angående landt- försvarets ordnande

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:a 11.

1 N:o 11.

Ank. till Eiksd. Kansli d, 30 Jan. 1871, kl. 1 e. m.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets ordnande; Gifven Stockholms Slott den SO Januari 1811.

Efter hos Kongl. Maj:t genom Chefen för Landtförsvars-departementet den 13 Oktober sistlidet år gjord framställning om behofvet att utan dröjsmål bringa Rikets försvars väsende till lands i ett mera tillfredsställande och för framtiden betryggande skick, än det för närvarande företer, faun Kong]. Maj:t godt åt bemälde departementschef uppdraga att utarbeta fullständigt förslag till landtförsvarets ordnande, på följande grunder, nemligen:

”Svenska armén skall bestå af stam, innefattande befäl och trupp, samt af beväring

”stammen skall utgöras af vår värfvade och indelta armé”;

”den för sjöförsvaret obehöflig^ del af båtsmanshåll et öfverflyttas till landtförsvaret, för förstärkande af dess stamtrupper”;

”Marin-regementet öfverföres till landtförsvaret, der det efter omständigheterna och efter fordringarna af den organisation, som kan blifva antagen, reduceras eller indrages, hvarigenom äfven bör beredas medel till bestridande af åtskilliga med reorganisationen af landtförsvaret förenade kostnader”;

”beväringsinrättningen, grundad på allmän värnepligt utan rätt till lega eller friköpning, gifves en fastare organisation och större utveckling, hvarjemte manskapet meddelas en, så långt våra förhållanden och tillgångar medgifva, efter lord ringar ne på disciplin och krigsduglighet lämpad öfning”;

”ur beväringen danas befäl till förstärkning af infanteriets fasta kadrer”;

Bill. till Riksd. PrOt. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Raft.

2 Korist. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11

”åt de särskilda vapenslagen gifves en, med fästadt afseende å så val militära som ekonomiska förhållanden, lämplig organisation”;

”Generalstaben omorganiseras i syfte att blifva en fristående korps”; ”förutom de vanliga vapenöfningarne, höra för alla vapenslag gemensamma höst-fålttjenstöfningar hvart eller hvartannat år anordnas”;

”organisationen af sjukvården och intendenturen samt försvaret af Gotland utvecklas på ett efter våra förhållanden lämpadt sätt”;

”hvarjemte löneregleringen för indelta arméns befäl bör syfta derhän, att lönerna utgå i kontant och till lika belopp inom lika grader af armén”.

Det af Chefen för Landtförsvars-departementet till följd häraf afgifua och uti bifogade underdåniga memorial innefattade förslag till landtförsvarets ordnande har Kongl. Maj:t i nådigt öfvervägande tagit; och vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse dermed, nu föreslå Riksdagen:

1 afseende å beväringsinrätininyen och landstormen:

Att hilagda, af Kongl. Maj:t för Dess del godkända förslag till Kungörelse, angående den allmänna värnepligten, måtte af Riksdagen antagas; viljande Kongl. Maj:t framdeles, när organisationsfrågan rörande värnepligten blifvit af Riksdagen afgjord, taga i öfvervägande de förändringar, som af berörda organisation kunna påkallas i Kongl. Förordningen den 9 Februari 1861, angående den allmänna beväringens mönstringar och möten.

Angående Infanteriet:

Att

från båtsinanshållet må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsrnanskompanier............ . . .

2 Hallands dito . -............

1 Westergötlands dito ..............

1 Östergötlands dito ..............

af 1 :sta Bohusläns dito ..............

„ Södra Möre härads dito ..............

samt af Blekinge dito ..............

tillhopa

662 man.

))

))

))

V

n

))

2,322 man.

Att rust- och rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldat- rotehållarne numera åtnjuta;

Att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar af Örebro län belägna 1017/8 mantal, Indika blifvit från dem förut,

3 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

mot frihet från ordinarie rotering, åliggande tjenstbarheter till Bylta svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra, med rotehållarne medgifven rätt till fritt aftal med soldaten angående dennes löneförmåner;

Att ett regemente, under benämning: Wester-Norrlcmds regemente, må i Wester-Norrland bildas genom 550 båtsmansrotar af de fyra Norrlandskompanier, Indika föreslagits att till landtförsvaret öfverflyttas, samt i öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya regementet af 450 rotar;

Att i Halland må bildas en korps, med benämning: Hallands fältjägarekorps, medelst till öfverflyttning från sjö- till landtförsvaret föreslagna tvänne i Halland förlagda båtsmanskompanier om tillhopa 364 man, samt i öfrigt genom uppsättning af kontant Monad stamtrupp 136 man;

Att ett regemente, under benämning: Blekinge regemente, må bildas genom öfverflyttande från Kalmare regemente af 85 inom Konga härad af Kronobergs län förlagda rotar, samt i öfrigt medelst från Södra Möre härads och Blekinge båtsmanskompanier till landtförsvaret öfverflyttade 915 man;

Att en reglering af samtliga indelta infanteri-regementens och korpsers nummerstyrka och förläggningsområden, i syfte att hvarje regemente må erhålla en nummer styrka af 1,000 och hvarje korps en nummerstyrka af 500 man, måtte ske, på sätt bilagan iX:o 2 vid departementschefens memorial närmare utvisar;

Att 1,892 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarekorps redan vakanta 99, måtte, i mån af inträffad ledighet, få tillsvidare hållas otillsatta, mot vakansafgifter, som höra inlevereras till Arméförvaltningen, för att till indelta arméns aflönande, i öfverensstämmelse med nedan framställda förslag, användas;

Att, till kompletterande af Norrbottens, Westerbottens och Hallands fältjägarekorpsers samt Norra och Södra Skånska infanteri-regementenas nummerstyrka, en kontant Monad truppstyrka af tillsammans 300 man må för kronans räkning uppsättas;

Att, i sammanhang med beslutet om de i föregående punktör framställda förslag till reglering af indelta infanteriet och dess nummerstyrka, må beviljas dels 33,000 riksdaler till det kontant aflönade manskapets aflöning, dels 50,974 riksdaler 80 öre till underhåll af samma manskaps beklädnads-, remtygs-, utrednings- m. fl. persedlar; men då samma anslag icke till hela sitt belopp blifva under år 1872 behöfliga, hafva endast de för samma år beräknade summor, utgörande för manskapets aflöning 18,040 riksdaler och för materielens underhåll tillhopa

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

48,275 riksdaler 20 öre, blifvit i förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvud titel upptagna;

Att kompanibefälets antal vid hvarje stångbataljon må bestämmas till 20 officerare och 20 underofficerare;

Att, på grund af hvad bär nedan i fråga om aftöningsväsendet vid indelta armén förekommer om kompani- och sqvadrons-chefsbefattningars tillsättande endast genom kommendering, kompaniofficers-graderna hädanefter måtte utgöras af kaptens,

löjtnants, l:ste och 2:dre, underlöjtnants,

och att benämningen 2:dre kapten således för framtiden må komma att upphöra;

Att de indelta regementen, hvilkas kompanibefäl redan består af 36 officerare, må hvardera erhålla en tillökning af två kaptener, två 2:dre löjtnanter och fyra sergeanter;

Att alla öfriga regementen må erhålla lika antal kompanibefäl inom de olika graderna, som de nämnda, och korpserna hälften af detta antal;

Att kompani-underofficerare vid regemente må bestå af 8 fanjunkare, 12 förste sergeanter, 12 andre sergeanter och 8 furirer, samt vid en korps hälften al detta antal;

Att, för hvarje stamkompani, korporalernas likasom vice korporalernas antal bestämmes till 9, och att af de förra tron ne på hvarje kompani benämnas förste korporaler:

Att de korpser, som sakna pastor och väbel, blifva dermed försedda;

Att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen samt Hallands fältjägarekorps må erhålla samma antal befäl inom hvarje grad, äfvensom samma antal civile tjensteman, som öfriga indelta regementen och korpser;

Att befälsplatserna vid de nybildade korpserna, såsom ock de nya platserna vid öfriga regementen och korpser, må tillsättas 1872—1874, samt att, såsom följd häraf, hela den erforderliga tillökningssumman 630,290 riksdaler måtte af Riksdagen beviljas; varande endast det redan år 1872 behöfliga beloppet 208,910 riksdaler upptaget i förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens fjerde hufvudtitel.

Hvad sedan angår värf veide infanteriet:

Att Wermlands fältjägare-regemente må förändras till en korps och, formerad på en bataljon af fyra kompanier med en sammanlagd nummerstyrka af 500 man, organiseras lika med de indelta korpserna;

Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 11. 5

Att flottans Marin-regemente må från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas och att i sammanhang dermed de för nämnda regemente nu utgående anslag, utgörande, enligt senast meddelade uppgift, tillhopa 248,228 R:dr 42 öre, må till statsverket indragas, mot det att Riksdagen i stället anvisar nödiga medel under fjerde hufvudtiteln, till bestridande af de kostnader, hvartill artilleriets förändrade organisation föranleder, enligt det förslag, som här nedan kommer att framställas;

Att reduktionen af Wermlands fältjägare-regemente, äfvensom öfverflytts ningen till landtförsvaret af Marin-regementet, må med 1872 års ingång taga sin början;

Att befäl och underbefäl med vederlikar vid Wermlands fältjägare-regemente, hvilka, till följd af nu föreslagna reduktionsåtgärd, blifva öfvertaliga, må, så vidt de icke varda till andra regementen eller korpser transporterade, uppföras å allmänna indragningsstaten, med rättighet att, intilldess de kunna blifva till andra allmänna befattningar förflyttade, en mot sina nu innehafvande aflöningsförmåner svarande pension uppbära ; dock emot skyldighet att vid Fältjägarekorpsen tjenstgöra under de årliga vapenöfningarne, äfvensom att i händelse af mobilisering tjenstgöra hvar helst sådant pakallas, intilldess full pensionsålder är uppnådd, efter hvilken tid de endast underkastas tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension; och

Att ofvannämnda bestämmelser må i tillämpliga delar äfven för Marinregemente ts öfvertaliga personal, efter regementets öfverflyttning till landtförsvaret, lända till efterrättelse, med iakttagande att regementets befäl och underbefäl, som icke lämpligen torde kunna påräknas till tjenstgöring vid ett artilleri-regemente, i stället bära förpligta^ tjenstgöra vid det infanteri-regemente, der sådan tjenstgöring kan påkallas.

Angående Kavalleriet:

Att sqvadrons-officers-graderna hädanefter måtte utgöras åt ryttmästare!?,

löjtnants, 1 :ste och 2:dre, underlöjtnants,

och att benämningen 2:dre ryttmästare således för framtiden må komma att upphöra;

Att officerarnes antal vid Jemtlands hästjägarekorps ma ökas med en ryttmästare, en 2:dre löjtnant och en underlöjtnant;

6 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att ett nummer vid hvardera sqvadronen af nyssnämnda korps må anslås till underhåll af l:ste trumpetare;

Att regements-stallmästare må af Kongl. Maj:t utnämnas uppå chefens förslag, och tillförsäkras att efter 10 års tjenstgöring såsom ordinarie regements-stallmästare undfå löneförhöjning med 50 procent af den i stat uppförda egentliga lönen, samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring erhålla ytterligare förhöjning med lika procent af samma lön, äfvensom att efter uppnådd pensionsålder undfå, derest han tillhör indelta arméen, 1,000 riksdaler, men, om lian tillhör den värfvade, 1,500 riksdaler i årlig pension: — varande dock några medel till otvanberörda löneförhöjningar icke i staten beräknade, utan kommer behofvet deraf, i den män det uppstår, att hos Riksdagen anmälas;

Att regementspastor må anställas vid Husar-regementet Konung (jarl XV;

Att vid nämnda regemente äfven må anställas eu regements-sadelmakare och eu sadelbomssltärare;

Att regementstrumpetare- och stockmakare-beställningarne vid berörda husar-regemente må indragas;

Att utaf de vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung (jarl XV å stat uppförde inalles 14 trumpetare med underofficers aflöning 4 vid det förra och ti vid det senare regementet må till trumpetare i nummer, samt 4 vid det förra regementet till ryttare i nummer förändras ;

Att en ryttmästare och två löjtnanter på hvarje bataljon och eu löjtnant vid Jemtlands hästjägare-korps må ega rättighet att, efter minst 10 års tjenstgöring vid vapnet, ingå på half sold, i enlighet med de grunder, här nedan för öfverflyttning till half sold föreslås, med skyldighet att på egen häst tjenstgöra under de årliga befäls- och regementsmötena, eller då mobilisering af armén eller större delen deraf eger rum;

Att vid hvarje sqvadron må årligen, bland det afgående manskapet, utses två man, hvilka förbinda sig att, mot en årlig lön, qvarstå uti rullarna i fem år, med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller då Kong]. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf;

Att årliga lönen för dessa reserv-kavallerister måtte bestämmas till 15 riksdaler per man; och

Att, i sammanhang med beslutet om sjelfva organisationen, äfven måtte beviljas den derför erforderliga årliga anslagssumma, att i män af behof utgå, och hvilken anslagssumma efter organisationens genomförande utgör 31,600 riksdaler: varande det, enligt gjord beräkning, för år 1872 behötliga beloppet, 8,910 riksdaler, upptaget i förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Angående Artilleriet:

Att den artilleristyrka, som afses att åtfölja den aktiva armén och som måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka, må, genom uppsättning af fem nya batterier, hvardera med sex kanoner, upp-* bringas till 180 kanoner;

Att ett reserv-artilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande förluster, må bildas;

Att, utöfver redan befintliga inalles fem fastnings-kompanier, ett sjette sådant kompani må uppsättas, för att å Waxholrns fästning förläggas;

Att de tre artilleri-regementena må hvartdera organiseras på tio fältbatteri- om sex kanoner, samt Svea och Göta artilleri-regementen derjemte erhålla hvartdera tre fästningskompanier;

Att antalet kaptener vid hvarje fältbatteri må bestämmas till två;

Att af artilleriets fältbatterier, 30 till antalet, två skola organiseras såsom fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri;

Att reserv-artilleriet, tillhopa 9 batterier, må fördelas till lika antal på hvarje artilleri-regemente;

Att följande tillökning af befäl och trupp må å stat uppföras:

Vid Svea Artilleri-regemente:

Ofverste-löjtnaut...... 1.

Kaptener.......... 3, deraf 1 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter......... 9.

Styckjunkare........ 9.

Sergeanter......... 14.

Batteritrumpetare...... 4.

Bete konstaplar ...... 10.

2:dre d:o ...... 20.

Afdelningstrumpetare ... 2.

Artillerister.........141;

hvarjemte 5 kaptener i regementet må uppföras till yngre kaptens lön.

Vid Göta Artilleri-regemente:

Öfverste-löjtnant...... 1.

Kaptener.......... 2, deråt 1 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter...... 9.

Styckjunkare........ 8.

Sergeanter......... 15.

8 Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Batteritrumpetare ..... 4.

l:ste konstaplar...... 13.

2:dre d:o ...... 19.

A idel ningstr utn peta re ... 9.

Artillerister.........188;

hvarjemte 5 kaptener i regementet må tilldelas yngre kaptens lön. Vid Wendes Artilleri-regemente:

Öfverste-löjtnant...... 1 ■

Major............ 1 •

Kaptener.......... 9, deraf 3 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter......... 10.

Underlöjtnant........ 1

Styckjunkare........ 10.

Sergeanter......... 12.

Batteritrumpetare...... 6.

l:ste konstaplar...... 16.

2:dre d:o ...... 26.

Afdelningstrumpetare ... 14.

Artillerister......... 228;

hvarjemte 2 kaptener i regementet må uppföras till yngre kaptens lön.

Att deremot följande beställningar må kunna indragas:

Vid Svea Artilleri-regemente:

Major............ 1-

Underlöjtnanter....... 3.

Stabstrumpetare...... 2.

Aid Göta Artilleri-regemente:

Major............ 1-

Underlöjtnanter....... 3.

Stabstrumpetare...... • 2.

Vid Wendes Artilleri-regemente:

Stabstrumpetare...... 1 •

Att de nuvarande tygstatskompanierna må såsom sådana upphöra och deras nuvarande personal jemte Marin-regementets beräknas såsom tillgång vid de nya batteriernas uppsättning;

Att 3 kaptener, 6 löjtnanter och 3 styckjunkare vid hvarje artilleri-regemente må kunna på half sold öfverflyttas enligt de grunder, som här nedan skola framställas;

Kong!,. Maj.is Nåd. Proposition, N:o 11. 9

Ätt vid de tve artilleri-regementena må årligen bland konstaplar, trumpetare och artillerister, som uttjent sin kapitulation, utses tillsammans 84 man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i rullorna i 6 år, med tjänstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller då Kong!. Maj:t finner nödigt uppbåda en eller flera beväringsklasser eller delar deraf;

Att årliga lönen för detta reserv-manskap må bestämmas till 20 riksdaler för 1 :ste konstapel och 15 riksdaler för 2:dre konstapel, afdelningstrumpetare och artillerist;

Att hvarje åkande batteri må erhålla 20 och hvarje fotbatteri 10 hästar, hvarigenom ej allenast antalet af artilleriets nuvarande egna hästar kommer att ökas med 208, utan äfven, och till följd jemväl af de ridande batteriernas föreslagna förändring till åkande, den legning af hästar, som nu årligen eger rum för batteriernas i Landskrona exercis, icke mera blifver behöflig; samt

Att, i sammanhang med beslutet om artilleriets organisation, måtte beviljas de för densammas genomförande erforderliga medel, utgörande: för personal och hästar årligen 473,278 R:dr 92 öre, att i mån af behof utgå, och för materiel 1,102,743 R:dr; — varande i förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel upptaget dels den för år 1872 belöpande kostnaden för personal och hästar, dels ock hela den för materiel en beräknade kostnadssumma

Angående Ingeniör-väsendet.

Att ett värfvadt kompani, benämndt ”Fältsignal-kompanief, och bestående af 4 officerare, 4 underofficerare och 120 man korporaler, spel, handtverkare och soldater, må uppsättas, samt att kompaniet erhåller 10 egna hästar;

Att likaledes genom värfning må uppsättas en bataljon sappörer af 360 man korporaler, spel, handtverkare och soldater jemte erforderligt befäl;

Att befälspersonalen vid Fortifikationsstaben och ingeniörtrupperna må förökas med:

för Fältsignal-kompaniet:

I Kapten af första klass,

1 Löjtnant af första klass,

Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afä. 5 Höft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 11.

1 Löjtnant af andra klass,

1 Underlöjtnant,

1 Fanjunkare,

2 Sergeanter af första klass och 1 Sergeant af andra klass;

för Sappör-bataljonm:

1 Major,

3 Kaptener af första klass,

1 Kapten af andra klass,

3 Löjtnanter af första klass,

4 Löjtnanter af andra klass,

3 Underlöjtnanter,

3 Fanjunkare,

4 Sergeanter af första klass och 6 Sergeanter af andra klass;

för Fortifikatiomstaben och Pontonier-bataljonm:

3 Kaptener af första klass,

1 Löjtnant af första klass,

1 Löjtnant af andra klass,

2 Fanjunkare,

3 Sergeanter af första klass och

6 Sergeanter af andra klass;

Att Civilstaten må förökas med:

1 Auditör vid Pontonier-bataljonen, tillika Sekreterare vid Fortifikationen,

I Auditör vid Sappör-bataljonen, tillika Fästningsauditör å Carlsborg,

1 Kassör och Förrådsförvaltare, med lön i första klass samt

1 Regementspastor;

Att deremot af Fortifikationens nuvarande civilpersonal må indragas:

Sekreteraren och Kanslisten,

1 Förrådsförvaltare af andra klass, samt

vid nuvarande innehafvarens afgång eller förflyttning till annan befattning inom Fortifikationen,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

liegementsskrifvaren, hvarefter reg ementsskrifvaregöromålen kunna af auditören vid Pontonier-bataljonen öfvertagas;

Att lönerna för bär upptagna nya beställningar må inom de olika graderna utgå i enlighet med den föreslagna normalstaten för värfvade armén;

Att vid hvarje af ingeniör-truppernas kompanier må årligen bland det afgående manskapet utses två man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i rullorna under fem år, med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller då Kongl. Näjd finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf;

Att årliga lönen för detta reserv-manskap må bestämmas till 15 riksdaler per man;

Att Pontonier-bataljonen må erhålla 20 egna hästar;

Att, för Sappör-bataljonen, anslaget till ingeniörtruppernas praktiska öfningar må med 3,000 Riksdaler förhöjas;

Att bär föreslagna organisation må, för fältsignal-kompaniet, taga sin början redan under år 1871 samt för (ifrigt vidare fortgå under åren '1872-1877; samt

Att, i sammanhang med beslutet om fortifikationstruppernas organisation, äfven måtte beviljas de derför erforderliga medel, nemligen för personal och hästar årligen, att i man af behof utgå, och, efter organisationens genomförande, uppgående till 259,758 Riksdaler 7 öre, samt för krigsbrygge-ekipagerna, fältsignalmaterielen och kasernbyggnaden 200,000 riksdaler: — varande i förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel upptaget, ej allenast de för personal och hästar under åren 1871 och 1872 erforderliga belopp af tillhopa 133,847 riksdaler 10 öre, utan ock hela den för krigsbryggematerielen, fältsignalmaterielen och kasernbyggnaden beräknade summa af 200,000 riksdaler.

Angående Halfsoldsbefäl.

Att vid Kavalleriet och Artilleriet på stat anställd officer eller underofficer må, efter minst tio års tjenstgöring, kunna af Kongl. Näjd, på derom gjord anmälan, förflyttas på halfsold;

Att halfsoldsbefäl i allmänhet under fredstid fritages från annan tjenstgöring än de årliga befäls-, regemente- och beväringsmötena vid indelta kavalleriet och motsvarande öfningar vid det värfvade kavalleriet äfvensom artilleriet, men deremot i krigstid, samt när

12 Kong!,. Mapis Nåd. Proposition, ,Y;o 11.

Kongl. Maj: t finner godt uppbåda större eller mindre de! af be vänligen, vara underkastad samma tjenstgöring som det ordinarie befälet;

Att på half sold ställd officer bibehåller tur och befordringsrätt vid regemente eller korps;

Att halfsoldsbefäl, efter uppnådd pensionsålder, vid afskedstagande erhåller den för graden bestämda pension ur Arméns pensionskassa, så vida stadgade inbetalningar till nämnda kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet annorlunda ordnas, den pension, som i sammanhang dermed kan komma att bestämmas; och

Att aflöningen för till half sold Överflyttad! befäl må bestämmas:

för Kapten eller Ryttmästare — 800 riksdaler lön och 200 riksdaler tjenstgöringspenningar,

„ Löjtnant — 350 riksdaler lön och 150 riksdaler tjenstgöringspenningar,

„ Styckjunkare — 300 riksdaler lön och 100 riksdaler tjenstgöringspenningar ;

dock att tjenstgöringspenningar icke må utgå till dem, som af eu eller annan anledning icke bevista föreskrifna vapenöfningar.

Angående Civilstaten.

Att regementsskrifvare- och auditörs-tjensterna vid hvarje regemente och korps må, i man af inträffande ledigheter, förenas till en tjenst under benämning: Auditör, dock med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i afseende å dessa tjenstebefattningar vidtaga de förändrade anordningar, hvartill det förslag till nytt Fältförvaltnings-reglemente, som från den för utarbetande af sådant förslag nedsalta komité är att förvänta, möjligen kan komma att föranleda;

Att mönsterskrifvare-befattningarne, i man af nuvarande innehafvares afgång, helt och hållet indragas; samt

Att bataljonspredikants-beställningar, der sådana finnas, jemväl må i samma ordning indragas.

Angående Generalitetet och Generalstaben.

Att Generalitetet må på stat utgöras af 3 Armé-korps-chefer, i Chef för Generalstaben, 1 General-BAlhögmästare, 1 Inspektör för Kavalleriet och 1 Chef för Fortifikationen, samt att för hvar och en af dessa sju generals-personer lönen bestämmes till 9,000 riksdaler, med rättighet tillika för dem att vid embetsresor erhålla för sjelfva resekostnaden godtgörelse enligt gällande författningar;

18 Kong!,. Majits Nåd. Proposition, N:o 1.1.

Att Generalstaben må utgöra en fristående kår, med egen lönestat;

Att Topografiska korpsen må helt och hållet uppgå uti och förenas med Generalstaben;

Att Generalstabens officerspersonal må, förutom Chefen, bestå af 1 Öfverste, 2 Öfverste-löjtnanter, 10 Majorer, 16 Kaptener och 10 Löjtnanter;

Att för de geodetiska arbetena en Professor må finnas vid Generalstaben anställd; samt

Att Generalstabens aftönings- och öfriga utgiftsstat må bestämmas i enlighet med bil. N:o lo vid departementschefens memorial: — varande förslaget om Generalitet^, med afseende å dess samband med det om Generalstaben, bär framstäldt endast under förutsättning och vilkor af jemväl det senares antagande —- samt

Att, då för denna organisation i sin helhet erfordras, utöfver redan befintliga anslag, ytterligare ett belopp åt 97,570 Riksdaler årligen, detta måtte beviljas, att i män af behof utgå: — varande till organisationens påbörjande redan år 1872, uti förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvud titel, häraf äskad t en summa af

15,000 riksdaler.

Angående Krig sbildning en.

a) Vapenöfningarne.

Att, hvad angår indelta kavalleriet, följande årliga vapenöfning»!' för detsamma må bestämmas, nemligen:

Befälsmöte i 20 dagar med allt befäl, volontärer och trumpetare, samt dessutom ryttare till det antal, att nummerstyrkan uppgår till 12 man per sqvadron;

Exereissqvadron, på sätt hittills egt ruin, i 90 dagar med 60 man per bataljon, hvarvid manskap och hästar få efter behof ombytas och i afseende hvarå för (ifrigt bör såsom regel antagas, att rekryt och remont skola inställas till tvänne på hvarandra följande exercissqvadroner; samt Regementsmöte i 26 dagar;

in- och utryckningsdagarne öfver allt oberäknade;

Att, beträffande beväringsmanskapet, hvarje klass af de till infanteriet hörande värnepligtige må inkallas: första året till 42 dagars rekrytmöte;

andra året till 20 dagars möte, dels för rekrytbildningens fullbordande, dels ock för samöfning med stammen; samt

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

tredje året likaledes till 20 dagars möte under fullkomligt införlifvande med stammen;

kommande dessa begge senare års möten, till följd af förberörda med desamma afsedda ändamål, att utgöras antingen å regementets mötesplats, eller med hela eller någon del af styrkan annorstädes, dit regementet kan kallas till öfning;

Ätt värnepligtig af specialvapnen må inkallas:

första året, om han tillhör artilleriet eller fortifikationen, till 52 dagars öfning och, om han tillhör kavalleriet, till 60 dagars; samt andra året till 30 dagars' öfning; och Att, i sammanhang med beslutet om förestående förslag rörande indelta arméns och allmänna beväringens vapenömingar, äfven måtte beviljas de derför erforderliga, i departementschefens memorial angifna årliga anslagssummor, att i män af behof utgå: — varande de för år 1872 nödiga belopp, utgörande för stammen 206,824 R:dr 90 öre och för beväringen 725,825 R:dr 10 öre, i hvilken sistnämnda summa äfven inbegripa hvad för underhåll af manskapets materiel erfordras, upptagna i förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel.

b) Skolorna.

Att nedannänmde, vid Krigsskolan med löner på stat enligt fullmakter anställde lärare och tjensteman måtte, i man som de blifva för skolan obehöflige och från sina befattningar afgå, få öfverftyttas på allmänna indragningsstaten, till åtnjutande under sin öfriga lifstid af mot innehafvande löner svarande pensioner med nedanstående belopp, nemligen:

Läraren i svenska språket, logik och ämnesskrifning

med........................... R:dr 3,000,

Läraren i historia och geografi med.......... „ 3,000,

Läraren i syntetisk och analytisk mathematik med „ 3,000,

Läraren i tyska språket med.............. „ 1,800,

Förste läraren i ridning med.............. „ 825,

samt nuvarande t. f. kamererare» med........ „ 2,000,

de två sistnämnde endast, så framt de ej kunna, vid skolans förestående förändrade organisation, derstädes erhålla fortfarande anställning; och

Att följande lärare åter måtte jemväl tilldelas pension å allmänna indragningsstaten, dock endast med halfva beloppet af innehafvande löner, nemligen:

15 Kongl. Maj.i-s Nåd. Proposition, N:o 11.

Begge lärarne i franska språket, hvardera med 750 R:dr, tillhopa ........................... R:dr 1,500: —

samt andre läraren i matematik och mekanik med „ 600: —

åtgörande dessa och de i nästföregående punkt föreslagna pensioner ett sammanlagdt belopp af 15,725 R:dr.

Angående Intendentur-väsendet.

Att vid hvarje regemente eller korps af indelta armén må anställas eu tjensteman, benämnd Regements-intendent. hvilken skall åligga att handhafva de till intendenturen vid samma regemente eller korps hörande göromål;

Att dessutom vid hvarje indelt infanteri-regemente eller korps anställes en förrådsförvaltare och eu vaktmästare, men vid de indelta kavalleri-regementena endast en vaktmästare; och

Att aflöningen för donna personal, på sätt i afseende å de vid indelta armén nu anställde regements-kommissarier och vaktmästare eger rum, må utgå af vapenöfningsanslaget samt af Kongl. Näjd, uppå Arméförvaltningens förslag, till beloppet bestämmas.

Angående Trosshästars anskaffning.

Att hvarje kommun inom riket, såväl städs- som lands-, må förklaras skyldig att, mot kontant ersättning från statsverket, vid inträffande krig genast anskaffa och på ort inom länet, som af Kongl. Maj ds Befall” ningshafvande, i enlighet med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes, tillhandahålla det antal hästar, för hvithet kommunen kan få sig ålagdt ansvara;

Att grunden för beräknandet af det antal hästar, hvarje kommun har att tillhandahålla, skall utgöras af taxeringsvärdet för inom kommunen befintlig fast egendom;

Att en mönstringsgill häst tillhandahålles för hvarje fullt 200,000-tal af kommunens sammanlagda fastighetstaxeringsvärde;

Att kommun, hvars fastighets-taxeringsvärde öfverstiger ett eller flera jemna 200,000-tal, skall, derest öfverskottet utgör mer än 100,000, jemväl för sådant öfverskott aflemna en häst; hvaremot, om det Överskjutande beloppet icke uppgår till mer än 100,000 R:dr, kommunen är från tillhandahållande af häst för detta belopp fri;

Att kommun, der sammanlagda fastighets-taxeringsvärdet öfverstiger 100,000 R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke uppgår till fullt 200,000 R:dr, likväl aflemna en häst; men att kommun, hvars taxeringsvärde

16 Kongli Maj ds Nåd. Proposition, N:o 11.

icke uppgår till mer än 100,000 R:dr, skall från skyldigheten att tillhandahålla häst vara helt och hållet befriad;

Att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och hålla minst 4 fot 6 tum bakom sadeln samt vara försedd med grimma, täcke af ylle, ryktdon, en särskild omgång hästskor samt foder för tre dygn;

Att längder öfver det hästantal, som på sådant sätt kan inom vederbörande regementens och korpsers förläggningsområden påräknas, upprättas fögderivis och genom landshöfdinge-embetena tillställas vederbörande regements- och korps-chefer, samt hvart tionde år förnyas;

Att hästarne skola sist tre månader efter deras aflemnande vederbörande kommuner med kontant af statsverket ersättas efter det pris, som vid markegångssättning inom hvarje distrikt blifvit bestämdt;

Att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under samma krig kunna någon kommun åläggas;

Att statsverket till de mottagna hästarne har full eganderätt; och

Att, om genom sådan hästleverans förlust skulle någon kommun tillskyndas, derigenom att de levererade hästarne betingat högre pris än markegångstaxan för sådan häst bestämmer, donna förlust skall, i likhet med ^ hvarje annan kommunens gemensamma utgift, mellan kommunens alla skattskyldige, efter den inom kommunen gällande beskattningsgrund, fördelas.

Angående Extra Rote,ringen.

Att den extra rotering nu underkastade jorden, som har sig ålagdt att vid utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap, i stället skall till staten erlägga ett mot detta deras roteringsåliggande svarande, vid markegångssättning till siffran bestämdt belopp, såvidt den icke förbundit sig att vid sådant tillfälle prestera trosshäst.

Angående Sjukvården.

•Att alla indelta infanteri-regementen må erhålla ytterligare en 2:dre bataljonsläkare ;

Att alla indelta infanteri-korpser må erhålla hvardera en 1 :ste bataljonsläkare;

Att Wester-Norrlands och Blekinge regementen samt Hallands fältjägarekorps må erhålla lika antal läkare, som för öfriga indelta regementen och korpser är föreslaget;

Att hvartdera Gardes-infanteri-regementet må erhålla ytterligare en 2:dre bataljonsläkare;

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att;, i sammanhang med Wermlands fältjägare-regementes förändrade organisation. dervarande andra bataljonsläkare-beställning må uppflyttas till förste bataljonsläkare-befattning;

Att Svea, Göta och Wendes artilleri-regementen må ytterligare erhålla hvardera en andre bataljonsläkare;

Att, i sammanhang med förändrad organisation af ingeniör-trupperna, Pontonierbataljonen måtte förses med eu regementsläkare och en andre bataljonsläkare;

Att vid den till uppsättning föreslagna Sappör bataljonen må anställas en förste bataljonsläkare:

Att extra fältläkarekorpsen må ökas till ett antal af 80, hvilka benämnas reservläkare i fältläkarekorpsen;

Att dessa reservläkare indelas i tre klasser, af hvilka den första utgör 20 och de begge öfriga hvardera 30;

Att för fältläkarekorpsen må anställas eu särskild chef, hvilken, under benämning af ”generalfältläkare”, utses af Kongl. Maj:t, uppå chefens för Landtförsvars-departementet föredragning, samt eger såte och ' stämma, såväl i Sundhets-kollegium som i Arméförvaltningen, då ärendena beröra sådana frågor, som stå i sammanhang med den militära helso- och sjukvården;

Att såsom tjensteman i generalfältläkarens expedition må anställas eu sekreterare, som tillika är kamererare; en uppbördsman för fältläkarekontoret, hvilken dock torde höra blott på förordnande anställas; eu reservläkare såsom adjutant och en vaktmästare;

Att löner och arvoden må inom de särskilda graderna bestämmas i enlighet med de belopp, som bil. N:o 15 vid departementschefens memorial upptager; och

Att de i nyss omförmälda bilaga, såsom tillgångar för läkarevården vid armén, upptagna särskilda medelsbelopp, tillhopa utgörande 167,998 Riksdaler 24 öre må sammanföras och under särskild rubrik: Fältläkorekorpsm i Riksstaten under fjerde hufvudtiteln uppföras, samt att det till fyllnad i aflöningsstatens slutsumma ytterligare erforderliga belopp 63,901 Riksdaler 76 öre må af Riksdagen beviljas, hvaraf dock, enär genomförandet af fältläkarekorpsens organisation torde kunna och höra fördelas på eu tidrymd af fyra år, eller åren 1872—1875, endast 15,000 Riksdaler erfordras för år 1872, och liv! 1 ket belopp blifvit upptaget i förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens fjerde hufvud ti tel: — kommande i händelse af bifall till hvad nu föreslagits, det under åttonde hufvudtiteln uppförda anslag för Sundhets-kollegium och Medicinal-staten att minskas med

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 5 Höft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N-'o 11.

9,650 Riksdaler, samt för öfrigt beträffande arméns reservläkare iakttagas, att desse under fredstid må kunna, der tjenstgöringen vid armén \ det medgifver, få af Sund hets-kollegium, efter samråd med general-fältläkaren, för den civila sjukvården disponeras, helst pensionärerne och stipendiaterne för närvarande äro jemväl för den civila sjukvården att påräkna.

Angående löneregleringen:

A) Indelta armén.

Att normalstat för indelta armén, i enlighet med de vid departementschefens memorial fogade bilagorna Ras 16 och 17, måtte af Riksdagen godkännas;

Att för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda varder i nåder förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga och ombesörja vården och fördelningen åt samtliga för aflöning åt indelta arméns befäl, underbefäl och öfriga tjensteman afsedda tillgångar, hvilka för sådant ändamål, med undantag endast hvad angår afkastningen af bostadsboställen, så vidt de af indelningshafvare disponeras, skola för nämnda år och framgent till Arméförvaltningen ingå och under benämning ”allmän löningsfond för befäl med vederlikar vid indelta armén” utgöra en för nämnda del af armén gemensam aflöningstillgång;

Att så väl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden utarrenderade boställen och ersättningsmedel för mistad boställsjord, som ock vakansafgifter af de till aflöning eller för löneregleringens befrämjande anslagna nummer, hvilka samtliga medel fortfarande böra af regementsskrifvarne eller, i den mån deras tjenstår komma att med auditörsbefattningarne förenas, åt de blifvande auditörerne uppbäras, skola för år 1872 och framgent så tidigt möjligen ske kan, i den mån de inflyta, men senast inom Mars månads utgång året näst efter 'det, för hvithet de äro beräknade, genom vederbörande Regementsoch Korpschefsembeten till Arméförvaltningen inlevereras;

Att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och i öfrigt åt de uppgifter, som kunna finnas behöfliga och hvilka Arméförvaltningen eget från vederbörande regementen och korps infordra, skall upprätta och Kongl. Maj:ts pröfning underställa förslag till öfvergångsstat, att gälla till efterrättelse vid löneutdelningen, intilldess tillgångarne vunnit sådan tillväxt, att de medgifva 5 procents förhöjning för dem, som å ny stat inträdt;

19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att, så snart afiöningstillgångarne medgifva nyssnämnda förhöjning, förnyad öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagdt är, upprättas och fastställas ;

Att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall iakttagas:

a) att alla med boställen försedde löntagare, så länge de uti innehafvande tjenst qvarstå, bibehålla sina boställen och erhålla derjemte ett kontant belopp, motsvarande medeltalet af den kontanta lön, som under senast förflutna fem år för tjensten uppburits;

b) att löntagare, som innehar indelning på gammal, före 1833 års lönereglering gällande stat, egen, så länge han i beställningen qvarstår, att tillgodonjuta de enligt berörda stat honom tillförsäkrade förmåner;

c) att alla före den 8 April 1882 utnämnde, med kontant lön försedde löntagare undfå, så länge de bibehålla innehafvande tjenst, ett kontant aflöningsbelopp, motsvarande medeltalet af uppburen lön under nästförflutna fem år;

d) att alla efter den 8 April 1862 utnämnde, med kontant lön försedde löntagare, äfvensom de, hvilka år 1871 efter löneregleringens fastställande utnämnas till beställning, hvarmed boställe varit förenad!, inträda från och med år 1872 på ny stat, med rättighet för sistnämnde löntagare att, för tiden intilldess deras inträde på nya staten vidtager, tillgodonjuta ersättning för den förlorade boställsafkastningen;

e) att värdet å den, till fyllnad i korporalernas aflöning och såsom ersättning för afskrifna räntor af mjöl- och sågqvarnar, anslagna oindelta spanmål beräknas enligt årets fastställda medelmarkegångspris, med bibehållen rätt för de före den 12 April 1853 antagne korporal att uppbära sin spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris;

f) att för fältmusikanters aflönande och musikens underhåll vid infanteriet beräknas 3,000 .Riksdaler per bataljon, och att för anskaffning af musikalier och musikinstrumenter m. m. vid kavalleriet afses ett belopp af 150 Riksdaler för hvarje sqvadron; samt

g) att någon minskning icke må ega rum i de hittills utgående löner för korporaler eller för de före löneregleringens fastställande antagne fältmusikanter;

Att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliter till hvarje regemente eller korps skall utbetala deras andel af de kontanta medel, Förvaltningen under årets lopp för aflöningen disponerar, i hvilket afseende det bör åligga vederbörande chefsembeten att årligen före December månads utgång meddela Arméförvaltningen uppgift å de kontanta lönebelopp, som enligt nästföregående punkt litt. a) och c) tillkomma de löntagare, hvilka ej på en ny stat ingått;

20 Kongl. Maj:ts Nåd. 'Proposition, N:o 11.

Att afdrag å lönen för icke bevistade vapenöfningar må för hvar och en, som kommit i åtnjutande af full lön enligt normalstat, ske till följande belopp för år, nemligen:

för regementschef med ..............

„ korpschef och öfrige regementsofficerare . . .

„ kaptener och ryttmästare...........

löjtnanter....................

underlöjtnanter ................

* fanjunkare...........,.......

„ öfriga underofficerare............

Riksdaler

30 Att besparingar, uppkomna -så val genom afdrag å lön för icke bevistade vapenöfningar, som genom tillfälliga vakanser, må till den gemensamma löningsfonden ingå;

Att, så framt, sedan afl öni ngen bl hvit i öfverensstämmelse med ofvanstående grunder utbetald, någon behållning å löningsfondens medelstillgång för aflöningsåret skulle förefinnas, densamma må reserveras och för löningsfondens räkning å depositionsräkning i Riksbanken insättas, samt att på samma sätt må förfaras med möjligen inflytande rester å arrendemedel eller vakansafgifter, intilldess medlen behöfva för aflöningens bestridande användas;

Att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning eller afgång, tillgodonjuta tjenste- och fardagsår enligt lag, med skyldighet att derunder afstå boställsräntan, hvilken af regementets eller korpsens uppbördsman uppbäres och med de öfriga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen insändes;

Att hvarje af indelningshafvare afträdt boställe skall för tiden från fardagsårets utgång för allmänna löningsfondens räkning af vederbörande boställsdirektion utarrenderas på 20 år, och arrendemedlen jemte den öfriga uppbörden till Arméförvaltningen ingå;

Att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida med boställe försedd löntagare må medgifvas att, om lian sådant önskar, med frånträdande af sitt boställe, redan innan han från sin innehafvande beställning förflyttas, få på ny stat ingå;

Att inqvarteringspenningar för saknadt karaktershus å innehafvande boställe må af löntagare, som sådana hittills uppburit, fortfarande åtnjutas, dock ej för längre tid, än lian i nuvarande tjenst qvarstå!’;

Att allmänna löningsfonden skall redovisas af Arméförvaltningen i dess hufvudbok öfver 4:de hufvudtitelr, och öfriga för landtförsvaret afsedda anslag, under iakttagande att fondens medel insättas å särskild för dem öppnad bankoräkning;

21 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att de medel, som till följd af Kongl. B refvel den 28 Januari 1862 och Krigskollegii derpå grundade Cirkulär den 25 Februari samma år förvaltas af vissa boställsdirektioner vid indelta armén, må under dessa direktioners förvaltning förblifva;

Att från och med år 1873 eller året näst efter det, hvarunder det nya aflöningssättet kommer att tillämpas, ett mot de indelta räntorna och kronotionde!! svarande belopp af omkring 800,000 Ridt' årligen må i Januari månad af Statskontoret tillhandahållas Arméförvaltningen, för att till aflöningens bestridande för föregående året användas; samt

Att Staten måtte från och med år 1872 öfvertaga den på arméns befäl nu hyllande skyldigheten att bestrida amorteringen af arméns ackordsskuld, dock endast i den mån samma befäl på ny stat inträder, för hvilket ändamål ett extra anslag af 50,000 R:dr blifvit för nämnda år af Riksdagen äskadt:

Och fästes vid förslaget om aflöningsväsendets reglerande, i öfverensstämmelse med nu framlagda grunder, af Kongl. Maj:t det uttryckliga vilkor: dels att samtliga uti departementschefens memorial beräknade tillgångar blifva för aflöningen disponibla, dels att det ofvan framställda förslaget om tillhandahållandet i Januari månad året efter aflöningsåret af ett mot räntor och kronotionde svarande belopp varder af Riksdagen bifallet; dels ock slutligen att amorteringen af arméns ackordsskuld för framtiden varder på det bär ofvan ifrågaställda sätt ordnad.

B) Värfvade armén,

a) Passevolansväsendet.

Att de, rörande rekrytering och remontering samt anskaffning och underhåll af beklädnads- med flera persedlar, vid värfvade armén nu gällande passevolaus-koutrakt, äfvensom reglementet angående rekrytering, beklädnad m. m. vid Pontonier-bataljonen, för hvilka kontrakt och reglemente finnas stadgade olika uppsägningstider af 3, 6 eller 9 månader, må i behörig ordning uppsägas, så att de med i872 års utgång upphöra att vara gällande, dock att uppsägningen af kontraktet med Svea artilleri-regemente må blifva beroende af fortgången af det byggnadsarbete för nämnda regementes behof, hvarom Kongl. Maj:t, i sammanhang med förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens fjerde hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning;

22 Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

att,, i den mån passevolansen sålunda kommer att upphöra, ej mindre rekrytering och remontering, än ock nyanskaffning och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs- och personella utrednings- m. fl. persedlar, äfvensom öfriga hit hörande förvaltningsärenden, som nu af särskilda redan befintliga direktioner eller passevolantörer utöfvas, må för framtiden besörjas direkte för kronans rakning, samt att nyssberörda förvaltningsbestyr och ärenden vid hvarje regemente och korps må uppdragas åt en under Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltniugsdirektion, i enlighet med de föreskrifter, som af Kongl. Maj:t - varda meddelade;

Att, i den mån passevolansen kommer att upphöra, följande anslägsbelopp må blifva att tillgå, nemligen:

till inlösande af materiel från passevolantörerna vid samtliga värfvade regementen och kårer, utom Wermlands fältjägare-regemente, ett förslagsvis beräknadt belopp, för en gång, af 375,000 Riksdaler.

till permitteringens befrämjande, årligen:

vid Svea lif-garde...................

„ Andra lif-gardet..................

„ Svea artilleri-regemente, jemte detachementet i

Hernösand....................

„ Göta artilleri-regemente..............

„ Wendes d:o ............- -

„ Pontonier-bataljonen................

Kali1 1,000: — „ 1,000: —

))

n

i)

3,000: — 3,000: — 1,000: — 800: —

att, efter vederbörande förvaltningsdirektioners pröfning och enligt de närmare bestämmelser, som varda af Kongl. Maj:t meddelade, användas såsom bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna, der dylikt understöd för permitteringens upprätthållande finnes oundgängligen nödigt; samt

för hvarje värfvadt regemente och korps ett belopp årligen, motsvarande 1 Rall- per man af regementets och korpsens nummerstyrka, att användas till gratifikationer åt värfvare och rekapitulanter vid

värfvade armén.

b) Löneväsendet.

att aflöningen till värfvade arméns befäl och underbefäl samt vederlikar må, för tiden från 1873 års början, i den mån passevolansen derstädes

23 Kongl. May.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

kommer att upphöra, utgå i öfverensstämmelse med det förslag till normalstat, som bil. N:o 18 vid departements-chefens memorial innehåller ;

Att såsom följd häraf den af ifrågavarande befäl och underbefäl med vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringsförmån samt de af underbefälet uppburna beklädnadspenningar, i mån som den nya staten vinner tillämpning, icke vidare må komma löntagarns till godo;

Att det tillkomna nya befälet må, under tiden intilldess den nya staten kan komma att vid de regementen och korpser, hvartill samma befäl hörer, vinna tillämpning, ega uppbära aflöning till de belopp, som för motsvarande beställningar enligt nu gällande stater utgå;

Att de från Stockholms stad till en del regementen utgående inqvarteringsoch servis-medel, äfvensom dylika medel, der sådana utgå från öfriga städer, hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande utgöras, men, i samma mån som den nya normalstaten vinner tillämpning, till statsverket ingå, intilldess öfverenskommelse om aflösning af berörda åliggande kan med vederbörande städer varda träffad; samt

Att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för nio månader om året, eller Januari—Mars samt Juli—December, med undantag endast förde vid fortifikations-trupperna tjenstgörande officerare, hvilka, när de hela året äro i tjensieutöfning, höra få tillgodonjuta tjenstgöringspeuningar för årets alla tolf månader.

Angående Försvarsväsmdet å Gotland.

I afseende å försvars väsendet på Gotland har Departements-chefen uti sitt underdåniga memorial jemväl framlagt förslag; men då innevånarns på Gotland hittills alltid lemnats tillfälle att yttra sig rörande väckta förslag till ändringar i de angående krigstjenstskyldigheten derstädes särskild! gällande bestämmelser, och en dylik förmån äfven i förevarande fall ansetts höra dem medgifvas, bär Kongl. Näjd förordna!, att nämnda förslag skall innevånarns på Gotland delgifvas, med förständigande att angående den deri för dem ifrågasätta ökade tjenstgöring med underdånigt yttrande inkomma.

