angående upphörande såväl af tackjernstionden och andra der¬ emot svarande tackjernsafgifter som af de friheter i fråga om ränta eller rotering, kväka vissa orter i egen¬ skap af bergslager nu åtnjuta
Kongl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 26.
1 Ank. till Riksd. Kansli d. 6 April 1869, kl. 10 f. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående upphörande såväl af tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter som af de friheter i fråga om ränta eller rotering, kväka vissa orter i egenskap af bergslager nu åtnjuta; Gifven Stockholms Slott den 2 April 1869.
1 sammanhang med utfärdande af Kongl. Förordningen den 20 September 1859, hvarigenom stadgades, att masugnar eller hyttor, stångjernsbruk, manufakturverk och alla andra inrättningar, som afsågo tillgodogörande eller förädling af mineralrikets alster och ej voro såsom handtverkerier att anse, skulle, i afseende på vilkoren för rörelsens utöfning, hänföras till fabriker och således, utan inskränkning i fråga om tillverkningsbelopp eller arbetsmetod, vara underkastade de stadgande!!, som angående fabrikers anläggning och drifvande voro i allmänhet gällande, äfvensom att i följd af den frihet, som sålunda blifvit medgifven jemväl för tackjernstillyerkningen, den skyldighet till blåsning i hytta eller masugn, som dittills ansetts åligga bergsmansjorden, skulle upphöra och dåvarande hyttelag inom tackjernsbergslagerna icke vidare utgöra tvungna föreningar, utan lotter i hyttorna kunna äfven utan sammanhang med bergsmansjord förvärfvas och innehafva^ allt med dervid fastadt förbehåll, att vederbörande inom bergslag, som af den lemnade friheten för jern tillverkningen sig begagnade, skulle vara underkastade den inskränkning i bergsmansfnheterna, som i behörig ordning kunde varda bestämd, — anbefallde Kongl. Maj:t genom nådigt Bref af samma dag Sitt och Rikets Kommers-kollegium att till vinnande af ledning för bedömande af de verkningar, som nämnda Förordning kunde Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Äfd. 14 Höft. 1
2 Kongl Majds Nåd. Proposition N.-o .it6.
medföra, äfvensom af de åtgärder, hvilka tilläfventyrs kunde finnas tjenliga att vidtaga i fråga om förändring åt bergsrörelsens beskattning, efter det Förordningen varit under ett års tid gällande, genom vederbörande bergmästare inhemta och till Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om de förändringar i afseende å bergshandteringen, som författningen kunde anses hafva medfört, dels i allmänhet och dels inom de egentliga tackj er n sbergslagern a, dervid jemväl, efter omständigheterna och orternas särskilda förhållanden, bonde föreslås, om och i hvad man föreskrifter rörande tillämpning af det i författningen stadgade förbehåll, i afseende å bergslagsfriheterna eller i fiffigt, voro påkallade.
