angående anslag till fortsättande af Statens Jernväg sbyggnader

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

1 TV:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Jan. 1870, kl. 6 e. in.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående anslag till fortsättande af Statens Jernväg sbyggnader; Gifven Stockholms Slott den 21 Januari 1870.

Enligt den beräkning, hvilken låg till grund för Kongl. Maj:ts framställning till 1869 års Riksdag om beviljande af medel för fortsatt byggande af Nordvestra stambanan mellan Christinehamn och Arvika, uppgick återstoden af den antagna kostnadssumman för banans fullbordande till 6,180,000 R:dr. Medelst en i banans riktning vidtagen förändring, åsyftande att genom ett sidospår vinna afsedd förbindelse med Frykarnes vattendrag, ansågs dock en besparing i anläggningskostnaden af 325,340 R:dr kunna vinnas, och af det derefter återstående beloppet beviljade Riksdagen i enlighet med Kongl. Maj:ts Proposition 3,100,000 R:dr för arbetenas fortsättning under innevarande år. Då ifrån ofvannämnde 6,180,000 R:dr afräknas såväl det belopp, hvarmed anläggningskostnaden ansetts kunna minskas, som ock de för innevarande år beviljade byggnadsmedlen, återstår eu summa i rundt tal af 2,760,000 R:dr, hvilken alltså skulle för fullbordandet af den ifrågavarande delen af Nordvestra stambanan erfordras.

Sedan denna för samfärdseln med Norge vigtig» bana blifvit färdigbyggd, återstå af det redan för längre tid tillbaka för Sverige uppgjorda statsbanesystemet såsom ofullbordade Norra och Östra stambanorna, utgående, den förra från Stockholm och den sednare från Vestra stambanan vid Katrineholm. Fortsättningen af båda dessa banor motses med stor otålighet af de landsdelar, hvilka vänta att deraf närsa. till Rilisd. Prof. 1870. 1 Sand, 1 Afd. 4 Höft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

mast draga nytta, och nekas kan ej, att de båda äro af stor nationel betydelse samt hvar för sig af den framstående vigt, att, då arbetet å dem med första bör företagas, Kongl. Maj:t icke kan åt endera af dem tillmäta företräde framför den andra, utan anser medel för dem båda böra samtidigt beviljas.

I afseende å riktningen för den Ostra banans fortsättning hafva på sednare tiden skiljaktiga meningar icke försports, utan har det antagits, att den från Norrköping borde öfver Linköping och Mjölby sträcka sig till Nässjö, der den Södra stambanan möter. Någon anledning till afvikelse härifrån har ej heller yppats; och är kostnaden för donna banas fullbordande beräknad till 11,360,000 K:dr.

Helt olika är förhållandet med den Norra stambanan, för hvilkens fortsättning åtskilliga från hvarandra mer eller mindre afvikande förslag blifvit uppgjorda. Vigten af att i samband med eu jernbanas byggande norrut bereda en gen och lätt förbindelse mellan Westmanlands bergslag och Stockholm, å ena, samt nämnde bergslag och de norra orterna, å andra sidan, är dock så stor och har äfven på sednaste tiden blifvit så allmänt erkänd, att, oaktadt genom antagande af ettdera af de två förslag för banans sträckning, hvilka erbjuda nämnda fördel, nemligen öfver hopsala och Sala till Storvik samt öfver Thureberg och Sevalla till Storvik, kostnaderna icke obetydligt öfverstiga hvad enligt hvardera af de andra förslagen, eller öfver Upsala och Gysinge till Storvik, öfver Upsala och Söderfors till Margretehill och öfver Upsala till Getle, vare sig med eller utan dragning till Dannemora, för järnvägsförbindelse mellan de norra orterna och hufvudstaden erfordras, och oaktadt sjelfva våglängden äfven blifver betydligt ökad, fråga dock numera knappast kan blifva om väljande af någon annan linie, än en af de två förstnämnda.

Vid valet åter mellan dessa förekomma å ömse sidor vigtiga fördelar, som, i olika hänseenden, den ena riktningen har att framför den andra erbjuda. De väsendtligaste skäl, hvilka tala för riktningen öfver Upsala och Sala äro: att en sträcka af 4 mil 32,500 fot redan finnes derå. färdig utöfver hvad förhållandet är å den andra riktningen; att i följd häraf äfven kostnaden för banans byggande till Storvik öfver Sala blifver lägre än om Sevalla-linien väljes; att det för framtiden vore med mindre kostnad förenad! att å en gemensam bana framföra den Norrländska och Upsala-banans trafik, än att fördela denna på två linier, hvaraf i sådan händelse åtminstone endera ej kunde antagas särdeles väl återgälda de kostnader, som å dess byggande blifvit använda; samt slutligen, att banan med sträckning öfver Upsala och Sala komme att

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

mellan dessa städer genomlöpa en landsdel, hvilken saknar lätta kommunikationer, under det att en ganska betydlig del af området för den sydligare riktningen öfver Thureberg och Sevalla finnes gynnad af eu ovanligt beqväm vattenkommunikation.

Om än hvad emot dessa skål kan å andra sidan framhållas derom, att Sevalla-liniens antagande medförer någon förkortning i banans längd, icke bör tillerkännas någon afgörande betydenhet vid jemförelse!!, så är dervid en annan synpunkt af synnerlig vigt, nemligen afseende! å sambandet med ofri ga jern vägs- och vatten kommunikationer. Det kan nemligen i den allmänna rörelsens intresse icke vara önskelig!, att trafiken, der sådant står att undvika, intvinga^ i vissa riktningar, utan bör densamma lemnas all den frihet, hvartill möjlighet linnés. Den trafik, som kommer å den ifrågavarande banan norr ifrån, bör således ej heller ovilkorligen drifvas åt öster, vare sig för att i hufvudstaden stadna eller sjöledes gå vidare eller att först efter en lång omväg komma till vestliga delar ne af riket. Den behöfver en möjlighet att utan donna omväg kunna vända sig i vestlig riktning och sålunda komma i beröring med det sig der utbredande jernvägsnätet eller att omedelbart söka hamn vid Mälaren, likasom för trafiken från de vestra orterna och från Mälaren behöfves en möjlighet att utan alltför störa svårigheter komma i beröring med den norra banan. I detta afseende innebär otvifvelaktigt den sydliga limon ett stort företräde, i det att sannolikheten af en enskild banas byggande från Köping öfver Westerås till Sevalla, om Norra statsbanan dragas öfver sistnämnda ort, synes, med afseende ej mindre å den kortare vägsträckan och derigenom äfven lägre anläggningskostnaden, än ock å det intresse för en sådan anläggning, som nu i orten gifvit sig tillkänna, vara ganska stor i förhållande till utsigterna för en banas dragande mellan Sala och Köping.

Men icke nog att kommunikationen mellan Mälaren och de vestra orterna, å ena, samt de norra orterna, å andra sidan, bör på nämnda sätt tillgodoses. Den rörelse, som intill sednaste tiden förena! vestra Westmanland, norra delen af Nerike och södra delen af Dalarne med hufvudstaden, kräfver ock, om den icke skall med tvång hänvisas att i stället draga sig vesterut, en lättnad i förbindelsen större än att den ens kan anses vunnen med en jernbana, som genom kräkning uppåt Sala och Upsala blifver 4 till 5 mil längre än om vägen t ages öfver Sevalla och Thureberg.

