Doc 1870:26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1 JX:o 36.

Ank. till Biksd. Kansli den 12 Mars 1870, kl. 10 f. in.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen, angående förnyadt förslag till aflöningsstat och till stater å öfriga utgifter och omkostnader vid Tullverket för år 1871; Gifven Stockholms Slott den 11 Februari 1870.

Det förnyade förslag till framtida reglering af Tullverkets aflöningsstat äfvensom af dess öfriga utgifts- och omkostnadsstater, som Kongl. Maj:t genom Nådig Proposition den 12 Februari 1869, med hufvudsakligt gillande af hvad General-tullstyrelsen i underdånighet hemställt, till sednast församlade Riksdags pröfning öfverlemnade, blef val af Riksdagen, enligt dess underdåniga skrifvelse angående regleringen af utgifterna" under Riks-statens sjunde Hufvudtitel (N:o 78) den 13 Maj nämnda år, med vissa förändringar godkändt att gälla för innevarande år; hvaremot Riksdagen, på anförda skäl, ansåg sig icke kunna aflöningsförslaget såsom normalstat fastställa, utan anhöll, att Kongl. Maj:t måtte i antydda hänseenden underkasta detsamma förnyad pröfning.

Sedan Kongl. M.aj:t af sådan anledning anbefallt General-tullstyrelsen att efter ytterligare granskning och utredning af frågan afgifva nytt förslag till stater för I ullverket, hvarvid herde tagas under sorgfälligt öfvervägande så väl de allmänna hufvudgrunder Riksdagen ansett höra vid aflöningsstatens uppgörande iakttagas, äfvensom Riksdagens framställning i afseende å pensionsväsendcts reglering, som ock den af Riksdagens beslut om indragning af Distrikts-chcfsembetena härflytande frågan, huru tullbevakningen och förvaltningen inom vestra och södra tulldistrikten lämpligen skulle kunna vid

Bill. till Riksd. Prot. 1870. 1 Sand. 1 Afd. 11 Höft. • 1

2 Kongl. Maf:ts Nåd. Proposition N:o 28.

en sådan indragning ordnas, så har bemälda Styrelse i afgifvet underdånigt utlåtande, som den 5 nästlidne Januari till Kongl. Maj:t inkommit, dels framställt några allmänna erinringar, hvilka ansågos icke vara främmande för frågans fullständiga utredning och allsidiga bedömande, dels i ett sammanhang redogjort för hufvudsakliga innehållet af Riksdagens omförmälda underdåniga skrifvelse och öfver deri framställda erinringar rörande grunderna för aflönings- och pensionsväsendets ordnande sig yttrat, dels ock slutligen till särskild behandling upptagit förekomna frågor om speciel ändringar i den gällande aflöningsstaten.

Då detta Styrelsens utlåtande i förstnämnda hänseende synts Kongl. Maj:t på ett tillfredsställande sätt utreda de allmänna förhållanden, hvilka i afseende å tullstatens ändamålsenliga ordnande höra komma under öfvervägande, samt derföre vara förtjent af att i sin helhet komma icke blott till Stats-Utskottets utan äfven till Riksdagens öfriga medlemmars kännedom, har Kongl. Maj:t här velat återgifva donna del af samma utlåtande.

“Från längre tider tillbaka11 —- säger General-tullstyrelsen — “har i allmänna föreställningen den tanke vunnit insteg, att vårt tullverk icke allenast använde eu vida talrikare personal, än som för ärendenas behöriga handhafvande verkligen erfordrades, utan ock tillgodosåg donna personal med öfverdrifna aflöningsförmåncr samt sålunda misshushållade både med arbetskrafter och med statens medel; och då tullförvaltningens hela verksamhet, ehuru så väl för statsinkomsten som för flora allmänna intressen af stor vigt, likväl oundvikligen måste i mer eller mindre mån lägga band på den enskildes förfoganden i afseende å varubytet och samfärdseln samt följaktligen icke kan för den individuella friheten, der donna af tullförvaltningen beröres, kännas annorlunda än störande, torde det val kunna antagas, att den missgynsamma föreställningen om tullförvaltningens organisation och kostnader härigenom åtminstone icke förmildrats. Förhållandena må nu under eu förfluten tid hafva varit mer eller mindre anmärkningsvärda, — hvarom en fullt rättvis pröfning dock förutsätter noggrann! öfvervägande af den tidens lagstiftning, rättsbegrepp och öfriga omständigheter — så är det likväl af högsta vigt, att man vid bedömande åf förhanden varande förslag till organisation och aflöning frigör sig från traditionela föreställningar, der dessa icke längre finnas ega någon giltig grund.11

“Det torde sålunda förtjena att här anmärkas, hvad angår tullpersonalens antal, att detta från tiden för en friare tull-lagstiftnings tillämpning småningom undergått betydlig reduktion och att endast under de sednaste åren närmare 300 tjenster vid tullverket blindt indragna; och ehuru erfarenheten framgent torde gifva vid handen, att genom oaflåtlig^ bemödanden till förenkling af göromålen och genom en under friare och billigare lag-

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

stiftning alltmer tilltagande laglydnad bland trakterande det skall småningom blifva möjligt att, utan verklig fara för det allmännas säkerhet, än vidare inskränka tullpersonalens antal, lärer man dock böra val vakta sig för förhastade åtgärder härutinnan, hvarigenom en mindre besparing i direkta aflöningsutgifter möjligen kunde vinnas, endast med äfventyr af mångfaldigt högre förlust utaf de intrader, Indika tullverket har att uppbära och redovisa, för att icke tala om den demoralisation, som alltid blir en oundviklig följd af slapphet eller oförmåga att upprätthålla bestående lagars efterlefnad. “

“Undersöker man åter, huru det verkligen förhåller sig med tullpersonalens aflöningsförmåner förr och nu, så skall man otvifvelaktigt finna en väsendtlig förändring till något bättre och rättvisare hafva inträda Vid en sådan undersökning får icke förbises, att aflöningsförmånerna tillförene utgingo under flera olika förmer, som icke alltid voro eller, såsom beroende af s. k. sportler och afgifter från de trafik Brandos sida, kunde vara i aflöningsstaten synliga. “

“Detta aflöningssätt har en sednare tid på göda grunder mer och mer utdömt. Och minst kunde det vara lämpligt för en tjcnstemannaklass, på hvars personliga redlighet, sjelfaktning och oberoende af den trafikerande allmänhetens välvilja och frikostighet Statsverkets säkerhet så väsendtligen beror, som fallet måste vara med tullpersonalen. I sina konseqvenser ledde detta aflöningssätt också derhän, att under det en del tjensteman åtnjöto mer än skäliga inkomster, andra och i synnerhet de lägre Ange åtnöjas med aflöningsförmåner, som ofta understego det för lifvets uppehälle nödvändigaste. Man torde icke heller höra förgäta, att, om också sjelfva staten för tullverkets aflöning syntes i sin helhet något lägre och statskassan undgick en del af aflöningskostnaden, donna likväl i sin helhet utgick från folket och ingalunda var mindre tryckande, än om den efter rättvisa beskattningsgrunder influtit i statskassan och derifrån blifvit utbetald.“

“Nu åter är aflöningen i sin helhet i staten upptagen och bestämd samt, så vidt möjligt, rättvist fördelad emellan personalen i förhållande, icke till den s. k. tjensterangen och dylika oväsendtlig^ omständigheter, utan till vigten, ansvaret och trägenheten af hvarje särskild befattning på olika orter, hvarvid jemväl, då lefnad skostnaderna i skilj da delar af landet icke obetydligt omvexla och på tjenstemännens utkomst inverka, äfven detta förhållande, så vidt ske kunnat, inrymts behörigt afseende. Den nya löneregleringen har sålunda till syfte och följd, att, der äldre aflöningsförmåner funnits öfverstiga ett skäligt mått, de blifvit dertill nedsätta, under det åter, å andra sidan, lägre och alltför svagt aflönade tj en stegrad er tillagts af behofvet påkallad förbättring. “

4 Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 26.

“Emellertid och oaktadt all omsorg att, så vidt Statens verkliga fördel tillåter, bringa tullverkets aflöning^- och omkostnadsutgifter till möjligen lägsta belopp, kan det ju icke förnekas, att utgifterna för tull-administrationen i våld land uppgå till en hög summa, hvilken kan synas den med förhållandena mindre förtrogna till och med öfverdrifven.“

“Då en detaljerad utredning af hvarje särskild utgiftsposts nödvändighet, huru fullständig den än gjordes, i allt fall svårligen skulle kunna blifva fullt öfvertygande, torde en öfversigt af kostnaderna för enahanda administration i våra grannländer, Danmark och Norge, både finnas upplysande och tillmätas ett förtjent afseende, helst det för en hvar är val bekant, att folkets representanter i dessa länder redan länge pröfvat och fastställt anslagen för ifrågavarande ändamål, äfvensom att förhållandena hos oss — med vår långsträckta öfver allt tillgängliga kust, vår höga bränvinstillverkningsafgift och den hufvudsakligen i följd deraf ännu hos befolkningen i vissa orter rådande stärka benägenheten för smuggling samt våra af ålder talrika tullstationer — gestalta sig vida mindre fördelaktigt i tull-administrativt hänseende, än i någotdera af nämnda grannländer. “

“För att gorå jemförelse!! emellan nämnda länders och Sveriges omkostnader för tullväsendet så upplysande, som utan alltför vidlyftig och detaljerad utredning skäligen torde kunna ifrågasättas, har Styrelsen trött sig höra affatta densamma ur följande trenne synpunkter:

a) med hänsigt till tullomkostnaderna i sin helhet och i förhållande till hela den af tullförvaltning!!!! i de respektive länderna verkställda uppbörd;

b) med hänsigt särskilt till sjelfva afiöningsutgifterna, oberäknad! öfriga omkostnader i och för tullförvaltningen inom de respektive länderna; och

c) med hänsigt till de aflöningsbelopp, livilka utgå till lokal-tullförvaltningarne i de trenne rikenas hufvudstäder, livilka tillika utgöra de respektive staternas förnämsta förtullningsplatser,“

“Enligt sednaste bokslut, så vidt de hittills äro bekanta, nemligen:

i Danmark för budgetterminen från den 1 April 1868 till samma tid 1869;

i Norge för räkenskapsåret 1867 och i Sverige för år 1868 uppgingo de verkligen bestridda tullomkostnaderna, beräknade i svenskt mynt och i runda tal:

i Danmark till 2,046,000 K:dr; utgörande 11,51 proc. af hela uppbörden; i Norge „ 1,616,000 R:dr eko 13,4 „ åt d:o och-

i Sverige „ 1,887,000 R:dr d:o 12,25 „ af d:o.“

“Härvid bör dock anmärkas att, under det i dessa omkostnader, så väl för Danmark som för Sverige, äro inbegripna utgifterna ej mindre för tull-

5 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

väsendets centralförvaltning och revision, än äfven för pensionering af tullverk ens tjenstemän och betjente jemte deras enkor och barn, några dylika utgifter icke finnas inbegripna i Norges här ofvan upptagna tullomkostnader. Det är bekant, att i Norge tullväsendets centralförvaltning och revision äro förlagda hos Regeringens Finants- och Tolddepartcment samt att någon allmän statspcnsionering af tjensteman samt deras enkor och barn icke linnés ordnad. Emellertid hafva särskilda utgifter i och för dessa ändamål icke heller i Norge kunnat undvikas; och hafva dessa utgifter, enligt meddelade noggranna beräkningar, för tullväsendet uppgått till 22,330 Speciel’ eller 89,320 Riksdaler Riksmynt, Om detta belopp tillägges de här ofvan ungifna öfriga tullomkostnader, befinnes hela utgiften för tullförvaltningen i Norge år 1867 hafva uppgått till 1,705,320 Riksdaler eller 14,19 proc. af totaluppbörden.“

“Hvad angår aflöning skostnaderna för hela tullförvaltningen i de respektive länderna, så mota visserligen svårigheter att med fullkomlig visshet särskilja de . hit hänförliga utgifter, då olika grunder för uppställning af afiöningsstaterna blifvit följda, i det att till exempel i ena riket anslagen för anskaffning och underhåll af jakter och båtar äfvensom för hästlega och reseersättningar äro för en del befattningar upptagna i sjelfva aflöningsstaten eller till och med inberäknade i anslagna löner samt enahanda förhållande jemväl eger rum i afseende å kostnaderna för uppvärmning och lyshållning af en del förvaltningslokaler, äfvensom för anskaffning af skrifmaterialier m. m., under det att flera eller färre af dessa och dylika utgifter annorstädes utgå under form af särskilda anslag. Den jemförelse, som under sådana förhållanden uppställes, kan följaktligen icke blifva fullkomligt noggrann och utfaller till nackdel än för den ena än för den andra statens aflöningskostnad, men öfverhufvud torde dock följande utgiftsbelopp, enligt sednaste boksluten, i de 3me staterna kunna anses med någorlunda tillförlitlighet angifva de relativa aflöningskostnaderna, nemligen:

i Danmark 1,559,416 R:dr eller 8,ci proc. af hela uppbörden;

i Norge 1,388,696 Rall- „ 11,55 ,, af d:o och

i Sverige 1,475,065 R:dr „ 9,58 „ af d:o.

Aflöning en till lokaltullförv ältning avne i hufvudstäderna Köpenham och Christiania är väl icke särskild! synlig i här tillgängliga bokslut öfver Danmarks och Norges tullförvaltningar; men för ett ganska noggrann! bedömande af dessa utgifter saknas likväl ingalunda ledning i aflöningsstater och andra handlingar, hvilka blifvit Styrelsen meddelade, likasom enahanda utgifter för Stockholms lokal-tullförvaltning nu mera, sedan aflöningssättct blifvit ordnad! medelst anslagna bestämda lönebelopp, kunna i vår aflöningsstat igenfinnas. Endast summan af det under namn af ålderstillägg i alla tre län-

0 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

derna utgående lönebidrag måste från denna öfversigt uteslutas, emedan sådana bidrag utgå i förhållande till individernas olika tjenstetid och icke utan en specielare undersökning, än handlingarne medgifva och ändamålet med förestående framställning rimligen krafvel’, skulle kunna nöjaktigt utredas. Emellertid må bär anmärkas, att uteslutandet af denna utgiftspost ingalunda kan lända till fromma för den svenska och norska aflöningskostnaden i jemförelse med den danska, enär i Danmark ålderstillägg utgå med ganska betydliga belopp till alla tjenstegrader, då deremot endast för vissa orter den lägsta tjenstemannagraden och betjeningen i Sverige samt blott betjeningen i Norge åtnjuta en sådan förmån.“

“Älderstilläggen sålunda oberäknade, kunna aflöningarne vid lokaltullförvaltningarne antagas utgöra:

i Köpenhamn 266,800 Riksdaler, eller 3,45 proc. af den der i medeltal för sex år influtna uppbörd;

i Christiania 182,268 Riksdaler, eller 4,32 proc. af uppbörden, allt enligt de sista sex årens medeltal; och

i Stockholm 171,100 Riksdaler, enligt den för år 1870 fastställda stat, eller 3,42 proc. af medeluppbörden för de sistförflutna sex åren,

Till förebyggande af allt missförstånd bör likväl härvid erinras, att den i Christiania utgående aflöning, såsom till en del grundad på äldre reglering och derigenom fastställd högre uppbördsprocent, vida öfverstiger det enligt sednaste reglering fastställda normalbelopp, hvilket inskränker sig till ungefär 150,000 Riksdaler, eller 3,55 procent af medeluppbörden under de sista sex åren. “

“Styrelsen vågar tillförse sig, att ett uppmärksamt aktgifvande på bär framställda jemförelse mellan omkostnaderna för tullförvaltningen i de tvenne Skandinaviska rikena skall vara egnadt att väsendtligen förmildra omdömet om den Svenska tullförvaltningens förment öfverdrifna dyrhet, äfven om de bär ofvan antydda, för den svenska förvaltningen ogvnsamma förhållanden helt och hållet lemnas å sido. Tagas åter dessa med i räkningen, skall omdömet otvifvelaktigt utfalla ännu mindre ofördelaktigt. Ty att vår öfverallt tillgängliga kust, som på en ganska lång sträcka närmar sig det grannland, hvarifrån en betydlig smuggling af ålder bedrifvits, måste kräfva en vida talrikare bevakning, än som under andra förhållanden erfordrades, är lätt insedt; äfvensom att vår långa landgräns i följd af det geografiska läget och handelns naturliga riktning under närvarande mellanriksförhållanden från vår sida påkalla!' anordningar af bevakning och tullstationer, hvilka deremot från norsk sida kunna utan äfventyr undvaras. Huruvida det ur tull-administrativ synpunkt må vara lämpligt att underhålla det, jemförelsevis till grannländernas, långt större antal tullstationer, som hos oss, oftast från längre

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

tider tillbaka, äro inrättade, må väl kunna betviflas, ehuru svårligen förnekas kan, att härigenom beredes stor lättnad och beqvämlighet för handelsoch sjöfartsrörelsen samt för orternas befolkning, som dock måste bära tullbeskattningens bördor; men hvad som icke kan blifva tvifvel underkastadt är, att den störa mängden af dylika tullstationer icke obetydligt okär kostnaderna för tullförvaltning^!.1'

“Efter dessa allmänna erinringar öfvergår Styrelsen till de särskilda frågor, bvilka med anledning af Riksdagens yttranden och beslut angående tullstatens reglering nu föreligga till behandling, “

“Härvid anser sig Styrelsen till en början böra återgifva hufvudsakliga innehållet af Riksdagens underdåniga skrifvelse i fråga om grunderna för det förra förslaget till Tullverkets normalstat. “

“Riksdagen, som förmält sig vid granskningen af nämnda förslag, icke hafva tillika kunnat ingå i pröfning af alla förslagets detaljer, enär Riksdagen icke om affärsrörelsen och deraf beroende förtullnings- och bevakningsförhållauden egde den noggranna kännedom, som erfordrades för att rätt bedöma, huru många tjensteman af olika grader och löneklasser, som kunde vid hvarje särskild station vara erforderliga, har af sådan anledning ansett sig icke höra inlåta sig på ett specifikt bestämmande af personalstat för hvarje särskild tullstation, helst många på allmänna rörelsen inverkande förhållanden nödvändigtvis framkalla täta vexlingar i behofvet af förtullningsoch bevakningspersonal, hvilka gorå det olämpligt att för denna personal fastställa en normalstat i den mening, att tjenstemän och betjening vid hvarje tullplats derigenom skulle till antalet bestämmas. Ordnandet af dessa förhållanden, bestämmandet af den tillökning i personal, som vid den ena stationen kunde erfordras, under det att vid en annan en minskning kunde ega rum, bär synts Riksdagen höra åt Kongl. Maj:t öfverlemnas, sedan aflöningsbeloppen för de särskilda tjenstegraderna blifvit bestämda och ett anslag för aflöning åt förtullnings- och bevakningspersonalen af Riksdagen till beloppet faststäldt.11

“För ett sådant bestämmande af aflöningen åt nämnda personal har Riksdagen emellertid icke ansett den sednast af Kongl. Maj:t framlagda normalstaten kunna tagas till grund. I donna stat upptogos nemligen lönebelopp, uppgående till vid pass 45,000 Riksdaler för åtskilliga inloppsstationer, vid hvilka större delen af tjenstepersonaien ansetts kunna indragas, så snart ny tullstadga hunnit utfärdas. Vidare både visserligen omkring 100 tjenste-

