angående efter¬ gift af den Riksarkivet genom testamente af Sekrete¬ raren i Kongl. Krigshofrätten Grefve Carl Eric Ludvig Walter Posse tillagda rätt till en del af hans qvarlå¬ tenskap
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 20.
i Linköping, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle nådig Proposition af den lydelse bilagan Kitt. C. till detta protokoll utvisar, till Riksdagen afiåtas.
Ex protocollo 'C. J. E. Åkerstedt.
JX:0 30.
Ank. till Rikad. Kansli d. 13 Febr. 1871, kl. 10 f. in.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående eftergift af den Riksarkivet genom testamente af Sekreteraren i Kongl. Krigshofrätten Grefve Carl Eric Ludvig Walter Posse tillagda rätt till en del af hans qvarlåtenskap; Gifven Stockholms Slott den 3 Februari 1871.
Sedan Sekreteraren Grefve Posse i lifstiden genom testamente den 9 Maj 1868 förordnat, bland annat: att allt hvad, efter det åtskilliga legater till vissa uppgillra personer utgått, blefve öfrigt af hans qvarlåtenskap, så i fast som löst, skulle, så framt gossen Gustaf Erik Sigismund, född den 14 Juli 1865 och sou af B ens värfvare n Adolf Schmidts dotter Hulda Schmidt, blifvit före Grefve Posses död till honom öfverlemnad att uppfödas och uppfostras, eller, inom tre månader der-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
efter, en af två uppgift)a personer finge närande gosse i sådant ändamål af hans moder emottaga, tillfalla honom, samt att, derest Hulda Sch in i dt icke fullgjorde det vilkor, hvarunder hennes son egde tillgodonjuta testamentet, allt hvad till denne blifvit disponerad! skulle tillfalla Riksarkivet för att användas till fortsättande af verken »Svenskt Diplomatarium» samt »Svenska medeltidssigiller» eller, om dessa verk skulle vara fullbordade, utgifvande af andra äldre handlingar rörande fäderneslandets historia; så och efter det Grefve Rosse deri 19 Juni 1868 afiidit samt den af honom förordnade exekutor af testamentet, Registratorn Edvard Ulrik Cervin, hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt verkställt bevakning deraf, har Riksarkivarien den 24 Oktober samma år hos Chefen för Ecklesiastik-departementet anmält, att Grefve Rosses berörda testamente blifvit Riksarkivarien i bevakningsändamål delgifvet, samt hemställt huruvida i saken något vidare borde åtgöras och hvem det i sådant fall skulle åligga; hvarjemte Riksarkivarien, med afseende å den eventualitet, hvaraf skulle bero, huruvida Riksarkivets rätt k om me att inträda i kraft, yttrat den åsigten, att emottagande! af det Riksarkivet genom ifrågavarande testamente eventuel! tilldelade legat knappt torde kunna anses innebära någon sådan verklig fördel för Staten, att deri på antydda väg borde eftersträfvas.
Till följd af remiss har Justitiekanslers-embetet den 2 Mars 1869 afgifvit utlåtande i detta ärende och dervid tillika öfverlemna! dels eu åt vice Häradshöfdihgen Oscar Silfversparre, som af Stockholms Rådstufvu-rätt blifvit den 20 Oktober 1868 förordnad att vara förmyndare för gossen Gustaf Erik Sigismund, till Justitiekanslers-embetet ingifven skrift af innehåll, bland annat, att nämnde gosse, enligt hvad allmänt kändt vore, skulle vara Grefve Posses oäkta son, samt att Hulda Sehmidt, ehuru hon befunne sig i alldeles utfattig belägenhet, icke kunna! förmås att fullgöra det i testamentet stadgade vilkor angående barnets öfverlemnande till uppfostran, dels ock vid samma skrift fogade handlingar, nemligen bestyrkt transsumt af den efter Grefve Rosse den 8 Augusti 1868 förrättade bouppteckning samt en den 7 Januari 1869 daterad och af Grefve Rosses samtliga arfvingar eller deras målsmän i vittnens närvaro undertecknad skrift, hvaruti de, — jemte förmälan att Grefve Rosses testamente blifvit af dem godkändt, men att Hulda Sehmidt icke uppfyllt förutnämnda vilkor, samt att gossens förmyndare, som förordnats först sedan den för gossens öfverlemnande stadgade tid försutits, icke varit i tillfälle att insätta sin myndling i den r^tt testamentet honom tillerkände, hvarföre Riksarkivet nu vore närmast berättigad! att mottaga den testamenterade egendomen, derest Kongl. Maj:t komme att
16 Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 20.
