samma del af nämnda anslag;

(ko att ombesörja Styrelsens ekonomi och vårda dess inventarier; samt 7:o att upprätta och inom den 1 December hvarje år till Styrelsen ingifva de hufvudböcker, som i § 16 omnämnas.

§ 24.

De extra ordinarie tjenstemännen biträda, efter Generaldirektörens förordnande, Sekreteraren eller Kamererare!! vid förefallande revisionsarbeten och kansligöromål äfvensom med kopiering af kartor.

§ 25.

Skogsstaten i orterna utgöres af Skagsinsj)ektören såsom kontrollerande, Jägmästare såsom förvaltande och Kronojägare såsom bevakande personal.

Skogsinspektören är inom sitt distrikt chef för den ofri ca der anställda skogsstatspersonalen.

Hvarje skogsinspektörs-distrikt består af Lera revier, hvilka utgöra rjenstgöringsområden, hvardera för en Jägmästare.

Kronojägaren är vaktare och uppsyningsman inom den del af ett revier, hvilken blifvit honom såsom bevakningstrakt anvisad.

Der så finnes lämpligt, må jemväl extra Jägmästare anställas såsom biträden åt ordinarie Jägmästare, att på hans ansvar tjenstgöra inom revieret, äfvensom extra kronojägare kunna i fall af behof antagas.

Bill. Ull Hiksd. Prut. 1860. 1 Sami 1 Afd. 11 Uä/l 5

34 Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 21.

§ 26.

Skogsinspektören skall oaflåtligen öfvervaka, att honom underlydande tjensteman och betjente sina åligganden med nit och omsorg fullgöra.

I sådant afseende har han icke allenast att granska de qvartalsrapporter, som af Jägmästarne inom distriktet till honom afgifvas, utan äfven och i synnerhet att årligen företaga inspektionsresor till särskilda delar af distriktet och dervid genom undersökning på ort och ställe förvissa sig om, huru gällande författningar eller eljest meddelade föreskrifter beträffande de allmänna skogarnes förvaltning samt skogs- och jagtväsende! i öfrig! af vederbörande efterlefva^; Befinnes i något hänseende ovigtighet, försummelse eller öfverträdelse hafva egt ruin, vidtagas åtgärder till rättelse, hvarjemte i vigtigare fall förhållandet genast hos Skogsstyrelsen anmäles.

Skogsinspektören skall på sådant sätt hvarje år inspektera de allmänna skogar inom distriktet, som, uppå af honom inom November månads utgång det nästföregående året till Skogsstyrelsen ingifvet förslag, af Styrelsen till inspektion under året bestämmas, hvarförutom hvarje jägmästare-expedition inom distriktet skall minst en gång hvart tredje år, och dervarande skogsskolor minst eu gång hvarje år af skogsinspektören besökas.

§ 27.

Under Skogsinspektörens resor föres protokoll, hvaruti allt anmärkningsvärd! som vid inspektionerna förekommit antecknas; Och bör detta protokoll, sedan resorna för året afslutats, insändas till Skogsstyrelsen före påföljande Mars månads ingång.

§ 28.

Då Skogsinspektörens yttrande angående verkställd skogsindelning, indelningsrevision, eller annat ämne af Skogsstyrelsen infordras, åligger det honom att, der så erfordras, innan yttrande! afgifves, på ort och ställe förskaffa sig noggrann kännedom om de förhållanden, som äro i fråga.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 21.

§ 29.

35 Skogsförrättningar åt enskilda är Skogsinspektören förbjudet att sjelf eller genom andra utföra.

§ 30.

Jägmästaren åligger att i öfverensstämmelse med gällande författningar och fastställda hushållningsplaner, eller eljest vederbörligen gifna föreskrifter, på ändamålsenligt sätt förvalta inom revieret varande kronoparker, Kronan tillhöriga ekplanteringar och flygsandsfält, äfvensom under Skogsstatens förvaltning ställda häradsallmänningar och boställsskogar samt att följaktligen å berörda skogar ej mindre sjelf ordna och leda skogsodling, afvikning och öfriga fö r val t n i ngså tgärd er, än äfven tillse att bevakningspersonalen sin tjenst ordentligt fullgör.