8 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

befattningar blifvit bestämda till indragning, men det oaktadt vore, efter Riksdagens förmenande, en talrikare personal på ett och annat ställe upptagen, än som numera kunde vara af behof påkallad, hvarförutan Riksdagens uppmärksamhet fästats vid den icke obetydliga lönetillökning, som enligt normalstaten skulle, i jemförelse med 1868 års stat, tillkomma åtskilliga tjenstemän och betjente, ehuru för flera af dem hvarken stigande förtullning på tjenstgöringsorten eller eljest ökad rörelse derstädes synts gifva skälig anledning till en sådan åtgärd. Denna lönetillökning utgjorde sammanräknad ej mindre än omkring 90,000 Riksdaler. Vid den speciela revision af sagda förslag till normalaflöningsstat, som Riksdagen ansåge vara af berörda förhållanden påkallad och höra ega rum, men af här förut omförmälda skål icke vore i tillfälle att sjelf verkställa, borde, i Riksdagens tanke, äfven andra omständigheter uppmärksammas. Den i förslaget upptagna fördelning af lönebeloppen i lön och tjenstgöringspenningar syntes Riksdagen icke vara uppgjord efter några bestämda grunder, hvarförutan inom flera tjenstegrader förefunnes en alltför stor mångfald af lönekategorier, hvilken menligt inverkade på pensionsförhållandcna. Detta missförhållande ökades ännu mera, då af de ålderstillägg, Indika på vissa stationer förunnats tjensteman och betjente af åtskilliga grader, en del tilläggas sjelfva lönen. Deraf föranleddes att, då för en del tjensteman tjenstgöringspenningarne uppginge till hälften af hela lönebeloppet, de åter för andra utgjorde endast yg af samma belopp, hvarigenom pensionerna för samma grader blefve, utan synbar anledning, olika bestämda. “

“Då Riksdagen sålunda icke vid sitt sista sammanträde ansett sig kunna fastställa någon normalstat för förtullnings- och bevakningspersonalen, samt det vid sådant förhållande icke synts Riksdagen lämpligt, att deri delen af normalstaten, som afsåge General-tullstyrelsens aflöning, då till särskild pröfning förete ges, har, jemte anmälan härom, Riksdagen, som emellertid medgifvit, att under år 1870 den för år 1869 fastställda aflöningsstat med de i det sednast framlagda förslaget vidtagna förändringar, finge fortfarande tillämpas, under de vilkor i öfrig!, som vid sistliden riksdag bestämdes, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t behagade låta det ifrågavarande förslaget undergå ytterligare granskning i ändamål att en mot 1868 års stat förhöjd kostnad för förtullnings- och bevakningspersonalens aflönande måtte, så vidt möjligt vore, undvikas — att lönerna måtte jemnare ordnas inom hvarje tjenstegrad och aflöningen i öfrig! genom tjenstgöringspenningar afpassas efter göromålens mängd och beskaffenhet — samt ålderstillägget, der sådant gifves, i allmänhet tilläggas tjenstgöringspenningarne!1

“Hvad anginge pensionsväsendet, förekomme att vilkoren, hvarunder tullverkets personal egde undfå pension, icke öfverensstämde med dem, som

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

äro gällande för öfrige civile tjenstemäns pensionering. Enligt äldre stadgan den äro dessa sednare i allmänhet till pension berättigade, då de antingen vid /O ars ålder tillbragt minst 30 år i oafbruten tjenst, eller vid 65 års ålder och vid pass 40 års tjenstetid styrkt sig vara till helsan försvagade.

e vid tullverket anställde embets- och tjensteman samt betjente äro deremot, enligt särskilda nådiga föreskrifter, berättigade dels till hel pension, motsvarande hela ordinarie lönebeloppet, då de i och för tjensten blifvit genom yttre våld eller andra styrkta olyckstillfälligheter skadade till lemmar och helsa och dymedelst befinnas oförmögne till vidare tjenstgöring samt då de, etter redlig och trogen tjenst i sammanräknade 30 års tid, hunnit öfver 60 ars ålder, och dels, under vissa vilkor, till tre fjerdedel, half eller en tjerdedels pension vid lägre lefnadsålder och kortare tjenstetid.“

“Och om än det icke kunde bestridas, att åtskilliga befattningar vid tullverket aro af beskaffenhet att påkalla kroppsansträngningar, som föranleda en lägre pensionsålder, ansåge likväl Riksdagen å andra sidan göromålen vid manga tjänster vara alldeles likartade med dem, som åligga öfrige civile tjensteman, hvarföre det syntes Riksdagen vara både rättvist och billigt, att pensionsvilkoren för tullstatens personal bragtes till öfverensstämmelse med de allmänna stadgan dona i detta hänseende, der ej särskilda förhållanden påkallade undantag. “ r

Riksdagen har derföre beslutat, att de tjensteman, som genom tillämpning af den nya normalstaten erhålla ökad aflöning, äfvensom de, hvilka hädanefter i tullverkets tjenst antagas eller befordras, icke må åtnjuta pensionsrätt efter andra grunder i afseende på lefnadsålder och tjenstetid, än dem, som för rikets civile tjensteman i allmänhet äro stadgade, dock med underdånig anhållan tillika att, om i särskilda fall andra vilkor för pensionsratt kunde finnas erforderliga, Kongl. Maj:t täcktes derom vid nästkommande riksdag framställa nådigt förslag.“

“Med anledning slutligen deraf att Kongl. Maj:t, uppå General-tullstyrelsens hemställan, i sin till förra Riksdagen aflåtna Proposition om normalstat för tullverket, såsom förslagsanslag till pensionsstaterna för afiidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom efterlemnade enkor och barn, beräknat ett belopp af 30,000 Riksdaler, har Riksdagen erinrat, att, då pensionsvilkoren icke vant föremål för dess bedömande, och det äskade beloppet, vid jemförelse med tjenstemännens antal, otvifvelaktigt vore högre, än som motsvarade det anslag, hvilket af statsmedel utgår till Civilstatens Pensionskassa för pensionering af deri delaktiga tjensteinnehafvares enkor och barn, förevarande anslag syntes höra inom det uppgifva beloppet begränsas, hvadan Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition för pensionering utaf afiidne tjenstemäns och

Bill. till Riksd. Prål. 1870. 1 Sand. t Afd. U luft.

10 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

hell entes vid tullverket i fattigdom efterlemnade enkor och barn anvisat såsom bestämdt anslag ett belopp af 30,000 Riksdaler

“Styrelsen inser mera än val de störa svårigheter, sena för Riksdagen måste mota vid en detaljerad pröfning af tullverkets aflönmgsstat, med hänsigt till antal och tjenstegrader af den förtullmngs- och bevakmngspersonal, som må på hvarje särskild tullplats vara erforderlig; hvarföre ock Styrelsen, på de skal Riksdagen anfört, äfven för sin del vågar anse det vara lämpligast, att bestämmandet häraf öfverlemnas till Kong!. Maj:ts nadiga profning. Men Styrelsen måste jemväl uttala den tanke, att icke mindre svårigheter mota för Riksdagen, som af så många och olikartade göromål ofverhopas, att ingå i den pröfning, som erfordras, för att med rättvisa och billighet bestämma icke allenast aflöningsbeloppen för de manga olikartade tjenstefel rättningar, livilka vid tullförvaltningen inom samma tjcnstcgrad taga i anspråk mångfaldigt vexlande ansträngningar, insigter och lefnadskostnader, utan och antafet af den inom hvarje tjenstegrad erforderliga personal — en profning, som dock måste antagas hafva föregått, innan Riksdagen äfven summariskt fastställer aflönings- och tjenstekategorierna; hvarföre det ock lärer vara oundvikligt att eu i alla sina detaljer utarbetad aflönmgsstat fortfarande toi Riksdagen framlägges såsom bilaga till Kong!. Maj:ts nådiga Proposition i

“Tvifvelsutan skulle denna Riksdagens pröfning kunna synas vinna toi med lättnad derigenom, att såväl linie- som tj enstegrader reducerades til ett färre antal och det hela gåfves ett mera umformt utseende, såsom händelsen är med de flesta både civila och militära stater i vårt land, för hvilka fasta löner äro bestämda. Tjenstemännen vid dessa stater inom samma grad torde dock sinsemellan hafva ungefärligen samma åligganden både till beskaffenhet och trägenhet, i hvilken del af riket de än äro stationerade, och de aro äfven i allmänhet berättigade att inom sina vanligen omfattande tjensteomraden välja boningsort efter beqvämlighet och der sådan åtminstone till jemförelsevis billigaste pris kan betingas. Intetdera af dessa förhållanden ar pa tullpersonalen tillämpligt. Styrelsen har derföre också trött och ar fortfarande af den öfvertygelse, att en mera uniform lönereglering för tullstaten hvarken skulle lända till besparing för Statsverket eller till verklig rättvisa emot personalen och åtminstone icke kunde på en gång blifva med dessa hvar för sig vigtiga syften förenlig. I det förra hänseendet äfventyrades snarare ökade' utgifter i det hela, då lönegraderna dock alltid måste sa bestammas, att de betrygga Statsverket emot faran af allt för svagt aflonade uppbördsman på någon plats. Skulle åter de minst ansträngande platserna tillgodoses lika med vigtigare, uppkomma; icke blott orättvisa emot de sednares innehafvare, utan äfven den för förvaltningen menliga följd, att mindre vig-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26. \ j

tiga befattningar antagligen blefve företrädesvis eftersökta. Äfven i förevarande hänseende tillåter sig Styrelsen att åberopa exemplen från våra grannlander. Enligt den i Danmark gällande lag för tullväsendets aflöning af den 11 Mars 1851 äro tulltjenstemännen indelade i 17 lönegrader, hvartill dessutom komma 9 grader af ålderstillägg; och i nyligen framlagdt förslag till ny lag rörande samma ämne upptagas icke mindre än 21 lönegrader och 12 grader ålderstillägg. I Norge åter omvexla lönebeloppen:

för “Toldinspecteurer11 från 4,400 till 6,400 Riksdaler " “Toldkasserere" „ 2,400 „ 8.000

« “Toldopsynsbetjente“ „ 3,600 „ 4,400

" “Overtoldbetjente“ „ 2,600 „ 3,600

" “Undertoldbetjente“ „ 1,500 „ 1,900 ” och

« “Roerskarle" „ 700 „ 800

med ålderstillägg derjemte af 100,200 och 300 Riksdaler, hvarigenom den sistnämnda lägsta och talrikaste tjensteklassen i sjelfva verket är fördelad i 5 lönekategorier; och utgår dessutom för andra beställningar aflöning med 3,600 Riksdaler, 1,600 och 960 Riksdaler, hvartill ytterligare kommer att, da i Norge aflöningen ännu utgår till eu del genom uppbördsprocent, denna aflöning måste i verkligheten utfalla med ännu mera vexlande belopp.“

“Den mångfald af lönekategorier, som sålunda förefinnes icke blott i de framlagda förslagen till normalstat för svenska tullverket, utan ock i de för öfngt efter olika grunder fastställda eller föreslagna tullstatsregleringar inom vara grannländer, torde val få anses vittna om en af tullväsendets egendomliga beskaffenhet härflytande nödvändighet att för detsamma ordna aflöningen helt annorlunda, än som i allmänhet eger rum inom de flesta andra förvaltmngsgrenar; men till dessa i sj elfva tjensteverksamhetens vexlande beskaffenhet på olika platser grundade anledningar till eu större mångfald af lönekategorier sluter sig ännu eu annan, hvad det svenska tullverket angår, som ingalunda fått hos oss förbises, nemligen den att vårt tullverk hittills hatt och, till dess en allmän omreglering af pensionsväsendet hinner genomföras, möjligen ännu flera eller färre år torde komma att, med förändring, hvarom här nedan närmare förmärs, bibehållas vid en särskild pensionsstat, enligt hvilken tulltjenstemännen äro tillförsäkrade att efter viss lefnads- och tjenstetid åtnjuta pension till belopp af den ordinarie lönen. Detta förhållande ai gjoit till en oafvislig nödvändighet att fördela tullpersonalens aflöning i ordinarie lön, hvarpå pensionsrätt grundas, och i tjenstgöringspenningar, som utgöra den lönefyllnad, hvaraf tjenstemännen under sin verksamhetstid höra vara i åtnjutande. Härigenom komma väl aflöningskategorierna i regleringsförslaget att få utseendet af eu än större mångfald, men visserligen beredes På detta Lätt i verkligheten både större sparsamhet med Statens medel och

12 Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ett rättvisare tillgodoseende af tjenstemännens relativa aflönmgs- och pensionsbehof äfvensom ett inskränktare antal pensionsgrader, än som under nuvarande förhållanden eljest kunde tillvägabringas. Och ehuru, pa satt Riksdagen anmärkt, emellan de föreslagna ordinarie lönerna och tjcnstgormgspenningarne sålunda förete sig synnerligen störa skiljaktigheter, torde likväl, efter hvad nu blifvit anfördt, detta ingalunda höra anses härflyta från planlöshet vid förslagets upprättande. Möjligen skulle deremot kunna anmärkas, att förslaget röjer en benägenhet att alltför minutiöst söka afväga aflömngsförmånerna för olika beställningar och att det icke, äfven under förutsättning af flen samvetsgrannaste pröfning, vore möjligt att så noggrant träffa det råtta; men härtill torde åter, å andra sidan, utan något anspråk på ofelbarhet, få genmälas, att rättvisa väl aldrig kan med för mycken samvetsgrannhet utöfvas och att, då frågan gäller lönereglering för eu så talrik personal som tullverkets, hvarje äfven jemförelsevis ringa belopp, som för beredande af eu mera uniform aflöning bestämdes antingen utöfver eller under verkliga behofvet, i förra fallet kunde föranleda en ganska betydande utgift och i det sednare medföra andra icke mindre betänkliga följder, äfvensom att för uppgörandet af ifrågavarande aflöningsstat ledning ingalunda saknats ten föregående tids erfarenhet, fastän aflöningen då utgått till eu del under namn af uppbördsprocent och andra val icke i staten utförda, men till beloppen lånat mera vexlande inkomsttitlar. Det torde derjemte förtjena uppmärksamhet” att, oaktadt den olikhet i löneförmåner för samma tjenstegrader pa olika platser, som förefinnes i den nya innevarande år redan tillämpade aflömngsstaten, någon klagan öfver orättvis fördelning af dessa aflöniugsfÖl måner från tullpersonalens sida hittills icke försports. “

“Om, såsom Styrelsen vågar antaga, de allmänna grunder, hvit ka gorå en större’ mångfald af lönegrader inom tullverket oundviklig, härigenom kunna anses nöjaktigt förklarade, torde också den huvudsakligaste betänklighet, som hos sednare Riksdag gjorde sig gällande i afseende å fastställandet af normalstaten för detta verk, vara undanröjd. Ty ehuru med benamningen “normalstat“ val afses att deri bestämda aflönmgs- och omkostnadsbelopp icke i allmänhet skola vid hvarje statsreglering undergå förändring, lära likväl partiela jemkning^ i utgiftsposter äfven efter normalstats fastställande rätt ofta betingas af de på varubytets större eller mindre liflighet samt handelsvägarnes föränderlighet beroende vexlmgar i förtullning^ och bevakningsförhållandena, likasom grundlagens positiva föreskrifter om granskning af statsverkets allmänna tillstånd och behof samt anvisande åt de för godkända behofs fyllande erforderliga medel förutsätta eu för hvarje statsreglering återkommande pröfning äfven af tillförene fastställa stater. Vid dessa förhållanden torde sådana omständigheter, samt att fråga blifvit vackt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

om forandrade anordningar vid vissa inlopps-stationer, hvarigenom väl en annan och tyngre tjenstgöring skulle tullbevakning^ åläggas, men någon egentlig besparing deremot icke kunde beredas, eller att ytterligare indragmng åt eu eller annan tjenst ansågs kunna ega rum, desto mindre höra utgöra hinder för normalstatens fastställande, som dylika frågor allt framgent torde uppkomma och Styrelsen alltid måste låta sig angeläget vara att endast genom provisoriska förordnanden uppehålla sådana befattningar, hvilka icke kunna undvaras, men vid en förutsedd omorganisation antagas höra emot andra utbytas, samt att åter helt och hållet bespara löneförmånerna för andia ledigblifvande fenster, hvilka befinnas umbärliga och derföre vid följande statsreglering komma att till indragning anmälas. “

Vigtigare vore deremot Riksdagens erinran, att den i de sednaste statsregleringsforslagen för åtskilliga tjensteman och betjente upptagna aflöning betydligt ofvcrstege hvad dessa enligt 1868 års stat åtnjutit, så vida nemligen Riksdagens i sammanhang dermed uttalade förutsättning, att en sådan .förhöjning kunde undvikas, verkligen vore förenlig med normalstatens ändamål, hvilken, bland annat, vant och måste vara att tillvägabringa en af rättvisa och billighet samt Statens eget intresse påkallad rättelse i de tillforene fastställa ojemna aflöningsbeloppen, till förmån för den underordnade alltför svagt aflönande förtullnmgs- och bevakningspersonalen, i hvilket hänseende Styrelsen tillåter sig åberopa sin i underdånigt statsregleringsbetänkande den 2 December 1867 anförda tanke, att de dåvarande lönebeloppen ej allenast för tullförvaltare i de mindre stapelstäderna samt andra stationsforestandare, som hade uppbörd om händer, utan äfven för större delen af flen lägre bevakningspersonalen vore långt ifrån tillfyllestgörande, samt att ange aget maste vara sa val att dessa Statens tjenare, hvilkas krafter ofta 1 lortid blifva af ötveransträngningar förlamade, derför i skålig mån hölles skadeskvsa, som att anledning till frestelse för dem att gorå sig skyldiga till efterlåtenhet eller oredlighet icke inlades i en till de nödvändiga lefnadsbehofvens fyllande otillräcklig aflöning. Och föreställer sig General-tullstyrelsen att den i berörda matto anmärkta, men visserligen icke öfverdrifna löneförbättringen skall af det sålunda anförda finna sitt fidla berättigande “

. fJelfva huvudgrunderna för det förra förslaget till normalstat äfvensom i deras allmänna tillämpning bär Styrelsen vid den förnyade gransk-

mngen af samma förslag således icke funnit sig ega anledning att detsamma frångå. e

“Hvad Riksdagen åter anmärkt såväl derom, att den så kallade ålderstillaggs-aflönmgen _ borde helt och hållet hänföras till tjenstgöringspenningar och således icke inverka på pensionsbeloppen, som ock emot den för tulltjensteman i allmänhet tidigare än för andra civila tjensteman inträdande

Kongl. Maj k» Nåd. Proposition N:o 26.

rätten till pension, har Styrelsen deremot vid dessa frågors ytterligare behandling ansett sig nu böra hufvudsakligen biträda. Anordning™ i dessa hänseende äro äldre, än frågan om upprättande af normalstat för tullverket, men lemnades dervid oberörda, hufvudsakligen emedan särskild! förslag om gemensam reglering af pensionsväsendet för hela civilstaten redan da var under behandling och under tiden vid tullverket anställde och befordrade tjensteman förpligta^ att underkasta sig de förändrade pensionsvilkor, som

vid nämnda reglering kunde varda bestämda.