Sedan derefter ej mindre Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 7 Mars 1860, jemte anmälan, att de för sin del beslut!!, det hammarskatten för stångjernstillverkningen inom hela riket och tackjernstionden af alla masugnar utom de privilegierade bergslagerna skulle från och med nästa statsregleringsperiod upphöra, hvithet beslut sedermera blifvit af Kongl. Maj:t enligt nådig Kungörelse den 14 påföljande December godkändt, tillika anhållit att, derest de privilegierade bergslagerna skulle derom väcka fråga, Kongl. Maj:t villo låta verkställa en utredning al dessa bergslagers återstående privilegier samt derefter till Rikets Ständer aflåta nådig Proposition, om och med hvilka vilkor befrielse från tackjernstiondens utgörande kunde blifva samma bergslager tillerkänd; än äfven Kommers-kollegium uti dess till följd af ofvanberörda nådiga befallning den 26 Mars 1862 afgifna underdåniga berättelse, bland annat, hemställt, att den af Rikets Ständer omförmälda utredning åt bergslagernas privilegier måtte, äfven om ingå ansökningar i sådant hänseende skulle från bergslagerna hafva inkommit, varda af Kongl. Maj:t anbefalld och Rikets Ständer meddelad; och Kongl. Maj:t i anledning häraf genom nådig Remiss den 23 Maj 1862 till Sitt och Rikets Kammar-kollegium öfverlemnat de till ärendet hörande handlingar, med befallning att, efter verkställd utredning af de särskilda bergslagernas ännu Kvarstående privilegier till beskaffenhet och omfattning samt sedan från vederbörande inhemtats upplysning om tackjernstiondens belopp, särskild! för hvarje bergslag, under de närmaste fem åren efter den genom Kongl. Kungörelsen den 14 November 1854 sednast beviljade nedsättning i nämnda tionde, gemensamt med Kommers-kollegium afgifva underdånigt utlåtande angående de vilkor, hvarunder tackjernsskatten i de privilegierade bergslagerna kunde upphöra samt all fråga om vidare inskränkning i bergslagsf firman ernå i följd af hemmansinnehafvares upphörande med bergshandtering^! förfalla, så hafva nu b ernå kla Kollegier, efter det såväl bergslagsintressenterna blifvit vid sammanträden inför vederbörande Länsstyrelser börda angående vilkoren för tackjernstiondens upphörande, som ock nämnda Länsstyrelser inkommit med de vid berörda sammanträden förda protokoll äfvensom med åtskilliga begärda uppgifter i ämnet, den 31 December 1867 till Kongl. Maj:t afgifvit det från Kollegierna infordrade underdåniga utlåtande!.
Af den utredning i ämnet som innefattas i detta utlåtande, hviiket kommer
Kong!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 26. 3
att bland Riksdagens ledamöter utdelas och för hvars innehåll således ej bär behöfver vidare redogöras, framgår såsom resultat:
att friheter dels i räntor och dels i fråga om roteringen ännu åtnjutas af följande 17 privilegierade jern bergslager, nemligen: i Westmanlands län Skinnskattobergs och (ramla Norbergs bergslager, i Örebro län Nora, Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs, Grythytte, Helleforss, Carlskoga, Lekebergs, Lerbäcks och Nya Kopparbergs bergslager, i Wer mlands län Filipstads och Nyeds bergslager, i Jönköpings län Tabeigs bergslag, i Störa Kopparbergs län Westerbergslagen samt i Gefleborgs län Ofvansjö och Thorsåkers bergslag;
att dessa friheter för samtliga nämnda bergslager, med undantag af Nyeds och den del af Skinnskattebergs bergslag, som består af Gunnilbo och Heds socknar, medgifvits mot skyldighet att idka tackjern stillverkning och tionde deraf utgöra, hvaremot i Nye ds bergslag och berörda socknar af Skinnskattebergs, der, med undantag för en på sednast^ tiden i Nyeds bergslag tillkommen hytta tackjernstillverkning aldrig varit idkad, friheterna åtnjutits på grund af vid bergverken i orten lemnadt biträde medelst arbete, kolning eller kors!or; samt
att värdet å ena sidan af de friheter, som af de särskilda bergslagerna åtnjutas och å andra sidan af det vederlag, der sådant utgått, som i form af tackjern stionde, skattejern eller hyttegälsjern af bergslagerna för dessa friheter erlagts, varit i ärligt medeltal för den tid, hvilken i sådant afseende blifvit för jemförelses verkställande härutinnan i nåder bestämd eller från och med år 1855 till och med
år 1859, följande, nemligen:
4 Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.
så att följaktligen för ifrågavarande tid en förlust för Kronan af icke godtgjorda friheter uppkommer till belopp, i ärligt medeltal, af 6,339 Riksdaler 99 öre Riksmynt.