Kongl. Näjd, som redan i nådiga Propositionen angående Stats-verkets tillstånd och behof fästa! Riksdagens uppmärksamhet på dels de hjelpmedel, hvilka erfordras, för så vidt landets försvarskrafter skola kunna b ringas 4 till

24 Kongl. Maj do, Nåd. Proposition, N:o 11.

sin rätta användning, dels de kostnader, balka dermed äro förknippade och hvartill särskilda medel höra anvisas, vill slutligen föreslå Riksdagen, att de medel som i berörda hänseende komma att beviljas, må ställas till Kongl. Maj:ts disposition, med rättighet för Kongl. Maj:t att, der behållning å eu utgiftstitel förekommer, använda densamma till fyllande af möjligen uppstående brist å en annan.

Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

R. ABELIN.

U nderdånigt Me m o r i a, 1.

Sedan Eders Iiongl. Maj:t uti Stats-Rådet den 13 sistlidne Oktober, i anledning af ruin då gjorda underdåniga framställning om behofvet att utan dröjsmål bringa vårt försvarsväsende till lands i ett mera tillfredsställande och för framtiden betryggande skick, än det för närvarande Bil. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1

företer, täckts meddela mig nådig befallning att på vissa jemväl angifna grunder utarbeta ett fullständigt förslag till landtförsvarets ordnande, får jag ett sådant förslag härmed till Eders Kong! Maj:ts nådiga pröfning anmäla.

Enär emellertid de af Eders Kongl. Maj:t bestämda grunder icke afvika från dem, på Indika jag byggt mitt i underdånigt memorial af den 31 December 1868 till Statsråds-protokollet för samma dag afgifna förslag, och då de skäl, jag för mina deri uttryckta åsigter anfört, fortfarande e»-a full giltighet, har jag ansett mig här höra endast för de fall, der någon afvikelse från mina förra framställningar eger ruin, angifva de skäl, som kunna dertill föranleda.

I fråga om styrkan af de stridskrafter, som äro af nöden för att kunna med hopp om framgång mota en anfallande fiende, anser jag mig fortfarande höra utgå från samma antagande, som i mitt nyssnämnda förslag blifvit angifvet och närmare belyst, och jag håller således äfven nu före att vår armé lämpligen bör organiseras så, att den under freden endast eger en mindre, ständigt underhållen och öfvad styrka, men vid försättandet på krigsfot må kunna svälla ut, inom den mindre eller större styrka som af förhållandena påkallas, ända till den omfattning, som jag i nyssnämnda memorial betecknat med den »större krigsfoten», och att derjemte, för armens vidmakthållande i fulltaligt skick, tillräckligt antal ersättningstrupper bör finnas att tillgå, äfvensom att för ortförsvaret särskilda stridskrafter böra vara organiserade.

För erhållande af det för nyssberörda ändamål erforderliga antal stridsmän anser jag ock fortfarande någon annan utväg icke finnas, än den allmänna värnepligten, enligt hvilken hvarje vapenför svensk man göres skyldig att deltaga i landets försvar. Grundsatsen härom kan ock finna sin fidla och rätta tillämpning i vår nuvarande beväringsinrättning, om den utsträckes till ett större antal åldersklasser och underkastas nödiga bestämmelser, ej allenast i afseende å de värnepligtiges skyldighet till tjenstgöring i aktiva armén, utan ock beträffande ortförsvaret.

Den sålunda, enligt nyssnämnda grundsats, hvarje svensk man åliggande krigstjenstskyldighet bör nemligen fullgöras dels i linien, innefattande fältarmén med dess rekryter och ersättningstrupper, dels ock i landstormen, utgörande de för ortförsvaret afsedda trupper.

Den utväg jag i memorialet, af den 31 December 1868 angifvit såsom den med afseende å våra förhållanden och tillgångar lämpligaste, för att åt våra försvarskrafter gifva erforderlig fasthet och disciplinarisk stadga, den nemligen att i möjligaste måtto till ett gemensamt helt sammansmälta stam och beväring, donna utväg synes mig nu, i betraktande

af angelägenheten att med tillbörlig skyndsamhet kunna på ett tillfredsställande sätt ordna vårt försvar, x ara den enda möjliga.

Såsom anordningar af mycken vigt med afseende å stammens lämplighet för sina ändamål har jag i nyssnämnda memorial ifrågasatt, att rekryteringen måtte besörja® af befälet och kostnaden derför af staten bestridas samt att för manskapets ålder i tjensten måtte bestämmas en gräns, inom hvilken den mognade mannens egenskaper kunna antaga® vara förenade med den rörlighet, som krigstjenst^ nu, mer än förr, hos soldaten tager i anspråk. Den störa vigt jag faster vid dessa anordningar borde visserligen mana mig att nu förnya mina förslag i denna riktning; men då dessa frågor ega nära sammanhang med en reglering af soldatens löneförmåner och eu sådan reglering i den af Eders Kong!. Maj:t gillade syftning af Riksdagen befunnits oantaglig samt Eders Kongl. Maj:ts till 1869 års Riksdag afgifna nådiga proposition i förstnämnda båda punktör icke heller rönt Riksdagens bifall, anser jag mig icke nu böra åter upptaga dessa förslag i ändamål att bringa desamma under Riksdagens pröfning, helst jag hyser förhoppning, att genom den tidigare pensionering, hvartill Wadstena krigsmanshuskassa numera lemnar tillgång, och genom noggrannare bestämmelser i afseende å vilkoren för rekryt® antagande i krigstjenst, de hufvudsakliga ändamål, som med nämnda förslag åsyftades, skola kunna uppnås på administrativ väg och utan någon förändring i rotehållare^ och soldatens inbördes förhållanden.

Eu annan fråga, som jag i nämnda underdåniga memorial gjort till föremål för utredning och hvilken på organisationen har ett icke oväsendtligt inflytande, är den om de afsutna rusthållsregementenas förvandling till roteradt infanteri, för att såmedelst kunna bestämma öfver den så vigtiga regleringen af regementenas förläggningsområden. Enär emellertid Riksdagen, som gillat grundsatsen om dessa regementens och corpsers förvandling till roteradt infanteri, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att rusthållare vid de afsutna regementena och corpserna må erbjudas förlängning till 1873 års slut af nu gällande vakanskontrakt och Eders Kongl. Maj:t till donna anhållan lemna! nådigt bifall, torde jag icke böra redan nu påyrka frågans upptagande till afgörande, hvaremot jag önskade kunna bygga på den förutsättning, att den ifrågasatta förändringen må gå i clen riktning, att regementenas och corpsernas nummerstyrka må blifva oförminskad och att rusthållare, såsom äfven billigt synes, bibehållas vid i och för rustningens upprätthållande åtnjutna räntor, mot erläggande likväl af en lämplig afgäld, motsvarande tungan af det besvär, som de ursprungligen haft sig ålagt utgöra, men hvarifrån

de genom regementenas och corpsernas ofvannämnda förvandling skulle blifva för alltid befriade.

, Då i öfrigt de modifikationer i mina förra förslag, jag finner mig föranlåten i det följande föreslå, mindre afse de allmänna grunderna, än vissa detaljer af organisationen, torde det tillåtas mig, att å behöriga ställen anföra motiver för sådana modifikationer; och utbedjer jag mig alltså, att nu få öfvergå till framställningen af sjelfva förslaget och att dervid få göra början med frågan om organisationen af

Beväring sinrättningen.

De skal, som i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 anförts för nödvändigheten af våra försvarskrafters ökande, och den vigt, som i samma memorial fästats vid en omsorgsfull utveckling af beväringsinrättningen, såsom den källa, hvarur de ökade försvarskrafterna måste hemtas, och den institution, hvarpå bevarandet af vår sjelfständighet hufvudsakligen måste hvila, hafva genom de störa tilldragelser, som under den senaste tiden i vår verldsdel tima!, endast vunnit i styrka och sanning. De olägenheter jag påvisat af de i vår nuvarande beväringslag förekommande, mot rättvisa och billighet stridande och med våra egna sanna fördelar oförenliga bestämmelser, angående inköp och. lega; den vigt jag framhållit af ökade öfningar och en sådan beväringens organisation, att snabb mobilisering möjliggöres, hafva ock genom samma tilldragelser erhållit ännu större betydelse och gorå alltså förändrade bestämmelser och anordningar härutinnan än mer oafvisliga.

I afseende å hvad jag i ofvanberörda memorial i öfrigt anfört, beträffande dels tiden för inträde i värnepligten, dels vissa samhällsmedlemmars befrielse från nämnda pligts fullgörande, dels strängare bestämmelser för approbation till inträde i det aktiva försvaret, dels ock billigheten deraf, att de, som af en eller annan anledning blifvit antingen från beväringspligten helt och hållet eller ock endast från fredsöfningarne befriade, icke derigenom må vara frikallade från hvarje förpligtelse att deltaga i bördan af landets försvar, har jag icke funnit skål till någon förändring.

Deremot och beträffande det i nämnda memorial förekommande förslag, att öfningstiden för de värnepligtige utan undantag skulle bestämmas till sarnmanlagdt 60 dagar, hvilket förslag kunnat framställas endast under förutsättning' att det otillräckliga i berörda öfningstid skulle ersättas genom förberedande öfningar i hemorten, har jag, i anseende till de med anordnandet af sådana förberedande öfningar förknippade prak-

tiska svårigheter och med hänsyn derjemte till nutidens fordringar på större militärisk utveckling och strängare disciplin, funnit mig nödsakad att, med frångående af förslaget om de förberedande öfningarne, i stället påyrka längre ordinarie öfningstid å sjelfva mötesplatsen. Då jag likväl härvid har till pligt att tillse, att öfningarne å ena sidan icke till omfånget utsträckas utöfver det mått af uppoffringar landet kan utan allt för kännbara olägenheter bära och, å andra sidan, komma att medföra en så vidt möjligt tillfredsställande krigsduglighet, har jag ansett mig icke höra utsträcka förslaget om de värnepligtiges öfningar längre, än att de vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna komma att upptaga sammanlagdt 82 dagar samt vid kavalleriet 90 dagar, motsvarande, hvad infanteriet beträffar, den ungefärliga tid, hvarpå i lyckligaste händelse rekryten kan tillegna sig erforderliga insigter och färdigheter för att såsom soldat godkännas, och, hvad specialvapnen angår, den tid, som skulle göra det möjligt för en del af de sålunda utbildade värnepligtige att genast intaga plats i stamtruppens led och för de öfriga att utan särdeles stor ytterligare beredelsetid fylla afgången derinom.

Härigenom skulle de värnepligtige vid kavalleriet komma att för inhämtande af sin krigsbildning få vidkännas något tyngre börda än de vid öfriga vapen anställde, men denna skiljaktighet torde fullt uppvägas derigenom att de värnepligtige, tillhörande kavalleriet, få fullgöra sina öfningar under' loppet af tvänne år och derjemte, på sätt jag ämnar föreslå, befrias från de målskjutningsöfningar inom kommunerna, dem jag anser värnepligtige af andra vapen böra vara underkastade.

• Förutom ifrågavarande för krigsbildningen erforderliga ordinarie öfningar, hvilka böra på de två till tre första åren af värnepligtstiden fördelas och på stamregementenas mötesplatser eller annorstädes gemensamt med stamregementena försiggå, anser jag nemligen af stor vigt, att derefter särskilda målskjutningsöfningar för de värnepligtige under befälets tillsyn såsom obligatoriska fortgå och hvarje år återkomma under hela den tid de värnepligtige i linien qvarstå; hörande dessa öfningar årligen utgöras under högst 2:ne dagar af alla infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna tillhörande värnepligtige.

Såsom ett vilkor för sådana målskjutningsöfningars tillvägabringande, utan att de värnepligtige derigenom blifva betungade med allt för långa och tidsödande marscher eller kostsamma resor, anser jag nödigt att skottbanor så allmänt som möjligt och så vidt ske kan, åtminstone inom glest befolkade orter, en inom hvarje kommun anläggas. För sådant ändamål och på det staten icke måtte behöfva att vidkännas allt för dryga utgifter i detta hänseende torde landstingen höra uppmanas att,

der särskilda kostnader för skottbanors inrättande ifrågakomma, helt och hållet vidkännas desamma eller åtminstone till dem lemna bidrag. Visserligen kan häremot invändas, det hittills gjorda försök att från landstingen erhålla bidrag till anläggning af skottbanor för stamkompaniernas och de frivilliga skarpskytteföreningarnes gemensamma rökning, rörd föga framgång på de flesta håll, men då det icke heller kan bestridas, att ett motsatt förhållande på ett och annat ställe egt rum, torde det kunna antagas, att dessa enstaka exempel i förening med den senaste tidens störa politiska händelser skola väcka ett lifligare deltagande och större villighet till uppoffringar för denna vigtiga angelägenhet, än hittills varit förhållandet. Under donna förutsättning har jag åtminstone för närvarande trött mig icke höra ifrågasätta särskildt anslag för tillvägabringa!! de af andra skottbanor, än de för indelta armén och de frivilliga skarpskytteföreningarnes gemensamma behof inom hvarje kompani nödvändiga.

I enlighet med hvad jag sålunda i underdånighet anfört och med åberopande i öfrigt af hvad oftaberörda memorial af den 31 December 1868 innehåller, får jag såsom grunder för den värnepligt, hvilken bör hvarje svensk man åligga, i underdånighet föreslå:

l:o. Att hvarje svensk man skall vara skyldig att, från och med året näst efter det, då han fyllt 20 år, till och med det, då han uppnått 40 års ålder såsom värnpligtig deltaga dels i linien dels ock i landstormen, dock att från dessa skyldigheter må frikallas:

A. helt och hållet

a) de, som äro i krigstjenst vid armén eller sjövapnet anställde;

b) lotsåldermän och lotsar;

c) de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro till krigstjenst oförmögne eller alldeles oduglige;

cl) ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa äro med sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle beroende;

B. endast hvad angår vapentjenst i krig

de, hvilka vid uppbåds utfärdande innehafva anställning såsom:

a) fyrmästare, fyrvaktare eller fyrbiträde;

b) mästare eller underbefäl, gesäller eller timmermän med aflöning å Artilleriets fyrverkare-, tyg- och bevärings- samt sjövapnets timmermans-, maskinist- och handtverksstater;

c) gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så vidt de finnas derstädes behöflige;

d) vid svafvelbruk skattskrifne och i svafvelberedningen inlärda erbetare, till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar; hvarförutan jemväl andre personer, med afseende å rikets sannskyldiga nytta och behof, kunna af Kong!. Maj:t, på derom för tillfället gjord underdånig framställning, undantagas från krigstjenst^;

2:o. Att värnepligten fullgöres under de 7 första åren i linien och sedermera i landstormen;

3:o. * Att Infanteriets 7 åldersklasser - tillhöra linien sålunda, att l:a klassen utgör dess rekrytklass, 2:a och 3:dje klasserna arméns ersättningstrupper, 4:de och 5:te klasserna dess första' uppbåd samt 6:te och 7:de klasserna dess andra uppbåd, och att af specialvapnens klasser uti linien de två första utgöra rekrytklasserna samt de fem öfriga dessa vapens förstärkningsklasser;

4:o. Att landet må indelas i beväringsområden, ett till hvarje infanteriregemente och corps, hvithet område, så vidt möjligt, bör sammanfalla med regementets eller corpsens förläggningsområde; dock att, der så lämpligt pröfvas, äfven för specialvapnen må kunna utses särskilda beväringsområden å sådana orter, der infanteri ej finnes förlagdt och att hvarje regementes eller corps’ beväringsområde må mellan dess kompanier fördelas;

5: o. Att beväringsmanskapet delas på alla vapen och att det till specialvapnen érforderliga antalet utses inom derför bestämda kretsar, företrädesvis bland dem, som dertill frivilligt sig anmäla;

6:o. Att beväringsmanskapet undergår hittills öfliga approbationsoch kassationsmönstringar, hvarvid det approberande manskapet tilldelas visst regemente eller viss corps samt inskrifves på det kompani eller tilldelas det specialvapen, med hvars stamtrupp det skall införlifvas; och att vid dessa mönstringar jemväl öfverföring från linien till landstormen må ega rum;

7:o. Att beväringsyngling, som vid mönstringstillfälle befinnes lida af sjukdom eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring, och att den, som vid mönstring icke uppnått en längd af 5,4 fot, men är frisk och färdig, må ställas på ett års tillväxt; varande den antingen på förbättring eller tillväxt ställde skyldig att vid nästföljande års mönstring sig ånyo inställa, hvarvid, allt efter omständigheterna, antingen approbation, kassation eller inskrifning

i egenskap af trainsoldat vid vederbörande regemente eller corps skall ega rum;

8:o. Att, efter skodd inskrifning, värnpligtig, så länge han tillhör linien, skall, såväl under all tjenstgöring, i densamma samt under marscher till och från mötesplatserna, som ock i fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom han till tjenstgöring inkallas, vara underkastad krigslagarne;

9:o. Att beväringsskyldig, som under hela sin tjenstetid skall förblifva vid det vid inmönstring^ bestämda vapen, må, hvad de å Infanteriet inmönstrade beträffar, alltid tillhöra det kompani, inom hvars beväringsområde han är bosatt, och hvad de specialvapnen tillhörande angår, alltid det regemente eller den corps, hvarå inmönstringen skott, äfvensom värfvad soldat, hvilken lemnat tj ensten före beväringsålderns slut, skall, så länge han innehar sådan ålder, vara skyldig att i händelse af mobilisering tjenstår a vid samma regemente eller corps, som han tillförene tillhört; dock att, till följd af förändrad vistelseort, öfverföring från ett till annat regemente eller corps kan, efter derom gjord ansökan, ega rum;

10:o. Att, med afseende å kompanichefs åliggande att fora rullor öfver och redovisa allt inom hans kompani boende beväringsmanskap, såväl det infanteriet tillhörande som det å specialvapnen inskrifna, hvarje värnepligtig, så länge lian tillhör limon, skall, ej allenast då han inom kompaniets beväringsområde flyttar från en till annan ort, utan ock då flyttningen sker till annat kompanis område, anmäla förhållandet till närmast boende kompaniet tillhörande befäl; hörande det i senare fallet tillika åligga sådan värnepligtig, att, inom fjorton dagar efter inflyttningen, på enahanda sätt till det nya kompaniets befäl härom göra anmälan;

ll:o. Att alla kallelser till möten eller uppbrott af liniens manskap ske genom vederbörande militärbefäl, antingen medelst order eller medelst kungörelse, hvilken senare, då den i kyrkan uppläses två gånger och den sista gången minst fjorton dagar före inställelsedagen vid kompaniets samlingsplats, eger med order lika bindande kraft;

12:o. Att beväringsmanskapet under militärbefälets ledning föres från samlingsplatserna till bestämmelseorten och. åter;

13:o. Att frihet från vapenöfning i fredstid medgifves:

a) åt alla i egenskap af trainsoldater å regementen och corpser inskrift] a ;

b) åt

I

b) åt det till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som å sjömanshusen eller i magistraternas raljör är inskrifvet, sjökaptener och styrmän, hvilka aflagt de för befälhafvare eller styrmän å svenskt handelsfartyg föreskrift^ kunskapsprof, samt maskinister å ångfartyg, tillhörande enskilda personer eller bolag, med skyldighet likväl för samtlige i denna punkt nämnde personer att under krig tjenstgöra å flottan eller skärgårdsartilleriet från och med året näst efter fyllda 20 år, till och med det år, då 35 års ålder uppnås.

14:o. Att, med undantag af de i lista punkten under A. monn d och under B. angifna, alla från värnepligten i mer eller mindre mån befriade må indelas i två kategorier, innefattande den första dem, som från värnepligtens fullgörande blifvit helt och hållet befriade, och den andra dem, som blifvit från vapenöfning i fredstid frikallade;

15:o. Att alla till dessa två kategorier hörande skola erlägga en så kallad värneskatt, hvilken betalas af de till första kategorien hörande i 7 år och af dem, som tillhöra andra kategorien, i 3 år;

16:o. Att donna värneskatt skall för båda kategorierna utgå med minst 3 riksdaler, och för eu hvar som erlägger bevillning enligt 2: dra art. till hälften af dess belopp, dock icke under 3 riksdaler, (hvartill jag nu ansett minimibeloppet kunna bestämmas med afseende å den ifrågasätta tillökningen i beväringsmanskapets öfningstid);

17:o. Att denna skatt debiteras och uppbäres af statens uppbördsman i enlighet med hvad för öfriga ordinarie skatter är föreskrifvet;

, 18:o. Att nedsättning i eller fullständig befrielse ifrån värneskatten må, till följd af ömmande omständigheter såsom stor fattigdom, svårare lyte eller sjukdom,, efter anmälan af vederbörande bevillning^ beredning kunna af taxeringskomité medgifvas.

Då det är af vigt att beväringsskyldig, sedan han till krigstjenst blifvit uppbådad, må vara pligtig tjenstgöra till krigets slut, äfven om han under loppet af detsamma skulle ur beväringsåldern utträda, får jag föreslå:

19:o. Att beväringsskyldig, sedan lian till krigstjenst blifvit uppbådad, må vara skyldig tjenstgöra till krigets slut.

Enär den nyligen verkställda ombildningen af Eders Ivongl. Majits flotta medgifver, att en del af båtsmanskompanierna må kunna till landtförsvaret öfverflyttas, och då ej andra värnepligtige, än de i § 2 af nu gällande béväringslag omnämnda, för sjöförsvaret påräknas, torda deraf få anses följa, att till armén bör öfverföras, ej mindre det beväringsmanskap, som inom de till öfverflyttning afsedda båtsmanskompaniers för- Bili. till Rissel. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

läggningsområden äro boende, än äfven det öfriga sjöbeväringsmanskapet, hvadan jag i underdånighet föreslår:

20:o. Att allt beväringsmanskap, endast med det undantag som nu gällande beväringslag i 2 § stadgar, må tilldelas armén och med densamma införlifvas och öfvas.

Då värnepligten hädanefter bör utan legnings- eller friköpsrätt af hvar och en personligen fullgöras, kan med allt skål förutsättas, att ur de värnepligtiges leder skall kunna till en del fyllas det behof af befäl, som vid en allmännare mobilisering måste uppstå. Det allmännas liksom de värnepligtiges fördel bjuder äfven att understödja en institution i donna riktning. Det blir alltså af vigt att tillse att åt sådana ynglingar, hvilkas håg och egenskaper gorå dem lämpliga att såsom befäl tjenstgöra, lemnas tillfälle till en sådan teoretisk och praktisk undervisning, att de må blifva för det med dem afsedda ändamålet användbara; men då härvid icke lämpligen kan ifrågakomma att gifva dem den mångsidigare utbildning, som erfordras för befälet vid specialvapnen, torde förslaget om bildande af dylikt befäl, det jag i memorialet den 31 December 1868 benämnt reservbefäl, endast ega tillämplighet på infanteriet.

I nyssnämnda memorial har jag ifrågasatt, att yngling, som önskar fullgöra sin värnepligt i egenskap af reservbefäl, borde i regel fullgöra kompetensfordringarne under loppet af tre år; att början härmed skulle göras redan två år före inträdet i värnepligtsåldern; samt att sålunda öfvad befälsaspirant sedermera, på det staten redan under freden måtte kunna draga någon fördel af kostnaderna för hans befälsuppfostran och på det reservbefälet jemväl, genom att undervisa och handleda truppen, måtte blifva i tillfälle att utveckla och stadga praktisk erfarenhet dervid, herde i egenskap af befäl tjenstgöra under de med haris åldersklass återstående tvär,no års möten.

Då det emellertid å ena sidan är af vigt, att redan med första året af den nya beväringslagens tillämpning kunna bereda tillfälle för dertill villige ynglingar att välja donna väg för fullgörande af sin värnepligt, och då å andra sidan åter alla med institutionens ändamål förenliga lättnader i vilkoren för vinnande af inträde vid reservbefälet höra medgifva^ har jag funnit mig nu höra i dessa hänseenden modifiera det tidigare förslaget. Sålunda anser jag det höra tillåtas, att ynglingar^ ännu det år, då beväringsåldern inträder, må kunna anmäla sin önskan att tjenstgöra såsom reservbefäl; att de må samma år undergå ej allenast rekryt möte utan äfven befälsskola; samt att de, efter året derpå fullgjordt regementsmöte eller motsvarande öfningar, må vinna kompetens att så-

som reservbefäl anställas; börande det likväl vara tillåtet att redan före inträdet i beväringsåldern, efter gjord anmälan och befunnen lämplighet, vinna anställning såsom reservbefälsaspirant och genomgå de kurser och öfningar, som för kompetens till reservbefäl erfordras. Rekryt- och'regementsmöte synas mig höra i regel fullgöras vid det regemente eller corps, hvarest aspiranten vunnit anställning, hvaremot, befälsskolan bör, beroende af derom gjord ansökan och utrymme, genomgås antingen vid gardesregementena i Stockholm eller vid den å Carlsborg inrättade befälsskola.

Man torde väl föreställa sig, att äfven dessa fordringar på förberedande öfningar hos det blifvande reservbefälet befinnas så betungande, att någon nämnvärd tillgång på dylikt befäl icke skall kunna på frivillighetens väg beredas, och att således en betänklig lucka i organisationsplanen härigenom är att befara. På förhand är det naturligtvis omöjligt att med fullkomlig visshet gendrifva eu dylik förutsättning; men jag tillåter mig dock antyda några skäl, hvarföre jag icke kan dela densamma. Rekryt- och regementsmötena, som reservbefälsaspiranten har att genomgå, motsvaras till tiden af de tvenne första årens beväringsmöten för den allmänna beväringen, och det tillskott i öfningstid, som derutöfver belastar befälsaspiranten, uppkommer således hufvudsakligen endast vid genomgåendet af befälsskolan. Då nu befälsaspiranten under alla dessa öfningar, enligt förslaget, skulle ega att uppbära dagtraktamente lika med underofficer och slitningsersättning för underhållande af egen mundering, samt jemväl sedan för tjenstgöring^ såsom reservbefäl tillgodonjuta lika godtgörelse med hans vederlikar inom armén, torde dessa ekonomiska fördelar, som skydda emot egna utgifter i och för värnepligtens fullgörande, af det öfvervägande antalet beväringsynglingar ingalunda underskattas. Bland dem deremot, för hvilka den ekonomiska fördelen saknar betydelse, lärer åter företrädet att tjenstgöra såsom befäl icke minst värderas. Enligt min öfvertygelse torde således vara att motse större svårigheter vid urvalet bland öfvertaliga befälsaspiranter, än vid fyllande af det erforderliga antalet; hvarföre jag vågar anse den antydda föreställningen sakna skål för sig. Det må ock anmärkas att annan utväg, än den nu ifrågavarande, svårligen torde gifvas att, utan statsverkets alltför kännbara betungande, fylla den störa befälsbrist, som redan vid beväringens ökade öfningar och ännu mera vid eu större mobilisering uppstode; och om erfarenheten skulle, såsom ju är möjligt, jäfva min förutsättning, torde ytterligare uppmuntringar för vinnande af nödigt reservbefäl stå att finna dels i tillförsäkran af vissa företräden till anställning vid sådana statsbestyr, der vana vid militärisk punktlighet och takt kan ega särskild! värde, dels ock, i den mån militäröfningarne vid våra läro-

verk hini\a utvecklas, genom motsvarande eftergifter i anspråken på reservbefålsaspiranternes förberedande öfningar. Till sådana föreskrifters meddelande anser jag likväl liden ännu icke vara inne.

På grund af det anförda och med åberopande af hvad jag i memorialet af den 31 December 1868 i öfrigt anfört får jag föreslå:

21:o) att, till fyllande af befälsbristen vid Infanteriet, måtte bildas reservbefäl af ynglingar ur beväringen, och att följande dervid må lända till efterrättelse:

att för kompetens till genomgående af de öfningar, som för bildande af reservbefäl blifva bestämda, erfordras ett matt af skolbildning, motsvarande för reservofficer hvad nu är eller framdeles blifver föreskrifvet såsom vilkor för inträde vid krigsskolan, och för reservunderofficer hvad nu är eller framdeles blifver stadgadt för anställning såsom underofficer på stat;

att yngling, som önskar fullgöra sin värnepligt i egenskap af reservbefäl, må, efter derom, sednast samma år han inträder i beväringsåldern, hos vederbörande regements- eller corps-chef gjord ansökan och efter pröfning af hans lämplighet och kompetens, kommenderas till genomgående af 42 dagars rekrytskola tillsammans med stammens rekryter, en befälsskola på 75 till 90 dagar, samt ett regementsmöte eller deremot svarande öfningar med stammen på 20 dagar;

att han under dessa öfningar skall vara underkastad krigslagarne samt åtnjuta underofficers aflöning jemte beklädnadsbidrag;

att han efter sålunda genomgångna öfningar, må kunna, antingen på regements- eller corpschefens förslag, af chefen för Landtförsvarsdepartementet utnämnas till reservofficer, eller ock af regementseller corpschefen utnämnas till reservunderofficer;

att han må vara skyldig, att uti den befälsgrad, hvartill han blifvit befordrad, tjenstgöra under återstående vapenöfning'^ med den åldersklass af beväringen, hvilken han tillhör; och att han äfven sedermera må, efter egen ansökan, och, om han dertill befinnes lämplig, kunna användas såsom befäl vid beväringsmanskapets vapenöfningar, så länge han i värnepligtsåldern qvarstår;

att han qvarstår i rullorna och redovisas såsom reservbefäl intilldess han med sin åldersklass öfverföres till landstormen, der han intager den plats — icke understigande hans grad såsom reservbefäl — som af vederbörande bestämmes;

att lian under all tjenstgöring i linien skall åtnjuta samma aflöning och samma förmåner samt vara samma skyldigheter underkastad, som hans vederlikar bland det ordinarie befälet;

att flan, så länge han tillhör linien, skall, i händelse af fältarméns mobilisering, vara skyldig att vid densamma inträda, för den tjenstgöring som kan varda honom anbefalld;

att han må kunna befordras i fredstid till och med kaptensgraden, men under krigstid äfven till högre grader; samt

att reservunderofficer, som under fred önskar vinna anställning på stat, skall för sådant ändamål undergå fullständig pröfning, • lika med dem, hvilka från krigsskolan utexamineras till officersanställning, hvaremot under krigstid detta vilkor för befordran till tjenst på stat kan eftergifvas.

Enär såsom följd af föregående förslag angående bildande af reservbefäl den nuvarande elitinrättningen synes öfverflödig, får jag föreslå:

22:o) att den nuvarande beväringselitinråttningen måtte upphöra.

På grund af hvad jag rörande för värnepligtige erforderlig öfningstid här ofvan yttrat och ämnar att längre fram i fråga om krigsbildningen vidare utveckla, får jag föreslå:

2 3: o) att värnepligtig det år inträde i beväringsåldern eger rum må inkallas, om han tillhör Infanteriet, till 42 dagars öfning, om lian tillhör Artilleriet och Ingeniörtrupperna, till 52 dagars öfning och, om han tillhör Kavalleriet, till 60 dagars öfning; samt

att värnepligtig vid Infanteriet må inkallas de derpå följande två åren till 20 dagars öfning hvardera året och vid specialvapnen året näst efter det då inträde i beväringsåldern egt rum till 30 dagars öfning; samt

24:o) att de värnepligtige vid Infanteriet, Artilleriet och Ingeniörtrupperna må, så länge de i linien qvarstå, under de år de icke äro till ordinarie öfningar sammandragne, kunna årligen under högst .tvenne dagar inkallas till särskilda målskjutningéöfningar vid skottbanor inom orten.

Landstormen.

Redan i underdåniga memorialet af den 31 December 1868 har jag framhållit vigten och behofvet deraf, att, förutom fältarmén och dess ersättningstrupper, särskilda för ortförsvaret afsedda stridskrafter finnas att tillgå; och har jag för dessa stridskrafter föreslagit benämningen landstorm,

hvilken benämning äfven nu, på sätt ofvan framställda förslag rörande beväringsinrättningen visar, blifvit bibehållen.

Liksom emellertid en fast organisation, hvarigenom hastig mobilisering möjliggöres, är oeftergiflig! vilkor för att fältarmén skall kunna uppfylla sitt ändamål, så är det ock för ortförsvaret af vigt, att de stridskrafter, som dertill afses, äro så organiserade, att de må kunna utan dröjsmål med ordnad styrka uppträda. För detta ändamål blir det af nöden, att de på förhand äro fördelade i taktiska enheter och att dessa blifva med tillräckligt, och, så vidt möjligt, erfaret befäl försedda.

I memorialet af 1868 voro landstormens samtliga åldersklasser underkastade samma organisation och åligganden. Detta hade sin grund så val i det färre antal åldersklasser, af hvilka landstormen, enligt samma förslag, skulle bestå, som i den uppfattning, hvilken då ännu gjorde sig gällande, att de landstormen närmast varande 3:ne åldersklasser af allmänna beväringen kunde anses såsom arméns krigsreserv tillräckliga.

Då nu åter, enligt föreliggande förslag, sistnämnda 3:ne åldersklasser ansetts böra hänföras till landstormen och, efter sista tidens krigserfarenhet, svårligen kunna antagas fylla behofvet af eu tillräckligt stark krigsreserv, bär jag funnit mig manad att genom eu annan anordning söka fylla detta angelägna behof och i sådant hänseende trött mig höra föreslå, att äfven landstormen, likasom den egentliga fältarmén, fördelas i 2:ne uppbåd, af hvilka det första, i afseende å sä väl färdighållning före kriget som tjenstgöringsskyldighet under detsamma, herde åläggas större förpligtelse än det 2:dra uppbådet, hvithet skulle omfatta de äldsta åldersklasserna inom landstormen och först vid yttersta fara vara skyldig! att träda under vapen.

Landstormens lista uppbåd, hvithet, såsom afsedt att utgöra krigsreserv och att äfven kunna sjelfständigt uppträda, måste i sig innefatta alla vapenslag, hvart för sig i taktiska enheter organiserad!, synes mig, för att, å ena sidan, kunna uppfylla sitt ändamål och, å andra, ej gorå det 2: dra uppbådet för sin bestämmelse otillräckligt, höra upptaga de fem yngsta klasserna inom landstormen, eller värnepligtige från och med 28:de till och med 32:dra året. Detta uppbåd skall hafva till åliggande ej allenast att, der alla för fältarmén afsedda ersättningstrupper blifvit anlitade, fylla afgången inom densamma, så länge den opererar inom landets egna gränser, utan och att utgöra garnison inom våra fästningar eller på annat sätt deltaga i försvaret, hvarhelst inom landet sådan! kan påfordras. I detta uppbåd skola ingå endast de värnepligtige, som blifvit i vapen öfvade eller såsom trainmanskap inskrift, e, eller med andra ord endast de, som efter uttjent tid i luden blifvit till landstormen öfver-

förde. I afseende å specialvapnen inom detta landstormens första uppbåd mota visserligen störa svårigheter att deråt gifva eu fullt praktisk organisation; men egnad, såsom den är, att i högst väsendtlig mån förstärka försvaret och att för detsamma tillgodogöra den utbildning, som värnepligtige af specialvapnen sig tillegna!, och hvilken, donna anordning förutan, skulle, efter af dem fullgjord tjenstgöring i linien, gå förlorad, anser jag att åt berörda anordnings förverkligande bör egnas all möjlig omsorg. Största hindret för ernående af ett praktiskt resultat härutinnan ligger tvifvelsutan i svårigheten ätt kunna förse dessa vapenslag med tillräckligt antal kunnigt befäl, men omöjligt torde det dock icke vara att till den relativt ringa styrka, som af ifrågavarande vapenslag inom landstormens lista uppbåd förekommer, finna det erforderliga befälet bland de officerare, underofficerare och manskap, som tillförene varit i aktiv tjenst vid specialvapnen anställde. Då nemligen värnepligtslagen bör komma att stadga, det alla inom en viss ålder skola tillhöra särskilda klasser af nationalförsvaret, blifver häraf en följd, att äfven f. d. militärer höra vara underkastade samma lagbud, dock att de icke må kunna förpligtas att tjenstår a i lägre grad än den de sednast i militärtjenst tillhört, men ock ega skyldighet att i donna eller högre grad tjenstår a inom de olika kategorier af försvaret, Indika de enligt sin ålder tillhöra. Derjemte anser jag hvarje med fyllnadspension afskeda^ militär, under den tid han är tjenstgöringsskyldighet underkastad, vara pligtig att mottaga befäl inom landstormen, hvarhelst sådant honom anvisas, dock äfven i detta fåll ej i lägre grad än den han inom armén sednast innehaft.

Då jag sålunda, enligt hvad nu anförts, för landtstormens lista uppbåd ifrågasätter jemförelsevis störa förpligtelse!', hvilkas fullgörande det blir af vigt att kunna med bestämdhet påräkna, är det äfven nödigt, att sådana åtgärder vidtagas, att krigsstyrelsen må ega visshet om uppbådets styrka och om förhållandet med dess sammansättning., I sådant hänseende och för utöfvande af nödig kontroll, bör det åligga hvarje kompanichef, att öfver sitt kompani ej allenast fora fullständig rulla, grundad på mantalsskrifningsförrättarens uppgifter, utan äfven afgifva förslag till vederbörande bataljonschef, hvilken derefter, på grund af kompaniuppgifterna, sammanfatta!' och till Landtförsvars-departementet insänder förslag öfver bataljonen. Härförutan anser jag nödigt, att med landstormens lista uppbåd årligen hållas mönstringar, indika de värnepligtige icke må kunna utan laga påföljd försumma; och höra dessa mönstringar anställas bataljons- eller kompanivis, allt efter lokala förhållandens föranledande.

Landstormens 2:dra uppbåd åter bör omfatta de åtta äldsta klasserna, eller de värnepligtige från och med 33idje året, samt i öfrig! alla inom

I

värnepligtsåldern, hvilka icke tillhöra linien eller landstormens lista uppbåd eller äro för försvaret på annat sätt tagna i anspråk. Detta 2:dra uppbåd afses för det närmare ortförsvaret och dess tjenstgöring bör vara begränsad inom ett trängre område, icke sträckande sig utom vederbörande landstormsområden. Att för 2:dra uppbådet stadga samma slags kontroller, som för det lista blifvit bär ofvan ifrågaställa, torde vara mindre lämpligt och synes mig icke heller af behof påkalladt. En sådan anordning, att t. ex. vissa socknars manskap tilldelas vissa bestämda kompanier och bataljoner, och att mönstringar må, då förhållandena dertill föranleda, af Kongl. Näjd kunna påbjudas, bör bär gorå tillfyllest.

Landstormens styrka kan endast approximativt beräknas. Utgående från den i organisationsplanen angifna grund för de värnepligtiges fördelning på de olika vapenslagen och med beräkning af den afgång inom de särskilda ålderklasserna, som erfarenheten ådagalagt, kan man antaga att styrkan af landstormen kommer att utgöra:

inom lista uppbådet............................................. 62,000.

« 2: dra » ............................................... 82,000.

eller tillsammans 144,000 man.

Huru fördelningen af dessa på de särskilda länen kommer att utfalla, framgår af bil. Nio 1 , som äfven angifver organisationen af de särskilda vapenslagen inom lista uppbådet.

För intetdera af landstorms-uppbåden anser jag några obligatoriska vapenöfningar böra under vanliga förhållanden stadgas, enär sådant skulle medföra dryga kostnader, hvilka med afseende å de uppoffringar, som än vigtigare anordningar för försvaret taga i anspråk, möjligen skulle blifva allt för kännbara. För att likväl under freden möjliggöra öfningar, der de värnepligtige frivilligt önska att företaga sådana, men förnämligast för att, i händelse af behof, kunna utan dröjsmål mobilisera landstormen, är det af vigt att å någon centralt belägen ort inom hvarje landstoriysområde hafva upplagdt ett för styrkan af derinom varande landstormsafdelningar tillräckligt antal gevär med erforderlig utredning af fullgod beskaffenhet, i den mån sådana effekter kunna anskaffas; hörande äfven å de orter, inom hvilka värnepligtige för specialvapnen utses, vapen och utredning för lista uppbådets behof finnas att tillgå.

Härvid anser jag mig höra fästa uppmärksamhet å angelägenheten deraf, att tillfälle till deri så vigtiga skjutfärdighetens utveckling beredes hela deri svenska manliga befolkningen, och synes irrig detta utan svårighet kunna åstadkommas vid de baner, hvilka man bör hoppas komma att så allmänt som möjligt inom de särskilda orterna anläggas. Det intresse för målskjutningsöfningar, som de frivilliga skarpskytteföreningarne

redan

redan framkallat och hvilket, der dessa föreningar kunna komma att upphöra, skall af de ur dem tvifvelsutan uppväxande skjutgillen ytterligare befrämjas, ger anledning hoppas, att landstormens män icke skola uraktlåta att med denna del af krigsbildningen gorå sig fullt förtrogna.

I afseende å landstormsuppbådens skyldighet att tråda under vapen, „ anser jag en sådan skyldighet höra inträda för lista uppbådet redan då krigsfara hotar, men för 2:dra uppbådet först sedan krig utbrutit, och i båda fallen efter det Kongl. Majrt i Stats-Rådet derom fattat beslut.

Det lista uppbådet, hvars öfningar kunna blifva ganska omfattande och hvars tjenstgöringsskyldighet är mera obegränsad, bör vid afl laglikmätig påbjuden tjenstgöring, med undantag endast af den, som blir en följd af de årligen återkommande mönstringarne, ej allenast underhållas på statens bekostnad, utan äfven, derest ej kläder jemväl på enahanda sätt tillhandahållas, undfå viss slitningsersättning för begagnandet af egna sådana, hvilka då böra bestå af en enkel, för alla lika drägt, så anordnad, att den föga skiljer sig från den borgerliga. Huru fördelaktigt det än vore, om hela landstormen försåges med en dylik för alla lika drägt, och huru tydliga fingervisningar i detta hänseende de störa till- . dragelserna under innevarande år än gifvit oss, synes mig dock några bestämda föreskrifter härutinnan icke nu höra meddelas.

Hvad åter 2:dra landstormsuppbådet angår, så anser jag detsamma, äfven då det är till tjenstgöring uppkalladt, höra på egen bekostnad förse sig med både kläder och föda.

I anledning af hvad sålunda rörande landstormen anförts, får jag föreslå:

att alla vapenföra män inom värnepligtsåldern, så vidt de icke tillhöra linien, må förklaras utgöra en landstorm;

att landstormen må indelas i två uppbåd, det lista och det 2:dra; samt

att följande bestämjnelser dervid må fastställas nemligen:

a) gemensamt för bägge uppbåden:

att hvarje län, i förhållande till dess vidsträckthet, må utgöra ett eller flera landstormsområden;

att landstormen endast af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter Konungens i Stats-Rådet derom fattade beslut, må kunna till tj enstgöring uppbådas;

att landstormen, uppbådad, skall vara krigslagarne underkastad;

att staten under krig tillhandahåller gevär åt dem, som icke sjelfva ega sådana, äfvensom ammunition;

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

att högsta ortsmyndigheten öfver länets landstorm skall tillkomma Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, intilldess landstormen varder till tjenstgöring uppbådad, och träder under militärbefäl;

att landstormen skall organiseras på kompanier och bataljoner; att bataljonsstaben skall bestå af bataljonschef och två adjutanter (1 regements- och 1 bataljonsadjutant);

att kompanibefälet skall utgöras af en kompanichef och tre plutonchefer, samt för hvar 25:te man, en afdelningschef;

att till befäl skall företrädesvis förordnas officerare, som qvarstå i armén, äfvensom sådana värnepligtige, hvilka i egenskap af reservbefäl fullgjort sin värnepligt uti luden, dock att af dessa senare ingen må tvingas att tjenstår a utom det uppbåd, hvilket han genom sin ålder tillhör, samt slutligen med fyllnadspension afskedade militärer, hvilka, såsom vilkor för fyllnadspensionens åtnjutande, skola vid afskedet förpligta sig att, så länge de äro tjenstgöringsskyldighet underkastade, mottaga befäl, icke understigande deras grad inom landstormen, hvarhelst sådant kan dem anvisas;

att landstormens medlemmar skola hafva skyldighet att sig vid påbjudna mönstringar inställa, vid vite för en hvar som sådant utan. laga skål försummar; och

att landstormens män skola hafva samma rätt till krigsbelöning för visad mandom och tapperhet, samt samma rätt till pension för svår blessyr, som för armén är eller kan varda stadgad.

b) för l:sta uppbådet:

att detsamma skall utgöras af de fem yngsta åldersklasserna af dem, hvilka efter uttjent beväringstid i limen blifvit till landstormen öfverförda, och således i sig upptaga endast de värnepligtige af 8:e—12:e åldersklasserna;

att l:a uppbådet skall vid hotande krigsfara kunna till större eller mindre de! till tjenstgöring uppkallas;

att detta uppbåd inom landstormsområdena må indelas i bataljoner af 500 till 800 mans styrka, hvilka bataljoner inom sig delas i fyra kompanier af så lika styrka som möjligt;

att bataljonschef förordnas af Kongl. Maj:t, men kompani- och plutonchefer af chefen för Landtförsvars-departementet; att afdelningschefer utses af kompanichefen; att l:a uppbådet, sedan krig utbrutit, skall vara skyldigt ej allenast att, der ersättningstrupperna redan utgått, fylla afgången inom fältarmén, så länge kriget föres inom egna gränser, utan ock

att i särskilda cörpser uppträda, h varhelst inom landet sådant kan erfordras; och

att detta uppbåd, uppkalladt till tjenstgöring, skall vara berättigad! till underhåll på statens bekostnad, men hafva skyldighet att, derest mundering icke af Kronan tillhandahålles, dermed sjelf sig förse emot slitningsersättning i förhållande till munderingens värde; samt

c) för 2:dra uppbådet:

att detta uppbåd skall hafva tj enstgöringsskyldighet endast inom landstormsområdet, samt, då det till tjenstgöring uppkallas, vara förbundet att förse sig med kläder och föda utan någon ersättning derför från statens sida;

att bataljonschefer på Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes förslag förordnas af Kongl. Maj:t;

att kompani- och plutonchefer förordnas af bataljonschefen och afdelningschefer af kompanicheferne;

att de klasser af luden eller delar af dem, Indika icke äro till armén inkallade, utgå med 2:dra uppbådet inom sin ort och vid sådant tillfälle ega med nämnda uppbåd lika förpligtelse!’;

att hvarje sockens manskap skall bilda ett eller flera kompanier eller utgöra del af samma kompani;

att kompaniernas styrka må kunna vexla emellan 100 och 250 man; samt

att en eller flera socknars manskap om 500 till 800 man må bilda en bataljon.

I fråga om tillämpningen af de bestämmelser rörande allmänna värnepligten, hvilka bär blifvit ifrågasätta, anser jag såväl fäderneslandets säkerhet som rätt och billighet kräfva, att dessa bestämmelser genast efter den nya värnepligtslagens trädande i kraft vinna tillämpning på alla inom värnepligtsåldern varande svenske män, så att en hvar mellan 20—40 års ålder införes i rullorna öfver den klass af beväring eller landstorm, hvartill han, enligt sin åldersklass hörer, dock att beväringsskyldig, hvilken redan, enligt hittills gällande stadgande!!, blifvit i vapen öfvad, icke med undantag af de för hans åldersklass påbudne målskjutningar, må, såvida krigsfara ej hotar, underkastas vidare vapenöfningar i fredstid, än berörda stadgande!! föreskrifva; äfvensom de beväringsskyldig^ hvilka genom erlagd afgift förvärfva! befrielse från vapenöfning i fred, må, med nyssnämnda undantag, njuta sådan befrielse till godo.

20 Infanteriet.

Enligt hvad jag tillförene inför Eders Kong! Maj:t i underdånighet anfört, synes mig Infanteriets organisation i sina grunddrag höra förblifva oförändrad.