“Den särskilda anordning, hvarigenom under namn åt alderstillagg en löneförbättring utöfver hvad staten i allmänhet bestämmer,. tillgodokommer en del lägre tjenstegrader på vissa orter och efter vissa ars val vitsordad ordinarie tjenstgöring, har hufvudsakligen till syfte att belöna och uppmuntra nit och duglighet under en särdeles ansträngande tjenstgöring, hvarföre också denna aflöningsförmån, enligt hvad derom är stadgadt förverkas vid vissa ådragna mindre tillrättavisningar och bestraffningar, hvilka eljest icke aro åt beskaffenhet att medföra entledigande från tjenst eller förlust af annan afioning. Ålderstilläggen hafva således i sjelfva verket en karakter åt an mera tillfällig beskaffenhet, än tjenstgöringspenningarne, och höra fördenskull pnncipielt icke grundlägga pensionsrätt. Att eu del af ålderstilläggen emellertid vid denna anordnings införande tillädes sj elfva lönen både antagligen sin grund i ringheten af de ordinarie löner, som då i allmänhet voro i stat upptagna och hvilka fylldes medelst uppbördsprocent och andra sa kallade extra inkomster, hvarförutan visserligen afsågs, att genom en del åt alderstilläggcts hänförande till ordinarie lönen och således jemväl till pensionen deri inlägga eu ytterligare sporre till nitisk och oförtruten verksamhet Ehuru detta sednare syftemål otvifvelaktigt fortfarande förtjena!- synnerligt afseende, anser sig Styrelsen likväl ur ofvan antydda principiela skål och under förutsättning att de i förslaget till normalstat för den lägre tuhbevakningen i allmänhet upptagna förbättrade löneförmåner varda beviljade, höra biträda Riksdagens mening, att ålderstillägg, der sådant förut till någon del mgatt i ordinarie lönen, må från och med normalstatens trädande i kraft i sill helhet räknas till tjenstgöringspenningarne; dock lärer beslutet härom ej hora vinna tillämpning emot redan anställda bevakningsbetjente, hvilka icke genom normalstaten undfå förbättrade löneförmåner och icke heller genom sina konstitutorial blifvit förbundne att underkasta sig en blifvande normalstats

bcstännuGlsGr/' ,

“Vidare och i fråga om antalet af de lefnads- och tjensteår, efter hvil-

kas förlopp tullpersonalen hädanefter bör få ega att med pension ur tullverkets tjenst afgå, har General-tullstyrelsen redan i sitt till Eders Kongl. Maj:t den 28 Oktober 1865 afgifna underdåniga utlåtande i anledning åt

15 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.

särskilde komiterades betänkande och förslag angående Civilstatens pensionsvasende i underdånighet tillstyrkt, att de till General-tullstyrelsen med dess kansli och kontor hörande embets- och tjensteman äfvensom tullfiskaler i landsorten samt de till indragning numera bestämda tulldistrikts-cheferne och deras sekreterare sku le vara underkastade blifvande allmänna pensionsvilkor men pa anförda skal hemställt, att all den öfriga här och i landsorten anstallda tj enstep ersonalen matte beredas enahanda rätt till den tidigare pension som för sa kallade aktive tjensteman kunde undantagsvis medgifvas “

“General-tullstyrelsen har visserligen icke af någon sedermera vunnen erfarenhet funnit sig ega anledning att i allmänhet frångå sin då uttalade o veu tygelse om behofvet för samtlige sistbemälde tjensteman och betjente att etter kortare lefnads- och tjenstetid än den såsom allmän regel bestämda

nvWi me<! Ppn,S1jn ur, wllverkets tjenst afgå. Då emellertid val befaras ma att nästa Riksdag icke skall vilja, med frångående helt och hållet af förra Riksdagens beslut, lata, under afvaktan på en allmän pensionsreglering för likets civila embets- och tjensteman samt betjente, vid hvad nu för tullverkets personal är stadgadt med endast af Styrelsen redan föreslagna undan ag förblifva, men form Riksdagen likväl genom sin anhållan att, om i säl skdda tall andra pensionsvilkor vore erforderliga, nådigt förslag derom matte vill mista Riksdag framställas, sjelf gifvit stöd åt det i och för sig befogade antagandet att ett sådant förslag skall vinna behörigt afseende, har General-tullstyrelsen ansett sig höra hemställa, att, intilldess eu ny för hela rikets civila tjenstepersonal gemensam pensionsreglering kan blifva tillvägabragt, nuvarande pensionenngsbestämmelser för tullverket må fortfarande få ti ampas för den egentliga bevakningspersonalen, d. v. s. för alla dem, som tillhora kustbevakningen, samt för den stationära tullbevakningen från och med lagsta eller roddaregraden till och med öfveruppsyningsmän, men att deremot af alla de till tullverket hörande öfriga embets- och tjensteman så val de, som genom tillämpning af den nya normalstaten erhålla ökad aflöning, som ock de, hvilka hädanefter i tullverkets tjenst antagas eller befordras, ma förklaras icke ega anspråk på åtnjutande af pensionsrätt efter andra grunder i afseende pa lefnadsålder och tjenstetid, än dem, som för rikets civila tjensteman i allmänhet äro stadgade.“

Tri Beträffande slutligen Riksdagens åtgärd att, vid beviljande med 30,000 Riksdaler af det för år 1870 utaf Eders Kongl. Näjd äskade anslag till pensionering utaf aflidne tjensteman och betjente i fattigdom efterlemnade enkor och barn hafva förandra! naturen deraf från förslagsanslag till visst inom eioida belopp begränsad! anslag, bör General-tullstyrelsen fästa Eders Komd. aj:ts nadiga uppmärksamhet på den störa angelägenheten af en återgång arutmnan för framtiden, så att egenskapen af förslagsanslag må bibehållas."

16 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

“Genom allmänna af Eders Kongl. Maj:t å tid, då fastställandet af tullverkets utgiftsstater var på Eders Kongl. Maj:t ensamt beroende, nemligen redan under den 16 Februari 1833, sednast meddelade föreskrifter hafva enkor och barn efter ofvanbemälda tjenstepersonal formligen ber ätlig als att un der vissa vilkor till viss bestämd del af den aflidne mannens eller fadrens sist innehafda lön undfå pension. Lika litet som denna ratt kan från handas någon af dem, som redan af sådan pension kommit i åtnjutande, lärer den kunna frånkänna någon, hvars man eller fader, utan att vara skyldig a nöjas med skodd eller skeende löne- och pensionsreglenng, icke ingått pa 1869 års stat, men i fattigdom afgår så tidigt, att hans enka eller barn blifva berättigade till pension under år 1870. Icke dessmindre kunde, genom anslagets beslutade begränsning för nämnda år till visst belopp, redan då inträffa, att pensionärer med sagda lagliga rätt till undfående åt fattigpension måste denna sin rätt förhållas. Men derest anslaget jemväl för ar 1871 och framdeles blefve till viss summa fixeradt, kunde äfven a den tid, då efter fastställandet af en normalstat, alla tidigare rättsanspråk förfallit och tullpersonalen består endast af personel', hvilka för sig samt enkor och barn äro pligtig att underkasta sig de förändringar, som varda i pensionshänseendeP beslutade, eu sådan begränsning likväl ofta leda till eu allenast af slumpen beroende och möjligen icke sällan obillig eller äfven härd tillämnning Till eu början och då behof vet numera skall af 8tyrelsen beräknas Pöf ver ett års tid förr än det inträder och annat belopp, än det i dåvarande tidsmomcnt utgående, således icke kan för det afsedda aret uppgifvas, later sig denna beräkning icke ens med approximativ noggrannhet göras, och misstag8 dervid äro således i regeln oundvikliga. Vidare och om flan tiden för statsregleringsförslagets afgifvande till och med slutet af det ar, ansl g afser, ingen pensionstagare afgår, men många till nragavarande slags pension nå grund af fattigdom berättigade personel- tillkomma, skulle således ingen af dessa kunna komma af något understöd i åtnjutande och da slutligen, i händelse af förefintlig någon, men icke för alla tillräcklig tillgång, foi bestämmandet af företrädet dem emellan till pensionsunderstöd annan grund icke lärer böra följas, än liden, å hvilken en hvar genom mannens eller fadrens frånfälle blifvit efter pröfning af behofvet förklarad till pension berättigad. men stor olikhet i detta behof pensionstagarne emellan kan forefinnas, och lätteligen sålunda må kunna inträffa, att den minst behöfvande först samt deri aldra torftigaste och mest hjelplös sist blifver af understödet delaktig, så kunde anslagets fastställande till viss summa, som ej finge oi v erskridas, leda till eu obillighet, som måste för den sednare bannas desto kardare, ju större missförhållandet i det ömsesidiga behofvet vore."

“Med afseende härå och då donna pensionering under en lång följd åt

17 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

år icke ens uppgått till 30,000 Riksdaler samt under förra året af dertill förslagsvis beräknade 30,134 Riksdaler 55 öre icke utgått mera än 29,856 Riksdaler 4 öre; så och enär anledning att för framtiden behof af dess höjande i någon betydligare mån desto mindre må antagas vara förhanden, som den lägre personalen, hvars enkor och barn företrädesvis äro föremål för denna pensionering, på de sednare åren blifvit genom beslutade indragningar väsendtligen till antalet förminskad, och aflöningsvilkoren för donna personal blifva, i likhet med hvad derförinnan egt rum, beviljade såsom förslagsanslag till den summa Styrelsen, efter beräkning, såvidt nu kunnat ske, här nedan skall uppgifva."

i betraktande af General-tullstyrelsens sålunda lemnade utredning af de flera vid tullförvaltningen förekommande förhållanden, Indika såväl i Sverige som i dess grannländer påkalla en större mångfald af lönekategorier inom samma tjenstegrader, äfvensom af hvad General-tullstyrelsen i öfrig! härom anfört, finner Kongl. Maj:t icke skål att frångå de allmänna grunder, i enlighet med Indika de af Kongl. Maj:t för dess del godkända och vid sistförfluten tvänne riksdagar framlagda förslag till tullverkets aflöningsstat blifvit upprättade, ehuru, på sätt bär nedan vidare förmärs, åtskilliga förändringar och ytterligare tjensteindragningar nu komma att föreslås, hvaremot Kongl. Maj:t, som i öfverensstämmelse med nämnda grunder låtit affatta ett detaljera.^ förslag till sådan aflöningsstat, hvari ej mindre den ordinarie lönen än äfven tjenstgöringspenningarne för hvarje särskild befattning finnas upptagna, till ledning för Riksdagens blifvande beslut angående aflöningsanslagets hela belopp, anser sig, med anledning af nä stlid ne Riksdags förenämnda framställning, böra ifrågasätta, om icke Riksdagen, med fastställande af de uppförda tjenstgöringspenningeanslagens samfällda belopp, villo ställa detsamma till Kongl. Maj:ts disposition att för dermed afse dt ändamål, efter rörelsens vexlingar och deraf på ena eller andra stället föränderliga behof, användas, hvarigenom för framtiden kunde undvikas att för hvarje sådan mera tillfällig förändring i aflöningsvilkor, deraf pensionsrätter! icke beror, påkalla Riksdagens särskilda pröfning.

Vidare och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sistlidna Riksdags framställningar samt General-tullstyrelsens nu afgifna yttrande, vill Kongl. Maj:t dels bifalla, att så kalladt ålderstillägg, der sådant förut till någon del ingått i ordinarie lönen, må från och med den nya statens trädande i kraft i sin helhet räknas till tjenstgöringspenningarne; dock att beslutet härom ej Bill. till Rilssd. Prat. 1870. 1 Samt. 1 Afd. 11 Häft. 3

18 Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 26.

vinner tillämpning emot redan anställda bevakningsbetjelite, Indika icke genom samma stat undfå förbättrade löneförmåner och icke heller genom sina konstitutorial blifvit förbundna att underkasta sig eu blifvande sådan stats bestämmelser; dels ock föreslå Riksdagen, att nuvarande pensionerings bestämmelser för tullverket må fortfarande tillämpas för den egentliga bevakningspersonalen, d. v. s. för alla dem, som tillhöra kustbevakningen samt följden stationära tullbevakningen från och med lägsta eller roddaregraden till och med öfveruppsyningsmän, men att deremot af alla de till tullverket hörande öfriga embets- och tjensteman såväl de, som genom tillämpning af den nya staten erhålla ökad aflöning, som ock de, Indika efter den dag, då ifrågavarande stat varder af Kongl. Maj it slutligen fastställd, i tullveikets tjenst antagas eller befordras, ma förklaras icke ega anspiak pa åtnjutande af pensionsrätt efter andra grunder i afseende på lefnadsålder och tjenstetid, än som för rikets civila tjensteman i allmänhet äro bestämda.

Deremot och ehuru, hvad angår det vid sistlidne riksdag från förslagsanslag till bestämdt anslag förvandlade belopp, som anvisats till pensionering utaf aflidne tulltjenstemäns och betjentes i fattigdom efterlemnade enkor och barn, den härtill i staten förut upptagna summa 30,000 Riksdaler under sednare åren icke behöft öfverskridas samt någon för statskassan nämnvärd tillökning deri icke heller för framtiden kan förutses komma att tagas i anspråk, finner Kongl. Maj:t likväl, på de af General-tullstyrelsen anförda skäl, sig höra äska, att det härför erforderderliga belopp fortfarande, såsom ända till innevarande år egt ruin, måtte såsom förslagsanslag anvisas.

Med anledning af sistlidne Riksdags beslut derom att samtliga distriktchefs-befattningar jemte dervid anställda expeditioner skulle vid 1869 års utgång indragas och innan Kongl. Maj:t till slutlig pröfning företog regleringen af tullverkets stater för innevarande år, dervid äfven fråga ti om nämnda indragning med hvad dermed egde sammanhang måste komma under öfvervägande, anbefalldes General-tullstyrelsen att med särskild! underdånigt yttrande i omförmälda hänseende inkomma.

J detta yttrande anfördes, bland annat, att, ehuru General-tullstyrelsen för sin del fortfarande hyste den bestämda öfvertygelsen, att distriktchefsembetena i de lifligast trafikerade vestra och södra distrikten, enligt nuvarande organisation, "väl motsvarade ändamålet att till det allmännas säkerhet och till beqvämlighet för trafiken utgöra öfvervakande och ledande orts-

19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

myndigheter öfver både den yttre tullbevakningen och de lokala tullförvaltningarne, samt att den besparing i utgifter, som genom indragning af nämnda embeten kunde åstadkommas, ingalunda vore af sådan betydenhet, att icke öfvervägande olägenheter och förluster genom inskränkning eller upphäfvande af den verksamhet samma embete!! tillkomme kunde äfventyras, ansåge likväl General-tullstyrelsen det hvarken vara klokt eller lämpligt att, emot deri allmänt utbredda föreställningen om distriktchefs-embetenas umbärlighet i deras närvarande form, söka envist fasthålla just donna organisation, helst andra utvägar måste kunna utfinnas, hvarigenom det blefve möjligt att under nya och måhända enklare förmer upprätthålla utöfningen åtminstone af de hufvudsak liga ste åliggande!!, hvilka tillhörde nämnda embeten. Eu sådan utväg både Riksdagen, hvad angick södra distriktet i dess närvarande utsträckning, anvisat genom beslutet om inrättande i Skåne af en särskild befälsbefattning för den yttre kustbevakningen. Styrelse!! medgaf villigt, att en dylik tjenstebefattning kunde, fullkomligt ersätta distriktchefs-embetets verksamhet inom den särskilda del af tullväsendet, som utgöres af sjelfva kustbevakningen, och att bevakningsbefälhafvarens sålunda anvisade uteslutande riktning, likasom vid arbetsfördelning i allmänhet är händelse!!, herde sätta honom i tillfälle att än mera oaflåtlig och omedelbart öfvervaka och leda den under honom ställda talrika bevakningspersonal, än som för distriktchefen varit möjligt.

Men på samma gång detta medgåfves, herde Styrelsen, å andra sidan, icke lemna oanmärkt, att genom donna anordning vissa af distriktchefens åliggande!! komme att lemnas å sido. Om man ock villo helt och hållet underkänna vigten af den inspekterande och kontrollerande myndighet, som distriktchefen hade att utöfva öfver tullkamrarnc och andra fasta tullstationer inom detta, med afseende å läge och rörelsens beskaffenhet, ur tullsynpunkt säregna distrikt — ett underkännande, som eljest föga öfverensstämde med de inom andra förvaltningsgrenar ej blott från förra tider bibehållna utan äfven i vår tid inrättade nya inspekterande ortsmyndigheter, såsom inom militär-, undervisnings- och skogsväsendet — så framställde sig dock en annan betänklighet, hvars vigt svårligen kunde af någon med uppmärksamheten fästad på verkliga förhållandena förnekas, nemligen bristen på sammanhållning inom distriktet af de på olika vägar men till samma mål verkande krafter, som äro i tullverkets tjenst anställda. Icke nog dermed att deri yttre rörliga kustbevakningen, ställd under sill särskilda chef, och den vid tullkamrarnc och de fasta tullstationerna anställda, under deras chefer tydande bevakningspersonal naturligen måste i bevakningshänseende hafva flera beröringspunkter och behof af samverkan, som i en på stället varande förmana hand herde kunna ordnas och ledas; — hela denna talrika perso-

so

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

nal, huru pålitlig och i alla hänseenden lämplig den än befunnes, vore dock underkastad vansklighetens lagar och bolde kunna till minsta uppoffring för det allmänna samt med tillbörligt afseende å individuella egenskaper och förtjenster anvisas den för en hvar lämpligaste tjensteverksamhet. För tillvägabringande af dessa och dylika anordningar för en af chefsskapet öfver såväl den rörliga som den fasta tullpersonalen påkallad oväldig och allsidig pröfning erbjöde distriktchefs-cmbetet, enligt sin organisation, myndighet och garantier, hvilka icke ersattes genom anställning af eu bevakningschef, sidoordnad med cheferne för distriktstullkamrarne. Huru långt man än i kedjan af en organisation, för handhafvande af statsbestyr eller för skötsel af enskilda mera komplicerade angelägenheter, utsträckte principen af arbetets fördelning, inträdde dock förr eller sednare behofvet af en sammanlänkande kraft, so in leder de hvar för sig arbetande till det gemensamma målet. Sådana sammanlänkande krafter inom tullverkets förvaltning hade hittills varit förlagda hos distriktcheferna inom de sydligare och lifligast trafikerade delarne af vårt land samt hos distriktstullkamrarnes chefer i landets öfriga delar. Fn hvar med förhållandena närmare förtrogen måste inse, hvad Riksdagen också för sin del antagit, att inom södra distriktet och dess närmaste grannskap ännu förefunnes tvingande anledningar att bibehålla en starkt organiserad kustbevakning med under- och öfverafdelningschefer samt, för Skåne, ännu en chef öfver hela den yttre bevakningspersonalen; men genom inskränkning af denna chefs myndighet till endast den yttre bevakningen uppstode emellertid, såsom förut vore visadt, den lucka i organisation, att just i den del af riket, hvarest tullförvaltningen har att kämpa med största svårigheterna, all yttre sammanhållning af förvaltningens olika verksamhetssferer koinme att saknas.

Styrelsen anförde vidare, hurusom det varit dess pligt att Öppet uttala dessa betänkligheter och underställa dem Kongl. Maj:ts pröfning; men då otvifvelaktigt hvarje organisations form, om eu allmän god anda vid dess tillämpning vore rådande, medgåfve uppnåendet af ett godt resultat och Styrelsen vore lycklig att kunna vitsorda tillvaron af eu sådan anda inom tullverket samt äfven för framtiden hyste de bästa förhoppningar i detta hänseende, under förutsättning att tjenstepersonalen varder för sin ansträngande och maktpåliggande verksamhet skäligen tillgodosedd och för sin utkomst betryggad, ansåg sig Styrelsen, med anledning af Riksdagens beslut om indragning af distriktchefs-embetet inom södra tulldistriktet och inrättande af en särskild chefsbefattning för den yttre tullbevakningen i Skåne, endast höra gorå den underdåniga hemställan, att, derest Kongl. Maj:t till detta beslut lemnade nådigt bifall, Styrelsen måtte tillåtas upprätta och Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställa förslag till instruktion för den

21 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

nya tjenstebefattningen äfvensom till de föreskrifter, som vore erforderliga, för att i möjligaste mån bereda samverkan emellan densamma och öfriga tulladministrationer inom Skåne.

Vid den för ifrågavarande chefsbefattning bestämda aflöning både Styrelsen icke att framställa anmärkning i annat hänseende, än beträffande det till visst belopp, 1,000 Riksdaler, fastställda anslaget till resekostnadsersätimlig. Det kunde vara både lämpligt och nödvändigt att för underordnade befattningar, hvilkas hufvudsakliga verksamhet består i en mera oafbruten rörlighet, anslå viss årlig ersättning för fortskaffningen; men Styrelsen betviflade deremot lämpligheten af denna ersättningsform för kontrollerande och inspekterande befattningar, hvilkas innehafvare alltid kunna, åtminstone inom ganska rymliga gränser, sjelfva bestämma tid och sätt för sina resors företagande. Det vissa resecrsättningsanslaget blefve för den nitiske och verksamme otillräckligt, men för den, som ställer egen fördel och beqvämlighet framför tjenstens kraf, en inkomstkälla. Af samma skäl, som föranledt Styrelsens i underdånig skrifvelse den 2 December 1867 framställda och i 1869 års stat godkända förslag att utbyta de tulldistriktchefcrna tillförene tillagda bestämda reseanslag emot godtgörelse, enligt resereglemente!, för verkligen förrättade tjensteresor, ansåg sig Styrelsen äfven i afseende å nu ifrågavarande befattning böra tillstyrka enahanda anordning. Det nu gällande resereglemente! medgåfve icke någon nämnvärd behållning utöfver verkliga kostnaderna och om än någon förökad utgift för Statsverket uppstode för resor, som verkligen till dess gagn utföras, vore detta att föredraga framför eu möjligen något mindre utgift för eu försummad skyldighet.