I afseende på öfriga revieret tillhörande allmänna skogar skall Jägmästaren öfvervaka, att för dem fastställda hushållningsplaner behörigen iakttagas eller, der dylika planer icke finnas, att sk ogarn e ej användas på sätt, som icke öfverensstämmer med gällande författningar; Hörande han tillika utöfva erforderlig tillsyn så väl öfver ekar och mastträd, hvartill fri dispositionsrätt ej blifvit af enskild jordägare förvärfvad, som öfver vården af andra inom revieret varande flygsandsfält, än de hvilka bär ofvan omförmäla», äfvensom han, för att ega eu fullständig öfversigt öfver skogsväsendet i sin helhet inom revieret, har att jemväl i Girigt förskaffa sig erforderlig kännedom om dervarande enskilda skogar och deras förvaltning.

§ 31.

Allmän skog inom revieret skall Jägmästaren enligt gällande föreskrifter till ordnad hushållning indela, när han dertill af Skogsstyrelsen förordna».

Efter verkställd sådan indelning har Jägmästaren, jemte iakttagande af hvad särskild!, är stadgadt rörande de anmärkningar, som deremot kunna af enskild part framställas, att till Skogsstyrelsens pröfning insända vid förrättningen uppgjorda karta med beskrifning samt hushållningsplan och öfriga handlingar; hvarjemte det åligger honom, sedan ärendet blifvit slutligen afgjordt samt föreskrifna rättelser och tillägg blifvit af honom ä konceptkartan och handlingarne utförda, att till Skogs-

36 Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 21.

styrelser! åter insända de sålunda rättade koncepterna och dervid bifoga, om förrättningen afsett skog, som af Jägmästaren förvaltas, ett, men eljest tvä, renoverade exemplar af karta, beskrifning och hushållningsplan.

Då annan än Jägmästare!! i revieret af Skogsstyrelsen förordnats att indelningsförrättning verkställa, har den sålunda förordnade att ställa sig till efterrättelse hvad i nästföregående moment finnes för Jägmästaren stadgadt.

Af det från Skogsstyrelsen återkommande renoverade exemplar af karta, beskrifning och hushållningsplan skall Jägmästaren för hvarje särskild af indelningsförrättningen omfattad bevakningstrakt taga och vederbörande kronojägare tillställa en kopia, upptagande hvad denne för samma trakts bevakande behöfver känna.

§ 32.

Jägmästare!! åligger ock att, på sätt nu är eller framdeles kan blifva föreskrifvet, verkställa de indelningsrevisioner, hvilka skola ega rum å de till ordnad hushållning indelade allmänna skogar inom revieret; Och bör med dervid upprättade kartor och handlingar förfaras på enahanda sätt, som angående kartor och handlingar vid indelningsförrättningar är stadgadt.

§ 33.

Med synnerlig flit skall Jägmästare!! ombesörja, att å skog eller flygsandsfält, som af honom förvaltas, skoglös, men till skogsbörd afsedd mark, så fort lämpligen kan ske, varder genom ändamålsenliga åtgärder i skogbärande skick försatt; Börande vid uppdragande af skog städse iakttagas, att ej kostsammare förfaringssätt begagnas, än som för ändamålet är nödigt.

§ 34.

Utsyning och stämpling inom revieret, der sådan författningsenligt bör ega ruin, handhafves af Jägmästaren och skall för hvarje år, så vidt ske kan, vara afslutad före början af Oktober.

Tiden, då sådan förrättning kommer att verkställas, skall genom Jägmästarens försorg för hvarje kronopark eller annat särskild! skogs-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

område inom revi er et kungöras minst åtta dagar, men i Kopparbergs och de Norrländska länen minst fjorton dagar före förrättningens början.