Hvad först beträffar indelta infanteriets organisation, så förefinnes dock deri en högst väsendtlig brist, å hvilken jag jemväl tillförene fästat Eders Kongl. Majrts nådiga uppmärksamhet. Denna brist består i saknaden af stamtrupp uti åtskilliga vidsträckta delar af landet, såsom Wester-Norrland, Halland och södra delen af Kalmar län. För afhjelpande af denna brist har jag i underdåniga memorialet af den 31 December 1869 föreslagit att bilda uti Wester-Norrland ett regemente och uti såväl Halland som Södra Möre en corps af stamtrupper, dels förmedelst öfverflyttande till landtförsvaret af de i dessa orter förlagda båtsmanskompanier, dels förmedelst öfverföring af nödigt antal nummer från redan befintliga stamregementen, dels ock slutligen, till någon mindre del, genom uppsättning af ett antal kontant aflönadt manskap.

Sedan emellertid Chefen för Sjöförsvars-departementet förklarat sig anse, att i stället för tillförene till öfverflyttning ifrågasätta 490 båtsmansnummer från Södra Möre härad, endast 415 äro att derifrån påräkna, men att deremot 500 man af de i Blekinge förlagda båtsmanskompanier, såsom varande för sjöförsvaret obehöflige, ytterligare kunna till landtförsvaret öfverföras, synes mig ett lämpligt tillfälle erbjuda sig att, i stället för den corps, som tillförene varit ifrågasatt att bildas inom Södra Möre, såsom stamtrupp för den i donna ort och i Blekinge befintliga talrika beväring upprätta ett regemente. Genom donna anordning, som närmare öfverensstämmer med och kompletterar det system, som utgör hufvuddraget i vår arméorganisation, vinnes ock den fördelen, att Marinregementet, hvilket nu är att betrakta såsom stamtrupp för Blekinge läns beväring, göres härför öfverflödigt, och sålunda kan för andra vigtiga ändamål till landtförsvarets ordnande afses.

Jemte de till uppsättning föreslagna Wester-Norrlands regemente och Hallands Fältj ägare-corps, kan och bör på detta sätt ett Blekinge regemente utan särdeles stor uppoffring uppsättas och bildas.

Lämpligheten af att sålunda från sjöförsvaret till landtförsvaret öfverflytta de för det förra obehöfliga båtsmansnummer, hvarigenom de för organisationen af det sednare enligt plan erforderliga nya regementen och corpser utan synnerligt dröjsmål och utan känbara kostnader kunna erhållas, har för öfrigt, sedan donna fråga vid afgifvande af proposition rörande statsverkets tillstånd och behof till nästförlidne Riksdag var före-

mål för Eders Kong!. Maj:ts pröfning, vunnit ökadt stöd i den utredning rörande båtsmanshåll i sin helhet, som af dertill genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 4 December 1868 förordnade komiterade numera blifvit utarbetad och i deras till Eders Kongl. Maj:t den 10 dennes ingifna betänkande återfinnes Det framgår af denna utredning, hurusom båtsmans rustning och båtsmans rotering står på samma grund, som motsvarande delar af indelningsverket för soldathållet, samt att likheten dem emellan äfven sträcker sig till sättet för karlens underhåll, uti hvilket inom samma ort ingå ungefär samma natura-prestationer för en båtsman, som för en soldat. Komiterade hafva val fästat uppmärksamheten derpå, att rustoch rotehållare i allmänhet erhålla en båtsman för billigare pris än en soldat, samt att således kostnaden för den sednares underhåll skulle vara något högre än för den förres. Enär likväl en sådan skiljaktighet i kostnad till förmån för båtsmanshållet icke öfverallt lärer förekomma, samt anledningen till densamma, der den verkligen egen rum, alltså torde vara att söka mindre i sj elfva institutionen än i särskilda lokala förhållanden, helst grunderna för rustning och rotering äro hufvudsakligen lika, vare sig att de omfatta soldat- eller båtsmanshållet, lärer den anmärkta skiljaktigheten icke utgöra något hinder för den ifrågaställa öfverflyttningen; och då för öfrig! de båtsmansrotar, som blifva till landtförsvaret öfverflyttade, äfven böra få tillgodonjuta de lindringar i roteringsbesväret, som under sednare åren kommit soldat-rotehållare till godo, i det att en del kostnader blifvit af statsverket öfvertagna, torde härigenom icke allenast ofvanberörda skiljaktighet i kostnad försvinna, utan till och med en minskning i roteringskostnad till följd af öfverflyttningen uppstå.

Då således, enligt hvad härutaf framgår, några våldsamma rubbningar i nuvarande förhållanden icke för båtsmans-, rust- och rotehållare vore att befara, och då äfven ändamålet med en bättre befälstillsyn samt större duglighet hos karlen, som bemälda komiterade afsedt med den af dem gjorda hemställan om ett talrikare ständigt befäl samt förändrade åldersbestämmelser vid rekrytering, med än större visshet skulle vinnas genom båtsmännens införlifvande med armén, så har jag trött mig finna, att af den utredning, komiterade framlagt och till hvilken jag vågar i underdånighet hänvisa, anledning gifvits att antaga, det ifrågavarande, ur militärisk synpunkt högst vigtiga åtgärd, att till landtförsvaret öfverflytta de för sjöförsvaret öfverflödigt båtsmansnummer, icke möter något hinder i båtsmanshållets nuvarande inrättning, eller i de förslag komiterade derom framställt, utan att densamma tvärtom, i den riktning komiterade åsyfta!, torde vara egnad att utan rust- och rotehållares betungande leda till för-

»

bättring i sjelfva denna institution, i truppens sociala ställning och i dess tj en steduglighet.

Då eu organisation i denna riktning, så fort ske kan, bör bringas till verkställighet, synes mig lämpligt, att öfverflyttningen till de regementen och corpser, till hvilka dessa nummer genom sin förläggning naturligen höra, utan dröjsmål eger rum och att truppen, så långt ske kan, göres för sin bestämmelse användbar. Der, hvarest, .genom denna öfverflyttning, nummerstyrkan vid regemente eller corps öfverstiger det blifvande högsta talet, bör densamma reduceras till denna siffra, i den mån afgång eger rum och rotarna finnas benägna att på erläggande af vakansafgift ingå, utan afseende derpå, om afgången inträffar bland nummer, som tillhöra soldathållet eller det, fordna båtsmanshållet.

Indelta infanteriets stambataljoner, hvilka för det närvarande utgöra

ett antal af..........................................................................................................- 43

skulle genom bildande af ett regemente i Wester-Norrland och

ett i Blekinge samt af eu corps i Halland, komma att ökas med...... 5

och således uppgå till 48. Vigten af en reglering af regementenas och corpsernas nummerstyrka och förläggningsområden har jag tillförene inför Eders Kongl. Maj:t sökt utveckla, hvarjemte jag i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1869 framhållit nödvändigheten deraf, att i och för underlättande af eu utaf behofvet högt påkallad reglering af löneväsendet vid indelta armén inskränka arméns nummerstyrka så långt sådant utan åsidosättande af nödig fasthet i organisationen kan låta sig gorå.

Med iakttagande häraf och i enlighet med hvad i nyssberörda memorial anförts anser jag nummerstyrkan per bataljon icke böra bestämmas lägre än till 500 man; men, enär vid Norrbottens och Westerbottens Fältjägare-corpser eu sådan styrka ej kan uppnås ensamt genom anlitande af de inom corpsernas områden befintliga indelta nummer, samt äfven vid de Skånska infanteri-regementena förefinnes eu brist i den erforderliga nummerstyrkan, torde den behöfliga fyllnaden, utgörande:

vid Norrbottens Fältjägare-corps............................................... 116 man

» Westerbottens D:o ........................... 27 »

» Norra Skånska infanteri-regementet ................................. 18 »

» Södra D:o d:o 3 »

eller tillhopa 164 man

böra, på sätt i ofvanberörda memorial jemväl föreslagits, anskaffas genom kontant aflönadt manskap. Härvid torde böra erinras, att, då nu gällande kontrakt med 99 vakanta rotar vid Norrbottens Fältjägare-corps år 1897

tilländalöper, nämnde 99 nummer kunna uppsättas, hvarigenom en motsvarande minskning i kontant aflönade nummer kan vid nämnda tid åvägabringas.

Samma utväg, som sålunda bär är ifrågasatt, torde äfven höra anlitas för uppnående af den bestämda nummerstyrkan af 500 man vid Hallands Fäljägare-corps, emedan de tvänne båtsmans-kompanier, Indika äro i Halland förlagde, och af hyilka den nya corpsen till hufvudsaklig del skulle bildas, endast räkna 364 man. Den behöfiiga fyllnaden af 136 man torde alltså böra genom uppsättning af kontant aflönadt manskap anskaffas.

Med afseende å de särskilda ändamål, hvartill den sålunda till 500 man per bataljon reglerade effektiva nnmmerstyrkan borde anslås, finner jag ej skål för handen till annan förändring i den af mig i memorialet, af den 31 December 1868 angifna plan, än den, att de till Volontärer afsedda nummer, Indika, i berörda plan beräknades till 1 per kompani, hädanefter bestämmas till 4 för hvarje kompani. Genom donna anordning afser jag vinna fördelande af att bereda militärisk utbildning åt ett ökadt antal befälsämnen; att binda eu del ynglingar med redan vunnen skolbildning vid sjelfva ledet af de fasta kadrerna; samt att åt mindre bemedlade, med fallenhet för yrket utrustade ynglingar förskaffa understöd för fortsättande, intill dess ofticersanställning vunnits, af deras militära bana.

1 likhet med hvad i memorialet den 31 December 1868 yttrats, anser jag fortfarande nödigt, att, för jemnande och kompletterande af regementenas nummerstyrka, ej allenast de till stadsvakt i Göteborg nu anslagne 44 rotar i Säfvedahls härad tagas i anspråk, utan äfven de så kallade frisocknarne i Örebro län underkastas effektiv rotering. Frisocknarnes skyldighet härtill är obestridlig, men då det icke torde kunna förnekas, att uppsättande af torp, der sådana ej redan finnas, förorsakar en ganska känbar utgift, torde billigheten bjuda, att rotehållarne lemnas frihet att aflöna soldaten vare sig kontant, eller genom jord och bostad.

Indelta infanteriets nummerstyrka, som för närvarande utgör... 23,176 skulle således komma att ökas med båtsmansnummer till ett an-

tal af ................ 2,322

ny rotering i Örebro län........................... 50

Götheborgs stadsvaktskompani................................................................. 44

kontant, aflönadt manskap tillhopa ......................................................... 300

och sålunda utgöra 25,892.

24 Då emellertid stambataljonerna, hvilkas antal, enligt hvad ofvan är anfördt, skulle utgöra 48, och hvardera erhålla en nummerstyrka af 500, blott taga i anspråk................................................ 24,000

återstår ett antal af.................................................................................. 1,892

nummer, hvilka kunna ställas på vakans, för att, i öfverensstämmelse med hvad förut är antydt, användas till underlättande af nedan framställda förslag, rörande reglering af indelta arméns löneväsende.

På grund af hvad här nu blifvit anfördt, och efter särskild öfverläggning med Chefen för Sjöförsvars-departementet, i hvad rörer frågan om öfverflyttning af en del af båtsmanshållet till landtförsvaret, får jag i underdånighet hemställa:

att från båtsmanshållet må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsmanskompanier ............................................. 662 man,

2 Hallands d:o 364 »

1 Westergötlands d:o 87 »

1 Östergötlands eko 194 »

af lista Bohusläns clio 100 »

Södra Möre härads....................................................................... 415 »

samt af Blekinge..........................................•••■........................... 500 »

Tillhopa 2,322 man;

att rust- och rotehållare för de Överflyttade båtsmansnumren må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Motstå, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar af Örebro län belägne 101J mantal, hvilka blifvit från dem förut, mot frihet från ordinarie rotering, åliggande tjenstbarhet-;!- till Bylta svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra, med ro tehål lame medgifven rätt till fritt aftal med soldaten angående dennes löneförmåner;

att ett regemente, under benämning: Wester-Norrlands regemente, må i W ester-N orrland bildas genom 550 båtsman sr otar af de fyra Norrlands kompanier, hvilka föreslagits att till landtförsvaret öfverflyttas, samt i öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya regementet af 450 rotar;

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands Fältjägarecorps, medelst till öfverflyttning från sjö- till landtförsvaret föreslagna tvänne, i Halland förlagda, båtsmanskompanier om tillhopa 364 man, samt i öfrigt genom uppsättning af kontant aflöna-! stam trupp 136 man;

att ett regemente under benämning Blekinge Regemente må bildas genom öfverflyttande från Kalmare regemente af 85 inom Konga härad af Kronobergs län förlagde rotar, samt i öfrigt medelst från Södra Möre härads och Blekinge båtsmanskompanier till landtförsvaret öfverflyttade 915 man;

att en reglering af samtlige indelta infanteriregementens och corpsers nummerstyrka och förläggningsområde i syfte att hvarje regemente måtte erhålla en nummerstyrka af 1,000 och hvarje corps en nummerstyrka af 500 man, måtte ske på sätt bilagan M 2 närmare utvisar;

att 1,892 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps redan vakanta 99, måtte, i man af inträffad ledighet, få tillsvidare hålla otillsatta, mot vakansafgifter, som höra inlevereras till Arméförvaltningen, för att till indelta arméns aflönande i öfverensstämmelse med nedan framställda förslag användas;

att, till kompletterande af Norrbottens, Westerbottens och Hallands Fältjägarecorpsers samt Norra och Södra Skånska infanteriregementenas nummerstyrka, en kontant aflönad truppstyrka af tillsammans 300 man må för Kronans räkning uppsättas och för sådant ändamål Eders Kongl. Maj:t må af Riksdagen åska ett anslag af

33,000 R:dr, att under särskilt titel »kontant aflönadt manskap vid indelta armén» i Riksstaten uppföras;

Utöfver detta aflöningsanslag, skulle visserligen vid första uppsättningen erfordras ett särskilt anslag för legningskostnads bestridande; men, enär uppsättningen af ifrågavarande manskap endast småningom torde komma att ega rum, bör en sådan kostnad genom besparing på aflöningsanslaget kunna bestridas.

Hvad åter angår dels aflöningskostnaden för nyssnämnda manskap, dels ock kostnaden för beklädnads-, remtygs-, utrednings- in. fl. persedlar för den tillökade styrkan vid infanteriet, så torde första uppsättningen af nyssnämnda persedlar kunna bestridas af de hos Beklädnadsdirektionerna innestående behållningar, hvaremot särskild!: anslag erfordras så väl för årliga underhållet af samma persedlar som ock till aflöning åt ofvanberörda manskap; och kommer, efter organisationens fullbordande, beloppet af de behöfliga anslagen att utgöra, för det kontant aflönande manskapet 33,000 R:dr och för materielen50,974R:dr 80 öre. Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att, i sammanhang med beslutet om de i föregående punkter framställda förslag till reglering af indelta infanteriet och dess nummerstyrka, äfven bevilja ofvanstående anslagssummor; hvarjemte och enär samma anslag icke till hela sitt belopp blifva under år 1872 behöfliga, de för Bih, till Riksd. Prot. lull. 1 Sami, 1 Afd. 4

samma år beräknade summor, utgörande för manskapets aflöning 18,040 R:dr och för materielens underhåll tillhopa 48,275 R:dr 20 öre, torde få upptagas i det förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel, som kommer att för den snart sammanträdande Riksdagen framläggas.

Redan tillförene har jag i underdånighet fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å det ytterst menliga inflytande å vår armés stridbarhet och användbarhet, som orsakas af det otillräckliga antal befäl, hvarmed den är försedd, och uti underdåniga memorialen den 31 December 1868 och 1869 har jag ej allenast framhållit det ökade behofvet af befäl, de förhållanden som framkalla detta, utan äfven föreslagit de åtgärder, hvilka synts mig åtminstone till hufvudsaklig del leda till behofvets afhjelpande; och får jag, på grund af hvad dervid blifvit anför dt, hemställa:

att kompanibefälets antal vid hvarje stambataljon må bestämmas till 20 Officerare och 20 Underofficerare;

att, på grund af hvad bär nedan vid behandlingen af frågan om aflöningsväsendet vid indelta armén förekommer om Kompani- och Sqvadrons-chefsbefattningars tillsättande endast genom kommendering, Kompani-officersgraderna hädanefter måtte utgöras af:

Underlöjtnants,

samt att benämningen andre Kapten således för framtiden må komma att upphöra;'

att de indelta regementen, hvilkas kompanibefäl redan består af 36 Officerare, må hvardera erhålla en tillökning af 2:ne Kaptener, 2:ne Andre Löjtnanter och 4 Sergeanter;

att alla öfråga regementen måtte erhålla lika antal kompanibefäl inom de olika graderna, som de nämnde, och corpserna hälften af detta antal;

att Kompani-underofficerare vid regemente må bestå af 8 Fanjunkare, 12 Förste Sergeanter, 12 Andre Sergeanter och 8 Furirer samt vid en corps hälften af detta antal;

att, för hvarje stamkompani, Korporal er nas liksom vice Korporalernas antal bestämmes till 9 och att af de förre trenne på hvarje kompani benämnas Förste Korporaler;

att de corpser som sakna Pastor och Väbel blifva dermed försedda; och

att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen samt Hallands Fältjägare-corps må erhålla samma antal befäl inom

Kaptens,

Löjtnants)

27 I

hvarje grad, äfvensom samma antal civile tjensteman, som öfrige indelta regementen och corpser.

Då det är af vigt att de regementen och corpser,, som till uppsättning blifva ifrågasätta och hvilka, om förslaget härutinnan kommer till utförande, blifva nästan samtidigt till hela sin nummerstyrka kompletterade, så snart som möjligt förses med fulltaligt befäl, anser jag nödigt, att största delen af de fasta befälsplatserna vid dessa corpser blifva under loppet af de 2:ne första åren tillsätta,, hvilket tvifvelsutan äfven, hvad åtminstone Officers- och Underofficer splatserna beträffar, utan svårighet later sig gorå. Vid tillsättande af föreslagna nya platser vid öfriga regementen och corpser torde tiden ej behöfva lika knappt tillmätas. Likväl synes mig nödigt att vice Korporalerna eller den, med afseende å deras tjenstgöringsskyldighet, i aflöningsförmåner mest vanlottade graden, böra, redan första året af organisationens tillämpning, till erhållande af fast lön uppföras, helst saknaden af löner för donna befälsklass hittills medfört väsendtliga svårigheter att till vice Korporaler erhålla fullt lämplige personer. Vid uppsättning tif det öfriga nya befälet bör likväl tagas hänsyn dertill, att detsamma må blifva kompletteradt till den tid då samöfning af tvänne klasser beväring med stammen enligt organisationsplanen skulle första gången komma att ega ruin, eller till 1874 års regementsmöte.

Enligt uppgjord beräkning uppgår kostnaden för befälets kompletterande i enlighet med ofvan framställda förslag, för

år 1872 till............................................... 208,910

» 1873 » ..................-........................... 401,610

» 1874 och allt framgent till........... 630,290 (bil. N:o 3).

Såsom följd häraf får jag föreslå:

att befälsplatserna vid de nybildade corpserna, såsom ock de nya platserna vid öfriga regementen och corpser, må tillsättas åren 1872—1874 och att såsom följd häraf hela den erforderliga tillökningssumman 630,290 K:dr må af Riksdagen begäras, men endast det redan år 1872 behöfliga beloppet 208,910 R:dr upptagas i propositionen om Statsverkets tillstånd och behof för nämnda år.

Hvad sedan angår värfvade infanteriet har jag i memorialet den 31 December 1868 i afseende å de båda Gardesregementena föreslagit en förminskning af hvardera regementet till eu bataljon. Genomförande af detta förslag anser jag mig nu ej böra ifrågasätta, dels emedan det vilkor jag dervid fästade, nemligen inkommenderande turvis till hufvudstaden af indelta trupper till en styrka åt ett regemente eden tvänne corpser, i anseende till de dermed förbundne kostnader svårligen skulle kunna uppfyllas, dels ock emedan jag nu, för underlättande af eu reglering åt indelta befälets löner, ansett mig böra ifrågasätta en sådan minskning i de äldre

stamregementenas styrka, att någon ytterligare, genom Gardesregementenas reduktion, icke bör ifrågakomma, hvarförutan det skulle synas mig mindre välbetänkt, att under en tid af politisk oro, sådan som den närvarande, förminska eu val öfvad stamtrupp och, med afseende å vapnets behof, redan i sig sjelf t otillräckliga kadrer, hvadan jag ock anser att någon förändring i afseende å Lifgardesregementena icke nu bör ifrågakomma.

Vidkommande åter Wermlands Fältjägare-regemente, så ega de skal, som, för detsamma^ reduktion i förcnämnda underdåniga memorial uttalats, fortfarande giltighet, hvadan förminskning af regementets nummerstyrka till 500 man och i sammanhang dermed dess formering på en corps af fyra kompanier torde höra ega rum.

Hvad angår den i berörda underdåniga memorial ifrågasätta och här ofvan antydda öfverflyttning af flottans Marinregemente från sjö- till landtförsvaret, så torde en sådan åtgärd, oaktadt det förslag jag nyss framställt om ett indelt stamregementes bildande i ändamål att i sig upptaga äfven Blekinge beväring, icke destomindre vara af behofvet påkallad; men då jag i nämnda memorial tillåtit mig föreslå, att regementet efter öfverflyttningen måtte reduceras till eu corps med bibehållande af dess egenskap utaf infanteri, finner jag mig nu af omständigheterna manad påyrka dess förvandling till artilleri, så mycket heldre som behofvet af ökadt fältartilleri härigenom skulle kunna med jemförelsevis ringa kostnad och med största möjliga skyndsamhet tillgodoses; och torde jagvid behandling af artilleriets organisation få närmare utveckla mitt förslag i detta hänseende.

Jag får sålunda, och efter öfverläggning med Chefen för Sjöförsvars-Departementet i hvad angår Marinregementets öfverflyttning, nu i underdånighet hemställa:

att Wermlands Fältj ägareregemente må förändras till en corps och, formerad på en bataljon af fyra kompanier med en sammanlagd nummerstyrka af 500 man, organiseras lika med de indelta corpserna;

att Flottans Marinregemente må från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas, och att, i sammanhang dermed, de för nämnda regemente nu utgående anslag, utgörande, enligt senast meddelade uppgift, tillhopa B:dr 248,228: 42 må till statsverket indragas, mot det att Riksdagen i stället anvisar nödiga medel under fjerde hufvudtiteln till bestridande af de kostnader, hvartill artilleriets förändrade organisation föranleder, enligt det förslag, som här nedan kommer att framställas;

att reduktionen af Wermlands Fältjägareregemente äfvensom öfverflyttningen till landtförsvaret af Marinregementet måtte med 1872 åi;s ingång taga sin början;

att befäl och underbefäl med vederlikar 'vid Wermlands Fältjägareregemente, hvilka, till följd af nu föreslagna reduktionsåtgärd, blifva

öfvertaliga, må, så vidt de icke varda till andra regementen eller corpser transporterade, uppföras å allmänna indragningsstaten. med rättighet att, intilldess de kunna blifva till andra allmänna befattningar förflyttade, en mot sina nu innehafvande aflöningsförmåner svarande pension uppbära, dock emöt skyldighet att vid Fältjägarecorpsen tjenstgöra under de årliga vapenöfningarnc, äfvensom att i händelse af mobilisering tjenstgöra hvarhelst sådant påkallas, intilldess full pensionsålder är uppnådd, efter,hvilken tid de endast underkastas tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension; och

att ofvannämnda bestämmelser må i tillämpliga delar äfven för Marinregementets öfvertaliga personal efter regementets öfverflyttning till landtförsvaret lända till efterrättelse, med iakttagande att regementets befäl och underbefäl, som icke lämpligen torde kunna påräknas till tjenstgöring vid ett artilleriregemente, i stället bör förpligtas tjenstgöra vid det infanteriregemente, der sådan tjenstgöring kan påkallas.

Då, såsom ofvan är nämndt, indelta infanteriets bataljoner komme att uppgå

till ett antal af .................................................................................................... 48.

och värfvade infanteriets nuvarande 6 bataljoner, genom Wermlands Fältjägare-regementes reduktion, nedsättas till......................................................... 5,

skulle infanteri-stambataljonernes sammanlagda antal komma att utgöra...... 53,

Indika, om min ofvan uttryckta åsigt angående åliggande för f. d. värfvade sol-

dater att intill 28 års ålder, i händelse af uppbåd, vara skyldige inställa sig vid det regemente eller corps hvar och en tillförene tillhört, vinner tillämpning, hvarigenom tvifvelsutan de båda Gardes-regementenas stambataljoner vid mobilisering skulle komma att uppgå till 500 man hvardera, sammanlagda representera en nummerstyrka af 26,500 man.

För fyllande af den befälsbrist, som, sedan det fasta befälet blifvit, på sätt ofvan är föreslaget, kompletterad t, inom arméns olika vapen qvarstå!', har jag i memorialet af den 31 December 1868 ifrågasatt inrättandet af halfsoldsbefäl och. hvad infanteriet beträffar, äfven af reservbefäl. Då emellertid bristen af befäl inom infanteriet, så snart det fasta befälet blifvit på nyss föreslaget sätt kompletterad!, antagligen bör kunna fyllas genom reservbefäl, torde förslaget om upprättande inom detta vapen af så kalladt halfsoldsbefäl så mycket heldre kunna öfvergifvas, som, i betraktande af befälets tjenstgöringsskyldighet inom indelta armén eller hufvudstyrkan af vårt infanteri, institutionen torde komma att sakna en mot ändamålet svarande praktisk betydelse.

Inom kavalleriet och artilleriet åter, der, på tillförene angifna skäl, reservbefäl ej kan upprättas, vore skapande af halfsoldsbefäl en lämplig anordning att utan alltför störa kostnader åstadkomma eu behöflig tillökning af befälet.

De ökade kostnader, hvartill genomförande af infanteriets organisation på om föreslaget sätt kommer att föranleda, utgöra enligt gjorda beräkningar:

30 Under år 1872.................................................................... E:dr 247,525: so.

För år 1873 ........................................................................ -> 457,884: so.

» » 1874 cell sedermera årligen efter organisationens fullbordande.......................................................................... » 689,849: so.

»

Kavalleriet.

I mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 har jag framställt behöfligheten af en förökning af kavalleriet, dervid jag, i afsigt att undvika de störa kostnader, hvartill kavalleriets förstärkande medelst, värfvad trupp skulle leda, sökt vinna målet genom tillgodoseende af inom indelta kavalleriet redan befintliga tillgångar, och föreslog jag i sådant afseende att de till musikens underhåll, hingsthållning, hästläkare och underofficerare anslågne och indragne nummer skulle med ryttare besättas.

Indelta kavalleriets underofficerare, hvilka äro å nummerhästar beridna, skulle emellertid, i följd af den föreslagna åtgärden, kommit att sjelfva anskaffa och underhålla häst och hästutredningspersedlar, och de derigenom ledigblifna numren med ryttare till kavalleriets förstärkande förses och en tillökning i kavalleriets styrka derigenom beredas; men huru önskvärd en uppsättning af dessa och öfriga dertill föreslagna nummer än vore, nödgas jag likväl frångå förslaget derom, dels och lmfvudsakligast på grund af den svårighet, som för underofficerarne otvifvelaktigt skulle uppstå att med de lönebelopp jag ansett mig kunna för dem ifrågasätta, tillfyllestgörande besörja remontering och underhåll af häst, dels äfven till följd deraf, att jag, såsom jag redan i fråga om indelta arméens lönereglering närmare kommer att utveckla, finner mig nödsakad inskränka donna reglering inom redan befintliga eller till aflöning nu anvisade tillgångar. I dessa tillgångar ingå nemligen vakansafgifterna ej allenast från de till underofficerarne anslagne nummer, utan äfven de till hästläkare anslagne och till musikens underhåll indragne, och då samtlige dessa afgifter således måste såsom tillgång för löneregleringen beräknas och till den gemensamma löningsfonden ingå, kunna nämnde nummer följaktligen icke heller med ryttare besättas, med mindre löningsfonden erhölle ersättning för det belopp, hvartill afgifterna från desamma uppgå, hvithet jag åter icke ansett mig för närvarande böra ifrågasätta. Af kavalleriets anslagne och indragne nummer kunna således, för dess tillökning, blott de till hingsthållning använda 59 numren tagas i anspråk, men, om äfven det mål, som med dessa nummers användande till hingsthållning varit afsedt, hittills icke i synnerlig män vunnits, lärer dock kavalleriets förökande med blott 59 man knappast medföra så stort gagn, att derigenom uppväges olägenheten deraf, att ifrågavarande nummer måste för sitt nuvarande ändamål undvaras, hvarföre ej heller dessa nummers besättande med ryttare torde böra nu ifrågakomma.

31 Då således kavalleriets förstärkning på det sätt, jag tillförene ifrågasatt synes mig af har anförda skäl nu icke höra åvägabringas, samt kavalleriets förökande medelst varfvad trupp tager i anspråk kostnader, för hvilka jag måste skygga tillbaka samt då de åtgärder, hvilka jag är sinnad föreslå i fråga om vapenöfning af det kavalleriet tilldelade beväringsmanskap, tillförsäkra kavalleriet en jemförelsevis stor reserv, så pass öfvad att den, efter någon tids repetition af tidigare ofmngar, kan till dess förstärkande användas, anser jag mig nu icke hora ifrågasätta någon tillökning af nummerstyrkan, hvaremot jag af de La n, r b infanteriet anförts, anser nödigt att, till beredande af erforderlig tillgång å befalsamnen, 2 tjenstbar» Yolontärer per sqvadron må kunna ant»gas och, vid de indelta regementena och corpserna, tilldelas hvardera eu nummerlön I öfverensstämmelse härmed och i öfrig! på skäl, som återfinnas i mitt underdåniga memorial den 31 December 1868, får jag föreslå- "

må UtgÖraS af: fyttMstares, Löjtnants ( -S •’ och Dnderlojfrants samt att benämningen 2'dre Ryttmästare

således för framtiden må komma att upphöra; hyttmästare

att officerarnes antal vid Jemtlands Hästjägarecorps må ökas med eu Ryttmästare, eu andre Löjtnant och eu Underlöjtnant;

att ett nummer vid hvardera sqvadronen' af Jemtlands Hästjägareooi ps må anslas till undorhåll af försto Irumpotaro'

att Regements-stallmästare må af Kongl. Näjd utnämnas, uppå cheens oi slag och tillförsäkras att efter 10 års tjenstgöring såsom ordinarie Regements-stallmastare undfå löneförhöjning med 50 procent af den i stat uppförda egentlig» lönen, samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring erhålla ytterligare förhöjning med lika procent af samma lön; äfvensom att

farin UDPalMd ‘Pensionsålder. undfå, derest lian tillhör indelta arméen

1,000 R:dr, men, om lian tillhör den värfvade, 1,500 R:dr i årlio- pension; varande dock några medel till ofyanberörda löneförhöjningar icke i staten beräknade, utan torde sådan» framdeles i mån af behof böra hos Riksdagen begäras;

att Regementspastor måtte anställas vid Husar-regementet Konung Oart XVatt vid namnda regemente äfven må anställas en Regements-sadelmakare och en Sadelboms-skärare;

att Regements-trumpetare- och Stockmakare-beställningarne vid berörd» llusar-regemente må indragas;

atA utaf de Vld Lifgarde! till häst och Husar-regementet Konung jarl XV å stat uppförda inalles 14 Trumpetare med Underofficers aflöning, 4 vid det förra och 6 vid det sednare regementet må till Trumpetare i nummer, samt 4 vid det förra regemente! till ryttare i nummer förändras • att en Ryttmästare och två Löjtnanter på hvarje bataljon och en Löjtnant vid Jemtlands Hästjägarecorps må eg» rättighet att, efter minst tio års

tjenstgöring vid vapnet, ingå på half sold, i enlighet med de grunder jag nedan för öfverflyttning till half sold föreslår, med skyldighet att på e^en häst tjenstgöra under de årliga befäls- och regements-mötena, eller då mobilisering af armén eller större del deraf egen rum;

att vid hvarje sqvadron måtte årligen, bland det afgående manskapet, utses tvenne man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i r o borna i fem år, med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller då Kong!. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf; och att örliga lönen för dessa reservkavallerister måtte bestämmas till

15 R:dr per man. .

De ökade kostnader, hvartill ifrågavarande förändringar i kavalleriets

organisation föranleda, utgöra: ,

för år 1872 .................................................................................. 8,910 R.dr

och efter organisationens genomförande åren 1876 och framgent årligen ................................................-..............................y 31,600 R:dr

på sätt bilagan J/s 5 visar; och får jag i anledning häraf underdamgst hemställa: det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att, i sammanhang med beslutet om 8jelfva organisationen, äfven bevilja den derför erforderliga årliga anslagssumma, att i man af behof utgå, och hvilken anslagssumma efter organisationens genomförande utgör 31,600 R:dr, lärande det enligt gjord beräkning för 1872 behöfliga beloppet, 8,910 R:dr, få i propositionen om Statsverkets tillstånd och behof för nämnda år på behöriga ställen upptagas.

Artilleriet.

Ett af hufvudvilkoren för att en krigshär skall kunna, under nutidens krigföringssätt, påräkna framgång i striden, är att den eger ett. talrikt och val öfvadt artilleri, och behofvet af detta vapen gör sig mera gällande i samma mån som den öfriga armén saknar öfning och erfarenhet. Ett artilleri, som skall kunna motsvara sitt ändamål, låter sig dock ej skyndsamt uppsättas; anskaffningen af den erforderliga materielen fordrar tid, och anspråket på dess råtta användande måste blifva beroende icke allenast af den bildning man kunnat förskaffa befälet, utan äfven af den öfning som kommit truppen till del, hvaraf följer, att detta vapen måste vara redan i fredstid så organiseradt, att det må, efter en jemförelsevis kort förberedelse, kunna utrycka. Betydliga medelbelopp tagas sålunda i anspråk för detta vapens uppsättning och underhåll, men de uppoffringar, som dermed äro förenade kunna också otvifvelaktigt hänföras till de vigtigaste utgifter för ett lands försvarsväsende. Det förslag, som finnes intaget uti mitt underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet den 31 December

cember 1868, afsåg, beträffande artilleriet, att åt detta vapen gifva en organisation, som kunde anses närmare, än den nuvarande, motsvara behofvet vid en möjligen skeende mobilisering, och derigenom underlätta öfvergången från freds- till krigsfot. Med afseende å de icke obetydliga kostnader, som redan detta förslag medförde, ansåg jag mig ej då böra ifrågasätta en tillökning af det egentliga fältartilleriets styrka, som alltså bibehölls vid det nuvarande kanon-antalet, eller 150 kanoner, hvilket efter eu beräkningsgrund af 21 kanoner för hvarje tusende man, antogs vara tillräckligt för en infanteristyrka af 56,000 man. Men då, med ett sådant förhållande mellan artilleriet och de öfriga vapnen, artilleristyrkan blef den minsta möjliga som då kunde ifrågasättas, samt mindre än hvad numera inom andra arméer eger ruin, har jag, i anledning häraf och i betraktande af den störa betydelse artillerivapnet under det nu pågående kriget tillvunnit sig, ansett mig icke kunna underlåta att såsom ett oafvisligt behof framhålla fältartilleriets ökande till en styrka, som mera motsvarar nutidens fordringar, och får jag alltså i underdånighet föreslå:

att den artilleristyrka, som afses att åtfölja den aktivå armén och som måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka måtte, genom uppsättning af fem nya batterier, hvardera å sex kanoner, uppbringas till 180 kanoner; samt

att ett reservartilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande förluster, måtte bildas.

När de uti Stockholms skärgård nu under byggnad varande befästningar blifva fullbordade, påkalla deras bestyckning ett så stort antal pjeser, att till dessas behöriga betjenande under krigstid kommer att erfordras befäl och trupp till vida större antal, än det hvartill de å Waxholm nu förlagda kompanier, äfven endast såsom stam betraktade, kunna lemna tillgång, och får jag på grund häraf föreslå:

att utöfver redan befintliga inalles fem fästningskompanier ett sjette sådant kompani måtte uppsättas, för att å nämnda fästning förläggas.' h>6 grunder för artilleriets organisation, som blifvit framställda uti mitt förra förslag, anser jag fortfarande böra hufvudsakligen tillämpas, och har jag endast att deruti föreslå följande förändringar:

att de tre Artilleri-regementena må hvardera organiseras på tio fältbatterier ä sex kanoner, samt Svea och Göta Artilleri-regementen derjemte erhålla hvartdera tre fästningskompanier;

att med afseende å den befintliga tillgången af materiel, förhållandet mellan den större och de mindre kalibrarne något förändras och tills vidare må bestämmas enligt en proportion, som 2:3, hvilket äfven öfverensstämmer med de åsigter, som under nu pågående krig blifvit omfattade;

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5*

att, i enlighet härmed, utaf de för fält-artilleriet föreslagna 30 batterier,

12 må erhålla............................ 3",24 kanoner,

16 » » .............................. 2",58 » och

2 » » .............................. 2".25 »

att de tvänne 2",25 batterierna måtte, i likhet med de öfriga fältbatterierna, hvardera tilldelas tvänne kaptener.

Då jag nu, i den förläggning af batterierna jag går att föreslå, icke ifrågasätter någon förändring i förut afgifna förslag rörande de båda batterierna uti Norrland, anser jag mig likväl böra fästa Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten deraf att dessa batterier förflyttas till annan för ett fiendtligt anfall mindre blottstäld plats än Hernösand, och har jag trött att de herde lämpligast förläggas till den depot för Norrland, om hvars anordnande jag här nedan går att gorå underdånig framställning. Intilldess emellertid platsen för denna depot blifver bestämd, anser jag artilleriets fältbatterier höra förläggas på sätt som följer och hvarom jag nu i underdånighet hemställer nemligen:

4 batterier i Carlskrona, 6 i Christianstad, 8 i Göteborg, 2 ä Carlsborg, 8 i Stockholm och 2 i Hernösand.

Artilleriet skulle sålunda komma att utgöras af:

A. Fältartilleriet.

Svea Artilleri-regemente.

35 Tillsammans 30 batterier, utaf hvilka de tvärnie i Hernösand förladda organiseras såsom fot-, och alla de ofrige såsom åkande.

13. Rcscrvartilleriet.

3 st. 3",24 fotbatterier.

6 st. 2",58 åkande batterier.

Tillsammans 9 batterier, fördelade till lika antal på hvardera af de trenne regementena.

C. FnstiiingsartiHeriet.

Svea Artilleri-regemente.

3 kompanier å Waxholm,

Göta Artilleri-regemente.

2 kompanier å Carlsborg.

1 kompani å Carlsten.

Tillsammans 6 kompanier.

En jemförelse mellan den bär föreslagna och den nuvarande organisationen visar, enligt Bilagan N:o 6, eu brist uti personal af: 3 Öfverstelöjtnanter, 14 Kaptener, 28 Löjtnanter, 27 Styckjunkare, 41 Sergeanter, 14 Batteritrumpetare, 39 förste Konstaplar, 65 andre Konstaplar, 25 Afdelningstrumpetare, 557 Stam arti Uerister, 53 Handtverkare, 6 Läkare, 36 Hästläkare, 48 Hofsmeder samt 39 Redogörare.

En del af denna personal blifver dock, på sätt åberopade bilaga jemväl utvisar, först behöflig vid en skeende mobilisering, och dess tillsättande i fredstid kan alltså icke ifrågasättas, helst det är att antaga att åtminstone vissa af dessa beställningar kunna utan synnerlig svårighet vid krigs utbrott kompletteras.

Den personal, som jag anser ovilkorligen böra redan i fredstid tillsättas, finnes särskildt upptagen i Bilagan N:o 7, som äfven utvisar dess fördelning på regementena.

Genom förändringen af organisationen uppstår deremot ett öfverskott af: 1 Major, 5 Underlöjtnanter och 5 Divisionstrumpetare. (Bil. N:o 6).

I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet föreslå,

att följande tillökning af befäl och trupp måtte blifva upptagen att å stat uppföras:

vid Svea Artilleri-regemente.

Öfverstelöjtnant........................ 1.

Kaptener .................................... 3, hvaraf 1 med äldre Kaptens lön.

Löjtnanter ................................. 9.

hvarjemte 2 Kaptener i regementet torde få uppföras till yngre Kaptens lön; att deremot följande beställningar måtte komma att indragas:

> '

vid Svea Artilleri-regemente.

Major.................. l.

Underlöjtnanter............................. 3.

Stabstrumpetare ........................ 2.

vid Göta Artilleri-regemente.

Major............................................... 1.

Underlöjtnanter.............................. Z.

Stabstrumpetare ........................... 2.

vid Wendes Artilleri-regemente. Stabstrumpetare ........................... 1.

samt att de nuvarande Tygstatskompanierna må såsom sådana upphöra, och deras nuvarande personal jemte Marinregementets beräknas såsom tillgång vid de nya batteriernas uppsättning.

Från förslaget äro uteslutna 3 Bataljonspredikants- och 3 Regementsskrifvarebeställningar, hvilka äro afsedda att vid nuvarande innehafvarnes afgång indragas, på sätt bär nedan kommer att, i sammanhang med frågan om civilstaterna vid armén, i öfrigt föreslås.

Vidare får jag föreslå:

att 3 Kaptener, 6 Löjtnanter och 3 Styckjunkare vid hvarje artilleriregemente må kunna på half sold öfverflyttas enligt de grunder jag här nedan för sådan öfverflyttning går att framställa;

att vid de tron ne artilleriregementena måtte årligen, bland konstaplar, trumpetare och artillerister, som uttjent sin kapitulation, utses tillsammans 84 man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i rullorna i 6 år, med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller då Kongl. Maj:t finner nödigt uppbåda eu eller flera beväringsklasser eller delar deraf;

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas till 20 R:dr för Förste Konstapel och 15 R:dr för Andre Konstapel, Afdelningstrumpetare och Artillerist;

att hvarje åkande batteri måtte erhålla 20 och hvarje fotbatteri 10 hästar, hvarigenom ej allenast antalet af artilleriets nuvarande egna hästar kommer att ökas med 208, utan äfven och till följd jemväl af de ridande batteriernas föreslagna förändring till åkande, den legning af hästar, som nu årligen eger ruin för batteriernas i Landskrona exercis, icke mera blifver behöflig.

Uti memorialet den 31 December 1868 har jag föreslagit att ur hvarje årsklass af beväringen borde 1,200 man tilldelas artilleriet, och enär donna

beväringsstyrka, äfven för deri organisation, som nu är i fråga, är enligt mobiliseringsplanen tillräcklig, torde någon annan förändring i detta hänseende ej vara af nöden, än att beväringsmanskapets fördelning på artilleriets olika stationer lämpas efter den förändring, som, i fråga om dessa stationer, är i det föregående ifrågasatt.

Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet uppgår till 276,554 K:dr 20 öre, men genom organisationens gradvisa genomförande bör denna kostnad kunna bestridas af den för öfvergångsåren beräknade underhållskostnad.

Denna sednare kostnad åter, eller den ökade årliga kostnad för aflöning och underhåll, hvartill artilleriets organisation på nu föreslaget sätt kommer att föranleda, är beräknad att utgöra: för år 1872, med iakttagande af de indragningar, som af organisationen jemväl blifva eu följd, 172,799 R:dr 36 öre, och efter organisationens genomförande, år 1877 och framgent årligen 473,278 R:dr 92 öre (Bil. N:is 8 & 9).

Hvad slutligen angår kostnaden för erforderlig fältartillerimateriel, så uppgår denna summa till inalles 1,102,743 R:dr (Bil. N:is 10 & 11).

I anledning af det sålunda framställda förslaget till artilleriets organisation och de uppgjorda beräknangarne öfver deraf uppkommande kostnader, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i sammanhang med beslutet om sjelfva organisationen äfven bevilja de för densammas genomförande erforderliga medel, utgörande, enligt hvad nyss nämndt är, för personal och hästar årligen 473,278 R:dr 92 öre, att i mån af behof utgå, och för materiel 1,102,743 R:dr; och torde i den Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, som kommer att till den snart sammanträdande Riksdagen afl åtas, få upptagas dels den för' år 1872 belöpande kostnaden för personal och hästar, dels ock hela den för materielen beräknade kostnadssumma.

tngeuiörväseiidet.

Den uti mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 framställda plan för ingeniörväsendets organisation, finner jag så mycket nödvändigare att vidhålla, som erfarenheten från det nu pågående kriget, hvaruti fälttelegraf-, kommunikations- och befästningsväsendet spelat en så framstående rol, ytterligare visat vigten af att hafva någorlunda fullständiga och fullt utbildade ingeniörtrupper samt ett för dem tillräckligt

befäl. , ,

Jag torde derföre, med hänvisning till och med stöd af hvad jag

uti nämnda underdåniga memorial anfört rörande behofvet af ingeniörväsendets utveckling samt styrkan af de för särskilda delar deraf erfor-

derliga trupper, endast böra särskild!, omnämna de mindre förändringar, jag härutinnan funnit nödiga, hufvudsakligen rörande fältsignalväsendet, hvars skyndsamma ordnande jag anser vara af väsendtlig vigt och för hvilket Eders Kongl. Maj:t redan anvisat medel till anskaffning af större delen utaf den erforderliga materielen.

Beträffande uppsättningen af ett fältsignal kompani anser jag början dermed böra göras, om möjligt, redan under nästkommande år, och att detta kompani, ehuru tillhörande ingeniörtrupperna och, i likhet med hvad i andra länder eger ruin, utgörande ett specialkompani af berörda trupper, likväl, såväl under fälttåg, som under de större fredsöfningarne, bör komma att ställas till Generalstabens omedelbara disposition samt erhålla en någorlunda sjelfständig organisation.

Eältsign alkompani et bör således bland manskapet ega handtverkssoldater, samt förses med ett mindre antal egna hästar, hvarjemte särskilda medel höra anvisas för kompaniets fältöfningar och för fältsignalmaterielens underhåll. Dessutom erfordras för kompaniet en kasern- och förrådsbyggnad, hvarför plats finnes å den på Kungsholmen åt pontonierbataljonen för närvarande upplåtna tomt.

Med afseende på den erforderliga skyndsammare uppsättningen af fältsignalkompaniet, måste särskild uppsättningskostnad härvid beräknas, hvilket icke är förhållandet med de öfråga föreslagna nya ingeniörtrupperna eller med hästarne, för hvilka första årets underhållskostnad beräknas betacka uppsättningskostnaden.

Hvad angår lönerna för de nya beställningarne vid Fortifikationen, torde den föreslagna nya normalstaten för värfvade armén böra lända till efterrättelse, med iakttagande af deruti upptagne förhöjning i tjenstgöringspenningar för befälspersonalen vid trupperna, hvilken förhöjning betingas deraf, att detta befäl icke kommer i åtnjutande af semester.

Redan i mitt förenämnda underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag framställt behofvet af egna hästar äfven för Pontonierbataljonen, hvarvid till stallhyra beräknades ett belopp af 1,066 rdr 60 öre; men sedan numera en särskild stallbyggnad blifvit för nämnda bataljons räkning uppbörd, har berörda stallhyrebelopp blifvit ur kostnadsberäkningarne uteslutet.