I fråga om de vilkor, hvarunder tackjernsskatten i dem af nämnda bergslager, som haft sig dylik skatt åsatt, må kunna upphöra, hafva Kollegierna anfört: att enligt deras uppfattning frågan om tackjern stinn dens afskaffande inom orter, som, enligt den af Kollegierna lemnade utredning, halt sig vissa friheter förunnade mot skyldighet att dylik tionde utgöra, i följd af frågans beskaffenhet tillika syntes innebära den rättmätiga fordran från det allmännas sida att med upphörande af det åliggande, som betingat friheternas åtnjutande, friheterna ock skulle upphöra, samt berörda bergslagsorter sålunda varda, i afseende å hithörande utskylder och besvär, försätta i samma ställning som andra med dem jemförliga, tackjernstionde icke utgörande orter, desto heldre som, äfven derest friheterna skulle i större eller mindre mån bibehållas, desamma numera, i följd af en förändrad lagstiftning, som skiljt bergsnäringen från jorden, i allmänhet icke ens skulle tillgodokomma dem, för hvilka de ursprungligen varit afsedda, eller idkarne af bergsbruket; erinrande Kollegierna derjemte:
att, då genom Kong!. Brefvet den 30 Juni 1820, Hellestads bergslag i Östergötlands län förklarades höra förändras till landslag, det tillika föreskreis, att de förmåner, densamma af Kronan haft sig i egenskap af bergslag tillagda, skulle indragas, och i följd häraf Hellestadsorten ingå i ständig rotering jemte alla (Kriga skyldigheter, som med författningarne voro öfverensstämmande;
att, när Wånga bergslag i nyssnämnda län genom Kong!. Brefven den 20 Juni 1821 och den 23 Januari 1830 förvandlades till landslag, detta skedde med enahanda vilkor, som i fråga om Hellestads bergslag nu blifvit omförmälda; äfvensom
att jemväl, då Gunnarskogs bergslag i Wermlands län i följd af Kong!. Brefvet den 13 December 1825 undergick enahanda förändring, som i fråga om Hellestads och Wånga bergslager nyss blifvit anförd, det likaledes stadgades, att dess privilegier, bestående i frihet från ordinarie rotering, skulle upphöra och att orten herde sådan rotering åsättas;
Och hafva Kollegierna ej mindre med stöd af här ofvan angifna grundsats äfvensom af nyssberörda nådiga beslut rörande bergslager, som till landslag förändrats, än ock i enlighet med de åsigter, hvilka af Kammar-kollegium i likartade frågor städse tillförene blifvit yttrade, samt med åberopande af hvad för hvarje bergslag särskilt vid den af Kollegierna lemnade utredning blifvit anfördt, ansett sig höra i underdånighet hemställa:
att mot befrielse från skyldighet inom här afsedda orter till vidare utgörande af tackjernstionde äfvensom af skattejern och hyttegälsjern, der någondera af dessa sednare tvänne afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstode, hvarje hemman eller hytta inom sådan ort skulle icke allenast i de fall, som vederborde, påföras den ränta, hvarifrån så beskaffad lägenhet, i sin egenskap af att tillhöra bergslag, njutit
5 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
frihet, utan ock, der af nämnda anledning dylik lägenhet icke vore ordinarie roterad, med undantag allenast för Stora Kopparbergs län, inom hvilket med regleringen i detta hänseende borde, jemlikt Kongl. trefven den 2 Februari 1813, den 21 September 1826 och den 2 November 1833, af annan orsak tillsvidare anstå, åsättas ordinarie rotering till det rotetal, hvartill dylik lägenhet redan blifvit extra roterad, hvilket sednare äfven torde höra gälla för all öfrig till ifrågavarande bergslager hörande jord, som till följd af bergsbruk eller blott sin belägenhet i bergslag hittills blifvit från ordinarie rotering frikallad:
Hemställande Kollegierna tillika, att, i händelse af bifall härtill, det måtte åt Kammar-kollegium öfverlemnas att påföra skattlagdt hemman med mera dess råtta ränta och låta densamma med författningsenlig omsättning och förenkling i jordeboken införa samt att i fråga om hemman och hyttor, hvilka icke blifvit till jordeboksränta skattlagda, förordna om bestämmandet af sådan ränta genom jemförelse med annat jemngodt hemman eller annan jemngod hytta i orten, hvilken jemförelse enligt Kollegiernas tanke borde verkställas af vederbörande skattläggningsmän, hvarefter härutinnan borde förfaras på sätt som om skattläggningar vore föreskri (vet.