Vid stämpling åsättes träden så väl vid roten som å stammen vid manshöjd kronomärke, bestående åt öfverst en Kong!, krona och derunder de tvänne sista siffrorna i årtalet, hvarunder stämplingen egt rum; Hörande stämpelyxa, hvilken aldrig får, utan i Jägmästarens närvaro, begagnas, dessemellan af denne omsorgsfullt förvaras.

§ 35.

dill ledning vid uppsättande af de kungörelser, som angående auktioner å skogsalster från vissa allmänna skogar höra af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande utfärdas, har Jägmästaren i afseende ej mindre å de skogar, som af honom förvaltas, än äfven å de icke af honom förvaltade boställsskogar i revieret, hvilkas afkastning till större eller mindre del skall ingå till Statsverket, boställsdirektion eller löningsfond, att årligen till Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i länet ingifva uppgift, inom Oktober å det virke samt inom April å grässlätter, mulbete och andra skogsalster, hvilka under året kunna från sa in rama skogar aflåtas, samt att dervid jemväl föreslå tid och ort för auktionen äfvensom auktionsvilkoren.

I fråga om ingifvande af förslag till utsyning å kronopark^' och kronomärke? i Kopparbergs och de Norrländska länen, har Jägmästaren att för sitt revier ställa sig till efterrättelse hvad i sådant afseende finnes för vederbörande skogstjensteman särskilt stadgadt.

§ 36.

. Vid auktion för försäljning af alster från så beskaffade skogar, som i nästföregående § omförmäla^, skall Jägmästaren eller i stället för honom, efter hans förordnande, extra Jägmästare eller Jägeribetjent närvara för att tillhandagå med erforderliga upplysningar; Och bör, der ej utsyningslängd efter auktionen meddelas, Jägmästaren, eller den hans ställe vid auktionen företrädt, af auktionsprotokollet taga afskrift, hvilken sedermera tjena? till ledning vid uppsigten öfver skogsalstrens afhemta ing och beteskreaturens intagande.

38 Kong!. Maj ds Nåd. Proposition No 21.

§ 37.

Angående huggning och afforsling af virke samt hemtning af andra skogsapel*, som försålts eller utsynats från de i § 35 omförmälda allmänna skogar, eger Jägmästaren att på lämpligt sätt meddela erforderliga föreskrifter; äfvensom lian, der ej andra tjenstegöromål hindra, sjelf bör vid dessa arbeten vara tillstädes.

§ 38.

Årligen före den 1 Oktober har Jägmästaren att till Skogsstyrelsen i två exemplar afgifva förslag till de skogsodlings och andra arbeten, hvilka höra under nästkommande år verkställas å de af honom förvaltade skogar, tillika med kostnadsberäkning för dem bland dessa arbeten, som erfordra kontanta utgifter.

§ 3U.

Sedan de i nästföregående § omförmälda förslag med kostnadsberäkningar blifvit hos Skogsstyrelsen granskade och Styrelsens dervid fattade beslut kommit Jägmästaren tillhanda, har han att gå i författning om verkställande af de arbeten, som Skogsstyrelsen godkänt; Och eger han i afseende på inom revieret varande kronoparker, Kronan tillhöriga ekplanteringar och flygsandsfält samt sådana b o ställssk ogar, h vilka af honom förvaltas, att till berörda arbeten i man af behof från ränteriet i länet reqvirera och förskottsvis utbekomma erforderliga medel enligt de bestämmelser, som Skogsstyrelsen i sådant afseende meddelat.

§ 40.

Ej mindre de medel, som Jägmästaren till utgifter för de af Honom förvaltade skogars skötsel eller i öfrigt i och för tj en sten får om händer, än äfven alla de skogseffekter, hvilka från samma skogar utlemnas, åligger det Jägmästaren att enligt af Skogsstyrelsen fastställda räkenskapsformulärer behörigen redovisa; Och skall Jägmästaren årligen före den 1 April till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet ingifva, jemte verifikationer, fullständiga utdrag af dessa räkenskaper i två exemplar, innefattande redovisningen för det nästförilutna kalenderåret.