För att närmare tillse hvilken uppoffring i ökad byggnadskostnad fordras för vinnande af sednast omförmälda förmåner i allmänna rörelsens intresse vill Kong]. Maj:t nu yttra Sig i fråga om valet mellan de

4 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

liera för banans framdragande på det för båda riktningarne hufvudsakligen gemensamma området undersökta alternativ, hvilka finnas omförmälda uti en af Jernvägsbyggnads-styrelsen den 12 innevarande månad aflåten underdånig skrifvelse, hvilken Kongl. Maj:t vill låta såsom bilaga åtfölja donna nådiga Proposition. Hvad då först angår förslaget att med banan beröra Avesta, denna punkt, i afseende å hvilkens vigt för banans sträckning de i öfrigt skiljaktiga meningarne synas temligen eniga, torde de störa kostnader, som dermed äro förenade, icke af motsvarande fördelar uppvägas, utan Union snarare böra läggas öfver det ej aflägse derifrån belägna Krylbo, der öförgången af Dalelfven lättare later sig verkställa och hvarifrån, då sådant anses erforderligt, ett sidospår med mindre kostnad bör kunna till Avesta utläggas. Af nyss anförda grund anser Kongl. Maj:t att i fortsättning från Krylbo norrut icke bör bestämmas vestligare riktning än öfver Horndal till Storvik. I fråga åter om sträckningen söder om Krylbo, så ehuru det måste erkännas vara fördelaktigt, att banan erhåller en så vestlig riktning som möjligt, finner Kongl. Maj:t dock den obetydliga dragning i vester, som af Sevallaliniens förande öfver Fors blefve en följd, icke tillräckligt uppväga den tillökning i kostnad med ej mindre än 415,000 R:dr, som deraf skulle föranledas. Kongl. Ma:jt anser följaktligen att, derest hufvudriktningen toges öfver Thureberg och Sevalla, det särskilda alternativ för banans fortsättning bör väljas, hvilket af Jernvägsbyggnads-styrelsen blifvit benämndt Sevalla, Ångsholmen, Muren, Wansjö, Krylbo, Horndal, Storvik med antecknad byggnadskostnad från Thureberg till Storvik af 15,459,000 R:dr, men att, då under banans byggande bör tillses i hvad mån inom den beräknade byggnadskostnad^! en ytterligare dragning åt vester later sig gorå, banlinien bör upptagas under benämningen endast af Thureberg, Sevalla, Wansjö, Krylbo, Storvik. Jemföres nu till våglängd och anläggningskostnad donna sträckning med det alternativ af Sala-linien, som på samma sätt sträcker sig fram till Muren, Wansjö och Krylbo, linnés att Sevalla-linien mellan ändpunkterna Stockholm och Storvik har företräde af att vara öfver lVs mil kortare, men i anläggningskostnad krafvel* 2,617,000 R:dr mera än Sala-linien.

Genom uppoffring af nämnda summa är dock för en blifvande jernbanas byggande öfver Westerås till Köping vunnen eu förkortning af inemot 2 mil och eu besparing i anläggningskostnad af öfver eu million Riksdaler. Den derefter återstående större kostnad för Norra jernbanans framdragande öfver Thureberg och 8 e vall a synes mera än vivi motsvaras af de förmåner för rörelsen i allmänhet, hvilken, såsom redan blifvit anfördt, donna riktning medförer; och då härtill kommer: att densamma

o

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o S.

jemväl i strategiskt hänseende egen ett afgjordt företräde; att de Upsala —Sala-linien o ingifvande orter icke i industriel hänseende äro af någon för landet särskild! framstående betydelse; att de derifrån gjorda erbjudanden af bidrag till lindring i expropriationskostnaden äro till eu de! mindre bestämda och i allt fall ej torde vara förtjenta af synnerlig uppmärksamhet vid afgörande! af frågan om den ena eller andra riktningens väsendtligt fördelar; samt att en ny jernvägssträcka af S3/» mils längd i närheten af hufvudstaden, hvarigenom donna förbindes med orter, derifrån den redan nu hemtar en stor del af sina dagliga förnödenheter, icke kan annat än vara gagnelig samt komma att lemna icke obetydlig nettoinkomst, tvekar Kongl. Maj:t ej att hos Riksdagen föreslå antagande! af Sevalla-linien på det sätt härofvan finnes närmare bestämdt.

Sammanräknade kostnaden för Östra banans fullbordande samt Norra banans framdragande i ofvan föreslagna riktning till Storvik skulle då uppgå till 26,819,000 Ruin. Den årliga kapitalbildningen i laude! torde icke för högt uppskattas, om det antages, att, utan egentligt men för landets näringar, ett belopp af 4,000,000 R:dr årligen" kan för statsbanornas byggande inom laude! upplåna^; och skulle ett härtill begränsad! belopp, endast med de jemkningar, som för arbetets jemna bedrifvande kunna erfordras, varda årligen använd! för statsbanorna, till dess de i den omfattning, hvarför ofvan är redogjord!, varda inom en tiderymd af 6 å 7 år färdigbyggda, sa torde någon särdeles kännbar uppoffring för laude! icke uppkomma genom den endast småningom växande amorteringen af denna nya skuld, helst genom afkastning^! af de nya jernvägar, laude! med ifrågavarande uppoffring vinner, och deri ökade rörelse, som af dem kommer att å förutvarande jernband1 föranledas, amorteringens fullgörande bör i icke obetydlig mån underlättas.

Enär emellertid af de för innevarande år till Nordvestra banans fortsättning beviljade 8,100,000 R:dr, enligt Riksdagens medgifvande Eu million Riksdaler redan under år 1869 blifvit ä b an byggnaden utöfver de för samma år ursprungligen anslagna 3,090,000 R:dr använda, hvadan för innevarande år återstå 2,100,000 R:dr för Nordvestra banan jemte 300,000 R:dr för det till sammanbindningsbanan genom hufvudstaden hörande stationshus, men det icke för arbetets jemna gång kan vara gagneligt, att detsamma under innevarande år minskas, anser Kongl. Maj:t ömkligt att för året anvisas ytterligare 1,600,000 Rall' att till arbetenas fortsättande å Nordvestra stambanan utgå.

För sistnämnda stambanas fullbordande torde vidare för år 1871 böra anvisas återstoden af beräknade kostnaden med 1,160,000 R:dr. Af

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

hvad derefter utaf 4,000,000 R:dr återstår, eller 2,840,000 R:dr, finner Kongl. Maj:t 250,000 R:dr höra användas för materielens tillökning, på sätt Styrelsen för Statens jernvägstrafik uti dess underdåniga skrifvelse af den 12 innevarande månad hemställt, samt återstoden anslås till arbeten å de två andra stambanorna med 2,590,000 R:dr, hvilka synas lämpligast böra med hälften för hvardera banan utgå. Då vid slutet af arbetena å en bana det ofta måste inträffa att arbetsområdena inskränkas till några få, så att hela den förut anlitade personalen icke med fördel kan derå användas, men i förevarande fall det är af vigt att för de förestående störa arbetena kunna bibehålla det inöfvade befälet och manskapet, vore det önskligt att, i män af behof, ett belopp af högst 500,000 R:dr af anslaget för Norra och Ostra stambanorna redan under innevarande år kunde vara att tillgå för beredandet och företagandet af arbetetia å nyssnämnda stambanor.