Beträffande särskild!) Nyeds bergslag, i afseende hvarå Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 6 Mars 1830 förklarat, att densamma skulle än vidare varda vid sina bergslagsprivilegier bibehållen, så, ehuru donna bergslag icke vore att såsom tackjernsbergslag anse, och frågan om dess privilegier i följd deraf icke kunde vara omedelbarligen beroende af nu förevarande fråga om tackjernstiondens upphörande, hafva Kollegierna likväl funnit sådana jemväl på donna ort inverkande förhållanden hafva efter meddelande af nyssnämnda nådiga beslut inträdt, att Kollegierna icke bonde underlåta att derå fästa Kong!. Maj:ts uppmärksamhet. Enär nemligen såsom afgjordt torde höra antagas, att Nyeds bergslag, der hemmansinnehafvarne enligt af Kollegierna angifna nådiga Resolutioner icke egt att utom bergslagen sina skogseffekter fritt afyttra, åtnjutit sina bergslagsprivilegier mot hufvudsaklig skyldighet att med kol betjena de inom orten belägna stångjernsverk, men genom Kongl. Förordningen angående kolhandeln den 27 April 1846 stadgats, bland annat, i § 2, att utom bergslag hemmansegare skulle hafva frihet att från egna skogar kol till hvem som helst försälja utan hinder af de erbjudanden om kolbetjening från dessa skogar, som vid undersökningar om anläggningar af jernverk eller tillökning i smiden blifvit gjorda, såvida de icke funnos genom lagligen förbindande afhandlingar bekräftade, och i § 3, att dessa medgifvanden skulle gälla jemväl för de hemman inom bergslag, hvilka icke voro till tackjernsblåsning i hytta indelade, samt detta sistnämnda stadgande torde vara på Myeds bergslag tillämpligt, hvartill komme, ej mindre att jernhandteringen, liksom öfriga näringar, numera intoge en i afseende å omsättningens frihet väsendtligen förändrad ställning emot förr, än ock att de slag af jernverk, för hvilkas tillgodoseende bergslagsprivilegier blifvit ifrågavarande ort tillerkända, från och med hammarskattens upphörande icke vidare till Kronan utgjorde någon
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
ersättning för den frihet, som med nämnda skatt stätt i nära sammanhang, så torde ock de skal och grunder, hvilka föranledt tillkomsten och betingat fortvaron af dessa privilegier, hafva helt och hållet bortfallit; och äfven derest någon inskränkning i den numera eljest allmänna kolförsäljningsfriheten och några deraf beroende iörpligtelser i fråga om Inleverering möjligen skulle här ännu qvarstå, syntes sådant desto mindre höra utgöra någon anledning att för nu ifrågavarande ort mera än för andra bergslager lemna privilegiifrågans tidsenliga reglering å sido, som dels donna ort, i motsats till hvad inom de öfriga bergslagerna egt ruin, redan enligt hvad nyss blifvit antydt, träd! i åtnjutande af befrielse från erläggande åt det vederlag för förmånerna, hvithet skolat till Kronan utgå, dels ock, i fall bergslagsfrih etern a mot tackjernstiondens afskaffande kommo att i andra orter upphöra, under det nämnda friheter för donna trakt bibehöllos, deraf skulle blifva en följd, antingen att tionde ensamt för denna bergslag skulle såsom beskattningstitel qvarstå samt, då tackjern stillverkning der idkades, vederbörande påföras, oaktadt handteringen vore skiljd från jorden och beskattningen sålunda ej kunde falla efter samma fördelning som förmånerna, eller och att dylik handtering bär skulle kunna drifvas utan erläggande af tionde, hvarigenom Kronan icke ens på donna väg och när tackjernstillverkning bär egde ruin skulle hafva att påräkna någon ersättning för den uppoffring, som af friheternas bibehållande henne tillskyndades, jemte det att slutligen tackjernstillverkning bär skulle kunna äril vas under förmaner från Statens sida, hvarmed samma handtering annorstädes inom Riket icke vore gynnad; och hafva, med stöd af samtliga nu anförda omständigheter och under förutsättning att, då både följdriktighet och billighet syntes fordra, det en ort icke mera än eu annan förblefve i åtnjutande af en förmån, sedan en dermed förknippad skyldighet upphört, icke heller donna bergslag kunde undgå att vidkännas åligganden, som för landet i dess helhet voro gemensamma, Kollegierna, med tillkännagifvande att de af Nyeds bergslag åtnjutna friheter numera bestodo i befrielse från ordinarie rotering, hemställt, att hemmanen äfven i donna bergslag måtte varda åsätta ordinarie rotering till det rotetal, Hvartill de redan funnos extra roterade; hvarförutom Kollegierna, jemväl hvad anginge den del af Skinnskattebergs bergslag, som består af Gunnilbo och Heds socknar, hvilka i afseende å vilkoren för bergslagsprivilegiers åtnjutande varit betraktade såsom likställiga med Nyeds bergslag, ansågo de hemman i nämnda socknar, som enligt den för dem lemnade utredning voro i åtnjutande af vissa, friheter, höra på enahanda grunder, som i afseende på upphörande al Nyeds bergslags friheter blifvit angifna, påföras den andel af räntan, från åtgörande hvaraf berörda hemman i följd af ortens bergslagsprivilegier voro befriade.
