Doc 1872:1

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

1 KONGL. MAJ.-TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

H iksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 12 Januari 1872.

Jemlikt Grundlagens bud, afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta................................................................................................... K:dr 4,505,000: —

Tionde............................................................................................... » 1,582,800: —

Transport R:dr 6,087,800: —-

1 Bih. till Rikad. Prot. 1812. 1 Sami, 1 Afd.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1, om Statsverket 1872

Arrenclemedel: Penningar ...................................

Spannmål 173,000 kub.fot a R:dr 10 öre kub.foten........

Bergverkstionde ......................................................

Mantalspenningar.....................................................

Bötesmedel ..............................................................

Kavalleri-Regementenas hästvakans-spanmål,

kub.fot a 2 Rall' 10 öre.........................

Tillfälliga Rotevakans-afgifter .....................

Vakans afgift er af nyroterad jord ...............

Rotevakans-afgifter af utsockne frälsehem

Vakansafgifter af bergslag.............................

Trosspassevolans-afgift ...................................

Båtsmansvakans-afgift......................................

Kontrollstiimpelmedel.....................................

Fyr- och bakmedel ..........................................

Telegrafin e de!...................................................

Jernvägstrafikmedel ..........................................

Skogsmed el .........................................................

Extra uppbörd ...................................................

S:gr 16,845,000 R:dr.

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel ..............................................................................

Postmedel ..............................................................................

Stampelpappersmedel.........................................................

Bränvinstillverkningsafgift................................................

S:gr 29,380,000 R:dr.

» 15,000,000: —

2,230,000: — » 1,350,000: —

» 10,800,000: —

Summa R:dr 46,225,000: —

Enligt beslut, hvarom härvid bilagda Protokoll öfver Finansärenden närmare upplyser, anser Kong!. Magt. endast följande förändringar nu höra i denna beräkning vidtagas:

1 :o. Enär inkomsten af Arrendemedel, hvilken KuMot spanmaL

år 1870 utgjort ............................................................. R:dr 67,656. 174,022,

sedermera ökats dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från midfasta!! 1871 uppkommit uti förut utgående arrendeafgifter, och dels med arrendena

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

för första gången utarrenderade indragna boställen, Kub.fot spanmti.

utgörande tillsammans .................................................. R:dr 2,057. 3,220,

R:dr 69,713. 177,242,

så kan donna inkomst nu i runda tal beräknas till:

Penningar .................................................................................................. R:dr 69,700,

Spån mål, 177,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre för kubikfoten... » 371,700,

eller tillsammans till R:dr 441,400.

2:o. Då, beträffande Berc/verkstionden, hvilken, efter tackjernstiondens afskaffande, utgår endast af andra verk än jernverk, Kongl. Maj:t kommer att till Riksdagen aflåta Nådig Proposition derom, att, med undantag dels för Sala silfververk, vid h vilket förhållandena är o af alldeles särskild beskaffenhet, och dels för Garpenbergs kopparverk, rörande hvilket ytterligare utredning erfordras, alla öfriga verk, som nu utgöra bergverkstionde, skola, mot vissa vilkor för dem bland dessa verk, Indika åtnjuta särskilda privilegier och förmåner, från och med år 1873 befrias från berörda tionde och sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående dylika verk, finner Kongl. Maj:t, under förutsättning, att denna Proposition vinner Riksdagens bifall, och att jemväl de för en del af verken föreslagna vilkor varda af verkens egare antagna, annan inkomst nu icke höra beräknas under förevarande titel än den tionde, som för nästa statsregleringsperiod kan vara att påräkna af Sala silfververk och af Garpenbergs kopparverk; Och som

tionden af Sala, hvilken utgjort: 1868 ..................................... R:dr 15,196: 73,

1869 .................................... » 14,513: 83,

och 1870 ....................................... _»__14,198: 18,

eller under dessa 3 år i medeltal för år.................................... R:dr 14,636: u,

derjemte visat sig vara i fallande, och den behållna tiondeinkomsten af Garpenberg under de senare åren i medeltal utgjort endast 91 R:dr 93 öre om året, anser Kongl. Maj:t bergverkstionden nu höra i rundt tal upptagas till allenast 14,000 R:dr.

3:o. Bötesmedlen, som under åren 1868—70 influtit med allenast 159,933 R:dr 67 öre för år, synas derföre nu böra, i nära öfverensstämmelse med nämnda medeltal, upptagas till endast 160,000 R:dr.

4:o. I afseende å Telegraf medlen är upplyst, att den hufvudsakligaste af verkets inkomster eller den behållna portoinkomsten år 1870 uppgått i rundt tal till 750,000 R:dr; Och som en årlig, om än icke särdeles betydlig tillökning lärer deri vara att påräkna, hvarföre ock Telegrafstyrelsen

ansett donna inkomst kunna för år 1873 upptagas till............ R:dr 775,000,

samt Verkets öfriga mindre betydande inkomster af Styrelsen

beräknats till.................................................................................. » 8,000,

finner Kongl. Maj:t ifrågavarande medel böra bär upptagas till R:dr 783,000.

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

5:o. Jernvägstrqfkmedlen hafva af Trafikstyrelsen föreslagits att för år 1873 beräknas till 8,450,000 R:dr; och som dessa medel 1871, oaktadt nordvestra stambanan endast under en del af året varit öppen för trafik, utgjort omkring 7,740,000 R:dr samt såväl å norra som å östra stambanorna nya järnvägssträckor komma att under innevarande och nästkommande år blifva för trafiken öppnade, anser Kongl. Maj:t ifrågavarande medel kunna, enligt omförmälda förslag, bär upptagas till 8,450,000 R:dr.

6:o. Enligt Skogsstyrelsen tillhand akomna uppgifter från Norrbottens, Westerbottens, Wester-norrlands, Jemtlands, Gefleborgs, Kopparbergs, Örebro, Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Elfsborgs, Kalmar och Jönköpings län hafva de under år 1871 influtna Skogsmedlen i dessa län utgjort 457,905 R:dr 29 öre; och ehuru de skogsmedel, som under året influtit i de öfriga härofvan ej upptagna länen icke kunna, med undantag för dem i Christianstads län, vara af någon betydenhet, torde likväl med afseende dels derå att skogsmedeluppbörden i sistnämnda län år 1870 utgjort 12,054 R:dr 33 öre samt dels derå att ofvanberörda uppgifter blifvit meddelade före årets slut och att uppgiften från Norrbottens län uttryckligen innehåller, att, utom det i förenämnda summa inberäknade vid uppgiftens meddelande i länet influtna belopp, ytterligare 9,410 R:dr 72 öre påräknades att under året inflyta, det med sannolikhet kunna antagas, att hela beloppet af de under 1871 influtna skogsmedlen uppgått till närmare

500,000 li:dr. Vid sådant förhållande och då derjemte tages i betraktande att under är 1871 afslutats kontrakter om flerårig afverkningsratt å kronoparker till betydliga belopp, hvilka böra bidraga till förhöjande afl inkomsten under de derefter följande åren, synes ifrågavarande inkomsttitel nu kunna med säkerhet upptagas till 500,000 R:dr.

7:o. Beträffande Tullmedlen har General-Tullstyrelsen upplyst:

att den debiterade tulluppbörden för Januari—November 1871 enligt upprättadt generalsammandrag för

sistnämnda månad utgjort........................................................ R:dr 17,9 1 9,201: 32,

att samma tulluppbörd för December månad vid 37 tullkamrar och tullstationer enligt derifrån inkomna

rapporter utgjort ......................................................................... » 1,189,3 3 9 : 89,

och att således, om uppbörden vid de återstående tullplatserna, från hvilka rapport icke inkommit, antages hafva under nästlidna December uppgått till samma belopp som under December 1870 ............................................. » 149:70,

beloppet af den debiterade tulluppbörden för 1871

skulle uppnått den höga summan af.................................... R:dr 19,108,690: oi.

Ehuru denna summa, hvilken så högst betydligt öfverstiger hvad de

föregående åren lemnat, derföre måste anses till väsendtlig del bero på till-

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

fälliga orsaker, finner Kongl. Maj:t likväl med afseende derå att inkomsten

af tullen, hvilken uppgått år 1869 till ..................................... 13,995,957 K:dr,

och » 1870 » ....................................... 15,782^072 »

således med antagande för » 1871 af ofvannämnda summa 19,108,690 »

under dessa tre år i medeltal för år utgjort........................... 16,295,573 Rall-,

äfvensom derå att vid senaste lagtima Riksdag i åtskilliga tullsatser vidtagits förhöjningar, Indika varit i tillämpning endast under en del af nästlidna år, giltiga skål tala för det antagande att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser för debiteringen, tullinkomsten för 1873 skulle uppgå till 16 millioner Riksdaler. Men då Kongl. Maj:t kommer att i särskild Proposition föreslå Riksdagen att de bland tullmedlen nu ingående s. k. lastpenningar^, hvilka under åren 1866 -70 i medeltal inbringat 496,677 R:dr 26 öre om året, skola för framtiden upphöra, lärer under förutsättning, att detta förslag vinner Riksdagens bifall, ofvannämnda belopp, 16 millioner R:dr, böra minskas med eu lastpenningar^ motsvarande summa eller i rundt tal 500,000 It:dr; och anser Kongl. Maj:t alltså under nämnda förutsättning tullinkomsten för 1873 höra beräknas till 15,500,000 R:dr.

8:o. Enligt eu af General-Poststyrelsen uppgjord specifik beräkning skulle, med tillämpning af nu gällande stadgande!!, Postmedlen kunna för är 1873 antagas komma att uppgå till 2,350,000 R:dr. Sedan emellertid Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta Proposition med förslag, bland annat, dels att den s. k. tidningsstämplingsafgiften, hvilken nu ingår till Riksgäldskontoret, skall utbytas mot en postkassan tillkommande afgift för sådana tidningar och tidskrifter, som med posten befordras, dels att s. k. lösbref, för hvilka nu erlägges ett postförvaltaren tillkommande porto af 3 öre, hädanefter skola taxeras lika med vanliga portobref och portot ingå till postkassan, dels att antalet brefvigtsatser må bestämmas till endast tre och försändelser, som våga öfver 50 ort, hänföras till paketer, dels att portot för s. k. brefkort må nedsättas från 12 till 10 öre samt dels om införande af s. k. efterrekommendation, så har, då alla de föreslagna nya bestämmelserna äro af sådan beskaffenhet att deras antagande af Riksdagen skulle utöfva en icke oväsendtlig inverkan på Postverkets inkomster, en särskild beräkning af dessa inkomster under förutsättning af ett sådant antagande blifvit i General-Poststyrelsen uppgjord och dervid befunnits att den nya inkomsttitel, hvarmed postintraderna komma att ökas genom införande af portoafgift för tidningars och tidskrifters postbefordran, för år 1873 antagligen skulle lemna 130,000 R:dr samt de öfriga föreslagna förändringarna på det hela medföra en förhöjning i förutvarande inkomsttitlar till belopp för samma år af 20,000 R:dr, så att, med tillägg till den förut beräknade inkomsten 2,350,000 R:dr af sålunda nytillkomna tillsammans 150,000 R:dr, postmedlen för år 1873 skulle komma att utgöra

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

2,500,000 R:dr; Och anser på grund häraf Kongl. Maj:t under förutsättning, att omförmälda Nådiga förslag varda af Riksdagen antagna, postmedlen höra här upptagas till sistnämnda summa.

9:o. Bränvinstillverkningsafgiften, hvilken 1870 inbringat 11,002,737 Rall- och 1871 11,177,238 ' R:dr,‘ finner Kongl. Maj:t på grund häraf och med afseende jemväl derå att den af senaste lagtima Riksdag beslutade förhöjning i samma afgift med 10 öre per kanna icke varit tillämpad under hela år 1871 utan endast under den senare hälften deraf, nu med fullt skäl kunna för år 1873 beräknas till 11,200,000 R:dr, motsvarande ett kannetal af 14 millioner.

10:o. Slutligen och då den beskattning, som enligt beslut vid 1869 års Riksdag kommer att åläggas den inhemska hvitbetssockertillverkningen skall taga sin början med Juli månad 1873 och under de första fem åren utgå med belopp motsvarande 1 af då gällande tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel!! gällande Holländska standard, så bör bär upptagas jemväl den inkomst som i nämnda hänseende må vara att under år 1873 påräkna. Att med någon grad af sannolikhet uppgifva det belopp, hvartill donna inkomst kommer att uppgå, är för närvarande icke möjligt, helst grunderna för den ifrågavarande skattens beräknande icke blifvit fastställda, utan bero på ännu pågående utredning hos en af Kongl. Maj:t för ändamålet nedsatt särskild kommission. Men då, enligt Kommerskollegii senast afgifna Berättelse eller den för år 1870, hvitbetssockertillverkningen i Riket nämnda år utgjort 1,593,162 fE och det icke lärer kunna betvifias att samma tillverkning ar 1873 uppnått en sådan höjd, att afgiften för senare hälften af året kan beräknas efter åtminstone 1 million T, så synes det med säkerhet kunna antagas att efter l af nu gällande tullsats, 10 öre per tc för mörkt råsocker, eller 2 öre per % Hvitbetssockertillverkningsafgiften år 1873 skall inbringa 20,000 R:dr; Och anser Kongl. Maj:t således, att donna nya inkomsttitel, hvilken såsom likartad med en del af nu utgående bcvillningar torde erhålla sin plats bland de extraordinarie inkomsterna, nu bör beräknas till 20,000 Rall’.