Distriktchefs-embetet i vestra tulldistriktet — fortfar General-tullstyrelsen — hade Riksdagen besluta! indraga, utan att någon annan myndighet bl hvit i dess ställe afsedd. Möjligen kunde eu sådan åtgärd vidtagas, utan att några menliga följder i afseende å vidmakthållande af den yttre tullbevakningen inom detta distrikt deraf uppkomma, då kustbevakningen icke alltför mycket inskränktes och på den mest hotade kusten af södra Halland fortfarande komma att stå under särskild! kustchefsbefäl samt i öfrig! hufvudsakligen utgjordes af sjöbevakning, ställd under distrikts-tullkamrarnes ledning, såsom i andra delar af riket eger ruin. Men deremot vågade Styrelsen uttala den alldeles bestämda mening, att ett med distriktchefens hufvudsakligen öfverensstämmande chefskap för den vidlyftiga och vigtiga tullförvaltningen i Göteborg icke kunde undvaras. Styrelsen både för denna åsigt tillförene anfört sina hufvudsakliga skål och vågade desamma nu ytterligare åberopa. Styrelsen funne val hvad Riksdagen, för underkännande af dessa skäl, i sin underdåniga skrifvelse andragit kunna vid närmare utredning af frågan föranleda mera detaljerade bestämmelser af den makt och

22 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.

myndighet, som chefskapet för Göteborgs samtliga tullafdehiiiigar tillkomma herde, på det att både det allmänna och trafiken derigenom må beredas, om möjligt, ökadt gagn; men ingalunda förmådde hvarken nutidens lättade kommunikationer eller förändrade anordningar för kontrollen öfver uppbörden, att undanrödja behof vet af en på denna störa handels- och förtullningsplats anställd förman för de många sidoordnade tullafdelningarne. Det erfordrades knappast någon bevisning för den satsen, att allt samarbete af sinsemellan likställda personel-, för att med ordning och drift utföras, behöfver ledning af något dertill bernttigadt förmanskap, och att detta måste i samma mån högre påkallas, som de samverkande äro många samt hvar för sig eller i särskilda grupper hafva att utföra olika förrättningar, dervid skiljaktiga meningar kunna gorå sig gällande och, för att icke störa det helas fortgång, oundvikligen måste samman]emkas eller bringas till lydnad. I den enskilda ekonomien likasom i den offentliga förvaltningens alla grönår återfinner man tillämpningen af denna grundsats, hvilken till och med under den kollegiala domstolsformen hade ett visst erkännande i det ordföranden tillagda större inflytandet på besluten. Ehuru för exempel våra högre och lägre undervisningsverk äro ställda under närmare eller fjermare öfvermyndigheters styrelse samt inom sig bland lärarnc bilda kollegier med gemensam beslutanderätt i vissa frågor, hade man likväl funnit nödvändigt att i spetsen ställa någon af dessa lärare, som utöfva!- speciel kontroll öfver det hela och för dess verksamhet är ansvarig. Ännu mindre kunde en på stället kontrollerande och ledande samt för det hela ansvarig styresman umbäras vid Göteborgs till strängt, oafbrutet och skyndsamt arbete på icke mindre än sex afdelningar organiserade tullförvaltning, hvilken nu ensam hade en större årlig uppbörd med dertill hörande redovisning, än hela vårt tullverk för omkring 30 år tillbaka ombesörjde. Och ehuru Styrelsen ingalunda tilltrodde sig att med någon visshet på förhand bedöma, huruvida en styresmannabefattning för nämnde tullförvaltning i analogi med det från ett helt annat verksamhetsfält nyss åberopade exemplet skulle kunna med framgång uppdragas åt någon af de olika tullafdelningarnes chefer och af denne i förening med egen tjenst tillbörligen handhafvas, ansågs dock ett försök i donna riktning desto heldre höra göras, som endast derigenom någon större besparing i kostnaden för styresmannens aflönande kunde beredas. Om en sådan åsigt vunne Kongl. Maj:ts nådiga bifall, blefve det dock nödvändigt att, förrän försöket bringades till utförande, framlägga närmare förslag såväl till den nya organisationen som till de instruktioner, Indika i sammanhang dermed skola vinna tillämpning.

Emot verkställ barheten af Riksdagens beslut att jemväl indraga distriktchefs-embetet i sydöstra tulldistriktet kunde, enligt Styrelsens uppfattning,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

desto mindre vara något att erinra, som Kong!. Maj:t redan genom nådigt beslut den 24 Januari 1868 förordnat, att denna befattning skall indragas vid nuvarande innehafvarens afgång eller frivilliga öfvergång på indragningsstat.

Styrelsen både hittills behandlat frågan om de allmänna välboren ur tulladministrativ synpunkt för distriktchefs-embetenas indragning samt huruledes dessa embetens hufvudsakligaste verksamhet möjligen skulle kunna genom nya och mindre kostsamma anordningar upprätthållas eller ersättas, der sådant fortfarande ansetts nödigt.

En annan fråga vore den om tiden, då nämnda indragningar och förändringar borde genomföras. Riksdagen både beslutat indragningen redan vid 1869 års utgång samt i 1870 års stat anvisat anslag till aflöning åt den nya bevakningschefen i Skåne. Men för aflöning till någon ny styresmannabefattning i Göteborg både Riksdagen icke anvisat särskilda medel. I och för sig ansågs dock denna omständighet icke utgöra något hinder för förändringens genomförande, då, enligt 1868 års riksdagsbeslut, Kong!. Maj:t cgde att af tullmedlen provisoriskt anvisa erforderliga löner för nya tjenstebefattningar, som under eu löpande statsregleringsperiod pröfvades erforderliga. Andra omständigheter ansågos likväl härvid tillika komma under betraktande.

Såsom Styrelsen förut omförmäla både Kongl. Magt redan förr än frågan om tullstatens reglering öfverlemnades till Riksdagens pröfning meddelat sitt nådiga förordnande om tiden, då distriktchefs-embetet i sydöstra tulldistriktet och dertill hörande expedition skall indragas; och förmodades vid Kongl. Maj:ts derom fattade beslut komma att bero.

Den grundsats, som bestämde samma beslut, eller att tjenstebefattningar vid tullverket, hvilka i följd af förändrade förhållanden kunna undvaras, men hvilkas bibehållande icke utgör hinder för göromålens tidsenliga ordnande, först vid tjensteinnehafvarnes afgång eller frivilliga öfvergång på indragningsstat höra indragas, både i allmänhet tillämpats vid de mångfaldiga tjensteindragningar, som under sednare åren blifvit af Kongl. Maj:t beslutade. Äfven Riksdagen både deråt lemnat sitt godkännande genom anvisande på öfvergångsstat af oförminskade afiöningsförmåner åt innehafvare af sådana till indragning afsedda tjänster. Vid sådant förhållande vore det visserligen föga följdriktigt, att indragning af distriktchefsbefattningarne i södra och vestra distrikten, bvilkas hufvudsakliga verksamhet, såsom förut var visadt, icke kunde undvaras, utan måste genom inrättande af nya befattningar uppehållas, skulle omedelbart bringas till verkställighet, under det eljest beslutade indragningar, bland annat, af den numera helt och hållet umbärliga distrikt-

24 Kongl. Mqj:ls Nåd. Proposition N:o 26.

chefstjensten i sydöstra distriktet först vid tjenstinnehafvarnes afgång vinna tillämpning.

För öfrigt funne Styrelsen det ock vara att bemärka, att Riksdagen val, å ena sidan, för sin del beslutat, att indragning af distriktchefsbefattningarne med dertill hörande expeditioner redan vid 1869 års utgång skulle försiggå, men, å andra sidan, åter i underdånighet hemställt, att Kongl. .Maja täcktes till nu församlade Riksdag afgifva förslag i fråga om de belopp, som ansågs böra nuvarande innehafvare af samtliga de indragna tjensterna å indrägningsstat tillkomma, hvaremellertid Riksdagen för 1870 å in dr agn ingåstaten uppför! en tillökad summa, motsvarande de belopp, som under olika titlar varit beräknade för nämnda tjensteinnehafvares hela aflöning.

Den slutsats, som af dessa beslut enligt Styrelsens åsigt kunde dragas, syntes leda derhän, att fastän tjensterna vid 1869 års utgång indrogos, tjensternas innehafvare ändock skulle under 1870 bibehållas vid oförminskade löneinkomster, åtminstone intilldess då sammanträdande Riksdag bestämde till hvilket belopp ersättningen på indragningsstat för framtiden skulle utgå. Och ehuru Styrelsen vore fullt förvissad derom, att den blifvande Riksdagen ingalunda skulle begagna den förbehållna bestämningsrätten på något sätt, som kunde lända till förfång för de under tiden utan eget förvållande afskedade tjenstemännen, syntes det likväl vara af god ordning betingadt, att vilkoren för tjenstenitännens öfverflyttning på indragningsstat först blefve definitivt bestämda, innan en sådan öfverflyttning slutligen af Kongl. Maj:t pröfvades och bringades till verkställighet.

Af alla ofvan anförda skal funne Styrelsen giltig anledning för Kongl. Maj it vara för handen att, om äfven Riksdagens beslut att indraga ifrågavarande tjenstebcfattningar i hufvudsak af Kongl. Maj:t bifölles, låta frågan om det definitiva godkännandet af samma beslut och tiden för dess tillämpning hvila, intilldess nästkommande Riksdag, på Kongl. Maj:ts i sådant fall blifvande förslag, ej allenast bestämt de belopp, Indika tjensteinnekafvarne på indragningsstat skulle erhålla, utan ock anvisat det anslag, som för genomförande af förändrade anordningar till uppehållande af chefsbefattningen vid tullförvaltningen i Göteborg kunde finnas nödigt.

Då Kongl. Maj:t, efter att hafva inhemta! General-tullstyrelsens nu omförmälda yttrande, den 23 Juli nästlidna år företog donna fråga till pröfning, faun Kongl. Maj:t visserligen att distriktehefs-embetena väl motsvara! sin bestämmelse och således — med undantag af distriktchefs-embetet i sydöstra distriktet, om hvars indragning Kongl. Maj:t redan den 24 Januari 1868 meddela! nådigt förordnande — lämpligen kunna! till det allmännas gagn bibehållas. Men då utan tvifvel sådana anordningar kunde vidtagas, hvarigenom de hufvudsakliga bestyr, som tillhöra nämnda embeten, blefve

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26. 95

under annan lämplig form vederbörligen tillgodosedda, villo Kongl. Makt icke motsätta sig. utförandet af Riksdagens beslut, hvadan Kongl. Makt i nader förklarade sig biträda Riksdagens åsigt om att distriktchefs-embetena jemväl 1 södra och vestra distrikten kunna, med dervid anställda expeditioner, indragas, likväl under förbehåll af så beskaffade anordningars vidtagande, som nyss omnämnts.

o Beträffande nu omförmälda anordningar, så faun Kongl. Maj:t, hvad angår södra distriktet, den af Riksdagen beslutade nya befäIsbefattningen för yttre tullbevakning^ i Skåne vara lämplig att i afseende på tillsynen öfver samma bevakning tråda i distriktchefs-embetets ställe och således höra tillsättas, när eu gång berörda embete indrages. Men då denna nya befattning icke 1 afseende å den sammanhållning emellan den rörliga och fasta tripel sonalen i distriktet, som genom det öfver båda dessa slag af personal ställda disti iktchefs-embetet åstadkommits, kunde i och för sig fullt ersätta samma embete, så anbefallde Kongl. Magt General-tu]Istyrelsen att upprätta och till Kong]. Magt. inkomma med förslag till instruktion för den nya befälsbefattningen och i sammanhang dermed afgifva förslag till de föreskrifter, som må finnas erforderliga för att i möjligaste måtto bereda samverkan emellan ifrågavarande, nya befattning och öfrig» tulladministrationer i Skåne; hvarjemte Kong]. Magt, i fråga om de för den nya befattningen af Riksdagen bestämda aflöningsvilkor, gillade General-tullstyrelsens åsigt om lämpligheten af att. det för befattningen uppförda fasta resckostnadsanslag utbytes emot ersättning för resekostnader enligt resereglemente!.

Villkorn mand e åter vestra distriktet, i afseende hvarå Riksdagen syntes hafva antagit, att distriktchefs-embete! derstädes kunde indragas utan att erfordra någon slags ersättning, så kunde Kongl. Magt ingalunda dela ett sådan! antagande med afseende på det af Generaltullstyrelsen framhållna och äfven efter Kongl. Maj:ts tanke oeftergiflig» behofvet af eu på ställe! konti eller ande och ledande samt för det hela ansvarig styresman öfver de särskilda afdelningarne af den vigtig» tullförvaltningen i Göteborg. I fråga om en sådan styresmannabefattnings organiserande efter distriktchefs-embetets indragning faun Kongl. Maj:t den af General-tullstyrelsen uttryckt» tanke att möjligen eu dylik befattning skulle lämpligen kunna uppdragas åt någon af de särskilda tullafdelningarnes chefer, som skulle utöfva densamma gemensamt med sin egen tjenst, vara förtjent af nådig uppmärksamhet, särdees som endast genom en anordning i sådan riktning någon större besparing 1 kostnaden för styresmannens aflöning kunde beredas, hvarföre Kongl. Maj:t också anbefallde General-tullstyrelsen att inkomma med ett närmare förslag såväl till den antydda nya organisationen, som till de instruktioner, Indika i sammanhang dermed höra vinna tillämpning.

Bill. till Hiksd. Pr Öl. 1870. 1 Samt. 1 Afd. 11 Häft.

2fi Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

I fråga dernäst om tidpunkten, då förändringen lämpligen må tråda i verket, faun Kongl. Maj:t icke skål att biträda Riksdagens föi sill del jttiade åsifft, att distriktchefs-embetena borde jemte dervid anställda expeditioner indragas redan vid slutet af sistlidna år; tv utom det att, innan den hittills begagnade organisationen afskaffades, det måste vara fullständigt bestämdt hvad som skall tråda i dess ställe, och således icke allenast de nya instruktioner och föreskrifter fastställda, som i följd af förändringen påkallades, utan ock medel anvisade till de utgifter, som utöfver den af Riksdagen redan beviljade aflöningen för den nya befälsbefattningen i Skåne erfordrades för de nya anordningarnes genomförande, förekommae åtskilliga andra omständigheter, som gjorde det omöjligt eller åtminstone olämpligt att verkställa distriktchefs-embetenas indragning redan vid den af Riksdagen angifna tidpunkt. Först och främst hade Ivongl. Magt i fråga om distriktchefsembetet i sydöstra distriktet redan förordnat, att berörda embete skall indragas vid nuvarande innehafvares afgång, och i detta en gång meddelade nådiga förordnande faun Kongl. Maj:t någon ändring icke höra ega ruin. Samma förfaringssätt i afseende på indragning af till upphörande bestämda fenster både ock af Kongl. Maj:t godkänts i fråga om mångfaldiga andra tjenstår vid tullverket, som under de sednare åren blifvit till indragning bestämda, och Riksdagen hade åt ett sådant förfaringssätt Klimat sitt godkännande genom anvisande på öfvergångsstat af oförminskade aflöningsförmåner åt innehafvarne af dylika till indragning afsedda tjenster. Det skulle vid sådant förhållande vara mindre följdriktigt att i fråga om distriktchefsembetena iakttaga ett annat förfarande. Dessutom kunde det icke bilhgtvis ifrågasättas, att nuvarande innehafvare af distriktcliefs-embetena i södra och vestra distrikten, af hvilka den sistnämnde blifvit utan något förbehåll utnämnd till sitt embete och dervid tillförsäkrats rätt att åtnjuta dermed fÖl — enade lön och öfriga förmåner, skulle lemna sina befattningar, innan det ens blifvit bestämdt hvad de derefter för sin återstående. lifstid skulle ega att å pensions- eller indragningsstat påräkna. Och slutligen syntes det Kongl. Maj:t icke heller ur sparsamhet^ synpunkt riktigt att till indragningsstat öfverföra embetsman, som ännu åro i full arbetskraft, och i stället uppdiaga deras åligganden åt nya befattningar, för hvilka nya löner måste anvisas. På grund af alla dessa omständigheter faun Kongl. Maj:t sig icke kunna godkänna Riksdagens beslut om verkställande redan vid 1869 års slut af distriktchefs-embetenas indragning, utan villo framdeles taga denna fråga i förnyad t nådigt öfvervägande, sedan icke allenast de nya anordningar, Indika, på sätt Kongl. Maj:t yttrat, vid dessa embetens indragning måste träffas, blifvit slutligen vidtagna, utan äfven vore bestämdt hvad som bör innehafvarne af ifrågavarande tjenster tillkomma på indragningsstat, i händelse dessa

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26. 27

tjänster indragas före nuvarande innehafvares afgång, och hvarom Kongl. Maj:t anbefallde General-tullstyrelsen att med särskild förslag inkomma.

Beträffande de vid distriktchefernas expeditioner anställde tjensteman och betjente, fann Kongl. Maj:t, i afseende på tidpunkten för indragning af deras befattningar, någon annan bestämmelse icke lämpligen höra meddelas, än att deras befattningar skola upphöra samtidigt med det distriktchefscmbete, vid hvilket de hvar för sig äro anställde.

På grund af hvad Kongl. Maj:t sålunda förordnat, har General-tullstyrelsen i sammanhang med statsregleringsförslaget för år 1871 afgifvit underdånigt yttrande så val angående organiserandet af b ef äl haf v areb ef attningen för tullbevakningen i Skåne och styresmannabefattningen vid tullförvaltningen i Göteborg, med hvad dertill hörer, hvarom erforderliga anslagsbestämmelser ansågos höra i staten upptagas, som ock angående de belopp, hvilka kunde anses höra nuvarande distriktchefer vid deras förflyttning på indragningsstat tillkomma.

Beträffande då först de benämningar, som borde innehafvande af den ena och andra af dessa nya befattningar tilldelas, så och då dylika benämningar helst höra så nära som möjligt utmärka arten af den hufvudsakliga tjenstevcrksamlietcn, men detta hvad beträffar “befälhafvare!! för kustbevakningen i Skåne" fullständigt uttrycktes genom donna om ock något långa benämning, ansågs någon annan titel för honom icke höra i staten upptagas; hvaremot, beträffande styresmannen för tullförvaltningen i Göteborg, General-tullstyrelsen föreslagit, att denne, likasom föreståndarne för de vigtigare chefsplatserna vid postverkets lokalförvaltningar kallas postdirektörer, kunde benämnas “tulldirektörer".

Alldenstund i fråga om den förra eller befälsbefattningen i Skåne såväl innehafvare^ hufvudsakliga åliggande, nemligen att utöfva högsta befälet öfver dervarande yttre tullbevakningspersonal, som ock aflöningen derför blifvit af Riksdagen bestämda, kunde å Styrelsens sida härvid i och för sjelfva statsreglering^ annat åtgörande derförutan icke erfordras, än att befattningen och beloppen i staten uppföra, dessa sednare dock endast till ordinarie lön och tjenstgöringspenningar, enär ersättning för resekostnader skulle komma att efter räkning godtgöras; i hvilket sistnämnda hänseende ytterligare beslut endast erfordrades i fråga om den klass, enligt gällande resereglemente, hvartill kustbevakningsbefälhafvaren skall hänföras; och hemställde Styrelsen, att han, lika med öfverinspektorer vid tullverket, måtte förklaras tillhöra sjette klassen.

För tulldirektören i Göteborg, om hvilken, såsom omförmäldt är, fråga hos Riksdagen icke ens varit väckt, vore deremot närmare förslag och bestämmelser af nöden, med hänsigt såväl till hans allmänna åligganden som

28 Kongl. Majtta Nåd. Proposition N:o 26.

till aflöningsvilkoren. För att den med förändringen afsedda besparing skulle i någon väsendtligare mån kunna vinnas, vore nödigt, att, såsom Styrelsen förut ifrågasatt och Kongl, Maj:t icke heller ansett olämpligt, bestyret uppdrages åt någon bland chefcrne för de på platsen varande tullförvaltningsafdelningar.