Med stöd af hvad jag här anfört och i öfverenstämmelse för öfrig! med den plan, som uti mitt ofvannämnda underdåniga anförande blifvit närmare utvécklad, får jag således i afseende på ingeniörväsendet i underdånighet föreslå:

att ett värfvadt kompani, benämndt fältsignalkompaniet och bestående af 4 officerare, 4 underofficerare och 120 man korporaler,

spel, handtverkare och soldater må uppsättas, samt att kompaniet erhåller 10 egna hästar;

att likaledes genom värfning må uppsättas en bataljon sappörer af 360 man, korporaler, spel, handtverkare och soldater samt erforderligt befäl;

att sappörbataljonen må förläggas å Carlsborg, men fältsignalkompaniet i Stockholm, samt att för detsamma må uppföras erforderlig kasern och förrådsbyggnad å den för Pontonierbataljonen upplåtne tomt:

att befälspersonalen vid Fortifikationen må förökas med: för fältsignalkompaniet

1 kapten af lista klass, 1 löjtnant af lista klass, 1 löjtnant af 2:dra klass, 1 underlöjtnant, 1 fanjunkare, 2 sergeanter af lista klass och 1 sergeant af 2:dra klass;

för sappörbataljonen

1 major, 3 kaptener af lista klass, 1 kapten af 2:dra klass, 3 löjtnanter af lista klass, 4 löjtnanter af 2:dra klass, 3 underlöjtnanter, 3 fanjunkare, 4 sergeanter af lista klass och 6 sergeanter af 2:dra klass;

för fortifikationsstaben och pontonierbataljonen

3 kaptener af lista klass, 1 löjtnant af lista klass, 1 löjtnant af 2:dra klass, 2 fanjunkare, 3 sergeanter af lista klass och 6 sergeanter af 2:dra klass;

att civilstaten må förökas med: 1 auditör vid pontonier batalj on, tillika sekreterare vid Fortifikationen, 1 auditör vid sappörbataljonen, tillika fästningsauditör vid Carlsborg, 1 kassör och förrådsförvaltare med lön i lista klass samt en regementspastor;

att deremot af Fortifikationens nuvarande civilpersonal må indragas: sekreteraren och kanslisten, 1 förrådsförvaltare af 2:dra klass samt, vid nuvarande innehafvares afgång eller förflyttning till annan befattning inom Fortifikationen, regementsskrifvaren, hvarefter regementsskrifvaregöromålen torde få af auditören vid Pontonierbataljonen öfvertagas;

att lönerna för bär upptagna nya beställningar måtte inom de olika graderna få utgå i enlighet med den föreslagna normalstaten för värfvade armén;

att vid hvarje af ingeniörtruppernas kompanier måtte årligen bland det afgående manskapet utses tvänne man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i rullorna under fem år, med tjenstgöring^-

ringsskyldighet endast under krigstid, eller då Kongl. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf;

att årliga lönen för detta reservmanskap må bestämmas till 15 R:dr per man;

att pontonierbataljonen må erhålla 20 egna hästar; att, för sappörbataljonen, anslaget till ingeniörtruppernas praktiska öfningar må förhöjas;

att, till komplettering af fältsignalinaterielen, anskaffning må ega ruin af materiel till en fälttelegrafafdelning samt af optisk fältsignalmateriel in. in.;

att, till kompletterande af felande krigsbryggemateriel, anskaffning må eg a ruin af 2:ne kr igsbry ggeekipager;

att bär föreslagna organisation må för fältsignalkompaniet taga sin början redan under år 1.871 samt för öfrig! vidare fortgå under åren 1872—1877.

Den uppsätta1 ngskostnadj som här föreslagna organisation af ingeniörväsendet fager i anspråk, uppgår för fältsignalkompaniet till 39,556 k:dr 80 öre, samt för sappörbataljonen till 118,551 R:dr 60 öre, hvarjemte för uppsättning af hästar erfordras 15,450 R:dr (Bil. N:o 12).

Såsom förut är nämndt, behöfver dock endast för fältsignalkompaniet, i anseende till vigten af dess skyndsamma organisation, särskilda medel för bestridande af uppsättningskostnaden anvisas; för sappörbataljonen och hästarne bör denna kostnad kunna betäckas genom de första årens underhållsanslag.

Enligt uppgjord approximativ beräkning, kommer årliga ökade kostnaden för ingeniörväsendets organisation att utgöra:

för år 1871............................................................ h’:dr 34,935: 40;

’> 1872............................................................... « 98,911: 70; samt

efter organisationens genomförande, år 1877, och framgent årligen 159,758 B:dr 7 öre, derest regementsskrifvaretjensten då kunnat indragas, men i annat fall 260,758 B:dr 7 öre, intilldess sådan indragning kan ske.

Härförutan erfordras till anskaffning af två krigsbrygge-ekipager

och fältsignalmateriel.............................................................. R:dr 140,000: —

och till kasern för fältsignalkompaniet ..................... » 60,000: —

eller tillhopa............................................................... R:dr 200,000: —

Jag får på grund häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder, föreslå , Riksdagen, att, i sammanhang med beslutet om ingeniörtruppernas organisation, äfven bevilja de derför erforderliga medel, nemligen: för personal och hästar årligen, att i mån af behof utgå och efter organisationens genomförande, uppgående till 259,758 R:dr Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Af cl. 6

i

7. öre; samt för krigsbrygge-ekipagerna, ialtsign al m a term] en och kasernbyggnaden 200,000 R:dr; lärande i propositionen till nästa Riksdag om statsverkets tillstånd, och behof få upptagas ej allenast de för personal och hästar under åren 1871 och 1872 erforderliga belopp af tillhopa 133,847 R:dr 10 öre utan ock hela den för krigsbrygge-materielen, fältsignal-materielen och kasernbyggnaden beräknade summa af 200,000 Rdr.

Halfsoldsbefäl.

I det föregående har jag till fyllande af befälsbristen vid kavalleriet och artilleriet, föreslagit att vid hvardera af dessa vapen ett visst antal befäl må finnas på sfi kallad halt sold anställda, och får jag, med hänvisning till hvad i sådant afseende är anfördt i mitt underdåniga memorial den 31 December 1868, såsom vilkor för öfverflyttning å half sold föreslå:

att på stat anstånd officer eller underofficer må, efter minst tio års tjenstgöring, kunna af Kong!. Näjd, på derom gjord anmälan, förflyttas på half sold;

att halfsoldsbefäl i allmänhet under fredstid intages från annan tjenstgöring än de årliga befäls-, regenjents- och beväringsmötena vid indelta kavalleriet, och motsvarande öfningar vid det värfvade kavalleriet, äfvensom artilleriet; men deremot i krigstid, samt när Kong!. Maj:t finner godt uppbåda större eller mindre clel af beväringen, vara underkastad samma tjenstgöring, som det ordinarie befälet;

att på half sold ställd officer bibehåller tur- och befordringsrätt vid regemente eller corps;

att halfsoldsbefäl, efter upnådd pensionsålder, vid afskedstagande! erhåller den för graden bestämda pension ur Arméens Pensionskassa, såvida stadgade inbetalningar till nämnda kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet annorlunda ordnas, den pension, som i sammanhang dermed kan komma att bestämmas; samt

att aflöningen för till half sold Överflyttad! befäl måtte sålunda bestämmas :

För Kapten eller Ryttmästare 800 R:dr lön. 200R:dr tjenstgöringspenningar,

» Löjtnant.......................... 350 » » 150 » d:o.

» Styckjunkare.................... 300 » » 100 » d:o.

dock att tjenstgöringspenningar icke må utgå till dem, som af en eller annan anledning icke bevista föreskrifna vapenöfningar.

43 Civilstaten.

Rörande Civilstaten vid regementen och corpser. torde jag i öfverensstämmelse med de i detta afseende i mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 uttalade åsigter få föreslå:

att regementsskrifvare- och auditörstjensterna vid hvarje regemente och corps måtte i mån af inträffande ledigheter förenas till eu tjenst under 'benämning: Auditör; dock med Eders Kong!. Näjd förbehållen rätt att. i afseende å dessa tjenstebefattningar vidtaga de förändrade anordningar, hvartill det förslag till nytt fältförvaltnings-reglemente, som från den för utarbetande af sådant förslag nedsätta komité är att förvänta, möjligen kan komma att föranleda;

att mönsterskrifvarebefattningarne, i mån af nuvarande innehafvares afgång, helt och hållet indragas; samt

att bataljonspredikantsbeställningar, der sådana finnas, jemväl måtte i samma ordning indragas.

Generalitetet och Generalstaben.

De åsigter, jag i fråga om Generalitetet och Generalstabens organisation tillåtit mig uttrycka i" memorialet den 31 December 1868, har jag icke i något afseende funnit anledning frånträda, hvarföre jag, under åberopande af de motiv, som i nämnda memorial blifvit anförda, i underdånighet föreslår:

att Generalitetet måtte på stat utgöras af 3 Armékorpschefer, 1 Chef för Generalstaben, 1 Generalfälttygmästare, 1 Inspektör för Kavalleriet och 1 Chef för Fortifikationen samt att, för hvar och eu af dessa sju generalspersoner, lönen bestämmes till 9,000 R:dr,med rättighet tillika för dem att vid embetsresor erhålla, för sjelfva resekostnaden, godtgörelse enligt gällande författningar;

att Generalstaben måtte utgöra eu fristående corps med egen lönestat; att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti och förenas med Generalstaben;

att Generalstabens officerspersonal måtte, förutom Chefen, bestå af: 1 Öfverste, 2 Öfverstelöjtnanter, 10 Majorer, 16 Kaptener och 10 Löjtnanter ;

att för de geodetiska arbetena en Professor måtte finnas vid Generalstaben anställd;

att Generalstabens aflönings- och öfriga utgiftsstat, måtte bestämmas i enlighet med Bil. N:o 13; samt

att förslaget om Generalitetet, med afseende å dess samband med det om Generalstaben, måtte framställas endast under förutsättning och vilkor af jemväl det sednares antagande. ,

Kostnaden för Generalstabens organisation i öfverensstämmelse med här

afgå tv et förslag uppgår enligt Bil. N:o 13 till....................... B:dr 161.120: —

och då härtill finnas att disponera: nuvarande anslag till Landtförsvars-departementets Kommandoexpedition. till Generalstabs-officerares bildande och till Topografiska corpsen, tillhopa utgörande B:dr 57,200: — samt beloppet af de från generalitets-staten

utgående stabschefsarvoden...................... >» 6,350: — gg 55Q. _

uppgår den ökade årliga kostnaden till.................................... B:dr 97,570: —

hvilket belopp jag alltså i underdånighet anhåller, att Eders Kongl. Näjd måtte täckas af Riksdagen begära, att i mån af behof utgå; och torde det belopp, som till organisationens påbörjande redan år 1872 erfordras och hvithet jag anser kunna beräknas till 15,000 B:dr, få i propositionen till nästa Riksdag, angående statsverkets tillstånd och behof, upptagas.

Krig sbildningen,

a) Vapenö fningarne.

Utan ändamålsenlig och i tillräcklig utsträckning anordnade vapenöfningar kan en försvarsorganisation, hvilken som helst, ej uppfylla sin bestämmelse. Oöfvade massor, vore de än försedda med den bästa materiel, kunna föga uträtta. God ledning, sammanhållning och disciplin, hvilka endast genom öfning förvärfvas, kunna af intet annat ersättas. En skyldig omtanka bjuder alltså att åt denna del af försvarsväsendet, truppens och befälets utbildning, egna alla de åtgärder, som härens ändamål krafvel’ och landets tillgångar medgifva, På samma gång det derföre å ena sidan blir ett krigsstyrelsens oeftergifliga åliggande att tillse det den militära utvecklingen, de krigsbildande öfningarne med urskiljning och i ändamålsenlig riktning ledas, blir det å andra sidan en statsmakternas uppgift, hvarpå i fosterlandets intresse kan ställas berättigade fordringar, att bereda tillräckliga medel för att åt dessa öfningar gifva den omfattning, som för ändamålets vinnande oundgängligen är af nöden.

För den värfvade i garnison förlagda stammen måste den tid, som för utbildning i teoretiskt och praktiskt hänseende är anvisad, anses vara fullt tillräcklig och de göda frukterna äro här blott beroende af det sätt, hvarpå tiden användes, hvarpå undervisningen meddelas.

Inom indelta arméen åter är förhållandet i detta hänseende icke lika tillfredsställande; ty med huru mycken urskiljning och sorgfällighet den för öfningarne hittills anslagna tiden än må användas, kan donna likväl icke blifva för sina ändamål i allo tillräcklig. Enär emellertid, hvad infanteriet beträffar, åtskilliga å sista tiden dels redan genomförda, dels i någon man tillämpade och vidare afsedda anordningar, såsom årligen återkommande skolor både å mötesplatserna och vid Carlsborgs fästning, målskjutningsöfningarnes förflyttning inom kompaniernas områden och en betydligare tillökning uti den till befäls-, rekrytsoeh beväringsmötena kommenderade styrkan otvifvelaktigt skola gifva infanteriets öfningar inom dertill anslagna lider en mera än tillförene bildande förmåga, anser jag mig nu i fråga om öfningstiden för infanteriets stam icke höra ifrågasätta annan utsträckning, än den jag här nedan för tillvägabringande af gemensamma fälttjenstöfningar för alla vapen kommer att föreslå, särdeles som. derest den här ofvan omförmälda tillökning i öfningstiden för beväringen biff ver medgifven, äfven stammen derunder beredes tillfälle till egen vidare utbildning genom att undervisa och handleda yngre trupper.

Hvad deremot beträffar indelta kavalleriet, sä och med afseende å den mångsidigare utbildning detta vapenslag krafvel-, anser jag en tillökning i den bestämda mötestiden vara af högsta behofvet påkallad.

Då kavalleriets användbarhet efter den nya tidens fordringar förnämligast synes kräfva icke blott ridkonstens vidare utveckling utan ock förtrolighet med fälttjenstgöringens särskilda detaljer, såsom förposttjenstgöring med patrullering och rekognoscering samt marcheöfningar och fältridning i olika mark, höra vapenöfningarne hufvudsakligast afse kavalleriets utbildning i dessa riktningar.

För sådant ändamål synes mig af nöden, dels att, på sätt jag redan i memorialet den 31 December 1868 framhållit, åt de så kallade exercissqvad rons mötena, vid Indika rekryt- och remontbildningen försiggå och tillfälle till eu omsorgsfullare undervisning i enskild ridning förefinnes, gifves eu i afseende å den dertill kommenderade styrkan större omfattning än hittills och att såsom regel antagen att så väl rekryter som remonter skola till två på hvarandra följande exercissqvadronsmöten inställas; dels ock att åt regementsmötena, vid Indika fålttjenstöfningarne hufvudsakligast förekomma och först kunna gifvas sin allmänna tillämpning, beredes en större utsträckning i tid. För att uppnå dessa vigtiga ändamål, utan att alltför mycket öka kostnaderna för kavalleriets öfningar, har jag ansedd mig höra frångå mitt i memorialet af den 31 December 1868 gjorda förslag om särskilda sqvadronsmöten till fot och i stället förorda dessa mötens sammanslående med regementsmötena, för Indika jag vid sådant förhållande anser en förlängning till 26 dagar vara oundgängligen nödig. Derjemte och på det befälet må göras fullt förtroligt med fälttjenstgöringens mångfaldiga kraf, böra ej allenast befälsmötena till ti-

den utsträckas så, att öfningarne må kunna med tillbörlig följdriktighet ledas och utföras, utan äfven antalet af den till dessa möten kommenderade personal så ökas, att öfningarne må kunna göras tillfyllest åskådliga, och att — så stor del af truppen som möjligt — må blifva delaktig af den omsorgsfullare instruktion, som i vissa detaljer här bör kunna meddelas. Af dessa skål synes mig den tid, hvarunder befälsmötena skola fortgå, böra från 10 dagar förlängas till 20 dagar med eu nummerstyrka af minst 12 man per sqvadron.

Således och ehuru jag, enligt hvad förut är nämndt, anser den hittills bestämda ordinarie öfningstiden för indelta stammens infanteri icke för närvarande böra? förlängas, får jag dock, på grund af det anförda, i afseende å det indelta kavalleriets vapenöfningar, såsom årligen återkommande sådana föreslå:

Befälsmöte i 20 dagar med allt befäl, volontärer och trumpetare, samt dessutom ryttare till det antal, att nummerstyrkan uppgår till 12 man per sqvadron.

Éxcercissqvadron, på sätt hittills egt ruin, i 90 (lagar med 60 man per bataljon, hvarvid manskap och hästar få efter behof ombytas och i afseende hvarå för öfrig!, bör såsom regel antagas, att rekryt och remont skall inställas till tvänne på hvarandra följande exercissqvadroner; samt Regementsmöte i 26 dagar; in- och utryokningsdagarne öfverallt oberäknade.

I afseende å beväringsmanskapets öfningar har jag redan uttala! de skäl, som synas mig oeftergifligen fordra dessa öfningars jemförelsevis betydliga förökande. lag har äfven föreslagit och redan i memorialet af den 31 December 1868 framhållit de skäl, som tala- för öfningstidens fördelning på 3:ne år vid infanteriet och på 2:ne år vid specialvapnen: men då jag i nämnda memorial föreslog, att beväringens öfningstid under de två sista åren skulle utgöra endast 15 dagar hvardera året, finner jag mig nu föranlåten ifrågasätta eu utsträckning af samma öfningstid till 20 dagar, på sätt här ofvan vid behandlingen åt frågan rörande den allmänna värnepligten redan blifvit föreslaget. Med donna anordning, framkallad i första hand af behofvet utaf längre öfningstid, vinnes äfven den i militäriskt hänseende vigtiga fördelen att beväringsmanskapet, som härigenom kommer att vid uppbrottet till mötet med vederbörande stamkompanier infinna sig å de för dem bestämda samlingsplatserna och tillsammans med dem föras till och från mötena, skall känna sig införlifvadt med det kompani det tillhör och so sig utgöra medlemmar af den ordinarie krigsmakten och icke såsom nu en derifrån afsöndrad del.

Med anledning af det anförda får jag alltså föreslå:

att hvarje klass af de till infanteriet hörande värnepligtige må inkallas,

första året till 42 dagars rekrytmöte:

andra året till 20 dagars möte, dels för rekrytbildningens fullbordande, dels ock för samöfning med stammen; samt

tredje året likaledes till 20 dagars möte under fullkomligt införlifvande med stammen; — hörande dessa begge senare års möten, till följd af förberörda med desamma afsedda ändamål, utgöras antingen i regementets mötesplats eller, med någon del af styrkan, annorstädes dit regementet kan kallas till öfning.

För det specialvapnen tillhörande beväringsmanskap torde, med fästadt afseende å beskaffenheten af de öfningar, Indika vid dessa vapen ega ruin, öfningstiden, på sätt Jag jemväl förut anfört, lämpligare och med mera nytta böra fördelas på bränne år och, på det första liden af rekrytdaningen med beväringsskyldig!) af dessa vapen må kunna i så oafbruten följd som möjligt fortgå, synes mig det första möte, dessa värnpligtig!: hafva att genomgå, höra gifvas en jemförelsevis vida större utsträckning i tid, än det andra. Om än den öfnings- och tjenstgöring'^!!, jag nu för specialvapnens beväringsskyldig!; ifrågasatt, långt ifrån kan anses tillräcklig för att utbilda dem till fullt pålitliga och med tj existens alla delar hemmastadda soldater, torde det likväl icke kunna förnekas, att de artilleriet och ingeniörtrupperna tillhörande beväringsskyldig^ böra å den ifrågasätta liden kunna bibringas den skicklighet, som erfordras för att genast vid mobilisering kunna fullgöra de med vissa inom dessa vapen förekommande mindre vigtiga platser förenade åligganden, äfvensom att kavalleribeväringen, hvars öfningstid af 90 dagar, derunder manskapet måste undervisas såväl i ridning som hästens vård och skötsel, visserligen icke heller kan vara tillräcklig för att gorå deri skicklig att genast taga plats i stammens luder, härigenom likväl erhållit en sådan utbildning att den efter eu kort ytterligare beredelsetid må befinnas tjenlig att ersätta afgången inom stammen.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag föreslå, att värnepligtig af specialvapen må inkallas: första året, om han tillhör artilleriet eller fortifikationen, till 52 dagars öfning och om lian tillhör kavalleriet till 60 dagars; samt andra året till 30 dagars öfning.

Förutom ofvarmämnda, för de olika vapnen ifrågasätta särskilda öfningar, återstå sådana, som omfatta och till samöfning förena alla vapenslagen. Nyttan af dessa större, hos 'oss blott alltför mycket försummade, gemensamma öfningar, dessa tillämpningsskolor för arméns krigsbildning, der ej allenast högre befälhafvare och staber vänjas vid att leda större trupprörelser, utan äfven de olika vapnen ega tillfälle till öfning i samverkan och ömsesidigt understöd, har likväl ofta blifvit framhållen och är äfven af sednare års krigshändelser till fullo ådagalagd.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868, der jag framhöll den störa betydelsen af dessa för alla rapert gemensamma öfningsläger, har

jag ifrågasatt att de borde försiggå under den för indelta arméens regementsmöten anslagna tid, och att dessa möten, för de trupper som voro afsedda att i de gemensamma öfningslägren deltaga, borde'för det året inställas.

I betraktande emellertid af den ringa öfningstid, som för den indelta arméen i allmänhet är tagen i anspråk, och vigten deraf att regementsmötena, hvilka hufvudsakligast äro egnade att åstadkomma eu närmare samöfning och införlifning mellan stam och beväring, utan afbrott eller inskränkning fortgå, och med hänsyn slutligen dertill att de större, för samöfning de olika vapenslagen emellan, afsedda manövren skulle vinna uti åskådlighet och praktisk betydelse, om de kunde fortgå under en årstid, då fälten kunde så allmänt och till så stor utsträckning som möjligt beträdas, anser jag nödigt att, utom de vanliga regementsmötena och oberoende af dessa, särskilda fälttjenstöfningar, upptagande eu till af 14 dagar, årligen under boston anställas och så anordnas, att hvarje regemente eller corps inom armén må kunna deri deltaga minst hvart 6:te år. För detta ändamål är emellertid nödigt, att eu tillökning uti arméns mötesanslag eger ruin, hvilken tillökning, derest ändamålet skall kunna vinnas, icke kan beräknas lägre än 200,000 R:dr, så framt ej för trupperna kan beredas kostnadsfri transport å statens jernvägar, derom jag ansett mig nu ej böra gorå framställning; men då, vid truppsammandragningar af ifrågavarande slag, berörda kommunikationsanstalter, hvilkas användande dervid ingå såsom eu vigtig öfning, otvifvelaktigt komma att i stor utsträckning anlitas, torde, derest fri trupptransport å jernvägarne framdeles varder medgifven, anslagssumman derigenom kunna i ej ringa män nedsättas.

Enligt uppgjord approximativ beräkning komma de ökade kostnaderna för

vapenöfningarne enligt här föreslagna plan att utgöra:

för indelta armén årligen (Bil. N:o 14)...................... R:dr 206,824: 90.

» beväringsmanskapet (Bil. N:o 14) år 1872 ............ » 725,825: 10.

samt år 1874, då två klasser värnepligtige första gången komma att samtidigt öfvas, och sedermera årligen................ » 1,152,466: 60.

och får jag på grund häraf i underdånighet hemställa:

. det Eders Kong!. Maj:t måtte täckas i nåder föreslå Riksdagen att, 4 sammanhang med beslutet om förestående förslag rörande indelta arméns och allmänna beväringens vapenöfning'^, äfven bevilja de derför, enligt hvad nyss blifvit angifvet, erforderliga årliga anslagssummor, att i mån af behof utgå; och torde de för år 1872 nödiga belopp, utgörande förstammen 206,824 R:dr 90 öre och för beväringen 725,825 Exil- 10 öre, i sistnämnda summa äfven inbegripet hvad för underhåll af manskapets materiel erfordras, få i propositionen till näst sammanträdande Riksdag, angående statsverkets tillstånd och behof, på behöriga ställen upptagas.

Uti

b) Skolorn a.

Uti mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868, angående landtförsvarets organisation, hade jag dels hemställt att, för underbefälets ändamålsenliga utbildning inom de olika vapnen vid indelta armén, årligen sammanträdande skolor måtte inrättas, såväl särskilda förberedande skolor å vederbörande regementens och corpsers mötesplatser, som ock gemensamma underbefälsskolor, upptagande för såväl kavalleri- som infanteri-vapnet medlemmar af indelta arméns samtliga regementen och corpser, dels ock, med fästadt afseende derpå, att officersbildningen i närvarande ti cl krafvel" vida mångsidigare msigter, än förut i allmänhet vant af nöden, föreslagit såväl eu fullständig ombildning åt krigsskola!!, som ock eu högst väsendtlig förändring af krigshögskolan, åsyftande icke allenast att åstadkomma eu fullständigare och mera ändamålsenlig officersbildning i allmänhet, utan jemväl att bereda officerare åt Generalstaben. Artilleriet och Fortifikationen grundliga, och tillräckligt omfattande kunskaper i alla de vigtiga vetenskapliga ämnen och öfningar, Indika stå i omedelbart samband med deras yrke.

Sedan Eders Kong!. Maj:t, med gillande af min förberörda underdåniga hemställan, angående underbefälsskolors inrättande, till den år 1869 församlade Riksdagen aflåtit. nådig proposition i ämnet, och Riksdagen, med bifall dertill, anvisat nödiga medel för ifrågavarande undervisningsanstalters upprättande, hafva dels förberedande dels centrala sådana skolor under loppet af innevarande ar för första gången kommit i verksamhet, och den deraf redan inliemtade, ehuru korta, erfarenheten synes gifva grundade anledningar till det antagande, att dermed åsyftade vigtiga gagn för arméens utbildning skall vinnas. Utan att således nu ifrågasätta någon förändring i sjelfva organisationen af dessa underbefälsskolor, finner jag mig dock föranlåten at.t föreslå eu förändrad förläggning utaf den ena af dem. Enär nemligen, om mitt afgifna underdåniga förslag i afseende på kavalleri-beväringens öfningar vinner tillämpning, den åt kavalleriets underbefälsskola hittills vid Lifgardet till häst upplåtna lokal och materiel, äfvensom de af skolan begagnade hästar torde blifva för nämnda regementes beväringsmanskap behöfliga, alldenstund detta manskaps öfningstid skulle komma att sammanfalla med den tid, som kunnat anslås för kavalleriets underbefälsskola, får jag af sådan anledning föreslå, att nämnda skola må förflyttas från hufvudstaden till Carlsborg. Ehuru skolan genom denna förflyttning kommer i mistning af det hittills åtnjutna direkta inflytandet af högre befälhafvares inseende och ledning, vinner hon dock, till ersättning härför, en annan högst vigtig fördel derigenom, att hon, ställd vid sidan af infanteriets underbefälsskola, kommer i tillfälle att med donna utföra gemensamma öfningar, egnade att gifva de särskilda vapnen en rätt uppfattning Bill. till Riksd. Pr oi. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 7

af såväl hvarandra^ stridssätt som af egen användbarhet under olika förhållanden, hvilken fördel skulle erhålla ännu större vigt och betydenhet, om mitt underdåniga förslag, rörande förläggning af tv änne fältbatterier ur Göta artilleriregemente till Carlsborg, koinme till utförande.

Vidkommande härefter krigsskolan å Carlberg, har Eders Kongl. Maj:t, med gillande af de utaf mig i mitt ofvanberörda underdåniga memorial af den 31 December 1868 föreslagna grunder för skolans ombildning, genom nådigt bref af den 9 November 1869 anbefallt krigsundervisningskommmissionen att, med tillämpning af berörda grunder, uppgöra förslag till förändrad organisation af nämnda skola samt tiden och sättet för den nya organisationens genomförande, äfvensom att afgifva underdånigt utlåtande, huruvida och i hvad man deri delen af skolans nuvarande personal, som efter förändringen icke vidare b [ifver derstädes behöflig, må höra med innehafvande aflöning på indragningsstat förflyttas, samt om de åtgärder och anordningar, Indika i afseende å såväl krigsskolans särskilda lokaler som i öfrig! må af den förändrade organisationen föranledas; och har krigsundervisningskommissionen, till underdånigt tillydande häraf, den 31 Mars innevarande av utlåtande i ämnet afgifvit. Då emellertid det vidare fullföljandet af krigsskolans sålunda till hufvudgrunderna bestämda och, enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga beslut af den 5 sistlidne Juli, äfven till någon del förberedda ombildning icke lämpligen bör ega ruin, så länge eu efter den nya organisationens införande obehöflig personal dels medtager eu betydlig del af skolans medelstillgångar, dels upptager åtskilliga för hennes ändamål behöflig lokaler, men de vid krigsskolan nu anställde lärare och tjensteman, Indika på grund af innehafvande fullmakter är o lagligen berättigade att fortfarande åtnjuta innehafvande löneförmåner, ej kunna utan motsvarande ersättning derifrån skiljas, torde, såsom ytterligare förberedande åtgärd, i berörda hänseende, nådig framställning till Riksdagen höra göras om pension eller annan godtgöra^ åt dem, som dertill kunna finnas vid deras tjenstebefattningars indragning berättigade.

Angående donna fråga hav krigsundervisningskommissionen i underdånighet anfört:

att, på grund af innehafvande fullmakter, följande personer äro lagligen berättigade, att, derest deras tjenstebefattningar indragas, komma i åtnjutande af pension på allmänna indragningsstaten, motsvarande den med befattningarne förenade kontanta lön, nemligen:

Läraren i Historia, Geografi och Statistik ................................. R:dr 3,000.

D:o i Svenska språket.................................................................... » 3,000.

Förste läraren i Matematik och Mekanik................................... » 3,000.

Läraren i Tyska språket.......................................................... » 1.800,

samt nuvarande t. f. kamererare» vid skolan, för de med tillhopa 2.000 B:dr aflönade tjänster, hvilka lian vid skolans senaste ombildning år 1866 innehade, och nuvarande Förste Läraren i ridning 825 B:dr, de två sistnämnde, så framt de ej kunna, vid skolans nu förestående förändrade organisation, derstädes erhålla fortfarande anställning;

att Läraren i sång, enligt nu gällande reglemente, redan är berättigad att vid afgång undfå pension å allmänna indragningsstaten med halfva beloppet af innehafvande lön, och att kommissionen anser enahanda förmån äfven höra tillkomma ene Läraren i Franska språket, hvilken tjenstgjort vid läroverket i nära 20 år och deraf såsom ordinarie Lärare i nära 11 år; kommande dessa två lärare härigenom att undfå, den förre 250 B:dr och den senare 750 B:dr årligen; samt

att, för Girigt, kommissionen anser jemväl andre Läraren i Matematik och Mekanik samt den sednast antagne Läraren i Franska språket vara berättigade till någon ersättning för den aflöning, hvaraf de vid indragning af deras befattningar gå i mistning; hvadan kommissionen föreslagit, för den förre 600 B:dr och för den senare 400 B:dr.

1 anledning af hvad krigsundervisningskommissionen sålunda anfört, och enär, hvad särskilt^ angår sistnämnde Lärare i Franska språket, hvilken alltsedan i Juli månad 1862 innehaft ordinarie lärarebefattning vid läroverket, jag anser äfven honom billigtvis icke höra tilldelas lägre pension än med hälften af innehafvande lön, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning derom:

att nedannämnde vid krigsskolan med löner på stat enligt fullmakter anställde lärare och tjenstemän måtte, i mån som de blifva för skolan obehöflig» och från sina befattningar afgå, fä öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin öfriga lifstid af mot innehafvande löner svarande pensioner med nedanstående belopp, nemligen :

Läraren i Svenska språket, Logik och ämnesskrifning med B:dr 3,000.

Läraren i Historia och Geografi med.................................. » 3,000.

Lärare» i Synthetisk och Analytisk Matematik med ...... » 3,000.

Lärare» i Tyska språket med............................................. » 1,800.

Förste Lärare» i ridning med............................................ » 825,

samt nuvarande t. f. Kamererare» med .......................... » 2,000,

de två sistnämnde dock endast under det af krigsundervisningskommissionen ifrågaställda vilkor;

att följande Lärare åter måtte jemväl i nåder föreslås till pension å allmänna indragningsstaten, dock endast med halfva beloppet af innehafvande löner, nemligen:

Transport B:dr 13,625.

52 Transport K: dr 18,625.

bägge Lärarne i Franska språket, hvardera med 750

R:dr, tillhopa................................................................................. " 1,500,

samt Andre Läraren i Matematik och Mekanik med...... » 600,

tillhopa B:dr 15,725,

lärande, till följd af stadgandet i 79 § af Reglementet för Krigsskolan, någon framställning till Riksdagen, rörande pension för Läraren i sång icke vara af behof påkallad.

Vidkommande härefter Krigshögskolan, så ehuru den uti mitt ofvan åberopade underdåniga memorial af den 31 December 1868 jemväl ifrågaställda förändring af nämnda högskola icke står i omedelbart samband med, eller är beroende af Krigsskolans af mig föreslagna ombildning, och således skulle kunna till utförande företagas, innan Riksdagen meddelat sitt yttrande i afseende på förenämnda lärares vid Krigsskolan uppförande på allmänna indragningsstaten, får jag likväl, då jag anser lämpligt att bägge läroverken samtidigt erhålla förändrad organisation, i underdånighet hemställa,

ätt frågan om verkställandet af Krigshögskolans förändring måtte få underställas Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning först sedan Riksdagen afgifva svar på den nådiga framställningen i förberörda hänseende.

Inteiiclenturvåsendet.

I ändamål att i någon mån tillgodose intendenturens behof af tjenstemän, med erfarenhet i dithörande förvaltningsbestyr, får jag, med åberopande af de i detta hänseende uti underdåniga memorialet den 31 December 1868 uttalade åsigter, men med tillkännagifvande derjemte att de bestämmelser jag här ifrågasätter måste blifva föremål för granskning i sammanhang med det förslag till fältförvaltningsreglemente, som nyss omförmälta komité har att utarbeta, nu föreslå:

att vid hvarje regemente eller corps af indelta arméen må anställas en tjensteman, benämnd: Regements-intendent, hvilken skall åligga att handhafva de till intendenturen vid samma regemente eller corps hörande göromål:

att dessutom vid hvarje in del t infanteriregemente eller corps anställes en Förrådsförvaltare och en Vaktmästare, men vid de indelta kavalleri-regementena endast eu Vaktmästare; samt

att afiöningen för denna personal, på sätt i afseende å de vid indelta arméen nu anställde Regementskommissarier och Vaktmästare eger ruin, må utgå af vapenöfningsanslaget, samt af Kongl. Maj:t uppå Arméförvaltningens förslag till beloppet bestämmas.

53 Ehuru den sålunda föreslagna intendenturpersonalen är afsedd endast för behofvet under fred samt alltså vid inträffande krig blifver i hög grad otillräcklig, anser jag likväl, att, med anlitande af den utväg jag i memorialet af den 31 December 1868 föreslagit och af de tjensteman, hvilka måste finnas att tillgå bland de värnepligtige, någon svårighet icke bör uppstå att fylla intendenturens behof i detta hänseende.

Trosshästars anskaffning.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag fästat Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den störa olägenhet, som förefinnes deri, att armén, i. händelse af mobilisering, är i saknad af en lämplig och på förhand väl ordnad tillgång på hästar för fortskaffning af artilleriets och ingeniörtruppernas materiel samt af arméens proviant, ammunition och öfriga krigsförnödenheter.

. För afhjelpande af donna högst betänkliga brist i vår arméorganisation får jag, på de i samma memorial anförda grunder, föreslå:

att hvarje kommun inom riket, såväl städs- som landskommun, må förklaras skyldig att, mot kontant ersättning från statsverket, vid inträffande krig genast anskaffa och på ort inom länet, som af Kong! Maj:ts Befallningshafvande, i enlighet med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes, tillhandahålla det antal hästar, för hvithet kommunen kan få sig ålagdt ansvara;

att grunden för beräknandet af det antal hästar hvarje kommun har att tillhandahålla skall utgöras af taxeringsvärdet för inom kommunen befintlig fast egendom;

att en mönstergill häst tillhandahålles för hvarje fullt 200,000tal af kommunens sammanlagda fastighets-taxeringsvärde;

att kommun, hvars fastighets-taxeringsvärde öfverstiger ett eller flera jemna 200,OOO-tal, skall, derest öfverskottet utgör mer än 100,000, jemväl för sådant öfverskott aflemna en häst, hvaremot, om det Överskjutande beloppet icke uppgår till mer än 100,000 B:dr, kommunen är från tillhandahållande af häst för detta belopp fri;

att kommun, der sammanlagda fastighets-taxeringsvärdet öfverstiger

100.000 R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke uppgår till fullt

200.000 B:dr, likväl aflemna en häst, men att kommun, hvars taxeringsvärde icke uppgår till mer än 100,000 B:dr, skall från skyldigheten att tillhandahålla häst vara helt och hållet befriad:

att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och hålla minst 4 fot 6 tum bakom sadeln samt vara försedd med grimma, täcke af ylle, ryktdon, en särskild omgång hästskor, samt foder för tre dygn:

att längder öfver det hästantal, som på sådant sätt kan inom vederbörande regementens och corpsers förläggningsområden påräknas, upprättas fögderi vis, och genom Landshöfdinge-embetena tillställas vederbörande regements- och corpschefer, samt hvart 10:de år förnyas;

att hästarne skola sist tre månader efter deras aflemnande vederbörande kommuner med kontant af statsverket ersättas efter det pris, som vid markegångssättning inom hvarje distrikt blifvit bestämdt;

att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under samma krig kunna någon kommun åläggas;

att statsverket till de mottagna hästarne har full eganclerätt; och att, om genom sådan hästleverans förlust skulle någon kommun tillskyndas derigenom att de levererade hästarne betingat högre pris än markegångstaxan för sådan häst bestämmer, denna förlust skall, i likhet med hvarje annan kommunens gemensamma utgift, mellan kommunens alla skattskyldige, efter den inom kommunen gällande beskattningsgrund, fördelas.

Vid denna frågas tidigare behandling har jag ifrågasatt, att den extra rotering underkastade jorden, så vidt den icke kommer att effektiv rotering utgöra, måtte, i stället för skyldigheten att vid krigs utbrott uppsätta antingen manskap eller trosshäst, få sig ålagdt, att till statsverket, vid utbrott af krig, erlägga kontant afgift till lika belopp med den, som statsverket enligt då gällande markegångssättning har att, på sätt föreslaget är, för trosshäst utgifva; men då genom ifrågasätta förändrade anordningar i organisationen våra försvarskrafter vid mobilisering blifva i behof af ett icke obetydligt större antal hästar, än som genom kommunernas föranstaltande på ofvannämnda sätt kan vinnas, anser jag lämpligt och nödigt att den extra roterade jord, som nu har till förbindelse att vid utbrott af krig prestera trosshästar för ett antal af tillsammans 2,261 nummer, vid samma åliggande förblifver; hvaremot, och då genom extra roteringen uppsatt manskap icke kan vara till någon nytta för försvaret, jag får i afseende derå hemställa:

att den extra rotering nu underkastade jorden, som har sig ålagdt att vid utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap, i stället måtte tillförbindas, att vid sådant tillfälle till staten erlägga ett mot detta deras åliggande svarande kontant belopp, hvilket bör vid markegångssättning till siffran bestämmas.

55 Sjukvården.

Den strid, som pågår i hjerta!, af Europa och de härjningar som sjukdomar och vapen derunder åstadkomma i de kämpande arméernas led, erm- /

rar liggare än någonsin om pligten och nödvändigheten att vidtaga sådana åtgärder, genom hvilka, i händelse af arméns försättande å krigsfot, sårades och sjukes vård måtte blifva på ett så tillfredsställande sätt som möjligt besprjd.

Att vidtaga anordningar i dylikt syfte till hela den vidd behofvet, vid arméens mobilisering, kommer att kräfva, torde emellertid, af lätt insedda skäl, icke låta sig gorå, utan lärer man i detta hänseende nödgas inskränka sig till arméens förseende med så stort antal ordinarie och extra läkare, att, med biträde af ett talrikt, för ändamålet någorlunda inöfvadt sjukvårdsmanskap och med den hjelp af civila läkare och den frivilliga sjukvården, som under sådana omständigheter torde kunna med visshet påräknas, arméns behof i förevarande afseende blifver, så vidt sig gorå later, temligen nöjaktigt tillgodosedd.

I mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 har jag, till vinnande af detta mål, och på det att hvarje regemente eller corps åtminstone måtte blifva försedd med ett antal läkare, lika stort som en bataljon på krigsfot bör ega, föreslagit att alla indelta infanteriregementen och corpser skulle tilldelas ytterligare en Bataljonsläkare, och härtill anser jag mig äfven nu höra begränsa mitt förslag, i hvad det rörer de ordinarie läkarne.

I nyssnämnda underdåniga memorial, der förslag framställdes om reduktion af hvardera fotgardesregementet till en corps, kunde en förökning af läkareantalet derstädes ej ifrågakomma, men då eu dylik reduktion nu icke är i fråga, torde ock berörda regementen, Indika komma att vid sin nuvarande styrka bibehållas, böra, i likhet med de indelta, förses med ytterligare en Bataljonsläkare vid hvardera regementet, och detta desto hellre som läkarnes vid gardesregementena tid och arbete torde mer än annorstädes komma att för undervisning åt sjukvårdsmanskap tagas i anspråk.

Läkarepersonalen vid kavalleriet, som för närvarande motsvarar hvad jagför infanteriet ifrågasätter, torde i betraktande al den ringa beväringsstyrka som detta vapen tilldelas, icke med nödvändighet taga någon förökning af antalet i anspråk, hvaremot af den tillökning i artilleriets styrka, utöfver hvad jag i ofvannämnda underdåniga memorial föreslagit, äfvensom af den fördelning på liera stationer jag för detsamma i det föregående ifrågasatt, torde blifva en gifven följd, att Göta och Wendes Artilleriregementen förses med lika antal läkare, som för Svea Artilleriregemente finnes i nyssberörda underdåniga memorial föreslaget.

Rörande extra Fältläkare-corpsens förökning och bildande af sjukvårdsmanskap, samt i fråga om Fältläkare-corpsens ställande under en egen chef, i

hvilka afseende!! jag anser mig böra vidhålla hvad jag i memorialet den 31 December 1868 föreslagit, får jag till berörda underdåniga memorial hänvisa; samt hemställer på grund af hvad ofvan är anfördt, och med åberopande i öfrig! af nyssnämnda underdåniga memorial:

att alla indelta infanteri-regementen måtte erhålla ytterligare en andre Bataljonsläkare;

att alla indelta infanteri-oorpser måtte erhålla hvardera en förste Bataljonsläkare ;

att Wester-Norrlands och Blekinge regementen, samt Hallands Fältjägarecorps måtte erhålla lika antal läkare, som för öfriga indelta regementen och corpser är föreslaget;

att hvardera Gardes-infanteri-regementet måtte erhålla ytterligare en andre Bataljonsläkare;

att, i sammanhang med Wermlands Fältjägare-regementes förändrade organisation, dervarande andre bataljonsläkare-beställning måtte uppflyttas till förste bataljonsläkare-befattning;

att Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen måtte ytterligare erhålla hvardera en andre Bataljonsläkare:

att, i sammanhang med förändrad organisation af Ingeniörtrupperna, Pontonierbataljonen måtte förses med en Regementsläkare och en andre Bataljonsläkare;

att, vid den till uppsättning föreslagna Sappörbataljonen, må anställas en förste Bataljonsläkare;

att extra Fältläkare-corpsen måtte ökas till ett antal af 80, hvilka benämnas reservläkare i Fältläkare-corpsen;

att dessa reservläkare indelas i tre klasser, af hvilka den första utgör 20 och de öfriga båda hvardera 30;

att reservläkare af första klassen bör vid antagande! hafva genomgått . medicine kandidat-examen och kunna förete betyg öfver att å Serafimer lasarettet hafva utsluta! sin tjenstgöring för licentiatexamen;

att sådan läkare af andra klassen bör vid antagande hafva genomgått medicine kandidat-examen, och kunna förete intyg öfver tjenstgöring under minst ett hälft års tid vid garnisonssjukhuset eller annat sjukhus:

att reservläkare af tredje klassen bör vid antagande! hafva genomgått rnedico filosofisk examen samt kunna förete samma betyg om tjenstgöring å sjukhus, som för andra klassen blifvit föreslaget;

att vid infanteriet må utbildas till sjukvårdssoldater ett antal af sex på hvarje stamkompani, och att antalet vid specialvapnen bestämmes till tvenne på hvarje sqvadron, batteri eller kompani;

att

att undervisning vid militärsjukhusen må åt dessa sjukvårdssoldater, så snart lämpligen ske kan, anordnas;

att den sålunda undergångna lärokurs må, vid de årliga mötena, af vederbörande läkare repeteras och vidare utsträckas i alla de ämnen, der sådant för sjukvårdssoldaternas duglighet och användbarhet är af nöden;

att för Fältläkare-corpsen må anställas en särskild Chef, hvilken, under benämning af Generalfältläkare, utses af Kong!. Näjd, uppå Chefens för Landtförsvars-departementet föredragning;

att alla militärläkare ställas under Generalfältläkarens inseende och kontroll i allt som rörer den egentliga sjukvården under deras tjenstgöring vid arméen;

att Generalfältläkaren må ega säte och stämma såväl i Sundhets-kollegium som i Arméförvaltningen, då ärendena beröra sådana frågor, som stå i sammanhang med den militära helso- och sjukvården;

att Generalfältläkaren, på derom gjord ansökan, för tillfället förordna!- extra läkare vid arméen, samt att han till reservläkare i Fältläkarecorpsen utser behöriga personer;

att Generalfältläkaren under fred må årligen inspektera militärsjukhusen och ega öfverinseende öfver undervisningen och i sammanhang dermed stående praktiska öfningar med sjukvårdsmanskapet, samt vid större öfningsläger eller truppsammandragningar anordna hvad med helso- och sjukvården eger sammanhang;

att Generalfåltläkaren må ega öfverinseende öfver nuvarande fältläkarekontoret med dess medicinal-, förbinder!-, instrumental- och öfriga utredning, samt öfver hela den militära helso- och sjukvården i allmänhet;

att såsom tjensteman i Generalfältläkarens expedition må anställas: eu sekreterare, som tillika är kamererare: en uppbördsman för fältläkarekontoret, hvilken dock torde höra blott på förordnande anställas; en reservläkare såsom adjutant och en vaktmästare; samt

att löner och arvoden må inom de särskilda graderna bestämmas i enlighet med de belopp Bil. N:o 15 upptager.

Beträffande de för Fältläkare-corpsens aflöning enligt nyssnämnda bilaga beräknade anslagsbehof och tillgångar, bland Indika sednare förekommer äfven det till arvoden åt pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen nu utgående å Åttonde Hufvudtiteln uppförda och under anslaget till Sundhets-kollegium med medicinalstaten inbegripna belopp af 9,650 B:dr, får jag, efter öfverläggning rörande nyssnämnda anslagsbelopp med Chefen för Ecklesiastik-departementet, i underdånighet hemställa, att de i ofvan omförmälda bilaga såsom tillgångar för läkarevården vid arméen upptagna särskilda medelsbelopp, tillhopa utgörande 167,998 R:dr 24 öre må sammanföras och under särskild rubrik: Fältläkare-

Bih. till Rihscl. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 8

I

corpsen, i Riksstaten under Fjerde Hufvudtiteln uppföras, samt att det till fyllnad i aflöningSstatens slutsumma ytterligare erforderliga belopp 63,901 R:dr 76 öre må hos Riksdagen i nåder begäras; men, enär genomförandet af Fältläkarecorpsens organisation torde kunna och höra fördelas på en tidrymd af fyra år, eller åren 1872—1875, samt den särskilda anslagstillökning, som under första året af öfvergångstiden eller år 1872 erfordras, enligt uppgjord beräkning kan antagas komma att utgöra 15,000 R:dr, torde alltså i förslaget till reglering af utgifterna under Riksstadens Fjerde Hufvudtitel för år 1872 endast nämnda tillökningsbelopp 15,000 R:dr höra såsom nytt anslag upptagas; lärande, i följd af hvad nu föreslagits, det under • Åttonde Hufvudtiteln uppförda anslag för Sundhetskollegium och medicinalstaten höra med 9,650 R:dr minskas, samt för (ifrigt beträffande arméens reservläkare iakttagas, att desse under fredstid må kunna, der tjenstgöringen vid arméen det medgifver, få af, Sundhetskollegium, efter samråd med Generalfåltläkaren, för den civila sjukvården disponeras, helst pensionärerne och stipendiaterne för närvarande äro jemväl för den civila sjukvården att påräkna.

Löneregleringen.

t

a) Indelta arméen.

Uti underdåniga memorialen af den 31 December 1868 och samma dag 1869 har jag framställt förslag till en sådan reglering af indelta arméens aflöningsväsende, att lika aflöning för lika tj enstebefattningar derigenom beredes och att aflöningsbeloppen ställdes i ett riktigare förhållande till löntagarnes åligganden än dittills egt rum. Begge förslagen grundade sig på successiv indragning till statsverket af de för aflöningen nu anvisade indelta lönetillgångar och dessas utbyte mot kontant statsanslag, att till aflöningens bestridande användas.