På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

att bevilja dels för innevarande år till fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan ........................................................... R:dr 1,600,000: —

dels för år 1871 till fullbordande af

samma arbeten .................................... R:dr 1,160,000: —

till anskaffande af förökad materiel...... » 250,000: —

samt till fortsättande af arbetena å de öfriga två ofullbordade stambanorna i ofvan antydda riktning med hälften till hvardera banan.................... » 2,590,000: — 4,000,000: -—

samt att medgifva ej mindre att, i händelse någon del af det vid Nordvestra stambanan använda arbetsbefäl och manskap, som för kommande år för de öfluga stambanorna blifver behöfligt, icke under årets fortgång kan eljest lämpligen sysselsättas, ett belopp af högst 500,000 R:dr må af anslaget för sistnämnda baner redan under innevarande år användas till beredandet och företagandet af arbetena derå, än äfven att, i enlighet med hvad hittills i allmänhet blifvit i afseende å Statens jern vägsbyggnad er iakttaget, det öfverskott, som möjligen kan uppkomma å anslaget till Nordvestra banans fullbordande, må för annan stambana användas, samt vid jernvägsarbetenas utförande af Kongl. Magt närmare bestämmas de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder bevilja»!!, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa.

I afseende å sättet för anskaffande af de för ofvanomförmälda jern vägsbyggnader erforderliga medel anser Kongl. Maj: t lämpligast, att

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

dessa medel beredas genom ett större inhemskt amorteringslån, i enlighet med hvad Chefen för Finans-departementet uti härvid hilagda protokoll närmare utvecklat.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas, och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong], nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

Axel Adlercreutz.

Utdrag af protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hane Maj:t, Konungen i Stats-Rädet å Stockholms Slott den 21 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister, samt Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Carlson, von Ehrenhéim,

Berg,

Adlercreutz och Friherre Leijonhufvud.

Efter föregången beredning gemensamt med Chefen för Finansdepartementet, Friherre af Ugglas, föredrog Departements-chefen, Statsrådet Adlercreutz, i underdånighet följande hos Kongl. Maj:t gjorda framställningar rörande Statens jernv ägs byggnader, nemligen:

a) af Malmöhus läns hushållningssällskap, af den 24 Mars 1869, derom att, innan någon ny jernvägsanläggning för Statens rakning påbörjades, den östra stambanan måtte fullbordas;

b) af Upsala läns hushållningssällskap, af den 12 Januari 1869, med den af sällskapet tillsätta komités afgifna betänkande rörande för-

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

hållandet i ekonomiskt hänseende mellan de föreslagna särskilda riktningarne för norra stambanans fortsättande norr om Upsala;

c) af Landshöfdingen, Grefve A. Hand Itc n in. fl., af den 4 sistlidne September, angående norra stambanans fortsättande från Upsala öfver Sala till Storvik, med en kräkning åt trakten af Avesta och eu derifrån utlöpande bibana till Norbergs bergslag samt en från Sala till Vesterås;

d) af stadsfullmägtige i Upsala, af den 30 sistlidne Augusti, angående norra stambanans fortsättande från Upsala öfver Sala, för att, efter en kräkning mot Norbergs bergslag öfver Avesta, vid Storvik förenas med Gefle—Dala-banan;

e) af Landshöfdingen Grefve A. Hamilton, af den 23 nästlidne December, med öfverlemnande af 15 kommunalstämmo-protokoll, hvarigenom de intill Upsala—Sala—Storviks-linien belägna socknar utfäst sig att till expropriationskostnader för donna bana lemna särskilda bidrag;

f) af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnåder, af den 12 innevarande månad, angående verkställda undersökningar rörande fortsättning af jernvägsbyggnaderna; samt

g) af Styrelsen för Statens jer vägstrafik, af den 12 i donna månad, angående behofvet af den rörliga materielens förstärkning vid Statens stambanor, i hvithet ämne sistbemälda Styrelse hufvudsakligen anfört:

att de till transportmedel uti kostnadsförslagen för de särskilda delarne af nordvestra stambanan beräknade belopp utgjort

för Union Laxå—Christinehamn ............. 5,6 mil R:dr 295,700: —

» » Arvika—Norska gränsen ......... 3,8 » » 220,050: —

» » Christinehamn—Arvika ............ 10 » » 1,000,000: —

tillsammans R:dr 1,515,750: — att, då Byggnadsstyrelsen af byggnadsanslaget år 1866 betalt af Trafikstyrelsen gjorda beställningar för

Laxå—Christinehams-linien med............................................. R:dr 311,741: 89.

samt till Trafikstyrelsens disposition under år 1867 öfverlemnat anslaget för Union—Arvika—Norska gränsen och i Januari 1869 för linien Christinehamn—Carl-

stad beräknade ............................................................................

samt under loppet af år 1870 vore att påräkna återstoden af anslaget för linien Christinehamn—

Arvika ............................................................................................

den för rörlig materiel till hela nordvestra stambanan afsedda summan uppginge till...............................R:dr 1,531,791: 89.

att, emedan ingen uppsättning af egna transportmedel på linien

» 220,050: —

» 400,000: —

» 600,000: —

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 8.

Arvika—Norska gränsen erfordrades, innan hela nordvestra stambanan blifvit fullbordad, och det belopp, som Byggnadsstyrelsen utbetalt för luden Baxa—Christinehamn, utgörande i rundt tal 55,650 R:dr per mil, befunnes alldeles otillräckligt, de för luden Arvika—Norska gränsen beräknade 220,050 R:dr måst tagas i anspråk till fyllande af behofvet för linien Baxa—-Christinehamn, som, äfven med detta tillskott, icke bekommit mera än 94,784 R:dr per mil, och således icke fullt det belopp af 100,000 R:dr per mil, hvilket, efter hvad erfarenheten visat, erfordrades till första uppsättningen af transportmedel på stambanorna;

att för anskaffande af transportmedel till hela linien Christinehamn— Norska gränsen, utgörande i rundt tal 14 mil, Trafikstyrelsen sålunda vore inskränkt till ett belopp af eu million Riksdaler;

att Styrelsen, som funne sig, på anförda skäl, kunna antaga, att för nordvestra banan mellan Christinehamn och riksgränsen ingå nya personvagnar behöfde anskaffas, såvida fråga icke uppstode om anordnande af särskilda natt-tåg, deremot ansåge nödvändigt att erhålla:

lokomotiv för sns

d:o för blandade d:o för godståg...

I postvagnar utom axlar och hjul............... »

tåg utan tendrar

4 fångvagnar

och

och

4 packvagnar » 1

300 godsvagnar af olika slag ......................... »

400 satser axlar och hjul för vägnar

eller tillsammans transportmedel för R:dr 1,245,660 att af ofvanuppräknade transportmedel vore vid 1869 års slut levererade och med af Byggnadsstyrelsen öfverlemnande medel betalda:

samt kontrakt om leverans under innevarande år upprättade å:

6 lokomotiv och

återstående således att anskaffa: postvagnar, fångvagnar och

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami 1 Afd. 4 Häfl.

