om öfverlå¬ telse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholmen

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

UJ:o SS.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1870, kl. 12 midd.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, om öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholmen; Gifven Stockholms Slott den 17 Mars 1870.

Vid riksdagen år 1815 medgåfvo Rikets Ständer, att den å Kungsholmen i Stockholm belägna bebygda egendom, som tillhört den regula Bränneri-inrättningen, men dåmera af Allmänna Magasins-direktionen disponerades, finge upplåtas till begagnande af den gemensamma kurhus-inrättningen för Stockholms stad och län. Till följd af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 16 Augusti 1815 har nämnda egendom, som är i Stockholms städs tomteböcker upptagen under N:is 5 och 6 enligt 1810 års nummerordning i qvarteret Bryggaren, och belägen mellan Handtverkaregatan och Riddarefjärden, sedermera fortfarande varit af kurhus-inrättningen disponerad. Då emellertid för donna anstalt ansetts önskvärd! att erhålla oinskränkt rätt att öfver omförmälda egendom förfoga, hafva förslag derom blifvit i sednare tider väckta. Sålunda har Kongl. Maj:t, med föranledande af en utaf direktionen öfver allmänna barnhus-inrättningen i Stockholm gjord framställning om öfverlåtelse till barnhuset, emot skälig ersättning, af ofvannämnda tomter tillika med åbyggnaderna, i nådig Proposition den 21 Oktober 1859 föreslagit Rikets Ständer att, i fall öfverenskommelse om öfverlåtelsevilkoren i öfrig! kunde mellan Barnhus-direktionen samt Stockholms städs och läns för ändamålet utsedde deputerade träffas och blefve af Kongl. Maj:t i nåder gillad, Rikets Ständer måtte förklara hinder icke mota för densam-

7 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 29.

mas afslutande och framtida kraft, såsom hade tomten och byggnaderna varit kurhusinrättningen med full eganderätt tillerkända; till hvilken nådiga framställning Rikets Ständer enligt deras underdåniga skrifvelse den 8 Februari 1860 lemna! sitt samtycke; men, då öfverenskommelse om vilkoren för egendomens öfverlåtande till barnhuset icke kunnat åstadkommas, har frågan härom förfallit.

Sedan det derefter vid 1862—1863 årens riksdag framställda förslag om ifrågavarande tomters öfverlåtelse och försäljning blifvit, under dåvarande förhållanden, af Rikets Ständer afslaget, har, med anledning af det alltmera framträdande behofvet af tidsenliga förbättringar och ökadt utrymme vid kurhusinrättningen, den af deputerade från Stockholms stad och län sammansätta direktionen öfver donna sjukvårdsanstalt uti eu till Öfverståthållare-embetet aflåten skrifvelse anfört, att direktionen, på grund af sin erfarenhet om förhållandena vid kurhus-inrättningen, fortfarande, lika med föregående årens revisorer af inrättningens räkenskaper och förvaltning, funnit det vara både af behof påkalladt och med god hushållning öfverensstämmande, att inrättningen blefve med förbättrad och rymligare byggnad för sjukvården försedd, enär under sednare år antalet af kurhuspatienter höst och vinter varit så stort, att särskild kurhusanstalt måst å annat ställe i staden anordnas, föranledande till betydligare kostnader för förvaltning, läkarevård och mathållning än som skulle erfordrats, om patienterne kunnat vid en och samma anstalt vårdas, samt belägenheten och grunden för en del af nuvarande kurhusbyggnaderna medförde betydliga utgifter för deras nödtorftiga underhåll; i anseende hvartill och då anskaffande af annan byggnad för donna del af sjukvården, vare sig genom till- och ombyggnad af de nuvarande sjuklokalerna eller genom uppförande af en sjelfständig nybyggnad, icke längre herde undanskjutas, men derför erforderliga medels beviljande icke kunde ifrågasättas, så länge tomten ej vore kurhus-inrättningens egendom, direktionen anhölle, att genom Stadsfullmäktige i Stockholm måtte göras unr derdånig framställning, att Kong!. Näjd täcktes föreslå Riksdagen att till kurhusinrättningen öfverlåta egan de rätten till ifrågavarande egendom.