39 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Allt virke bokföres i kubikfot fast mått och gröfre virke derjemte

U?/tyi Ved och Mrdsel 1 famnar om 100 kubikfot, eller lass om

66 3 kubikfot, samt mindre virke i hundra- eller tjogtal.

§ 41.

Derjemte har Jägmästaren att, i afseende på sådana icke af honom förvaltade boställsskogar inom revieret, hvilkas behållna afkastning till större eller mindre del tillkommer Statsverket, boställsdirektion eller löningstond, att granska de räkningar öfver utgifterna för sådana skogars förvaltning, som af vederbörande skogsinne häfvare till honom af-

gifvas.

§ 42.

Beträffande de åt Kronojägarne inom revieret upplåtna boställen, skall Jägmästaren noggrannt tillse, att dessa boställen til! byggnad och häfd behörigen underhållas. *

§ 43.

Efter Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes i länet förordnande har Jägmästaren att biträda vid syner och besigtningar å boställen eller andra publika hemman samt vid undersökningar för utrönande af öfverloppsrriarkers lämplikhet att såsom kronoparker bibehållas, äfvensom att t deri ordning särskilt är stadgadt, verkställa undersökning å flyo-sandsfält, hvarjemte det aligger honom att, för bevakande vid afvittringar och stol skiften åt Kronans rätt i fråga om afsättande af mark till kronopark, inställa sig vid de sammanträden, hvartill lian i sådant afseende af vederbörande förrättningsman kallas.

f-r°Ck !kyld'g atf rörande ämnen, som tillhöra hans tjenstebefattning afgifva de yttranden, Indika af Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i länet kunna från honom infordras.

§ 44.

40 Kong!.. Majds Nåd. Proposition N:o. 21.

§ 45.

Efter hvarje qvartal utgång har Jägmästaren att inom eu manad till Skolinspektören i distriktet afgifva rapport om hvad under det förflutna qvartalet i tj ensten förefallit, äfvensom om de tjensteresor och förrättningar, hvilka derunder af honom eller de inom .revieret anställda extra Jägmästare företagits; hörande dock vigtigare tilldragelser såsom betydligare skogseld och stormskada med mera dylikt genast inberätta».

§ 46.

Likaledes har Jägmästaren att hvarje år före den 1 April.till Skogsstyrelsen insända årsberättelse om allt anmärkningsvärd^ so in i afseende på skogs- och jagtväsendet inom revieret under det nästforflutna året inträffat; Och bör donna berättelse, bland annat, innefatta ej mm dre redogörelse för de arbeten, som under året verkställts å de åt Jägmästaren°förvaltade skogarne, än äfven upplysning om hvad inflytande förut vidtagna åtgärder utöfvat samt huru skogshushållningen handhatves å ofri o-a allmänna skogar inom revieret, hvarjemte berättelsen, flor innehålla uppgift jemväl om de åtal af förbrytelser emot skogs- och jagtförfattningarne, som genom Jägmästarens försorg blifvit under aret väckta.

§ 47.

Kronojägaren åligger att tillse, det rågångar och andra gränslinie! omkring de allmänna skogar, hvilka blifvit honom såsom bevakningstrakt anvisade, hållas öppna och orubbade, äfvensom att, så snart åverkan eller oloflig jagt linnés derstädes hafva egt ruin, ofördröjligen derom gorå anmälan hos Jägmästaren samt beflita sig om gerningsman!!^ upptäckande och bindande vid gerningen.

§ 48.

Vid skogsodling, afverkning och afforsling af virke samt vid andra skogsarbeten å skogar, som tillhöra bevakningstrakten, skall lvronojäo-aren “hafva uppsigt derå, att af Jägmästaren gifna föreskrifter noga iakttaga» och att arbetet i öfrig! med omsorg utföres, äfvensom det c åligger

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21. 4!

åligger honom att skota och vårda de plantskolor, som å nämnda skogar anläggas.

§ 49.