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Enär den ännu odisponerade delen af materielanslaget, hvilken Byggnadsstyrelsen skulle under innevarande år aflemna, utgjorde endast 600,000 R:dr, återstod ett belopp af 245,660 R:dr, hvartill särskilda medel saknades; och anhölle derföre Styrelsen, som ansåge behofvet af rörelsemateriel för det närvarande kunna afhjelpas med 245,660 R:dr, eller i jemnadt tal 250,000 Rall-, att sistnämnda summa måtte anvisas till ökande af transportmedlen vid Statens jernvägar, på sätt bär ofvan blifvit i detalj uppgifvet; och hade Traflkstyrelsen tillika, i afseende på sättet för de nödiga medlens åstadkommande, hemställt, att Styrelsen måtte erhålla nådigt bemyndigande att under åren 1870 och 1871 förskottsvis bestrida ifrågavarande utgifter af under händer hafvande medel, eller ock att särskilda anslag dertill måtte af Riksdagen anvisas såsom fyllnad i bristen af för ändamålet disponibla medel å byggnadsanslaget för de först fullbordade delar ne af nordvestra stambanan.

Efter att hafva närmare redogjort för innehållet af dessa särskilda framställningar med dertill hörande handlingar, yttrade Departements-chefen, Statsrådet Adlercreutz:

»Enligt den beräkning, hvilken — — — — — — — —

den bör genomlöpa.»

Härefter yttrade Chefen för Finans-departementet, Friherre af Ugglas:

»Då det yttrande, som Chefen för Civil-departementet nu afgifvit och i hvilket jag till alla delar instämmer, innefattar en plan för fortsättning af Statens jern vägsbyggnader under en tidrymd af flera år, torde det finnas vara i sin ordning att, i sammanhang dermed, taga i öfvervägande frågan huru medel till dessa arbeten må kunna på lämpligaste sätt beredas. Redan allt ifrån början af jern vägsbyggnaderna har den åsigt blifvit såväl af Eders Kongl. Maj:t som af Representationen uttalad, att dessa kostsamma företag, hvaraf gagnet tillfaller den kommande tiden lika mycket som den närvarande, icke höra utföras medelst direkta skattebidrag, utan medelst dertill upplånade medel; och jag finner donna grundsats fullkomligt billig och rättvis. För de arbe-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

ten, som, enligt ofvan nämnda plan, skola utföras under den tid, för hvilken nu församlad Riksdag har att uppgöra statsreglering^, skulle visserligen, i afseende å eu sådan upplåning, enahanda utväg kunna anlitas som den, hvilken under sednaste riksdagar blifvit begagnad, eller upptagande af ett tillfälligt lån, stäldt att återbetalas på bestämda, icke särdeles aflägsna förfallotider; men en sådan utväg är, enligt min åsigt, förenad med åtskilliga olägenheter.

1 detta afseende tillåter jag mig endast att fästa uppmärksamheten dels på det för vår kredit i längden skadliga deruti, att riksdag efter riksdag besluta upptagande af nya temporära lån, dels derpå att dylika lån vid tiderna för deras återbetalning, om dessa inträffa under det att Statsverkets inkomster icke lemna något öfverskott utöfver andra nödiga utgifter, antingen påkalla en särskild beskattning eller också ånyo föranleda till upptagande af lån till de gamlas betalande. I förra fallet kommer afbetalningen af dessa tillfälliga lån, hvilka hittills varit afsedda hufvudsakligen till jernvägsbyggnader, att alltför tungt drabba den närvarande tiden; i det sednare åter befriar man denna från eu del af den afbetalning, som rätteligen bort den åligga, och vältar hela tyngden af amorteringen på efterkommande. Intetdera kan vara rätt.

För att nu undvika dessa olägenheter finnes, enligt min åsigt, ingen annan utväg, än att, såvidt sådant på någorlunda förmånliga vilkor kan ske, upptaga ett fonderadt lån; och då nu Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagt ett förslag till våra jernvägsbyggnaders fortsättning under loppet af en längre tid, synes mig också råtta tidpunkten vara inne att beträda donna väg och dervid tillika tillse, huruvida icke ett så beskaffadt lån skulle kunna inom landet erhållas. För min del hyser jag en sådan förhoppning och jag stödjer denna på redan här vunnen erfarenhet. Sveriges allmänna hypoteksbank har nemligen, enligt hvad allmänt är kändt, upptagit ett amorteringslån emot obligationer i Svenskt mynt. Till en början både väl dessa obligationer icke någon stor afsättning, men begärligheten att åtkomma desamma har för hvarje år visat sig vara i stigande, så att, då år 1864 dylika obligationer sålts för endast 172,900 R:dr, samma försäljning uppgått:

och under de 18 första dagarne af denna månad har försäljningen uppgått till 931,300 R:dr; och dessa försäljningar af obligationer hafva egt

år 1865 till » 1866 »

» 1867 »

» 1868 »

» 1869 «

1.708.400 R:dr

1.781.400 » 4,318,900 » 7,154,200 »

12,703,300 »

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

ruin samtidigt dermed att Riksgäld s-kontoret äfven inom landet upptagit två temporära lån å tillsammans 10 millioner Riksdaler. Det förefaller mig sålunda mer än antagligt, att, om Svenska Staten beslöt upptagande af ett inhemskt amorteringslån till icke alltför stort belopp, någon svårighet att få dess obligationer försålda icke skulle förefinnas; och om tillika donna försäljning ordnades sålunda, att den årligen endast omfattade det belopp, som, enligt förenämnda plan, erfordras för fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader, äfvensom, på sätt jag här nedan närmare skall omförmäla, för afbetalning af nu befintliga, utaf Riksgälds-kontoret upptagna, temporära lån, tror jag icke heller, att donna försäljning skulle i någon väsendtlig mån från näringarne rycka de medel, som för dem eljest varit att påräkna. På grund häraf, och då genom en sådan åtgärd man tillika skulle tillmötesgå eu ofta uttalad önskan om ett inhemskt fonderadt statslån, tvekan jag icke att tillstyrka upptagande af ett sådant lån.

Enligt hvad af Chefen för Civil-departementet linnés omförmäldt, erfordras för fullbordande af de jernvägsbyggnader, som innefattas i

hans ofvanberörda plan, ett belopp af sammanlagdt ..... 29,829,000 R:dr,

nämligen för nordvestra stambanan jemte tillökning i

dess materiel.................................................................... 3,010,000 »

samt för de östra och norra stambanorna......................... 26,819,000 »

Att ett fonderadt lån bör i främsta rummet afse att till samtliga dessa arbeten bereda en tillgång antager jag; men vid bestämmande af lånets storlek bör tillika tagas i betraktande, att intill år 1877, då, enligt samma plan, dessa jernvägsbyggnader först blifva fulländade, förfalla till betalning icke allenast hela beloppet af 1867 årslån, 6,000,000 R:dr utan ock af 1869 års lån eu summa af 2,000,000 R:dr. Uti den nådiga Propositionen till donna Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t redan föreslagit Riksdagen, att de andelar af förstnämnda lån, Indika förfalla åren 1870 och 1871, höra inberäkna^ i den upplåning, som vid donna riksdag kan varda beslutad; och det synes mig vara allt skit! att uti det af mig föreslagna, fonderade lån jemväl inbegripa återstående andelen af 1867 års lån, tillika med hvad som under åren 1876 och 1877 förfaller af 1869 års lån, eller 2,000,000 R:dr, hvarigenom amorteringen af dessa tillfälliga lån kan ordnas på det för landet minst tryckande sätt.