Kong!, Maj:t, som för Sin del icke har något att tillägga, till deri ämnet fullständigt upplysande utredning, hvilken Kammar- och Kommers-kollegierna lemna!, vill härmed på de af nämnda Kollegier anförda skål och i öfverensstämmelse med Kollegiernas hemställan samt med afseende jemväl pa den i sammhang med frågan
t
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26. 7
om lan (^försvarets organisation gjorda framställning om extra roteringens i bergslagerna förvandling till ordinarie rotering, i nåder föreslå:
att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till åtgörande af tackjernstionde äfvensom af skafjern och hyttegälsjern, der någondera af dessa tvänne sednare afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra, emot det att
de förmåner, som dylik ort af Kronan hatt sig i egenskap af jernbergslag förunnade indragas; '
att i följd häraf, och med hufvudsaklig tillämpning af hvad Kollegierna rörande grunderna och sättet för berörda förändrings genomförande förordat och hemställt, hvarje lägenhet inom dylik ort, som i sin egenskap af att tillhöra tackjernsbergslag åtnjuter någon frihet i afseende å ränta eller rotering eller bådadera, ma, på ofvan an gitta vilkor och i de fall som vederbör, åsättas de skyldigheter härutinnan, som efter vederbörandes hörande finnas med författningarna öfverensstämma;
att hvad sålunda blilvit föreslaget i fråga om orter, privilegierade med direkt afseende på tackjernstillverkning, må gälla äfven för Nye ds bergslag i Wer mlands lan, äfvensom för den del af Skinnskattebergs bergslag i Westmanlands län, som består af Gunnilbo och Heds socknar, samt
att de nya rättsförhållanden, som af den nu ifrågaställda förändringen kunna varda en följd, må komma att inträda med början af år 1871
De till detta ärende hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas; och Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong!, nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL.
Gast. af Ugglas.
8 Kong i May.ts Md. Proposition N:o 26.
Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 19 Mars 1869.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister, Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg och Adlercreutis.
Departementschefen, Statsrådet Friherre af Ugglas föredrog i underdånighet följande mål, nemligen:
Kammar- och Kommers-kollegiernas den 31 December 1867 afgifna underdåniga utlåtande angående de vilkor, hvarunder tackjernsskatten i de privilegierade bergslagerna må kunna upphöra m. m.