Kronojägaren skall med omsorg öfvervälta att inom bevakningstrakten upphuggna eller endast utstämplade skogs effekter ej af obehörig person bortföras; Hörande han vid den afforsling, som behörigen sker, affordra virkesuttagaren qvitto, hvithet derefter Jägmästaren till-

qt.3 I loa “

§ 50.

Skogsinspektör och Jägmästare skola, hvar för sig, fora diarium ötver alla till dem inkommande tjenstehandlingar äfvensom konceptbok tör utgående expeditioner; hvarjemte dem, likasom Kronojägaren, åligger att noga förvara alla till tjensten hörande kartor och handlingarörande vid förefallande tjensteombyten inventering ske, hvilken hos ronoj ägare förrättas af Jägmästaren, hos Jägmästare af Skolinspektören och hos Skogsinspektör af den person Skogsstyrelsen dertill för-

§ 51.

Yppar sig skogseld å allmän skog, skola vederbörande Jägmästare och Kronojägare ofördröjligen efter derom erhållen kännedom begifva sig till brandstället för att vidtaga tj enliga åtgärder till eldens hämmande; Och har Jägmästaren att dervid fora befälet öfver släckningsmanskapet. ®

§ 52.

Jägmästare och Kronojägare åligger att beflita sig om roff och jiagtvlrd1S UtÖC aiKie ä^Vensom att i ifrigt befrämja en ändamålsenlig

§ 53.

Till Skogsstaten hörande personer äro skyldiga att, der ej Skogsstyrelsen för särskild! fall medgifvit undantag, vara bosätta, hvar inom

Bih. till Kikad. Prof. 1869. 1 Samt, 1 Afd. 11 saft.

ti

42 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 21.

sitt tjenstgöringsområde och på boställe, der sådant, lämpligen bebyggd*, linnés för tj ensten anslaget.

§ 54.

Hvar och en bland Skogsstatens tjensteman och betjente skall med hörsamhet efterkomma hvad i tj ensten af vederbörande förman honom anbefalles.

§ 55.

Kompetens till Sekreterare- eller Kainererare-befattning i Skogsstyrelsen samt Skogsinspektörs- och Jägmästarebefattning tillkomma! en däst den, som vid Skogsinstitutet aflagt fullständig afgångsexamen.

Ej heller må någon förordnas till e. o. Kanslist vid Skogsstyrelsen eller extra Jägmästare, som icke sådan examen aflagt,

Till Kronojägare antagas företrädesvis de, som genomgått lärokurs vid allmän skogsskola, eller eljest visat sig för sådan befattning .synnerligen lämpliga.

§ 56.

Generaldirektör och Chef för Skogsstyrelsen samt Sekreterare och Kamererare derstädes, äfvensom Jägmästare utnämnas af Kong!. Magt.

I Sekreterare- Kamererare- eller Jägmästare-befattning inträffad ledighet kungöres af Skogsstyrelsen tre gånger i Post- och Inrikes Tidningar, hvarefter hugade sökande ega att inom 56 dagar från ledighe fens inträffande ingifva sina underdåniga ansökningar med bifogade tjen steförteckningar och betyg till Skogsstyrelsen, som enligt stadgade grunder upprättar förslag till den lediga tj enstens återbesättande och detsamma jemte ansökningshandlingarne till Kongl. Maj:t insänder.

Skogsinspektör förordnas på viss tid af Kongl. Maj:t efter Skogsstyrelsens förslag.

Extra ordinarie Kanslister vid Skogsstyrelsen och extra Jägmästare förordnas af Styrelsen, de sednare efter vederbörande Jägmästares hörande. Styrelsen antager jemväl sin egen vaktbetjening och, uppå förslag af Jägmästaren i revieret, Kronoj ägare; Fogande Jägmästaren,

Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition No 21. 43

vid intiäffad ledighet, att till Krön oj ägare tills vidare antaga lämplig person, intilldess Skogsstyrelsens ant agn ings bevis hinner utfärdas.