Med iakttagande af dessa ändringar i och tillägg till den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver Statsverkets för år 1873 beräknade inkomster erhålla följande .utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta...................................................................... R:dr 4,505,000:

Tionde .................................................................... ” 1,582,800:

Transport R:dr 6,087,800: -

7 Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport 6,087,800

Arrendemedel .................................................... R:dr 441,400

Bergverkstionde ....................... » 14,000

Mantalspenningar ................................................ » 575,000

Bötesmedel ........................................................... » 160,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål...... » 294,367

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................. » 7,500

Vakansafgifter af nyroterad jord .................. » 98,000

Rotevakansafgifter af utsoekne frälsehemman

i Halland............................................................ » 24,000

Vakansafgifter af bergslag .............................. » 18,000

Trosspassevolansafgift.......................................... » 26,500

Båtsmansvakansafgift.......................................... » 70,000

Kontrollstämpel medel.......................................... » 12,000

Fyr- och Båkmedel ............................................. » 750,000

Telegrafmedel......................................................... » 783,000

Jernvägstrafikmedel............................................. » 8,450,000

Skogsmedel ............................................................ » 500,000

Extra uppbörd...................................................... » 62,832

50.

50.

18,374,400.

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel........................................

Postmedel........................................

Stämpelpappersmedel...................

Bränvinstillverkningsafgift..........

Hvitbetssockertillverkningsafgift

R:dr 15,500,000: —

» 2,500,000: —

» 1,350,000: —

» 11,200,000: —

» 20,000: —

Summa R:dr

Och som Riksstaten för innevarande år upptager:

i Ordinarie inkomster................................. R:dr 16,845,000: —

och i Extraordinarie .......................................... » 29,380,000: —

30,570,000.

48,944,400.

eller tillsammans R:dr 46,225,000. så utvisar alltså de nu för 1873 beräknade summorna en tillökning af ................................................................................ Ridt 2,719,400.

deraf 1,529,400 R:dr belöper på de Ordinarie inkomsterna och 1,190,000 R:dr på de Extraordinarie.

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergår till en framställning af de utgifter, som under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel, såsom vanligt, komma att upptagas först sådana anslag, Indika äro af en stadigvarande natur och derefter de utgifter af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, så vill Kongl. Maj:t till en början tillkännagifva, att, enligt hvad Statskontoret anmält, de upplysningar, som erfordras för att bland de förut i Riksstaten uppförda indelta rånte- och tiondebeloppen skilja dem, som eldigt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 fortfarande skola bibehållas såsom indelta, från dem, som enligt samma Förordning in dragits och borde ersättas med penningar ännu icke kunnat fullständigt insamlas samt att i följd häraf det äfven för 1873 lärer blifva nödigt att de indelta rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste statsreglering skedde, sammanföras med ersättningsanslagen för den till Statsverket indragna ränta och tionde, berörda anslag, i likhet med värdena å de oindelta spanmålsanslagen, fortfarande förslagsvis beräknade.

Första Hufvudtiteln,

innefattande Kongl. Hof- och Slotts-staterna upptager för

närvarande de förra till .............................................................. R:dr 1,293,900,

samt de senare till ............................................................................ » 123,100,

tillsammans R:dr 1,417,000.

Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.

A-isdi’?!, Hb åi v ssxl titel itu

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:

Penningar .......................................................... Runt R:dr 2,526,596: it.

Indelt ränta och ersättning för indelta

räntor, förslagsanslag ................................. » » 5,903: 89.

Summa Runt R:dr 2,532,500: —

9 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det, inför Kong!. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Justitie-Departementsärendcn omförmälas, föreslå,- Kong!. Maj:t i afseende å regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar, nemligen beträffande

l:o. Svea Hofrätt, med derunder lydande justitiestat: att det till biträden åt Hofrättens tjensteman i gällande stat uppförda anslag, utgörande 2,700 R:dr, varder förhöj dt med 900 R:dr eller till 3,600 R:dr; samt

att anslaget till arvode för tingstol k inom Enontekis och Jukkasjärvi tingslager förhöjes från 100 R:dr till 300 R:dr eller till 150 R:dr för hvardera tingslaget, att utgå under enahanda vilkor, som för utbetalning af ifrågavarande arvode hittills varit gällande;

2:o. Anslaget till fångars vård ock underhåll, nemligen den del deraf, hvilken, såsom ”bestämdt anslag”, omfattar aflöningen till vissa fångvårdens embets- och tjensteman samt betjente:

att å ordinarie afiöningsstat måtte uppföras

för Kronohäktet i Westervik:

1 Direktör, lön.............................................................................. 1,300:

skrifvarearvode...................................................... 150: — ^

1 Predikant, arvode...................................................................................... 450: —

samt att Direktören vid länsfängelset i Östersund beviljas skrifvarearfvode till belopp af 150 R:dr;

kommande, i händelse af bifall härtill, det ”bestämda anslaget” för fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 192,607 R:dr 50 öre, att ökas med 2,050 R:dr och sålunda uppgå till 194,657 R:dr 50 öre. 3:o. Pörslagso//slaget till skrifmaterialier och expenser, ved rn. m.: att för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma detta anslag varder för-

höj dt med 50 R:dr till 29,948 R:dr 52 öre.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i

anslag utgöra således................................................................ R:dr 3,200: —

Om dertill lägges Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,532,500: —

kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings-

period att utgöra ........................................................................... R:dr 2,535,700: —

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenäinnda Protokoll öfver Justitie-Departementsärenden:

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami., 1 Afd.

10 Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.

a) att till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag måtte för år 1873, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, å extra stat uppföras ett anslag af 20,000 R:dr;

b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr anvisas till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner; samt

c) att för fullbordande af byggnads- och inredningsarbeten till ordnande af ett straffarbetsfängelse inom Nya Varf vet vid Göteborg måtte beviljas ett anslag af 40,000 R:dr, att under år 1873 utgå.

Hufvudsummorna å denna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter ........................................................ R:mt R:dr 2,535,700: •

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat upptagna belopp för indelt ränta och ersättning för indragna räntor, 1,522,852 R;dr 41 öre utgöra förslagsanslag; och

för tillfälliga utgifter......................................................... » >' 70,000: —

Tredje Hufvud ti teln,

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De för detta Departement för år 1872 bestämda anslag utgöra samrnanlagdt 603,800 R:dr R-.rnt.

På grund af hvad uti Statsrådsprotokollen af den 18 Augusti och den 21 December 1871 blifvit anfördt, finner Kongl. Maj:t sig böra föreslå:

dels att nedannämnda särskilda anslag måtte åt Riksdagen anvisas att, emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, likasom för innevarande år äfven under nästinstundande statsregleringsperiod till Utrikes- Departementet utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

1) Statsministern för Utrikes Ärendena.......................................... R:dr 24,000.

2) Utrikes-Departementets Expedition ............................................. » 24,000.

3) Ministerstaten....................................................................................... » 340,800.

4) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................... » 48,000.

Summa R:dr 436,800.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 11

II. Konsulsstaten:

1) Utrikes-Departementets Expedition............................................. R:dr 4,400.

2) Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner............ » 147,600.

3) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................... » 8,000.

Summa R:dr 160,000;

dels ock att till underhåll af Svenska kyrkan i London och Svenska Kronans egendom i Konstantinopel samt till den senares brandförsäkrande måtte anvisas ett belopp af 6,880 R:dr;

till följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle blifva 603,680 R:dr, eller 120 R:dr mindre än hvad af nästföregående lagtima Riksdag blifvit beviljadt.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................................ 7,361,581: 31.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 2,097,136: 45.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag............ 264,507: 39.

oindelt spannmål 129,178 kubikfot 5 kannor å 2 R:dr 10 öre

kubikfoten................................................................................................ 271,2 7 4: 85.

Tillhopa Runt R:dr 9,994,500: —

I afseende å de under 4:de hufvudtiteln uti nu gällande riksstat upptagna anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Ståts-Rådet, den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, beträffande regleringen af utgifterna under donna hufvudtitel för år 1873, till Riksdagen afgifva följande framställning:

Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kommando-Expedition. Till aflöning åt två Militärattachéer, den ene vid Kongl. Maj:ts Beskickning i Paris och den andre

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No jf, om Statsverket 1872.

vid Beskickningen i Berlin, hvardera med 6,000 R:dr, vill Kongl. Maj:t i Nåder föreslå Riksdagen att under anslaget till Lancltförsvars-Departementets

Kommando-Expedition uppföra ett belopp af ..................... R:dr 12,000: —•

hvarigenom berörda anslag, som för närvarande utgör 16,450 R:dr, skulle komma att uppgå till 28,450 Rall’.

Gmeralstabs-Offirerares bildande. Till utsträckning i Generalstabs-officerarncs fältöfningar, medelst sådana ökningars anställande hvarje år i stället för såsom hittills endast h vartan nät, föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget för Generalstabs-officerares bildande, nu utgörande 6,500 R:dr,

må med ............................................................................................... » 3,500: —

förhöjas till 10,000 Rall’.

Topografiska corpsen. Kongl. Maj:t, som anser den för Professoren vid Topografiska corpsen i stat uppförda lön,

2,500 R:dr, höra till 4,500 R:dr förhöjas, föreslår af sådan anledning, att anslaget för Topografiska corpsen, nu

utgörande 34,250 R:dr, må med................................................. » 2,000: —

förhöjas till 36,250 R:dr.

Kommendantsstaten. Sedan f. d. Kommendanten i Galle med Fredriksskans, Majoren A. J. von Mentzer, hvilken å Kommendantsstaten uppburit ett ärligt arvode af 300 R:dr, numera, enligt hvad anmäldt blifvit, med döden afgåt.t, hvarigenom berörda, till indragning afsedda arvodesbelopp blifvit disponibelt, föreslår Kongl. Maj:t, att Kommendantsstatsanslaget, som för närvarande utgör... R:dr 11,717: — må med .............................................................. » 300: —

nedsättas till........................................................ R:dr 11,417: —-

Indelta Arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena. Då, enligt hvad Stats-kontoret anmält, till ersättning för räntan af Södra Malfors kronoskatte-vattenmjölqvarn i Östergötlands län, utgörande 8 öre i penningar, 29 kubikfot råg och 33 kubbi kfo t 9 kannor korn, hvilken ränta varit Chefen för lista Lif-grenadier-regementet på lön anordnad, men, jern likt Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, blifvit afskrifven, motsvarande anslag bör uppföras, men deremot afdrag ske för 44 öre i penningar, 3 kannor råg och 6 kannor korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid

Transport R:dr 17,500: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

1867 års riksdag för högt beräknats; föreslår Kongl. Maj:t:

att penningeanslaget, nu utgörande......... R:dr 410,402: 48.

måtte med ........................................................ » - z„.

nedsättas till.................................................... R:dr 410,402: is.

att den under anslaget uppförda oindelta spannmål, 16,944 kub.f. 8 k:r, beräknad till R:dr 35,584: 8. må ökas med 62 » » » » 1Z0: so.

till 17,006 kub.f. 8 k:r, ä 2: io kub.f. R:dr 35,714: L8.

samt

att det nuvarande beloppet af indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... R:dr 2,097,136: 45.

må minskas med .......................................... » 129: 84.

till R:dr 2,097,006Tol Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne.

Till inlösen af berörda dagsverksskyldighet föreslår Kongl.

Maj:t, att under förestående rubrik och näst efter anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena må i riksstaten uppföras ett nytt anslag af förslagsanslags natur,

till belopp af................................. ................................ .............. R:dr

Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t föreslår, att det för nämnda ändamål under flera föregående år och äfven för innevarande år 1872 anvisade anslag af

100,000 R:dr må jemväl för år 1873 få med oförändradt belopp utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfning ar. För åstadkommande af årliga fälttjenstöfningar med trupper af alla vapen och för utsträckning af infanteri-underbefälsskolans samt förberedande kavalleriunderbefälsskolornas öfningar, erfordras uti ifrågavarande

anslag eu förhöjning af .............................................."................ »

och vill Kongl. Maj:t alltså af Riksdagen begära, att samma

anslag, nu utgörande ................................. R:dr 1,000,000: —

må med............................................................ » 257,443: 73.

förhöjas till ................................................... R:dr 1,257,443: 7^

samt att kostnaderna för värfvade truppers deltagande i de gemensamma fälttjenstöfningarne må framgent af ifrågavarande anslag bestridas.

17,500: —

4,500: —

2 5 7,4 43 : 73.

Transport R:dr 279,443: 73.

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 279,443: 73.

Värfvade Arméen.