Detta uppdrag, hvilket på förslag af General-tullstyrelsen skulle af Kongl. Maj:t i nåder meddelas, ansågs böra innefatta hufvudsakligen följande åligganden med hvad mera genom särskild instruktion kunde varda i nåder bestämdt, nemligen:

a) att öfver samtliga tullafdelniugar i Göteborg och till Göteborgs tullkammaredistrikt hörande tjensteman och betjente utöfva högsta chefskapet på stället och i följd deraf tillse, det eu hvar med nit och drift fullgör honom åliggande skyldigheter, samt, då något försummas, derutinnan skyndsamt tillvägabringa rättelse genom lämpliga erinringar och, om sådana blifva utan verkan eller ock fel af svårare beskaffenhet skulle förekomma, genom anmälan om förhållandet hos Generaltullstyrelsen samt, derest omständigheterna det kräfva, den felaktiges afstängning från tjenstgöring, intilldess General-tullstyrelsen vidare beslut meddelat;

b) att vid inträffande ledigheter eller förfall provisoriskt förordna lämplig person att göromålen förrätta, intilldess General-tullstyrelsens beslut hunnit inhemtas;

c) att afgifva yttranden och förslag, som kunna af General-tullstyrelsen infordras, angående ej mindre förordnande eller återbesättande af ledigblifna tjenstår än äfven förändringar i tullförvaltningens administrativa anordningar på platsen, som kunna ifrågakomma; äfvensom att hos General-tullstyrelsen opåmint framställa förslag till dylika förändringar, Indika kunna finnas af omständigheterna påkallade;

d) att i de särskilda fall, då, enligt nu gällande instruktion för distriktchef er ne äfvensom föreskrifterna i tullstadgan och tulltaxan, distriktchef hittills egt meddela beslut angående författningarnes tillämpning eller undantag från i allmänhet stadgade bestämmelser, utöfva den distriktchef sålunda medgifna beslutande rätt under derför stadgade vilkor; och slutligen

e) att, då tvist uppkommer emellan trafikerande och någon af tullafdelningarne äfvensom emellan olika tullafdelniugar angående tullförfattningarnes råtta tillämpning, och uppskof med frågan, för inhemtande af General-tullstyrelsens beslut, skulle medföra märkligt hinder för rörelsens gång, i ämnet ofördröjligen meddela beslut, som för det förevarande fallet eger giltighet, derest det icke af den enskilde, hvars rätt är i fråga, öfverklagas; skolande dock tu 11 direktören med först afgående post hos General-tullstyrelsen

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26. 29

anmäla sådant beslut och tillika insända handlingar och varuprof, som till fullständig upplysning om frågans beskaffenhet kunna lända.

Deremot ansåg General-tullstyrelsen det icke vara med tulldirektörens egenskap af tillika afdclningschcf förenligt att åt honom uppdraga det distriktchef en i Göteborg nu åliggande vigtiga bestyret att utöfva den egentliga kontrollen öfver uppbörden derstädes. 8aindigo afdelningschcfer måste nemligen i donna egenskap, somliga mera och andra mindre, sjelf ve, såsom debiterande och redovisande, vara jäfvige att utöfva en dylik kontroll. Denna åter ansåg Styrelsen kunna såsom ett stadigvarande åliggande uppdragas åt tullfiskalen på platsen, med hvars tjenstebefattning det ock borde vara närmast förenligt med hänsigt både till dennas beskaffenhet och till hans hinderslöshet åt tn 116 sk al sgör o in ålen, Indika blefvc väsendtligen förminskade, sedan tullfiskalens skyldighet att vid andra domstolar i vestra tulldistrikt än den i staden Göteborg utföra tullrättegångsmål komme att samtidigt med distriktehefs-cmbetets indragning upphöra och på de särskilda tullkamrarne öfverflyttas; hörande enligt General-tullstyrelsens tanke endast alla de utassigneringar från den bankinrättning, hvarå tulluppbörden i mån som den inflyter numera insattes, Indika vare sig för leverering^ till General-tullstyrelsen eller för tillhandahållande åt tullkassören i Göteborg af medel till förestående utbetalningar erfordras, utaf tulldirektören och tullfiskalen gemensamt undertecknas, med kontrasignation såsom hittills af uppbörds-tullförvaltaren eller deri, som, i händelse tulldirektörsbefattningen skulle åt uppbörds-tullförvaltaren anförtros, då kan varda i hans ställe förordnad att nämnda kontrasignation verkställa; och hemställde Styrelsen i sammanhang härmed, huruvida icke åt tullfiskalen i södra distriktet, i hvars åliggande att vid samtliga stadsdomstolarne i Skåne bevaka och utföra tullverkets vid dem anhängig-! mål, hvartill den trägnare tjenstgöringen vid dervarande tullkamrar icke kunde anses lemna desses föreståndare tillräcklig ledighet, någon inskränkning ej herde göras, äfven finge uppdragas att efter distriktchefen öfvertaga skyldigheten att minst en gång i hvarje qvartal verkställa inventering å tullkamrarne, samt att, hvad särskild! angår tullkammaren i Malmö, der tullfiskalen är och skulle blifva stationerad, tullkassan derstädes minst en gång i hvarje vecka inventera.

Såsom årlig godtgörelse för den tillökning i maktpåliggande och ansvarsfulla göromål, som sålunda skulle falla på eu hvar af bemälde tre tjenstemän, har General-tullstyrelsen föreslagit följande belopp, nemligen åt tulldircktörcn i Göteborg 2,500 Riksdaler i form helt och hållet af särskilt tjenstgöringspenningeanslag, innefattande jemväl ersättning för det skrifb iträ de, hvaraf tulldirektören, såsom sådan, må vara i behof, samt åt tullfiskalerne hvardera 800 Riksdaler, så att den i Göteborg, hvilken enligt

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1.868 års stat åtnjuter i lön 1,200 Riksdaler och i tjenstgöringspenningar 600 Riksdaler, undfinge tillhopa 2,600 Riksdaler, samt tullfiskalen i Skåne, som i anseende till beräknad högre inkomst genom aktoratsprovision icke enligt nämnda stat halt sig i donna egenskap något tjenstgöringspenningeanslag tilldeladt, utan endast ordinarie lön af 1,200 Riksdaler, komme att erhålla 2,000 Riksdaler, af hvilka aflöningssummor Styrelsen ansåge ordinarie lönerna böra bestämmas till samma belopp som för tullfiskalen i Stockholm och centraldistriktet, eller 1,600 Riksdaler, och återstoden utgå såsom tjenstgöringspenningar för tullfiskalen i Göteborg med 1,000 Riksdaler och för den i Skåne med 400 Riksdaler.

Lika lämpligt som det herde finnas vara, icke allenast att befälsbefattningen i Skalle, med hvilken annan tjenst icke måtte kunna förenas, skall af den, som dertill varder af Kongl. Maj:t utnämnd, oafbrutet och så länge lian icke genom tjenstepligters åsidosättande platsen förverkar eller blir till dess skötande oförmögen få bibehållas, utan äfven att utöfvandet af de omförmälda uppbördskontrollerna städse förblir förenadt med tullfiskalssysslorna i Göteborg och Skåne, — lika angeläget, äfvensom med naturen af aflöningsanslaget förenligt, ansåg General-tullstyrelsen det vara, att styresmannabefattningen för Göteborgs tullkammaredistrikt tillsättes endast genom förordnande och för eu begränsad kortare tidrymd. Då nemligen till detta uppdrag den bland afdelningscheferne på stället bör utses, som vid tidpunkten för tillsättandet vore dertill mest tjenlig, men denne antingen kan innehafva ordinarie befattning, som mindre än någon af de öfrige afdelningschefernes låter med chefskapet sig förena, och derföre vid förändrade förhållanden gör dess öfverlemnande till någon annan önskligt, eller ock må i lämplighet derför befinnas underlägsen någon annan afdelningschef, så borde, utan afvaktan af innehafvarens genom dödsfall eller eljest skeende afgång från tullverkets tjenst, bestyret kunna inom ett kortare tidsförlopp få öfverflyttas på en sådan till dess utöfvande mera oförhindrad eller passande tjensteman; och föreslog Styrelsen derföre, att uppdraget må för hvarje gång det anförtros åt endera bland afdelningscheferne lemnas honom endast för eu tidrymd af fem år.

I fråga härefter om hvad som bolde innehafvarne af distriktcliefs-embetena tillkomma på indragningsstat, i händelse dessa befattningar skulle före nuvarande innehafvares afgång indragas, så enär, hvad först anginge chefen i sydöstra tulldistriktet, Kongl. Maj:t nu förklarat någon ändring icke höra ega ruin i Kongl. Majits om hans embete redan en gång meddelade föreskrift, att det först vid bemälde distriktchefs afgång komme att indragas, ansågs något yttrande angående honom, hvars ordinarie lön utgör 3,600 Riksdaler, icke vara i berörda afseende erforderligt.

31 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Vidare och då chefen i södra tulldistriktet, ehuru han, enligt Kongl. Majits nådiga skrifvelse!’ till General-tullstyrelsen af den 21 December 1866 och den 8 Februari 1867, är skyldig att underkasta sig den reglering af de distriktchefsbefattningen då åtföljande löneförmåner, som sedermera kunde i tullverkets stat vara bestämd, likväl ansågs, när häri vid embetets afskaffande flyttas på indragningsstat, böra derå få tillgodonjuta den lön, som var anslagen till befattningen för det år, hvarunder och med hvars utgång Riksdagen för sin del beslutat, att embetet skulle indragas, var General-tullstyrelsen af den mening, att sistbemälde distriktchef borde ega att, när helst den äfven af Kongl. Maj:t redan beslutade indragningen kunde, innan distriktchefen eljest från befattningen afginge, blifva bragt i verkställighet, på indragningsstaten uppbära ordinarie lönens nuvarande belopp, 4.000 Riksdaler.

Vidkommande slutligen chefen i vestra tulldistriktet, så förekomme i afseende å honom det särskilda förhållande, att han, såsom innehafvare af embetet från längre tid tillbaka, uppbär en aflöning efter helt andra grunder, än som vid sednare löneregleringar blifvit tillämpade, och i följd deraf åtnjuter allenast 2,250 Riksdaler i ordinarie lön, under det aflöning»!! i sin helhet, ehuru beroende af det vexlande tulluppbördsbeloppet inom distriktet, likväl numera kan antagas utgöra omkring 12,000 Riksdaler årligen. Visserligen kunde nu sägas, att då distriktchefen lemnats tillfälle att ingå på den nya aflöningsstat, hvilken Kongl. Maj it och Riksdagen för innevarande år fastställt med en för distriktchefen anslagen ordinarie lön af 4,000 Riksdaler »pcb derigenom kunnat bereda sig rätt till motsvarande belopp på indragningsstat, men han föredragit att bibehållas vid den äldre honom tillförsäkrade lönereglering, han ock vid embetets indragning finge åtnöjas med sin ordinarie lön, 2,250 Riksdaler; och svårligen skulle distriktchefen kunna i rättsväg gorå ett högre anspråk gällande. Men härvid herde otvifvelaktigt äfven andra omständigheter komma under öfvervägande. Ändamålet med Riksdagens framställning om nådig Proposition i fråga om de belopp, som ansågos höra tjensteinnehafvarne vid indragning tillkomma, kunde hvarken af ordalagen i Riksdagens skrifvelse eller af framställningens sammanhang gifvas den inskränkta betydelse, som både man endast önskat uppgift å eu hvar tjensteinn draf var es ordinarie aflöning, hvarom Riksdagen ingalunda saknade kännedom. Distriktchefen i vestra distriktet, som genom ovilkorlig fullmakt är tillförsäkrad att, så länge han fullgör sina pligter såsom Statens tjenare, förblifva i åtnjutande af den lön och öfriga förmåner, som vid hans tillträde till tjensten voro densamma anslagna, saknade väl icke skål till den föreställningen, att ifrågasatt indragning af hans embete icke skulle komma att tråda i verket förr än efter hans afgång; och att han vid sådant förhål-

32 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

laude föredrog att bibehålla den honom tillförsäkrade högre aflöningen framför eu i det hela väsendtligen nedsatt, ansågs icke billigtvis kunna tagas till grund för bestämmandet af en lägre lön på indragningsstat, än som medgifves för öfriga under tjenstetid^ lägre aflönade och mindre träget sysselsatte tjensteman inom samma grad. Men härvid mötte ännu en omständighet, som otvifvelaktigt vid en fråga af förevarande beskaffenhet förtjenade öfvervägande afseende, nemligen den i hvad mån tjenstemannen genom nit, skicklighet och långvarig tjenst gjort sig af det allmänna förtjent. 1 detta hänseende vore det Styrelsen eu kär pligt att vitsorda, det innehafvare!! af nu ifrågavarande embete, Distriktchef^! m. m. W. Karström under eu tjenstetid af mera än 50 år ådagalagt icke blott hög grad af skicklighet i all sin tjensteutöfning, utan ock ett ännu i hans framskridna ålder så oförtröttadt och lefvande nit för tjenstens fullgörande och för befrämjande af tullverkets tidsenliga utveckling i alla riktningar, att ett framstående erkännande häraf äfven vid bestämmandet af hans lön på indragningsstat icke utan verklig orättvisa skulle kunna åsidosättas. Med hänsigt härtill ansåg sig Styrelsen höra föreslå denna lön till 5,000 Riksdaler.

Kongl. Maj:t, som, på sätt här ofvan förmäles, redan fattat beslut derom, att samtliga distriktchefs-embetena med dertill hörande expeditioner skola indragas och i afseende å tiden för tillämpning af detta beslut, så vidt det angår distriktchefs-embetet i sydöstra distriktet, tillika och förr än tullverkets stater underkastades Riksdagens pröfning, till efterrättelse äfven för sistnämnda embetes innehafvare förordnat, att indragningen skall ega rum vid hans afgång, kan derutinnan icke medgifva någon förändring; och »ehuru Kongl. Maj:t är villig att i öfriga, ännu öppna frågor om tiden för indragningen af distriktchefs-embetena i vestra och södra distrikten tillmötesgå Riksdagens uttryckta önskan, att dessa indragningar, så snart lämpligen ske kan, må vinna tillämpning, samt Kongl. Maj;t i sådan afsigt låtit Generaltullstyrelsen afgifva förslag till ordnande och upprätthållande på annat lämpligt sätt af de tjensteåligganden, Indika tillhöra sistnämnda tvänne distriktchefsembeten och icke kunna utan verklig skada för förvaltningens handhafvande åsidosättas, Indika förslag, sådana de här ofvan finnas omförmälda, Kongl. Maj.t för sin del gillar och till Riksdagens pröfning i afseende å de dermed förknippade utgifter öfverlemna!', finner Kongl. Maj:t likväl, att ifrågavarande embetens indragning icke i något fall bort vidtagas, förr än nödiga medel till nyssnämnda utgifters bestridande blifvit anvisade och tillika är vordet bestämdt beloppet af den pension, som vid ena eller andra embetets indragning må dess nuvarande innehafvare tillkomma; ty om än, med afseende å det allmänna vilkor, hvarunder tullverkets tjensteman äro i Statens tjenst anställde, eller att de vid uppnådd pensionsålder samt då befunnen oförmåga

att

33 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

att vidare sköta tjensten och äfven derförinuan, i händelse af förverkadt förtroende, kunna, i förra fallet med och i det sednare utan pension, emot sin egen vilja och utan ransakning och dom från innehafvande befattning entledigas, det må vara det allmännas juridiska rätt att emot dem förfara annorlunda, än lagarne i afseende å oafsättlig^ tjensteman bestämma, kan likväl ett sådant bruk af denna Kongl. Maj:t förbehållna rätt, att de ifrågavarande tjenstemännen derigenom tillskyndades ett oförskyldt och obilligt lidande, förberedande af skyndsammare tillfälle till en nödig ansedd förändrad organisation, desto mindre hafva varit af förra Riksdagen åsyftadt, som Riksdagen fast heldre ställt beslutet om distriktchefs-embetenas indragning i sammanhang med uttrycklig begäran om särskilt förslag till de nuvarande distriktchefernas pensionering. Huru en sådan utan tjenstemannens förvållande åtvungen pensionering med mindre belopp än de vid anställningen tillförsäkrade löneförmåner ordnas, leder alltid åtgärden till en i viss mån ensidig rubbning af ingångna aftalet, så vida detta icke tillika inneburit något förbehåll, som till en dylik åtgärd berättigar. Ett sådant förbehåll åter kan med något skål anses innefattadt i det vilkor, hvarunder nuvarande distrikt-chefen i södra tulldistriktet erhållit Kongl. Maj:ts fullmakt å sin beställning, nemligen att han skulle vara underkastad den framtida reglering af embete! tillkommande åligganden och löneförmåner, som kunde varda bestämd. I den mycket äldre fullmakten för distriktchefen i vestra distriktet förekommer deremot icke något dylikt vilkor. Men utom donna väsendtlig skiljaktighet i sjelfva tjensteaftalets beskaffenhet förekomma dessutom andra olikheter, hvilka vid frågor af förevarande art tvifvelsutan höra tagas i betraktande, nemligen dels den, att, under det distriktchefs-embetet i södra distriktet skall ersättas med en tjenst, som erhåller ett hufvudsakligen olika syfte eller åtminstone företrädesvis tager i anspråk blott en, men starkt utpräglad del af det förra distriktchefs-embetets verksamhetssfer, så skola deremot distriktchefs-embetets i vestra distriktet hufvudsakligaste och vigtigaste åligganden äfven genom den nya organisationen fortfarande uppehållas, dels ock den, som innefattas i personernas eget förhållande till den förvaltningsgren, från hvilken det är i fråga att dem skilja. Utan att i detta hänseende på något sätt förringa värde! af nuvarande distrikt-chefens i södra distriktet ådagalagda redbarhet, skicklighet och nit under den jemförelsevis korta tid han varit vid tullverket anställd, kan och bör det likväl icke lemnas utan särskild! afseende, att nuvarande distrikt-chefen i vestra distriktet under en lång och oafbruten anställning i tullverkets tjenst på ett synnerligen förtjenstfull! sätt uppfyllt sina åligganden och ännu vid sin framskridna ålder gör sig väl förtjent af det vitsord General-tullstyrelsen i sitt här förut omförmälda utlåtande angående honom uttala!.

Bill. till Riksd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 11 Häfl.

34 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

I betraktande af alla dessa förhållanden finner Kongl. Maj:t sig kunna medgifva, att indragning af distriktchefs-embetet i södra distriktet må vid innevarande års utgång verkställas, och att den nya organisationen af befälhafvare-befattnmgen för kustbevakningen i Skåne, äfvensom de förändrade bestämmelser angående dervarande tullfiskals åligganden och aflöning, hvarom allt här ofvan blifvit vidare formäldt, från samma tid träda i kraft, under förutsättning och vilkor att nuvarande innehafvare!! af nämnda distriktchefs-embete, såsom Kongl. Maj:t härmed föreslår, för sin återstående lifstid tillägges en mot hans nu varande ordinarie lön svarande pension af 4,000 Riksdaler; hvaremot Kongl. Maj:t icke kan bifalla, att indragningen af distriktchefs-embetet i vestra distriktet och tillämpningen af de nya anordningar, hvilka i sammanhang dermed höra inträda, må ega rum förr, än vid nuvarande innehafvarens af nyssnämnda distriktchefs-embete afgång eller frivilliga öfvergång på indragningsstat.

Beträffande vidare aflöningsstaten i öfrigt, så har General-tullstyrelsen bland annat tillstyrkt, dels att följande i den för innevarande år fastställda stat upptagna tjenster, hvilka ansågos icke vara oumbärliga, måtte helt och hållet indragas, nemligen:

1 kammarskrifvaretjenst vid tullkammaren i Stockholm;

2 vaktmästare^"enster vid tullkammaren i Gefle;

1 kustvakt till häst i Göteborg;

2 kustroddare inom Trelleborgs tullkammare-distrikt;

2 kustroddare inom Ystads tullkammare-distrikt;

1 vaktmästare vid Ahus tullkammare;

1 kustvakt till fot i Ahus tullkammare-distrikt;

1 kustroddare i Calmar; och

2 vaktmästare vid Norrköpings tullkammare;

samt att dessa indragningar, der tjensterna icke redan äro lediga och derföre hållas obesatta, måtte få ega rum, hvad kustroddare-befattningen i Calmar angår, samtidigt med indragning af distriktchefs-embetet i sydöstra distriktet och i öfrigt vid blifvande ledighet eller innehafvarens öfvergång med eget begifvande på indragningsstat;

dels ock att det likaledes i innevarande års stat för tullbevakningsinspektionen i Stockholm upptagna anslag till en extra ordinarie kammarskrifvare 1,300 Riksdaler måtte nedsättas till 600 Riksdaler; genom hvilka förändringar i aflöningsstaten uppkomme en besparing af tillsammans 9,500 Riksdaler.

