angående dispo¬ nerandet af de åt f. d. Bergsskolan i Falun upplåtna gårdar m. in.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
\:o 10.
Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Januari 1870, kl, 6 e. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående disponerandet af de åt f. d. Bergsskolan i Falun upplåtna gårdar m. in.; Gifven Stockholms Slott den 21 Januari 1870.
Uppå Kopparbergs läns landstings hos Kongl. Maj:t gjorda framställning att, för inrymmande i Falun af eu lägre bergsskola, till hvars underhåll Brukssocieteten anslagit medel, måtte kostnadsfritt upplåtas så stor del af de för den i nämnda stad då befintliga bergsskola begagnade fastigheter, bestående af obebyggda tomten N:o 5 i qvarteret N:o 1, gården N:o 6 i samma qvarter, samt går dar ne N:ris 16, 17, 18 och 19 i qvarteret N:o 2, som, efter närmare undersökning, kunde för skolan erfordras, äskade Kongl. Maja medelst nådig Proposition den 16 Januari 1868 Riksdagens medgifvande, att de delar af ifrågavarande, Kronan tillhöriga lägenheter, som för omförmälda lägre bergsskola erfordrades, måtte få inlösas emot erläggande af det penningebelopp, som, i förhållande till det värde taxeringskomitéen bestämt för hela gårdarne N:ris 16, 17, 18 och 19 i qvarteret N:o 2, å berörde delar af samma gårdar sig belöpte, och hvilket värde herde af stadens magistrat, i närvaro af ett utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet förordnadt ombud till bevakande af Kongl. Maj:ts och Kronans rätt, i laga ordning bestämmas. Denna nådiga framställning blef af Riksdagen, enligt skrifvelse den 1 April samma år, bifallen, hvarefter Kongl. Maj:t medelst nådig remiss den 17 i sistberörda månad an-
6 Kong!. Maj:ts, Nåd. Proposition N:o 10.
befallde Sin bemäldc Befallningshafvande att från landstinget infordra yttrande, huruvida det önskade att på förberörda vilkor tillvinna sig de ifrågavarande lägenheterna.
Vid sammanträde den 30 September 1868 beslöt landstinget att icke begagna sig af det gjorda erbjudandet, men har Kong]. Maj;ts Befallningshafvande uti skrifvelse den 20 April 1869, jemte öfverlemnande af landstingets protokoll i ämnet samt instrument öfver en af magistraten den 25 September 1868 hållen besigtning och värdering å de af f. d. bergsskolan i Falun begagnade lokaler, i underdånighet hemställt, att då, sedan i följd af Brukssocietetens beslut frågan om inrättande af en lägre bergsskola i Örebro förfallit, inrättandet af eu sådan läroanstalt i Falun blifvit af än större vigt, ej mindre för bruksidkarne inom Stockholms, Upsala, Gefleborgs, Westmanlands och Örebro län, än för sådana läkare inom Stora Kopparbergs län, Kong!. Maj:t täcktes i nåder tillåta, att frågan om försäljning af gårdarne Kris 18 och 19, hvilka vid förenämnda besigtning i värde uppskattats till 6,450 Riksdaler, jemte så stor del af N:o 17, som erfordrades för vinnande af regulier form, för närvarande finge förfalla, och samma lägenheter såsom, enligt besigtningsmännens vid berörda förrättning uttalade åsigt, för sådant ändamål mest lämpliga, kostnadsfritt upplåtas till begagnande för den lägre bergsskola, hvartill Brukssocieteten anvisat medel, antingen tillsvidare eller under viss tid, hvarinom det kunde vara att förvänta att annan lämpligare lokal blefve anskaffad.
Uti eu af Kommersekollegium den 30 Juni 1869 till Kong!. Maj:t öfverlemnad skrift har tillika f. d. Föreståndaren för den numera upphörda bergsskolan i Falun, Professoren in. in. V. Eggertz, med afseende å såväl Kopparbergs landstings omförmälda beslut som Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes deraf föranledda underdåniga framställning samt under åberopande af de skäl, som uti eu af honom till Bergsmannaföreningen i Dalarne år 1867 ingifven, i afskrift bifogad uppsats funnos anförda för inrättandet af en så ballad förmans- eller bergsarbetareskola, hemställt att, oberoende af frågan om afsättande af gårdarne Kris 18 och 19, gården Ko 6 i qvarteret Ko 1, hvilken vid den af magistraten den 25 September 1868 anställda besigtning blifvit uppskattad till ett värde af endast 1,700 Riksdaler, måtte få tills vidare lemnas osåld för att användas till en bergsarbetareskola, derest en sådan kunde bringas till stånd.