Wermlands Fältjägare-regemente. I afseende å detta regemente vill Kongl. Maj:t föreslå, att, i likhet med hvad för innevarande år eger rum, de för regementets olika behof afsedda medel må med oförändrade belopp äfven under år 1873 utgå och af Kongl. Maj:t, utan afseende å hvarje belopps särskilda ändamål, gemensamt få disponeras till bestridande af hithörande utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden, som af passevolansens upphörande föranledas.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Sedan den år 1871 församlade Riksdagen, vid dess lagtima möte, anvisat till påbörjande af Artilleriets förändrade organisation en summa af 223,884 R:dr 76 öre, att såsom extra anslag under innevarande år utgå, och då nämnda summa, såsom afsedd för årligen återkommande utgifter, ]pör på ordinarie stat uppföras, för att fortfarande vara att tillgå, har Kongl. Maj:t låtit uppgöra förslag till summans fördelning på de olika riksstatsanslag, hvarunder densamma, med hänseende till utgifternas olika natur hörer; Och bör, enligt berörda förslag, under anslaget: Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen uppföras ett belopp af R:dr 103,834: 33. men, enär från samma anslag bör afgå ett belopp, motsvarande aflöningen för de beställningar, hvilka i följd af Artilleriets fortgående organisation äro till indragning afsedda, eller ....................................... » 8,440: —

kommer verkliga förhöjningen att utgöra................................. » 95,394: 33.

hvithet sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att tillläggas ifrågavarande anslag på följande sätt, nemligen:

att anslagets nuvarande penninge-

belopp................................R:dr 7 6 6,5 7 0: 05.

ökas med........................... » 85,052: 67.

till R:dr 851,622: 72.

Transport R:dr 851,622: 72.

))

374,838: 06.

15 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 851,622: 72. R:dr 374,838: 06. och att den under anslaget upptagna oindelta spån in ål

41,589 kub.f. 6 k:r motsv. R:dr 87,338: 16. må ökas med

4,924 kub.f. 6 k:r motsv. » 10,341: ce. till 46,514 kub.f. 2 k:r. » 97.679: 82.

hvarigenom anslagets slutsumma blifver... R:dr 94 9,3 02 : 54.

Fortifikationen. Utaf det vid 1871 års lagtima riksdag med tillhopa 132,510 R:dr 35 öre beviljade extra anslag bör ett belopp af 76,723 R:dr 55 öre såsom erforderligt för årligen återkommande utgifter, på ordinarie stat uppföras och på olika ri^statsanslag, enligt hvad i Statsrådsprotokollet finnes anmärkt, fördelas. Enligt berörda fördelning tillkommer anslaget för Fortifikationen ett belopp af.................................................................. R:dr 42,640: 96.

1 detta anslag erfordras dessutom för Fortifikationsstabens komplettering enligt uppgjord plan........................................................... » 13,43 8 : 57.

så att förhöjningen i anslaget, kommer att utgöra tillhopa » 56,079: 53.

hvilket sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att komma anslaget till godo på följande sätt, nemligen:

att anslagets nuvarande pen-

ningebelopp ............................................ 168,620: it

ökas med................................................. 52,890: 26

tiU....................................................................................221,510:37

och att den under anslaget upptagna oindelta spanmål 3,182 kub.f. 7 k:r, motsv. 6,683:67 må ökas med 1,518 » 7 » » 3,189:27

till .................. 4,701 kub.f. 4 k:r, motsvarande ... 9,872:94

hvarigenom anslagets slutsumma blifver... R:dr 231,383: 31.

Kavalleri- och Artillerihästars remontering och skoning.

Utaf det anslag, som i och för Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation nu är afsedt att på ordinarie stat uppföras, tillkommer anslaget för kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning ett belopp af......... » 8,6 2 6: 50.

Transport R:dr 439,544: 09.

16 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

och föreslår utgörande.....

Kongl.

Maj:t

må med förhöjas till..........

Transport R:dr 43 9,5 44: 09. således att berörda anslag, nu

............................. R:dr 58,6 3 4: 75,

.............................. » 8,626: so

.......................................... R:dr 67,261: 25.

Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens •is.' Till följd af Artilleriets organisation erfordras i

exercis. till följd

detta anslag en förhöjning af........................................................

och föreslår Kongl. Maj:t alltså att anslaget, som för närvarande utgör..................................................... R:dr 49,8 9 4 : 69,

må med.................................................................. » 8,505:

förhöjas till........................................................... R:dr 58,3 9 9 : 69.

Fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade Kavalleriets hästar. Äfven till detta anslag bör läggas en del af de i följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation erforderliga ordinarie anslag, hvilken del beräknats till....................................................

och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att anslaget till fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade Kavalleriets hästar må med nyssnämnda belopp R:dr 49,700 från sin nuvarande summa.............................. » 390,000

förhöjas till....................................-..................... R:dr 439,700: —

Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. Utaf förut omförmälda, för Artilleriets och Fortitikntionstruppernas organisation erforderliga ordinarie anslagsmedel belöper på anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, enligt den gjorda fördelningen, tillhopa 38,012 R:dr 5 öre, hvilket belopp, i anseende dertill, att anslaget är af förslagsanslags natur, utföres i

rundt tal med......................................................................................

och föreslår Kong!. Makt alltså att ifrågavarande anslag,

............. R:dr 320,000: -

............................. » 38,000: -

nu utgörande

må med ......

förhöjas till

................................................... R:dr 358,000: -

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring. Till arvoden åt 7 Sergeanter k 150 R:dr och åt 14 Fourirer af lista klass a 100

8,505:

49,700:

38,000:

Transport R:dr 535,749:

09.

Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

17 Transport R:dr

R:dr föreslår Kong!. Maj:t uti ifrågavarande anslag en

förhöjning af ............................................................................... »

eller från dess nuvarande belopp 139,428 R:dr 90 öre till 141,878 K:dr 90 öre.

535,749: 09. 2,450: —

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Artné- Förv ältning ens Departement. Uti detta anslag erfordras följande förhöjningar:

till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation, enligt förut åberopade fördelning, tillhopa 49,289 R:dr 47 öre, hvithet, belopp dock, till jemnande af de ordinarie anslagsförhöjningarnas slutsumma, bär

utföres med.............................................................. 49,300: 91,

till kostnadernas bestridande för den årliga tillverkningen af kopparpatroner.............. 98,000: -

till bestridande af de ökade utgifter, hvartill den genom Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den 9 sistlidne December stadgade förhöjning i kronoskjutslegan föranleder......... 3,100: -

Och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, nu utgörande 1,277,447: 19,

må med................................................................. 150,400: 9i

150,400: 91.

varda förhöj dt till................................... R:dr 1,427,848: 10.

Summa tillökning i ordinarie anslag ...................................

När härifrån afräkna^ det belopp af ....................................

hvarmed Kommendantsstatsanslaget ansetts höra nedsättas, kommer den verkliga tillökningen i ordinarie anslag att utgöra .............................................................................

och med tillägg af hufva dtitelns nuvarande slutsumma

uppgå till........................................................................................

» 688,600: —

» 300: —

R:dr 688,300: — » 9,994,500: —

lhdr 10,682,800: —

Uti nyssnämnda tillökningssumma, 688,300 R:dr, innefattas dock ej allenast ett belopp af 300,608 R:dr 31 öre, som redan för innevarande år finnes såsom extra anslag anvisadt dels till påbörjande af Artilleriets organisation och dels till uppsättning af ökad t antal Fortifikationstrupper, utan äfven 98,000 R:dr, som jemte andra medel i form af extra anslag under flera år utgått för tillverkning af kopparpatroner.

Bih. till Riksd, Prof. 1872, 1 Samt., 1 Afd.

I

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Vidkommande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i förut åberopade Statsrådsprotokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 9 innevarande månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämd da föremål, hvartill medel behöfva dels för 1872 och dels för år 1873 anvisas, Sig föranlåten af Riksdagen i Nåder aska följande extra anslag:

a) för är 1873: l:o.

Till kostnaders bestridande för fullföljandet af Artilleriets organisation enligt uppgjord plan........................... R:dr 145,526: 08.

2:o.

Till inlösen af persedlar vid Wendes Artilleri-regemente, i följd af passevolansens upphörande derstädes, äfvensom till arvoden åt Batteri-Cheferne, i afvaktan af ny lönereglering vid värfvade arméen, ett förslagsanslag af » 50,000:

3:o.

Till uppsättning af ytterligare Fortifikationstrupper, medelst påbörjande af Sappörbataljonens organisation... » 44,709: 40.

4:o Artilleribehof.

Till fortsatt anskaffning af artilleri-

materiel ............................................... R:dr 185,000: —

» fästnings- och positionslcanoner ... » 100,000: -

» infanterigevär......... ............................ » 1,084,000: -

» gevärsförrådsbyggnader .................._ » 25,000: - » 1,394,000: —

5:o Fortifikationsbehof.

Till Carlsborgs fästningsbyggnad ........... Ruff 300,000: -

» fortsättning af befästningsarbetena

vid Carlskrona ....................................... » 450,000: —

» skansanläggningen å liindön vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet), den enligt Befälhafvarens för Fortifikationen beräkning ytterligare erforderliga summa 825,000 R:dr, deraf

att utgå under 1873............................. » 200,000: — „ 950,000: —

Transport R:dr 2,584,235: 48.

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

och under innevarande år 70,000 R:dr, hvilket sistnämnda belopp kommer att bär nedan bland 1872 års öfriga extra anslag antecknas.

6:o BeMädnadsbehof.

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad............... »

7:o Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena.

Till betäckande af 1870 och 1871 års brister å det härtill anvisade anslag ............................................................... »

8:o Utredningspersedlar åt beväringsmanskapet.

Till fortsatt anskaffning af sådana persedlar........................ »

9:o Topografiska corpsens arbeten.

Till fortsättande af dessa arbeten............................................. »

10:o Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

Till understöd för sådan anställning...................................... »

ll:o Skarpskytteväsendet.

Till befrämjande deraf................................................................. »

12:o Kasernetablissement för Svea Artilleriregemente.

Det för ett sådant etablissement, enligt uppgjorda beräkningar, erforderliga belopp 1,000,000 R:dr, deraf

att utgå under 1873.................................................................. »

och under innevarande år 100,000 R:dr, hvilket sistnämnda belopp kommer att bär nedan bland 1872 års öfriga extra anslag antecknas.

13:o Exercishus för Lifgardet till häst.

Till uppförande af en sådan byggnad.................................... »

Transport R:dr

2,584,235: 48.

189,000: —

168,800: —

405,320: — 60,000: —

9,000: — 100,000: -

450,000: —

32,944: 52. 3,999,300: —

20 Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 3,999,300: —

14:o. ffussar-etablissement i Landskrona.

Till ordnande deraf..................................................................... R:dr 180,000: —

under förutsättning af Riksdagens medgifvande, att hvad utöfver nämnda summa, enligt den uppgjorda beräkningen, kommer att erfordras, må, genom försäljning af nuvarande hussar-etablissementen i Engelholm, Helsingborg och Ystad, fyllas af derför inflytande medel.

Summa extra anslag för år 1873 R:dr 4,179,300: —

b) för år 1872.

Till fälttjenstöfningar gemensamt för

indelta och värfva de arméen......... R:dr 250,000: —

» utgifter i följd af förhöjd krono-

skjutslega............................................. » 3,100: —

» skansanläggningen vid Oxdjupet... » 70,000: —

» påbörjande af Svea Artilleri-regementets kasern-etablissement........ » 100,000: —

Hufvudsummorna af de till Fjerde hufvudtiteln eller Landtförsvaret hörande anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:

för år 1873.

Till utgifter å ordinarie stat................................................... R:dr 10,682,800: —

» extraordinarie behof............................................................ » 4,179,300: —

Summa R:dr 14,862,100: —

Extra anslag.

för är 1872.

R:dr 42,3,100:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

21 F emte Hufvud ti teln,

innefattande anslagen till Sjöförsvars-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar..................................................................................................... 3,986,986: or.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............................. 81,513: 98.

Summa R:dr Rån t 4,068,500: -

I enlighet med de beslut, som innefattas i hilagda den 9 innevarande månad öfver Sjöförsvars-ärenden uti Stats-Rådet hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t, i afseende å regleringen af Femte Hufvudtiteln, framställa följande förslag.

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer.