Föredragande Departementschefen anförde i underdånighet:
“För min del har jag icke något att tillägga till den ämnet uppösande utredning, som Kammar- och Kommers-kollegierna lemna!, och får på de af Kollegierna anförda skål och i öfverensstämmelse med Kollegiernas hemställan samt med afseende jemväl på den i sammanhang med frågan om landtförsvarets organisation gjorda framställning om extra roteringens i bergslagerna förvandling till ordinarie rotering, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong!. Maj:t täcktes uti nådig Proposition föreslå Riksdagen: „ .
att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande åt tackjerns-
tionde
Kongl, Maj:ts K åd. Proposition N-.o 26.
tionde äfvensom af skafjern, och hyttegälsjern, der någondera af dessa sednare afgiltsposter blifvit åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra, emot det att de förmåner, som dylik ort af Kronan haft sig i egenskap af jernbergslag förunnade indragas;
att i följd häraf och med hufvudsaklig tillämpning af hvad Kollegierna rörande grunderna och sättet för berörda förändrings genomförande förordat och hemställt, hvarje lägenhet inom dylik ort, som i sin egenskap af att tillhöra tackjernsbergslag åtnjuter någon frihet i afseende å ränta eller rotering eller bådadera, må, på ofvan ängdun vilkor och i de tall som vederbör, åsättas de skyldigheter härutinnan, som efter vederbörandes hörande finnas med författningarne öfverensstämma;
att hvad sålunda blifvit föreslaget i fråga om orter, privilegierade med direkt afseende på tackjernstillverkning, må gälla äfven för Nyeds bergslag i Wermlands län, äfvensom för den del af Skinnskattebergs bergslag i Westmaulands län, som består af Gunniibo och Heds socknar; samt
att de nya rättsförhållanden, som af den nu ifrågaställda förändringen kunna varda en följd, må komma att inträda med början af år 1871.“
Statsrådet von Ehrenheim yttrade:
“Jag instämmer val med Kollegierna i afseende å de bergslager, der tackjernstillveikning emot erläggande åt tionde egen rum och der hemmanen varit till blåsning i hytta indelade, men med Nyeds bergslag samt Heds och Gunniibo socknar inom Skinnskattebergs bergslag synes mig förhållandet vara annorlunda än Kollegierna antagit. Nyeds bergslag har enligt Kong!, brefvet den 31 Mars 1649 erhållit sina privilegier på den grund att bergslagen icke både annat att uppehålla sig med än “allenast strömmar och skog“ och inom donna bergslag har, med ett enda, redan 1755 uppbörd! undantag, hytteindelning icke egt rum samt tackjernstillverkning för öfrig*- först under sednaste år idkats vid en hytta, som ännu åtnjuter frihetsår. Väl har bergslagen, enligt flera af Kollegierna angifna nådiga resolutioner, icke egt att utom bergslagen sina skogseffekter fritt afyttra, men då Kongl. Förordningen angående kolhandeln den 2. April 1846 stadgar, att det skall vara hemmansegare inom bergslag obetaget att kol från egna, till blåsning i hytta indelta skogar inom eller utom bergslagen föryttra eller för annat ändamål fritt använda, derest hyttelaget, efter förut sked! hembud, icke velat kolon emot i orten gångbart pris till sig lösa, äfvensom att utom bergslag hemmansegare skola hafva frihet att från egna skogar kol till hvem som helst försälja, synes mig åt dessa stadgan den följa, att hcmmansegare inom Nyeds bergslag, der hytteindelning, med ofvannämnda redan längesedan upphörda undantag, icke egt rum, allt sedan nämnda Förordning blef gällande, haft i flitighet att, utan hinder åt äldre resolutioner, öfver sina skogsprodukter fritt förfoga samt att bergslagen således icke heller i berörda afseende är underkastad någon inskränkning, derifrån befrielse skulle vinnas emot bergslagsfriheternas upphörande.
Bih. till Biksd. Prat. 1860. 1 Sami, 1 Afd. It Höft. 2
JO
Kong!. Majts Nåd. Proposition N:o 26.
Den enda fördel, som i utbyte deremot skulle tillgodokomma bergslagen vore frihet från tackjernstionde för den hytta, som för närvarande inom bergslagen finnes, äfvensom för den tackjernstillverkning, som vid framdeles blifvande hyttor möjligen kan komma att ega rum; men då Rikets Ständer uti skrifvelse den 5 Juni 1866 förklarat, att sådana på sednare tider inom bergslagen nyanlagda masugnar, hvilka icke åtnjuta några särskilda privilegier eller käft något hyttelag sig tillslaget, skola j beskattning anses likställda med masugnar utom bergslag samt denna Rikets Ständers åsigt, om den också svårligen kan tillämpas utan upphäfvande af tackjernstionden jemväl för öfriga hyttor, likväl synes med billigheten öfverensstämmande för alla sådana, som uppstått utan sammanhang med nedläggandet af äldre, med hyttelag försedda hyttor, torda fördelen icke vara af beskaffenhet att den, om den beviljas, i och för sig påkallar någon ersättning för Statsverket.