§ 57.

Da sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, egei Generaldirektören att tva gånger om året, hvardera gången efter anmälan hos Chefen för Kongl. Finans-departementet, åtnjuta 14 dagars tjenstledighet, samt Sekreteraren och Kamererare^ efter Generaldirektörens medgifvande, högst eu månads tjenstledighet årligen, dock icke samtidigt eller då Generaldirektören är frånvarande.

För Skogsinspektör och Jägmästare eger Skogsstyrelsen på tid icke öfverstigande tre månader att tjenstledighet bevilja.

Längre tjenstledighet sökes i underdånighet hos Kongl. Näjd; Görande sådan ansökning af Sekreterare, Kamererare, Skogsinspektör eller Jägmästare ingifvas till Skogsstyrelsen, som densamma jemte eget underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t öfverlemna!'.

Tjenstledighet under längre eller kortare tid för e. 0. Kanslister och vaktbetjening vid Skogsstyrelsen, äfvensom för extra Jägmästare och Ivronojägare, meddelas vid förefallande behof af Styrelsen; dock må på tid icke öfverstigande 14 dagar tjenstledighet för extra Jägmästare och Krön oj ägare äfven af Jägmästaren i revi vret kunna beviljas.

Utan tjenstledighet må tjensteman vid Skogsstaten ej utöfver tre dagar aflägsna sig utom sitt tjenstgöringsområde; Kronojägare må ej utan Jägmästarens tillstånd utöfver en dag vistas utom sin bevakningstrakt.

§ 58.

Då för Sekreterare, Kamererare, Skogsinspektör eller Jägmästare tjenstledighet af Kongl. Maj:t beviljas, vill Kongl. Maj:t tillika, uppå Skogsstyrelsens förslag, meddela föreskrift huru tjenst eu under tiden skall bestridas; men inträffar eljest ledighet, uti någon af de till Skogsstyrelsen, Skogsstaten eller Skogsläroverken hörande tj eu ste mäns eller betjente* befattning, har Skogsstyrelsen att draga försorg om dess upprätthållande, intilldess annorlunda kan varda förordnadt.

44 Kongl. Majita Nåd. Proposition N:o 21.

§ 59.

Vårder genom dödsfall, afsked eller befordran skogsstats-befattning, hvartill boställe hörer, ledig efter den 14 Mars och före 1 hoimedag, afträdes bostället påföljande den 14 Mars, men yppas ledigheten efter Thomaedag, sker afträdet den 14 Mars, som först inträffar sedan ett år från Thomtedag förflutit; Hörande i båda fallen tillträdaren till afträdare!! utgifva ersättning för det höstutsäde, som vid boställets afträdande må vara derå nedlagd!, äfvensom för dertill och till den öfriga åkerjordens höstberedning användt arbete.

Kronojägare skall för sin person genast vid antagandet inrymmas ä till tjensten hörande boställe.

§ 60.

Har Generaldirektören i utöfning af sitt embete fattat vrångt eller lagstridigt beslut, af vårdslöshet eller oförstånd honom åliggande skyldigheter åsidosatt, utan tillstånd eller laga förfall från tjenstgöring sig afhållit, eller blifvit med annat fel och försummelse i embete! beträdd värde derför tilltalad inför Kongl. Maj:t och Rikets Svea Hofrätt.

För Sekreterare eller Kamererare, då dessa Skogsstyrelsen förestått, vare lag samma.

Beträdes eljest Sekreterare eller Kamererare med fel eller försummelse i tj ensten, ställes han ock under tilltal inför nämnda Hofrätt och värde emellertid, derest omständigheterna så påkalla, af Generaldirektören skiljd från tj enstens utöfning.

Extra ordinarie Kanslist, som gör sig saker till försummelse eller tjenstefel, må derför af Skogsstyrelsen varnas, eller, om han deraf icke låter sig råtta, från sitt förordnande på viss tid eller för alltid skiljas.