Enär likväl, till följd deraf, att de indelta tillgångarne inflyta först året efter aflöningsåret, dessa tillgångar, under det år det kontanta aflöningssättet skulle börja tillämpas, icke tillfölle statsverket utan arméen såsom aflöning för nästföregående året, komme härigenom de indelta tillgångarnes indragning att kräfva ett förskott från statens sida, hvilket, vid det förhållande att boställshafvare vid indelta arméen icke kunde förvägras att vid afgång från de indelta lönerna tillgodonjuta laga fardag å innehafvande boställen, måste komma att motsvara ej allenast indelta lönetillgångarnes sammanlagda belopp för ett är utan äfven två års afkastning af alla bostadsboställen samt alltså, på sätt i memorialet den 31 December 1869 visats, uppgå till ett sammanlagd! belopp af omkring

3,978,000 R:dr.

59 Om än detta förskott, på sätt i nyssnämnda underdåniga memorial äfven blifvit ifrågasatt, skulle kunna på flera år fördelas och derigenom blifva för staten mindre betungande, har jag likväl, i betraktande af förskottssununans storlek, trött mig höra uppsöka utvägar, hvarigenom förskottet kunde helt och hållet undvikas. I sådant afseende och ehuru jag fortfarande anser det i ofvanberörda memorial framställda löneregleringsförslag bäst motsvara det åsyftade ändamålet, har jag i underdånigt anförande till Statsrådsprotokollet den 23 sistlidne Mars, hvithet anförande blifvit, med nådig skrifvelse den 10 påföljande Maj, Riksdagen meddeladt, underställt Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning vissa allmänna grunder, genom hvilkas tillämpning en möjlighet vore beredd att, endast medelst anlitande af de för indelta arméens aflöning redan anvisade tillgångar af boställen, indelta räntor, kronotionde, vakansafgifter och kontanta medel, åvägabringa en, om ock icke tillräcklig, så åtminstone jemnare fördelad aflöning än den nu utgående, och dessa grunder torde således höra utgöra utgångspunkten för den förnyade framställning i ämnet, jag nu går att för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.

Enligt berörda grunder, Indika åsyftade att, så vidt sådant utan förnärmande af äldre löntagares genom fullmakter försäkrade rätt kunde ske, bereda lika aflöning för lika tjenstebefattningar, borde samtliga för aflöning åt indelta arméens befäl, underbefäl och öfrige tjensteman anvisade tillgångar, i den mån de upphörde att af enskilde löntagare omedelbart disponeras, till Arméförvaltningen ingå och bilda en för donna del af arméen gemensam aflöningsfond, som af nämnda embetsverk borde förvaltas och till löntagarne enligt fastställd stat utdelas.

Enär likväl, på sätt i ofvanberörda underdåniga yttrande af den 23 sistlidne Mars visats, de för indelta arméens aflöning redan anvisade tillgångar med ett belopp af omkring 160,000 R:dr understege den summa, hvartill aflöningen, enligt nämnda anförande vidfogadt förslag till normalstat, komme att uppgå, bonde under tiden intilldess, efter boställshafvarnes afgång och genom boställenas utarrendering på längre tid, samt deraf följande högre afkastning, löningsfonden vunnit för normalstatens tillämpning nödig tillväxt, aflöningen utgå enligt särskild! för sådant ändamål upprättad öfvergångsstat.

Donna sålunda föreslagna reglering afsåg emellertid hufvudsakligen endast det vid Indelta arméen för närvarande anställda befäl.

Då jag nu deremot här ofvan ifrågaställt bildande af två nya regementen och en ny corps samt jemväl föreslagit tillökning af befälet vid alla förutvarande indelta regementen och corpser af infanteriet, äfvensom vid femtian ds hästjägarecorps, har aflöningen för de nya beställningarne naturligen beräknats till samma belopp inom de olika graderna, som ofvan åberopade förslag till normalstat upptager och hvilka belopp äfven i den normalstat, som nu kommer

att föreslås, blifvit bibehållna. Enär likväl de nya löntagarne, under den öfvergångstid, som måste; förflyta, innan redan befintliga löntagare komma att åtnjuta full aflöning enligt nyssnämnda stat, icke lämpligen torde böra tillgodonjuta högre aflöningsförmåner, än dessa sistnämnda, anser jag den för de nya beställningarna beräknade aflöningssumma böra ingå till den gemensamma aflöningsfonden, från hvilken sedermera alla löntagarne, såväl de redan befintlige som innehafvarne af de nya beställningarne, erhålla sina aflöningsbelopp enligt uppgjord och fastställd öfvergångsstat.

1 det föregående har jag i förslaget till reglering af nummerstyrkan vid indelta infanteriet ifrågasatt, att det antal nummer, hvarmed styrkan öfverstiger 500 man per bataljon, eller sammanlagdt 1,892 borde hållas otillsatta och att vakansafgifterna från desamma skulle till löneregleringens verkställande användas. Af dessa 1,892 nummer äro dock redan nu 1,453 anslagna till aflöning åt underbefäl och gevärshandtverkare och 3 nummer i Sårna socken af Dalarne äro från vakansafgifter befriade, hvadan alltså vakansafgifter endast från 436 nummer äro såsom ny tillgång i detta afseende att betrakta.

Enär jag vid behandlingen af frågan om arméens sjukvård föreslagit, att Fältläkare-corpsen bonde erhålla en egen, från arméens skiljd lönestat, följer deraf, att från indelta arméens aflöningstillgångar bör till det blifvande anslaget för Fältläkare-corpsen öfverföras ett belopp af 117,848 R:dr 24 öre, motsvarande hvad för närvarande till läkarepersonalen vid indelta arméen enligt stat utgår.

Med tillämpning af den normalstat, Bil. N:is 16 och 17 upptager, hvilken stat jag anser såsom det mål, som med ifrågavarande lönereglering ytterst afses, skulle aflöningssumman för indelta arméen, läkarecorpsen deri ej inberäknad, efter dess förändrade organisation komma att utgöra:

för infanteriet........................................................................... B:dr 2,939,040,

» kavalleriet......................................................................... » 636,730,

eller tillhopa R:dr 3,575,770.

På sätt i mitt förut åberopade underdåniga anförande af den 23 sistlidne

Mars närmare visats kunna indelta arméens nuvarande aflöningstillgångar, inberäknadt det särskilda anslag af 100,000 R:dr, som under sednare åren varit till löneförbättring åt indelta arméen anvisadt, approximativt beräknas till sam-

manlagdt...................................................................................... R:dr 2,956,841: 29.

och då härifrån afgår det belopp som, enligt hvad nyss nämndt är, bör till Fältläkare-corpsens stat öfverflyttas med......................................................................................... » 117,848: 24,

återstår alltså för indelta arméen............................................. R:dr 2,838,993: ÖL.

61 Transport R:dr 2,838,993: os.

Till denna summa bör dock läggas:

beloppet af aflöningen för föreslagna nya beställningar...... « 636,340: —

samt vakansafgifter från 436 rotar ä 109 R:dr 42 öre » 47,707: 12.

Summa R:dr 3,523,040: 17, hvartill samtliga aflöningstillgångarne för indelta arméen, läkare-corpsen deri ej inberäknad, härigenom komma att uppgå.

Enligt det föregående utgör den för indelta arméen

erforderliga summa........................................................... » 3,575,770: —

och då härifrån afdrages beloppet af ofvan beräknade tillgångar.................................................................................. » 3,523,040: 17,

uppstår alltså eu brist af......................................................... R:dr 52,729: 83-

Då likväl i afseende å de sålunda beräknade tillgångarne förekommer, såsom jag i mitt ofvanberörda anförande af den 23 nästlidne Mars jemväl erinrat, dels att vissa deri ingående belopp kunnat endast approximativt beräknas, dels att bland tillgångarne upptagna vakansafgifter icke genast blifva till det beräknade beloppet tillgängliga, dels att ersättning för mistad boställsafkastning bör utgå till dem, som under nästkommande år 1871, efter löneregleringens fastställande, utnämnas till beställning, hvarmed boställe hittills varit förenadt, dels att afkastningen af bostadsboställen, under det de af afträdande indelningshafvare under tjenste- och fardagsår irmehafvas, går för löningsfonden förlorad, dels ock slutligen, att de före den 8 April 1862 utnämnda löntagare, så länge de i sina nuvarande beställningar qvarstå, äro berättigade att vid sina hittills åtnjutna aflöningsförmåner bibehållas, kommer berörda brist i aflöningstillgångarne under många år efter det löneregleringen vunnit tillämpning att i verkligheten uppgå till vida högre belopp, än det nyss angifna, och kan endast småningom komma att minskas, i den mån vakansafgifterna till falla beloppet blifva disponibla, och löntagare på gammal stat från innehafvande beställningar afgå, samt genom utarrendering på längre tid af samtlige bostadsboställen eu ökad afkastning af dessa boställen kan beredas.

1 afseende å den föreslagna normalstaten bör jag i öfrig! underdånigst anmäla:

att, i öfverensstämmelse med hvad vid föregående tillfällen i denna fråga anförts, jag fortfarande anser sqvadrons- och kompanichefer böra tillsättas medelst kommendering af dertill lämplige Ryttmästare och Kaptener och att beloppet af skilnaden emellan ryttmästare- och sqvadronschefsaflöning vid kavalleriet samt emellan kaptens- och kompanichefs-aflöning vid infanteriet enligt den uppgjorda normalstaten, alltså skall anses såsom godtgörelse för bestridande af sqvadrons- och kompanichefsbefattning.

62 På grund af hvad sålunda anförts och med hänvisning i öfrig! till mitt underdåniga anförande af den 23 sistlidne Mars, får jag, med hemställan att ofvanberörda förslag till normalstat för indelta arméen (Bil. N:is 16 och 17) måtte för Riksdagen till godkännande framläggas, derjemte, beträffande regleringen af sjelfva aflöningsväsendet, i underdånighet föreslå:

afl för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda varder i nåder förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga och ombesörja vården och fördelningen af samtliga för aflöning åt indelta arméens befäl, underbefäl och öfriga tjenstemän afsedda tillgångar, hvilka för sådant ändamål, med undantag endast hvad angår afkastning^! af bostadsboställen, så vidt de af indelningshafvare disponeras, skola för nämnde år och framgent till Arméförvaltningen ingå och under benämning: allmän löningsfond för befäl med vederlikar otc/ indelta arméen. utgöra en för nämnda del af arfhéen gemensam aflöningstillgång;

att såväl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden utarrenderade boställen och ersättningsmedel för inistad boställsjord, som ock vakansafgifter af de till aflöning eller för löneregleringens befrämjande anslagna nummer, hvilka samtliga medel fortfarande böra af regementsskrifvarne eller, i den män regementsskrifvaretjensterna komma att med auditörsbefattningarne förenas, af de blifvande auditörerne uppbäras, skola för år 1872 och framgent så tidigt möjligen ske kan, i den män de inflyta, men sednast innan Mars månads utgång året näst efter det, för hvilket de äro beräknade, genom vederbörande regemente- och corpschefsembeten till Arméförvaltningen inlevereras;

att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och i öfrig! af de uppgifter, som kunna finnas behöfliga och hvilka Arméförvaltningen egen från vederbörande regementen och corpser infordra, skall upprätta och Kongl. Maj:t,s pröfning underställa förslag till öfvergångsstat, att gälla till efterrättelse vid löneutdelningen, intill dess tillgångarne vunnit sådan tillväxt, att de medgifva 5 procents förhöjning för dem som å ny stat inträd!:

att, så snart aflöningstillgångarne medgifva nyssnämnda förhöjning, förnyad öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagd! är, upprättas och fastställas ;

att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall iakttagas: a) att alla med boställen försedda lönetagare, så länge de uti innehafvande tjenst qvarstå, bibehålla sina boställen och erhålla derjemte ett kontant belopp, motsvarande medeltalet af den kontanta lön, som under sednast förflutna fem år för tjensten uppburits:

b) att löntagare, som innehar indelning på gammal, före 1833 års lönereglering gällande stat, egen, så länge lian i beställningen qvarstå!', att tillgodonjuta de enligt berörda stat honom tillförsäkrade förmåner;

c) att alla före den 8 April 1862 utnämnda, med kontant lön försedda löntagare undfå, så länge de bibehålla innehafvande tjenst, ett kontant aflöningsbelopp, motsvarande medeltalet af uppburen lön under nästförflutna fem år;

d) att alla efter den 8 April 1862 utnämnda, med kontant lön försedde löntagare, äfvensom de, Indika år 1871 efter löneregleringens lastställande utnämnas till beställning, hvarmed boställe varit förenad!, inträda från och med år 1872 på ny stat, med rättighet för sistnämnde löntagare att, för tiden intill dess deras inträde på nya staten vidtager, tillgodonjuta ersättning för den förlorade boställsafkastningen;

e) att värdet å den, till fyllnad i korporalernas aflöning och såsom ersättning för afskrifna räntor af mjöl- och sågqyarnar, anslagna oindelta spanmål beräknas enligt årets fastställda medelmarkegångspris, med bibehållen rätt för de före deri 12 April 1853 antagna korporaler, att uppbära sill spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris;

f) att för fältmusikanters • aflönande och musikens underhåll vid infanteriet beräknas 3,000 R:dr per bataljon, och att för anskaffning af musikalier och musikinstrumenter in. in. vid kavalleriet afses ett belopp af 150 R:dr för hvarje sqvadron; samt

g) att någon minskning icke må ega ruin i de hittills utgående löner för korporaler eller för de före löneregleringens fastställande antagna fältmusikanter;

att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliteter till hvarje regemente eller corps skall utbetala dess andel af de kontanta medel, förvaltningen under årets lopp för aflöningen disponerar, i hvilket afseende det bör åligga vederbörande chefsembeten att årligen före December månads utgång meddela Arméförvaltningen uppgift å de kontanta lönebelopp, som enligt nästföregående punkt lift. a) och c) tillkomma de löntagare, Indika ej på ny stat ingått;

att afdrag å lönen för försummade vapenöfningar må för hvar och en, som kommit i åtnjutande af full lön enligt normalstat, ske till följande belopp, nemligen:

för Regements-chef med.....................................................................

» Corps-chef och öfrige regementsofficerare .............................

» Kaptener och Ryttmästare.........................................................

» Löjtnanter ...................................................................................

-> Underlöjtnanter .........................................................................

» Fanjunkare.................................................................................

» Öfrige underofficerare.................................................................

att besparingar, uppkomna såväl genom afdrag å lön för släde vapenöfningar som genom tillfälliga vakanser, må till den gemensamma löningsfonden ingå;

att, så framt, sedan aflöningen blifvit i öfverensstämmelse med ofvanstående grunder utbetald, någon behållning å löningsfondens medelstillgång för aflöningsåret skulle förefinnas, densamma må reserveras och för löningsfondens räkning å depositionsräkning i riksbanken insättas, samt att på samma sätt må förfaras med möjligen inflytande rester å arrendemedel eller vakansafgifter, intilldess medlen behöfva för aflöningens bestridande användas;

att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning eller afgång, tillgodonjuta tjenst»- och fardagsår enligt lag, med skyldighet att derunder afstå boställsräntan, hvilken af regementets eller corpsens uppbördsman uppbäres och med de öfluga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen insändes;

att hvarje af indelningshafvare alträd! boställe skall för tiden från fardagsårets utgång för allmänna löningsfondens rakning af vederbörande boställsdirektion utarrenderas på 20 år, och arrendemedlen jemte den öfriga uppbörden till Arméförvaltningen ingå;

att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida med boställe försedd löntagare må medgifvas att, om han sådant önskar, med frånträda af sitt boställe, redan innan lian från sin innehafvande beställning förflyttas, få på ny stat ingå;

att inqvarteringspenningar för saknad! karaktershus å innehafvande boställe må af löntagare, som sådana hittills uppburit, fortfarande åtnjutas, dock ej för längre tid, än han i nuvarande tjenst qvarstår;

att den från, regementes eller corps’ löningsdirektion till Kammarrätten ingående årsredogörelse för regementets eller corpsens aflöningsmedel skall åtföljas af ett exemplar af den för året gällande stat;

att allmänna löningsfonden skall redovisas af Arméförvaltningen i dess hufvudbok öfver fjerde hufvudtiteln och öfriga för landtförsvaret afsedda anslag, under iakttagande, att fondens medel insättas å särskild för dem öppnad bankoräkning; samt afl

R:dr 300. ), 250.

» 200. 150.

,, 100. » 50.

» 30.

icke bevi-

att de medel, som till följd af Kong!. Maj:ts nådiga bref den 28 Januari 1862 och Krigsko]legii derpå grundade cirkulär den 25 Februari samma år förvaltas af vissa boställsdirektioner vid indelta arméen må under dessa direktioners förvaltning förblifva.

Ehuru genom den sålunda föreslagna regleringen af aflöningsväsendet vid indelta arméen, de mest öfverklagade olägenheterna af det närvarande förhållandet torde hafva blifvit afhulpna, i det att aflöningen för framtiden, åtminstone så småningom, kommer att utgå med belopp, som äro lika för beställningar af samma tjenstegrad, samt derjemte något närmare än de nuvarande lönerna motsvara behofvet inom hvarje grad, har jag dock icke kunnat förbise, att äfven den nya regleringen icke kan anses fullt tillfredsställande, så länge lönerna, icke, på sätt för öfrige med kontant aflöning försedda löntagare eger rum, i sin helhet utfalla under aflöningsåret, utan till en ganska väsendtlig del först under nästpåföljande året: och anser jag derföre nödigt att, till beredande, åtminstone i någon män, af minskning i berörda olägenhet, det statsanslag, som till ersättning för de åt indelta arméen anvisade men för framtiden till statsverket ingående indelta räntor och kronotionde, kommer att i riksstat^ uppföras, redan vid början af året näst efter hvarje atiöningsår blifver för aflöningens bestridande tillgängligt.

På grund häraf får jag alltså i underdånighet föreslå:

att från och med det år, hvarunder det nya aflönangssättet kommer att tillämpas, ett mot de indelta räntorna och kronotionde!! svarande belopp af omkring 800,000 R:dr må i Januari månad näst efter hvarje aflöningsår af Statskontoret tillhandahållas Arméförvaltningen, för att till aflöningens bestridande för föregående året användas.

Eu annan fråga, som med regleringen af indelta arméens aflöningsväsende eger nära samband, är den om amorteringen af arméens ackordsskuld, eller med andra ord frågan om den arméens befäl ålagda skyldigheten att genom betydande afdrag å sina löner afbetala den summa, hvilken år 1833 vid tjensteackordens afskaffande upplånades, för att dermed ersätta de utbetalda ackordsbeloppen till alla dem som erlagt sådana. Ifrågavarande löneafdrag äro till sina belopp olika inom samma grader vid olika regementen; vissa regementen äro från utgifter till ack ordsamorteringen helt och hållet fria och de till uppsättning nu föreslagna nya regementena kunna naturligen icke ifrågakomma att med sådana utgifter betungas. En följd häraf är, att ackordsamorteringen, hvilken för öfrig! i lika hög grad menligt inverkar på den värfvade som på den indelta arméens aflöningsförhållanden, skall, så länge det tillhör arméens befäl att bestrida densamma, komma att, om icke omöjliggöra, så åtminstone i hög grad försvåra, ett ändamålsenligt ordnande af arméens aflöningsväsende, alldenstund ett åt de mål som med hvarje atlöningsreglering måste afses, nem- Bth. till Rikta. Prat. 1871. 1 Sami. 1 A/d. 9

ligen lika . aflöning för befattningar af lika grad, i väsendtlig män motverkas genom det olika belopp, hvarmed ackordsafgifterna för likartade beställningar utgå. lag har ock vid alla de föregående tillfällen, då jag inför Eders Kong!. Näjd framställt förslag rörande reglering af löneväsendet vid indelta arméen, tillåtit mig att fästa Eders Kong] . Maj ds nådiga uppmärksamhet å frågan om ackordsamorteringen, och i memorialet af den 31 December 1868 har jag sökt framlägga en fullständig utredning rörande ackordens uppkomst, 'fortgång och slutliga afskaffande. I anledning af hvad dervid förekommit jemte hvad bär ofvan nu blifvit anförd t, anser jag mig således nu höra förnya min framställning om befrielse för arméens befäl från skyldigheten att till ackordsamorteringen bidraga, helst lönebeloppen såväl i ofvannämnda förslag till normalstat för indelta armén, som i det förslag till dylik stat för vårsäde armén, som här nedan kommer att framställas, blifvit under förutsättning af en sådan befrielse beräknade.

Då likväl en ej ringa del af befälet såväl vid indelta som värfvade armén kommer att tills vidare vid sina nuvarande aflöningsförmåner bibehållas, torde vid sådant förhållande och på det icke ett alltför betydligt anslag må behöfva på eu gång för ändamålet begäras, befrielse från ackordsafgifter böra ega rum endast i den mån befälet på ny stat intrader. Ehuru antalet af dem som redan med år 1872 komma att på den nya staten ingå ej kan på förhand tillförlitligt beräknas, torde dock kunna antagas, att sådant kommer att inträffa ej allenast med flertalet af dem, som äro med kontanta löner försedde, utan äfven med de löntagare, Indika år 1871 efter löneregleringens fastställande utnämnas till beställning, hvarmed boställe hittills varit förenad; och då den på förstnämnde löntagare belöpande amorferingssumman utgör omkring 47,000 11:dr. anser jag det för ändamålet under år 1872 erforderliga anslag kunna bestämmas till 50,000 Hide.

Jag får alltså i underdånighet föreslå:

att staten måtte från och med är 1872 öfvertaga den på arméns befäl nu hyflande skyldigheten att bestrida amorteringen af arméns ackordsskuld, dock endast i den mån samma befäl på ny stat inträder, samt att för sådant ändamål ett extra anslag af 50,000 R:dr må för nämnda år hos Riksdagen begäras.

Derjemte och i betraktande af de från den föreslagna nya löneregleringen oskiljaktiga olägenheter deraf, att en del af aflöningen först året. efter aflöningsåret utfaller, samt att lönerna sannolikt först efter flera års förlopp kunna bringas till de i normalstaten upptagna belopp, hemställer jag i underdånighet,

att förslaget om atiöningsväsendets reglerande i öfverensstämmelse med nu framlagda grunder måtte i nåder framställas endast under uttryckligt vilkor: dels att samtliga för aflöningen här ofvan beräknade tillgångar

blifva för aflöning?,!! disponibla, dels att det ofvan framställda förslaget om tillhandahållande i .Januari månad året efter aflöningsåret af ett mot räntor och kronotionde svarande belopp varder af Riksdagen bifallet, dels ock slutligen, att amorteringen af arméns ackordsskuld för framtiden varder på det här ofvan ifrågaställda sätt ordnad.

B) Värfvade arinéeu

a) Passevolans-väsendet.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag angifvit det nära sammanhang, frågan om lönernas reglering vid värfvade armén eger med det derstädes införda s. k. passevolans väsendet, eller den inrättning, hvarigenom kompani-, sqvadrons- och battericheferne åtagit sig att mot bestämd årlig ersättning ombesörja rekrytering samt anskaffning och underhåll af en del materiel in. in. för de till värfvade armén hörande regementen och corpser, äfvensom jag sökt fullständigt framlägga ej allenast de skäl, på grund hvaraf jag såväl i ekonomiskt som synnerligen i rent militäriskt och disciplinärt hänseende ansåg ifrågavarande inrättning såsom olämplig höra afskaffas, utan äfven förslag till ordnande direkte x för kronans räkning af de anskaffnings- och underhållsbestyr, hvilka dittills varit på passevolans besörjda. Enär likväl denna fråga då icke kunde bringas till slutlig lösning och densamma icke heller sedermera kunnat i sin helhet definitivt regleras, torde det tillåtas mig att nu upptaga den till förnyad behandling.

Härvid bör jag till en början i underdånighet erinra: dels att passevolansen vid Wermlands Fältjägare-regemente, likasom ock vid det till öfverflyttning till landtförsvaret utsudda Marin-regementet, redan med innevarande år kommer, till följd af skodd uppsägning, att upphöra; dels att kontrakten med öfriga värfvade regementen och corpser blifvit för liden till 1872 års utgång förnyade, hvadan derstädes något afskaffande af passevolans?.!! före nyssnämnda tidpunkt icke kan ifrågakomma, dels ock att. enär någon förminskning af Lifgardesregementenas till fot styrka, på sätt vid förra tillfället föreslogs, nu icke ifrågasättes, deraf föranledes förändring i beräkningen af den kostnadsbesparing, som genom passevolans^ afskaffande ansetts böra uppkomma.

Hvad särskild! angår Svea Artilleriregemente, som fortfarande är i saknad af egen kasern med dertill hörande byggnader, synes mig, i betraktande af de svårigheter, hvarmed den ifrågavarande förändringens genomförande under sådant förhållande skulle, vid nyssnämnda regemente, vara förknippadt, passevolansinrättningen höra derstädes bibehållas, intilldess regementet kan blifva med ett fullständigt kasernetablissement försedt. Och på det saknaden af ett sådant etablissement icke må komma att för er. alltför lång tid utgöra hinder

ej allenast för passevolansens afskaffande' vid sistberörda regemente utan äfven för tillvägabringande af den deraf i viss mån beroende organisationen af artilleriet i allmänhet, som i det föregående blifvit af mig föreslagen, torde jag, i sammanhang med framläggandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens Fjerde hufvud titel för år 1872, äfven få ånyo upptaga den för lång tid tillbaka väckta, men i brist af erforderliga medelstillgångar under Hora äril vilande frågan om ordnandet af ett fullständigt kasernetablissement för Svea Artilleriregemente.

Enär likväl ett etablissement af ifrågavarande beskaffenhet först efter flera års förlopp torde kunna bringas till fullbordan, samt, på sätt nyss nämndt är, passevolansaftalen vid de regementen och corps er, der sådana aftal ännu ega rum, fortfara att till 1872 års utgång vara gällande, lärer frågan, så vidt den föranleder förändrad reglering af vissa för värträde armén anvisade anslag, ej heller nu kunna slutligen afgöras; men, då donna för värfvade armén vigtiga fråga synes mig höra komma under pröfning i sammanhang med ordnandet af försvarsväsendet till lands i allmänhet, emedan den i annat fall kunde komma att till en obestämd framtid uppskjutas, torde det tillåtas mig att samma fråga nu till behandling åter upptaga; hvarvid jag dock anser mig kunna inskränka min framställning till angifvandet af formerna för framtida handhafvande! af de förvaltningsbestyr. som förut varit å passevolans besörjda; och då jag i detta hänseende icke funnit anledning till afvikelse från de i memorialet den 31 December 1868 uttalade åsigter; får jag, med hänvisning till hvad berörda memorial i ämnet innehåller, och under åberopande för öfrig! af hvad här ofvan nu anförts, underdånigst hemställa:

att de rörande rekrytering och remontering samt anskaffning och underhåll af beklädnads- m. fl. persedlar vid värfvade armén nu gällande passevolans-kontrakt, äfvensom reglementet angående rekrytering, beklädnad m. m. vid Pontonierbataljonen, för hvilka kontrakt och reglemente finnas stadgade olika uppsägningstider af tre, sex eller nio månader, måtte i behörig ordning varda uppsagda, så att de med 1872 års utgång upphöra att vara gällande; dock att uppsägningen af kontraktet med Svea Artilleri-regemente må blifva beroende af fortgången af kasernbyggnaden för nämnda regemente;

att, i den mån passevolansen sålunda kommer att upphöra, ej mindre rekrytering och remontering än ock ny anskaffning och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs-, och personela utrednings- m. fl. persedlar, äfvensom öfriga hit hörande förvaltningsärenden, som nu af särskilda redan befintliga direktioner eller passevolantörer utöfvas, må för framtiden besörjas direkte för Kronans räkning; samt nyssberörda förvaltningsbestyr och ärenden vid hvarje regemente och corps må uppdragas åt en under Armé-

förvaltningens öfverinseende ställd förvaltningsdirektion, i enlighet med de

föreskrifter, som framdeles torde af Eders Kong!. Maj:t i nåder meddelas.

Enligt hvad i memorialet den 31 December 1868 närmare omförmäles, beräknades passevolansens afskaffande då komma att medföra en minskning af 121.995 R:dr 71 öre i de för värfvade arméns beklädnad m. m. dittills utgående utgifter, hvarvid dock tillika anmärktes, hurusom berörda minskning i utgift komme till stor del att uppvägas af den aflöningstillökning, som billigtvis borde tilldelas ej allenast kompani-, sqvadrons- och batterichefer såsom ersättning för förlorad inkomst af passevolansen, utan äfven underofticerarne i följd af indragningen af deras förut åtnjutna beklädnadspenningar. Då derjemte i betraktande tages att någon nedsättning i Lifgardes-regementenas till fot styrka, på sätt vid förra tillfället föreslogs, nu icke ifrågasättes, måste af det anförda blifva eu följd, att någon väsendtlig besparing i kostnad icke genom passevolansväsendets upphörande kommer att uppstå. Det är ock, på sätt i memorialet af den 31 December 1868 jemväl anmärktes, icke ur synpunkten af statsbesparing, som den ifrågavarande förändringens nytta och behöflighet bör företrädesvis bedömas, utan anser jag berörda förändring hufvudsakligen af de rent militära skäl, som i berörda memorial närmare utvecklats, och till beredande jemväl af mera enhet i förvaltningen, vara af behof högt påkallad.

Derest passevolansen vid värfvade armén skulle komma att på nu föreslaget sätt upphöra, böra, på grund af äldre bestämmelser, passevolantörerne, vid afleveringen till kronan af den förut å passevolans underhållna materielen, tillerkännas ersättning dels för utöfver stat befintliga, men nödiga persedlar, dels ock för det bättre skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti de reglementerade persedlarne kunna vid afmönstringen befinnas. Ifrågavarande ersättning, hvilken, såsom beroende på värdering vid afmönstringstillfället, icke kan på förhand till siffran bestämmas, beräknades vid förra tillfället till omkring 400,000 R:dr; och ehuru denna summa, i anseende bland annat dertill, att Wermlands Fältjägare-regemente nu icke ingår i beräkningen, torde komma att i någon mån minskas, anser jag den dock icke böra beräknas lägre, än omkring 375,000 R:dr. Enär likväl kronan måste anses härför erhålla full valuta i den afmönstrade materielen, lärer ett i någon mån större eller mindre belopp i detta hänseende icke kunna blifva af någon hufvudsaklig betydelse.

I öfrig! har, vid föregående behandlingen af frågan om passevolansens afskaffande, uppmärksamheten fästats dels å den svårighet, som under sednare åren mott, att åt permitteringen vid värfvade armén gifva den utsträckning, som enligt passevolanskontrakten varit afsedd, och hvilken svårighet, derest den äfven för framtiden komme att fortfara, skulle i väsendtlig man öka kostnaderna för regementenas mathållning, beklädnadsunderhåll m. in., dels och å behofvet

af särskilda medels anvisande för att, medelst gratifikationer 'till värfvare och rekapitulanter, underlätta rekryteringen vid värfvade armén.

I anledning af dessa förhållanden och på grund af hvad derom i memorialet af den 31 December 1868 anförts, anser jag nödigt att, i den mån passevolänsen kommer att upphöra, följande anslagsbelopp blifva att tillgå, nemligen:

till inlösande af materiel från passevolantörerne vid samtlige värfvade regementen och corpser, utom Wermlands Fältjägare-regemente, ett förslags-

vis beräknad! belopp för en gång af R:dr 375,000; till permitteringens befrämjande, årligen:

Vid Svea Lifgarde ...............i......................................................... Rall- 1,000.

» Andra Lifgarde!....................................................................... » 1.000.

» Svea Artilleri-regemente, inberäkna»!! detachement!;! i Her-

nösand............................................................................... » 3,000.

» Göta Artilleri-regemente ........................................................ » 3,000.

» Wendes d:o ....................................................... » 1,000.

» Pontonierbataljonen ................................................................. » 800.

att, efter vederbörande förvaltnings-direktioners pröfning och enligt de närmare bestämmelser, som framdeles torde varda i nåder meddelade, användas såsom bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna, der dylik! understöd för permitteringens upprätthållande finnes oundgängligen nödigt; samt

för hvarje värfvadt regemente och corps, ett belopp årligen, motsvarande 1 R:dr per man af regementets och corpsens nummerstyrka, att anyändas till gratifikationer åt värfvare och rekapitulanter vid värfvade armén.

b) Lönwiismdef.

Enligt hvad här ofvan blifvit antydt, är frågan om reglering af sj elfva lönerna vid värfvade armén så nära och omedelbart förbunden med den om passevolansväsendets afskaffande, att den förra af berörda frågor, efter mitt förmenande, endast i sammanhang med den sednare kan på ett tillfredsställande sätt ordnas.

Enär således, på sätt i det föregående blifvit visadt, passevolans^ vid de värfvade regementen, der den ännu är bibehållen, först med utgången af år 1872 kan komma att upphöra, följer ock deraf, att eu ny reglering af afföningen vid dessa regementen icke heller kan förr än med början af år 1873 vidtaga.

Ett sådan! förhållande bör dock desto mindre utgöra hinder för mig, att frågan om reglering af värfvade arméns löner nu till behandling ånyo upptaga, som nämnda fråga synes mig vara af beskaffenhet att lämpligen höra i

sammanhang med ökriga till försvarsväsendets ordnande hörande ämnen komma till afgörande. Vid Wermlands Fältjägare-regemente, hvarest, på sätt redan är i underdånighet erinradt, passevolansen kommer att med innevarande år upphöra, äfvensom vid Fortifikationen, der aflöningen icke i något hänseende är ställd i beroende af persedelunderhållet, skulle visserligen redan med 1872 års ingång aflöningen kunna ordnas efter de nya grunder, som för värfvade armén blifva bestämda, men då eu allmännare, tillämpning af berörda grunder först med början af 1873 kan vidtaga, anser jag mig icke böra för tiden dessförinnan ifrågasätta äskandet af anslag till regleringens genomförande särskild! vid ifrågavarande två corpser; dock, alldenstund kompani-cheferne vid Fältjägareregementet skäligen torde redan från 1871 års början böra komma i åtnjutande af ersättning för de inkomster, hvaraf de genom passevolans»;^ upphörande gått i mistning, torde det tillåtas mig att i förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvndtitel för år 1872 fä gorå den framställning i detta ämne, som af omständigheterna påkallas. *

Beträffande de i memorialet af den 31 December 1868 för aflöningen vid värfvade armén i allmänhet föreslagna grunder, har jag, i likhet med hvad vid behandlingen af indelta arméns aflöningsväsende egt ruin, nu ansett mig äfven för värfvade arméen höra frånträda det tillförene väckta förslaget om lönernas bestämmande att utgå i spannmål. Derjemte och enär, hvad angår Lifgardesregementena till fot, någon förminskning af dessa regementen, på sätt vid föregående tillfälle! föreslogs, nu icke ifrågasättes, anser jag ock så val sekundchefs-, som förste majorsbefattningarne derstädes fortfarande höra åtföljas af lika aflöning som motsvarande befattningar vid andra regementen af värfvade armén, hvadan ock, i det uppgjorda förslaget till normalstat för nämnda del af armén, aflöningen för öfverste och sekundchef vid infanterigardesregemente äfvensom för öfverstelöjtnant och förste major derstädes upptagits till lika belopp som för öfverste och regementschef samt öfverstelöjtnant vid artilleriet finnas utfärda. I flinga till detta ämne hörande delar har jag deremot icke funnit anledning att, afvika från de i oi Vanberörda memorial uttalade åsigter. Sålunda anser jag fortfarande den vid värfvade armén nu utöfver lönerna utgående ständiga inqvartering för befäl och underbefäl med vederlikar, samt underbefälets beklädnadspenningar böra för framtiden upphöra, äfvensom att aflöningen bör bestämmas i fast lön och tjenstgöringspenningar.

Beträffande de för åtskilliga befattningar vid Artilleriet och Fortifikationen nu bestämdt), arvoden, anser jag likaledes sådana bära jemväl framgent utgå i öfverensstämmelse med hvad i förenämnda memorial föreslagits, dock med iakt tagande att, i anseende till den nu föreslagna förändrade organisationen af Artilleriet, arvodena vid Wendes Artilleriregemente måtte bestämmas lika med

I

hvad vid Göta Artilleriregemente för närvarande eget rum och alltså utgå med

följande belopp, nemligen:

för Informations-kaptenen.................................................................B:dr 800.

» Informations-officern......................................................................... » 400.

» undervisning i gymnastik................................................................. » 700.

» två Informations-underofficerare ä 75 k:dr.................................... » 150.

» två d:o ä 50 » ................................... » 100.

» två Tygskrifvare, uppbördsåroden.................................... »_420.

Summa R:dr 2,570.

1 anledning af hvad sålunda nu i underdånighet yttrats och med hänvisning i öfrig! till innehållet af memorialet den 31 December 1868, äfvensom, beträffande de särskilda regementen»» och corpsernas sammansättning, till hvad derom här ofvan blifvit i förslaget rörande sjelfva vapnens organisation anfördt, får jag i underdånighet föreslå:

att aflöningen till värfvade arméns befäl och underbefäl samt vederlikar må, för liden från 1873 års början, i den män passevolansen derstädes kommer att upphöra, få utgå i öfverensstämmelse med det förslag till normalstat för värfvade armén, som Bil. N:o 18 innehåller; -

att,, såsom följd häraf, den af ifrågavarande befäl och underbefäl med vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringsförmån samt de af underbefälet uppburna beklädnadspenningar, i mån som den nya staten vinner tillämpning, icke vidare må komma löntagarne till godo;

att det tillkomna nya befälet må, under tiden intilldess den nya staten kan komma att vid de regementen och corpser hvartill samma befäl hörer vinna tillämpning, ega uppbära aflöning till de belopp, som för motsvarande beställningar enligt nu gällande stater utgå:

att de från Stockholms stad till en del regementen utgående inkvarterings- och servismedel, äfvensom dylika medel, der sådana utgå från öfrig» städer, hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande utgöras, men, i samma man som den nya normalstaten vinner tillämpning, till statsverket ingå, intill dess öfverenskommelse om aflösning af berörda åliggande kan med vederbörande städer varda träffad; samt

att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för 9 månader om året, eller Januari—Mars, samt Juli—December, med undantag endast för de vid fortifikationstrupperna tjenstgörande officerare, hvilka, när de hela året äro i tjensteutöfning, höra få tillgodonjuta tjenstgöringspenningar för årets alla tolf månader.

Hvad angår kostnaderna för värfvade arméns aflöning på grund af den nu föreslagna staten, får jag i underdånighet anmäla, att, enligt uppgjord beräkning, berörda aflöning kommer att utgöra:

A) Löner.

A) Löner.

Vid Infanteriet...........................................

» Kavalleriet...........................................

» Artilleriet med Fyrverkare-corpsen.. » Fortifikationen..............

R:dr 344,160 » 244,900 » 871,225 » 218,684

1,678,969:

B) Arvoden.

Vid Artilleriet med'Fyrverkare-corpsen............ R:dr 10,935:

» Fortifikationen.........;...................................... „ 4,450:

15,385:

Summa R;dr 1,694,354: -

till motsvarande utgifter finnas nu, inberäknadt inqvarteringsersättning och beklädnadspenningar för underofficerare, anvisade:'

1,259,672: 24.

A) Löner.

Vid Infanteriet........................ R:dr 305,149: 74.

» Kavalleriet...-.................... » 209,323: —

» Artilleriet med Fyrverkare-corpsen................. » 627,152: so.

» Fortifikationen.................. » 118,047: —

B) Arvoden.

V id Artilleriet och Fyrverkare-

corpsen..............................R:dr 14,232: 66.

» Fortifikationen...................... « 16,560: — 7QO ,,

------ ---------------- ' 1,290,104: do.

Skilnaden emellan de utförda beloppen visar en årlig ökad kost-

nad af-.......................-............................................................. R:dr 403,889: lo.

I donna summa ingår aflöning för tillkomna nya beställningar :

Vid Artilleriet ................................................R:dr 195,750: —

» Fortifikationen.............................................. » 98,526:

Summa R:dr 294,276:

Transport R:dr 294,276: — 403,889: ro.

Bih. till Rikad. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Åfd.

403.889: eo:

Transport R:dr 294,276: —

Härifrån afgår: för indragna beställningar:

Vid Artilleriet.............................. R:dr 11,990: —

» Fortifikationen....................... » 3,925: —

» Kavalleriet............................ » 4,050: — 19,965: _

om återstående beloppet.......................................................... R:dr 274,311:

frånräknas ofvan utförda kostnaden för löneregleringen, så

utvisar återstoden................................................................ R:dr 129,578: to,

den ökade årliga kostnad, som löneregleringen, oberoende af den föreslagna nya organisationen, skulle komma att förorsaka.

Fömarsväsendet å Gotland,

1 afseende å försvarsväsendet på Gotland anser jag mig icke ega anledning afvika från hvad memorialet af den' 31 December 1868 innehåller, och för jag således, med åberopande deraf, i underdånighet föreslå:

A. Såsom allmänna grunder.

l:o. att värnepligten på Gotland skall vara allmän och utan rätt till lega eller friköp, utsträckt till hvarje man, endast med följande undantag, nemligen:

A) Från all beväringspligt:

a) De till krigstjenst genom lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet oförmögna eller alldeles otjenliga;

b) de som äro i krigstjenst vid armén eller sjövapnet anställde;

c) Lotsåldermän och lotsar;

d) ende sonen af gamla orkeslösa föräldrar, så länge de med sonen äro sammanboende och af dennes arbete för sitt uppehälle beroende; hvarjemte

e) läkare, som aflagt medicine-kandidat-examen, och prester icke höra åläggas annan tjenstgöring, än den som tillhör deras yrke.

75 B) Från vapentjenst i lerig:

a) Fyrmästare, Fyrvaktare och Fyrbiträden;

b) till artilleriets tyg- eller liandtverksstater hörande personer; samt för

öfrigt de i allmän tjenst anställde, som Kong!. Näjd, med afseende

på rikets sannskyldiga nytta och behof, kan finna skäligt att från

krigstjenst^ frikalla.

2:o. att värnepligten inträder med Kret näst efter fyllda 18 år och fortfar till och med det år, hvarunder 50 lefnadsår uppnås, under liv il* ken tid värnepligtig skall vara skyldig underkasta sig föreskrifna vapenöfningar;

3:o. att värnepligtige åligger att, efter 50:de lefnadsåret och intill fyllda 60 år, efter uppbåd, biträda såsom arbetsmanskap vid fältarbeten, som förekomma under försvar af Gotland;

4:o. att det värnepligtiga manskapet indelas i 32 åldersklasser, af hvilka de 5 yngsta utgöra rekrytklasserna och de återstående 27 klasserna den allmänna beväringen;

5:o. att de värnepligtige delas på både infanteriet och artilleriet, och att det till sednare vapnet erforderliga antal utses inom derför bestämda kretsar, företrädesvis bland dem, som sig frivilligt dertill anmäla;

6:o. att de värnepligtige undergå approbation^ och kassationsmönstringar, Indika tillika äro att såsom generalmönstringar anse, och hvarvid de approberande, hvad infanteriet angår, enrolleras på det kompani, inom hvars område de äro kyrkskrifne, och hvad det till artilleriet hörande manskap beträffar, på det batteri, med hvars stamtrupp det skall införlifvas; dock att till artilleriet inmönstrad värnepligtig må mönstras i den ort der han är kyrkskrifven;

7:o. att värnepligtig, som vid approbation- och kassations-mönstring befinnes lida af sjuklighet eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring och må vara skyldig att vid nästföljande års mönstring sig ånyo inställa;

8:o. att det manskap, som öfverskridit värnepligtsåldern, skall vid berörda mönstringar ur rullorna afföras;

9:o. att, efter skedd enrollering, de värnepligtige skola vara underkastade krigslagarna, såväl när de äro samlade i trupp och under befäl, som i fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom de till tjenstgöring inkallas;

10:o. att de nationalbeväringen tillhörande korporaler skola, så länge de i sådan, egenskap qvarstå, oafbrutet vara underkastade krigslagarne;

11 ro. att alla kallelser till samling, af hvad beskaffenhet det vara må, vapenöfning eller uppbrott må ske genom militärbefälet, under hvars ledning de värnepligtige föras från samlingsplatserna till bestämmelseorterna och åter;

12:o. att värnepligtig, som under hela sin tjenstetid skall tillhöra det vapen, som vid inmönstringen bestämdes, må, hvad infanteriet beträffar, alltid tillhöra det kompani, inom hvars område han är kyrkskrifven, och hvad artilleriet angår, det stambatteri, hvarå inmönstring skett;

13:o. att värnepligtig må vara skyldig att till vederbörande kompanichef, hvilken har sig ålagdt att fora rullor öfver och redovisa alla inom hans kompani boende värnepligtige, såväl de kompaniet tillhörande som de å artilleriet enrollerade, anmäla, ej allenast då lian inom kompaniets område flyttar från en till annan ort, utan ock då flyttningen sker till annat kompanis område, i hvilket sednare fall det ock tillhör den värnepligtige att, inom 14 dagar efter inflyttningen, anmäla förhållandet hos chefen för det kompani, inom hvars område han fått sin nya bostad;

14:o. att från vapenöfning i fredstid befrias: till handelsflottan hörande sjöman, som å sjömanshuset i Wisby äro inskrift] e; sjökaptener och styrman, Indika aflagt de för befälhafvare och 'styrmän å svenskt handelsfartyg föreskrifna kunskapsprof, samt maskinister å ångfartyg, tillhörande enskilda personer eller bolag; dock endast så vidt verklig sjöfart idkas, och med förpligtelse att, så vida sjöfarten upphör före 40 års ålder, underkasta sig de vapenöfningar, som nedan i detta afseende föreslås ;

15:o. att, med undantag af de i lista punkten inom. d) uppräknade, alla från värnepligten till större eller mindre del frikallade, må, i gengäld för sin befrielse, under hela den tid de i värnepligtsåldern qvarstå, erlägga eu årlig så kallad värneskatt, och för sådant ändamål indelas i tvänne kategorier, omfattande den törsta dem, som äro från värnepligtens personliga utgörande helt och hållet befriade, och den andra dem. som endast äro fria från vapenöfningar under fred;

16:o. att första kategorien må sönderfalla i 2:ne klasser, omfattande: första klassen dem, Indika äro emellan 18—30 år och den andra, alla inom öfrige åldersklasser skattskyldige;

17:o. att värneskatten må för hvar och en till första kategoriens första klass hörande utgå med minst 1, högst 25 R:dr, men inom dessa gränser bestämmas för en hvar, som erlägger bevillning enligt 2:dra artikeln, till

fjerd flen af "bevillningéns belopp, och för de till andra klassen hörande, med hälften af det belopp, som skolat i första klassen erläggas;

18:o. att värneskatten för andra kategorien beräknas till samma belöps», som i första kategoriens andra klass erlägges;

19:o. att nedsättning i, eller fullständig befrielse' från värneskatten, må till följe af , ömmande omständigheter, såsom stor fattigdom, svårare lyte eller sjukdom, efter anmälan af vederbörande bevillningsberedning, kunna af taxeringskomité!» medgifvas;

20:o. att, då omtankan om Gotlands säkerhet sådant påkallar, Kongl. Näjd må ega, genom högste befälhafvare!! derstädes, uppbåda antingen alla åldersklasserna, eller ock större eller mindre delar af den eller de klasser, som befinnes nödigt, vare sig öfver hela ön, eller endast från vissa delar deraf; och

21 :o. att Gotlands värnepligtige aldrig må till tjenstgöring utom öns gränser kommenderas.

B) Såsom speciela grunder:

att Gotlands försvarsstyrka skall organiseras: dels såsom infanteri och dels såsom artilleri;

att infanteriet skall utgöras af stam och beväring samt artilleriet af dels värfvad, dels indélt stam. och. i mån af behof, utaf beväring;

att stammen vid infanteriet skall bestå af underbefäl i alla grader, af spel, trumslagare, sjukvårdsmanskap och timmermän, samt bestämmas till ett sammanlagdt antal af 1,200 man;

att stammen vid artilleriet må, förutom redan befintlige värfvade 74 man. bestå af de 2:ne å Gotland förlagda indelta kompanier, hvilka för sådant ändamål från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas;

att de värnepligtige, hvar inom sitt kompani, må ega att inom sig välja till lägsta underbefälsgraden eller vice korporaler;

att vald!, eller befordradt underbefäl och öfrige beställningspersoner skola ega skyldighet att i donna egenskap tjenstgöra i minst förn på hvarandra följande år, och derunder deltaga i förekommande vapenöfningar, såväl befälets som manskapets.