Den summa, som Staten för de af mig angifna ändamål behöfver, uppgår sålunda till ett sammanlagdt belopp af 37,829,000 R:dr; och under sådana förhållanden synes mig lånesummans nominela storlek lämpligen kunna bestämmas till 40,000,000 R:dr

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 13

Att jag tänkt mig, att icke hela detta belopp borde på en gång upptagas, utan att af obligationerna skulle afyttras endast hvad som erfordrades för fortsättning af Statens jernvägsbyggnader, enligt den af Chefen för Civil-departementet uppgjorda plan, äfvensom för afbetalning af de tillfälliga lånen, framgår af hvad jag redan anfört; och för att i möjligaste måtto förekomma, att icke dessa medel användas till andra än de dermed afsedda ändamål, anser jag det vara af yttersta vigt, att det bestämdt uttalas, att detta lån upptagits endast för fortsättning och afsittande af ofvanberörda stambanor, äfvensom till afbetalning af 1867

lan.

detta lån beträffa!

Det har icke för ett så beskaffad!;

undgått

synes mig, att den bör min uppmärksamhet, amorteringslånr som det

och 1869 årens temporära Hvad räntefotön för bestämmas till 5 procent, att en sådan räntefot kan, ifrågavarande, ställa sig hög. Men då de båda sednast afslutade utländska statslånen löpa med 5 procent, då icke allenast hypoteksbankens

med eu amorteringstid af dels 50, dels 45 år, andra Svenska obligationer åro förskrifva med enaränta, tror jag, att det icke vore klokt att nu, då Staten för-

svenska obligationer, åtskilliga

utan

banda

ock

första gången

ifrågasätter upptagande af ett inhemskt amorteringslån, lägre

bestämma någon lägre räntefot.

För att slutligen närmare åskådliggöra hvilka belopp för de afling angifna ändamål årligen erfordras och derigenom erhålla eu öfversigt rörande den årligen behöflig!! upplåningen för tiden intill 1877 års utgång, har jag uppställt följande tabell, som utvisar, att samma upplåning omfatta!-:

år 1870 för . „ , oo______________________

'' °af 1867 års lån

år 1871

år 1872

ar

åi-

år

år

år

för

för

föi-

för

för

föi-

för

för

amortering-

amortering

af 1867 års lån

jern vägsbyggnaderna...........

amortering af 1867 års lån

1876 för jernvägsbyggnaderna

för amortering af 1869 års lån

föi-

amortering

af 1869 års lån

Summa R:dr 37,600,000:

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. ‘

med tillägg hvarje gång af hvad som anses erforderligt för att af obligationernas nominalbelopp kunna påräkna den behöfliga summan.

I korthet sammanfattad är sålunda min mening, att lämpligaste sättet att nu bereda erforderliga medel vore att för fortsättning och afsilande af de nordvestra, östra och norra stambanorna, äfvensom för afbetalning af 1867 års temporära lån å 6,000,000 R:dr samt den andel, eller 2,000,000 R:dr, som inom 1877 års utgång förfaller af 1869 års enahanda lån, uppdraga åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, emot fonderade statsobligationer å ett sammanräknadt belopp, motsvarande 40,000,000 R:dr, utställda i Svenskt mynt samt löpande med 5 procent ränta, som halfårsvis förfaller, upptaga ett lån, att återbetalas genom årlig amortering under loppet af högst 40 år; att af dessa obligationer finge intill slutet af år 1871, till det pris Fullmäktige ega bestämma, föryttras ett nominel t belopp af högst 10,000,000 R:dr; och att återstående obligationsbeloppet, skulle reserveras till framtida disposition af Riksdagen för ofvanuppgifna ändamål.»

På tillstyrkan af Stats-Rådets samtlige ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla hvad såväl Departements-chefen, Statsrådet Adlercreutz, som äfven Statsrådet Friherre af Ugglas sålunda föreslagit och hemställt samt befallde, att nådig Proposition i ämnet skulle till Riksdagen afgå i enlighet med ett i detta hänseende uppsatt, nu till justering jemväl uppläst förslag.

Ex protocollo IF. ./. Mocligh.

Stormägtigste Allernädigste Konung!

Genom nådig skrifvelse af den 25 sistlidne Maj har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnåder att låta verkställa detaljerade undersökningar och kostnadsberäkningar för anläggning af en stambana emellan Storviks station å Gefle—Dala-banan och

15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

trakten omkring Avesta, samt, om dervid utröntes att denna anläggning utan alltför hög kostnad kunde utföras, för samma banas fortsättning i genaste riktning från sydliga ändpunkten deraf till trakten omkring Sevalla å redan undersökt jernvägslinie emellan denna trakt och Stockholm—Upsala-banan, och till jemförelse härmed anställa okulär besigtning för utrönande, huruvida banan, i syfte att åstadkomma närmare beröring med Norbergs bergslag, lämpligen skulle kunna dragas i vestligt riktning antingen öfver Fors eller annat ställe, samt vidare att låta, der så erfordrades, kontrollera redan verkställda undersökningar, hvilka för densammas framdragande från Stockholm—Upsala-banan mot Westman lan ds bergslager kunde ifrågakomma, samt för östra stambanan emellan Katrineholm och Nässjö; hvarefter Eders Kongl. Maj:t i nådig Skrifvelse af den 28 sistlidne September, med anledning af särskilda underdåniga framställningar dels från komiterade för Westmanlands läns innevånare, och dels från andra vid ett möte i Sundsvall utsedda komiterade, anbefallt Styrelsen att låta fullständigt undersöka den bansträckning, _ som enligt förstnämnda nådiga Bref endast skulle göras till föremål för okulär besigtning, och likaledes fullständigt undersöka eller, i den mån sådant ej före årets slut mcdhunnes, okulärt besigtiga den jernvägslinie från Sala till Avesta med dragning åt Norbergs bergslag, som de i Sundsvall utsedde komiterade förordat, dock så att dessa arheten icke finge hindra afslutandet af förstnämnda undersökningar, för hvilka Styrelsen borde sä fort ske kunde hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet redogöra.

Med underdånig anmälan att samtliga i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref afsedda undersökningsarbeten enligt Styrelsens förordnande pågått under ledning af förre distriktsingeniören vid Statens jernvägsbyggnader E. M. Nordenfelt och numera hunnit afslutas, äfvensom att Styrelsen, för att tydligt åskådliggöra läget af de särskilda jernvägslinier, som undersökningarne omfattat, dels användt den af Topografiska korpsen utgifna karta öfver en del af Stockholms, Upsala och Westmanlands län, som befunnits vara för ändamålet i tillräckligt stor skala, nemligen i en tvåhundra-tusendedel af naturliga storleken, dels ock för de delar af Kopparbergs och Gefieborgs län, öfver hvilka de undersökta linierna framgå, i brist på kartor af lika storlek med förstnämnda låtit tillöka densamma genom utdrag från de tillförlitligaste provinskartor, transporterade i lika skala, får Styrelsen underdånigst öfverlemna, jemte den sålunda upprättade kartan, de på grund af undersökningarne upprättade profiler och öfriga handlingar enligt bilagd förteckning, samt härnedan särskild! redogöra för sådana upplysningar i afseende å de ifrågasätta

\

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 8.

jernvägsliniernas anläggningskostnader, längd och tekniska förhållanden, hvilka de verkställda undersökningarne gifva vid handen och på bedömandet af den ena eller andra liniens företräden kunna inverka.

De undersökta jernvägslinierna från Storvik till Sevalla, och från Storvik till Sala gå "i hvar sina hufvudriktningar öfver Dalelfven vid Avesta, Kr ylbo eller Utsund, af hvilka sistnämnda båda ställen Krylbo ligger helt nära Avesta, hvarjemte eu från Sala utgående linie sammanträffar med de till Sevalla ledande. Härigenom hafva 31 alternativa linier uppstått, som för den enas jemförelse med den andra blifvit till längd och anläggningskostnad beräknade från Sevalla eller Sala såsom utgångspunkt till Storvik såsom gemensam slutpunkt.