Stockholms Stadsfullmäktige, till hvilka Öfverståthållare-embetet öfverlemnat direktionens berörda framställning, hafva härefter uti underdånig skrifvelse den 1 December 1869, som Öfverståthållare-embetet till Kongl. Näjd insändt och med sitt förord beledsagat, — under åberopande af hvad direktionen anfört rörande behofvet af byggnadsarbeten för kurhus-inrättningens ändamålsenliga ordnande, samt då det icke för kommunen ansåges rådlig! att för det ifrågaställda byggnadsföretaget, till hvars utförande beräknats 130,000 Riksdaler af det enligt nådiga Brefvet den 6 April 1866 utaf Stockholms stad upptagna amorteringslån å 4,500,000 Riksdaler, gorå ansenliga penningeuppoffringar, utan att kurhus-inrättningen erhölle full eganderätt till den tomt, hvarå kurhuset vore beläget —, förty anhållit, att Kongl. Näjd täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att den nyttjanderätt till om,-

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

förmälda tomt, som blifvit Stockholms städs och läns Kurhus förlänad, måtte till full eganderätt förvandlas.

Handlingarne utvisa i ofri g t, att ifrågavarande egendom hlifvit inköpt af Kongl. Direktionen öfver regula Bränneri-inrättningen, tomten n:o 6 år 1775 och tomten n:o 5 år 1784, båda tillsammans, enligt designationer, innehållande en vidd af 28,102 V2 qvadrataln ar; att till iståndsättande af de å dessa tomter vid egendomens öfverlåtande uppförda byggnader, hvilka då befunnos i högst bristfälligt skick, blifvit till och med år 1820 af donerade och utaf kommunen anslagna medel användt tillhopa öfver 54,370 Riksdaler Riksmynt; att, enligt hvad Stadsarkitekten A. L. Hedin och Byggmästaren E. Thavenius, efter verkställd besigtning å nyssnämnda byggnader, intygat, dessa, som år 1846 brandförsäkra!^ för 42,100 Riksdaler Riksmynt, för närvarande kunde uppskattas till ett värde af 50,000 Riksdaler samma mynt, men vid egendomens öfverlåtande åt kurhus-inrättningen, om i betraktande tages dels den störa skillnaden mellan det dåvarande fastighetsvärdet och det nuvarande, dels ock de kostnader, som för egendomens iståndsättande erfordrats, antagligen icke egt högre värde än 20,000 R:dr R:mt; samt att dessa byggnader utgöras af hufvudbyggnaden med flyglar, en del af den för sjuke män, kök och förråd afsedda byggnad med sträckning åt sjöstranden, en till boställen begagnad mindre byggnad, en del af det nuvarande tvätthuset samt den ena portvaktarestugan vid Parmmätaregränden.

I betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst samt med afseende å angelägenheten deraf, att det ifrågasätta byggnadsarbetet må kunna utan dröjsmål företagas, vill Kongl. Näjd härmed föreslå, att Riksdagen lemnar sitt samtycke till den af Stadsfullmäktige i ofvanberörda måtto gjorda framställning om ifrågavarande fastighets öfverlemnande under full eganderätt åt den för Stockholms stad och län gemensamma kurhus-inrättningen.

De till detta ärende hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande Utskott; Och Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CAEL.

F. F. Carlson.

Utdrag

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

9 Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Hajd Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 17 Mars 1870.

Närvarande:

Haris Excellens Justitie-statsministern, Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena, Herr Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Carlson, von Ehrenheim,

Abelin,

Berg.

Departements-chefen Statsrådet Carlson uppläste härefter till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen om öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms städs och läns kurhus-inrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholmen;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Stats- Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådant detsamma finnes detta protokoll bilagdt, samt förordnade att, i enlighet dermed, Proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo N. Fredr. Sander.

Eib. till Riksd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afä. 13 Höft.