Jemte det Kongl. Maj:t gillar dessa indragningar och förändringar, har, i betraktande af den ytterst ringa förtullning och i allmänhetTnskränkta rörelse, som under flera år i Kongelf såsom stapelstad egt rum och som icke

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26. 3 5

lärer kunna härledas från några öfvergående anledningar, Kong]. Maja. som anser Kongelf icke kunna frånhända sina stapelstadsrättigheter och dervid förknippad förtullningsrätt, likväl funnit en sådan anordning kunna tillvägabringas, att, utan förnärmande af donna rätt, kostnaderna för tullkammarens uppehållande derstädes väsendtligen nedsättas, enär Kongelfs närbelägenhet till Göteborg bör gorå det möjligt att från nämnda städs tullförvaltning tillkalla sakkunnig tjensteman för packhus- och tullbehandling af till Kongelf direkte inkommande tullpligtigt gods; och vill Kongl. Maj:t, under vilkor att de jemförelsevis ringa rese- och traktan! entskostnader, som af sådana tullbehandlingsförrättningar lära föranledas, varda af tullverkets medel godtgjorda, föreslå, att, med indragning af tullförvaltare-tjensten i Kongelf vid nuvarande innehafvarens afgång eller frivilliga öfvergång på indragningsstat, tullkammaren derstädes anförtros åt en tillförordnad tullkammare-föreståndare mot arfvode af 200 Riksdaler jemte båtlega 100 Riksdaler, med skyldighet för denne att vid ankomsten af fartyg, som innehafver tullpligtigt gods, sätta fartyget under bevakning af den vid tullkammaren anställda vaktmästare och emellertid skyndsamt hos distriktchefen eller tulldirektören i Göteborg begära förordnande för lämplig tulltjensteman, som må ega att den ifrågavarande tullbehandlingen verkställa; genom hvilken anordning en ytterligare besparing i aflöningsstaten uppstår af 1,800 Riksdaler.

A andra sidan åter har General-tullstyrelsen, med afseende å den betydligt ökade rörelse och förtullning, som under sednare tiden visat sig dels i den nyligen inrättade stapelstaden Trelleborg, hvilken år 1868 trafikerats af icke mindre än 1,196 ankomna och afgångna fartyg och hvarest tullkammarens uppbörd under samma år stigit till 39,525 Riksdaler, dels ock vid tullkammaren i Carlstad, hvarest tulluppbörden, som år 1865 utgjorde endast 9,802 Riksdaler 92 öre, sedermera så betydligt tillvuxit, att den år 1868 uppgick till 97,205 Riksdaler 67 öre, hemställt, ej mindre att i Trelleborg måtte anställas eu uppsyningsman med ordinarie lön 800 Riksdaler och 300 Riksdaler i tjenstgöringspenningar, hvaremot det tjenstgöringspenninge-anslag af 100 Riksdaler, som nu tillkommer den, i saknad af uppsyningsman, packhus-attesterande vaktmästaren, skulle upphöra, än ock att tullförvaltarnes i Trelleborg och Carlstad tjenstgöringspenningar, nu bestämda till 500 Riksdaler för hvardera, måtte förhöjas med ett lika belopp, eller till 1,000 Riksdaler för hvardera; äfvensom och då vid tullkammaren i Söderhamn, hvarest kammarskrifvare icke finnes anställd, göromålen under sednare åren visat sig vara af den omfattning att anslag till skrifvarebiträde derstädes måst af extra medlen årligen anvisas, men det icke vore lämpligt, att permanenta aflöningsutgifter utaf dessa för tillfällig tjenstgöring af sed da medel bestriddes, General-tullstyrelsen hemställt, att, likasom för åtskilliga andra

36 Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 26.

jemförliga tullkamrar vore medgifvet, i staten för tullkammaren i Söderhamn måtte beviljas såsom anslag till skrifvarebiträde ett belopp af 500 Riksdaler.

Hvad General-tullstyrelsen sålunda hemställt finner Kongl. Maj:t vara förtjent af bifall; och kommer, om dessa nya anslag, tillsammans 2,500 Riksdaler, fråndraga här förut omförmälda besparingar, tillsammans 11,300 Riksdaler, allöningsstaten att derigenom minskas med ett belopp af 8,800 Riksdaler.

Vidare har General-tullstyrelsen förmält, hurusom den i 1869 års stat för inspektörerna och kassörerne vid konfiskations- och kassörs-kontoren i Stockholm och Göteborg anslagna aflöning af 4,000 Riksdaler blifvit, i följd af beslutad indragning till statsverket af förut till dessa fensters innehafvare utgående auktionsprovision för försäljning af sjöskadad! gods, i staten för år 1870 höjd med 1,000 Riksdaler eller till 5,000, deraf 3,000 Riksdaler såsom ordinarie lön och 2,000 Riksdaler i tjenstgöringspenningar. Då den nu varande kontorsföreståndaren här i Stockholm icke ingått på 1869 års stat och derföre under sin tjenstetid vore både pligtig att åtnöjas med och berättigad att tillgodonjuta de förut af honom vid befattningen innehafda löneförmåner, skulle beslutet om sagda sportel!indragning således icke, så länge han vid tjensten qvarstå!’, kunna härstädes genomföras. Med anledning af den beviljade lönetillökningen på stat hade emellertid bemälde tjensteman hos General-tullstyrelsen anmält sig att, om sådant honom tillätes, nu ingå på 1870 års stat; och som på omförmälda begge ställen — de enda i riket der försäljning af sjöskadad! gods i någon större myckenhet och till betydligare värde förekommer — berörda beslut om provisionens indragning till Kronan, hvilket den i Göteborg varande motsvarig!) tjenstemannen är, såsom nyligen till befattningen nämnd, skyldig att mot den medgifna löneförhöjningen sig underkasta, sålunda skulle, genom bifall till härvarande kontorsföreståndares omförmälda önskan, kunna bringas i verkställighet redan med nästa års ingång, samt denne sednare tjensteman dessutom torde af den nya regleringen utaf löneförmånerna vid sysslan böra, utan hinder deraf att han under förut dervid bestämda lönevilkor icke inom förelagd tid ingått på 1869 års stat, anses till eu sådan öfvergång på 1870 års stat. ega berättiga dt anspråk, hemställde Generaltullstyrelsen underdånigst, att honom måtte dertill lemnas nådigt tillstånd.

Ehuru Kongl. Maj:t för sin del anser donna hemställan skäligen höra bifallas, har Kongl. .Maja likväl, då ett sådan! bifall förutsätter undantag från det äfven af Riksdagen år 1869 stadgade vilkor för rätt till inträde på den nya staten, att tjensteman, som sådan! åstundade, skulle, vid förlust af

37 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

vidare rätt dertill, inom 1869 års utgång derom göra anmälan, funnit sig böra den nu väckta frågan till Riksdagens pröfning öfverlemna.

Slutligen har General-tullstyrelsen, i likhet med hvad vid föregående statsregleringsförslags upprättande egt ruin, framställt utredning och förslag angående de särskilda belopp, som på ordinarie aflöningsstaten efter afdrag af derå uppkommande besparingar, på öfvergångs-aflöningsstatcn i aflöning och uppbördsprovision, på ålderstilläggsstaten, indragningsstaten, pensionsstatcn för afgångne tjensteman och betjente, pensionsstatern» för aflidne tjenstemäns och bctjcntes i fattigdom efterlemnade enkor och barn samt omkostnadsstaten kunde för år 1871 beräknas komma att utgå; slutande å en sammanräknad summa af 1,990,000, eller 7,000 Riksdaler mindre än för nästlidna år beräknades.

1 de af General-tullstyrelsen sålunda uppställda beräkningar har Kongl. Maj:t icke funnit skal att föreslå andra förändringar, än som blifva eu omedelbar följd dels af Kongl. Maj:ts bär förut framställda förslag om indragning jemväl af tullförvaltare-tjensten i ICongelf, dels ock af Kongl. Maj:ts beslut att redan med detta års utgång bringa till verkställighet indragningen af tulldistriktchefs-embetet i södra distriktet.

Med iakttagande af de häraf följande förändringar i beloppen under förenämnda olika utgiftsstater, komma dessa att sluta å följande belopp:

Ordinarie aflöningsstaten....... 1,339,515: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar . 49,101: 50.

deraf 390,380 Riksdaler utgöra tjenstgöringspenningar.

Öfvergångs-aflöningsstaten............

D:o uppbördsprovision, förslagsanslag.......

Ålderstilläggsstaten, förslagsanslag.........

Indragningsstaten, förslagsanslag..........

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, förslagsanslag ...............

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag

Omkostnadsstaten...............

deraf 99,196 Riksdaler 50 öre äro förslagsanslag.

Summa R:dr Runt 1,989,900: — utvisande således 1871 års stater eu minskning i utgifter mot staterna för år 1870 af 7,100 Riksdaler.

I den man åter den nya regleringen af tullverkets utgiftsstater hinner att blifva i sin helhet verkställd, minskas ofvanstående belopp med:

1,290,413: 50.

63,640: — 60,000: — 87,000: —- 96,600: —

188,000: —

30,800: — 173,446: 50.

38 Kongl. Majds Nåd. Proposition No 26.

Öfvergångs-aflöning.......... 63,640: —

efter afdrag af beräknade besparingar .... 49,101: 50. 14,538: 50.

D:o uppbördsprovision............ 60,000: —

Indragningsstats-aflöning............. 96,600: —

Summa R:dr 171,138: 50.

så att efter fullständigt genomförande af berörda reglering tullverkets utgiftsstater skulle uppgå till........ .... 1,818,761: 50.

De till detta ärende hörande handlingar skola öfverlemnas till Riksdagens vederbörande Utskott; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

Glist, af Ugglas.

v;>v

i

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Tullverkets Ordinarie Aflöningsstat,

Kongl. General-tullstyrelsen.

1 General-tulldirektör.........................................

1 Departements-chef ........................................

1 I >:<> ........................................

Kansliet.

1 Sekreterare.................................................

1 Registrator och Aktuarie ....................................

1 Notarie..................................................

1 Eko .............................................

1 Eko

Anm. Intilldess registrator- och aktuarietjensterna kunna hos en person förenas, åtnjuta Registrator!) och Aktuarien den för hvardera af dem i 1868 års stat bestämda aflöning samt de tvänne i tjensten yngste Notarierne, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref den I Maj 1868, hvardera 1,500 R:dr ordinarie lön.

Advokatjiskals-kontoret.

1 Advokatfiskal *)............................................

| 1 Tullfiskal *) och Kanslist ...................................

Kammarkontoret.

1 Kamererare................................................

1 Kammarförvandt ..........................................

1 Bokhållare ..................................... .........

1 Kammarskrifvare ........................................

2 Eko .....................................

*) Ådvokatfiskalen och Tullflskalcr åtnjuta 12 % af Kronans andel i konfiskations- och bötesmedel, enligt Kongl. trefven den 2 Augusti 1771, den 28 Februari 1797, den 4 Februari 1800 och den 9 September 1818.

Transport

Kongl. Maj Aa Nåd. Proposition N:o 26.

att gälla från början af år 1871.

Bih. till Rikta. Prut. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 6

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Revisions-kontoret.

1 Kamererare........................

1 Revisor..........................

3 D:o ..........................

1 Kammarskrifvare .....\ ............

7 D:o

Transport

Anm. Kammarskrifvare vid Kammar- och Revisionskontoren åtnjuta, efter viss särskildt bestämd tids tjenstgöring och under i (ifrigt fastställda vilkor, s. k. ål ders til lägg.

Kansli- och Kontors-vaktbetjeningen.

1 öfvervaktmästare ........................................

1 Vaktmästare .............................................

4 D:o ............................................

i:o) Central-distriktet.

Innefattande Stockholms stad, samt Stockholms, Upsala, Westman lands och Södermanlands län jemte ftestrikland och eu del af Kopparbergs lön.

Stockholm.

Tullkammaren.

1 Tullförvaltare ...........................................

I Kontrollör ............ ....................... ...........

1 Bokhållare ...............................................

1 Kammarskrifvare ......................................

4 D:o

1 Vaktmästare, som tillika uppassar vid Uppbördskontoret............

Anslag till skrifvarebiträde ............... ....................

Uppbördskontoret.

1 Tullförvaltare ............................................

1 Kammarskrifvare .........................................

Transport

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

44 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

Konfiskations- och Kassör s-kontor et. 1 Inspektor och Kassör | 1 Vaktmästare......................

Packlms-inspektionen.

1 öfverinspektor ........................

1 Tullförvaltare

1 Förste Kontrollör ...........................

1 Kontrollör ...........................

1 D:o ............................

1 Kammarskrifvare

2 D:o

1 Uppsyningsman..............................

1 Vaktmästare.............................

3 D:o

Anslag till en biträdande e. o. tjensteman D:o D:o

D:o l):o .........

Nederlag s-kontor et.

1 Tullförvaltare

1 Kammarskrifvare .....................

1 Öfveruppsyningsman ....................

I Anslag till en biträdande e. o. Kammarskrifvare.....

Tullbevakning s-inspektionen.

1 öfverinspektor, som jemväl utöfva!- chefskap öfver

Stockholms skärgård....................

1 Kontrollör ...........................

1 Kammarskrifvare .........

Transport

kustbevakningen i

Transport

Kongl. Maj As Nåd. Proposition N:o 26

46 Kotigl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o ,26

Transport

I Vaktmästare...................... .......................

Anslag till en e. o. Kammarskrifvare..............................

1 öfveruppsyningsman .......................................

2 D:o ......................................

1 Uppsyningsman .........................................

5 D:o ..........................................

1 Vaktmästare ...........................................

69 D:o ............................................

1 Roddare ................................................

7 D:o ...............................................

Anm. Ordinarie kammarskrifvare vid Tullkammaren, Uppbörds- och Nederlagskontoren samt Packhus- och Tullbevaknings-inspektionerna, äfvensom öfveruppsyningsman, uppsyningsman, vaktmästare och roddare vid Nederlagskontoret samt Packhus- och Tullbevakningsinspektionerna i Stockholm åtnjuta, efter viss särskildt bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig!) fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Anm. Den vid Blockhusudden anställde tullinspektören, hvars befattning vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter, så länge han vid samma tjenst qvarstå!', den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning,

Anslag till den i Stockholm förlagda tulljakt, att uppbäras och redovisas af öfveri inspektor en vid Tullbevaknings-inspektionen .........

1 Medicus för tullverkets lägre vaktbetjening i Stockholm...........

Daiarö.

1 Inspektor ... ...........................................

1 Öfveruppsyningsman ........ .........................

1 Vaktmästare...........................................

4 D:o .............................................

1 Läkare .................................................

I Skollärare ................................................

Anm. De härstädes anställde tvänne roddare, hvilkas befattningar vid blifvande ledigheter indragas, åtnjuta, så länge de vid sina fenster qvarstå, den för dem i 1868 års stat upptagna aflöning.

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Härhamra och Landsort.

1 Öfver-uppsyningsman......................

1 V aktmästare ...........................

4 D:o .......................

Transport

Utö och Hiifvudskär.

1 Uppsyningsman .........................................

1 Vaktmästare ........

1 I):o ......................................

Kust- och Skärgårdsbevakningen från och med Sandhamn till Nyköpings

Tullkammare-distrikt.

1 Bevakning,s-kontrollör..........................................

1 Jakt-uppsyningsman .........................................

1 D:o

1 Jakt-båtsman ..................

6 D:o

Sandhamn.

1 Inspektor .........................

1 öfver-uppsyningsman...............

1 Vaktmästare .....................

6 D:o .....................

1 Prest

1 Skollärare .........................

Furusund.

1 Inspektor ..........................

1 öfver-uppsyningsman................

1 Vaktmästare .................

3 D:o .......................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

49 Tjenst-

görings-

penningar.

Hästlega och resekostnader.

Jakt- cell

Summa

Totalbelopp.

Riksmynt.

b. 100

b. 50

b. 500

j. 200

Sill. till Hihsd. Prat. 1870. 1 Smil: 1 Afd. 11 Höft 7

50 Kong!,. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

1 Roddare ....................................

1 D:o ....................................

Kust- och Skärgårdsbevakningen emellan Sandhamns och

distrikter.

1 Bevaknings-kontrollör...........................

1 Jakt-uppsyningsman ...............

1 D:o ...........................

1 Jakt-båtsman .................. ...............

6 D:o .................................

Öregrund.

1 Öfver-uppsyningsman...........................

Anm. Nuvarande Inspektor åtnjuter, så länge lian vid tjenstfri uppsyningsmansbefattningen bär utförda aflöning.

1 Vaktmästare .......:

1 l):o .................................

1 Roddare ........... ........................

Waxholm.

1 Tullkammare-föreståndare .....................

Södertelge.

1 Inspektor ............ ........................

1 Uppsyningsman ..............................

1 Vaktmästare .................................

3 D:o .................................

Grisslehamn.

1 Tullförvaltare.......'.........................

1 Vaktmästare .................................

1 Roddare ..................

Transport

Gefie Tullkammare-

qvarstår, den för öfver-

Transport

Konyl. Maj:ta Nåd. Proposition No 26.

52 Katigt, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Östhammar.

Transport

1 Tullkammare-föreståndare ....................................

Anm. Hav anställde 1 inspektor och 1 vaktmästare, hvilkas befattningar vid blifvande ledigheter indragas, uppbära, till dess de från sina tj en ster afgå, den aflöning, som i 1868 års stat för dem linnés upptagen.

INorrtelje.

1 Tullkammare-föreståndare ....... .............................

Anm. Här anställde 1 inspektor och 1 vaktmästare, hvilkas befattningar vid blifvande ledigheter indragas, uppbära, till dess de från sina fenster afgå, den aflöning, som i 1868 års stat för dem finnes upptagen.

Gefle.

1 Tullförvaltare .............................................

1 Kontrollör ................................................

1 Kammarskrifvare ..........................................

1 öfver-uppsyningsman ......................................

1 Uppsyningsman.............................................

1 Vaktmästare .............................................

9 D:o .............................................

1 Roddare ................................

1 D:o ................................................

Anm. Den underordnade bevakningspersonalen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

1 J akt-uppsy ningsman ......... ..............................

1 Jakt-båtsman .......

3 D:o .........................

Amu. kn tillförene vid Bönan stationerad vaktmästare, hvars befattning vid blifvande ledighet skall indragas, tjenstgör emellertid såsom jaktbåtsman emot den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning.

Transport

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2b.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt- och båtlega.

Hästlega j och resekostnader.

Totalbelopp.

b. 100

200 -

5.100 4,000 1,200 1,400

7,200

1,100

1,500

293,500

24,900

318,800

Summa

Riksmynt. •

54 Kontjl. Maj ds Nåd. Preposition N:o 26.

Nyköping.

1 Tullförvaltare ...................

1 Vaktmästare.................

! 1 !):<> ...................

Transport

Anm. Eu härstädes anställd uppsyningsman, hvars befattning vid innehafvare^ afgång indrages, uppbär, intill dess han från tjensten afgår, den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning. Under tiden utgå de 2:ne vaktmästarnes tjenstgöringspenningar med endast 200 R:dr för dem hvardera.

Trosa.

1 Tullkammare-föreståndare .........

Hartsö.

1 Jakt-uppsyningsman .......................................

1 Jakt-båtsman ............

i Dm .................................... ™

Häfringe.

1 Uppsyningsman......... ....................................

1 Vaktmästare ........................................

1 D:o .......................................... ^

Anm. Nuvarande Ofver-uppsyningsman, hvars befattning vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst q vars tår, den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning.

