angå¬ ende understöd af allmänna fattigvårdsmedel åt arbetsföre svenske medborgare, hvilka i nödställd belägenhet aflemnas ä svensk gränsort
30 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.
N:o 30.
A nk. till Kiksd. Kansli den 20 Mars 1871, kl. 7 e. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående understöd af allmänna fattigvårdsmedel åt arbetsföre svenske medborgare, hvilka i nödställd belägenhet aflemnas ä svensk gränsort; Gifven Stockholms Slott den i7 Mars 187i. -
Hos Kongl. Maj:t har fa Ilig vård sstyrelsen i Malmö, med förmälan att tidt och ofta skeppsbrutne sjömän och svenskt tjenstfolk, som i friskt och arbetsfört, men fullkomligt utblottad t tillstånd af vederbörande konsuler eller polismyndigheter utrikes ifrån öfversändas till Malmö, varda af Kongl. Maj ds Befallningshafvande i länet förpassade till stadens fattigvård med föreskrift för fattigvårdsstyrelsen att om dem taga vård och förse dem med medel till fortsättande af resan till hemorten, i underdånighet anhållit, att då Malmö stad, hvilken icke på grund af gällande stadgande!! om fattigvården vore pligtig att taga vård om dylika friska och arbetsföre personer, Unge för dem vidkännas dryga kostnader, för hvilka ersättning, der talan derom emot vederbörande fattigvårdssamhällen blifvit anställd, stundom icke kunnat erhållas, samt obilligt syntes, att Malmö kommun till följd allenast af sin belägenhet betungades af nämnda utgifter, Kongl. Maj:t måtte förordna om åtgärders vidtagande, hvarigenom för framtiden ifrågavarande personer kunde efter sin ankomst till Malmö varda, utan fattigvårdens mellankomst, till nödigt underhåll förhulpne och till sina hemorter befordrade.
Sedan denna underdåniga ansökning tillika med ett deröfver från Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Malmöhus län infordrad! utlåtande blifvit öfverlemnad till behandling af de för utarbetande af förslag till förordning angående i fattigvården i nåder utsedde komiterade, hafva desse, i sammanhang med sitt i sistberörda ämne afgifna underdåniga förslag, beträffande förutnämnda ansökning, anfört, att ehuru något visst fattigvård ssamhälle icke kunde genom lag förbindas att draga försorg om ifrågavarande skeppsbrutne, men arbetsföre sjömän eller andra till riket hemsända personer, för så vidt äfven dessa funnes ega arbetsförmåga, de likväl icke borde lemnas utan den
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o SO. 31
hjelp, som deras beklagansvärda belägenhet kunde kräfva, enär de, blottade på det nödvändiga och affärda till en ort, kanske på långt afstånd från den de tillhöra, befinna sig utan eget förvållande icke sällan urståndsätta att förskaffa sig arbetsförtjenst, tillräcklig att afhjelpa de först inträdande behofven eller att bereda utväg att uppsöka den rätta hemorten; — att då hjelp icke kunde umbäras och denna icke vore af annan att med visshet påräkna, staten syntes, vid så ömmande förhållanden, icke höra undandraga sig att meddela sådan hjelp, hvilken dock icke kunde eller borde sträcka sig längre än till lemnande af understöd för några få, högst fjorton dagar, en tid som borde vara tillräcklig för en sådan nödställd person att, utan behof af den enskilda välgörenhetens anlitande, bereda sig arbetsförtjenst eller hinna uppsöka sin hemort; samt att da det kunde inträffa, att personer i nämnda belägenhet blefve affärda till annan gränsort, än der Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har sitt säte, lämpligast syntes, att understödet utbetalades af fat tig vard sstyrelse n ^ å den ort, der personen aflemnats, mot framtida ersättning af staten; Och hafva komiterade, med anledning häraf, hemställt, att genom särskild t utfärdad författning måtte stadgas, att när arbetsför svensk medborgaie varder ^ från myndighet utom riket aflemnad å svensk gränsort inom annat fat tig vårdssa mhälle än det, till h vilket lian i fattigvårdshänseende hör, det skall åligga fattigvårdsstyrelsen i detta samhälle att, derest han finnes vara i nödställd belägenhet, lemna honom medel till nödtorftigt uppehälle för oa tid af högst fjorton dagar, dock mot rättighet för samhället att derför undfå ersättning af staten i den ordning 32 § i den af komiterade föreslagna förordningen angående fattigvården bestämmer.
Detta ärende har Kongl. Maj:t tagit i nådigt öfvervägande; och emedan hvarken jemlikt nu gällande förordning angående fattigvården eller enligt det på Riksdagens behandling beroende förslag till ny sådan författning fattig var dssamhälle åligger att bekosta understöd åt personel-, hvilka, om de än, såsom med de nu ifrågavarande i allmänhet torde inträffa, befinna sioi nödställd belägenhet, likväl äro arbetsföra och friska; och alltså, enär än” dock, till förekommande af deras ytterligare utarmande på en för dem främmande ort och deraf alstrad t behof af fattigvård, understöd för dem erfordras tills dess de kunna anlända till hemorten, det erforderliga understödet måste af staten bekostas; men för närvarande statsmedel icke finnas för sådant ändamål särskild! anvisade, och dertill icke heller kan utan Riksdagens medgifvande användas det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget ”för fattigvården i allmänhet”, hvilket enligt Rikets Ständers beslut vid 18 d7 1S h8 årens riksdag är afsedt för fattigvård, som borde af
staten bekostas jemlikt då gällande fattigvårdsförordning; vill Kona-!. Makt föreslå Riksdagen, att af nämnda förslagsanslag må, förutom hvad enligt den föreslagna nya förordningen angående fattigvården bör såsom ersättning eller
32 Kongl. Mag ds Nåd. Proposition N:o 30.
understöd af staten utgå, tillika få i man af behof utbetalas godtgörelse för understöd, som antingen af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller, der detta icke lämpligen ske kan, af vederbörande fångvårdsstyrelse lem nas till bredande af nödtorftigt uppehälle under högst fjorton dagars tid åt arbetsföre, men nödställde svenska medborgare, hvilka af myndighet utom riket aflemnas å svensk gränsort, hvarest de icke hafva sina hemvist.
De till detta ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det Riksdagens Utskott, till hvars behandling frågan kommer att öfverlemnas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj :ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres, sjukdom:
OSCAR
G. Wennerberg.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.
33 Utdrag af protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Hertigen-Regenten i Stats-Rädet ä Stockholms Slott den i7 Mars i87 i.
Närvar ande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister, Statsråden: Bredberg,
Abelin1
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer.
Departements-chefen Statsrådet Wennerberg uppläste härefter till justering följande i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen, nemligen:
1:o — — — — — — — — — — — — — — — — — —
•.ko angående understöd af allmänna fattig vårdsmedel åt arbetsföre svenske medborgare, hvilka i nödställd belägenhet aflemnas å svensk gränsort;
Och behagade Hans Kongl. Höghet Hertigen-Regenten, enligt Stats-Rådets tillstyrkande, gilla ofvanberörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bilagda, samt förordna, att, i öfverensstämmelse dermed, nådiga proposition ner skulle till Riksdagen aflåtas.
t Ex protocollo
N. Fredr. Sander.
Bill. till Riksd. Prof, 1871. 1 Sami, 1 Afd, 14 Häft.
t