C) Rörande organisationen utaf a) Infanteriet:

att Gotlands nationalbeväring indelas i 2:ne regementen, hvaraf det ena kallas Gotlands norra och det andra Gotlands södra regemente, hvardera bestående åt 4 bataljoner och 16 kompanier;

att, af de nuvarande kompanierna, de två till numerären största fördelas hvardera i 2:ne, hvarigenom antalet kompanier kommer att uppgå till 32;

att, i sammanhang med nämnda delning, eu reglering af samtliga kompaniers områden må ega ruin, med syfte att till hvarje kompani indela ungefärligen lika stort antal värnepligtige, dock med iakttagande att samma sockens manskap, såvidt möjligt, icke splittras till olika kompanier;

att allt befäl af officers grad må vara fast aflönadt, men att allt underbefäl förses med arvoden;

att nya löner måtte å nationalbeväringens stat uppföras för 2:ne Regementschefer, 2:ne Öfverstelöjtnanter, 2:ne Majorer, 2:ne Regementsqvartermästare, 8 Regementsadjutanter och 15 Löjtnanter;

att nya arvoden måtte anvisas för 8 Bataljonsadjutanter, 2 Regementsväblar, 1 Regementstrumslagare, 10 Fältmusikanter och 8 Gevärshandtverkare;

att å hvarje kompani må finnas 4 l:ste Korporaler, 8 Korporaler, 12 vice Korporaler, 2 Trumslagare, 2 Spel, 2 Timmermän och 2 Sjukvårdssoldater; och å hvarje bataljon en sjukvårdskorporal, samt att arvoden må åt här nämnda personer anvisas;

att civilstaten må vid hvardera regementet bestå af: 1 Regementsauditör med fast lön och 1 Regements-intendent, till hvars biträde eu vaktmästare anställes, båda med arvoden, utgående från mötesanslagen;

att arvoden må anvisas åt 2:ne prestman, för upprätthållande af gudstjensten under vapenöfningarne;

att en Kaptens- och sex Underlöjtnants-löner samt fem Underofficersarvoden måtte indragas;

att, i mån af inträffande ledighet, jemväl måtte indragas nuvarande Sekreterare- och Auditörstjenst, samt Fältkamererare, Kanslist- och Kontorsskrifvare-tj ensterna:

b) Artilleriet:

att artilleristyrkan å Gotland bestämmes till fem fotbatterier å sex kanoner, eller tillsammans 30 kanoner;

att dessa batterier måtte organiseras såsom en särskild, med eget befäl försedd, corps, benämnd: Gotlands artilleri-corps;

att, med fästadt afseende å befintlig materiel, tvenne af nämnda batterier erhålla 3//24 kanoner och de tvenne öfrige 2" 25 kanoner;

att de tvenne 3"24 batterierna erhålla hvartdera 74 och de trenne 2"25 batterierna hvardera 62 man stamtrupp;

att det ena 3"24 batteriet må bildas af manskapet från nuvarande artilleri-corpsens stamtrupp och de öfriga batterierna af den indelta stamtruppen ;

att bland de vämepligtige må, under benämning bevärings-arUllerister, utses ett antal af 480, på det sätt. att ett antal af 40 hvarje år inskrifvas i fältartilleriet och qvarstå der i 12 år, efter hvilken tids förlopp de öfvergå till fästningsartilleriet;

att å Gotlands artilleri-corps stab må uppföras beställningar för eu chef af Öfverstelöjtnants grad, 1 Major, 7 Kaptener — hvaraf 5 äro batteri-chefer — 10 Löjtnanter och 8 Underlöjtnanter;

att till artilleri-corpsens stat, från nationalbeväringens, må öfverföras: 2:ne Styckjunkare, 1 Sergeant, 1 förste och 4 andre Konstaplar, samt att nya beställningar må uppföras för 8 Styckjunkare, 14 Sergeanter, 5 Batteri trumpetare, 19 förste och 31 andre Konstaplar, men att deremot nu utgående arvoden till 5 Sergeanter, 11 förste och 20 andre Konstaplar samt 4 Trumpetare må indragas;

att å hvarje batteri må anställas eu handtverkare, samt bland truppen utses och inöfvas 2:ne sjukvårdssoldater;

att civilstaten vid artilleri-corpsen må bestå af: 1 B ogemen ts-pastor och 1 Regements-auditör, bägge med fast lön, samt 1 Regements-intendent med arvode utaf mö tesanslaget;

att enahanda kompetens må erfordras vid Gotlands artilleri-corps, som vid det öfriga artilleriet, för vinnande af befordran till löjtnantsgraden,

D) I fråga om behofvet af hästar, såväl ständigt underhållna, som under exercistiderna hyrda sådana och jemväl vid mobilisering behöfliga:

att för artilleriet å Gotland må uppställas och framgent underhållas ett stall af 25 hästar, hvithet stall förlägges vid depöten i Wisby;

att Konungens Befallningshafvande å Gotland må berättigas utsluta kontrakt med hästegare derstädes om tillhandahållande under exercistiderna af hästar för artilleriet;

att antalet af dessa hästar må besjtämmas så stort, som enligt utredningsplanen för 2:ne batterier erfordras, och att dessa hästars utfodring och skötsel under exercistiden bestrides genom kronans försorg;

att samma bestämmelser, som blifvit för fastlandet föreslagna i fråga om anskaffning af hästar vid arméns mobilisering, äfven må blifva för Gotland gällande, fastän med den skillnad, att, inom donna provins, hvarje

kommun förpligtas leverera en häst för hvarje fullt 50,000 riksdalerstal af kommunens sammanlagda taxeringsvärde, och att ringare anspråk ställas på dessa hästars storlek än hvad för fastlandet är ifrågasatt, samt att de icke få föras utom öns gränser.

E) beträffande vapenöfningarne,

a) för Infanteriet:

att de värnepligtige, som tillhöra de båda yngsta åldersklasserna, skola vara skyldige undergå förberedande militäröfningar i sin hemort, en eftermiddag i veckan under Juli och Augusti månader;

att dessa öfningar anordnas kompani vis och ställas under ledning af från kompaniet beordradt befäl;

att de dernäst" följande 3:ne årsklasserna skola sammandragas till rekrytskola under tillsammans 60 dagar, sålunda fördelade: att första årets skola omfattar 30 dagar och hvardera af de 2:ne följande årens 15 dagar;

att beväringen under de 6 år, som förflyta närmast efter slutad rekrytskola, sammandrages till vapenöfning hvart annat år, och under den i värnepligtsåldern återstående tiden hvart fjerde år;

att öfningarne under hvarje af de sålunda bestämda åren fortgå under 6 dagar;

att befälsmöten, till liv lika allt befäl, trumslagare, spel, timmermän « och sjukvårdssoldater kommenderas, årligen skola hållas i 12 dagar; in och utryckningsdagar i alla här nämnda öfningar oberäknade; att sjöfarts-idkande värnepligtig, som på donna grund blifvit från vapenöfningarne under fred befriad, skall, om lian med sjöfart upphör före fyllda 35 år, vara skyldig genomgå fullständig rekrytskola, i öfverensstämmelse med hvad i fråga om sådan är stadgadt, samt derefter under 4 nästföljande år deltaga i påbjudna öfningsmöten;

att den, som med sjöfart upphör emellan 35 och 40 års ålder, jemväl må, intilldess sistnämnda ålder uppnås, vara förpligta»! att dylik rekrytskola undergå;

att, efter fyllda 40 år, befrielse från rekrytskola eger rum, fastän med skyldighet att deltaga i förekommande öfningsmöten med den åldersklass, till hvilken den värnepligtige hörer;

att värnepligtig, som, efter fullgjord beväringsexercis vid indelta eller värfvade trupper å fasta landet, öfverflyttar till Gotland, må vara skyldig deltaga i vapenöfningarne med den åldersklass, till hvilken han efter de Gotländska förhållandena hörer;

att en hvar värnpligtig inom Gotland, som af en eller annan orsak icke genomgått fullständig rekryt-skola å ön, eller alla årens exercis med beväringen på fasta landet, skall, intill fyllda 40 år, vara pligtig att, så framt ej laga hinder fortfarande möter, underkasta sig den för rekrytklasserna fastställda öfning, samt derefter deltaga i öfningarne med den åldersklass, han tillhör;

att den, som utan laga förfall undanhåller sig från någon af de för rekrytklasserna föreskrifna 3:ne årens vapenöfningar, skall qvarstå i rekrytklass, intilldess sagda öfningar blifvit författningsenligt genomgångna;

att den, som tillhör allmänna beväringen och förfallolöst undanhåller sig från vapenöfning med den åldersklass, till hvilken lian rätteligen hörer, skall fullgöra den försummade vapenöfningen med andra åldersklasser;

att, såsom laga förfall vid uppbåd till samling, mönstring, vapenöfning eller krig, må anses de bestämmelser, hvilka i sådana hänseenden varda för fastlandets beväring gällande;

b) för Artilleriet:

att såsom årliga öfningar för indelta Artilleriet må bestämmas: Befälsmöte i 12 dagar med allt befäl, underbefäl, trumpetare och handtverkare ;

Rekrytmöte i 62 dagar med 12 procent af verkliga nummerstyrkan, tillfälliga vakanser ej beräknade, och hvarunder manskapet får efter behof ombytas: samt

JRegementsmöte i 30 dagar, in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade;

att de å Artilleriet enrollerade värnepligtige må undergå vapenöfning under lika lång tid, som för de värnepligtige å fasta landet blifvit föreslaget, dock med den skilnad att, efter afslutade förberedande öfningar i hemorten, första krets öfning omfattar 30 dagar och andra årets jemväl 30, hvaremot under tredje året ingen öfning egen rum;

att öfningarne derefter, intill fyllda 30 år, skola, samtidigt med motsvarande års-klasser af infanteriet, fullgöras vid fältartilleriet, och sedermera vid fästningsartilleriet under samma tider, som blifvit föreslagna för den del af infanteriets bevaring, hvilken tillhör de 20 sista årsklasserna;

F) hvad angår nationalbeväringens förseende under mötestiderna med -portion in natura och slitningsersåtining för begagnande af egna kläder:

att nationalbeväringens exercerande styrka må under de årliga vapenöfningarne åtnjuta portion in natura och portionsskilling, i likhet med hvad för indelta armén bestås;

Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

att nationalbeväringens korporaler, manskap och spel må, för begagnande under vapenöfningarne af egna beklädnadspersedlar, ega uppbära slitningsersättn ilig. motsvarande klädespersedlarnas förbrukning under mötestiden ;

G) rörande, sjukvården:

att den nu på nationalbeväringens stat upptagna regementsläkare-beställning må ä Artilleri-corpsens stat öfverflyttas, med skyldighet för inneliafvaren att förena inseendet öfver den militära sjukvården på ön med vården om all utlemnad medicinal- och instrumental-attiralj, samt att lemna den undervisning åt sjukvårdsmanskapet, som lämpligen kan åstadkommas;

att a infanteriets stat må uppföras arvoden för 8 tillförordnade Bataljonsläkare, hvilkas tjenstgöringsskyldighet i fredstid inskränkes till de årliga vapenöfningarne och till skyldighet att turvis tjenstgöra vid sjukhuset i Wisby under de lider, dä undervisning åt sjukvårdsmanskap derstädes meddelas;

att militärlä kamé på Gotland, ställes under Generalfältläkarens inseende och kontroll i allt hvad sura rörer den egentliga sjukvården under deras militära tjenstgöring.

I fråga om löner och arvoden för befäl och tjensteman vid nationalbeväringens infanteri samt Artilleri-corpsen, torde jag äfven få i allt hufvudsakligt hänvisa till hvad i sådant afseende finnes anfördt i mitt underdåniga memorial den 31 December 1868.

I berörda underdåniga memorial har jag emellertid ifrågasatt att, i likhet med hvad för indelta armén i detta hänseende jemväl föreslagits, lönerna skulle beräknas i viss qvantitet spannmål, äfvensom att af de föreslagna lönebeloppen till en början blott skulle utbetalas vissa procent, Indika procent småningom under loppet af 6 år skulle ökas, tills lönens lulla belopp omsider utginge: men dä jag i förslag till reglering af indelta arméns löner, på skål som i memorialet den 31 December 1869 äro utvecklade, frångått nämnda grunder för lönernas beräkning i spannemål och deras successiva höjande till normalbeloppet, och samma skäl äro i allt gällande äfven hvad angår Gotlands nationalbeväring, så torde de anförda grunderna ej heller höra å nationalbeväringens löner vinna tillämpning, utan får jag således blott föreslå,

83 IT) i fråga om löner och arvoden

att dessa må bestämmas i enlighet med det förslag till normal-stat, som bil. N:o 19 upptager.

Då likväl innevånarne å Gotland hittills alltid lemnats tillfälle att yttra sig rörande väckta förslag till ändringar i de angående krigstjenstskyldigheten derstädes särskild! gällande bestämmelser, och en dylik förmån äfven i förevarande fall torde höra dem medgifvas, anser jag mig i detta hänseende nu endast höra hemställa, att ofvannämnda förslag, måtte innevånarne på Gotland delgifvas, med förständigande att angående den deri ifrågasätta ökade tjenstgöring med yttrande inkomma.

Efter att i det föregående hafva framställt förslag rörande sj elfva organisationen af landets försvarskrafter, återstår mig nu att inför Eders Kongl. Maj:t angifva de hjelpmedel jag anser af nöden, för så vidt dessa krafter skola kunna bringas till sin råtta användning, äfvensom ock att redogöra för de kostnader, som dermed äro förknippade och hvartill särskilda medel höra anvisas.

Till sådana hjelpmedel höra: deri för truppernas utrustning erforderliga materiel af vapen, ammunition, beklädnad och utredning; belastade platser, h vilka afse, dels att skydda våra förnämsta militära etablissementer samt andra i strategiskt och politiskt hänseende vigtiga punkter, dels att försvåra fiendtliga men underlätta egna truppers rörelser; vidare sådana i olika delar af landet på förhand uppförda förrådsbyggnader för krigsmateriel, sjukvårdspersedlar och proviantartiklar som för fältarméns derstädes möjligen inträffande operationer kunna vara af nöden; samt slutligen kommunikationsleder, som beröra någon företrädesvis vigtig eller genom sitt läge blottställd punkt, dit trupper måste kunna hastigt och till större antal förflyttas, eller som i öfrig!, t. ex. för upprätthållande af förbindelserna mellan armén och dess hufvudsakligaste depoter, må anses ega någon framstående strategisk betydelse.

Då omfattningen af behofven i ena eller andra rigtningen måste vara beroende af försvarskrafternas blifvande storlek, sammansättning och indelning, har jag, vid bedömande häraf, ansett mig höra utgå från den förutsättning, att den organisationsplan jag i sistnämnda hänseende framlagt vinner såväl Eders Kongl. Maj:ts som Riksdagens bifall och sålunda

blifvit till slutligt genomförande antagen, samt att alltså förrberörda behof böra afse att kunna möjliggöra en mobilisering till den utsträckning, att ej allenast fältarmén, bestående af stammen och fyra klasser bevä- ' ring, samt ännu en klass af donna senare såsom ersättningstrupper sammandragen i depoterna, utan äfven landstormens begge uppbåd måtte, om så erfordras, kunna tråda under vapen.

Om till en början det under sådana förhållanden >uppstående gevärsbehofvet tages i betraktande och man såsom beräkningsgrund derför uppställer, antingen den af tre gevär för hvarje man Infanteri af den aktiva armén, eller ock den mera vanliga, — hvilket jag anser närmare ange ifrågavarande behof — att med nya tidsenliga gevär höra förses hela den aktiva armén, en klass ersättningstrupper samt landstormens båda uppbåd, och att 50 procent derutöfver finnas i reserv, så skulle anskaffningen på det hela i runda tal komma att omfatta en slutsiffra af, i förra fallet 252,000, och i det sednare 360,000 st. Då jag emellertid håller före att till beväpning af landstormens andra uppbåd böra tillsvidare kunna användas i förråd befintliga refflade mynningsladdnings- . gevär, skulle det behof af gevär enligt senast fastställda modell, som i första hand borde fyllas, kunna inskränkas till hvad som ererfordras för att dermed förse fältarmén (84,000 man infanteri), en klass ersättningstrupper (18,000 man) samt landstormens första uppbåd (56,000 man infanteri), eller, enligt sistnämnda beräkningsgrund, till sammanlagd! omkring 237,000 st. gevär. Detta antal är dock det minsta som måste finnas att tillgå, så framt ej i farans stund fosterlandets försvar skall äfventyras. Det bör i sådant hänseende bemärkas, att redan i närvarande stund hela stående armén finnes försedd med gevär af ny modell samt att, efter det dylika gevär, enligt derom meddelad nådig föreskrift, hunnit utdelas jemväl för en klass af beväringsmanskapet, förråden derutöfver ändock, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästaren anmält, innehålla omkring 20,000 st. hvadan alltså antalet på det hela af ifrågavarande slags gevär uppgår till 76,000 st. Då härtill kommer att . ytterligare 20,000 st. kunna med redan anvisade medel åstadkommas, skulle, för uppnående af nyssberörda minimisiffra, endast erfordras att med nya tillgångar anskaffa 141,000 st., hvilket belopp jag emellertid, för betäckande af tid efter annan skeende afgång, anser böra höjas till i rundt tal 150,000 st., som, efter beräkning af 30 R:dr per gevär, komma att medföra eu kostnad af 4,500,000 R:dr.

öfvergår jag härefter till det icke mindre vigtiga behofvet af den erforderliga gevärsammunitionen, så förekommer härvid att, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästare!! upplyst, behållningen af kopparpatroner bör

för närvarande utgöra omkring 8£ millioner; samt att således, för fyllandet af det antal, som enligt den hittills följda planen för anskaffningen ständigt borde i förråden finnas, ytterligare erfordrades l£ milion. Då emellertid i följd af förändrade förhållanden jag anser oundgängligen nödigt att öka reservtillgången af berörda ammunition till 12,000,000 st., men det anslag för tillverkning af kopparpatroner, hvarom Generalfälttygmästaren hos Eders Kong!. Maj:t gjort underdånig hemställan, endast afser förrberörda \\ million, jemte hvad som till betäckande af den under åren 1871 och 1872 förväntade förbrukningen af dylik ammunition erfordras, så återstår alltså att med nya tillgångar fylla de i nyssnämnda normalbelopp felande 2 millioner; hvarföre således det af t. f. Generalfälttygmästaren ifrågast,Bilda anslagsbelopp 134,000 It:dr, torde höra ökas med för sistnämnda ändamål beräknade 70,000 It:dr, och hvarigenom medelsbehofvet på det hela således för ifrågavarande ändamål uppgår till inalles 204,000 It:dr. Det reservförråd af 12 millioner patroner, som härigenom skulle komma att finnas, utgörande omkring 90 patroner per man för fältarmén och krigsreserven, företer för visso ingalunda något synnerligen fördelaktigt förhållande, men då härvid i betraktande tages dels att två fabriker för patrontillverkning finnas inom landet inrättade, hvilka, i händelse af behof, kunna medgifva en ganska högt uppdrifven produktion, dels att ett reservupplag af patronmetall finnes att tillgå, för den händelse förhållandena skulle påkalla en betydligt ökad tillverkning, så torde emellertid det förslag jag i förevarande hänseende framställt kunna befinnas tillfredsställande.

I fråga åter om materielen vid specialvapnen, der den icke redan är till behöflig myckenhet tillgodosedd, anser jag mig hufvudsakligen höra hänvisa till hvad härom i sammanhang med förslagen rörande vapnens organisation blifvit af mig här ofvan yttradt. Hvad särskilt artilleriet beträffar, bör jag dock, — jemte det jag i minnet återkallar att, enligt {flanell för artilleriets organisation, medelsbehofvet för uppsättning af erforderlig fältartillerimateriel utgör sammanlagdt 1,102,743 It:dr, — i underdånighet tillkännagifva att, enär härigenom erhålles endast hvad till komplettering af materielen för de föreslagna fält- och reservbatterierna erfordras, jag anser eu skyndsam anskaffning af berörda materiel vara desto angelägnare, som, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästaren anmält, en ej ringa del af den nu befintliga fältartillerimaterielen, i anseende till ålder, torde inom eu ej särdeles aflägsen tid behöfva mot ny utbytas. I öfrig! erfordras till anskaffning af fästnings- och positionskanoner med ammunition och lavetter enligt uppgjord beräkning 551,000 K:dr; och anser jag mig, för att visa angelägenheten af donna anskaffning, endast behöfva påpeka,

att berörda kanoner äro afsedda till bestyckning ej allenast af en del utaf de till hufvudstadens skydd i dess skärgård uppförda befästningar, utan äfven af landets hufvuddcput-fästning Carlsborg, samt af den för Norrlands försvar afsedda befästade depot, om hvars anläggande jag bär nedan kommer att framställa förslag.

Hvad angår behofvet af materiel för Fortifikationen, hvilken jag, enligt hvad ofvan blifvit yttradt, ansett kunna för närvarande inskränkas till anskaffande af två krigsbryggeekipager samt så kallad fältsignaleringsmateriel för det till uppsättning föreslagna fältsignalkompaniet, torde jag höra här endast i underdånighet erinra, att för fyllandet deraf erfordras ett belopp af tillsammans 140,000 tv:dr.

Bland de vid organisationens genomförande uppstående behof torde anskaffandet af beklädnad och personel utredning icke vara det minst angelägna. Riktigast vore visserligen, om fyllandet af nämnda behof kunde ske till den omfattning att de fyra beväringsklasser, som, jemte stammen, bilda fältarmén, samt en klass af det ersättningsmanskap, som bör i depoterna sammandragas, blefve med allt hvad härtill hörer fullständigt utrustade. Men då största delen af den materiel, som här är i fråga, dels är i hög grad underkastad tidens åverkan samt kräfver en omsorgsfull och dyrbar vård, dels, i händelse af behof, inom icke allt för lång tid torde kunna kompletteras, har jag ansett att endast för tre beväringsklasser fullständiga munderingar behöfva finnas jemte reqvisita i förråd till munderingar för en fjerde klass; men att deremot personel utredning, deri inbegripet skyddstält, remtygs- och utredningspersedlar in. in. dylikt höra anskaffas för fyra klasser, eller den största styrka som kan ifrågakomma, att i första hand inträda i den aktiva armén. Om denna plan för tillgodoseende af ifrågavarande behof följes, skulle, enär med redan för ändamålet anvisade medel tvänne klasser beväring jemte stammen kunna blifva fullt utrustade samt beklädnads-reqvisita i förråden derutöfver finnas för en tredje klass, alltså återstå att med nya tillgångar bestrida följande utgifter nemligen:

för förfärdigandet af beklädnadspersedlar samt ny anskaffning af personel utrednings in. tf. persedlar för en tredje klass bevä-

ringsmanskap .............................:............................... 719,000 B,:dr.

» beklädnads-reqvisita för eu fjerde klass.............. 1,179,000 »

» personel utredningspersedlar jemte skyddstält

och öfriga trosseffekter till samma klass............ 847,000 »

» kokkittel' och proviantsäckar in. in. dylikt till

2:ne klasser.................................................................. 26,640 »

Summa 2,771,640 R:dr.

87 Om jag, oaktadt långt större behof ifrågakomma när en gång krigsfara på allvar hotar, likväl anser mig kunna stadna vid detta förslag, så sker det, dels derföre att jag, med hänsyn till våra begränsade tillgångar, har velat i detta som i andra fall inskränka mig till det oundgängligen nödvändiga samt alltså afsett endast det väsendtligaste af hvad som erfordras för att utan synnerligt dröjsmål kunna mobilisera stammen jemte fyra klasser beväringsmanskap, dels ock derföre att i nödfall och i behof af största skyndsamhet en beväringsklass skulle kunna utrustas med den indelta armén tillhörande mundering, som af donna vid uppbrottet icke medtages.

I afseende ä <let för armén vid mobilisering erforderliga antal trossfordon får jag i underdånighet anmäla:

att för närvarande linnés att tillgå inalles 738 trossfordon af olika slag;

att medel blifvit anvisade för anskaffning af ytterligare 831 trossfordon, bestående af stabsvagnar, packvagnar, timmermanstrossvagnar, lätta bataljonsförbinderivagnar, packvagnar för flyttande sjukhus och ambulanser, intendentur- och expeditionsvagnar, ekonomiutredningsvagnar, apotheksvagnar och fältbageri vagn ar;

att, vid dessa förhållanden och då, hvad angår de för transport af proviant och fourage erforderliga fordon, dessa torde i behofvets stund kunna påräknas utaf krigsortens egen tillgång å fordon, jag anser några särskilda åtgärder för anskaffning af ytterligare trossfordon för armén icke för närvarande af behof påkallade.

En vigtig del af intendenturväsendet utgöres af den för armén behöfliga sjukvårdsmateriel. Utom den vid regementenas mötesfält för den årligen exercerande styrkan af stam och beväringsmanskap befintliga sjukvårdsmateriel finnes för närvarande, enligt hvad Arméförvaltningens Intondents-departement anmält, sjukhuspersedlar för 3,500 sängar, eller hvad som erfordras för arméns flyttande sjukhus och ambulanser, dock med undantag af åtskilliga yllepersedlar jemte andra skrymmande artiklar af ringare värde, hvilka snart och utan svårighet kunna erhållas.

Dessutom har Eders Kongl. Maj:t under den 21 sistlidne Oktober anbefallt anskaffning af materiel för ytterligare 500 sjuksängar att användas för stående sjukhus, och ehuru den sjukvårdsmateriel, som enligt det nu anförda är att påräkna, icke kan anses i allo tillräcklig i händelse af arméns mobilisering, torde dock, enär hithörande effekter höra vid behof kunna utan synnerlig svårighet eller tidsutdrägt anskaffas, några vidare åtgärder i detta hänseende för närvarande icke finnas af nöden.

88 Hvad slutligen angår den under Sundhet,s-kollegii vård ställda sjukvårdsmateriel af instrumenter in. fl. effekter, har Eders Kongl. Maj:t under den 18 sistlidne November meddelat bemälda kollegium föreskrift om anskaffning af hvad till komplettering af ifrågavarande materiel enligt af kollegium lenm ad uppgift erfordrades; och lärer alltså för närvarande, äfven i detta hänseende, någon vidare åtgärd icke vara behöflig.

Om undersökningen af ifrågakominande behof härefter rigtas till de hjelpmedel som befästade platser erbjuda, så möter först och främst frågan om hufvudstadens befästande. Den för hela landet störa politiska vigt donna plats eger såsom administrationens medelpunkt samt eu af pulsådrorna för dess commerciella och industriella lif, hvartill äfven kommer dess utomordentliga betydelse i strategiskt hänseende, har redan länge gjort, frågan om Stockholms befästande till föremål för nationens uppmärksamhet, och flerfaldiga gånger föranledt, dess öfverlemnande till utredning af särskilt tillsätta kommitéer, hvilka fatt sig uppdraget att behandla förslagen om Stockholms befästande å såväl sjö- som landsidan. Ett hinder för genomförande af hvarje framlagdt, förslag har dock alltid mott i de mycket störa kostnader, hvartill äfven en i mindre skala anlagd plan uppgår. Så t. ex. sluta de beräkningar den år 1861 tillsätta Landtförsvarskomité uppgjorde på omkring 15 millioner Riksmynt, och de förslag, som framlades af den för donna fråga år 1864 särskild! tillsatta komité, upptaga en kostnadssumma af öfver 18 millioner samma mynt. Ehuru synnerligen efter den erfarenhet senare tider lemna!, jag icke kan annat än till fullo erkänna den vigt Stockholms befästande åt landsidan eger, samt den trygghet och kraft, som åt landets försvar i sin helhet dermed skulle gifvas, anser jag mig emellertid, i betraktande af de mångfaldiga andra behof, som i alla riktningar förekomma, ej nu höra ifrågasätta att äfven härför taga nationens offervillighet i anspråk, helst de med hvarje år ökade jern vägsförbindelserna emellan hufvudstaden och landsorterna, jemte flen af mig föreslagna nya organisation af de lefvande försvå,rskrafterna, synas mig gifva grundade förhoppningar att en vida större truppstyrka än förr skall kunna hastigt sammandragas till hufvudstadens skydd. Då dessutom genom befästningar åt sjösidan en anfallande fiende måste se sig tvungen till de omfattande matt och steg, som med en landstigning äro förenade, och härigenom äfven försvaret vunne tid att ordna sig och förstärka sig genom tillfälliga befästningar, så har jag ansett mig i förevarande fall höra inskränka mig till att föreslå, att de pågående befästningsarbetena uti inloppen till Stockholm

holm matte till sin snara fullbordan med största skyndsamhet bedrifvas. Genom de sednast förliden sommar vidtagna anordningar till försvarets förstärkande i nämnda skärgård har ett vigtigt steg framåt till inloppens försvar blifvit taget. För vinnande af fullständig trygghet från detta håll, återstår emellertid fullbordandet af befästa]'ngarne vid Fredriksbor^ssundet, jemte dessas bestyckande; och det är således det inedclsbehof, som för utförande häraf uppstår, uppgående till ett sammanlagdt belopp af 1,133,760 R:dr Funt, jag nu anser mig böra anmäla.

Fullbordandet af Carlsborg, landets hufvudförrådsfästni ng, utgör tvifvelsutan eu angelägenhet af högsta vigt. Dess egenskap att utgöra en central-hufvuddepöt för alla slags inilitäriska förråder, jemte den icke mindre vigtiga uppgiften, att, i händelse af behof, emottaga och skydda Rikets Bank in. in. gorå äfven nödvändigt att dess fulländning icke till en alltför aflägsen framtid undanskjutas. Då emellertid hvarje härför uppgjord plan är beräknad för eu längre följd af år samt slutar på jemförelsevis högst betydliga belopp, och jag uti förevarande underdåniga framställning rörande behof ven för vårt försvarsväsendes ordnande till ett nöjaktigt skick, i hvad beträffa!' de hjelpmedel som den nyorganiserade armén erfordrar för att blifva ett hållfast och kraftigt vapen, endast ansett mig höra upptaga det angelägnaste och det som inom en beräknad kortare tidrymd kan och bör anskaffas, så har jag trött mig äfven i förevarande fall höra så tillvägagå. I detta hänseende och hvad Carlsborg angår, framstår för mig såsom ett oundgängligt behof först och främst att förrådsbyggnader uppföras för inrymmande af arméns reservmateriel samt för intendentur- och artilleribehof i öfrig! Häraf är för närvarande under byggnad det för intendenturen afsedda persedelförrådet. Sedan detsamma blifvit fullbordadt, återstår ännu ett förrådshus för intendenturens och fortifikationens gemensamma behof samt ett för artilleridepartementets räkning. Samtidigt med uppförandet af dessa de nödvändigaste förråden, hvithet bör på tvenne år kunna verkställas, borde den nu under arbete varande så kallade hufvudvallen fullbordas. Så länge detta icke skett; torde platsen knappast förtjena ens namnet af fästning, och om äfven derefter mycket återstår innan den får anses vara i nöjaktigt försvarbart skick mot en verklig belägring, så blir dock fästningen derigenom sluten, och kan, med tillhjelp af fältförskansningar, afhålla ett tillfälligt angrepp. F örsta vilkoret för dess användbarhet blir således härigenom uppfyldt, hvithet otvifvelaktigt är ett stort mål, hvars uppnående synes mig höra påskyndas med alla möjliga medel. De härtill beräknade kostnaderna uppgå till 1,520,000 R:dr Runt.

Bill. till Riktsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

90 Carlskronas befästande är likaledes eu fråga som sedan länge förevarit vid våra riksdagar; och tvifvelsutan är hon af den art, att ingen för landets försvar nitälskande krigsrörelse kan undgå att ånyo upptaga den, för att bringa den under statsmakternas ompröfning och afgörande. Angelägenheten att skydda Svenska flottans hufvudstation, att kunna lemna en allierad flotta eu säker tillflygtsort, samt att förhindra en fiendtlig magt att sätta sig i besittning af vår förnämsta örlogshamn, äro skäl redan ofta börda, och som måhända af senare tiders, händelser hafva erhållit eu än djupare betydelse. Hvad gestalt Sveriges sjöförsvar än må komma att få, så lärer Carlskrona dock fortfarande förblifva den ort der nybyggnad och reparation af våra krigsfartyg företrädesvis komma att ske. ^Härtill behöfvas förråder, dockor, verkstäder och anläggningar af fyrfaldiga slag och uppgående till högst betydliga värden. Att en ort, afsedd till sådant ändamål, ej bör bli oförsvarad, är, synes det mig, alldeles obestridligt. Det värde Carlskrona hamn och anläggningar kunna komma att ega för en allierad flotta, som uppträder i Östersjön, bär ock ofta blifvit framhållet och förtjena!' tvifvelsutan allt afseende. Slutligen må ej förbises bebo A et af att äfven för lan ^försvarets räkning i södra Sverige hafva eu sluten fast plats till förrådsort, i händelse af eu fiendtlig landstigning' å våra sydliga trakter.

På samma Lång jag af nu i korthet anförda in. fl. skäl, och icke minst med hänseende till den störa strategiska betydelse äfven för landtförsvaret ifrågavarande plats eget, måste fästa eu utomordentlig vigt vid att detta hittills så försummade befästningsarbete utan uppskof företages, har jag trött mig höra uppmärksamma, att de hinder som hittills deremot rest sig hufvudsakligen synes hafva legat, dels deruti att man ej velat dela de begränsade summor, som årligen kunnat anvisas till fästningsbyggnad erna på flera orter, dels deri, att de uppgjorda planerna ansetts allt för vidlyftiga, samt såsom sådana komma att medföra allt för störa kostnader. Med afseende på dessa sednare invändningar får jag i underdånighet anmäla, att Befälhafvare!! för fortifikationen har fatt 'i uppdrag, att med görligaste första inkomma med fullständiga ritningar och kostnadsförslag' till en befästningsplan, som, utan att vara allt för omfattande, kunde uppfylla .de förnämsta fordringarne på eu sådan, och ehuru jag icke nu kan framlägga några närmare detaljer härom, är jag dock i tillfälle upplysa att kostnaden för den befästning, som är i fråga, enligt approximativ beräkning icke bör öfverstiga 3,750,000 B:dr, äfvensom att för densamma kräfves mindre besättning än det af 1867 års komité framställda; skolande jag inom kort underställa samma förslag, fullständigt utarbetad t, Eders Kongl. Maj:t,s Nådiga pröfning, för att se-

(jernlera Riksdagen till kännedom meddelas. Hvad åter den förra invändningen angår, förfaller den naturligtvis, om det af mig framställda förslag att med tillräckliga medel bedrifva alla tre fästningsbyggnaderna vinner bifall.

Förutom att jag sålunda ansett mig böra påyrka de verksammaste mått och steg för att till ett någorlunda afslutadt helt skyndsammeligén bringa ofvannämnde tvenne, redan sedan lång tid tillbaka påbörjade befästningsarbeten, hvarigenom det lefvande försvaret skulle vinna stödjepunkter, som i hög grad skulle öka dess kraft, har jag slutligen trött mig höra fästa uppmärksamheten derpå, att man icke utan våda längre kan uppskjuta att på fullt allvar taga under öfverläggning den frågan, huruvida icke något bör i förevarande hänseende äfven göras för försvaret af rikets nordligare provinser. Fn och hvar, som söker gorå sig förtrogen med de förhållanden, h'vilka vid ett fiendtligt anfall på vårt land kunna uppstå, lärer inse, att samtidigt med ett angrepp på mellersta Sverige ett sådant äfven kan komma att riktas emot Norrland. Denna landsdel, med sin glosa befolkning, sina jemförelsevis små resurser, sin brist på jernvägsf örbindelser inom sig och med det öfriga landet, skulle då, när härtill äfven kommer det med kriget följande afbrottet i dess sjökommunikationer, snart nog kunna befinna sig i en ställning, der dess öfverlemnande åt egna krafter icke längre hörde till omöjligheterna. Att i tid föreslå erforderliga åtgärder såväl för att förekomma ett dylikt förhållande, som ock för att möjliggöra ett kraftigt försvar äfven uti donna del af landet måste vara eu af krigsstyrelsens allvarligaste uppgifter. Fn af de angelägnaste åtgärder i donna syftning vore, vill det synas mig förutom öppnandet af de kommunikationer om Indika jag längre ned ämnar tala — att i Norrland anlägga en befästad hui"vild-depot, som kornme att utgöra den plats, på hvilken den i Norrland opererande försvarsstyrkan kunde repliera och hvarifrån den under krigets fortgång efter behof förseddes med redan i fredstid derstädes upplagda vapen och krigsförnödenheter af alla slag, samt der truppernas ersättningsmanskap kunde samlas, öfvas och utrustas. Den naturligaste utvägen uti detta hänseende vore visserligen anläggningen af eu central fästning någorstädes i Norrland, såsom redan förr blifvit ifrågasatt, om man än cj varit ense om den lämpligaste platsen för en dylik.

Då emellertid en sådan fästning skulle medföra så störa kostnader samt så sent visa sig för sina ändamål användbar, att tvifvelaktigt är om nödiga medel dertill nu kunna beviljas, så anser jag en annan, mindre kostsam och dock, såsom mig synes, till målet ledande utväg höra väljas, bestående deri, att någorstädes i Jemtland, helst måhända på Frösön, uppföra de byggnader, som äro behöfiiga, för att bilda ofvan omförmälda

hufvuddepöt för den truppstyrka, som kan ifrågakomma att i Norrland operera, samt att, till betryggande af de derstädes upplagda förråden, till stärkande af ett från Jemtland utgående centralförsvar, samt till beherrskande af förbindelsevägarne mellan kusten vid Bottniska vikon och Trondhjemstrakten i Norige, å lämpliga ställen, isynnerhet vid vissa flodölvergångar, anlägga åtskilliga mindre befästningar, för hvilket allt kostnaderna anses kunna begränsas inom eu summa af 750,000 B:dr. Saken synes mig af så stor vigt, att noggranna undersökningar med kartläggning af de vigtigaste positionerna inom kort böra till företagande anbefallas, hvarefter jag torde blifva i tillfälle, att närmare uttala mig i den vigtiga fråga jag nu blott antydningsvis och utan att derom hafva velat uttrycka någon bestämd mening tillåtit mig vidröra.

Då jag härmed afslutar framställningen af de befästningsarbeten, Indika, såsom de oundgängligaste och af beskaffenhet att icke utan våda kunna åsidosattas, höra i försvarsplanen ingå, så har jag visserligen icke kunnat förbise, att äfven derefter ännu mycket återstår att gorå, för så vidt i detta hänseende landets försvar skall kunna anses så starkt, så kompletterande organisationen i öfrigt, som det herde vara. Af sådana återstående arbeten må det tillåtas mig att särskild! nämna: befästande af Stockholm äfven åt landsidan; fulländandet af Carlsborg; anläggande af eu depot på Gotland, samt uppförandet af batterier vid Göta elfs mynning äfvensom ä andra vigtiga positioner dels vid våra kuster och dels inuti landet.

Bland de många lärdomar från den senaste tidens händelser är tvifvelsutan den icke minst vigtig, som visat oss olägenheten för att icke såga faran åt att ensamt på några få platser hopa de förnödenheter och förråd i af alla slag, som för ett fälttåg äro behöfliga. Wapen, ammunition, beklädnad, utredning, med ett ord, allt hvad till manskapets utrustning vid uppbrott hörer, måste finnas inom truppernas förläggningsområden, så framt, i farans stund, armén skall kunna mobiliseras med den skyndsamhet som för uppnående af dess ändamål erfordras. Härigenom underkännes dock ingalunda, hvad reservförråden angår, behofvet eller nödvändigheten af deras förläggande till några få befästade platser, från hvilka de allt efter behofvet utspridas å arméns operationslinie^ men den ena åtgärden utesluter icke den andra,| och i afseende å den för ett fälttågs första behof nödvändiga materiel och utredning anser jag, af nu anförda skäl, en så vidt möjligt fullständig (^centralisation höra med alla medel befordras.

Till befrämjande af nyss angifna ändamål erfordras för beväringsmanskapets och landstormens räkning anordnande af ett betydligare antal förråds-

lokaler, dels genom inredning af redan befintliga lägenheter, dels ock genom uppförande af nya byggnader, der äldre sådana af lämplig beskaffenhet saknas. Dessutom påkallas för specialvapnen uppförandet af åtskilliga kasern- in. fi. byggnader, hvaraf behofvet till eu del redan länge gjort sig gällande och till eu del uppstått i och med den nu föreslagna förändrade organisationen af artilleriet och fortifikationstrupperna samt i följd af förändrad förläggning af vissa värfvade trupper. Och anhåller jag här nedan få vidare yttra mig öfver hvart och ett af de sålunda nu antvdda behof.

Bland dessa möter, såsom det närmaste och måhända allmännast insedda, frågan om uppförande af särskildt kasernetablissement för Svea Artilleriregemente, hvarföre ock, samt med hänseende till de omständigheter, som härmed äro förknippade, jag för densamma torde höra något utförligare redogöra. Redan för mer än tretio år sedan väcktes förslag i denna syftning och frågan om en sådan kasern har sedermera vid flera tillfällen utgjort föremål för behandling såväl hos Eders Kongl. Maj:t som hos Representationen. Sednast vid 1865— 1866 års riksdag faun Eders Kongl. Maj:t skäl. att i den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof af Rikets Ständer åska ett anslagsbelopp för 1867 af 250,000 R:dr till påbörjande åt ett kasernetablissement för ifrågavarande regemente vid artillerigården bär i staden, hufvudsakligen genom påbyggnad och utvidgning af derstädes redan befintliga byggnader, hvarjemte, i det vid den Kongl. propositionen fogade statsrådsprotokoll för den 13 Oktober 1865 tillkännagafs, att i sammanhang med förslaget om berörda kasernbyggnad fråga äfven uppstått om åtskilliga artillerivapnets gemensamma etablissementers förflyttning. De härom uppgjorda förslag jemte ritningar både dock då ännu ej hunnit undergå slutlig granskning, men blefvo sedermera under riksdagens lopp från Landtförsvars-departementet till Rikets Ständer öfverlemnade.

I sitt svar å donna nådiga framställning tillkännagåfvo Rikets Ständer, hurusom hos dem jemväl blifvit väckta särskilda förslag, Indika afsågo att vid beviljande af den i Kongl. propositionen till påbörjande af en kasernbyggnad för år 1867 begärda summa fästa det vilkor, att byggnaden måtte förläggas å den höjdsträckning, som är belägen ofvanföre och emellan Svea lifgardes och Lifgardets till häst kaserner; och hade jemväl till Rikets Ständer ritningar och kostnadsförslag i ämnet, upptagande äfven behöfliga stall och ridhus, blifvit öfverlemnade, slutande nämnda kostnadsförslag på en summa af 867,171 R:dr 80 öre.

Med förmälan vidare, att, då ofvanberörda till Eders Kongl. Maj:t ingifna och derefter till Rikets Ständer öfverlemnade ritningar och förslag dä ännu ej varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hvadan

det icke heller kunde antagas för visst, att någondera af dem komme att af Eders Kongl. Maj:t godkännas, Rikets Ständer, som alltså saknade tillförlitlig ledning för bedömande af de kostnader, som af bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning kunde föranledas, ansett sig icke kunna samma framställning bifalla — anhöllo Rikets Ständer i underdånighet, med öfverlemnande tillika af ofvanberörda, hos Rikets Ständer framlagda ritningar och kostnadsförslag, att samma förslag måtte underkastas Eder Kongl. Maj:ts pröfning, och att Eders Kongl. Maj:t måtte till nästföljande riksdag afgifva nådig proposition, med tillhörande kostnadsförslag och ritningar, till ett kasern-etablissement för Svea Artilleriregemente, förlagdt på höjdsträckningen emellan Fredrikshof och Lifgardets till häst kaserner eller å någon annan lämplig och i närheten af exercisfältet belägen plats.

Sedan, i anledning af detta Rikets Ständers svar och deras dervid framställda nyssberörda anhållan, Eders Kongl. Näjd under den 4 Juli 1866 åt Arméförvaltningen i nåder uppdragit, bland annat hvarom nu ej är fråga, att låta undersöka den hos Rikets Ständer föreslagna eller annan för anläggningen af det ifrågavarande artilleri-etablissementet i närheten af exercisfältet mera lämplig plats samt låta häröfver upprätta fullständiga ritningar med dertill hörande kostnadsförslag — så bär nämnda embetsverk uti underdånig skrifvelse den 3 Januari 1867, till fullgörande af berörda nådiga uppdrag, öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag till ett fullständigt kasern-etablissement å den midt framför den numera fullbordade genomsprängningen af Tyskbagarebergen belägna delen af Djurgården.

I afseende härå inhemtas af Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse: att, sedan, på föranstaltande af Generalfälttygmästare!! och Chefen för Artilleriet, flera för etablissementets anläggning ifrågakomma platser blifvit genom en derför särskilda tillsatt komité undersökta, hvarvid den ofvan nämnda, midt för genomsprängningen af Tyskbagarebergen belägna platsen befunnits för ändamålet mest lämplig, så hade, genom nämnda komités försorg, ofvanberörda af Arméförvaltningen insända ritningar och kostnadsförslag blifvit uppgjorda; att Arméförvaltningen funnit det genom berörda ritningar föreslagna artilleri-etablissementet anordnadt på ett ändamålsenligt och fullt tillfredsställande sätt; att den enda betänkligheten mot förslaget utgjordes af kostnaden, hvilken uppginge till det betydliga beloppet af 1,314,546 R:dr; — men att denna vore en naturlig följd af föreskriften om etablissementets förläggande i närheten af exercisfältet.

Ehuru ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag, på sätt nämndt är, redan i början af år 1867 till Eders Kongl. Maj:t inkommit, har förslaget likväl, i anseende till de dermed förenade betydliga kostnader, hittills icke kunnat bringas till utförande; men om ock de för ändamålet erforderliga

medlen icke heller nu kunna, inom Statsverkets vanliga tillgångar vara att påräkna, har jag dock ansett mig icke kunna längre uppskjuta att söka bringa denna fråga till slutlig lösning, helst det redan af Rikets Ständer erkända behofvet af ett fullständigt etablissement för Svea Artilleri-regemente numera synes mig desto mer oafvisligt, som saknaden deraf i icke ringa man lägger hinder i vägen för genomförandet åt en lämplig organisation af artilleri vapnet i dess helhet, samt för öfrigt vid hvarje år allt större svårigheter mota att kunna mot hyra anskaffa för nämnda regemente nödiga kasernlägenheter, och jag dessutom har anledning antaga, att den nyssberörda af Arméförvaltningen i dess ofvan omförmälda skrifvelse uppgifna kostnadssumma skall, utan ändamålets åsidosättande, kunna i icke ringa män nedsättas. För utrönande häraf har jag gatt i författning om. företagande af nya undersökningar i ämnet, och torde jag, så snart härpå grundade ritningar och kostnadsförslag hunnit upprättas samt till mig inkommit, få detta ärende ånyo hos Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmäla, på det de införväntade ritningar ne och kostnadsförslag'^ må blifva till Riksdagen öfverlemnade. Emellertid anser jag mig kunna förslagsvis beräkna kostnaden för det ifrågavarande etablissementet till i rundt tal 1,000,000 R:dr.

Härefter torde jag i underdånighet få framhålla behofvet af eu kasernbyggnad i Wisby för Gotlands nationalbevärings Artilleri-corps’ stamtrupp, hvilken fråga ej heller nu blifvit för första gången väckt eller statsmakternas pröfning underställd. Sedan militärbefälet på Gotland, uti underdånig skrifvelse af den 28 Juli 1865, jemte andra framställningar i åtskilliga det Gotländska försvaret rörande ämnen, framhållit den bristfälliga beskaffenheten af den utaf staden Wisby upplåtna kasern för berörda stamtrupp samt de i såväl sanitärt som militäriskt hänseende mångfaldiga olägenheter som deraf vore en följd, samt Eders Kongl. Magt med anledning häraf vid den samma år infallande Riksdagen till Rikets Ständer aflätit nådig proposition om anvisande af medel till uppförande af en ny kasern i Wisby, förklarade Rikets Ständer, uti en till svar härå den 6 Juni 1866 afbiten underdånig skrifvelse, att hinder mott för bifall till nyssberörda nådiga proposition, dervid Rikets Ständer, utan att bestrida befogenheten af den mot kasernens mindre lämplighet gjorda erinran, likväl, vid det förhållande att det ålåge staden Wisby, att ombesörja den ifrågavarande stamtruppens inqvartering, och nämnda stad icke i frågan meddelat hufvudsakligt yttrande, på dessa sednare omständigheter synas hafva grundat sitt förenämnda afslag.