På skäl, so in berörda Statsråds-protokoll innehåller, hemställer Kon»! Maj:t:

att till arvoden åt erforderligt antal Underingeniörer vid Mariningeniör-staten måtte anvisas 6,400: — att å anslaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer jemväl måtte uppföras nedanstående, hitintills från allmänna besparingarne å hufvudtiteln utgående, belopp, nemligen:

För personalen å Kungsholms och

Drottningskärs fästningar .................. 5,000: —

Till löneförhöjning för Förvaltaren vid

Parisk rona station O. F. Gyntber... 1,000: — Till löneförhöjning för Förvaltaren vid

Stockholms station A. O. Beckman 500: — Till expektans-arvoden åt utexaminerade Sjökadett^-.................................... 2,700: —

15,600: -

Då, i öfverensstämmelse med de af Riksdagen fattade beslut, angående reglering af utgifterna under femte hufvudtiteln för 1872, anslaget till aflöningsstaterna vid 8jöförsvarets stationer bort beräknas till 1,022,022 R:dr 50 öre samt förslagsanslaget till gemenskapens vid Sjöförsvaret naturaunderhåll till

Transport R:dr 15,600: —

22 Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

243,472 R:dr 90 öre, men det förra anslaget blifvit i Riksstaten för samma år uppfördt med allenast 997,145 R:dr 28 öre eller 24,877 R:dr 22 öre lägre och det senare med 268,350 R:dr 12 öre eller 24,877 R:dr 22 öre högre belopp än ofvan angifna, så har Kongl. Maj:t velat härpå fästa Riksdagens uppmärksamhet för erforderlig rättelse i 1873 års stat, samt tillika hemställa, att till betäckande af den brist, som derigenom kommer att för år 1872 uppstå i anslaget till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer, måtte få användas ett belopp af 24,877 R:dr 22 öre af samma års anslag till gemenskapens vid Sjöförsvaret naturauuderhäll.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Med afseende å ökade underhållskostnader för fartyg och machinerier med mera föreslår Kongl. Maja, att anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll må förhöjas från dess nuvarande belopp 783,227 R:dr 32 öre till 900,ÖUO R:dr eller med

Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande

personal.

Jemte det Kong]. Maj:t vidare föreslå,- Riksdagen att bibehålla anslaget till Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal vid nu varande belopp 750,460 R:dr, hvari ingår ett särskild! reservations-anslag å 10,000 R:dr till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, begär Kongl. Maj:t tillika Riksdagens medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln »Fyr- och håk medel» må, fortfarande såsom hittills, få för det med samma anslag afsedda behof användas.

1 afseende å de anslag, som uti Riksstaten för innevarande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda, har Kongl. Maj;t icke anledning föreslå annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m., för Departementets expeditioner förhöjes från 2,203 R:dr 70 öre till 2,231 R:dr 2 öre eller med....................................

De belopp, Kongl. Maj:t här ofvan begärt att uppföras å utgöra...........................................................................................................

15,600: -

116,7 7 2: 68.

27: 32. ordinarie stat 132,400: -

Transport 132,400: —

23 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 132,400: -

Om härtill lägges nu gällande Riksstats slutsumma för

Femte hufvudtiteln.................................................................................... 4,068,500: —

skulle slutsumman för 1873 utgöra...................................................... 4,200,900: -

På grund af hvad uti förut åberopade Statsråd s-protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden blifvit upplyst i fråga om de föremål, för Indika anslag erfordras utöfver dera, hvilka bär ofvan blifvit för fortgående statsbehof äskade å femte hufvudtiteln, finner Kongl. Maj:t Sig föranlåten att af Riksdagen begära följande extra ordinarie anslag:

l:o. Flottans underhåll.

Till diverse behof och anskaffningar..................................................

2:o. Byggnadsbehof.

Till verkstäder vid Carlskrona station..................... 217,000: —

Till påbörjande af arbetet å nytt verkstadshus vid Stockholms station samt ordnandet af stränderna derstädes ......................................................... 100,000: —

Till sjukhusbyggnaden i Carlskrona ........................ 75,000: -

3:o. Vapen.

Till handvapen jemte ammunition ........................... 100,000: —

Till refflade kanoner jemte ammunition.................. 330,000: —

95,400: -

392,000: -

430,000: -

4:o. Min-väsendet.

Till min-attiralj och materiel................................................................. 350,000: —

5:o. Förty gsmateriel.

För byggande åt krigsfartyg 3,000,000, deraf för år 1873......... 1,700,000: -

Hufvudsurnman af de till Femte Hufvudtiteln hörande anslag skulle, i följd häraf, komma att utgöra:

För utgifter å ordinarie stat......................................................... 4,200,900: —

För extra ordinarie behof............................................................. 2,967,400: —

Summa för år 1873 R:dr 7,168,300: -

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Sjette IIiiTviicTtitoln,

innefattande anslagen till Civil-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för donna Hufvudtitel:

Penningar...................................................................................................... 7,4 7 4,5 50: 62.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............................. 197,347: 14.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ............... 12,407: 64.

Oindelt spannmål, 9,426 kubikfot, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten .. 19,7 9 4 : 60.

Summa R:mt R:dr 7,704,100: —

Enligt närlagd a deri 9 innevarande månad öfver Civil-Departement särenden förda protokoll föreslår Kong!. Maj:t beträffande:

l:o Departementets Expedition,

att till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredande och expedierande å extra stat anvisas.....................

2:o Rikets Ekonomiska karteverk,

att dels vid 6:te hufvudtiteln bibehålies det derå för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie anslag 6,000 R:dr, dels ock under samma hufvudtitel på extra stat för år 1873 anvisas till fortsättande af de ekonomisktgeografiska kartearbetena i Norrbottens län 20,000 R:dr och af de ekonomiska stoinkartearbetena i öfrige delar af riket 32,000 R:dr eller tillsammans .................................................................................

3:o öfverståthållare- Embetet,

att, på det anslagna hyresersättningen till Öfver-Ståthållare-Embetet må kunna ökas med

1,500 R:dr och 3,355 R:dr ytterligare ställas till Öfver-Ståthållare-Embetets förfogande för aflönandet af executionsbetjeningen vid dess kansli, det för närvarande till 77,267 R:dr uppgående ordinarie anslaget till Öfver-Ståthållare-Embetet höjes med...........................................................................

4,855: -

1,800: -

52,000: -

4,855: -

Transport R:dr 53,800: —

25 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 53,800: —

4:o Landsstaterna i länen,

dels, att, enär Kongl. Maj:t funnit nödigt fördela det af Thorsås och Söderåkra socknar i Södra Möre Härad af Kalmar Län bestående länsinansdistrikt i tvenne, såsom löneförmåner åt den blifvande länsmannen i det nya distriktet beviljas ..............................................................................................................

dels ock att, sedan nedannärnnde landsstatsboställen jemlikt Kongl. Maj:ts tid efter annan fattade nådiga beslut blifvit mot årlig ersättning till vederbörande tjensteman till Statsverket indragne, nemligen:

inom Jönköpings län

a) det Kronofogden i Östra Med bo fögderi på lön anslagna boställe \ mantal N:o 6 Slättåk ra Aspegård och | mantal N:o 1 Slättåkra Månsegård mot ersättning af 1,026 K:dr;

b) länsmansbostället i Wostra Härads Westra distrikt ^ mantal N:o 1 Qvarnaryd mot ersättning af 351 R:dr;

c) länsmansbostället i sistnämnda Härads Norra distrikt ^ mantal N:o 1 Brassbo mot ersättning af 450 R:dr;

inom Kronobergs län

det länsmannen i Norrviddinge härad på lön anslagna boställe ^ mantal N:o 3 Tolg Hållebohl mot ersättning af 535 R:dr;

inom Christianstads län

länsmansbostället i Millands härad 1 mantal N:o 13 Fjelkinge mot ersättning af 756 R:dr; samt

inom Örebro län

länsmannens i Fellingsbro härad boställe | mantal N:o 3 Hökasta mot ersättning af 480 R:dr;

Transport R:dr 53,800: -

Bill. till Riksdagens Prat. 1872. l:a Sami. lista Afd.

4,855: -

850: -

5,705: -

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 53,800: det kontanta anslaget höjes med en mot sammanräknade beloppen af dessa ersättningar

svarande summa af...............................................................................

men att deremot indelta ränteanslaget minskas med det sammanräknade belopp, hvartill de berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade eller 309 R:dr.

5:o Statens jernväg strafik,

att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik höjes från 4,300,000 R:dr till 5,450,000 R:dr eller med ................................................................

6:o Skiften och af vältring ar,

att för skiften och afvittringar måtte anvisas, utöfver det ordinarie anslaget på extra stat 106,000:

7:o Landtbruks-Ingeniör er och deras biträden.

att detta anslag höjes från 43,950 R:dr till 45,950 R:dr eller med.........................................................................

8:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,

dels att följande vid föregående Riksdagar beviljade anslag måtte jemväl för år 1873 anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landt-

bruksmöten för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster............................................................ 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast anställa sådana möten och der Hushålls-sällskapen vilja förena sig om sammanskott af

medel till dessa utställningar .............................. 3,000: -

Transport R:dr 168,800: -

5,705: - 3,598: -

1,150,000: -

2,000: -

1,161,303: -

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

27 Transport R:dr 168,800: c) till Svenska Trädgårdsföreningen mot enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar

bestämts, .................................................................... 4,500:

dels ock att för fortsättande under år 1873 af de geologiska undersökningarna beviljas ett extra anslag af............................................................ 58,000:

9:o. Undervisnings-Anstalter för bergsbruk och slöjder,

dels att till Slöjdskolan i Stockholm för år 1873 anvisas utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 R:dr ytterligare 58,275 R:dr, så att det uti 1872 års Riksstat under ifrågavarande anslagstitel upptagna belopp höjes med................................................................................

dels ock att såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås anvisas ett extra anslag af.......................................................................... 3,800:

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp motsvarande minst hälften af anslaget.

10:o. Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart

att för åstadkommande af undervisning för lokomotiv-förare-elever vid Stockholms, Göteborgs och Malmö Navigations-skolor, vid hvilken sistnämnda skola maskinister för passagerare-ångfartyg jemväl komma att genom meddelad undervisning bildas, ett mot det för 1872 beviljade extra anslag svarande belopp måtte från och med år 1873 varda på ordinarie stat uppfördt och ifrågavarande för närvarande till 49,050 R:dr uppgående anslag så-. landa förökas med.........................................................................

ll:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att det under donna anslagstitel i kolumnen ”indelt ränta och ersättning för indragna räntor”

Transport R:dr 235,100:

1,161,303: -

R:dr 1,500: -

1,500: -

1,164,303: -

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 235,100: — 1,164,303: —

för innevarande år upptagna belopp 23,700 R:dr 10 öre för år 1873 minskas med 26 R:dr 40 öre.

12:o. Ersättning till Sala bergslag för vissa räntors förvandling eller afskrifning,

dels att det under donna anslagstitel i kolumnen ”penningar” upptagna belopp 4 R:dr 18

öre höjes med .................................................................................... . 36.

dels ock att den i kolumnen ”oindelt spannemäl" uppförda post 1,264 kubikfot, i värde beräknade till 2,654 R:dr 40 öre, höjes med

12 kubikfot 4 kannor, uppskattade i värde till...................... 26: 4.

13:o. Diverse anslag,

att till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt hennes tjenste-

biträden på extra stat anvisas ........................... 33,400: —

att till undersökningar och expenser för

allmänna arbeten på extra stat anvisas............ 25,000: --

att till stipendier för medlemmar af vägoch vattenbyggnads-corpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten beviljas ett extra anslag af.................. 2,000: —

14:o Statens jernvägsbyggnader,

a) att Riksdagen måtte, för fortsättande under år 1873 af arbetena å östra och norra stambanorna i sådan utsträckning att å den förra, sedan bandelen mellan Norrköping och Linköping blifvit färdig, jemväl sträckningen från Linköping til Mjölby, samt å norra stambanan sträckningen från Upsala till Sala och vidare till Krylbo må kunna före utgången af berörda år 1873 fullbordas och för trafik öppnas, bevilja ett extra anslag för samma år af tillsammans................................................................. 5,000,000: -

Transport R:dr 5,295,500: -

1,164,329: 40.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

29 Transport 5,295,500: - 1,164,329: 40.

samt medgifva, att vid jernvägsarbetenas utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder bevilja dt, skall genomgå, och de ställen, den bör genomlöpa; och

b) att till Kongl. Maj:ts disposition, för anskaffande af en del af den å östra och norra stambanorna erforderliga rörliga materiel, anvisas 1,200,000 R:dr, samt att hälften deraf eller ....................... Kali1 600,000: -

må få utgå redan innevarande år och under

år 1873 återstoden med.......................................... 600,000: -

5,895,500:

Beträffande alla de anslag, som uti Riksstaten för innevarande år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförde och icke här ofvan blifvit särskildt omnämnde, har Kongl. Maj:t icke anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser ved in. in. höjes från 60,038 R:dr 40 öre till 60,044 R:dr 40 öre eller med .................................................

De belopp, som Kongl. Maj:t bär ofvan begärt på ordinarie stat utgöra .............................................

.Om härtill läggas nu gällande riksstat^ slutsumma för sjette hufvudtiteln .........................................

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa..............................................................................

afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:

å anslaget till Landsstaterna i länen 309: —

» » » befrämjande i allmänhet af bergsbruket...... 26 : 40.

så erhålles det belopp............................................................................ 8,868,100: —

hvartill Sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för år 1873 uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sainmanlagdt ................................................................................... R:dr 5,895,500: —

Transport R:dr|5,895,500: —

6: -

1,164,335: 40. 7,704,100: - 8,868,435: 40.

335: jo.