Det torda äfven förtjena att erinras, att, sedan vid 1818 års riksdag framställning blifvit gjord om indragning af privilegierna för de bergslager, som icke uppfyllde de med berörda förmåners förlänande afsedda ändamål och med hänsigt härtill åtskilliga bergslager blifvit till landslag förvandlade samt fråga blifvit väckt, huruvida Nyeds socken börda anses sina bergslagsprivilegier förlustig; så hafva Rikets Ständer, till hvilka handlingarna i ärendet blifvit öfverlemnade, i underdånig skrifvelse den 11 Februari 1820 anfört, att, då föremålet för den af Rikets Ständer år 1818 väckta allmänna fråga om indragning af eller jemkning i bergslagsprivilegierna varit att tillse, huruvida bergslagerna uppfyllt och kunde för framtiden uppfylla sina för privilegierna åliggande skyldigheter med gruvbrytning och tackjernstillverkning och att i motsatt fall privilegierna skulle jeinkas eller indragas, samt Rikets Ständers berörda anhållan således icke egde någon direkt tillämpning på Nyeds bergslag, enär densamma för bergslagsprivilegiernas tillgodonjutande icke haft sådana förbindelser sig ålagda, och alltså icke heller genom dessas uraktlåtande kunnat anses förmånen förlustig, Rikets Ständer för sin del ansågo skål icke förekomma till indragning för det då närvarande af Nyeds bergslags dittills åtnjutna privilegier; hvarefter Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 6 Mars 1830 förklarat, att Nyeds bergslag må än vidare vid dess bergslagsprivilegier varda bibehållen. Efter afgifvandet af denna förklaring har väl den förändring inträffat, att Nyeds bergslag blifvit befriad från förut gällande inskränkning i rättighet att afyttra kol, men vid donna befrielses meddelande lastades icke något vilkor om skyldighet att underkasta sig inskränkning i bergsmansfriheterna.
Med afseende på hvad sålunda förekommit och enär det icke synes billigt att underkasta Nyeds bergslag effektiv rotering, hvarifrån den hittills varit befriad, då bergslagen icke genom att upphöra att vara bergslag kan anses vinna någon fördel, som icke i allt fall herde bergslagen tillkomma, samt, hvad Heds och Gunnilbo socknar beträffar, dessa socknar i afseende å vilkoren för bergslagsprivilegiers tillgodonjutande varit betraktade såsom likställig», med Nyeds bergslag, anser jag väl Nyeds
11 Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N.-o 26.
bergslag samt Heds och Gunnilbo socknar böra förklaras icke vidare vara bergslag, men att likväl någon förändring i dessa orters rotering eller beskattning derföre icke må ega rum.“
Häruti instämde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern samt Statsråden Carlson och Berg, hvaremot Statsrådets öfrige ledamöter förenade sig uti det af föredragande Departementschefen gjorda tillstyrkande; och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla hvad Stats-Rådets fleste ledamöter sålunda i underdånighet föreslagit*
Ex protocollo Axel Ädelgren.
Kong!. Majds Nåd. Proposition N;o 26.
n
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 2 April 1869.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister, Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Berg och Aälercreutz.
Slutligen uppläste föredragande Departements-chefen till justering eif, i öfverensstämmelse med Kong!. Majds den 19 nästlidne Mars fattade beslut, uppsatt förslag till Kong]. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen angående upphörande såväl åt tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter som af de friheter i fråga om ränta eller rotering, Indika vissa orter i egenskap af bergslager nu åtnjuta;
Och täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådant det linnés detta protokoll bilagdt, och befalla att nådig Proposition skulle, i enlighet dermed, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo Ossian Beckman.