med. anledning af gode männens i Hemmansegaren N. P. Jonssons i Hässja konkurs gjorda underdåniga ansökning om efter¬ gift af bränvinstillverkningsskatt

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o lo.

Slutligen uppläste Departements-chefen, Statsrådet Wasrn till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, nedannämnda dagar fattade nådiga beslut, uppsatta förslag till propositioner, nemligen:

den 21 sistlidne Oktober, i fråga om öfverlåtande på Blidö församlings fattigvård af Kronans rätt till qvarlåtenskapen efter aflidne Arbetskarlen Petter Bengtsson i Köpmanholm.

Hans Maj:t Konungen behagade, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bilagda; och befallde Hans Maj:t att i enlighet dermed nådiga propositioner skulle till nu församlade Riksdag aflåtas.

Ex protocollo Ossian Bceckman.

N:o É3,

Ankom till Rikad. Kansli den 30 Jan. 187), kl. 1 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med. anledning af gode männens i Hemmansegaren N. P. Jonssons i Hässja konkurs gjorda underdåniga ansökning om eftergift af bränvinstillverkningsskatt; Gifven Stockholms slott den 26 Januari 1871.

Uti eu till Kongl. Maj:t ställd och af dess Befallningshafvande i Kronobergs län uti underdånigt memorial den 2 Mars 1870 öfverlemnad skrift hafva gode männen i Hemmansegaren Nils Peter Jonssons i Hössjö konkurs Länsmannen G. Eksandh och f. d. Nämndemannen Magnus Svens-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

son i Grimslöf, i underdånighet anhållit om eftergift af den skatt, som Jonsson skolat erlägga för anmäld, men i följd af fattigdom och sinnesförvirring icke utöfvad bränvinstillverkning under 12:te terminen år 1869; till stöd för hvilken ansökning blifvit åberopade särskilda vid ansökningen fogade intyg dels af kommunalnämnden i Slätthögs församling, hvarinom hemmanet Hössjö Bryggaregård, å hvithet bränvinstillverkningen skulle ega ruin, är beläget, att Jonsson vid den tid, då han anmält sig till bränvinstillverkningen, hvarken egde penningar, kredit eller produkter för eu dags tillverkning och derjemte stundom varit att anse såsom beröfvad sina sinnens råtta bruk; dels ock af länsmannen i orten, att denne i egenskap af utmätningsman den 16 November 1869 hos Jonsson, som då var i saknad af andra tillgångar, för ett belopp af omkring 800 R:dr tagit i mät och förseglat bränneriredskapen, dock så att dessa med förseglingens bibehållande kunnat för tillverkningen begagnas; varande jemväl af sökanderne företedt ett bestyrkt transsumt af upprättad förteckning å tillgångar och skulder i Jonssons konkursbo, enligt hvilken de förra uppgingo till 22,015 R:dr och de sednare till nära 28,000 R:dr.

Af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ofvanberörda memorial och dervid i afskrift fogade tillståndsbevis för ifrågavarande bränvinstillverkning inherutas, att Jonsson deri 2 November 1869 hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmält sig att utöfva brännvinsbränning å hemmanet Hössjö Bryggaregård under 12:te terminen samma år, från den 16 November till den 1 December, med ett tillverkningsbelopp af 300 kannor i dygnet, derför belöpande afgift skolat med 2,730 R:dr i länets ränteri förskottsvis erläggas, men att någon tillverkning derstädes under nämnde tid icke egt rum, samt att beloppet, i anseende till uteblifven leverering, blifvit i Jonssons konkurs bevakadt.

Sedan såväl Statskontoret som byråchefen för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning afgifvit infordrade utlåtanden, har Kongl. Maj:t tagit detta ärende i öfvervägande och vill, med afseende å ofvan upplysta förhållande rörande konkursboets ställning och å de bevekande omständigheter i öfrigt, som för sökandernes gjorda anhållan blifvit åberopade, samt enär det icke synes vara Staten värdigt att bereda sig inkomst på bekostnad af enskilde, som derför icke åtnjutit någon motsvarande fördel, härmed i nåder föreslå Riksdagen att för dess del, på sätt vid 1867 års riksdag i likartadt fall egt ruin,' bevilja eftergift af ifrågavarande bränvinstillverkningsskatt, dock efter afdrag af de kostnader, Kronan fått vidkännas i följd af den vid bränneri et föranstaltade kontrollen å den anmälda, men uteblifna tillverkningen.

20 Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

Handlingarne i detta mål skola tillhandahållas det Utskott, till hvilket frågan varder af Riksdagen öfverlemnad; och Kongl. Maj:t föihlifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL. -

C. Fr. Wcern.

Utdrag af protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen i Stats-Rådet a Stockholms slott den 26 Januari 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och Friherre Alströmer.

Slutligen uppläste Departementschefen, Statsrådet Wgeni till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, nedannämnda dagar fattade nådiga beslut, uppsätta förslag till propositioner, nemligen:

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

den 11 sistlidne November, med anledning af gode männens i Hemmansegaren N. P. Jonssons i Hössjö konkurs gjorda underdåniga ansökning om eftergift af bränvinstillverkningsskatt;

Hans Maj:t Konungen behagade, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bilagda; och befallde Hans Maj:t att i enlighet dermed nådiga propositioner skulle till nu församlade Riksdag atiåtas.

Ex protocollo Ossian Batckman.

IV:0 16.

Änk. till Riksd. Kansli d. 30 Jan. 1871, kl. 1 e. ra.

Iiongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående eftergift till förmån för staden Halmstad af Kronans rätt till danaarf efter Enkan L. Sundeil, född Grundberg; Gifven Stockholms slott den 26 Januari 1671.

Sedan Hattmakaren J. Sundeils enka Lovisa Sundeil, född Grundberg, aflidit i Halmstad den 21 Augusti 1845, och hennes till namn och vistelseort okände arfvingar till följd af Rådstufvurättens i nämnda stad beslut den 26 Januari 1850 blifvit genom kungörelse, som varit i Post- och inrikes tidningar införd den 20 April, den 21 Maj och den 22 Juli samma år, förelagdt att inom tio år från den dag, då kungörelsen funnes tredje gången i tidningarne införd, sig anmäla, vid äfven-