30 Korgl. M'aj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

Hvad angår frågan om understöd för sådana allmänna arbeten, hvilkas utförande kontrolleras af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, föreslår Kongl. Maj:t:

att utaf redan vid 1870 års Riksdag beviljade anslagför år 1873 anvisas

till förlängning af vågbrytaren utanför Wisby hamn

återstående andelen af anslaget............................................... »

och till väganläggning emellan Lycksele och Wilhelmina

kyrkobyar i Westerbottens län................................................... »

att för anläggning af väg från Kongis eller Gyljens bruk i Öfver-Kalix socken nordvest upp till den punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara Kyrkoplats vidtager, beviljas ett statsanslag till belopp af 61,300 R:dr;

och att deraf till utgående under år 1873 anvisas ......... »

att till utförande af väganläggning emellan Norsjö och Malå kyrkobyar i Westerbottens län beviljas ett statsanslag af 50,000 R:dr; och att deraf till utgående

under år 1873 anvisas............................ti................................... »

att för väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkoby i Westerbottens län beviljas ett statsanslag till belopp af 40,600 R:dr; och att deraf till utgående under

år 1873 anvisas ............................................................................. »

att följande belopp anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och bro-

byggnader samt upprensningar af åar och farleder ......... »

2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda

vägar ................................................................................................... »

3:o för understödjande af sådana utdikningar och vattenaftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands, Jemtlands, Geileborgs och Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands län, som hufvudsakligen afse att förminska

frostländigheten .............................................................................. »

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och aftappning^' af sänka traktör och sjöar,

Transport R:dr

5,895,500: -

50,000: - 20,000: -

11,330: -

15,000: -

20,000: -

20,000: - 150,000: -

60,000: - 6^241,830: A

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1872.

31 Transport R:dr

för beredande af odlingsbar mark inom Rikets mellersta

och södra län................................................................................... »

samt att beträffande så val välboren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställa planer, de härom nu gällande föreskrifter må bibehållas.

R:dr 6,341,830: -

Slutligen anmärka här, att Kongl. Maj:t genom särskild Proposition den 15 sistlidne December föreslagit Riksdagen att åt staden Strengnäs bevilja och till utgående redan under innevarande år å Riksgäldskontor^ anvisa dels till gäldande af ersättning för den jord, som i följd af tomtreglering efter brand derstädes den 7 April 1871 måste af staden lösas, ett anslag utan återbetalnings-

skyldighet till belopp af.............................. R:dr 20,000: -

dels ock till gäldande af de med tomtregleringens genomförande förenade kostnader för utrinnande af nyutlagda Klostergatan, verkställande af nödige sänkningar och fyllningar å angränsande tomter, planering och stensättning en försträckning till belopp af .. R:dr 30,000: under vilkor, hvad sistnämnda belopp angår, som i nämnda proposition närmare omförmälas.

6,241,830: - 100,000: -

Sjunde Hnfvucl titeln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, hvilka i nu gällande Riksstat utgöra:

Penningar................................................................................ Rall- 7,305,351: 77.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 22,258: 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 821: io.

Oindelt spannmål, 604 kubikfot 1 kanna ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.......:................................................................... » 1,268: fil.

Tillsammans R:dr 7,329,700: —

32 Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda Utdrag af det inför Kongl. Maj:t den 9 innevarande månad förda Protokoll öfver Finansärenden, föreslår Kongl. Maj:t härmed

l:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till Postverkets utgiftsstater för år 1873, som finnes berörda protokollsutdrag bifogadt, måtte bestämma det nu för Postverket i staten uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå, till samma belopp, 2,500,000 R:dr, hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade;

2:o

att det nu å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen direkte utgå till Telegrafverket måtte bestämmas till det belopp, hvartill nämnda medel härofvan beräknats eller 783,000 R:dr, samt att Riksdagen derjemte måtte medgifva, dels att de öfverskott, som a samma medel möjligen kunna uppstå, må af Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof disponeras, dels ock att det kreditiv å 150,000 R:dr, som vid senaste lagtima Riksdag beviljades för bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunde erfordras utöfver den tillgång verkets egna medel lemnade, må oförändrad! få qvarstå i Riksgäldskontorets Reglemente utan att Kongl. Maj:t årligen gör framställning om dess anvisande;

3:o

att Riksdagen, med godkännande af de förändringar i Tullverkets normalaflöningsstat och öfriga utgiftsstater, som General-1 ullstyrelsen, enligt hvad ofvanberörda protokollsutdrag närmare utvisar, föreslagit, måtte bestämma anslaget för nämnda verk till 1,960,000 R:dr, att, i likhet med hvad hittills egt ruin, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

4:o

att Riksdagen, för att möjliggöra tillsättandet af en å skogsstatens aflöningsstat upptagen hittills obesatt Jägmästaretjenst, ville, till fyllande af en, på sätt det åberopade protokollsutdraget utvisar, uppkommen brist i de för nämnda

aflöningsstat påräknade tillgångar, anvisa ett belopp af...... R:dr 984; 91,

och tillika förhöja det för samma Jägmästaretjenst å staten

uppförda resepenningeanslag med.............................................. "_200:

Transport R:dr 1,184: 91.

Kong!. Mäjds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

33 Transport R:dr 1,184: 91. äfvensom att Riksdagen dessutom villo bevilja: till inrättande vid Skogsstyrelsen af dels en Registrator- och Aktuarietjenst, samt dels en Revisorstjenst, med

lön för hvardera af 2,200 R:dr, tillsammans............................. » 4,400: —

till inrättande af en ny Skogsinspektörsbefattning i Westerbottens län, med lön af 3,000 R:dr och 750 R:dr i

respenningar........................................................................................ » 3,750:_

till förhöjande af resepenningeanslagen för 18 Jägmästare i Norr- och Westerbottens län med 200 R:dr för hvardera, samt för 14 Jägmästare i de öfriga Norrländska länen och Kopparbergs län med 100 R:dr för hvardera, tillsammans... » 5,000: —

till inrättande af en ny jägmästaretjenst i Norrbottens län, en ytterligare Jägmästarelön i lägsta löneklassen eller

900 R:dr samt 600 R:dr i respenningar.................................... » 1,500: _

till förhöjning af nuvarande aflöning för 92 kronojägare i Norrland och Kopparbergs län med 50 R:dr för hvardera,

tillsammans........................................................................................... » 4,600:_

och till anställande af ytterligare 7 kronojägare i Norrbottens län med en aflöning af 550 R:dr för hvardera, tillsammans................................................................................................... » 3,850: —

i följd hvaraf nuvarande anslag till Skogsväsendet skulle komma att förökas med.................................................................... R:dr 24,284: si.

5:o

att de tv än ne särskilda Reservationsanslag, h vilka nu finnas å hufvudtiteln uppförda för byggnader och reparationer, det ena för Stockholm och det andra för landsorterna, måtte sammanföras till ett enda för Byggnader och reparationer anvisadt anslag af nämnda natur och till belopp motsvarande summan af de båda nuvarande anslagen, att efter af Kong!. Maj:t för hvarje år, uppå Öfver-Intendents-Embetets förslag, bestämd fördelning användas både för Stockholm och för landsorterna.

6:o

att, savida Riksdagen bifaller Kongl. Maj:t»s härnedan gjorda framställning om anvisande af ett extra anslag för återlösande till Kronan af Wisby f. d. krön okal k ugn, det till uppköp af ved för samma kalkugn nu uppförda anslag må, såsom för framtiden obehöflig^ ur Riksstaten uteslutas.

Bih. till llilcsd. Prat. 1872. 1 Sami., 1 Afd. 5

34 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

7:c>

att för kontroll å tillämpningen af förf ältning änne rörande hvitbetssockertillverkning saf giften måtte å Ilufvudtiteln uppföras ett förslagsanslag, till belopp af 5,000 R:dr; samt

8:o

att för vinnande af jemnt tal i hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till Skrifmaterialier och expenser ro. ro. måtte ökas med 15 R:dr 9 öre.

Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t här ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande förslag, så visar sig, att nämnda summa......... R:dr 7,329,700: —

komine att ökas

dels med beloppet af det föreslagna nya anslaget för kontroll rörande hvit-

betssockertillverkningsafgiften .................... R:dr 5,000: -

dels med följande förhöjningar af förutvarande anslag:

till Postverket .......................................... » 270,000: —

» Telegrafverket.................................... « 43,000: —

» Skogsväsendet.................................. » 24,284:91.

och » Skrifmaterialier, expenser m. m. » 15: do. „ 342,300:_

Säger R:dr 7,672,000: —

men deremot att minskas:

genom uteslutande af anslaget för uppköp af ved till Wisby f. d. kronokalkugn R:dr 4,000: — och genom nedsättning af anslaget till

Tullverket med ................................................... » 20,000: — >, 24,000:_

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva...... R:dr 7,648,000: —

deraf förslagsanslagen utgöra R:dr 5,822,460: os.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag måtte under denna

hufvudtitel beviljas:

1. För granskning i Kammar-Kollegium af nya Jorde-

böcker...................................................................................................... R:dr 15,000: —

2. Till Skogsinstitutet............................................................ » 13,100: —

3. Till bestridande af förvaltningskostnader för kolonien S:t Barthelemy, förslagsanslag ............................................. » 25,000: —-

Transport R:dr 53,100: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om, Statsverket 1872.

35 Transport R:dr 53,100: —

4. Till inlösande för Statsverkets räkning af det s. k.

Dramatiska Theaterhuset, återstående tredjedel af det för

ändamålet redan beviljade anslag............................................... » 90,000: —

och 5. För återlösande till Kronan af Wisby f. d. kronokalkugn, att utgå under innevarande år R:dr 60,000.

Tillsammans extra anslag för år 1873 R:dr 143,100: — samt för år 1872 R:dr 60,000.

Åttonde Hufvudtiteln,

omfattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt innevarande års Riksstat utgöra:

Penningar............................................................................................ 4,304,725: 66.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.................. 258,710: 61.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag 1,091,112: is.

Oindelt spannmål, 4,834 kubikfot 1 kanna, motsvarande efter värde af 2 R:dr 10 öre kubikfoten.......................................... 10,151: 61.

Summa R:dr 5,664,700: —

Enligt bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t den 9 innevarande Januari förda protokoll öfver Ecklesiastikärenden, föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagen till

l:o Kleresistaten:

att till prostetunnor åt Kontraktsprosten i Norra Möre kontrakt för Kalmar och Räckebo församlingar anvisas ........................... R:dr 26: 65.

2:o Universiteten:

att, för inrättande af en adjunktur i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Upsala, anslås en

adjunktslön ..................................................................................... » 2,500: —

att såsom lönetillökning för läraren i gymnastik och vapenöfning vid samma universitet beviljas R:dr 1,000: — och till arvode för ett biträde åt

nämnde lärare .................................................. » 500: — „ j ^qq._

Transport R:dr 4,02 6 : 65.

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 4,026: 65. att för uppehållande af undervisning och examina

i geologi vid universitetet i Lund anvisas ........................... » 1,500: —

samt att lönetillökning beviljas läraren i gymnastik och vapenöfning vid samma universitet med ..................... » 1,000: —

3:o Karolinska Medico-Kirurgiska Institutet:

att anslaget till den pathologiskt-anatomiska institutionen ökas med.......................................................................... »

4:o Pedagogier och folkskolor:

att detta anslags penningebelopp må, efter indragning af pedagogien i Avesta, oförminskadt bibehållas, och det till nämnda skola anvisade, kontanta belopp, 577 R:dr 57 öre, få, i man af behof, användas till bestridande af andra under berörda anslag hänförliga utgifter;

1,500:

5:o Folkundervisningen:

att anslaget till arvoden och resekostnadsersättnin^ för folkskole-inspektörer förhöjes med...................................

12,000:

6:o Sundhets-Collegium med Medicinal-staten:

att löner anvisas åt två nya provincial-läkare med

1,500 R:dr för hvardera, eller tillhopa ................................ >

att till löneförhöjning åt ytterligare sju af de äldste

ordinarie provincial-läkarne beviljas ...................................... >

att anslaget till så kallade tjenstgöringspenningar

för provincial-läkare ökas med ..............................,................. :

samt att till anskaffande af lokal för den i Göteborg befintliga undervisningsanstalt för barnmorske-elever an-

visas.

3,000: — 3,500: — 1,300: —

600: —

7:o Vetenskaps-Akademien:

att anslaget för meteorologiska observationer inom riket må, för inrättande af en meteorologisk central-

Transport R:dr 28,42 6 : 65.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 37

Transport R:dr 28,42 6 : 65.

anstalt under Akademiens vård och inseende, varda förnöjdt med......................................................................................... » 6,000: —

8:o Akademien för de fria konsterna:

att det nu för inköp af svenske konstnärers arbeten afsmida reservationsanslaget 6,000 It:dr mätte förhöjas

till 9,000 It:dr, eller med............................................................ » 3,000: •—■

och få enligt Kongl. Maj:ts disposition användas till inköp jemväl af norske och danske konstnärers arbeten;

9:q Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande:

att till förhöjning af detta anslag beviljas ..................