Öfver Professoren Eggertzs berörda förslag hafva Fullmäktige i Jernkontoret sig yttrat, och dervid, jemte förklarande att Fullmäktige ansåge en så beskaffad skola, som den Professoren Eggertz ifrågaställa höra blifva af ganska stort gagn för bergshandteringen, och att densammas upprättande i staden Ealun jemväl syntes vara företrädesvis lämpligt, förmält, att, ehuru
7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o io.
Brukssocieteten anslagit medel till en lägre bergsskola i nämnda stad, dessa medel likväl, enär den skola, för hvilken de voro bestämda, skulle anordnas efter hufvudsakligen samma grunder som bergsskolan i Filipstad och följaktligen blifva af annan egenskap än den föreslagna arbetareskolan, icke kunde till en skola af sistnämnda slag tagas i anspråk.
För egen del har Kommersekollegium uti afgifvet utlåtande, hvad beträffar den förmans- eller bergsarbetareskola, om hvilken Professoren Eggertz nu väckt fråga, hufvudsakligen anfört, att eu dylik undervisningsanstalt tvifvelsutan vore påkallad af ett verkligt och ingalunda underordnadt behof, för hvars tillvaro redan beskaffenheten af yrket i och för sig, med dess mångartade, arbetarens omdöme och skicklighet ofta i hög grad profvande, göromål och bestyr vore tillräckligt talande; men att äfven andra, af tidsomständigheterna betingade skål erbjöde sig sjelfmant för ådagaläggande af detta behof; att nemligen om, såsom icke läte sig förneka, den ställning på verldsmarknaden, som den Svenska bergshandteringens förnämsta produkt numera intoge, vore en helt annan än förr, i det donna produkt till följd af de nya utvägar, vetenskap och erfarenhet i förening inom jernhandteringen beredt för frambringandet af på en gång, för den större förbrukningen, användbar och prisbillig vara, icke i samma grad som tillförene å donna marknad innehade en förherrskande plats eller der kunde lika lätt vinna afsättning, utan måste för att röna behöflig efterfrågan till det pris, hvartill densamma kunde afyttras, med ökad omtanke och urskiljning gifvas den beskaffenhet och halt, att den kunde gorå sitt egendomliga företräde mest gällande; och om, vid sidan af dessa, på industriens inre utveckling beroende förhållanden, nämnda handterings angelägenheter i öfrig! icke kunnat undgå att i vidsträckt omfattning beröras af de å lagstiftningens väg, utan tvifvel på göda grunder, vidtagna åtgärder för införandet af ett sådant sakernas skick, att den ena näringen icke må vara med privilegier och yttre företrädesrättigheter framför den andra gvnnad, äfvensom att de inhemska näringarne för sitt bestånd i täflan med andra länders verksamhet inom samma produktionsfält icke må, i fråga om fyllandet af förbrukningens behof inom landet, söka ett skydd i mer eller mindre konstlade undantag från varubytets naturliga lagar; så syntes härutinnan för donna näring, i betraktande derjemte af dess betydelse för landet, ligga en särskild! berättigad grund för den fordran att, för så vidt på Staten ankomma bringas i tillfälle att på det mest ändamålsenliga sätt kunna tillgodogöra sin kraft, i den mån denna kraft, med afseende å nyss antydda, förändrade samt i ytterligare förändring sladda förhållanden, toges i ett alltjemt stegrad! anspråk; varande i detta hänseende, enligt Kollegii åsigt, någon anordning för näringen, såsom sådan, icke af större vigt, än
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Kr oposition N:o 10.