besluta testamentets bevakning för Riksarkivets räkning, hvaremot, om anspråk på den testamenterade egendomen icke komme att framställas å Riksarkivets sida, egendomen skulle efter lag tillfalla dem såsom arfvinge efter Grefve Rosse —, förklarat, att de, för sådan händelse, på förmyndarens begäran och för att uppfylla den aflidnes i främsta rummet uttalade vilja, att hans egendom skulle tillfalla Hulda Schmidts sou Gustaf Erik Sigismund, på honom öfverläte all den rätt till den aflidnes qvarlåtenskap, som dem efter arfsrätt skulle tillkomma, och uppdroge åt den i testamentet nämnde exekutor eller förmyndaren att om barnets uppfostran draga försorg samt om uppfyllande af de i testamentet bestämda föreskrifter gå i författning;
Och har Justitiekanslers-embetet, för egen del, yttrat, att då de i testamentet bestämda förutsättningar och vilkor, under Indika gossen Gustaf Erik Sigismunds rätt till testator efterlemnade egendom skulle inträda, enligt hvad sålunda blifvit upplyst, icke inträffat, den genom testamentet Riksarkivet eventuelt tillerkända rätt till samma egendom visserligen torde kunna genom testamentets bevakning göras lagligen gällande; men enär följden deraf antagligen blefve, att Gustaf Erik Sigismund, som, efter hvad hans förmyndare tillkännagifvit, ansåges vara testaters sou och hvilkens uppfostran och framtida utkomst testator syntes hafva haft sig angeläget att betrygga, komme att sakna den mera vårdade uppfostran, som i händelse anspråk å Riksarkivets sida ej framställdes, skulle, till följd af testaters samtliga arfvingars till Gustaf Erik Sigismund gjorda öfverlåtelse af all den dem såsom arfvingar tillkommande rätt- till testaters qvarlåtenskap, kunna genom förmyndarens försorg honom beredas, samt, fastän testator, sannolikt i ändamål att, så vidt ske kunde, bereda säkerhet för att hans vilja i afseende å sättet för gossens uppfostran måtte varda efterföljd, lem nät ofvan anförda bestämmelser, hvilka testator ansett för ändamålets vinnande vara mest betryggande, men som äfven kunde komma att föranleda till gossens utestängande från all rätt till egendomen, det likväl kunde antagas såsom med testator verkliga och rätt förstådda syftemål närmast öfverensstämmande, att, under hvilka förhållanden som helst, tillfälle ej blefve gossen betaget att komma i åtnjutande af en vårdad uppfostran, Justitiekanslers-embetet ansåge sig höra tillstyrka, att någon åtgärd för att å Riksarkivets vägnar gorå anspråk å test-ators efterlemnade egendom gällande icke måtte vidtagas.
Efter 3 det Kongl. Maj:t den 19 Mars 1869 anbefallt Justitiekanslers-embetet att låta verkställa bevakning af ifrågavarande testamente
i hvad
17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
i hvad det rörer Riksarkivets rätt, har Justitiekanslers-embetet i underdånigt memorial den 31 Oktober 1870 anmält, att, sedan sådan bevakning0 den 7 April 1869 hos Svea Hofrätt försiggått och testamentet delgifvits vederbörande arfvingar, liden för klander af testamentet tilländalupit, utan att, enligt hvad vederbörande tjensteman i Hofrätten intygat, klandertalan emot den å Kronans vägnar anställda bevakning
blindt i laga ordning anhängiggöra ,
Sedermera har i eu till Kongl. Maj:t ingifven skritt vice Härad shöfdingen Silfversparre, å sin bemälde myndlings vägnar, och under åberopande af ej mindre hvad Riksarkivarien och Justitiekanslersembetet, på sätt bär ofvan förmäles, anfört, än ock Grefve Rosses samtliga arfvingars förrberörda medgifvande till förmån för gossen Gustai Erik Sigismund, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t, med afseende jemväl dels derå, att det af Grefve Rosse för barnets rätt till legatet. stadgade vilkor icke syntes vara med de pligter, hvilka enligt moral och allmän lag ålegat barnets moder, så öfverensstämmande, att icke, då hon enständigt vägrat afstå sin naturliga rätt att sjelf besörja barnets uppfostran, det skulle vara synnerligen hardt emot barnet, hvars rätt i detta fall modern ensam kunnat bevaka, om detsamma på grund häraf skulle gå i mistning af medel till uppehälle, uppfostran och framtida bergning, derigenom att Staten, med begagnande af den rätt testamentet tillerkände Riksarkivet, skulle sätta sig i besittning af egendom, som enligt testamentets ordalydelse i främsta rummet varit af testator afsedd att tillfalla nämnda barn, dels ock å den omständigheten, att Hulda Schmidt, som åt barnet egnande all moderlig omvårdnad, befunne sig i så fattiga omständigheter, att barnets framtida välfärd derigenom äfventyrades, täcktes i nåder förordna, att några åtgärder från det allra ännu s sida icke måtte vidtagas för eftertagande af ifrågavarande legat,h vilket enligt ett af testamentsexsekutorn meddeladt skriftligt intyg antagligen komma att, när Grefve Rosses bo hunnit slutligen utredas, uppgå till ett belopp af omkring 23,000 Riksdaler Riksmynt, utan Kronans och Riksarkivets rätt på grund af omförmälda testamente efterskänkas till förmån för sökandens myndling, Gustaf Erik Sigismund.^
Med afseende å hvad sålunda i donna fråga förekommit, vill Kongl. Maj:t härmed till Riksdagens bepröfvande öfverlemna, huruvida icke den enligt framlidne Sekreteraren Grefve Posses berörda testamente Riksarkivet tillkommande rätt till eu del af Grefve Rosses qvarlåtenskap må, till förmån för förutnämnde barn, Gustaf Erik Sigismund, eftergifvas.
Eib, Ull Biksd. Prof. 1871. 1 Samt. 1 Afd. 8 Höft.
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
De till ifrågavarande ärende hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande Utskott; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL.
G. Wennerberg.
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen i Stats-Rädet på Stockholms Slott den 3 Februari 1871.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Statsråden: Bredberg,
Abelin,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Waern,
Wennerberg,
Bergström och Friherre Alströmer.
Slutligen uppläste till justering Departements-chefen, Statsrådet Wennerberg följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på Statsrådets enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen, nemligen:
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
2:o) angående eftergift af den Riksarkivet genom testamente af Sekreteraren i Krigshofrätten Grefve Carl Erik Ludvig Walter Posse tillagda rätt till en del af hans qvarlåtenskap.
Hans Maj:t Konungen täcktes, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan, berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bilagda, i nåder gilla samt befallde att i enlighet dermed nådiga Propositioner skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo C. A. Th. Adelgren.