2: o) Vestra distriktet.

Innefattande Göteborgs och Bohus län.

Göteborg.

1 Tulldirektör, hvartill någon bland föreståndarne för de i Göteborg befintliga tullafdelningar med bibehållande af egen tjenstebefattning, för en tid af 5 år om sender förordnas........................

Transport

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

55 Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt- och båtlega.

Hästlega och resekostnader.

Totalbelopp.

Summa

Riksmynt.

2,000

b. 100

2,500

b. 100

2,600

1,200

1,000 500 —! 500

2,500 -

318,800

8,500

2,500 —| 327,300

56 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Ttillfiska! .....................

Anm. Dessa tjenstebefattningar komma dock icke att besättas förr än nuvarande distriktehefs-embetet i vestra distriktet jemte dervid anställde kansli- och vaktbetjente blifvit indragne. Intill dess åtnjuta nuvarande distrikt chef, äfvensom tullfiskalen, distrikt-chef-sekreteraren och vaktmästaren aflöning efter redan bestämda grunder.

Tullkammaren.

1 Tullförvaltare .............................................

1 Kontrollör ................................................

1 Bokhållare ................................................

1 Kammarskrifvare ..........

4 D:o ........................ '..............."

1 Vaktmästare ..........., .................................

Anslag till en biträdande e. o. Kammarskrifvare

D:o D:o ..................

Anm. En utöfver nämnde personal vid Tullkammaren anställd kontrollör, hvars befattning vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning, intill dess han från tjensten afgår, hvarförinnan det till en biträdande e. o. Kammarskrifvare, bär ofvan utförda anslag 400 R:dr, icke kommer att utgå.

Uppbördskontor et.

1 Tullförvaltare ............................................

1 Kammarskrifvare .....................................

1 Vaktmästare, som jemväl uppassar vid Konfiskations- och Kassörskontoret ..........................................-

Konfiskations- och Kassör s-kontor et.

1 Inspektor och Kassör .......................

Anslag till en biträdande e. o. Kammarskrifvare .................

Packhus-inspektionen.

1 öfverinspektor.............................................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

bl

Dill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sand. 1 Afd. 11 Häfl. 8

58 Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

I Tullförvaltare ...............................................

1 Förste Kontrollör..............................................

1 Kontrollör......................................................

1 D:o ....................................................

1 Kammarskrifvare ................................................

1 D:o ..." ............................................

1 Uppsyningsman................................................

1 Vaktmästare ................:............................... -

1 D:o ................,.................. .....' ...........

Anslag till en biträdande e. o. tjensteman ...........................

D:o d:o ...........................

Anm. De utöfver här .upptagna personal vid Packhus-inspektionen anställde 2:ne vaktmästare, hvilkas befattningar vid blifvande ledigheter komma att indragas, åtnjuta, så länge de vid sina tjenster qvarstå, de 2:ne i tjensten yngste vaktmästarne den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning; kommande den här ofvan upptagna uppsyningsmans-aflöningen icke att utgå förr än dessa båda vaktmästaretjenster blifvit indragna.

Nederlag s-kontor et.

1 Tullförvaltare....................................... .............

1 Kammarskrifvare ..............................................

1 öfver-uppsyningsman............................................

1 Vaktmästare ......* .............................................

Anslag till eu biträdande e. o. Kammarskrifvare ....................

Tullbevakning s-inspektionen.

1 Öfverinspektor, som jemväl utöfva!1 befäl öfver kustbevakningen inom

Göteborgs Tullkammare-distrikt................................

1 Kontrollör ....................................................

1 Kammarskrifvare .............................................-

1 Vaktmästare ......... .......................................

1 Öfver-uppsyningsman........................ - ...... ......

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

60 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Orvcr-uppsy ningsinan

1 Uppsyningsman .....

3 D:0 .....................7. 7. 7 7 7 i 7

1 V aktirfästare...........................

65 D:o ......................

1 Roddare ........

ii D:o ........................." 7 7 7 7 7

Klippans station.-

1 Öfver-uppsyningsman...........................

Anm. Här anställde inspektor åtnjuter, sä länge han vid tjensten qvarstär, den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning.

Anm. Ordinarie kammarskrifvare vid tullkammare», Uppbörds- och Nederlags-kontoren samt Packhus- och Tullbevaknings-inspektionerna, äfvensom öfver-uppsyningsmän, uppsyningsman, vaktmästare och roddare vid Nederlags-kontoret samt Packhus- och Tullbevaknings-inspektionerna i Göteborg åtnjuta, efter viss särskild bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Anslag till den i Göteborg förlagda tulljakt, att uppbäras och redovisas af Ofver-inspektoren vid Tullbevaknings-inspektionen

För läkarevården af tullverkets lägre vaktbetjening i Göteborg

Kustbevakningen i Göteborgs Tullkammaredistrikt under befäl af Öfverinspektoren vid Tidlb ev åkning s-inspektionen i Göteborg.

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1 Kustvakt till sjös vid Wrångö...........

D:o eko .......................

D:o eko .......................

D:o eko .......................

Eko eko ......................

Kustroddare ..........................

D:o ........._........._ ........

Kustvakt till sjös, stationerad vid Inland Kustroddare, eko

Eko eko

Transport

Anm. Kustbevakningsbetjeningen åtnjuter, efter viss särskildt bestämd tids tjenstgöring och under i (ifrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Anm. De utöfver bär upptagna personal vid kustbevakningen inom Göteborgs Tullkammare-distrikt anställde 1 kustsergeant till häst 1 kustvakt till häst och 11 kustvakter till fot indragas vid blifvande ledigheter och åtnjuta, intill dess sådan indragning kunnat ske, 1 kustsergeant till häst och 11 kustvakter till fot, de i tjensten yngste af hvardera graden samt den i Göteborg förlagda kustvakten till häst aflöning enligt redan bestämda grunder. Här uppförd aflöning till 3 kustvakter till sjös och 2 kustroddare kommer icke att utgå förr än i den mån ofvannämnda 11 kustvakter till fot hinna indragas.

Kalfsund.

lnlopps-station till Kongelf.

1 V aktmästare ............ ................................. ......

Kongsbacka.

1 Tullkammare-föreståndare ......................................

Kongelf.

1 Tullkammare-föreståndare :......................................

1 Vaktmästare ................................. ..................

Amu. En härstädes anställd tullförvaltare, hvars befattning vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter, så länge lian vid sin tjenst qvarstår, den för honom i" 1870 års stat bestämda aflöning. ________

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

64 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Marstrand.

Transport

1 Tullförvaltare ........................... ..................

1 öfver-uppsyningsman ............................. ... ... V

1 Vaktmästare ............ '.................................

1 D:o .............................................

Anm. En utöfver här upptagna personal vid Tullkammaren anställd vaktmästare indrages vid blifvande ledighet och åtnjuter, till dess sådan indragning kunnat ske, den i tjensten yngste vaktmästaren den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning.

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till sjös ......................................

1 Kustroddare .............................................

3 I ):o ............................................

Klädesholmen.

1 Kustvakt till sjös ..........................................

1 Kustroddare................................................

2 D:o ............................................

Hättan.

Inloppstation till Uddevalla.

1 öfveruppsyningsman .....................................

1 Vaktmästare ............................................

1 Roddare...................................................

1 D:o ...................................................

Anm. Kustbevakningsbetjeningen åtnjuter, efter viss särskilt bestämd tids tjenstgöring och under i öfrigt fastställda vilkor, s. s. ålderstillägg.

Uddevalla.

1 Tullförvaltare ........................................... ...

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

66 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Öfveruppsyningsman ..................................

1 Vaktmästare .....

I 2 i):<> ......................... 7 7 7 7 7 7

1 Roddare........................................

1 D:o ..................

Käringö, Grafverna, MoHösund och Guilholmen.

1 Kustsergeant till sjös...................................

1 Kustvakt till sjös..............................

2 D:o d:o .....................

1 Kustroddare .....

12 D:o ...........................

Anm. Kustbevakningsbetjeningen åtnjuter, efter visa särskiidt bestämd tida tjenstgöring och under i öfrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Lysekil.

1 Inspektor ..........................................

1 Vaktmästare ....................................

I 1 Roddare.......

2 I):o .................... 7 7 7 7 7 7

Strömstad.

1 Tullförvaltare .. ........................

1 Ofver-uppsyningsman ...........................

1 Vaktmästare .....

2 D:o .................... .. ... ... 7

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till sjös ...........................

1 Kustvakt till sjös ...........................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

68 Kongl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Kustroddare.........................................

5 D:o ................................................

Anm. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Kontrollbevakningen vid Norska gränsen

under befäl af Tullförvaltaren i Strömstad.

1 Gränsridare vid Helle ..................... " ..............

1 D:o vid Svinesund...................................

1 D:o vid Wassborn.............. ... .................

1 Uppsyningsman vid Mossviken................................

Anslag att tills vidare utgå till den vid Krokstrand stationerade Gränsrid aren ......................................

Warberg.

1 Tullförvaltare, som jemväl utöfvar befäl öfver kustbevakningen i Warbergs tullkammaredistrikt .................................

1 öfver-uppsyningsman .......................................

1 Vaktmästare .............................................

2 D:o ............................................

1 Roddare..................................................

Anslag till skrifvarebiträde ........................... .........

Anm. Intilldess tullförvaltaren, efter kustchefens afgång, öfvertager befälet öfver kustbevakningen, utgår den för honom här uppförda häst och båtlega med endast SO R:dr.

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till häst .....................................

1 D:o d:o .......................................

1 D:o till sjös ......................................

1 Kustvakt till häst .........................................

2 D:o d:o ...........................

Transport

Korigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

70 Kontjl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Kustvakt till sjös ............................................

7 D:o eko ..............................................

1 Kustro delare ...................................

21 Iko ..............................................

Anm. De utöfver här upptagna personal vid kustbevakningen inom Warbergs tullkammaredistrikt i tjenst varande 1 kustchef och 11 kustvakter till fot, hvilkas befattningar vid blifvande ledigheter indragas, åtnjuta, till dess sådan indragning kan ske, den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning; och kommer den för 4 kustvakter till sjös och 8 kustroddare. här uppförda aflöning icke att utgå förr än i den mån nämnde kustvakter till fot från sina tjenstår afgå.

Amu. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter, efter viss särskilt bestämd tids tjenstgöring och under i (Ifrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Falkenberg.

1 Tullförvaltare..................................................

1 Vaktmästare ..................................................

Anm. Här anställde 1 inspektor och 1 vaktmästare åtnjuta, intilldess den staden i nåder beviljade stapelstadsrätt träder i verket, den för dem i 1868 års stat upptagna aflöning.

Halmstad.

1 Tullförvaltare..................................................

1 Kammarskrifvare ......... .......................................

1 öfver-uppsyningsman...........................................

1 Uppsyningsman ............................................

1 Vaktmästare .................................................

3 D:o ....................... ...................!.......

1 Roddare ......................................................

1 D:o ......................................................

Kustbevakningen.

1 Kustchef .....................................................

1 Kustsergeant ..................................................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

72 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Kustroddare..................................................

11 D:o ..................................................

Anm. De utöfver här upptagna personal vid kustbevakningen i Halmstads tullkammaredistrikt i tjenst varande 1 kustsergeant och 7 kustvakter till fot indragas vid blifvande ledigheter och åtnjuta, till dess sådan indragning kan ske, 1 kustsergeant och 7 kustvakter till fot, de i tjensten yngste af hvardera graden, den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning; och kommer den för 4 kustvakter till sjös och 8 kustroddare här uppförda aflöning icke att utgå förr än i den män ofvannämnde 7 kustvakter till i fot från sina tj en ster afgå.

Anm. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Laholm.

1 Tullkammare-föreståndare ......................................

Amu. En här anställd inspektor, hvars tjenst vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter, så länge han vid donna befattning qvarstår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

3ro) Södra Distriktet.

Innefattande Malmöhus och Christianstads lön.

1 Befälhafvare för kustbevakningen i Skåne .........

1 Ttillfiska! .......................................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

73 Bill. Ull Riksd. 1‘rol. 1870. 1 Sand. 1 Afd. 11 Stift.

74 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

Helsingborg.

Transport

1 Tullförvaltare .....................

1 Kontrollör .....................

1 Kammarskrifvare...............

1 öfver-uppsyningsman

1 Uppsyningsman ......................

1 Vaktmästare ...

10 I ko "■

1 Roddare -......■.....................

1 I ko ........................

Anslag till skrifvarebiträde

Anm. _ Den underordnade bevakningspersonalen åtnjuter, efter viss särskildt bestämd tids tjenstgöring och under i (ifrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Kustbevakningen.

1 Kustchef ...

1 D:o .............

1 Kustsergeant till häst ..............

4 Eko d:o

1 D:o till sjös .................

1 1 ko eko ......................

1 Kustvakt till häst

2 Eko d:o ...............

1 Eko till fot ...............

43 Iko <l:o ....................

1 Eko till sjös ..................

1 Eko eko

3 Iko d:o

1 Eiustroddare ...

33 Eko

Ånm- Kustbevakningsbetjeningen åtnjuter, efter viss särskildt bestämd tids tjenstgöring och under i öfrigfc fastställda, vilkor, s. k. ålderstillägg.

Transport

Kongl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 26.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt- och Utlega

och resekost- ; Totalbelopp. bätleSa- i nådår.

Summa

Riksmynt.

3.000 2,500

1.000 1,200

1,500 -

700 I-

700 j-

400 - _ |.

400 j-

1,500

1,500

200 200

150 !—

b. 100

r. 500 h. 450

h. 300

450 b. 200

4.000 1,400

1,100

8.000 500 500 600

2.500 — 2,500 !— 1,350 |—t 5,400 1,350 !—! 1,350 j—I

900 — 1,800 !— 600 !— 25,800 !— 1,150 !— 900 — . 2,700 — 500 !—

16.500 !—

88,400

664,185

664,185

76 Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 26.

1 Inspektor

1 Vaktmästare

2 D:o

Engelholm.

Transport

Båstad.

1 Uppsyningsman......................................

Anm. En bär anställd inspektor, hvars befattning vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter, till dess han från sin tjenst afgår, den aflöning som i 1868 års stat för honom finnes upptagen.

Torekow.

1 Uppsyningsman...........................................

Anm. En bär anställd inspektor, hvars befattning vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter, till dess han från sin tjenst afgår, den aflöning som i 1868 års stat för honom finnes upptagen.

Höganäs.

1 Kontrollör ..............................................

' 1 Vaktmästare................................................

I 1 D:o ..............................................

Råå.

1 Uppsyningsman............................................

1 Vaktmästare................................................

Landskrona.

1 Tullförvaltare ..........................................

1 Kontrollör ..............................................

| 1 Kammarskrifvare ..........................................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

77 Lön.

Tjenst-

görings-

pcnningar.

Jakt- och båtlega.

Hästlega och resekostnader.

Totalbelopp.

Summa

Riksmynt.

1,200

300 — b. r. 400

200 j—!

88,400 —|

1,900 !

600 !—i

1,200 I—

664,185

h. 100

200 i—i b. h. 300

1,200 |—|

1,500 400

2.000 1,000

1,500

1,500

b. 100

b. 100

1,900

1,000

4,600

3,500

1,200

98,900

9,300

763,085

78 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

t

Transport

1 Öfveruppsyningsman .......................................

1 Uppsyningsman.............................................

1 Vaktmästare............ ..............................

5 I):o .................................... ............

1 Roddare...................................................

1 D:o .................................................

Anm. De utöfver här upptagna personal i tjenst varande 2:ne vaktmästare indragas vid blifvande ledigheter, och åtnjuta intilldess de tvänne i tjensten yngste vaktmästarne den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.

Anm. Den underordnade bevakningspersonalen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Kustbevakningen,

dels under befäl och tillsyn af Kustchefen i Helsingborgs södra fördelning.

1 Kustsergeant till häst.......................................

1 D:o till sjös.......................................

1 Kustvakt till fot .........................................

12 I):o d:o

1 D:o till sjös......................................

1 D:o eko ........................................

1 Kustroddare ............................................

13 D:o ........................... ......' ............

dels under befäl och tillsyn af Kustchefen i Malmö fördelning.

1 Kustvakt till fot ........................' ...............

7 D:o d:o ..........................................

1 D:o till sjös .........................................

1 D:o d:o ...... ....................................

1 Kustroddare .............................................

7 D:o ............................................

Anm. Kustbevakningsbetjeningen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

80 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Malmö.

1 Tullförvaltare -- ...........

1 Kontrollör.....................

1 Nederlagsinspektor ...........

1 Bevakningsinspektor ............

1 Bokhållare.....................

1 Kammarskrifvare ...............

5 D:o ..............

1 Öfver-uppsyningsman ............

1 Uppsyningsman ...............

2 D:o ...............

1 Vaktmästare ..................

21 D:o .................

1 Roddare .....................

1 D:o ....................

Transport

Anm. Den underordnade bevakningspersonalen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Kustbevakningen.

i 1 Kustchef ................................................

1 Kustsergeant till häst.....................................

2 D:o d:o .....................................

. ! 1 D:o till sjös.......................................

1 Kustvakt till häst..........................................

1 D:o d:o .........................................

1 D:o till fot ..........................................

19 D:o d:o ........................................

1 D:o till sjös .........................................

1 Kustroddare .................................... .........

9 I):o ............................................

Anm. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter, efter viss särskildt- bestämd tids tjenstgöring och under i öfrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg. __

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

81 Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Samt. 1 Afä. 11 Höft. 1!

82 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Trelleborg.

Transport

1 Tullförvaltare ................................................

1 Uppsyningsman ................................................

1 Vaktmästare .........• ......... ........................ ...

1 D:o ...................................................

1 Roddare, med skyldighet att jemväl som Vaktmästare tjenstgöra

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till häst ..........................................

2 Eko d:o .......................................

1 Kustvakt till fot................................................

15 Eko d:o ................................................

1 Eko till sjös................................................

1 Ivustroddare ...................................................

3 Eko ....................................-

Anm. De utöfver här upptagna personal i tjenst varande 2:ne kustroddare indragas vid blifvande ledigheter, och åtnjuta intilldess de 2:ne i tjensten yngste kustroddarne aflöning enligt förut bestämda grunder.

Anm. Kustbevaknings betjeningen åtnjuter, efter viss särskildt bestämd tids tjenstgöring och under i öfrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Skanör.

1 Tullkammare-föreståndare ...................

1 Tullförvaltare........

1 Kontrollör...........

1 öfver-uppsyningsman

1 Uppsyningsman .....

1 Vaktmästare........

Ystad.

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

84 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

5 Vaktmästare ...................................................

Anslag till skrifvarebiträde.........................................

Anm. De utöfver bär upptagna personal vid Tullkammaren i tjenst varande 1 kammarskrifvare och 2 vaktmästare, hvilkas befattningar vid blifvande ledigheter indragas, åtnjuta, till dess sådan indragning kan ske, kammarskrifvaren och de tvänne i tjensten yngste vaktmästarne aflöning enligt förut bestämda grunder; och kommer det till skrifvarebiträde här ofvan uppförda anslag att, intilldess kammarskrifvaretjensten blifvit indragen, endast utgå med 300 R:dr.

*

Anm. Den underordnade bevakningspersonalen åtnjuter, efter viss särskildt bestämd tids tjenstgöring och under i öfrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Kustbevakningen.

1 Kustchef.....................................................

1 Kustsergeant till häst ...... ...................................

1 1): o d:o .........................................

1 D:o till sjös .........................................

1 D:o clio ..........................................

1 Kustvakt till häst ......... '......................... .........

I D:o till fot................................................

20 1 ko eko .............................................

1 Kustroddare ...................................................

8 D:o ..................................................

Anm. De utöfver här upptagna personal i tjenst varande 2:ne kustroddare indragas vid blifvande ledigheter, och åtnjuta intilldess de tvänne i tjensten yngste kustroddarne aflöning enligt förut bestämda grunder.

Anm. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter efter viss särskildt bestämd tids tjenstgöring och under i öfrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Cimbritshamn.

1 Inspektor .....................................................

1 Vaktmästare .................................................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26. 85

86 Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Åhus.

Transport

1 Tullförvaltare...................................................

I Ofver-uppsyningsman.............................................