4,000:

Om till de bär ofvan föreslagna belopp, tillhopa...... R:dr 41,426: os.

läggas de i nu gällande riksstat under Åttonde Hufvud-

titeln uppförda anslag ....................................... 5,664,700: —

hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrig! höra bibehållas utan vidare förändring, än att, för jemnande af slutsumman, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. ökas

med.......................................................................... 73: 35’ » 5,664,773: 85.

komme donna Hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra ....................................................................................... R:dr 5,706,200: —

För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under Åttonde Hufvud titeln, vill Kongl. Maj: t af Riksdagen aska följande anslag, att utgå under år 1873, nemligen:

Ro till fortsättning af nybyggnaden för Kongl. Bibliotheket R:dr 145,000:

2:o såsom bidrag till uppförande af byggnad för gymnastik och vapenöfning vid universitetet i Lund........... » 24,000:

3:o till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare ................................................... R:dr 20,000: —

4:o för undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering vid folkskolelärareseminarierna ................................................ » 6,000: — „ 26 000-

Transport R:dr 195,000:

38 Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

viljande Kong!. Maj:t föreslå, att möjligen uppkommande besparingar å sistnämnda två anslag måtte få användas för folkundervisningen tillhörande ändamål;

5:o till uppförande af byggnad jemte uthus för folkskolelärareseminariet i Hernösand....................................... »

6:o till löneförbättring för Sundhets-Collegii Ordförande och ledamöter samt tjensteman och vaktbetjente, äfvensom till arvode för granskning af medikaments-

råkningar .................................................................................... »

7:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål.......................................... R:dr 1,200: —

8:o för bekostande af planscher till ve- ' tenskapliga afhandlingar, afsedda att införas i Vetenskaps-Akademiens

skrifter ......................................................... » 10,500: — #

9:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. m.................................. R:dr 5,000: —

10:o till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af Statens under Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademiens inseende stälda samlingar och till aflöning åt vakt-

betjening......................................................... » 4,000: —

ll:o till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och märkvärdiga föremål i statens historiska museum samt öfver svenska sigill från medeltiden............... » 2,000: — „

12:o för allmänna hospitalsfondens förstärkande .................. »

l,3:o till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt

för sinnesslöa barn............................................................... »

14:o till underhåll af det i Jerfsö socken i Helsingland

befintliga sjukhem för spetelske....................................... »

15:o för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar »

16:o till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrifts-

Sällskapets handlingar............................................................ »

Transport R:dr

195,000:

29,500: —-

10,850: —

11,700: —

11,000: — 120,000: —

2,500: —

4,000: — 600: —

1,050: — 386,200: —

39 Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1} om Statsverket 1872.

Transport R:dr 386,200: —

17:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska

språkets lagar»......................................................................... » 1 500:

18:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för ett historiskt arbete.............................................................................. » 2,500:

tillhopa R:dr 390,200: —

hvarförutan Kong!. Maj:t föreslår Riksdagen att bevilja 19:o dels till erforderlig persedelutredning för det nya hospitalet vid Göteborg................................................................ Hull- 40,000: -

20:o dels ock för anbringande af vattenledning samt ordnande af det yttre vattenafloppet, planeringsarbeten in. in.

vid samma hospital................................... » 33,000: — R;dr 73 qqq. _

att under innevarande år i mån af behof utgå.

IN ionde Hvit v tid titeln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat för den förra eller

Pensionsstaten

Penningar............................................................................................. R:dr 532 298: u.

Oindelt spanmål, 50,028 kubikfot 5 k:r efter 2 R:dr 10

öre kubikfoten ............................................................................. » 105,05 9 : 85.

Tillsammans R:dr 6 3 7,3 5 7 : 99. Och föreslår ICongl. Maj:t i afseende å donna stat icke någon förändring.

Beträffande åter

Allmänna Incl Tagning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:

Penningar .............................................................................. Rall- 889,500: 37.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... » 3,129: 41.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 151: 75.

Oindelt spanmål, 28 kubikfot 8 k:r efter 2 R:dr 10

öre kubikfoten........................................................................ » gQ: 48.

Tillsammans R:dr 892,842: 01,

40 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1, om Statsverket ,1872.

vill Kong!. Maj:t härmed föreslå:

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Justitie-ärenden:

a) att Direktören vid Länsfängelset i Falun Carl Östberg må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från nämnda - Direktörsbefattning, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 1,500 R:dr;

b) att Vaktkonstapeln vid Länsfängelset i Mariestad Lars Andersson må från och med månaden näst efter den, dä honom beviljas afsked från berörda befattning, komma i åtnjutande af en årlig pension för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten af 400 R:dr;

c) att å allmänna indragningsstaten må uppföras ett belopp af 200 R:dr att såsom årlig pension utgå till aflidnc Chefen för Kronoarbetsbataljonen å Carlsborg, Öfver st elöjtnanten Jonas Gabriel Schanders dotter, Lotten Sekunder, så länge hon lefver ogift;

d) att Kompani-Chefen vid Kronoarbetseorpsen, Kaptenen i Arméen m. m. Evert Fredrik Georgii må berättigas att från och med månaden näst efter den, då lian undfår afsked från Kompani-Chefsbefattningen, komma i åtnjutande af en årlig pension för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten af 1,000 R:dr;

e) - att Direktören vid Straff-fängelset i Norrköping A. L. Hårds af Segerstad enka Agnes Elisabeth Härd eif Segerstad, född Brumma', må å allmänna indragningsstaten uppföras till en pension af 400 R:dr att under hennes återstående lifstid årligen utgå;

f ) att Under-Officeraren vid Straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning Olof Christian Almström må från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från nämnda befattning, under sin återstående lifstid åtnjuta eu årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp af 600 R:dr; samt

g) att Vaktmästaren vid Kronohäktet i Engelholm Johan Grönholm må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från Vaktmästaresysslan, uppbära från allmänna indragningsstaten en årlig pension för sin återstående lifstid af 550 R:dr.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landiför svar s-ärenden:

a) att Förvaltaren vid Armé ens utredningsförråd i Stockholm W. Normans efterlemna de enka Erika Wilhelmina ds orman, född Wendelius, må å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 300 R:dr; samt

b) att ett, anslag af 20,000 R:dr måtte anvisas för att under år 1873 användas till understöd åt ännu från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman.

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1872.

41 Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Sjöförsvar särenden: att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras nedannämnda belopp att utgå till

Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Karlskrona G. Trägårdh den honom genom Nådiga Brefvet den 10 Februari 1863 tillförsäkrade ersättning för förlorad passlösen..................................................................... R:dr 106: —

På expektansstat förflyttade Kontrollören J. G. Middendorff den honom genom Nådigt Bref den 18 December 1838

tillagda lön................................................................................................... » 975: —

följande Officerare vid f. d. Kongl. Maj:ts Flottas Konstruktionskorps de dem genom Nådigt Bref den 29 Maj 1866 tillagda gratifikationer för förlorade inkomster genom upphörande af kontrollmätning å handelsfartyg, nemligen:

Öfversten A. Ljungstedt ............................................................... » 75

Kaptenlöjtnanten C. af Böneman............................................. » 150

och Premierlöjtnanten A. Trygger...................................................... » 325

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden: att Kronofogden i Eappmarksfögderiet B. O. Holmström må, efter det Nådigt afsked från Kronofogdebefattningen honom beviljats, få uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom meddelas, af en mot kronofogdelönen svarande pension af 2,500 K:dr årligen; och

b) att Öfverstelöjtnanten C. E. Norströms enka Emma Norström, född Lundberg må undfå en årlig pension af 600 R:dr att från och med år 1872 så länge hon i enkestånd förblifver utgå från allmänna indragningsstaten.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Finansärenden: a) att f. d. Guvernören å S:t Barthelemy J. H. Haasums enka, Emilie Augusta Haasum, född Noréen, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 600 R:dr; samt

b) att Kronoskogvaktaren Samuel Höglander må berättigas att från och med den månad, hvari afsked honom meddelas, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 150 R:dr.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Ecklesiastikärenden: a) att till pension åt Provincial-läkaren i Sotholms distrikt af Stockholms län Georg Bergengren anvisas å allmänna indragningsstaten ett belopp af 1,125 R:dr, att under hans återstående lifstid årligen utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked varder honom beviljadt; samt

Bih. till Ritad. Prut. 1872. 1 Sami., 1 Afd.

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

b) att å allmänna indragningsstaten uppföres såsom understöd åt Lektorn vid Stockholms Gymnasium L. A. A. Aulins enka Edla Walborg Holmberg ett belopp af 300 R:dr årligen, så länge hon lefver och enka förblifver.

Då riksmarkegångspriset å spanmål 1869, 1870 och 1871 utgjort i medeltal 2 - R:dr 34 öre för kubikfoten, motsvarande 14 R:dr 74 öre för tunnan eller 4 R:dr 24 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlik! då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering tillträd t och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 R:dr 24 öre för tunnan, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af Stats-Kontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 477 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande utgift, i jemnadt tal en summa af 2,000 R:dr.

Då de ytterligare anvisningar å förslags-anslaget för allmänna indragningsstaten, som Kongl. Maj:t härofvan äskat, kunna anses ungefärligen motsvaras af de besparingar å samma anslag, som genom äldre pensionstagares afgång och i öfrig! uppkomma, så anser Kongl. Maj:t någon annan förändring i beloppet af nuvarande anslag å indragningsstaten icke erfordras

än att detta anslag, som nu utgör.......................................... R:dr 892,842: oi,

till vinnande af jemn slutsumma å Riksstatens ordinarie anslag i sin helhet, minskas med ..................................................... 80: —

till R:dr 892/762T~Öl

så att, om härtill lägges beloppet af pensionsstatsanslagen ..... 6 3 7,3 5 7 : 99.

summan af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln

bäfver ................................................................................................ R:dr 1,530,120: -

Beträffande nu extra anslag under denna hufvudtitel, så föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, hvarom förmäles i bilagda protokoll öfver Landt- och Sjöför sv ars- ärenden:

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering, må för år 1873 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes anvisad!, eller R:dr 70,000: —-

Transport R:dr 70,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1872.

43 Transport R:dr 70,000: — med skyldighet för pensionskassan att till Riksgäldskontoret afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rustil ållsafgi fter na, och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 må, på grund af Direktionens gjorda beräkning, för år 1873 bestämmas till » 260,000: —

att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att Hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt att för år 1873 följande två kreditiv må anvisas: dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan i tillfälle att till sjöförsvarets embetsed! tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pension, enligt de för kassan gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för de dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande ..................................................... » 73,000: —

och dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap förunnade förbättrade pensionering » 40,000: —

med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att ä dessa kreditiv under loppet af år 1873 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för år 1873 R:dr 443,000: —

Då Statsverkets utgifter för år 1873, enligt hvad under de särskilda hufvudtitlarne blifvit af Kongl. Näjd föreslaget, omfattar följande anslagssummor, nemligen

44 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. Ordinarie utgifter:

R:dr 43,192,500: —

14,088,500:

eller sammanlagdt R:dr 57,281,000: och Statsverkets inkomster, enligt här ofvan gjorda be-

................................................................ » 48,944,400:

räkning, uppgå till.

så blir den statsfyllnadssumma, som under år 1873 bör

Statskontoret från Riksgäldskontor^ tillhandahållas ...... R:dr 8,336,600:

Till utgående under år 1872 har Kongl. Maj:t här ofvan äskat:

3,100

100,000

73,000:

anslag till lan ^försvaret i följd af förhöjd kronoskjutslega R:dr

för befästningar i Stockholms skärgård ..................

för påbörjande af Svea Artilleriregementes kasern

till fälttjenstöfningar.........................................................

till jernvägstrafikmaterieL...............................................

och lån till tomtreglering i Strengnäs .....................

till inköp af kronokalkugnen i Wisby .....................

till inredning och planeringsarbeten vid det nya hospitalet för sinnessjuka vid Göteborg..................

Transport R:dr 1,206,100:

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

45 R:dr 18,380,310: 75.

Transport R:dr 1,206,100: — Härtill kommer att Statskontorets oersatta förskotter, enligt hvad hilagda utdrag af protokollet öfver Finans-

ärenden närmare utvisar, utgöra tillsammans ..................... » 30,474: 66,

hvilket Kongl. Maj:t för det förskjutna beloppets ersättande velat härmed tillkännagifva.

Summa R:dr 1,236,574: 66. I afseende på Riksgäldskontorets utgifter och inkomster för åren 1872 och 1873, så hafva, beträffande först år 1872, Fullmäktige uti en beräkning, för hvilken i bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden närmare redogöra, upptagit

Utgifterna till...........................................................................

Dertill skulle i främsta rummet komma kostnaderna för framlidna Hennes Maj:t Drottning Lovisas begrafning, men som räkenskaperna deröfver ännu äro under granskning i Kammar-Rätten och sedermera skola kommuniceras den Norska Regeringen, innan framställning om ersättning för de medel Statskontoret dertill förskjutit, kan göras hos Riksdagen, så måste donna ersättning blifva föremål för en särskild Nådig proposition.

Deremot utföres beloppet af de anslag, som Kongl.