Af bilagde tabell Kitt. A., som upptager dessa förhållanden, inlicmtas, att 21 alternativa linier gå till Storvik dels öfver Avesta och Garpenberg, dels öfver Krylbo och Garpenberg och dels öfver Avesta

och Horndal. .

De verkställda undersökningarne ådagalägga, att alla linier, som blifvit dragna öfver Avesta, blifva från 1,035 till 8,382 fot längre, samt i följd häraf och genom de större svårigheter, som för öfvergången af Dalelfven på detta ställe mota, från 516,000 till 722,000 It:dr dyrare, än de som i samma hufvudriktning öfvergå Dalelfven vid Krylbo, äfvensom att liniens sträckning från Krylbo öfver Garpenberg till Storvik blifver i anseende till terrängens beskaffenhet 11,938 fot längre och härigenom i förening med ökade svårigheter vid anläggningen 1,221,000 R:dr dyrare än den luden, som går fram till Storvik öfver Horndal, hvarjemte Garpenbergs-linien, hvad lutnings- och kröknings-förhållanden beträffa!, äfvenledes ställer sig ofördelaktigare än Horndals-linien.

Då ofvannämnda 21 alternativa linier, som beröra dels Avesta och Garpenberg och dels ettdera af dessa bada ställen, sålunda skulle fa större längd och medföra högre anläggningskostnader, samt de af dessa linier, som leda öfver Garpenberg, jemväl erhålla sämre lutnings- och krökningsförhållanden, än de andra i åberopade tabellen upptagna altei nativa linier, finner Styrelse!! för sin del sig icke kunna till utförande förorda något enda af ifrågavarande 21 alternativa linier, hvadan Styrelsen lemna!- desamma utan vidare jemförelse med de andra linierim, desto heldre som Avesta, om donna plats anses vara af särskild stor vigt, alltid skall kunna genom ett sidospår förenas med stambanan för vida mindre kostnad, än hufvudliniens framdragande dit krafvel-.

De återstående alternativa linierim gå, såsom redan är nämndt, öfver Dalelfven antingen vid Krylbo eller vid Utsund, och fortsätta hvar

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

i sin hufvudriktning förbi Horndal till Storvik. Af dessa linie!1 hafva 4 Sevalla och 6 Sala till utgångspunkt.

De tre vestligaste linierna från Sevalla, af Indika, räknadt från vester till öster, den första berör Fors och Lasjö, den andra Muren och den tredje Dufmuren, gå alla öfver Krylbo och förete sinsemellan ej någon betydlig skilnad i våglängd; men anläggningskostnaden för dem är olika så till vida, att den för den första uppgår till 415,000 Ridt1 mera än för den andra, och 537,000 R:dr mera än för den tredje luden.

Den fjerde Sevalla-linien, som vid Knisberg afviker från den tredje och i sin fortsättning berör Brovallen och går öfver Dalelfven vid Utsund, är den kortaste och i afseende å anläggningskostnaden den billigaste af ofvannämnda 4 Sevalla-linier, nemligen 19,393 fot kortare och 810,000 R:dr billigare än den första, 13,232 fot kortare och 395,000 R:dr billigare än deri andra, och 13,621 fot kortare och 273,000 R:dr billigare än den tredje.

Då Sala är nordligare beläget än Sevalla, kan det icke låta sig gorå att framdraga alternativa jernvägslinier från Sala till Storvik i lika stor afvikning åt vester, som Sevalla-linierna erhållit, med mindre än de förra linierna måste föras i en omväg, som gör dem i förhållande till afståndet emellan ändpunkterna längre än Sevalla-linierna.

Fyra af de alternativa linierna från Sala uppkomma derigenom, att en från Sala förbi Bolandet framdragen linie sammanträffar med alla Sevalla-linierna; och gå de båda andra, eller den 5:te och 6:te Salalinien, äfvenledes förbi Bolande! upp till Brovallen, der den femte viker af till I^rylbo och den sjette vid Utsund leder öfver Dalelfven.

Åberopade tabellen upptager hvardera af dessa sex Sala-liniers längd och beräknade anläggningskostnad; och framgår deraf, att första linien Lasjö—Krylbo är 33,960 fot längre och 927,000 R:dr dyrare, andra Union Muren—Krylbo 30,367 fot längre och 727,000 R:dr dyrare, tredje linien Dufmuren—Krylbo 27,157 fot längre och 573,000 R:dr dyrare, femte linien Brovallen—Krylbo 17,007 fot längre och 280,000 R:dr dyrare, fjerde linien Dufmuren—Brovallen—Utsund 13,536 fot längre och 300,000 R:dr dyrare, än sjette linien Bolandet—Brovallen—Utsund, hvilken sistnämnda linie alltså af de undersökta linierna emellan Sala och Storvik är den kortaste och billigaste.

De undersökta jernvägsliniernas kröknings- och lutningsförhållanden finnas för jemförelse för hvarje linie särskild! upptagna i en undersökningshandlingarne bifogad tabell. Det synes deraf, dels att ej någon kurva med mindre radie än 3,000 fot förekommer å någondera af dessa linie!1, och dels att, då linien öfver Garpenberg undantages, hvil-

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami I Afd. 4 Häft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

ken, såsom ofvan är anfördt, har ofördelaktigare lutningsförh ålland en än de öfriga linierim, någon så väsendtlig skilnad i dessa afseenden ej förefinnes de öfriga alternativen emellan, att valet bland dem deraf bör bestämmas.

I sammanhang med ifrågavarande undersökningar har Styrelsen, i anledning af det utaf Eders Kongl. Maj:t dermed åsyftade ändamål, låtit tillse, huruvida från ofvanbeskrifna luder emellan Sevalla eller Sala såsom utgångspunkt och Storvik såsom slutpunkt en bibana skulle kunna anläggas fram till Norbergs grufvefält. liden har icke medgifvit att utreda detta förhållande genom detaljerad undersökning, utan endast medelst okulär besigtning. Det har likväl genom sådan besigtning visat sig, att för detta å kartan särskilt betecknade grufvefält eu lämplig bibana kan anläggas från norra ändan af Norbergs nuvarande jernbana antingen fram till Kry Ib o eller ock ut till Brovallen eller någon plats i närheten till sistnämnda ställe; att bibanan med slutpunkt vid Kry 1 bo, der den sammanträffar med alla de alternativa linjer, som beröra donna punkt, blifver i längd 1% mil, räknadt från Norbergs Kärrgrufva; att den förlängning af bibanan, som erfordras för att leda den ut till Brovallen eller annan närbelägen plats i förening med de alternativa linjer, som härifrån fortsätta öfver Utsund, utgör % mil eller 22,500 fot; samt att eu bibana från Norbergs grufvefält med sydligare läge, utgående från Högfors station å Norbergs nuvarande jernbana och sträckande sig till Lasjö, såsom kartan närmare utvisar, vid jemförelse med ofvan beskrifna bibana icke skulle åt grufvefältet i dess helhet medföra någon afsevärd förminskning i våglängd för den söderut gående trafiken, men deremot gorå en ökning i väg!ängd af VA å IV2 mil för dess trafik åt norr och härigenom blifva mindre ändamålsenlig.