Efter det Eders Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers nyssberörda skrifvelse anbefallt militärbefälet på Gotland att efter Stadsfullmäktiges i Wisby hörande sig ånyo i ämnet utlåta, inkom militärbefälet, till åtlydnad

häraf, under den 6 Oktober 1866 med ett af bemälde Stadsfullmäktige af- 1 gifvet yttrande i ämnet, dervid Stadsfullmäktige medelst utredning öfver stadens i ekonomiskt hänseende betryckta ställning sökt ådagalägga omöjligheten för staden att på egen bekostnad uppföra den erforderliga kasernen, men med förklarande likväl att, derest staten åtoge sig att bygga och underhålla ny kasern, staden Wisby vore villig att till staten afstå det nu till kasern använda, staden tillhöriga hus; — och förmälte sig militärbefälet, med upplysning tillika att berörda till kasern begagnade, staden tillhöriga byggnad, ehuru brandförsäkra,! till 5,000 Rall-, knappast kunde vid försäljning anses komma att inbringa sä högt belopp, böra Stadsfullmäktiges förrberörda. uppgifter vitsorda; vidhållande militärbefälet för öfrigt sina förut uttalade åsigter rörande nödvändigheten af ny kasernbyggnads uppförande.

Härefter har Arméförvaltningen, enligt nådig befallning, under den 28 Mars 1867 afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet samt dervid tillika öfverlemna! ritning och kostnadsförslag till den ifrågaställa nybyggnaden.

Oaktadt det ådagalagda behofvet af den föreslagna nya kasernbyggnaden har likväl frågan derom sedan nämnda tid måst, med anledning af de många andra angelägna behof som tagit Statsverkets tillgångar i anspråk, hittills förblifva hvilande; men efter det militärbefälet på Gotland, uti ett den 29 Oktober innevarande år i ämnet afgifvet nytt memorial, dels fastat uppmärksamheten derpå, att den hittills varande kasernbyggnaden snart nog kunde såsom nära nog bofällig betraktas, samt att frågan om ny kasernbyggnads uppförande således blefve alltmera trängande, dels ock framhållit billigheten deraf, att det i ekonomiskt hänseende betryckta samhället, Wisby stad, icke betungades med en jemförelsevis så betydande utgift som den för ifrågavarande ändamål erforderliga, — har jag ansett mig böra, i denna min framställning rörande åtskilliga för landtförsvaret erforderliga hus och byggnader, äfven upptaga frågan om uppförande af ny kasernbyggnad åt Gotlands nationalbevärings Artilleri-corps’ stamtrupp, för hvilket ändamål jag i underdånighet anhåller, att medel till det härför enligt uppgjorda kostnadsförslag upptagna belopp. 42,875 R:dr, deruti kostnaden för anskaffning af kasernservis in. in. jemväl bitnes inräknad, måtte i sammanhang med öfriga byggnadsbehof af Riksdagen begäras.

Öfriga för specialvapnen erforderliga byggnader, å b vilka jag anser arbetena med görligaste första höra påbörjas och hvarföre medel således höra i sammanhang med förestående begäras, äro:

Kasern för det föreslagna nya Fältsignal-kompaniet;

Stall och ridhus för de fyra batterier af Wendes Artilleri-regemente, som äro ifrågasätta att förläggas till Carlskrona;

Stall

97 Stall för ett ökadt antal hästar till de i Göteborg förlagda batterier af Göta Artilleri-regemente;

Stall för de batterier af samma regemente, som enligt plan höra förläggas å Carlsborg;

Ridhus och stall å Carlsborgs fästning med afseende å kavalleriunderbefälsskolans förläggande dit, i sammanhang hvarmed kasernservis torde för samma skolas rakning höra anskaffas; samt slutligen

Stall och ridhus i Landskrona för 3:ne sqvadroner af Husar-regementet Konung Carl XV.

I afseende å sistnämnda byggnader, hvilka erfordras för de i Engelholm, Helsingborg och Ystad nu förlagda sqvadroner af nämnda Hussarregemente, derest de, enligt derom vackt förslag, komma att förläggas till Landskrona, får jag i underdånighet anföra, att, sedan den kronan tillhöriga, i godt skick befintliga kasernbyggnaden i Landskrona, hvilken hittills varit åt Wendes Artilleri-regementes derstädes nu förlagda batterier till begagnande upplåten, genom nyssnämnda Artilleri-regementes ofvan föreslagna förändrade organisation och förläggning blifver ledig, alla såväl ekonomiska som militära skål synas tala för omförmälda tre husar-sqvadroners förflyttning till och sammanförande i Landskrona, helst, hvad den ekonomiska sidan angår, husaretablissementen i Engelholm och Helsingborg äro af den bristfälliga beskaffenhet, att, derest de i nämnda städer stationerade sqvadroner skola derstädes qvarblifva, nya etablissementer måste för dem innan kort uppföras, och kostnaderna derför sannolikt komma att ej obetydligt öfverstiga dem, som för ordnandet af ett gemensamt etablissement i Landskrona komma att uppstå

Då jag härefter öfvergår att omnämna det redan tillförene vid flera tillfällen anmälda behofvet af baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna, torde jag knappast behöfva fästa uppmärksamheten derpå, att de förändrade förhållanden, som med den nu ifrågasätta ombildning af landtförsvaret i sin helhet äfven inom donna del af organisationen uppstå, gifva än mera ökad kraft åt de skäl, som mången gång förut ur såväl sanitär som militärisk synpunkt härför blifvit anförda. De ökade öfningar, hvilka beväringsynglingarne hädanefter skulle underkastas, hafva naturligtvis till följd att samling till första beväringsmötet hädanefter måste ske tidigare på våren än hittills, samt att till följd deraf skydd emot en oblid väderleks för helsan menliga verkningar mera än förr blifver behöflig!; men till dessa med flera skäl, som för sådana anordningar ur förevarande synpunkt kunna anföras, torde jemväl höra läggas, att kronans och dermed också det allmännas bästa skulle äfven direkt härigenom befordras, i det att den noggrannare och omsorgsfullare persedelvård, Bil), till Rikad. Prot. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 13

som af lätt insedda skäl är så önskvärd, härmed i icke ringa mån skulle möjliggöras och befrämjas.

Slutligen må jag såsom icke minst angeläget bland det som i förevarande riktning bör åtgöras anmäla anordnandet af vapenförrådslokaler för landstormen samt utvidgade gevärs- och persedelförrådshus å mötesplatserna, hvarigenom den utspridning och fördelning af vapen och utredningspersedlar, jag ofvan angifvit såsom ett oeftergiflig! vilkor för en snabb mobilisering, skulle komma till stånd.

Måhända skall, i fråga om den summa af 150,000 R:dr jag ifrågasätter för inrättande af vapenförrådslokaler åt landstormen, den anmärkning framställas att densamma synes vara allt för lågt tilltagen; men jag torde få bemöta denna anmärkning med den erinran, att, endast några få slags persedlar behöfva i dessa förråd förvaras samt att i de flesta fall tj en liga förrådslokaler torde med jemförelsevis ringa kostnad kunna anordnas i länsresidensen eller andra inom residensstäderna befintliga, kronan tillhörande hus, hvarför jag också vågar antaga, att omförmäla summa skall för ändamålet befinnas fullt tillräcklig.

De kostnader, som af försvarsverkets ordnande enligt den af mig nu framlagda plan föranledas, utvisa sammanlagda ett efter våra förhållanden tvifvelsutan ganska stort belopp. Den tanken torde emellertid vara timligen allmän, att det bär icke är fråga om annat, än sådana förberedelser, som sätta oss i stånd att uthärda en fiendes första anfall, äfvensom att hvad som i sådant hänseende i fredlig tid försummas knappast, ens genom långt vidsträcktare uppoffringar, kan, om kriget står för dörren, till fullo ersättas. I den förhoppning derföre att Eders Kongl. Maj:t skall hos nationen finna den offervillighet, som en vaken fosterlandskänsla framkallar, får jag nu framlägga en sammanfattning af de utgifter som, i händelse af bifall till mina sålunda framställda förslag, statsverket skulle komma att vidkännas. Dessa äro nemligen för:

l:o. Artilleri behof:

0) Fältartilleriet, enligt uppgjord plan ...... R:dr 1,102,743: —

deruti inbegripna 70,000 R:dr, om hvilkas användande särskild! förslag blifvit af t. f. Generalfälltygmästaren under den 25 sistlidne Oktober, afgifvet;

1) Fästnings- och positionskanoner med tillhö-

rande lavetter och projektiler........... 551,000: —

Transport R:dr 1,653,743: —

99 Transport R:dr 1,653,743: —

c) Infanterigevär, 150,000 st. ä 30 R:dr ......... 4,500,000: —

varande häruti innefattade 923,000 R:dr. angående hvilka t. f. Generalfälttygmästare» jemväl under nyssnämnda dag afgifvit förslag.

d) Koppar patroner................................................... 204,000: —

hvaraf 134,0000 R:dr ingått i t. f. Generalfälttygmästarens beräkning.

2:o. Fortifikationsbehof:

Garlsborg:

a) Hufvudvallen ..................... R:dr 600,000: —

S) Förrådsbyggnader ..................... 920,000: — 1,020,000:

hvaraf 374,300 R:dr varit af Befälhafvare» för Fortifikationen beräknade att användas

före slutet af år 1872.

Waxholm:

a) Fredriksborgssundets befästning

enligt plan ........................... 158,680: —

b) Fullbordande af försänkningarna 188,400: —

c) Jerntornen.................................... 616,680: —

Bepansringarua........................... 4 70,000:— ^ 33.760:

varande derutaf i Befälhafvareus för Fortifikationen förslag 364,200 R:dr upptagna för arbete» till 1872 års slut.

Carls krona:

Befästning:» vid hamnen och vid Hvita Krog 3,750,000: — Norrland:

Depot och befästningar derstädes ........................ 750,000: —

Ingeniör trupperna:

Fortiiikationsmateriel............................................. 1 40,000: —

Transport R:dr

6,357,743: —

7,293,760: — 13,651,503: —

I

100 Transport R:dr 13,651,503: —

3:o. Intendenturbehof:

För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring och * reqvisita i förråd för eu fjerde, samt full uppsättning af

personel utredning åt fyra klasser, allt inberäkna»!! redan befintlig och till anskaffning anbefalld materiel..................... 2,771,640: —

4:o. Byggnadsbehof:

a) Svea Artilleriregementes etablissement....... 1,000,000: —

60,000: —

65.000: —

36,100: —

28,000: —

23,000: —

138,000: —

350,000: —

42,875: —

150,000: —

150,000: — 2.042,975: —

hvaraf tf. Generalfälttygmästare»:) i sikt förslag upptagit25,000 R:dr för år 1872. __ >

Summa R:dr 18,466,1 18: —

Af denna summa anser jag sex millioner kunna med fördel och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år 1872, samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande år.

Då i ofvanståeride utgifter innefattas sådana, till hvilkas bestridande vissa bland de under Arméförvaltningens vård ställda kassor och fonder höra lemna bidrag, får jag i underdånighet

Transport R:dr 18,466,118: —

V) Fältsignalkompaniets kasern............................

cj Stall och ridhus i Carlskrona .......................

cl) Stall i Göteborg................................................

ej D:o vid Carlsborg för batterier af Göta Artilleriregemente...............................................

/) D:o och ridhus jemte kasernservis för kavalleriuaderbefälsskolans förflyttning till Carlsborg .................................................................

</) D:o och ridhus för Husarregementet Konung

Garl XV i Landskrona ................................

K) Baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna ......................................................

*) Kasern i Wisbv ...............................................

4) Anordnande af vapenförråd för land storm en 1) Utvidgning af gevärs- och persedelförråden å mötesplatserna..............................................

101 Transport kurir 18,466,1 18: —

föreslå, det Eders Kong!. Maj:t, under förutsättning och vilkor, att de, för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets organisation och i sammanhang dermed slående, här ofvan omförmälda byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga medel varda af Riksdagen beviljade, täcktes i nåder föreslå Riksdagen att såsom bidrag dertill må användas:

а) Behållningen å allmänna beväringsfonden, ut-

görande vid innevarande års sint omkring........................................................ R:dr

б) Åt de hos Beklädnads- och Beväringsbekläd-

nadsdirektionerna innestående behållningar...

c) Behållning i Norrbottens Bäst jägaresis vad rons

fond .................................................................

d~) D:o i Volontärvakansmedelsfonden .................

e) D:o i »En per milis fonden» ..........................

230,000: —

400,000: —

218,000: — 340,000: — 70,000: —

1,258,000: —

hvarigenom den summa, som för ändamålet bör af Riksdagen anvisas, kommer att utgöra ....................................... R:dr 17.208,118: --

De anordningar, som med ifrågavarande utgift åsyftas, synes mig vara af den beskaffenhet, att de höra så skyndsamt so in möjligt bedrifvas, hvadan ock jag anser det synnerligen önskvärd t, om de härför behöfliga medelstillgångar kunde ställas till krigsstyrelsens disposition under loppet af en jemförelsevis kortare tid, exempelvis 4 år. Visserligen skulle eu stor del af den ifrågasätta materielen kunna redan detta år anskaffas; men då jag såväl af statsekonomiska, som förnämligast af militära skäl anser att industrien för krigsmateriel inom landet bör gifvas en sådan utvidgning, att vi, i händelse af behof, må kunna trygga oss uteslutande till densamma samt gorå oss oberoende af utlandets tillverkningar, så skulle jag endast för högst trängande fall vilja i strid med denna åsigt handla; och att målet i detta fall utan synnerlig svårighet skall kunna uppnås, derom hyser jag numera, sedan jag erfarit att äfven mekanismer och band till grofva kanoner kunna förfärdigas inom landet, eu till visshet gränsande förhoppning. Priserna uti förestående förslagssnminor äro ock derefter beräknade och skulle vid annat tillvägagående i vissa fall ställa sig vida högre. Då emellertid kostnadsförslagen äro uppgjorda efter approximativa beräkningar och i ett och annat hänseende fullständiga undersökningar icke medhunnits, torde det befinnas nödvändigt, att de medel som kunna komma att beviljas ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition med rättighet för Eders Kongl. Maj:t, att, der öfverskott å eu

I

utgiftstitel förekomme, detsamma använda till fyllande af möjligen uppstående brist å eu annan.

Förutom ofvannämnda för eu gång erforderliga kostnader, torde jag. med hänvisande till hvad ofvan rörande de särskilda vapnens organisation är yttrad t, äfven härstädes höra i ett sammanhang redogöra för de ökade årliga kostnader, hvartill sjelfva organisationen föranleder.

Dessa äro för

hvilken kostnad dock först efter organisationens fullständiga genomförande kommer att i sin helhet drabba statsverket.

Innan jag afslutar denna inför Eders Kong!. Näjd framlagda redogörelse för de åtgärder som synas mig nödvändigt böra vidtagas för afhjelpande af de väsendtligaste bristerna i våra försvarsanstalter, torde det tillåtas mig fästa Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å eu omständighet, som på försvaret af vårt land eger ett högst väsendtligt inflytande.

103 De senaste krigshändelserna hafva gifvit de mest talande bevis för riktigheten af den gamla satsen, att lämpliga och på förhand beredda kommunikationer utgöra nödvändiga lifstrådar i en opererande armés taktiska och strategiska rörelse, och sålunda i icke ringa mån bestämma öfver krigförande staters öden. Väsendtligen lucker i detta hänseende förefinnas dock ännu, hvilkas fyllande synes desto heldre höra utgöra föremål för statsmakternas allvarliga bemödanden som derföre tan våra försvarsanstalter, huru de än ordnas, icke kunna fullgöra sin bestämmelse.

Största möjliga snabbhet ej mindre i försvarskrafternas försättande på krigsfot, än i deras förflyttning, utgör under alla förhållanden en högst väsendtlig faktor i kngförandet och måste blifva af ökad betydelse i samma mån som landet, hvilket skall försvaras, är vidsträckt och kan på vidt skilda punkter blifva föremål för angrepp. De på förhand ordnade kommunikationsmedlen böra följaktligen vara af beskaffenhet att befrämja denna hastighet och sålunda, så vidt ske kan, utgöras af j omvägar.

Att dessa, nutidens yppersta kommunikationsanstalter, äfven der de inrättas med uteslutande hänsyn till landets industriel behof, måste för försvaret blifva af stor betydelse, låter icke förneka sig; men om man än i allmänhet måste medgifva att, då kriget är ett undantagsförhållande, nämnda dyrbara anläggningar, som för landets fredliga utveckling erfordras, icke böra för militära ändamål förryckas ur sina af hufvudändamålet betingade riktvägar, synes dock, åtminstone när dessa ändamål vid jernbansanläggningar låta sig förena, dessas inflytande på landets försvar ej höra lemnas ur sigte. Några särskilda jernvägsanläggningar, endast åsyftande försvaret, torde icke heller, med ett enda undantag, hvartill jag i det följande vill återkomma, hos oss nu kunna ifrågasättas. Och ehuru jag således vågar antaga, att någon uteslutande hänsyn till försvaret i allmänhet icke behöfver inrymmas i besluten om jernvägarnes läge. helst redan de ekonomiska synpunkterna med de strategiska sammanfalla derutinnan, att jernvägarne höra underlätta samfärdseln mellan landets skilda delar och i allmänhet anläggas i det inre af landet, hvarigenom de undvika faran att af en på våra kuster landstigande fiende lätt uppnås och tagas i besittning, tror jag mig likväl ur rent strategisk synpunkt böra framhålla vigten af vissa jernvägars snara utförande.

Till dessa räknar jag en jernväg norr om Mälaren, förbindande hufvudstaden ej mindre med de betydliga områden, hvilka omfatta Upland, Westmanland, Dalame och de norrländska landskapen, än ock med det jern vägsnät, som, fullbordadt till Köping, erbjuder lätt kommunikation äfven i donna riktning med vestra och södra orterna. Visserligen eger hufvud staden redan nu, genom vestra stambanan, en dylik förbindelse med sistnämnda orter; men hufvudstadens betydelse både såsom sådan och såsom en ytterst vigtig strategisk

punkt samt dess mot öster långt framskjutna läge kräfva utom allt tvifvel donna dubbla jernvägsförbindelse, helst vestra stambanan på flera ställen i trakten af Södertelge är synnerligen blottställd för en der landstigande fiende, som ej skulle uraktlåta att utskära eller sätta sig i besittning af densamma och sålunda afbryta den enda nu befintliga jernvägstörbindelsen med mellersta och södra delarne af vårt land. Utan att underkänna betydelsen äfven för försvaret af Mälarens och Hjelmarens segelbara och djupt i landet inskärande vattendrag, Indika vid Köping, Arboga och Örebro hafva anknytningspunkter med det redan befintliga vestra j ernvägssystemet, måste dock anmärkas, att donna vattenväg hvarken är tillräcklig eller under vissa årstider ens användbar för strategiska rörelser af sådan omfattning och skyndsamhet, som vid ett krigstillfälle må behöfva tagas i anspråk. Så länge frågan om norra stambanans riktning nära var oafgjord, underlät jag icke heller att, i hvad på mig kunde ankomma, förfäkta den bansträckning, som enligt min öfvertygelse bäst skulle hafva tillfredsställt landets militära behof; men då Riksdagen funnit dessa syften höra tillmätas ett underordnadt inflytande på sitt beslut, återstår för mig att i detta hänseende endast framhålla vigten deraf, att en bana norr om Mälaren bringas till utförande och, så skyndsamt omständigheterna möjligen medgifva, sättes i förbindelse med den redan på Mälarens norra strand, befintliga jernväg. Härigenom bildas en andra från hufvudstaden utgående militär väg, hvarigenom det blir möjligt att underhålla snabb kommunikation med de vestra och södra orterna och med arméens under krigföring så ytterst vigtiga hufvuddepöt på Carlsborg.

Sistnämnda angelägenhet, hvars störa betydelse icke lärer kunna jäfvas, förer ovilkorligen fanken på vigten af en visserligen endast strategisk, men lyckligtvis icke heller särdeles dyrbar jern vägsanläggning mellan Carlsborg och vestra stambanan.

De vattenvägar, genom hvilka donna hufvuddepot ensamt stål i samband med' landets jernvägsnät, kunna icke under kritiska tider tillfredsställa behofvet. Både i och för sig otillräckliga och under en del af året oanvändbara, kunna dessa vattenvägar hvarken i skyndsamhet eller omfattning underhålla den jemna förbindelse, som för krigsmaterielens obehindradt; försändning till olika delar af landet under krigföring ifrågakommer och som jernväg kan behöfva tagas i anspråk för förflyttning till det centrala och belastade Carlsborg, så val af vissa delar af administrationen som af landets dyrbaraste i hufvudstaden förvarade rörliga egendom.

Vigten att medelst jernväg förbinda Carlskrona med det störa jernvägsnätet är ej mindre ögonskenlig. Uti en tid, da endast några dagar ligga mellan den djupaste fred och fiendtligheternas utbrott, skulle Carlskrona hvars egenskap af den förträffligaste örlogshamn och en högst vigtig strategisk punkt

samt

samt sålunda äfven af ett afundsvärd! och eftersträfvadt pris, tvifvelsutan skulle göra det till första föremålet för de fiendtliga operationerna — svårligen kunna, utan jernvägskommunikationer med det inre länder, förses vare sig med de trupper eller de förnödenheter, som voro behöfliga för någon tids försvar, och sålunda måhända icke kunna undgå att öfvergifvas för att icke mera återvinnas.

I det föregående har jag fästat hd ers Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på vigten för vårt försvar utaf eu depot i Norrland. Det är likväl påtagligt att donna först genom lättade förbindelser kan få sitt råtta värde. Eu jern vägsförbindelse mellan Norrland och det mellersta Sverige skulle ej allenast, till fördel för det förra, möjliggöra att förstärkningar af trupper, materiel och lifsförnödenheter kunde med tillbörlig skyndsamhet, der så behöfdes, sändas till dessa med relativt ringa försvarskrafter försedda traktör, utan äfven i väsendtlig grad stärka försvarsanstalterna i sin helhet. Till de högst vigtiga anstalterna föi Norrlands försvar och särskild! för de ändamål jag med den ifrågasätta deputera åsyftat, hörer dock i främsta rummet eu jernvägsförbindelse mellan Nordsjön och Bottniska viken. Det lider nemligen intet tvifvel, att ju. intill dess en direkt jernvägsförbindelse mellan Norrland och det öfriga Sverige kommer till stånd och äfven sedermera, da donna förbindelse antagligen kommer att sträcka sig ej särdeles långt från kusten och således blifva blottställd för fiendtliga afbrott, all ersättning af lidna förluster i manskap samt alla transporter af vapen, materiel och lifsmedel, som under krigets gång fordras, komma ätt gå öfver Norge. Eu förbindelse, som sålunda möjliggör transporten öfver Norge till de inre delarne af Norrland, synes mig lämpligen böra utgå från Trondhjem öfver Östersund till Bottenhafvet. Varu sig nu att den i sin fortsättning från Östersund kommer att gå öfver Jemt-skogen utefter Ljungans floddal direkte till Sundsvall eller öfver Indalselfven till Sollefteå -— om Indika båda förbindelser varit fråga — och derifrån till Sundsvall, synes mig dock i hvarje fall angeläget att en depot för Norrland anlägges i det inre af Jemtland, i närheten af Östersund, emedan den der, i följd af det betydliga afståndet från kusten och af gynnarinna terrängförhållanden, bör kunna utan synnerligt dyrbara befästningar skyddas emot fiendtligt öfverfall, på samma gång, som man, genom jernvägsförbindelse med kusten, bör från en sådan depot kunna förse våra r Norrland opererande stridskrafter med deras förnödenheter.

Dessa äro de jernvägsförbindelser, Indika jag vågar anse vara för vårt försvar af den framstående vigt, att en antydan derom i sammanhang med redogörelsen för förslaget till ordnandet af våra försvarsanstalter icke bort af mig underlåtas.

Slutligen och ehuru jag väl inser och villigt erkänner, att, om vid uppgörandet af förslag till vårt förs vars väsendes organisation, man finge lemna ur Bill. till. Riksd Prat.. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 14

sigte ett sorgfälligt afvägande af landets förmåga att under fortgående fredlig utveckling bära de ökade bördor, som åstadkommandet af högsta möjliga försvårskraft skulle kräfva, eu vida kraftigare organisation af försvaret nog kunde framläggas, vågar jag likväl uttala den bestämda öfvertygelsen, att ett sådant ordnande af vårt förs vars väsende, som det jag nu tillåtit mig föreslå, skall, om det genomföres med allvar samt omfattas och våndas af eu sann fosterländsk anda, fullkomligt uppfylla sin höga bestämmelse, att värna landets frihet och sjelfbestämningsrätt samt kraftigt tillbakavisa den öfvermodets eller modlöshetens föreställning, som aldrig skall slå rot i svenska sinnen, att vårt fosterland vore för svagt att försvara sig sjelft.

Stockholm den 29 December 1870.

R. Abelin.

Stockholm, tryckt hos Joh, Beckman, 1871.

Rättelser.

Sid. 38, 6:te rad. uppifrån:

Står: Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet uppgår till Läs: Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet, hvithet bör med 1874 års utgång vara komplett organiserad!, uppgår till ....

Sid. 41, 12 råd. nedifrån:

Står: R:dr 159,758 Läs: » 259,758

Sid. 47, 6:te råd. uppifrån:

Står: med någon del af styrkan

Läs: med hela eller någon del af styrkan

Bil. N:o 2, Not. 4):

Står: i Södra Möre påräknade 405 Läs: » » » » 415

Approximativ beräkning

öfver Landstormens styrka inom de olika länen.

1 Bil. n:o 1.

1) Härigenom erhålles manskap till 10 å 15 sqvadroner.

2) Häraf böra 1,500 man beräknas afgå till Artilleriets fästningskompanier, hvarefter det återstående manskapet är tillräckligt för upprättande af 12 batterier.

3) Härigenom erhålles manskap för 4 ingeniörkompanier

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

2 För-

till förändrad indelning af Regementen och Corpser, be-

Blifvande Regementen sammansättas af

Sfs

y «»

aq tti

B do2

Sti k-

- Q

® S2

3 P

Er

« qs

3 §

y y

Oq o 3 O

« g* 5-

y «h

y

aq

W

Lif-reg:tets Grenad.-corps lista Lif-Grenadier-regem 2: dra Lif-Grenadier-regem

Westgöta Regemente........

Smålands Grenadier-corps Uplands Regemente Skaraborgs Södermanlands Kronobergs Jönköpings Dal-

Helsinge Elfsborgs

Westgöta-Dals

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

Bohus läns Westmanlands Norrbottens Fältj äg -corps Westerbottens d:o Kalmar Regemente.........

Nerikes d:o .........

Wermlands d:o .........

Jemtlands Fältjägare-corps Norra Skånska Infant.-reg. Södra Skånska Infant.-reg. Hallands Fältjägare-corps Wester-Norrlands Regera. Blekinge Regemente.........

1,244

1,000

1,000

1,200

1,123

1,050

1,100

1,100

1,137

450 Summa 300 500 1,244 1,000 1,000 500 1,200 1,200 1,2001,1001,100I1) 1,200 1,200

3 I

slag

Bil. n:o 3.

gränsad inom Indelningsverkets nu befintliga tillgångar.

4 Bil. n:o 3.

Beräkning

öfver den kostnad, hvartill befälets tillökning vid indelta Arméen, i enlighet med framstäldt förslag, föranleder.

7 Bil. n:o 4.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Infanteriets organisation

på föreslaget sätt.

1) Enligt förslaget kommer effektiva nummerstyrkan att blifva..................... 24,000,

och då den för närvarande är...................................,...................... 21,432,

är den föreslagna effektiva tillökningen 2,568.

8 Bil. n:o S.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Kavalleriets organisation.

10 F ö r-

öfver Artilleriets personal

Anmärkningar: ') 3ne Kaptensplatser, som hållas vakante äro ej beräknade.

2) 12 Kaptener uppbära löjtnants lön.

3) Den nuvarande staten jemförd med den föreslagna visar

Summa 813.

Hästar................................... 208.

11 Bil. n:o 6.

slag

och hästar på fredsfot.

4) Vid öfvergång till krigsfot bör den föreslagna *) Tygstatskömpanierna häri inberäknade.

staten ökas med:

Läkare........................... 6.

Hästläkare..................... 36.

Handtverkare.......:.......... 53.

Hofsmeder..................... 48.

Redogörare.................... 39.

Beväringsmanskap.......... 2,672.

Hästar........................ 4,664.

12 Bil. n:o 7.

Förslag

till personalens och hästars fördelning i regementen på fredsfot.

*) Hållas vakanta för kronans räkning.

13 Bil. ilo 8.

Beräkning

af kostnaden för1 fyllandet af den enligt bil. N:o 6 uppkommande brist i personal och hästar för fredsfot.

»

Fördelning

Bil. n:o 9.

af Reserv-artilleriets personal å 'regementen (fredsfot).

504 Underhållskostnaden för reserv-artilleriet uppgår till:

9 halfsolds-Kaptener å 1,000 rdr.............................................. 9,000.

18 d:o Löjtnanter a 500 rdr..................... 9,000.

9 d:o Styckjunkare ä 400 rdr .......................................... 3,600.

63 Förste Konstaplar ä 20 rdr.................................................. 1,260.

441 Andre Konstaplar, Afdelningstrumpetare och Artillerister å 15 rdr...................................................................... 6,615.

Summa rdr 29,475.

15 Bil. n:o 10.

Uppgift

å den materiel, som utöfver nu befintlig erfordras vid mobilisering af Artilleriet, enligt föreslagen plan.

- Till 6 st. if,58:s batterier.

Kanoner....................................

Lavetter med föreställare.......

Ammunitionsvagnar.................

Reservlavetter

Till Reserv-artilleriets 9 batterier.]

Fältsmedjor Packvagnar

Till Armé-corpsernas och Fördelningarnes staber, parker och tross.

Ammunitionsvagnar till 3",ans hatt. D:o till 2",58:8 d:o

D:o till 2",25:s d:o

D:o till infanteriammunition

Reservlavetter till 3",ans batterier

D:o till 2",58:s d:o

I):o till 2".ans d:o

Fältsmedjor.................................

Packvagnar..................................

Redskap sper sedlar finnas för 6 st. 3",ans batterier, 17 st. 2",5S:s batterier samt 2 st. 2",ans batterier. Dylika persedlar återstå således att anskaffa för 9 st. 3",ans och 5 st. 2",58:s batterier.

Rid- och anspanns- samt stall-persedlar finnas att tillgå för g st. 3",ans batterier, 17 st. 2",5s:s batterier och 2 st. 2",ans batterier. Af sådana persedlar höra således anskaffas till 7 st. 3",ans batterier, 5 st. 2",S8:s batterier samt till Armé-corpsernas och Fördelningarnes trossfordon.

Ammunitionspersedlar finnas uti förråden till ett antal beräknadt till trenne omgångar till 6 st. 3",ans, 17 st. 2",58:s och 2 st. 2",ans batterier. Behofvet af dylika persedlar för de återstående 14 batterierna och trenne omgångar per batteri utgöres af:

För de 9 st. 3",24.-s batterierna:

Granater å 648 per omgång........................ 17,496.

Brandgranater å 48 d:o ....................... 1,296.

Granatkartescher å 234 d:o ....................... 6,318.

Kartescher å 186 d:o ....................... 5,022.

\

t

Bih. till Rilcsd. Prof. 1871

1 Sami. 1 Afd.

18 Bil. n:o 11.

Kostnadsförslag

för anskaffning af den Artilleri-materiel, som utöfver nu befintlig erfordras för mobilisering af artilleriet.

19 Bil. n:o 12.

Beräkning

af den tillökning i kostnaden för Fortifikationen, som uppstår genom föreslagen

organisation af Ingeniör-väsendet.

158,108

15,450

19,738

19,738

173,558

f

22 Bil. n:o 13.

Förslag

till aflöningsstat för Generalstaben.

23 Bil. n:o 14.

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för indelta arméens, Wermlands Fältjägare-corps’ och beväringsmanskapets vapenöfningar, enligt föreslagen plan.

Indelta Arméen och Wermlands Fältjägare-corps.

A. Vapenöfning å mötesplatserna. l:mo Indelta infanteriet.

a) Kostnad för manslcapet.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 4 marschdagar fram och åter mellan kompanisamlingsplatsen och regementsmötesplatsen; således för 24,000 man

96,000 portioner å 65 öre (portionsskilling inberäknad)..................:................................................

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar med 5,760 man (30 per kompani).......................................... 57,600 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar med 2,400 man

(10 proc. af nummer styrkan) ,. 100,800 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar med 1,536

man (8 per kompani)................ 12,288 »

Regementsmöte, 20 dagar med 24,000

man....................................... 480,000 »

Summa 650,688 portioner I å 56 öre (portionsskilling inberäknad).....................

b) Kostnad för befälet. Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, för 21 kaptener...........

96 sub.-officerare...

27 fanjunkare.......

96 underofficerare.

å 4 R:dr k 3 » a 2,5o i> å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 48 sub.-officerare å 3 »

48 underoffic......å 2 »

Transport

3,528

12,096

2,835

8,064

1,152

62,400

364,385

*126,523 ') 1,920

455,228

24 Transport

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.......................................................

Sjukvårdskostnader .....................................................

Inventariepersedlars underhåll......................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

infanteriet...............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. in.

2:o Indelta kavalleriet.

a) Kostnaden för manskapet och nummerhästarne. Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar fram och åter mellan sqvadronssamlingsplatsen och regementsmötesplatsen; således för 3,374 man (3,300 + 74) 16,870 portioner å 65 öre » 3,559 hästar (3,300 + 111148) 17,795 rationel' å 1,so

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 20 dagar med 444 man 8,880 portioner.

» 629 hästar (444 + 37+148) 12,580 rationel-.

Exercissqvadron, 90 dagar med 450 man 40,500 »

» 508 hästar 45,720 »

Regementsmöte, 26 dagar med 3,374 man 87,724 »

» 3,559 hästar_92,534 »

Summa 137,104 portioner å 56 öre » 150,834 rationel- å 1 R:dr

b) Kostnad för' befälet.

Aflöning under:

Exercissqvadron, 90 dagar, för 7 ryttmästare... å 4 R:dr

• »22 sub.-offic...... å 3 »

» 7 fanjunkare ■ • å 2,so >>

» 22 underoffic..! å 2 »

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.......................................................

Sj ukvår dskostnader.......................................................

Inventariepersedlars underhåll................................... ■

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

kavalleriet...............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger, ved och ljus vid exercissqvadronerna m. m........................

8.000 6,000

38,000

6,000

455,228128

10,965150 21,354

Transport

76,778

150,834

61,000]-

32,319

2,520

5,940

1,575

3,960

8.000 7,000

227,612124

13,995

25,000

516,228

] 298,926

-1815,155

Transport

3:o Wermlands Fältjägare-corps.

a) Kostnad för manskapet. Marsch-kostnad:

Marschpengar för 500 man ............................... å 1»

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar, med 120 man (30 per kompani) ........................................... 1,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar, med- 100 man

(20 proc. af styrkan) ................. 4,200 »,

Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 32 man

(8 per kompani)........................... 256 »

Regementsmöte, 20 dagar, med 500 man 10,000 »

Summa 15,656 portioner å 56 öre (portionsskilling inberäknad) ........................

— 750 —

8,767 36

815,155

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, för 1 kapten...........å 4 R:dr

» 4 sub.-officerare.. ä 3 »

» 1 fanjunkare.......å 2,so»

» 4 underofficerare å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 1 sub.-officer ä 3 »

1 underofficer å 2 »

Vidare tillkommer:

Sjukvårds-, förvaltnings- in. fl. kostnader.....................

Kostnaden för indelta arméns och Wermlands Fältjägare-corps’ vapenöfningar utgör således.............

hvartill kommer: underhåll af mötesplatser med dertill hörande byggnader................................................

Summa

B. Öfningsläger (höstmanövrer).

Kostnaden för dessa manövrer, hvilka, enligt framstäldt förslag, skulle' ega rum årligen, under 14 dagar, med så stor styrka att hvarje regemente eller corps finge åtminstone hvart 6:te år deri deltaga, upptages bär förslagsvis till................................

Summa sumiparum

Nuvarande anslag till indelta arméns och Wermlands Fältjägare-corps’ vapenöfningar (med afdrag af för underbefälsskolorna anvisade medel) utgör..........

Fn förhöjning i detta anslag erfordras således af......

1,113

3,000

13,67036

828,82538

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Rami. 1 Afd.

26 Beväringsmanskapet.

Af beväringsmanskapet öfvas blott de 3:ne yngsta årsklasserna, af hvilka den första beräknas utgöra omkring 19,000, och de båda sednare hvardera omkring 18,500 man. 2,000 man tilldelas specialvapnen och öfvas 2:ne år; de kavalleriet tillhörande 480 man, 60 dagar första och 30 dagar andra året, samt de öfrige 52 dagar första och 30 dagar andra året. Allt öfrigt beväringsmanskap tillhör infanteriet och undergår vapenöfning, första året 42 dagar, samt andra och tredje åren hvardera 20 dagar.

A. Vapenöfningen.

a) Kostnad för manskapet.

Mönstringskostnad..........................................................

Marsch-kostnad:

För 37,500 man, eller sammanlagda beräknade styrkan af första och andra klasserna, jemte 16,500 man af tredje klassen, tillhopa 54,000 man. För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar, fram och åter mellan samlingsplatsen i hemorten och mötesplatsen; således för 54,000 man, 270,000 portioner å 65 öre (portionsskilling inberäknad)..................

Möteskostnad:

För sta, klassen:

Infanteri 17,000 man i 42 dagar 714,000 portioner

Kavalleri 480 -> 60 » 28,800 «

Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man

i 52 dagar.................................. 79,040 »

Åndrä/ klassen *

Infanteri 16,500 man i 20 dagar 330,000 »

Kavalleri 480 » 30 » 14,400 »

Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man

i 30 dagar................................. 45,600 »

Tredje klassen:

Infanteri 16,500 man i 20 dagar 330,000 «

Summa 1*,541,840 portioner å 56 öre (portionsskilling inberäknad).........................

Underbefäl och spel:

1,696 man 71,232 portioner........................... å 60 öre

20,000

175;500

Transport |

42,739

1,101,669

27 Transport

b) Kostnad för befälet.

\ Rese- och traktamentsersättning för beväringsmanskapets (första klassens) afhemtning och återföring till samlingsplatserna i hemorten........................

Aflöning under 42 dagar:

För 30 majorer............................................ å 5 R:dr

» 136 kaptener och regementspastorer ...... å 4 »

» 318 subalternofficerare.......................... å 3 »

» 136 fanjunkare och bataljonsadjutanter... å 2,so»

» 348 underofficerare och regementsväbler.. å 2 »

» BO läkare............................................. ä 3 »

. Aflöning under 82 dagar:

För 12 kaptener........................................... å 4 »

» 37 subalternofficerare............................. å 3 »

» 12 fanjunkare........................................ å 2,so»

I » 21 underofficerare.................................. å 2 »

» 9 läkare.................................. ä 3 »

Aflöning under 90 dagar:

För 7 ryttmästare........................................ å 4 »

» 27 subalternofficerare................................ å 3 ».

» 7 fanjunkare........................................... å 2,so»

| » 20 underofficerare................................ å 2 »

| » 8 läkare................................................ ä 3 »

Härtill kommer:

Rationel? för kavalleribeväringens hästar: 500 hästar under 90 dagar, 45,000 rationer å 1 R:dr...........

Vidare tillkommer:

Underhåll af mötesfält och byggnader.........................

Transportkostnader.....................................................

Sjukvårdskostnader......................................................

Inventariepersedlars underhåll.........................................

Förvaltningskostnader, som från beväringsanslaget höra

utgå.............r.......................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger m. m.

Kostnad för reservbefälets utbildning.......... förslagsvis

Då kostnaden för vapenöfningarne för närvarande i medeltal utgör omkring.........................................

uppgår den ökade kostnaden för vapenöfningen således till..................................................................

1,101,669

8,000

(i!)

;) 116,508

') 21,156

!) 17,145,!

45,000

97,000j-

75,000,!-

;

1,481,478

700,000

781,478160

') Antalet befäl under rekryt- och skarpskyttemötena är beräknadt i öfverensstämmelse med den tabell, som i sådant afseende är anbefald till efterrättelse genom nåd. Generalordres den 23 November 1869'

-) Beväringsmanskapet af infanteriet formeras vid hvarje regemente på 4 och vid hvarje corps på 2 kompanier. Vid hvarje regemente eller corps beräknas: 1 bataljonschef, 1 regementspastor, 1 läkare, 1 regementsväbel och 1 bataljonsadjutant. Vid hvarje kompani beräknas: 1 kapten, 3 subalternofficerare, 1 fanjunkare, 3 underofficerare, 14 korporaler och 2 spel.

3) Vid specialvapnen beräknas:

Kavalleriet: 7 ryttmästare, 27 subalternofficerare, 7 fanjunkare och 20 underofficerare. Artilleriet: 9 kaptener, 27 subalternofficerare, 9 styckjunkare och 18 underofficerare. Ingeniörtrupperna: 3 kaptener, 10 subalternofficerare, 3 fanjunkare och 3 underofficerare.

29 Bil n:o 15.

Beräkning

öfver kostnaden för Fältläkare-corpsen, enligt föreslagen organisation.

30 Bil. n:o 16.

Förslag

till normalstat för aflöningen vid indelta infanteriet.

H

W

Förslag

Bil. n:o 17.

till normalstat för aflöningen vid indelta Kavalleriet.

Aflöning för embete eller tjenst.

Lif-regementets Dragon-corps.

Staben:

1 Öfverste, Corpschef............... ............

1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..............

1 2:dre Major.......-.................................

1 Regera entsqvartermästär e...................

1 l:ste Regementsadj utan t.....................

1 2clre V:o ..............-......

1 Régementsauditör................................

1 Regementspastor.................................

1 Regementsstallmästare.....................

1 Regementshästläkare........................

1 Sadelmakare. ...................................

1 Pistolsmed........................................

Sqvadrons-staten:

6 Ryttmästare.......................................

För 5 till Sqvadrpnschefs-tjenstgöring

ordrade Ryttmästare.....................

5 l;ste Löjtnanter.....................,..........

2 2:dre d:o ..............................

5 Underlöjtnanter................................

5 Fanjunkare...................... ................

5 l:ste Sergeanter................................

5 2:dre d:o ................................

5 3:dje eko ..................................

5 S qvadronshästläkare............................

5 l:ste Korporaler (jemte nummerlön).. 10 Korporaler d:o

15 vice Korporaler d:o

5 l:ste Trumpetare ' d:o

Till musikens underhåll. .....................

er- v

be-

Bill. till Riksd. Prot. 1871.

Transport]

' Sami. 1 Afd.

ds - §:

94,150

94,150

eu. Lits c.

Uppgift på mantal eller, der sådana finnas, hyttor i en extra soldatrote inom en hvar af nedanskrifna privilegiera de tackjerusbergslager i riket samt uträkning af värdet dels efter medeltalet af 1865—1869 årens och dels efter 1870 års marlcegångspris å den rotefrihet, samma orter, enligt Kongl. Kammar- och Kommers-kollegiernas underdåniga Utlåtande den 31 December 1867, i och för bergsbruk åtnjuta.

I en rote.

Mantal.

Från och med i mena och med , deltal,

Hyttor.

Från och med till och med

i Hemman.

Sura m a.

Botar å

i me-! deltal.!

1,75—4,90

1,75—5,21

3,42—6,50

3,76

Mantal.

— !; 210,95

Hyttor.

Antal.

2,96

4,72

1,25—6,04 | 3,82

1,78—3,12

2,25—5,16

1,08—2,75

27,91

Hemman.

5-6,06

Hyttor.

Bergstorp och andra lägenheter.;

ÖB

P

B

B

p

hi

o zn p B 7- B B

p

5 B

9,44

171,29

2,54--

3,28

2,01

1—4,25 I 3,29

1—2,83

1,05—2,91

2,12

1,69

— 1 67,69

29,96

29,28

65,11

104,33

119,92

39,85

0,13

2,00

36,33

17,73|

0,16; 56,22

9,44

36,33

0,5

11,81

8,92

32,31

31,69

56,68

23,55

2,33

0,75

0,05|| 17,78

1 81 15,95

9,67

0,74

33,05

l,07j| 32,76

56,68

0,05

0,Q7|j 23,62

Nora bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Hjulsjö bergslag. Vid Kongl. Nerikes regemente

Lindes bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Ramsbergs bergslag. Vid Kong], Nerikes regemente

Grythytte bergslag. Vid Kongl. Nerikes regemente

Helleforss bergslag. Vid Kongl. Nerikes regemente

Carlskoga bergslag. Vid Kongl. Nerikes regemente

Lekebergs bergslag. Vid Kongl. Nerikes regemente

Lerbäcks bergslag.

Nya Kopparbergs bergslag. Vid Kongl. Nerikes regemente .

Oms Vid Kongl. Westmanlands regemente . . .

39,98

1,85

1—2,50

1,44; 14,83

27,94

23,60!

0,07 23,67'!

0,37—1,75

1,33—2,25

1,001--

— I! 29,oo

1,84

29,6o!

Filipstads bergslag.

Nyeds bergslag.

Tabergs bergslag.

— ;j 41,75!--! 22,74

22,74

— Jj 952 ! 30,44! 344,91! 22.5» 12.54 380

A v rn. Att det här förekommande mantalet äfvensom antalet af hyttor i allmänhet är lägre än det i det underdåniga Utlåtandet till redovisning upptagna, härleder sig deraf, att i det sednare mantalet och hytteantalet ingå, ej blott ecklesiastik- och militie-boställen, säterier, rå- och rörshemman^ samt delvis äfven gästgifverier och posthemman, h vilka till följd af dessa sina egenskaper är o blott extra roterade, utan ock de inom Filipstads bergslag varande ordinarie roterade rekognitionshemman, hvilka alla, med undantag åt prestgårdar och stommar inom Filipstads bergslag, om Indika tillförlitlig upplysning icke kan i jordeboken eller roteringslängden erhållas, härstädes^äroJuteslutne;*"$och att åter mantalet inom Lerbäcks bergslag öfverskjuter det i det underdåniga Utlåtandet antecknade, förorsakas deraf, att af anledning som i Utlåtandet, pag. 68 och 69, närmare angifves, här tillkomma hemman från Sundbo och Grimstens härader, Indika för sin belägenhet i bergslag njuta rotefrihet, men ingen annan förmån.

Stockholm och Kongl. Kammar-kollegii Första och Ändra Provinskontor den 23 December-1870.

Alt) Anderson

J. Löfdahl.

Bil. n:o 18.

Förslag

till Normalstat för aflöningen vid värfvade Arméen.

37 Bil, n:o 19,

Förslag

till normalstat för Gotlands national-beväring.

A. Löner.

Staben:

Regementschef.....................................

Öfverstelöjtnant, Corpschef..................

Major..............................................

Regementsqvartermästare....................

Regementsadjutant............................

Regementspastor...................................

Regementsläkare................................

Regementsauditör................................

Vaktmästare.......................................

Kompani- och Batteri-staten:

Kompanichef, Batterichef.....................

Kapten..................................................

l:ste Löjtnant....................................

2:dre D:o .............................

Underlöjtnant.....................................

Styckjunkare.....................................

Sergeant...............................................

Batteritrumpetare..............................

l:ste Konstapel (jemte nummerlön).....

2: dre D:o (clio)

Batterihandtverkare (d:o)

Ty g staten:

Tygofficer...........................................

Tygförvaltare........................................

Pistolsmed (jemte 17,520 kub.fot span-

nemål)...............................................

! Stockmakare ............................

-Stockholm , Joll, Beckman, 1871

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

25 F örslag

till Kungörelse angående den allmänna värnepligten.

Med upphäfvande af Kong). Kungörelsen den 13 November 1860 angående den allmänna beväringen, Kong!. Förordningen den 4 Februari 1862 angående beväringseliter och Kong!. Kungörelsen den 11 Augusti 1863 angående tillägg i 15 § af förstnämnda författning stadgas, som följer:

Art. I.