Maj:t för år 1872 äskat ........................................................... » 1,236,574: 66.

Summa utgifter för 1872 R:dr 19,616,885: 41. Inkomsterna och tillgångarne för samma år beräknas af Fullmäktige

till ................................................................................................... R:dr 18,536,356: 64.

Men dessutom bör bland 1872 års inkomster upptagas :

dels, då Ofverskottet å Statsverkets inkomster för 1870, kan efter afdrag af brister i förslagsanslag, beräknas till................................................. R:dr 3,451,000: —

men Fullmäktige utöfver erhållna................................. 3,000,000: —

beräknat endast ............ 279,300: — „ g 279 399-__

dels Öfverskott å Statsverkets inkomster för 1871, utgörande, efter afdrag af 3,000,000 R:dr, som redan af

Fullmäktige tagits i beräkning för sistnämnda år............

dels, då bland de af Kongl. Maj:t begärda anslag för år 1872 förekomma 600,000 R:dr till jernvägsmateriel, ingående uti kostnadsförslagen för norra och östra stambanorna, för hvilkas utförande upplånta medel an-

171,700:

4,728,000:

Transport R:dr 23,436,056: 64.

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr 23,436,056: 64. vändas, och den af Fullmäktige bland ofvanst&ende tillgångar till 3,428,000 R:dr beräknade försäljningen af statsobligationer sålunda bör med 4,028,000 R:dr ingå

i beräkningarne.............................................................................. » 600,000: —

Summa tillgångar för år 1872 R:dr 24,036,056: 64, i följd hvaraf och då utgifterna för samma år här ofvan beräknats till ................................................................................ » 19,616,885: 41,

uppstår en behållning till år 1873 af.................................... R:dr 4,419,171: 23.

För år 1873 åter beräknas af Fullmäktige Riksgäldskontorets Utgifter till .......................................................................................... » 10,528,226: 4.

Dertill bör likväl läggas:

Den af Kongl. Maj:t bär ofvan föreslagna statsfyllnads-

summan........................................................ » 8,336,600: —

De af Kongl. Maj:t äskade anslag och lån till allmänna arbeten, som böra direkte från Riksgäldskontor^ utgå, » 446,330: —

samt räntan å de 600,000 R:dr, med hvilka Kongl. Maj:t föreslagit att öka de tillgångar för år 1872, hvilka genom försäljning af statsobligationer beredas ..................... » 30,000: —

Vidare kunna utom dessa bestämda utgifter äfven oförutsedda sådana förekomma, på hvilka Kongl. Maj:t anser vid donna stat,sreglerings uppgörande nödig omtanka höra fästas. A de lån, som under senaste svåra missväxtår blifvit till behöfvandes undsättning utlein-

nade, återstå vid 1873 års slut endast 190,786 R:dr 68 öre att under år 1874 återbetalas, och afseende bölder före nu göras derå, att ett nytt missväxtår skulle medföra utgifter till betydligt större belopp. Under de senaste Riksdagarne hafva derjemte på Kongl. Maj:ts förslag flera kreditiv blifvit för Statsverkets särskilda behof å Riksgäldskontor! beviljade, och, ehuru visserligen ingen anledning förefinnes att utbetalningar å dem skola under den närmaste framtiden erfordras, bör dock ihågkomma^ att alldeles ingå tillgångar blifvit till deras bestridande afsedda. Det synes ock i allmänhet vara riktigt att efter ett så godt finansår som det förflutna afsätta en del af de störa öfverskotten till mötande af framtida behof. Kongl. Maj:t föreslår derföre att, förutom bankovinsten, för Statsverkets ovissa och framtida

behof hos Riksgäldskontor^ reserveras................................. » 800,000: —

Summa R:dr 20,141,156: 4.

ge upp-

Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Beträffande åter Inkomsterna för år 1873, hafva de af Fullmakt}

tagits till ................................................................................... R:dr 4,667,786:'66

Dertill kommer:

Behållningen frånfår 1872................................................ »

Ytterligare förfallna undsättningsmedel ..................-........... »

Återbetalning af en Gustafs och Carlberga kopparverks egare fordom till inlösen af allmoges tjenstbarhet61’ lemnad summa, den kopparverkets egare nu emot vilkor af frihet från bergverkstionde afsagt sio-............... »

4,419,171: 23. 520,088: 66.

hvarifrån åter, derest den af Kong], Maj:t föreslagna förändring i vilkoren för tidningars postbefordran*3 af Riksdagen godkännes, den hittillsvarande tidningsstämpelafgiften bör afgå med ......................................

då såsom inkomster för 1873 qvarstår................................"R:dr

» 6,657: 16.

R:dr 9,613,703: 71.

88,000:

_____ 9 525 703- 7i

Dragés nu donna summa från of vananför da utgiftssumma, så återstår en

R:dr 10,615,452:33.

brist af

Donna brist anser Kong], Maj t böra fyllas genom försäljning af statsobligationer till belopp, motsv. nu föreslagna anslag till stambanebyggnader R:dr 5,000,000: —

och till jernbanstrafikmateriel ........... » 600,000:

samt redan vid sistlidne års lagtima Riksdag beviljade anslag till Wexiö—

Karlskrona jernväg ................................. » 366,666: 67.

och lån till enskilda jern vägar............ » 2,000,000,

n . 7,966,666^7.

eller i rundt tal.................................................................. „

hvarefter återstår en brist af............................................... R:dr”

8,000,000:

2,615,452: 33.

till hvars betäckande Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 1873 åtaga sig allmän bevillning. 6

För fyllande af 1873 års behof erfordras således icke någon tilläggsbevillning, men en sådan torde, derest ej statsverkets tillgångar skulle förtärande lemna betydliga öfverskott, framdeles åter behöfvas till dess de af Riksdagen anslagna medel till försvarets förstärkande blifvit betäckta; och då beloppet af den bevillning, som erfordras, ej öfverstiger den bevillningssamma, som utgick före folkskoleafgiftens återförening med den allmänna bevillningen, samt den personliga skyddsafgiften i jemförelse med andra skatter utan tvifvel för de mindre bemedlade klasserna är särskild! be-

48 Katigt Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

tunnande, föreslår Kongl. Maj:t denna afgifts nedsättande till hälften, eller till samma belopp, 40 öre för man och 20 öre för qvinna, som den för tiden till och med år 1871 utgjort,

Enligt erhållen upplysning af Fullmäktige i Riks-banken kan dess vinst för år 1871 beräknas till minst 1,300,000 R:dr; Och föreslår Kongl. Majd, att denna vinst må öfverlemnas till Riksgäldskontoret för att jemte de 800,000 R:dr, om hvilka Kongl. Näjd redan gjort enahanda framställning, reserveras för ovissa och framtida behof, äfvensom att dessa medel, sammanlag dt omkring 2,100,000 R:dr jemte de öfverskott, som möjligen ytterligare i framtiden ingå, må tillsvidare användas på det sätt, att, till minskande af statens ränteförluster, för dem uppköpas svenska obligationer i utlandet eller ock försäljningen af statsobligationer fördröja, allt efter som Fullmäktige ma pröfva för Riksgäldskontoret vara förmånligast.

Samtlige de i donna Proposition åberopade eller för öfrig! med Statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas; Och Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. IN åd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. Fr. Wcern.

Stockholm, 1872. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

1 Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Årenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Iiådet å Stockholms Slott Tisdagen den 28 November 1871,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlerckeutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

A b ELIN,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WvERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

4:o.

Fn af Direktören vid länsfängelset i Ftilun Carl Östberg i underdånighet gjord ansökning, att, enär lian, efter uppnådd 65 ars ålder och nära 46 års anställning i statens tjenst, numera, i anseende till aftagande kroppskrafter och särskild t under de sednare åren betydligt försvagad hörselförmåga, icke vidare förmådde bestrida sin ansvarsfulla tjenstebefattning, Östberg måtte, i likhet med hvad för Ofri ga på ordinarie stat uppförda tjensteman egde rum, vid afskedstagande! varda uppförd till pension å allmänna indragningsstaten, med bibehållande för sin återstående lifstid af de löneförmåner han nu innehäfver; utvisande vid ansökningen fogade prest- och läkarebetyg jemte tjensteförteckning, att Sökanden, född den 26 September 1805, från den Ii Mars 1825 varit anställd vid Dalregementet och den 1 December 1852 erhållit afsked från sin vid samma regemente innehafvande fanjunkarebeställning, med rätt till pension från den I Oktober 1855; att han sedan den 2 April 1852 bestrid t direktörstjensten vid länsfängelset i b alun. samt att sökanden under de sednare åren lidit af tidtals påkommande rheumatiska anfall, äfvensom hans hörselförmåga börjat aftaga.

bångvårds-styrelsen, som med underdånig skrifvelse den 27 December 1870 till Kongl. Maj:t öfverlemnat berörde ansökning, har för egen del anfört:

Bih. till Riksd. Prof. 187i. 1 Sami. 1 A/d.

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

att, i sammanhang med afl åt en nådig Proposition till Rikets ar 1862 församlade Ständer om definitivt ordnande af kostnaderna för den vid fångvården anställda tjensteoch bevakning,-personal, Kongl. Maj:t i nåder gjort framställning om beviljande af pensionsförmån för nämnda personal och, under åberopande deraf att vitsordad?, vore, det de åligganden, som tillhöra större delen af fångvårdsanstalternas tjenstebefattningar, vore af särdeles mödosam och svar samt kropps- och själskrafter hastigt medtagande beskaffenhet, samt att derför innehafvarne af dessa befattningar icke med den ständiga vaksamhet, rörlighet och kraft, som erfordrades, kunde med sina befattningar fortfara till den höga ålder af 65 år, som för pensions erhållande för andra tjensteman i allmänhet vore föreskrifven, föreslagit ej mindre att de uti förslaget till fångvårdens aflöningsstat med löner uppförde embets- och tjensteman samt betjente, än ock vissa befallningshafvande af den öfrig» personalen, hvars aflöning fortfarande kornme att utgå af fångvårdens förslagsanslag, måtte varda berättigade till erhållande af pension å indragningsstat, sålunda, att Fång vårds-st yreisens personal äfvensom kamererare vid fångvårdsi urat t ning armé skulle erhålla pension enligt de för civile tjensteman i allmänhet gällande grunder, samt ö frige vid fång vard sanstal t er na anställde tjensteman och betjente vid 60 lefnadsår och efter att hafva varit i statens tjenst omkring 30 år och deraf tjenstgjort minst tio år vid fångvården; nten att Rikets Ständer, med afseende a den pensions reglering, hvartill en nedsatt komité hade att afgifva förslag, uppskjutit f utevarande fråga, att i sammanhang med nämnda reglering behandlas;

att nu omförmälda fråga, som åsyftade beviljande åt vissa befattningshafvande vid fångvården af vidsträcktare pensionsförmån å allmänna indragningsstaten, än som vore andre civile tjensteman och betjente tillagd, sedermera icke varit under pröfning; vid hvilken förhållande de i berörda hänseende för civile embets- och tjensteman i allmänhet gällande stadganden torde höra pa fångvårdens å ordinarie R,iks-stat uppförda tjenstepersonal tillämpas;

samt att med afseende härå och då Fängelsedirektören Östberg, enligt hvad ansökningshandlingarne utvisade, uppnått en ålder af 65 år, varit 45 år i statens och deraf nära 19 år i fångvårdens tjenst anställd, samt enligt läkarebetyg vore till helsa» försvagad, Fång vårds-st yre lscn, med stöd af nådiga I:>ref vet den 2 5 Juni 18 18, Kammai- Kollegii derpå grundade cirkulär den 11 Oktober 18 19 samt nadiga Bref v et den 12 November 1823, underdånigst hemställde, om icke Kongl. Maj:t skulle täckas förklara Ostkorg berättigad att, vid afskeds erhållande från fängelsedirektövstjcnsten, uppföras å allmänna indragningsstaten till uppbärande under sin återstående lifstid af den för nämnda tjenst å Riks-stat upptagna ordinarie lön 1,500 Riksdaler.