Då eu jernvägslinie från Sevalla eller Sala, såsom utgångspunkt, och Storvik, såsom slutpunkt, med den riktning som de verkställda undersökningarne enligt Eders Kongl. Maj:ts ofvan åberopade nådiga föreskrifter afsett, icke kan befordra samfärdseln med Norbergs grufvefält, äfven om donna jernvägslinie gånge i den undersökta vestligaste riktningen, med mindre än grufvefältet genom bibanan förenades med hufvudlinien; då åt frågan, huruvida en sådan bibana skulle blifva % mil längre eller kortare, icke torde kunna gifvas den vigt, att hufvudliniens riktning deraf bestämmes; och då anläggningskostnaden för de alternativa linierna, som beröra Kry Ib o, blifver minst 273,000 R:dr från Sevalla, eller 280,000 K:dr från Sala, högre än för de åt Utsund ledande linierna, samt all från orterna omkring och norr om Gefle—Dala-banan till södra Sverige genomgående trafik å de förra linierna genom deras

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

minst 13,621 fot från Sevalla, eller 17,007 fot från Sala, större längd Unge draga högre afgift, än motsvarande trafik å de kortare linierim, anser Styrelsen för sin del i underdånighet, ehvad Sevalla eller Sala fastställes såsom utgångspunkt, att den linie, hvilken från ettdera af dessa ställen och vidare förbi Brovallen leder öfver Dalelfven vid Utsund och derifrån öfver Horndal fortsattes till Storvik, eger företräde framför alla de andra undersökta alternativa linierim.

Enligt Eders Kongl. Majt:s nådiga skrifvelse den 25 Maj 1869 har, såsom ofvan omförmäles, det ålegat Styrelsen att, der så erfordrades, låta kontrollera redan förut verkställda undersökningar för norra stambanan i de sträckningar, Indika för densammas framdragande från Stockholm—Upsala-banan mot Westmanlands bergslager kunde ifrågakomma.

Beträffande den ena af nyssnämnda sträckningar, nemligen jernvägslinien från Thureberg på Stockholm—Upsala-banan till Sevalla, får Styrelsen underdånigst erinra, att denna linie utefter hela sin längd blifvit under år 1866 i detalj undersökt särskild! med hänseende till de svårigheter, som mota för öfvergångarne vid Staket, Kalinarsand och Ekolsund och att noggranna jordborrningar dervid egt rum; och som det till sagda undersökning hörande kostnadsförslag för liniens anläggning är upprättad! efter sådana, från vunnen erfarenhet vid stambanebyggnaderna henitade beräkningsgrunder, som varit tillämpade vid alla andra för Statens räkning de sednare åren utförda jernvägsundersökningar, och deruti jemväl upptagits 100,000 B:dr för banmil för anskaffning af rörelsemateriel, anser Styrelsen underdånigst, att den vilkorligtvis anbefallda kontrollen af undersökningsarbetet för Thureberg— Sevalla-linien nu icke erfordras.

Sedan den andra af de bansträckningar, hvarpå Eders Kongl. Maj:ts nyssnämnda nådiga bref hänsyfta!1, nemligen limon emellan städerna Upsala och Sala, under åren 1858 och 1859 blifvit fullständigt undersökt, hafva de då uppgjorda kostnadsberäkningarne varit begagnade för de uppgifter rörande samma linie, som lemnats i sammanhang med redogörelsen för 1866 års undersökningsarbeten med iakttagande deraf; att rörelsematerielen för donna, likasom för de andra linierim, blifvit beräknad till 100,000 R:dr för mil.

För att emellertid undanrödja den anledning till anmärkning mot nyssnämnda uppgifter rörande Upsala—Sala-linien, som skulle kunna härledas derifrån, att kostnaderna för densammas anläggning icke blifvit beräknade efter enahanda grunder, som, på sätt här ofvan omförmäles, tillämpats vid upprättandet af kostnadsförslagen för alla sednare under-

%

20 Kongl. Maj:té Nåd. Proposition N:o 8.

sökta linjer, har Styrelsen låtit omarbeta kostnadsförslaget för linie» Upsala—Sala efter nyssnämnda grunder; och utvisar detta bårhus bilagda förslag ej större skilnad i slutsumman än densammas förhöjning med 18,786 R:dr; men vidare kontroll anser Styrelsen underdånigst icke af någon omständighet påkallad.

Hela längden af linie» från Thureberg till Sevalla utgör 7 mil 29,910 fot, och uppgår beräknade anläggningskostnaden för samma linie till 6,500,000 R:dr.

Upsala—Sala-liniens längd är 5 mil 22,500 fot, för hvilken kostnaden enligt det omarbetade kostnadsförslaget är beräknadt till

4,531,000 R:dr.

Af förenämnda uppgifter rörande linierim Thureberg—Sevalla och Upsala—Sala, sammanförda med Styrelsens här ofvan lemnade redogörelse för de undersökta alternativa linierim med Sevalla eller Sala såsom utgångspunkt och Storvik såsom slutpunkt, inhemtas såväl hela våglängden af som beräknade kostnaden för de ifrågasätta olika nya bansträckningarne, nemligen den ena från Thureberg förbi Sevalla till Storvik och den andra från Upsala förbi Sala till Storvik.

Dessa förhållanden tillika med de olika banornas våglängd emellan centralbangården i Stockholm och Storviks station på Gefle—Dala-banan såsom ändpunkter samt den del deraf, som redan utgör färdig och trafikerad bana, har Styrelse», till lättnad för jemförelse de olika banorna emellan, upptagit i eu särskild tabell, hvilken Styrelse» uderdånigst får bårhus under Ditt. B. bilägga.

Donna tabell gifver vid handen, att den linie från Stockholm, som vid Thureberg afviker åt Sevalla och derifrån i någon af de nu undersökta riktningar ne går till Storvik, är kortare än den linie från Stockholm, som förenar Upsala med Sala och från sistnämnda stad fortsätter i endera af de derifrån till Storvik undersökta linjer; att sagde skilnad i våglängden å kortaste riktningarne utgör 23,962 fot; att längden af ny banbyggnad som erfordras deremot är större för linie» åt Se vall a än för den andra linie», och uppgår å de kortaste riktningarne till 4 mil 8,538 fot mera för linie» åt Sevalla än för linie» åt Sala; att anläggningskostnaden likaledes ställer sig högre för linie» åt Sevalla än för linie» åt Sala, och är i de kortaste riktningarne, som jemväl blifva de billigaste, för linie» åt Sevalla 2,949,000 R:dr dyrare än för linie» åt Sala; och att redan färdig och trafikerad bana har för linie» åt Sevalla eu längd af allenast 1 mil 9,500 fot, eller 67Ao procent af hela denna linie i kortaste riktningen, och för linie» åt Sala en längd

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8. 21

af 6 mil 6,000 fot, eller 31 procent af sistnämnda linie» längd i kortaste riktningen.

Då de olika linierim gå i enahanda hufvudriktning till Storvik från de ställen, till hvilka, såsom Styrelsen här ofvan underdånigst anmärkt, en bibana från Norbergs grufvefält kan anlägga», men afvika från nämnda ställen i hvar sin riktning till Stockholm, blifver skilnad en i våglängd å de olika linierim för samfärdseln emellan sagda grufvefält och Stockholm så stor, som den våglängd, hvarmed, enligt nyssnämnda tabell Ditt. B, limon åt Sala öfverskjuter luden åt Sevalla, och utgör alltså i kortaste riktningarne 23,962 fot.