1 Vaktmästare ......... .........................................

2 D:o ..................................................

Anm. De utöfver bär upptagna personal vid Tullkammaren i Ålius tjenstgörande 1 vaktmästare och 1 roddare indragas vid blifvande ledigheter, och åtnjuta, så länge de vid sina tjenstår qvarstå, den i tjensten yngste vaktmästaren aflöning efter förut bestämda grunder och roddaren de för honom i 1868 års stat bestämda löneinkomster.

Kustbevakningen,

under befäl tillsvidare af Tullförvaltaren i Åhus.

1 Kustsergeant till häst ..........................................

1 Kustvakt till fot ...............................................

5 1 ):<> eko ...............................................

1 D:o till sjös................................................

1 Kustroddare ...................................................

3 D:o ......... ..........................................

Anm. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter, efter visst särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Christianstad.

1 Tullkammare-föreståndare ..................... ..................

4: o) Sydöstra Distriktet.

Innefattande Blekinge och Calmar län.

Anm. Chefsembetet i sydöstra tulldistriktet indrages vid blifvande ledighet, då jemväl distriktchefs-sekreterare- och tullfiskalstjensten indrages. Intilldess nuvarande distriktchef från sitt embete afgår, åtnjuta han samt distriktchefs-sekreteraren och tullfiskalen do löneförmåner, som för dem i 1868 års stat är o upptagna.

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

87 Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt- och båtlega.

Hästlega och resekostnader.

Totalbelopp.

Summa

Riksmynt.

2,500

1,000

1,000 — b. 100

400 i- 200 —

h. 450

b. 200

3,600

1,400

1,400

1,350

3,000

1,500

958,035

15,150 !—

973,185

88 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Carlshamn.

1 Tullförvaltare.........................

1 Kontrollör.......................

1 Uppsyningsman ................ ... .

1 Vaktmästare .........................

5 D:o .........................

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till sjös...................

3 D:o d:o ...................

1 Kustroddare .........................

7 D:o ........................

Transport

Anm. De utöfver tiar upptagna personal i tjenst varande 3:ne kustroddare indragas vid blifvande ledigheter, och åtnjuta intilldess de 3 i tjensten yngste kustroddarne den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.

Amu. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Sölvesborg.

1 Tullförvaltare..................................................

1 Uppsyningsman ..............................................

1 Vaktmästare ...................................................

1 D:o ......................... ........................

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till sjös.......................................... ...

1 D:o d:o .. ............................. ............

1 Kustvakt till sjös................................................

1 Kustroddare .................................................

5 D:o ...................................................

Amu. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

:

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

89 Bill till Rikstl. Prut. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 11 Hull. 12

90 Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Carlskrona.

1 Tullförvaltare ....................

1 Kontrollör ......................

1 Uppsyningsman....................

1 Vaktmästare ....................

5 D:o .......................

Transport

Kustbevakningen.

1 Kustchef med befäl öfver kustbevakningen i Blekinge ......

1 Kustsergeant .............................................

1 D:o till sjös ...... .................................

1 D:o d:o .......................................

1 Kustvakt till häst ..........................................

1 D:o till sjös ..........................................

1 D:o d:o ..........................................

1 Kustroddare .................................1 ............

8 D:o .............................................

Anm. Kustbevaknings-betjeningen åtnjuter, efter viss särskild bestämd tids tjenstgöring och under i öfrigt fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Ronneby.

1 Uppsyningsman.............. ..............................

Anm. Här anställde 1 inspektor och 2 vaktmästare, hvilkas befattningar indragas vid blifvande ledigheter, åtnjuta, så länge de vid sina tjenstår qvarstå, den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.

Calmar.

1 Tullförvaltare, som sedan kustchefstjensten blifvit indragen jemväl utöfvar befäl och tillsyn öfver kustbevakningen i Calmar tullkammaredistrikt ................................................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

92 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

Transport

1 Kontrollör ..............................................

1 Kammarskrifvare .........................................

1 öfveruppsyningsman ......................................

1 Uppsyningsman.............................................

1 Vaktmästare..............

7 D:o ......................................... 7

1 Roddare.................................................

1 D:o .............................., ............

Amu. En utöfver här upptagna personal i tjenst varande vaktmästare indrages vid blifvande ledighet, och åtnjuter intilldess den i tjensten yngste vaktmästaren den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Anslag till skrifvarebiträde ...................................

Anm. Den underordnade bevakningspersonalen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till häst .......................................

1 D:o till sjös ........................-......-

2 1 ko d:o ......................................

1 Kustvakt till häst .........................................

2 D:o d:o ............... ............ ... '

1 D:o till sjös ..........................................

1 D:o d:o .........................................

1 Kustroddare ..............

9 D:o .............................................

Anm. Den nu i tjenst varande kustchefen indrages vid blifvande ledighet och sednast vid distriktchefs-embetets indragning, hvarjemte en utöfver bär upptagna personal i tjenst varande kustroddare indrages vid blifvande ledighet och åtnjuta, intilldess nämnda indragningar skett, kustchefen de för honom i 1868 års stat bestämda löneförmåner samt den i tjensten yngste kustroddaren aflöning enligt förut bestämda grunder.

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26

94 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Borgholm.

Transport

1 Uppsyningsman...........................................

Anm. En här anställd inspektor, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Pataholm.

1 Uppsyningsman............................................

Anm. Här anställde 1 inspektor och 1 vaktmästare, hvilkas befattningar indragas vid blifvande ledigheter, åtnjuta, så länge de vid sina tjänster qvarstå, den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.

•

Bergqvara.

1 Inspektor ..................... ...........................

1 Vaktmästare........l ............. ... ...

Oskarshamn.

1 Tullförvaltare, som jemväl utöfva!’ befäl och tillsyn öfver kustbevakningen i tullkammaredistriktet ............... ...............

1 Uppsyningsman...........................................

j 1 Vaktmästare................................................

1 D:o ................................................

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till sjös .......................................

1 D:o d:o .......................................

1 Kustroddare .............................................

3 D:o -........................... ..................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

96 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.

Mönsterås.

1 Inspektor ..............

1 V aktmästare

Transport

Figeholm.

1 Uppsyningsman ...............................................

Anm. En här anställd vaktmästare, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Westervik.

1 Tullförvaltare, som jemväl utöfvar befäl och tillsyn öfver kustbevakningen i tullkammaredistriktet .................................

1 öfver-u p p syning^ man.............................................

1 Vaktmästare ...

3 Dm ............... ............ i'

Anslag till skrifvarebiträde........................................

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till sjös........

2 I):o d:o ...................

1 Kustroddare

6 D:o .....................

5: o) Gotlands Distrikt.

Wisby.

1 1 ullförvaltare, som jemväl utöfvar befäl och tillsyn öfver kustbevakningen på Gotland.............................................

Transport

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o’26.

97 Bill. till Riksd. Prof. 1870. I Sami. 1 Afd. 11 Häft. 13

98 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Kontrollör, hvilken jemväl åligger att bestrida de göromål, som tillhört den tillförene härstädes anställde Tullfiskalen ..............

1 Kammarskrifvare ..............................................

1 öfver-uppsyningsman.............................................

1 Vaktmästare ............ .......................................

4 D:o ..................................................

Kustbevakningen.

1 Kustsergeant till sins..................... ........................

1 D:o d:o ..........................................

1 Kustroddare ...................................................

7 D:o ...................................................

Slite.

1 Inspektor ....................................................

1 Vaktmästare ... ......... ..................... ......... tv, ,......

Anm. En utöfver här upptagna personal i tjenst varande vaktmästare indrages vid blifvande ledighet och åtnjuter intilldess den i tjensten yngste vaktmästaren den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Klinte. y

1 Inspektor ......................................................

1 Vaktmästare ...............................................

Westergarn.

1 Uppsyningsman ................................................

Anm. En bär anställd vaktmästare, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Burgsvik.

1 Inspektor ......................................................

1 Vaktmästare ...................................... ......... •••

Transport

Kongl: Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

100 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Kylley.

Transport

1 Uppsyningsman ................................................

Anm. En vid Lörje anställd vaktmästare, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Rohne.

1 Uppsyningsman ..........................

Anm. En bär anställd inspektor, hvars befattning vid blifvande ledighet indrages, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning.

Katthammarsvik.

1 Uppsyningsman ......................................

Anm. En här anställd vaktmästare, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning.

Fårösund.

1 Inspektor .....................................................

1 Vaktmästare vid Fårösund och Lutterhorn .......................

Anm. En utöfver bär upptagna personal i tjenst vätande vaktmästare, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat upptagna aflöning.

Kappelshamn.

1 Uppsyningsman ................................................

Anm. Här anställde 1 inspektor och 1 vaktmästare, hvilkas befattningar indragas vid blifvande ledigheter, åtnjuta, så länge de vid sina tjenstår qvarstå, den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

102 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Ljugarn.

Transport

1 Uppsyningsman..............................................

Anm. Här anställde 1 inspektor och 1 vaktmästare, hvilkas befattningar indragas vid blifvande ledigheter, åtnjuta, så länge de vid sina tjenster qvarstå, den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.

6: o) Östra distriktet.

Innefattande Östergötlands län.

Norrköping.

1 Tullförvaltare ...........................................

1 Kontrollör................................. -...............

1 Kammarskrifvare ..... ...................................

1 öfveruppsyningsman .....................................

1 Uppsyningsman ..........................................

1 D:o ........................................

1 Vaktmästare .............................................

11 D:o .............................................

Anslag till skrifvarebiträde ..................■>..................

Anm. Den underordnade bevakningspersonalen åtnjuter, efter viss särskild! bestämd tids tjenstgöring och under i öfrig! fastställda vilkor, s. k. ålderstillägg.

Arko.

1 öfveruppsyningsman .......................................

1 Vaktmästare................................................

3 1): o ................................................

Söderköpings tullkammare vid Mem.

1 Tullförvaltare ............................................

1 Uppsyningsman.............................................

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

104 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Vaktmästare............... .................................

3 D:o ...............................................

1 J akt-uppsyningsman ...... ..............................

1 Jakt-båtsman .............................................

1 D:o ................................. ,...........

Baresund.

1 Öfveruppsyningsman .......................................

1 Vaktmästare.................

2 D:o ............................................

Waldemarsvik.

1 Inspektor ................................................

1 Vaktmästare .....................

7: o) Norra distriktet.

Innefattande Norrbottens, Westerbottens och Wester-Norrlands län jemte provinsen

Helsingland.

Anm. Eu här anställd Tullfiskal, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst q vars tår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Sundsvall.

1 Tullförvaltare ..................... ...... ....../ ... .........

1 Kontrollör ..................... ;..........................

1 Kammarskrifvare ..........................................

1 öfver-uppsyningsman .......................................

1 Uppsyningsman.............................................

Transport

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

105 Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Jakt- och båtlega.

Hästlega och resekostnader.

1,200

j- 200

b. 100

b. 50

b. 100 r

Totalbelopp.

Summa

Riksmynt.

3,500 j- 600 !- 1,800 !- 1,100 j- 500 - 500 -

1,100

1,000

1,550

1,163,665

4,600

3,500

1,200

1,400

1,000

11,700

12,750

Hil,, till Hiliid. /‘rot. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 11 Haft.

1,176,415

106 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Vaktmästare.............................. ..................

8 D:o ................................................

1 Roddare ................................................

1 D:o ...............................................

1 Jakt-uppsyningsman .......................................

1 Jakt-båtsman ............................................

2 D:o .............................................

Svartvik.

1 öfver-uppsyningsman ......................................

1 Vaktmästare .............................................

Wifsta.

1 Uppsyningsman.............................................

1 Vaktmästare................................................

Hudiksvall.

| 1 Tullförvaltare .............................................

1 Uppsyningsman...........................................

1 Vaktmästare................................................

1 l):o ............................................

1 Kustuppsyningsman........................................v

1 Roddare.................................... ...............

1 l):o ...................................................

Söderhamn.

1 Tullförvaltare .............................................

1 Uppsyningsman.............................................

1 Vaktmästare.................................... •••__•••____

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

108 Kontjl. AlajUs Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

3 Vaktmästare .............................. ....

Anslag till skrifvarebiträde ......................................

Ljusna.

1 Uppsyningsman ..........................................

1 Vaktmästare ...........................................

1 Jakt-uppsyningsman .......................................

1 Jakt-båtsman .............

2 D:o ............................. ...

Hernösand.

] Tullförvaltare ...................................

1. Kammarskrifvare .............................................

1 Öfver-uppsyningsman.......................................

1 Vaktmästare ...........

3 D:o ......................” i i

1 Roddare .........................................

1 D:o .......................................................

1 Jakt-uppsyningsman .............................................

1 Jakt-båtsman ...........

2 Dm .................................... .. ;;; ;;;

Nyland.

1 öfver-uppsyningsman............................................

1 Vaktmästare ...................................................

Örnsköldsvik.

1 Öfver-uppsyningsman..........................................

1 Vaktmästare ...................................................

Anm. En här anställd inspektor åtnjuter, så länge han vid tjensten qvarstå!', den här utförda öfver-uppsyningsmans-aflöningen.

Transport

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26

no

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 26.

Umeå,

Transport

1 Tullförvaltare ............................................

1 Uppsyningsman............................................

1 Vaktmästare.................................................

3 D:o .............................................

1 Roddare................................................

1 D:o ....................................... ...........

1 Jakt-uppsyningsman, med skyldighet till särskild!, bevakningsåliggande

1 Jakt-båtsman d:o d:o d:o d:o

2 D:o d:o d:o d:o d:o

Nordmaling.

1 Öfver-uppsyningsman ..............

1 Vaktmästare.......................

1 D:o ....................

Rathan.

1 Öfver-uppsyningsman ......................................

Amu. En här anställd inspektor åtnjuter, så länge han vid tjensten qvarstär, den här utförda öfver-uppsyningmans-aflöningen.

1 Vaktmästare................................................

1 ^ 1 ):o ................................................

1 Kust uppsyningsman.........................................

1 Roddare..................................................

1 D:o ...................................................

Piteå.

1 Tullförvaltare ..................

1 Uppsyningsman.................

! 1 Vaktmästare.....................

l

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

in

TF

112 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

2 Vaktmästare.................................................

I Kust-uppsyningsman .....................................

1 D:o .......................................

1 Roddare................................................

1 D:o ...............................................

Skellefteå.

I Inspektor ...............................................

1 Vaktmästare.................................................

2 D:o ................................................

1 Roddare................................... ...............

1 D:o .................................................

Luleå.

1 Tullförvaltare ......... ........................... v.....

1 Uppsyningsman.............................................

j 1 Vaktmästare................................................

3' D:o .................. ... ... ... ... ................

1 Jakt-uppsyningsman .......................................

1 Jakt-båtsman ............................................

2 D:o ................................................

1 Roddare..................................................

1 1 D:o ..................................................

Haparanda.

! • 1 Tullförvaltare .............................................

1 Öfver-uppsyningsman ............... ........................

1 Vaktmästare .............................................

5 D:o .............................................

1 Jakt-uppsyningsman.............. ...........................

Transport

Kongl, Maj:ta Nåd. Proposition No 26.

113 Bill. till. Itiksd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 11 Uäfl, ir>

114 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

1 Jakt-båtsman .................................................

2 D:o ...................................................

Anm. Den under tullförvaltarens i Haparanda befäl ställda gränsbevakningen utgöres för närvarande af 2 gränssergeanter och 9 gränsvakter, hvilkas befattningar indragas vid blifvande ledigheter och hvilka, intill dess sådan indragning kan ske, åtnjuta den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.

Neder-Calix.

1 öfver-u ppsy ningsman ..........................................

1 Vaktmästare ......... ..........................................

2 D:o ...................................................

1 Roddare ......................................................

1 l):o ................................................... ...

8:o) Inre bevaknings-distriktet.

Innefattande Kronobergs, Skaraborgs, Jönköpings, Örebro samt delar åt Elfsborgs och

Wennlands län.

Jönköping.

1 Tullförvaltare, hvilken jemväl åligger att vid Göta Hofrätt bevaka tullrättegångsmål, som af vederbörande åklagare eller beslagare

blifva dit fullföljda...........................................

1 Uppsyningsman ................................................

1 Vaktmästare ... ................................................

2 D:o ..................................................

Anm. En utöfver här upptagna personal i tjenst varande vaktmästare indrages vid blifvande ledighet och åtnjuter intilldess den i tjensten yngste vaktmästaren aflöning enligt förut bestämda grunder.

Borås.

1 Tullkammare-föreståndare

Transport

Kongfl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 26. 115

116 Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

M Wermlands och Elfsborgs läns gränsdistrikt.

Carlstad.

1 Tullförvaltare ........................

1 Vaktmästare ....

1 D:o ........ ..................................

|

Filipstad.

1 Tullkammare-föreståndare

Anm. bär anställd inspektor åtnjuter, sä länge han vid sin tjenst qvarstå!', den för

honom, i 1868 års stat bestämda aflöning.

Charlottenberg.

1 Kontrollör........................

1 Vaktmästare .....................

Arvika.

1 Kontrollör.....................

1 Vaktmästare ..............

Wenersborg.

1 Tullkammare-föreståndare........................

Amu. Bin bär anställd vaktmästare, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Åmål.

1 Tullkammare-föreståndare ..................... ,

Anm. En bär anställd vaktmästare, hvars befattning indrages vid blifvande ledighet, åtnjuter, så länge hall vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

Transport

Kongl. Maj:t« Nåd. Proposition N:o 26.

i 18

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Transport

Kontrollbevakningen i Carlstads och Wenersborgs tullkammare-distrikt er.

I 1 Bevaknings-kontrollör ..........................................

I D:o .........................................

1 Gränsridare ...................................................

13 D:o ..................................................

I0:o) Kopparbergs läns gränsdistrikt.

Falun.

1 Tullkammare-föreståndare .......................................

Anm. En här anställd tullförvaltare åtnjuter, så länge han vid sin tjenst qvarstår, den för honom i 1868 års stat bestämda aflöning.

l i:o) Jemtlands läns gränsdistrikt.

> Dufed.

! 1 Tullförvaltare...................................................

j 1 Uppsyningsman ...............................................

1 Vaktmästare .................................................

2 D:o ..................................................

Melon.

| 1 Kontrollör.....................................................

1 Vaktmästare ...................................................

1 D:o .................................... -....... ......

Anm. Kontrollbevakningen inom Dufeds tullkammaredistrikt utgöres för närvarande af en bevakningskontrollör och tvänne gränsridare, hvilkas befattningar indragas vid blifvande ledigheter och hvilka, intilldess sådan indragning kan ske, åtnjuta den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning. ___

Transport

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

120 Kon f/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

i

Funäsdalen.

Transport

| 1 Inspektor ....................................

1 Vaktmästare .................................

1 I ko .....................................

Anm. Den under befäl af bevakningskontrollören i Dufeds tullkammaredistrikt ställda kon-, trollbevakningen inom Funäsdalens tullkammaredistrikt utgöres för närvarande af 1 gränsridare och 1 resevaktmästare, hvilkas befattningar indraga» vid blifvande ledigheter och hvilka, intilldess sådan indragning kan ske, åtnjuta den för dem i 1868 års stat bestämda aflöning.

Östersund.

1 Inspektor

1 Vaktmästare ..................

Summa R:dr

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

121 Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Samt. 1 Afd. It Höft.

It»

122 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Ifra 26.

Tullverkets omkostnadsstat, att gälla från början af år 1871.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

123 Förteckning å särskilda arfvoden år 1871.

124 Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Sammandrag.

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

125 Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 25 Februari 1870.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister, samt Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Carlson,

von Fhrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz och Friherre Lbijonhvfvud.

Slutligen uppläste Dcpartements-chefen till justering särskilda, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande

dels den 11 innevarande månad och dels---fattade beslut, uppsätta

förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen i nedanstående ämnen, nemligen:

l:o angående förnyadt förslag till aflöningsstat och till stater å öfriga utgifter och omkostnader vid tullverket för år 1871; och

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll hilagda, och befalla, att, i enlighet dermed, särskilda nådiga Propositioner skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Bill. till Riksd. Prut. 1S70. 1 Sami. 1 Afd. 11 Bäfl.

Ossian Bceckman.