Vaktbetjent hos Styrelsen, som visar opålitlighet eller olydnad, må efter omständigheterna varnas, från tjenst och lön på viss tid skiljas, eller ock förafskeda^

§ 61.

Försummar, eller af vårdslöshet underlåter, eller tredskas Skogsinspektör eller Jägmästare att fullgöra hvad honom åligger, eller af-

45 KongL Maj:te Nåd. Proposition N:o 21.

håller lian sig utan tillstånd eller laga förfall från tjenstgöring, ege Skogsstyrelsen att derför gifva honom lämplig föreställning och varning; Låter lian sig deraf icke rätta, titan varder med sådant förnyadt fel beträdd, bör han på viss tid, dock icke öfver tre månader, af Skogsstyrelsen från tjenstår! suspenderas och trafve under tiden förverkat sina löneförmåner. Begär lian, oaktadt undergången varning och suspension, äa vidare sådant tjenstefel, eller beträdes lian med svårare förseelse i tjenstfri, värde han af allmän åklagare, som Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i länet uppå Skogsstyrelsens anmodan dertill förordnar, ställd under tilltal vid vederbörlig domstol i orten; Agande Skogsstyrelsen i sådant fall, eller då i öfrig! åtal emot Skogsstatstjensteman vid domstol räckes, att emellertid, när omständigheterna dertill föranleda, honom från tjensteutöfning skilja.

Beträdes extra Jägmästare med fel eller försummelse i tjensten, galle derom hvad i fråga om extra ordinarie Kanslister vid Skogsstyrelsen linnés i nästföregående § stadgadt.

Kronojägare, som uti de honom föreskrifva skyldigheters uppfyllande befinnes oduglig, vårdslös eller försumlig, eller beträdes med otrohet, våld eller egennytta i tjensten, må Skogsstyrelsen, sedan lian förut id vederbörande Jägmästare varnats, utan att sådant bättring medfört, tian tjenst och löneförmåner pa viss tid afstånga, eller från tjensten skilja.

§ 62.

Uraktlåter tjensteman vid Skogsstaten att till utsatt tid afgifva de upplysningar, förklaringar eller redovisningar, Skogsstyrelsen infördraf, tiger Styrelsen att, vid hvarje förnyadt sådant infordrande, bestämma lämpligt vite för den utsätta tidens öfverskridande.

§ 63.

Öfver erhållen varning ege klagan ej ruin, men i Skogsstyrelsens beslut, hvarigenom annat ansvar är vordet ådömdt, må ändring sökas genom underdåniga besvär, hvilka skola till Kongl. Maj:t i Dess Finans-departement ingifvas inom 30 (lagar efter erhållen del af beslutet.

46 Kong!. Muj:lé Nåd. Proposition N:o 21.

§ 64.

Angående Skogsstyrelsens befattning i frågor rörande tillsättning af lediga fenster vid Skogsinstitutet och Skogsläroverken, eller sökt tjenstledighet för dervid anställde tjensteman och betjente, eller af dem begångna tjenstefel gäller, i afseende på Föreståndaren vid Skogsinstitutet samt lärarne derstädes och vid de öfriga läroverken, hvad här ofvan i afseende på Jägmästare är stadgadt. Med Skogsrättare och vaktbetjening vid läroverken förhålles i dylika hänseenden så som med Kronojägare.

Utdrag eif Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maf.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 1.9 Februari 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtrneister, samt Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson, von Ehrenheim,

Åbelin,

Berg och Ådlercreutz.

Departements-chefen uppläste till justering följande, i öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, nedannämnda dagar fattade nådiga beslut, uppsätta förslag till Propositioner, nemligen:

47 Kong! Maj:ts Nåd. Proposition No 21.

deri 5 sistlidne Januari angående Utgiftsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och Skogsläroverken, att gälla från och med år 1870;

Hans May t Konungen behagade, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta Protokoll b ilagda; Och befallde Hans May t att i enlighet dermed nådiga Propositioner skulle till nu församlade Riksdag afl åtas.

Ex protocollo

Axel Adel.gren.