att läkare af samma näring inom alla grader, och således äfven inom den, der uppgiften vore att omedelbarligen lägga hand vid produktionsmaterialets framskaffande och förarbetande, beredes utväg att förvärfva sig det grundlag af in sigte?1 och yrkesskicklighet, hvarpå handteringens råtta bedrifvande ytterst berodde; hvadan och då, i fråga om bildningsanstalter för den egentliga arbetsklassen af näringsidkare, de tvänne näringar, Indika i (ifrigt, med hänsyn till både produktionens beskaffenhet och det producerades värde, vore af största betydelsen för landet, nemligen jordbruket och skogsliandteringen, blifvit på ett icke ogynnsamt sätt tillgodosedda, hvaremot för bergshandtering^! för närvarande icke funnes någon läroanstalt, der den egentlige arbetaren kunde erhålla undervisning i de ämnen, i Indika lian, för att kunna fylla sin plats och på ett tidsenligt sätt motsvara sitt yrkes berättigade fordringar, borde hafva eu, efter hans ståndpunkt och verksamhetsområde lämpad insigt och förfarenhet, Kollegium funnit sig ega giltigt skål att förorda det af Professoren Eggertz väckta förslag om reserverandet af lokal för en dylik anstalt, genom afsättande, intilldess annorlunda kunde varda beslutadt, af en bland de gårdar, som varit åt Fall! bergsskola upplåtna; hvarjemte Kollegium i fråga om bibehållande tills vidare af de för en bergselementarskola såsom lämpliga ansedda lokaler, yttrat, att då Brukssocieteten, som till bergsskolans underhåll anvisat nödiga medel mot vilkor att lokal utan kostnad för societeten anskaffades, ännu icke varit i tillfälle att med afseende å ärendets genom landstingets beslut förändrade skick sig utlåta; samt, på sätt Kong!- Maj:ts Befallningshafvande anmärkt, uppskattningsvärdet å nyss omförmälda lägenheter icke uppginge till något för Staten afsevärdt. belopp, skål syntes icke saknas för ifrågasättandet deraf, att äfven dessa lägenheter finge tills vidare Finnas osålda i afvaktan å huruvida medel för desammas inlösande kunde af nämnda societet tillskjutas eller på annat sätt beredas; samt att då, i händelse båda de åsyftade läroanstalterna ansåges höra komma till stånd, det måste vara af fördel att kunna anordna dem i sammanhang med hvarandra, och för ärendets fullständiga beredning en plan för undervisningen vid dessa läroanstalter lämpligen torde höra på förhand uppgöras, men den åtgärd, som i sådant afseende pröfvades ändamålsenlig, icke läte sig, åtminstone lika omedelbart, vidtagas, derest någondera af Statens till f. d. bergsskolan upplåtna gårdar redan blifvit försåld, Kollegium ansåge saken i dess helhet skola bäst tillgodoses, om äfven de återstående lägenheterna lemnades osålda samt med försäljningen af alla f. d. bergsskolans gårdar sålunda finge anstå, åtminstone till dess Brukssocieteten vid dess nästa allmänna ordinarie sammankomst blifvit i tillfälle att sig i ämnet yttra.
Kongl.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
9 Kong!. som vid pröfning af detta ärende den 10 sistlidne
Augusti förklarat, att, enär Kopparbergs läns landsting icke velat begagna sig af erbjudandet att få för inrättande af den utaf brukssocieteten ifrågaställda lägre bergsskola i Falun inlösa en del af de till numera upphörda bergsskolan derstädes upplåtna lägenheter, frågan om användande för berörda ändamål af någon del af omförmälda lägenheter förfallit, vill härmed i nåder åska Riksdagens medgifvande, att alla åt f. d. bergsskolan i Falun upplåtna, Staten tillhöriga gårdar och tomter må försäljas, m d undantag af gården N:o 6 i qvarteret N:o 1, hvilken gård, såsom lämplig lokal för en förmans- eller bergsarbetareskola, synes höra tills vidare och intilldess sig visat, om en sådan skola inom den närmaste framtiden kommer till stånd, höra för Statens räkning bibehållas.
I afvaktan af Riksdagens beslut har Kong!. Maj t i nåder uppdragit åt Sin Befallningshafvande i Störa Kopparbergs län att föranstalta om samtliga ifrågavarande lägenheters uthyrande under ett års tid, räknad från och med den 1 Oktober 1869, dock hvad angår gården N:o 6 endast i den mån densamma icke funnes behöflig för förvarandet af f. d. bergsskolans i Falun då ännu möjligen qvarvarande lösa egendom.
De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande Utskott; och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Axel Adlercreutz.
Bill. till Biksd. Prof. 1870 1 Sand. 1 Afd. 5 Käft.
ro
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.
Utdrag
af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rädet å Stockholms Slott den 21 Januari 1810.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
Wachtmeister,
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Carlson, von Ehrenheim,
Berg,
Adlercreutz och Friherre Leijonhufvud.
Departements-chefen, Statsrådet Adlercreutz, uppläste till justering följande, i öfverensstämmelse med Hans Maj:ts Konungens, på Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen, nemligen:
2:o angående disponerandet af de åt f. d. bergsskolan i Falun upplåtna gårdar, m. m.;
Och behagade Hans Maj:t Konungen, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla ofvanberörda förslag samt förordna att, i öfverensstämmelse dermed, nådig Proposition skulle till Riksdagen i vanlig ordning aflåtas.
Ex protocollo,
W. J. Modig It.