Såsom en upplysning för jemförelse!! emellan de olika linierim får Styrelsen underdånigst meddela, att, om en bibana från Westerås skulle komma att anlägga» till den blifvande stambanan, på sätt kartan utvisar, får denna bibana, för att mota stambanan vid Sevalla, en längd af omkring 1 mil 24,000 fot, men, för att sammanträffa med sistnämnda bana vid Sala, eu längd af omkring 3 mil 18,000 fot.

Utom ofvannämnda luder för norra stambanans anslutning med Gefle—Dala-banan hafva å åberopade kartan äfven de andra år 1866 för banans fortsättning undersökta luder nu blifvit uppdragna; och bifogas liärhos underdånigst under Ditt. C. eu tabell, som upptager längden å och anläggningskostnaden för sistnämnda lini er jemte uppgifter rörande deras lutnings- och krökningsförhållanden; varande tillika för de tvenne af dessa luder, som leda till Storviks station, sådana uppgifter i tabellen Ditt. B. sammanförda, som deri för de undersökta nya linierim förekomma.

Genom nyssnämnda tabell i denna del visar sig, att våglängden från Stockholm till Storvik är å linien åt Upsala—Gysinge 3 mil 9,300 fot kortare än å linien åt Upsala—Sala—Näs, och 2 mil 21,810 fot kortare än å linien åt Thureberg—Sevalla—Näs, samt sistnämnda linie 23,490 fot kortare än linien åt Upsala—Sala—Näs; att längden af erforderlig ny banbyggnad utgör för linien åt Upsala—Gysinge 3 mil 9,300 fot mindre än för linien åt Upsala—Sala—Näs, och 7 mil 18,310 fot mindre än för linien åt Thureberg—Sevalla—Näs, samt för sistnämnda linie 4 mil 9,010 fot mera är för linien Upsala—Sala—Näs; att beräknade anläggningskostnaden ställer sig för linien åt Upsala—Gysinge

3.316.000 R:dr billigare än för linien åt Upsala—Sala—Näs, och

6.498.000 R:dr billigare än för linien åt Thureberg—Sevalla—Näs, samt för sistnämnda linie 3,182,000 R:dr dyrare än för linien åt Upsala— Sala—Näs; samt att linierim åt Upsala—Gysinge och åt Upsala—Sala— Näs hafva redan färdig och trafikerad bana till en längd af 6 mil 6,000

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

fot, men linien åt Thureberg—Sevalla—Näs endast till eu längd af 1 mil 9,500 fot; hvarjemte ifrågavarande tabell i sill helhet kan i omförmäld a afseende tjena till ledning för jemförelse emellan nyssnämnda tre linjer och de undersökta nya linierim.

För fullständigande af uppgifterna rörande linierim åt Thureberg—Sevalla—Näs och åt Upsala—Sala—Näs, får Styrelsen underdånigst tillägga, att en bibana kan från Norbergs bergslag anläggas ut till Möklinta, i den å kartan utmärkta riktning, hvarigenom samfärdseln med bergslagen å dessa linjer beredes, och att våglängden å bibanan utgör omkring 3% mil beräknad från Norbergs K ärr grufva, och från Möklinta till Stockholm å linien förbi Se vall a 13 mil 14,000 fot, och å linien förbi Sala 14 mil 1,500 fot.

Hvad slutligen angår den kontroll å redan verkställda undersökningar å östra stambanan, hvilken Eders Kongl. Maj:t i ofvan åberopade nådiga skrifvelse af den 25 i sistlidne Maj anbefallt Styrelsen att, der så erfordrades, låta verkställa, får Styrelsen underdånigst erinra, att ifrågavarande stambana redan blifvit till sin hufvudriktning emellan ändpunkterna Nässjö och Katrineholm vid 1862—1863 årens riksdag bestämd, och att någon ny riktning för donna bana ej sedermera blifvit ifrågasatt; och emedan kostnadsförslaget för sagda banas anläggning är upprättad! efter grunder, som för de andra samtidigt undersökta stambanor, hvilka redan äro färdiga, visat sig fullt tillförlitliga, samt det för året till undersökningar beviljade anslag icke lemna! tillgång till bestridande af de kostnader, som erfordras för förnyade undersökningar å donna nära 15 mil långa handel för åstadkommande af sådana förbättringar i liniens plan och profil, som måste föregå angläggningens utförande, har Styrelsen underdånigst ansett annan åtgärd beträffande samma handel nu icke kunna vidtagas, än att kostnaden för anskaffning af rörelsemateriel enligt sednare årens bestämmelser i kostnadsförslaget upptagits till 100,000 R:dr för b anm il, hvarigenom detsamma^ slutsumma blifvit förökad från 10,609,487 R:dr till i jemn t tal 11,360,000 R:dr.

Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåte

Carl Gr. Beijer.

Rudolf Cronstedt.

Stockholm den 12 Januari 1870.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Litt. A.

23 Tabell

upptagande år 1869 undersökta jernvägslinier för Norra Stambanans fortsättning.

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Jernvägsliniernas riktning.

År 1869 undersökta jernvägslinier emellan Sevalla och Storvik.

Stockholm, Thureberg, Se valla, Fors, Lasjö, Vansjö, Krylbo, Horndal, Storvik .........

» » » Ängsholm, Muren » » » » .........

» » » » Dufmuren, Knisberg » » » .........

» » » » » » Utsund » » .........

År 1869 undersökta jernväg slinier emellan Sala och Storvik.

\

Stockholm, Upsala, Sala, Lasjö, Vansjö, Krylbo, Horndal, Storvik...................................

» » » Myren, » » » » ...................................

» » u Dufmuren, Knisberg » » » ...................................

» » » » » Utsund » » ....................................

» » » Bolandet, Brovallen, Krylbo » » ....................................

» » » » » Utsund » » ...................................

År 1866 undersökta jernväg slinier.

Stockholm, Upsala, Gysinge, Storvik.......................................................................................

» » Sala, Näs, Storvik....................................................................................

» Thureberg, Sevalla, Sala, Näs, Storvik...................................................................

Anmärkning. Kostnaden för bandelen Upsala—Sala är upptagen enligt det ar 1869 omarbetade kostnadsförslaget.

Kongl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 8.

25 Litt. B.

It di till Hiksd. Prof. 1&70. 1 Sand. i Afd. / Haft.

Jemiorelsetabell emellan undersökta jernvägslinier från Upsala till Gefle —Dala-jernvägen.

Litt. C.

jUpsala—Dannemora—Gefle ............... i

[Upsala—Galle direkta vägen öfver Tierp j

[Upsala—Yattholma— Söderfors — Mar- j

| gretehill.................................... [

med brantaste lutning 1:100.

[Upsala—Yattholma — Söderfors — Mar- j

[ gretehill.................................... [

med brantaste lutning 1 : 200.

[Upsala—Gysinge—Storvik..................j

i med brantaste lutning 11100.

[Upsala—Gysinge—Storvik..................j

med brantaste lutning 1 : 200.

[Upsala—Sala—Storvik ..................... j

[Upsala—Sala..........

[Sala—Näs—Storvik .

[Thureberg—Sevalla. [Sevalla—Sala .......

beräknad efter det 1869: omarbetade förslag.

beräknad efter det 1869! omarbetade förslag.

Hörer till Kongl. Majds Nåd. Prop., 1870, N:o 8.