Om värnepligten och tiden för dess fullgörande.

§ I-

Mom. /. Hvarje svensk man skall vara skyldig att från och med året näst efter det, då han fyllt tjugo år, deltaga i allmänna beväringen till och med det år, då han uppnår tjugosju års ålder, samt i landstormen till och med det, under hvithet han fyller fyratio år. Dessa skyldigheter, sådana ds bär nedan närmare bestämmas, utgöra den allmänna värnepligten.

Mom. 2. Undantag derifrån ega rum endast i de fall, som i §§ 2, 4 och 21 af donna författning omförmälas.

§ 2.

Allt det till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen eller i magistraternas rullor inskrifvet; så och sjökaptener och styrmän, hvilka aflagt de för befälhafvare eller styrmän å svenskt handelsfartyg i författningarna föreskrifna kunskapsprof; äfvensom maskinister på ångfartyg, tillhörande enskilda personel- eller bolag, skola, emot det att de äro befriade Bik. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 5 Håft. 4

26 Kongl. May.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

från all vapenöfning eller tjänstgöringsskyldighet med beväringsmanskapet i fredstid samt i (ifrigt åtnjuta de i §§ 22 och 29 bestämda förmåner, vara pligtige att under krig tjenstgöra a Kongl. Flottan eller i Skärgårdsartilleriet från och med året näst efter fyllda tjugo år till och med det ar, da tretiofem års ålder uppnås, samt tillhöra derefter landstormen intill värnepligtsålderns slut.

Art. II.

Om den allmänna beväringen och dem som är o derifrån nndantagne.

§ ;i.

Mom. 7. * Beväringsmanskapet, med undantag af det uti § 2 omför mälda, indelas årligen i sju mot beväringsåren svarande åldersklasser, som alla tillhöra arméens linie.

Mom. Z. Sedan manskapet blifvit enligt §§ 7 och 13 fördeladt mellan infanteri, kavalleri, artilleri och ingeniörtrupp, skola vid infanteriet första klassen utgöra arméens rekrytklass, andra och tredje klasserna arméens ersättningstrupper, fjerde och femte klasserna innefattas i dess första uppbåd, samt sjette och sjunde klasserna i andra uppbådet; men inom kavalleriet, artilleriet och ingeniörtruppen utgöra de två första rekrytklasser samt de fem öfriga dessa vapens förstärkningstrupper.

Mom. 3. Öfverflyttning från en åldersklass till en annan kan ske af den anledning som i § 24 sägs.

§ 4.

Från skyldigheten att deltaga i allmänna beväringen undantagas:

l:o) de, som äro i krigstjenst vid arméen eller sjövapnet anställde;

2:o) lotsåldermän och lotsar;

3:o) de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro till krigstjenst oförmögne eller alldeles oduglige;

4:o) ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa äro med sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle beroende.

§ b.

Mom. 7. Den, som på grund af stadgande i § 4 under 2:o eller 3:o undgår att i allmänna beväringen deltaga, skall i stället derför under hvarje

27 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

af de sju beväringsåren erlägga till Staten en skatt under benämning värnskatt, hvilken icke må understiga 3 R:dr, men i öfrig! för en hvar, som enligt andra artikeln i Bevillningsstadgan erlägger bevillning, uppgår till hälften af dess belopp.

Mom. 2. Från donna skatt, som i sammanhang med allmänna bevillningen påföres och uppbäres, eger vederbörande taxeringskomité att, efter anmälan af Bevillningsberedningen frikalla dem, h v lika lida af svårare lyte eller sjukdom, eller af stor fattigdom.

Skulle någon, hvars beväringsskyldighet ännu fortfar, önska att blifva från densamma fri för att kunna till främmande land utflytta, vill Kong! Maj:t, på derom gjord underdånig anmälan, för hvarje fall meddela beslut, dock skall ingen, som eger tillgång, erhålla sådan befrielse, med mindre han erlägger den i § 5 omförmälda skatt, som på hvarje återstående beväringsår belöper.

Art. in.

Om beväringsmanskapets mönstring och tjenstefördelning m. m.

§ 7-

Efter bestämmande i hvilka orter beväringsmanskap skall uttagas till kavalleri, artilleri eller ingeniörtrupp, vill Kongl. Maj:t till hvarje regemente eller korps af infanteriet anslå visst beväringsområde, hvilket derefter mellan regementets eller korpsens särskilda kompanier fördelas med iakttagande, så vidt lämpligen ske kan, att ungefärligen lika antal beväringsskyldig^ anslås till hvarje kompani, men att samma kommuns beväring icke tilldelas olika kompanier.

§ 8.

Vederbörande mantals- och skattskrifning sförrättare åligger att, genast efter det mantalsskrifningarne blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och i enlighet med det formulär, som finnes vid denna författning fogadt, upprätta fullständiga listor på alla i hvarje stad och socken, hvilka genom sin ålder eller eljest tillhöra de sju beväringsklasserna, med uppgift å deras hemvist samt dop- och faders- eller tillnamn utan förkortning. Dessa

/

38 Kongl. Maj:ts'Nåd Proposition. N:o 11.

listor skola, inom den 15 påföljande Januari, för granskning öfversändas till vederbörande pastorseinbeten, hvilka genom anteckning å dem bära upplysa, dels om någon af deruti upptagne beväringsskyldige aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka beväringsskyldige, utom de å listorna upptagne, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen; hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrift, skola af dem inom Januari månads slut till skattskrifningsförrättaren återsändas. Före den 15 Februari skall skattskrifningsförrättaren till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända icke allenast dessa listor, transporterade och summerade, utan ock ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt sammandrag af dem.

§ 9.

Mom. 1. Kongl. Majsts Befallningshafvande läte, på sätt Kongl. Maj:t vill derom närmare bestämma, upprätta fullständiga mönstringsrullor öfver länets beväringsskyldige.

Mom. S. För Stockholm skall Öfverståthållare-embetet och för öfriga sjöstäder vederbörande magistrat inom den 1 Februari hvarje år till Sjöförsvars-departementet insända specifik uppgift å antalet af de i staden skattskri fne eller för öfrig! i dess sjömansrullor inskrifne beväringsskyldige sjökaptener, styrmän och sjöfolk af handelsflottan samt maskinister på enskilde personers eller bolags ångfartyg.

Dessa maskinister åligge det fördenskull att låta sig å sjömanshus eller i magistratens rullor öfver sjöfolket inskrifvas och dessutom, så vida de finnas inom riket och fortfarande utöfva sitt yrke, att en gång hvarje år till sjömanshuset eller magistraten anmäla sin vistelseort och den sjöfart, de för året eller tillfället antagit.

§ io.

Hvarje år skola mönstringar förrättas med första klassens beväring samt de till äldre årsklasser hörande beväringsskyldige, hvilka förut, af en eller annan anledning, ej undergått mönstring eller vapenöfning. I afseende på dessa mönstringar, äfvensom de beväringsskyldiges besigtning till utrönande af deras duglighet till krigstjenst, gäl le hvad derom särskild! är eller framdeles kan varda af Kongl. Maj:t förordnadt.

§ 11.

Beväringsyngling, som vid mönstring befinnes lida af sjuklighet eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring; och den, som icke upp-

29 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

nätt en längd af 5 fot 4 decimaltum, men är frisk och färdig, må ställas på ett års tillväxt; varande den sålunda på förbättring eller tillväxt ställde skyldig att vid nästföljande års mönstring sig ånyo inställa, hvarvid han, allt efter omständigheterna, approbera^ kasseras, eller i egenskap af trainsoldat vid regemente eller korps antages.

§ 12.

Mom. 1. Till mönstring skola vederbörande tjensteman införskaffa de beväringsskyldig^ prestbetyg.

Mom. 2. Vill beväringsskyldig, som efter det prestbetygen blifvit från någon ort afsända, dit ankommer, med den ortens beväringsskyldig^ undergå mönstring, åligger det honom att sjelf medhafva sitt prestbetyg, vid det äfventyr § 24 mom. 3 utsätter.

§ 13.

Mom. I. 1 område, inom hvithet beväring dels till infanteri, dels ock till kavalleri, artilleri eller ingeniörtrupp, skall uttagas, bör vid mönstringen utses och bestämmas, Indika beväringsskyldige skola tillhöra kavalleriet, artilleriet eller ingeniör truppen, hvarvid afseende, så vidt ske kan, fästes å de beväringsskyldig^ egen önskan; och varda de, som till dessa vapen uttagas, genast tilldelade visst regemente eller viss korps.

Mom. 2. I den beväringsrvilla, som härefter upprättas för hvarje infanterikompanis enligt § 7 bestämda område, skola äfven de, som blifvit de andra vapnen tilldelade eller till trainsoldater antagne, införas, med anteckning om sådant förhållande.

Mom. 3. I ort, der infanteri icke finnes, skall beväringen, likaledes med särskild anteckning för trainsoldater, uppföras i rulla för den trupp, som derstädes är förlagd.

§ 14.

Till beväringen hörande läkare, som aftaga medicine-kandidat examen, och präster ålägges hvarken i freds- eller krigstid annan tjenstgöring, än den, som tillhör deras yrken.

§ 15-

Efter verkställd mönstring och inskrifning i rulla är hvarje beväringsskyldig underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, så väl under all tjenst-

30 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, N:o 11.

göling i 1 i nien samt under marscher till och från mötesplatserna, som ock i fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom lian till tjenstgöring inkallas.

§ 16.

Mönstringsförrättningen tillkommer slutligen att förordna om manskapets öfverföring, vid behörig tid, från beväringen till land stormen.

§ 17-

Sedan årets mönstringar och möten äro afslutade, skola för hvarje kompani, sqvadron eller batteri förslag öfver dithörande beväringsmanskap af alla sju klasserna upprättas af befälet och genom vederbörande chefsembeten insändas till Landtförsvars-departementet, senast inom den 15 Augusti.

Alt. IV.

Om beväringsmanskapets vapenöfning i fred.

§ 18.

Mom. /. 1 fredstid må, när det bär nedan i § 20 o in förmälda förhål-

lande icke inträffar, beväringsmanskapet uppbådas till vapenkonst endast sålunda, att öfningen för hvarje beväringsskyldig upptager:

vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna högst åttatiotvå, dagars tid, fördelad vid infanteriet på de tre, men vid öfriga vapen på de två första beväringsåren, jemte högst två dagars målskjutning, vid skottbana inom orten, under hvarje af de påföljande år manskapet qvarstå!' i limon; men vid kavalleriet högst nittio dagar, fördelade på de två första beväringsåren.

Mom. L. Den af beväringen, hvilken önskar att i egenskap af befäl eller underbefäl fullgöra sin värnepligt, må, efter uppfyllandet af de i detta hänseende, enligt hvad särskild t stadgas, gällande behörighetsvilkor och derest han, sednast samma år han inträder i beväringsåldern, hos vederbörande regemente- eller korpschef gjort ansökning om dylik anställning samt funnits dertill lämplig, kommenderas till genomgående af 42 dagars rekrytskola tillsammans med stammens rekryter, 75 till 90 dagars befälsskola samt 20 dagars regementsmöte, eller deremot svarande öfningar med stammen.

Mom. o. Den, som, efter sålunda genomgångna öfningar, varder antingen af Chefen för Landtförsvars-departementet, på regements- eller korps-

31 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

chefens förslag, till reserv-officer, eller ock af sistnämnde chef till reservunderofficer befordrad, åligger att i den sålunda vunna befälsgrad tjenstgöra under återstående vapenöfningarna med den åldersklass af beväringen, hvilken han tillhör, med rätt för honom, så vida han dertill sig anmäler och lämplig befinnes, att äfven sedermera, under den tid han i beväringsåldern qvarstå^, varda såsom befäl vid beväringsöfningarna använd, allt under enahanda tj ensteförpligtelser, som åligga hans vederlikar bland ordinarie befälet.

Mom. 4. Från vapenöfning i fred frikallas de, som tillförene innehaft officers- eller underofficersanställning vid värfvade eller indelta arméen, eller blifvit såsom soldater derstädes approberande, men erhållit afsked före beväringsålderns slut; samt de, hvilka på grund af § 11 blifvit i egenskap af trainsoldater antagne; skolande dock desse sistnämnde, i stället för hvarje åt de tre första beväringsåren, till staten erlägga värnskatt; och gäller härvid, i fråga om skattens belopp, påförande och uppbörd samt frihet derifrån på grund af stor fattigdom, hvad i § 5 sägs.

§ 19.

Finnas bland beväringsmanskapet van frej dåde personer, må de kunna uteslutas ur led med de öfriga och antingen särskild! vapenöfvas eller till andra lämpliga arbeten användas.

Art. V.

Om beväringsmanskapets åligganden i krig eller vid fara för krig.

§ 20.

Mom. 1. När krig eller fara för krig är för handen, vill Kongl. Maj:t till vapenkonst uppbåda antingen alla de till armé-ens första och andra uppbåd samt förstärkning hörande beväringsklasserna, eller ock den större eller mindre del af dem, som Kongl. Maj:t finner nödig, vare sig från hela Riket eller endast från vissa landsorter, eller af vissa vapenslag, utan afseende derpå, huruvida eller till huru stor del den öfriga beväringen kallas till vapen.

Mom. 2. På enahanda sätt må under fortgående krig jemväl de beväringsklasser, som utgöra arméens ersättningstrupper, äfvensom rekrytklasserna uppbådas till vapenkonst.

32 Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 5. Den, som blifvit uppbådad, vare skyldig att tjenstgöra till krigets slut.

§ 21.

Från den i nästföregående § otnförmälda vapenkonst skola undantag ega rum för dem, Indika vid uppbåds utfärdande innehafva anställning såsom:

l:o) fyrmästare, tygvaktare eller fyrbiträden;

2:o) mästare eller underbefäl, gesäller eller timmermän med aflöning på artilleriets fyrverkare-, tyg- och bevaring»- samt sjö vapnets timmermans-, maskinist- och handtverksstater;

3:o) gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så vidt de finnas derstädes behöflige;

-ko) vid svafvelbruk skattskrifne och i svafvelberedning inlärde arbetare, till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar;

hvarförutan jemväl andra personer, med afseende på Rikets sannskyldiga nytta och behof, kunna af Kongl. Maj:t på derom för tillfället gjord underdånig framställning, undantagas från krigstjensten.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som tillförene haft anställning i egenskap af officer eller underofficer vid värfvade eller indelta arméen, eller som tillhör reservbefälet, skall, då i anseende till krig eller krigsfara någon del af arméen försättes på krigsfot, vara pligtig att derstädes inträda i den tjenstgöring, som, med iakttagande af den befälsgrad han vid arméen innehaft eller inom reservbefälet tillhör, kan varda honom anbefalld.

Mom, Z. Sjökaptener och styrmän vid handelsflottan samt maskinister på ångfartyg, hvilka under krigstid såsom beväring tjenstgöra vid sjöförsvaret, skola der användas, de förre såsom befäl eller underbefäl och maskinisterna i maskinistbefattning eller, om de anses lämplige och skicklige till maskinistofficerare, såsom sådane.

§ 23.

Beväringsskyldig, som, i afsigt att undandraga sig beväringspligten, afstympa!' sig någon lem, skall i krigstid på sin bekostnad sätta duglig karl i sitt ställe.

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition, N:o 11.

SS

Art. VI

Om påföljd för beväringsskyldig» uteblifvande från mönstring eller tjenstgöring, och om laga förfall.

§ 24.

Mom. 1. Uteblifver beväringsskyldig från mönstring, böte första gången tio R:dr och, om han ånyo dermed beträdes, tjugo R:dr; vare ock underkastad äfventyret att blifva på egen bekostnad hemtad. Undandrager han sig, sedan han biifvit inmönstrad, den honom åliggande tjenstgöring, straffes efter krigslag.

Mom. 2. Beväringsskyldig, som förfallolöst uteblifvit från mönstring eller eljest afhållit sig från anbefaldt öfningsmöte, skall utom den bestraffning, hvartill han derför gjort sig förfallen, tillika, för hvarje år det sker, qvarstadna i beväringen ett år utöfver den tid honom eljest ålegat och värde förthy öfverflyttad, om han tillhör första klassen, till nästa års första klass, och om han tillhör andra eller vid infanteriet tredje klassen till motsvarande klass för nästa år, samt fullgöra med den klass, till hvilken Öfverflyttning sålunda skett, sill återstående beväringspligt; dock må han ej, på grund af sådan försummelse nu sagd är, kunna i beväringen qvarhållas längre än till slutet af det år, då han uppnår fyratio års ålder.

Mom. 3. Har beväringsskyldig, hvilken, efter hvad i § 12 stadgas, det ålegat att till mönstring sjelf medhafva sitt prestbetyg, sådant försummat och till följd deraf icke kunnat inmönstras, vare lag som om uteblifvande från mönstring bär ofvan stadgadt är.

§ 25.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som af laga förfall varit hindrad att till mönstring sig inställa eller vid mönstring, på grund af stadgandet i § 11, biifvit ställd på förbättring eller tillväxt, skall, om han vid ett års senare mönstring approbera», med det årets första klass deltaga i dennas vspenöfningar så val då som framdeles. Lag samma vare för den som, ehuru inmönstrad, förhindrats att bevista första årets öfningsmöte, eller biifvit enligt 4 § 4:o befriad från beväringspligt, men, till följd af förändring i der nämnda förhållanden, sedermera i beväringen inmönstras.

Bill. till liihsd. Prof, 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 5

84 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 2. År beväringsskyldig, som tillhör andra eller vid infanteriet tredje klassen, af laga förfall hindrad att bevista för den klassen anbefaldt öfningsmöte, fullgöre han med motsvarande klass för nästa år den vapenöfningsskyldighet, som för donna återstår.

Mom. 5. På grund af stadgande i donna paragraf må dock beväringsskyldig, som der afses, icke, utom i krig eller vid krigsfara, underkastas vapenöfning efter utgången af det år, då han uppnått tjugusju års ålder. Intill nämnda tid vare han, i fråga om uppbåd till krig eller annan tjenstgöring, utan afseende på ålder, räknad till den klass, med hvilken han, enligt mom. 1 eller 2 skall i vapen öfvas.

§ 26.

Mani. 1. Vid uppbåd till mönstring, vapenöfning eller krig skall såsom laga förfall anses: om man är sjuk; om man är i Kongl. Maj:ts och Rikets tjenst uppbådad eller faren; eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af den vigt, att de såsom ursäkt må gälla.

Mom. 2. Utom de i föregående moment uppräknade omständigheter skall, så vidt . angår den i § 2 omförmälda sjöbeväringen, såsom laga förfall för inställelse till sjökrigftjenst räknas: att vara på utrikes sjöresa stadd eller på inrikes sjöresa för tillfället aflägsnad från sin hemort; att före den dag, sjöbeväringen eller någon del deraf blifvit genom allmän kungörelse kallad till krigstjenstgöring, vara å fartyg inmönstrad till förestående sjöresa; eller ock att genom kontrakt eller annan laglig öfverenskommelse redan tillförene hafva förbundit sig att någon viss, ännu ej tilländalupen tid tjena enskild man eller bolag å dess fartyg; inträdande dock skyldigheten till sjökrigstjenst i de tre första fallen den dag efter resans slut, då sjölagen medgifver befrielse från deri innehafda enskilda sjötjenst^, och i sista fallet trettio dagar efter det fartyget första gången kommit i svensk hamn, sedan sjöbeväringens kallande till krigstjenst blifvit kungjordt eller krigsförklaring utfärdad.

§ 27.

Är någon till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet icke allenast till krigstjenst oförmögen, utan ock ur stånd att vid den mönstringen föregående läkarebesigtning sig inställa, skall sådant vid mönstringen styrkas med behörig läkares betyg, hvithet den beväringsskyldig^ sjelf låter anskaffa. — Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af pastor i församlingen och ordföranden i kommunalstämma eller kommunalnämnd.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

35 Art. VII.

Om beväringsmanskapets underhåll och förmåner.

§ 28.

Mom. 1. Då bevaring,smanskapet till vapenöfning eller till rikets försvar uppbådas, skall dess underhåll besörjas af Kronan, äfvensom ock manskapet på Kronans bekostnad förses med erforderlig beklädnad, beväpning och annan utrustning, allt på sätt i gällande författningar är derom bestämdt.

Mom. 2. Dock är beväringskarl, som det önskar, berättigad att, efter derom vid mönstringsförrättningen gjord anmälan, sjelf anskaffa sin beklädnad eller densamma ur Kronans förråd sig tilläsa mot det pris, korn derför varder bestämdt, och att för begagnandet under vapenöfningarne åtnjuta sliten gsersättn ing i förhållande till statsverkets kostnader för enahanda ändamål.

Mom. 3. Det i § 2 omförmälda sjöfolk af handelsflottan erhåller under tjänstgöringstiden af Kronan underhåll och, med undantag af beklädnaden, äfven nödig utredning samt derjemte den månadshyra, som i enrolleringsorten är gångbar.

§ 29.

Mom. 1. De af beväringen, hvilka, för vinnande af behörighet att i egenskap af befäl eller underbefäl fullgöra sin beväringspligt, genomgå de i § 18 mom. 2 omförmälda öfningar, ega att derunder åtnjuta underofficers aflöning jemte beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens uppsättande förenade kostnader, och de, som derefter, enligt mom. 3. i samma §, vunnit befordran till reservbefäl, erhålla vid befälstjenstgöring enahanda aflöning och förmåner, som tillkomma ordinarie befälet i motsvarande grad.

Mom. 2. Beväringsskyldige sjökaptener och styrmän af handelsflottan, hvilka under krigstid användas såsom befäl eller underbefäl vid flottan eller skärgårdsartilleriet, äfvensom till maskinistofficerare befordrade maskinister, skola under tjänstgöringstiden erhålla lön och dagtraktamente i likhet med sina vederlikar å sjövapnets ordinarie stat, samt dessutom, till anskaffande af uniformspersedlar in. in., i ekiperingspenningar ett belopp motsvarande tre månaders lön.

Mom. 3. Öfrige såsom sjöbeväring anställde maskinister skola erhålla sjöaflöning och månadslön; öfvermaskinisterna såsom flaggunderofficorare och undermaskinisterna såsom underofficerare af lägsta grad, så vida de icke hellre

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o ll.

önska tjenetgöra för månadskyra, i hvilken händelse de erhålla aflöningsförmåner till lika belopp med hvad de på enskildes ångfartyg senast bevisligen åtnjutit.

§ 30.

Mom. 1. Allt beväringsmanskap befrias i krigstid från erläggande af , personalbevillning och mantalspenningar för det år, hvarunder det gör minst tre månaders garnisons- eller fälttjenst, äfvensom detta manskap skall ega lika rätt till gratial och pensioner, som ordinarie soldater och sjöman i lika belägenhet.

Mom. 2. De af landt- och sjöbeväringen, som varit i egenskap af befäl eller underbefäl använde, skola jeiriväl i anseende till gratial och pensioner åtnjuta samma förmåner, som tillkomma arméens eller sjö vapnets eget befäl och underbefäl inom motsvarande grader.

§ 31.

Beväringsmanskapet skall under sin tjenstgöring vara befriad t från alla arbetskommenderingar af hvad beskaffenhet som helst; sådana arbeten och handräckningar likväl undantagna, som under vapenöfning eller tjenstgöring i krigstid förefalla.

§ 32.

Beväringsmanskapet skall åtnjuta den sorgfålligaste omvårdnad till bibehållande af helsa och krafter; äfvensom de, hviska utmärka sig genom håg och fallenhet för krigareyrket, ordentlig lefnad och god vandel under tjenstgöringen, skola, under de vilkor, som för öfrigt gälla, ihågkomma^ till lämplig vidare befordran inom krigareståndet.

Art, Vill.

Allmänna bestämmelser rörande bevfiringen.

§ 33.

Mom. 1. Den, som är till deltagande i allmänna be vänligen förbunden, skall, utan hinder från husbondes eller mästares sida, om han är i tjenst eller lära antagen, inställa sig i behörig tid till mönstring, vapen-

i

37 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

öfning eller annan tjenstgöring; men blifver han icke nyttjad i verklig krigstjenst, utan från tjenstgöringen hemförlofvad under den tid, städselaftal eller arbetskontrakt ' omfattar, bör han, för fullgörande af sin förbindelse, ofördröjligen anmäla sig hos husbonden eller mästaren.

Mom. 2. Har han för vapenöfningen eller tjenstgöringen varit frånvarande endast eu kortare tid, högst åtta veckor, vare han berättigad att i tjensten återgå, men i annat fall må det på husbonden eller mästaren ankomma att honom i tjensten återtaga eller icke.

§ 34

Mom. /. Beväringsskyldig skall under hela sin tjenstetid förblifva vid samma vapen, som vid inmönstringen bestämdes. — Den, som varit värfvad soldat, men lem nät denna tjenst före beväringsålderns slut, fullgöra, i händelse af krig eller krigsfara, sin beväringspligt vid samma regemente eller korps, som han tillförene tillhört.

Mom. 2. Vid flyttning från en till annan kommun skall beväringsskyldig derom gorå anmälan hos närmast boende befäl, tillhörande det kompani af infanteriet, inom hvars område han är bosatt, eller, der i någon ort intet infanteri finnes förlagdt, hos befälet vid den trupp, som den beväringsskyldige tillhör.

Mom. 3. Beväringsskyldig skall tillika, när flyttningen sker utom kompaniets område, inom fjorton dagar efter ankomsten till sin nya boningsort, anmäla sig hos närmast derintill boende befäl af infanteriet, eller, derest sådant i orten icke linnés, af det vapen, som är derstädes förlagdt.

Mom. 4. Önskar beväringsskyldig, som tillförene varit värfvad soldat eller vid inmönstring blifvit tilldelad kavalleri-, artilleri- eller ingeniörtrupp, att, till följd af förändrad vistelseort, öfverföras från ett till annat regemente eller korps af samma vapen, må ansökning derom göras hos chefen för det regemente eller den korps, som han dittills tillhört.

Mom. 5. Underlåter beväringsskyldig i de fall, som ofvan äro sagda, att i föreskrifven ordning anmäla inträffad flyttning, böte Fem Riksdaler.

§ 35.

Mom. /. Beväringen kallas till möten, målskjutningsöfningar eller uppbrott af militärbefälet vare sig genom ordres eller genom kungörelse, som i kyrkorna uppläses två gånger, sednare gången minst fjorton dagar före inställelsen vid kompaniets, sqvadronens eller batteriets samlingsplats, hvarifrån manskapet under ledning af samma befäl föres till bestämmelseorten.

38 Kong!,. Maj.4$ Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 2t. I fråga om hvad mera vid beväringens uppbådande bör iakttagas, gälla hvad derom särskild t är eller framdeles kan varda af Kongl. Maj:t stadgadt.

§ 36.

Mom. /. Den stående arméens rättighet att värfva och rekrytera äfven bland de beväringsskyldige fortfar; och anses den beväringsskyldig^, som t)enär för nummer i stående arméen, derigenom uppfylla sin beväringspligt.

Mom. 2. Vill delegare i båtsmans-, ryttare- eller ständigt rotehåll, hvilken är beväringsskyldig, sjelf utgå för ledig rote- eller rusthållsnummer, och hav han bevisligen blifvit dertill antagen, vare honom förbehållet att, i likhet med beväringsmanskapet, afgå från tjensten vid slutet af det år, med hvilket hans beväringspligt skulle tilländalöpa,

§ 37.

Af alla de viten och böter, som enligt värnepligtsförfattningame ådömae, skall ena hälften tillfalla åklagaren, men den andra afsätta till bildande af en invalid- eller pensionsfond för dem af beväringsmanskapet, som under tjenstgöring erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre män oförmögne att sig med arbete försörja, samt för i krig aflidne beväringskarlars enkor och barn; dock utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den beväringsmanskapet i § SO tillförsäkrade rätt till understöd från Krigsmanshuskassan eller Amiralitetskrigsmanskassan.

Art. IX.

Allmänna bestämmelser rörande landstormen.

§ 38.

Alla vapenföre svenske män af den för värnepligten här ofvan i § 1 bestämda ålder, Indika icke, i beväringen eller eljest, tillhöra Union, utgöra landstorm, som kan till fäderneslandets försvar inom dess egna gränser uppbådas, på sätt bär nedan närmare sägs, och hvars medlemmar, när de blifvit sålunda uppbådade, äro underkastade de i krigslag gifna bestämmelser.

Kongl. Majfa Nåd, Proposition, N:o 11.

§ 39.

De fem yngsta åldersklasserna af det manskap, som, efter uttjent beväringstid i luden, blifvit till landstormen öfverfördt, bilda dess första uppbåd, och allt öfrig t till landstormen hörande manskap andra uppbådet.

§ 40.

Mom. '/. Enligt de föreskrifter, som Kongl. Maj:t eger meddela, skall hvarje län, i förhållande till sin vidsträckthet, utgöra ett eller flera landstormsområden, samt manskapet för mönstringar och vapenkonst fördelas på bataljoner och kompanier, med dervid fästadt hufvudsakligt afseende på landets indelning i kyrkosocknar.

Mom. 2. Den, som tillförene varit officer eller underofficer vid värfvada eller indelta arméen eller under sin beväringsålder innehaft anställning i reservbefälet, intager i- landstormen, när han med sin åldersklass dit öfverföres, den plats, hvilken, icke understigande hans förra befälsgrad, varder för officer af Chefen för Landtförsvars-departementet, men för underofficer af vederbörande bataljonschef bestämd.

§ 41.

Efter Kongl. Maj:ts i Stats-Rådet fattade beslut tillkommer det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, hvar inom sitt län, att genom kungörelse, som i kyrkorna uppläses, till vapenkonst uppbåda landstormen, hvilken, när den efter sålunda sked! uppbåd samlas, träder under militärbefäl.

§ 42.

Under krig tillhandahåller Staten gevär och ammunition åt de landstormsmän, som icke sjelfve ega sådana.

§ 43.

Landstormsman har samma behörighet att för visad tapperhet erhålla krigsbelöning och enahanda rätt att, derest han blifver svårt sårad, åtnjuta pension, som för andra krigsmän är eller kan varda stadgad.

40 Kongl Maj ds Nåd, Proposition, N:o 11.

Art, X.

Om landstormeus första uppbåd eller krigsreserven.

§ 44.

Landstormens första uppbåd är krigereserv, afsedd att vid hotande krigsfara kunna till större eller mindre del kallas till vapenkonst inom rikets gränser.

§ 45.

Mönstring med detta manskap, bataljons- eller kompanivis, förrättas årligen å tid och ställe, hvarom kungörelse af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utfärdas samt i kyrkorna uppläses två gånger, senare gången minst fjorton dagar före mönstringen; och skall den af manskapet, som från sådan mönstring förfallolöst uteblifver, bota Tio riksdaler.

§ 46.

Mom. I. Sedan krig utbrutit, skall första uppbådet åligga icke allenast att i särskilda korpser uppträda, hvarhelst det inom landet kan erfordras, utan ock att, sedan arméens ersättnings trupper utgått, fylla afgången inom fältarméen så länge kriget föres inom rikets gränser.

Mom. L. Under sådan vapen tjenst underhålles manskapet på Kongl. Maj ds och Kronans bekostnad, men är skyldigt att, derest Kronan icke tillhandahåller mundering, sjelf! sig dermed förse, mot slitningsersättning i förhållande till munderingens värde.

Art. XI,

Om laudstormens andra uppbåd.

§ 47.

När Kongl. Näjd kan, med afseende på särskilda förhållanden, finna skäligt att anbefalla mönstring med landstormens andra uppbåd, gäller derom hvad för första uppbådet är i § 45 bär ofvan stadgadt.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

§ 48.

Mom. 4. Sedan krig utbrutit, kan andra uppbådet kallas till vapendans t för hemortens försvar, dock endast inom dess bestämda landstormsområde.

Mom. S. Under sådan tjenstgöring är manskapet förbundet att sjelf!, utan ersättning af staten, förse sig med kläder och föda.

§ 49.

De beväringsklasser eller delar deraf, Indika icke äro till armén inkallade, utgå med andra landstormsuppbådet inom sin ort och hafva med detta vid sådant tillfälle lika förbindelser.

Donna författnings föreskrifter, Indika icke medföra någon rubbning af uationalbeväringen på Gotland, sådan densamma nu är eller framdeles kan blifva ordnad, skola i öfrig! från och med år 1872 tillämpas på alla inom värnepligtsåldern varande svenske män; dock att beväringsskyldig, hvilken redan, enligt hittills gällande stadganden, blifvit i vapen öfvad, icke, med undantag af de för hans åldersklass påbud na målskjutningar, må, såvida krigsfara ej hotar, underkastas vidare vapenöfning i fredstid, än nämnda stadganden föreskrifva; äfvensom den, hvilken genom erlagd afgift förvärfva! befrielse från vapenöfning i fred, må, med nyssnämnda undantag, njuta sådan befrielse tillgodo.

Bih. till Riksd. Prof, 1871. 7 Samt. 7 Afd. 5 Käft,

Ö

Formulär

till Namnrulla öfver alla beväringsskyldig© inom N. N. stad (Fögderi) år 18

ro

! I

Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

43 Utdrag af protokollet öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hdllet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott, den 7 5 Oktober 7 87 0.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Grefve Wachtmeister, Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufoud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin föredrog underdånighet:

Departementschefen, Statsrådet Abelin anförde:

ll:o.

”Då jag redan tillförene framställt behofvet att bringa Rikets försvarsväsende till lands i ett mera tillfredsställande och för framtiden betryggande skick, än det nu företer, finner jag mig af inträffade förhållanden och särskild! af de erfarenheter, som äro att hemta från det pågående kriget mellan Frankrike och Tyskland,1 uppfordrad att ånyo väcka donna fråga. Eu omorganisation af Sveriges landtförsvar har länge erkänts vara högst ange-

44 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

lagen och måste, enligt min tanke, bringas till utförande med så litet dröjsmål som möjligt. Då förnyad t förslag i ämnet således torde höra framläggas för den vid början af nästa år sammanträdande Riksdagen, vore det ömkligt att förslaget ofördröjligen blefve till sina hufvudgrunder bestämdt, för att derefter hinna fullständigt utarbetas under den till Riksdagen återstående tid.”

”Mina åsigter i hithörande frågor och de skäl, hvarpå dessa åsigter hvila, har jag hatt tillfälle att den 31 December 1868 inför Eders Kongl. Maj:t i Stats-Rådet framlägga uti ett underdånigt memorial, som jemväl till Riksdagen åtföljde den nådiga Propositionen den 19 Januari 1869, angående landtförsvarets organisation. Utan att nu upprepa eller vidare utveckla hvad jag sålunda redan underställt Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning, får jag förklara, att mina då uttalade åsigter icke genom förhållanden, som sedermera inträffat, blifvit något väsendtligt förändrade, om än jag skulle vilja i eu eller annan underordnad del vidtaga någon jemkning. Med afseende särskilt på de olika meningar, som både vid Riksdagen och eljest gifvit sig tillkänna i den synnerligt vigtiga frågan om lämpligheten att bibehålla indelningsverket såsom stam för eu utvecklad beväringsinrättuing eller folkbeväpning, har jag ansett en sida af saken, nemligen de uppoffringar, som försvarsväsendets ordnande på detta eller annat sätt ådrager landet, förtjena att tagas i betraktande, och derför låtit inom Departementet utarbeta eu beräkning öfver kostnaderna för de armé-organisationer, hvilka ega rum i grannriket Danmark efter dess senaste krig samt i den nu så segerrika preussiska monarkien, och enligt donna, här vid protokollet fogade, beräkning visar sig, att Sveriges lan dt förs var, ordnadt efter samma grunder som landtförsvaret inom Danmark, skulle kräfva eu kostnad af 21,297,000 R:dr och ett användande af 7,900,000 öfningsdagar; och att det, organisera»!!: efter det preussiska försvarssystemet, skulle fordra en kostnad af 25,000,000 R:dr och ett användande af 16,000,000 öfningsdagar, hvarförutom hvardera af dessa system skulle medföra eu kostnad för en gång af omkring 17,000,000 R:dr, för uppförande af nödiga kasernbyggnader, då deremot en försvarsorganisation, i öfverensstämmelse med det af mig senast afgifna fullständiga förslag, skulle kräfva en kostnad, om indelningsverkets alla omkostnader tagas i beräkning, af omkring 17,000,000 Rall' och ett användande af omkring 4,000,000 öfningsdagar.”

Ståts-Rådets öfriga ledamöter förklarade sig vara med Departementschefen ense om de grunder, på Indika förslag till landtförsvarets ordnande herde uppgöras för framställning till nästa Riksdag; och Statsrådet, Friherre

Kongl. Majits Nåd. Proposition, N:o 11. 45

Alströmer anhöll att härvid, i fråga om indelningsverkets bibehållande, få tillägga det skäl, att anlitande af donna redan befintliga och ordnade styrka vore ett oundgängligt vilkor för att under öfvergångstiden kunna, i händelse af behof, med erforderlig skyndsamhet och sammanhållning uppställa en krigsmakt.

Hans Maj:t Konungen behagade härefter yttra:

”Efter de förberedande arbeten, som under liera år ognats åt den vigtiga frågan om ett bättre ordnande af värf land (försvar; finner Jag tiden nu vara inne och icke kunna utan våda förspillas att bringa donna fråga till slutligt afgörande. Jag är derföre sinnad att derom framlägga förslag redan till nästa riksmöte.”

”På rikssalen vid öppnandet af 1868 års riksdag och vid flera andra tillfällen, offentligen och enskild!, har Jag uttala! Min öfvertygelse om vigten och ändamålsenligheten deraf, att vårt ur inhemska, egendomliga förhållanden uppvuxna indelningsverk, hvars helgd är genom grundlagen befästad, bibehålies till sina' hufvudgrunder orubbadt. Denna min öfvertygelse står fäst, och Jag anser följaktligen det nya organisationsförslaget höra, i väsendtlig likhet med det, som förlidet år förelädes den då församlade representationen, byggas på samma nationel grundval. Derigenom undvikes ock den alltid, och synnerligen under en tid af oro, betänkliga olägenhet, som skulle åtfölja antagandet af ett helt nytt organisationssystem, att nemligen försvarsverket under öförgången, innan det hunne ordna sig i nya förmer, kunde råka i ett tillstånd af osäkerhet och slapphet.”

”Jag vill derföre hafva det förslag till landtförsvarets ordnande, som bör med afseende på framställning till nästa riksdag utarbetas, bygd! på följande grunder:

Svenska Armén skall bestå af Stam, innefattande befäl och trupp, samt af Beväring;

Stammen skall utgöras af vår värfvade och indelta armé;

Den för sjöförsvaret obehöflig» del af båtsmanshållet öfverflyttas till landtförsvaret för förstärkande af dess stamtrupper;

Marinregemente! öfverförés till landtforsvaret, der det efter omständigheterna och efter fordringarna af deri organisation, som kan blifva antagen, reduceras eller indrages, hvarigenom äfven bör beredas medel till bestridande af åtskilliga med reorganisationen af land (försvaret förenade kostnader;

Beväringsinrättningen, grundad på allmän värnepligt utan rätt till lega eller friköpning, gifves eu fastare organisation och större utveckling, hvar-

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

jemte manskapet meddelas eu, så långt våra förhållanden och tillgångar medgifva, efter fordringarne på disciplin och krigsduglighet lämpad öfning;

Ur beväringen danas befäl till förstärkning af infanteriets fasta kadrer;

Åt de särskilda vapenslagen gifves en, med fästadt afseende å såväl militära som ekonomiska förhållanden, lämplig organisation;

Generalstaben omorganiseras i syfte att blifva en fristående korps;

Förutom de vanliga vapenöfningarna bära för alla vapenslag gemensamma höst-fälttjenste-öfningar hvart eller hvart annat år anordnas;

Organisationen af sjukvården och Intendenturen samt försvaret af Gotland utvecklas på ett efter våra förhållanden lämpadt sätt; hvarjemte

Löneregleringen för indelta arméns befäl bör syfta derhän, att lönerna utgå i kontant och till lika belopp inom lika grader af armén.”

På tillstyrkande af Stats-Rådet täcktes Hans Maj:t Konungen i Nåder anbefalla Departements-chefen, Statsrådet Abelin, att på de nu angifna grunder utarbeta samt, så vidt sig gorå låter, före nästa riksdag underställa Kongl. Näjd underdånigt förslag till den förändrade organisation af rikets landtförsvar, som borde göras till föremål för Riksdagens pröfning.

Ex protocolio J. H. E. von Knorring.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

47 P. M.

från Landtförs vars-departementets Kommando-expeditions statistiska afdelning, utvisande svenska landtförsvarets styrka i krigstid samt dess kostnad och behöflig!, antal öfningsdagar i fredstid, om det skulle ordnas efter samma grunder, som följas uti Körd ty ska förbundet eller uti Danmark.

*) TJtgöras af infanteri-pionierer och fortifikationsmanskap till arbetskolonner.

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Sveriges landtförsvar, ordnadt efter danskt mönster, krafvel’ en kostnad af 21,297,000 riksdaler och ett användande af 7,900,000 öfmngsdagar om året; under det detsamma, ordnadt efter nordiskt mönster, skulle fordra eu årlig kostnad af 25,000,000 riksdaler och ett användande af omkring 10,000,000 öfningsdagar.

Härvid är dock att iakttaga:

att den nordtyska arméorganisationen såväl under 1866 års som nuvarande krig visat sig kunna åstadkomma åtminstone 25 proc. mera trupper än den här anställda beräkningen utvisar, hvilken dock är i öfverensstämmelse med organisationsplanen; under det att förstärkningsbataljonerna, enligt den danska organisationen, endast med svårighet torde kunna sättas på krigsfot;

att till den danska organisationen höra 16 klasser värnepligtigt manskap; till den nord tyska deremot endast 12;

att enligt den nordtyska organisationen hvarje soldat vapenöfvas under

2 till 3 års garnisonstjenst, under det i Danmark den värnepligtige inkallas till omkring 6 månaders rekrytbildning, hvarefter eu mindre del, hufvudsakligast efter befälets godtfinnande, qvarhålles till ytterligare 9 till 12 månaders tjenstgöring; — till båda organisationerna höra repetitionsöfningår;

att till en organisation såväl efter nordtyskt som danskt mönster omkring 3,250 officerare behöfvas vid arméns försättande på krigsfot; att utaf dessa, enligt den nordtyska organisationen, omkring 1,800 fast aflönade och ständigt tjenstgörande officerare skulle finnas vid armén i fredstid, men enligt den danska knappast 1,400, hvaremot enligt den senare 368 värnepligtige officerare beräknats vara i tjenstgöring året om;

att enligt den nordtyska organisationen alla underofficerare och korporaler äro fast aflönade och hafva gjort ständig garnisonstjenst från och med

3 till och med 12 år, under det att nästan allt underbefäl enligt den danska organisationen består af värnepligtige, som blifvit utbildade under loppet af 15 till högst 20 månader; samt slutligen

att kostnaden för en organisation enligt nordtyskt mönster är beräknad — alldeles såsom i nordtyska förbundet — till 225 preussiska thaler eller 600 riksdaler för hvarje man af fredsstyrkan — eu procent af befolkningen — 41,587 — under det att kostnaden för eu organisation enligt danskt mönster är upptagen efter en inom statistiska afdelningen uppgjord ”Beräkning af kostnaden för Sveriges landtförsvar, ordnadt efter samma grunder som i Danmark”; och torde härvid höra anmärkas, att utgifterna för en organisation enligt nordtyskt mönster blifva betydligt högre än här angifna 25,000,000 Rall’, om vid beräkningen af kostnaderna för eu sådan organisation, /utgifterna för underhåll, beklädnad m. in. äfvenledes skola upptagas enligt nuvarande kostnader derför inom svenska armén, såsom förhållandet

49 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

är uti den ofvannämnda beräkningen enligt danskt mönster. Tager man endast hänsyn till den olika folkmängden uti Sverige och Danmark, och på grund deraf vill beräkna kostnaden för det svenska landtförsvaret enligt danskt mönster med ledning af de belopp, som i Danmark blifvit beviljade från och med den 1 April 1867 till och med den 31 Mars 1871 (deruti äfven inberäknad den föreslagna, men ännu ej beviljade tilläggsbevillningen för året 18V470 till 1831/371), eller 43,586,446 R:dr 10 öre, så meter dervid den svårigheten, att uti denna summa flera poster äro tvänne gånger upptagna, i det en utgiftspost, som en gång blifvit beviljad för ett år, men under detta år ej blifvit använd, måste ånyo upptagas till bevillning, om den ett kommande år skall få användas för det afsedda ändamålet. Om emellertid 2,586,446 R:dr 10 öre afdragas för sådana tvänne gånger beviljade utgiftsposter, hvithet icke torde vara för lågt räknadt, så visar det sig, att införandet af den nya organisationen i Danmark kostat omkring 41,000,000 R:dr under loppet af de 4 första åren af dess tillvaro, eller omkring 10,250,000 R:dr årligen, hvithet i förhållande till folkmängden skulle för Sverige komma att motsvaras af en årlig kostnad af 25 millioner riksdaler.

Stockholm den 10 Oktober 1870.

HUGO RAAB. Major, generalstabs-offic-er.

Bill. till Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

i

50 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Utdrag af protokollet öfver Barnlif öisvurs-ärendem, hållet, inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rädel -/ Stockholms Slott den 29 December tSTO.

N ärv arande:

Hans Excellens Hen’ Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena. Grefve Wachtmeister, Statsråden: Bredberg,

Abelin,

F vill orre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströrner.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att vara närvarande.

b:o.

Departements-chefen anmälde härefter, att lian, till åtlydnad af Kong!. Maj:ts under den 13 sistlidne Oktober honom meddela nådiga befallning och i öfverensstämmelse med de af Kongl. Näjd dervid bestämda grunder, utarbetat förslag till ordnande af försvarsväsendet till lands, och redogjorde Departements-chefen för de särskilda delarne af samma förslag, hvilket finnes detta protokoll Inlagd!, samt hemställde derefter i underdånighet, att, derest förslaget i nåder gillades, Kongl. Näjd måtte täckas föreslå Riksdagen till antagande såväl ifrågavarande organisation som en dermed öfverensstämmande författning om den allmänna värnepligten, enligt bilaga vid detta protokoll,

Öl

Kongl. Maj.ifi Nåd. Proposition, N:o 11.

att bringas till verkställighet på sätt och i den ordning, som i organisationsförslaget funnes angifvet, dock med undantag hvad anginge försvarsväsendet å Gotland, i afseende hvarå Departements-chefen, i enlighet med hvad sjelfva organisations-memorialet derom innehölle, i underdånighet hemställde, att förelaget måtte innevånarne på Gotland delgifvas, med förständigande att angående den för dem ifrågasatta ökade tjenstgöring med underdånigt yttrande inkomma.

Vidkommande den i sammanhang med organisationsförslaget gjorda framställning i fråga om de hjelpmedel af olika slag, som för framgången af krigsmaktens verksamhet vore af nöden, anhöll Departements-chefen i underdånighet, att framställning om anvisande af dertill erforderliga medel måtte få ingå i den proposition om statsverkets tillstånd och behof, som till den snart sammanträdande Riksdagen komme att afl åtas.

Denna underdåniga hemställan, som Stats-Rådets öfrige ledamöter biträdde, behagade Hans Maj:t Konungen i Nåder gilla; hvadan proposition till Riksdagen angående landtförsvarets ordnande skulle i öfverensstämmelse dermed affattas.

Ex protocollo K. E. Kindblad.

52 Kong/ Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 11.

Utdrar/ af protokollet öfver Landtförsvar s-ärenden, halhet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats- Rådet d Stockholms Slott den £>> Januari 187 i.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justi ide-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena. Grefve Wachtmeister, Statsråden: Bredberg,

Abdin,

- Berg,

Friherre Leijonhufmd,

TFberw,

JPenner&erg',

Bergström.,

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin, uppläste till justering-; ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkan, förut fattade nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets ordnande;

Och täcktes Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan, i nåder gilla nämnda förslag, sådant det finnes detta protokoll bilagdt, samt förordna att, i enlighet dermed, nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas; —- hvarvid borde åtfölja utdrag af statsråds-protokollen för den IS Oktober och 29 December sistlidna år, i hvad de omfatta förevarande ämne.

Ex protocollo F. H. E. von Knorring.

STOCK HOT., X!, TRYCKT HOS 1SAAC M ARGUS, Ml