Uti infordrad? underdånigt utlåtande har Statskontoret. — med förmälan hurusom jemlik! nådiga Brefvet den 12 November 1823, jemfördt med äldre stadgande», civile embets- och tjensteman i allmänhet voro berättigade åt t a allmänna indragning-staten erhålla pension vid 65 års ålder, då, efter vid pass 40 års tjenstgöring, deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd genom laglig läkareattest styrktes; samt att, enäi, enligt hvad handiingarne utvisade, Direktören Östberg vore öfver 65 år gammal, varit

3 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

mer än 45 år i statens tjenst och befunnes till helsan försvagad, det väl syntes som, i öfverensstämmelse med de för embete- och tjenstemäns pensionering från nämnda stat stadgade allmänna grunder, Östberg, hvilkens lön, 1,500 Riksdaler årligen, vore å ordinarie stat uppförd, skulle vara berättigad att, lika med andre civile embete- och tjensteman, som uppfyllt berörda vilkor, å allmänna indragningsstaten erhålla pension — vidare yttrat, att emellertid i afseende å ifrågavarande förmåns tilldelande åt de vid fångvården anställde embete- och tjensteman samt betjente förekomma, att sedan, på sätt Fångvårdsstyrelsens ofvananmärkta skrifvelse innehåller, Kong]. Maj:t, i sammanhang med aflåten nådig framställning till Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer, angående uppförande å ordinarie stat af den till en del af dem utgående aflöning, föreslagit, att ej mindre de uti det nådiga förslaget till aflöniugsstat med löner uppförda embete- och tjensteman samt betjente, än ock af den u fråga personalen, hvilkens aflöning fortfarande körnare att utgå af ett för ändamålet beviljadt förslagsanslag, underofficer vid strafffängelse, vaktmästare m. fl. måtte berättigas att vid afskedstagande erhålla pension å indragningsstat, Rikets Ständer, som funnit denna fråga höra uppskjutas för att behandlas i sammanhang med den allmänna reglering af pensionsväsendet, hvartill en för detta ärende i nåder tillsatt komité afgifvit förslag, uti underdånig skrifvelse den 28 November 1863 förklarat högstberörda framställning för det dåvarande icke böra till någon åtgärd föranleda; samt att, såvidt Statskontoret kände, frågan om pensionsväsendets ordnande, vare sig i allmänhet eller särskilt beträffande de vid fångvården anställde tjensteman m. fl., ej sedermera utgjort föremål för Statsmakternas pröfning; och enär Kongl. Maj:t i förenämnda nådiga Proposition funnit nödigt att jemväl i afseende å de fångvården tillhörande embete- och tjensteman, hvilkas aflöning, i enlighet med Kongl. Maj:ts härutinnan gjorda förslag, vid ofvanberörda riksdag å ordinarie stat uppfördes, underställa Rikets Ständers bepröfvande frågan om deras pensionsrätt, ansåge sig Statskontoret häraf förhindradt tillstyrka, att den af Fängelsedirektören Östberg sökta pensionsförmån af Kong!. Maja omedelbart bi folies, utan hemställde underdånigst, att Kongl. Maja måtte till Riksdagen aflåta nådig Proposition om rättighet för Östberg att, när han från direktörsbeställningen undfår afsked, varda uppförd å Rikets allmänna indragningsstat till åtnjutande för sin återstående lifstid af en hans nu innehafvande lön motsvarande pension af 1,500 Riksdaler årligen.

Hans Excellens Herr Justitie-st a t sministern hemställde i underdånighet att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kong!. Maja behagade besluta att till nästkommande Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Östberg må berättigas att från och med månaden näst efter flen, då lian erhåller afsked från di rektorsbefattningen vid länsfängelset i Falun, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Ett tusen femhundra Riksdaler Riksmynt.

Denna af Stats-Rådets ufrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maja Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

5:o.

Fång vård s-styrelsens underdåniga skrifvelse den 16 sistlidne Oktober, deruti, sedan Vaktkonstapeln vid länsfängelsct i Mariestad Lars Andersson uti en af Landshufdingeembetet i Skaraborgs län till Fång vårds-styrelsen insänd och förordad ansökning anhållit, att han, som i anseende till sjukdom vore oförmögen att sin tjenst vidare förrätta, måtte erhålla någon pension, Fång vårds-styrelsen öfverlemnat berörda, till Styrelsen stålblå ansökning, jemte dervid bilagda prest- och läkarebetyg äfvensom för Andersson utfärdade tjenstgöringsbetyg, af hvilka handlingar inhemtas: att Andersson, som är född den 13 Februari '1818 samt bär hustru och tre minderåriga barn, sedan år 1846 varit såsom vaktknekt vid Skaraborgs länsfängelse anställd samt städse utmärkt sig genom redlighet och pålitlighet i tjenstfri; samt att han under sträng och flitig tjenstgöring ådragit sig sådan sjuklighet, att han icke vidare förmår fullgöra sina tjänsteåligganden, och har Fång vårds-styrelsen, i anledning häraf och med anmälan att nuvarande vak t konsta pelsa flöningen vid fängelset utgöres af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt jemte beklädnadsbidrag, i underdånighet hemställt, om icke Kongl. Maj:t täcktes, i likhet med hvad uti dylika fall tillförene egt rum, hus Riksdagen föreslå sökanden till erhållande å allmänna indragningsstaten af en vaktkonstapels-lönen motsvarande årlig pension af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfår afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde i underdånighet att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kong!. Maj:t behagade besluta att till nästkommande Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Vaktkonstapeln Andersson må berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid länsfängelset i Mariestad, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

6:o.

Den af aflidne Chefen för Krön oa rbetsba ta Ijonen å Carlsborg, Ofverstelöjtnanten Jonas Gabriel Schanders dotter Lotten Scharner i underdånighet gjorda ansökning, att, enär hon till följd af minskad synförmåga och i öfrig! försvagad helsa vore urståndsatt att genom arbete sig försörja, Kongl. Maj:t täcktes i nåder bevilja henne en del af den pension, hennes numera aflidna moder åtnjutit; varande vid donna ansökning fogade prest- och läkarebetyg, hvilka utvisa, att Sökanden är född den 13

Bil. N:o 1 till Kongl. Majtis Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 5

Augusti 1832 och till följd af i allmänhet bräcklig helsa och en betänkligt tilltagande svaghet i synorganerna eger en i betydlig grad minskad arbetsförmåga, äfvensom att Sökanden befinner sig i behöfvande omständigheter.

Uti in for dra dt underdånigt utlåtande har Fångvårds-styrelsen meddelat, att O f v er s t e l öj t n a n t e n Schander alltsedan år 1816 varit i statens tjenst anställd och från början af år 1827 tjensthjon först såsom kompanichef och bataljonschef vid Pionnierkorpsen och sedermera såsom bataljonschef vid Kronoarbetskorpsen samt, ehuru han fatt sig af Rikets Ständer beviljad pension af Ett tusen Riksdaler Banko, icke af denna förmån sig begagnat, utan allt intill sin åt- 1859 inträffade död med utmärkt nit, ordning och skicklighet bataljonschefsbefattningen förestått, hvadan ock Rikets år 1860 församlade Ständer tillagt hans enka Louise Schander, född Thornquist, en årlig pension af 500 Riksdaler Riksmynt; och har Fångvårds-styrelsen, med afseende härå och enär dottern, Lotten Schander, enligt ofvananmärkta betyg, lider af sjukdom och försvagad synförmåga samt befinner sig i behöfvande omständigheter, till Kongl. Maj:ts nådiga behjertande underdånigst hemställt, huruvida icke Kong], Maj:t täcktes till nästa Riksdag aflåta nådig Proposition, att Lotten Schander Ange komma i åtnjutande af någon årlig pension att, så länge hon ogift lefver, utgå med det belopp, Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma och hvithet Styrelsen ansåge sig underdånigst höra föreslå till 200 Riksdaler Riksmynt.

Under erinran att uti Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtna och af dem bifallna framställning om pension åt Sökandens moder, hvilken, efter hvad i Statskontoret blifvit upplyst, med döden afgått den 22 December 1870, till stöd för samma framställning jemväl blifvit åberopadt, att Sökanden vore sjuklig och oförsörjd, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t måtte tillägga Sökanden för en gång ett understöd af 200 Riksdaler, att utgå å extra utgiftsmedlen å Andra Hufvudtiteln, samt derjemte förordna, det nådig Proposition skall till instundande Riksdag aflåtas derom, att å allmänna indragnihgsstaten måtte uppföras ett belopp af 200 Riksdaler Riksmynt att såsom årlig pension utgå till sökanden Lotten Schander, så länge hon lefver ogift.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för att vid reglering af utgifterna å Riks-statens Nionde Hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

N. Becker.

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-Departements-Arenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Thorsdagen den 21 December 1871,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von Plåten.

Statsråden: Bredberg,

Berg,

i Friherre Leijonhufvud,

W jern,

Wennerberg,

Bergström,

Weidenhjelm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

Statsrådet Friherre Alströmer uppkom och intog sin plats vid rådsbordet; hvarefter Hans Excellens Herr Justitie-statsministern vidare i underdånighet anmälde:

8:o.

Den af Kompanichefen vid Kronoarbetskorpsen, Kapitenen i arméen, Riddaren af Svärds-orden Evert Fredrik Georgii i underdånighet gjorda ansökning, att honom måtte i nåder beredas årlig pension antingen till belopp af 1,350 Riksdaler, motsvarande kompanichefs-aflöningen, eller till det belopp Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma; öfver hvilken ansökning Fångvårds styrelsen med infordradt underdånigt utlåtande inkommit.

Af de till detta ärende hörande handlingar inhemtas, att Sökanden, som är född den 29 December 1805 och år 1829 inträdt i krigstjensten, derifrån han, såsom kapiten vid Andra Lifgrenadier-regementet, år 18o9 erhållit afsked, varit anställd vid fångvården dels från år 1833 till år 1843 i egenskap af adjutant hos kommendanten å Långholmen, i hvilken befattning han, jemlik! den för dervarande embetsoch tjenstemannapersonal den 7 Mars i 83o utfärdade nådiga instruktion, haft till sitt förnämsta åliggande att, i enlighet med de af Fångvårds-styrelsen utfärdade instruktioner, efterse ordningen inom fängelset, dels från år 4843 till år 1858 såsom

Bil. N:o I till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket '1872. 7

kompanichef vid Kronoarbetskorpsen å Waxholm, dels ock från år 1865 i enahanda egenskap vid Kronoarbetskorpsen å Carlsborg; att Sökanden med hustru och fyra oförsörjda döttrar är i saknad af andra tillgångar än sina inkomster såsom tjensteman, Indika, utom kompanichefsaflöningen, lära utgöras af kapitenspension; samt att han är besvärad af svag hörsel, som gör honom till vidare tjenstgöring vid fångvården mindre användbar; och har, med afseende härå och då Sökanden med nit och pålitlighet bestridt sina befattningar vid fångvården, Fångvårds-styrelsen uti dess underdåniga utlåtande, med tillkännagifvande att Kapitenen Georgii i egenskap af kompanichef åtnjuter i aflöning å ordinarie stat 1,350 Riksdaler jemte fri bostad och servismedel, i underdånighet tillstyrkt, att Kong!. Maj:t måtte täckas, i likhet med hvad uti dylika fall tillförene, sednast medelst Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 13 Juli 1866 i fråga om Kapitenen W. U. Kuylenstjerna, egt rum, hos nästa Riksdag föreslå Kapitenen Georgii till erhållande å allmänna indragningsstaten af Ett tusen Riksdalers årlig pension, att utgå från och med månaden näst efter den, då han från befattningen undfår afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde i underdånighet, att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t behagade besluta att till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Kapitenen Georgii må från och med månaden näst efter den, då han undfår afsked från befattningen såsom kompanichef vid Kronoarbetskorpsen, komma i åtnjutande af en årlig pension för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten af Ett tusen Riksdaler Riksmynt.

Denna af Stats-Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

9:o.

Den af Direktören vid straff-fängelset i Norrköping A. L. Hårds af Lägerstad enka, Agnes Elisabeth Hård af Lägerstad, född Brumma-, i underdånighet gjorda ansökning, att enär hon vid uppnådd ålder af 60 år, utan arbetsförmåga och med en af sjuklighet bräckt helsa befunne sig i saknad af medel till nödtorftigt uppehälle, helst tillgångarne efter hennes man, som den 10 Juni innevarande år med döden afgått, på sätt vid ansökningen fogadt transsumt af instrumentet öfver den efter honom förrättade bouppteckning utvisade, uppgått till endast 884- Riksdaler, samt Sökanden ej egde rätt till annan pension än det ringa belopp af Trettio Riksdaler Banko årligen, som till följd af mannens, såsom Materialbokhållare vid Waxholms fästning, till Arméens pensionskassa gjorda inbetalningar, förmodligen vore derifrån att förvänta, Kongl. Maja täcktes bereda Sökanden årlig pension till det belopp, som med afseende å hennes behof af en tarflig utkomst kunde i nåder varda be-

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket i872.

stämdt; varande i (ifrigt till stöd för ansökningen anfördt, bland annat, att ofta tillförene enkor efter fångvårdstjenstemän, hvilkas ekonomiska ställning icke varit sämre än Sökandens, blifvit hugnade med understöd af allmänna medel, såsom Majoren N. J. Gjertz’ enka, som vid 1865 ——1866 årens riksdag tilldelats en årlig pension af 500 Riksdaler; Chefen för Kronoarbetsbata Ijonen å Ca risborg J. G. Schanders enka, hvilken enligt Rikets Ständers skrifvelse den 58 Oktober 1860 beviljats pension till enahanda belopp; och Direktören vid straff-fängelset i W ar berg G. W. Gyllenhammars enka, åt hvilken Riksdagen jemlikt skrifvelse den 8 Maj 1867 anslagit ett ärligt understöd af 300 Riksdaler; och utvisa bland handlingarne befintliga intyg, att Sökanden är född den 11 November 1811 samt till helsan så försvagad, att hon ej kan med arbete sig försörja.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande bär Fån g vård s-styrclscn upplyst, dels att Sökandens man, som vid 1865—1866 årens riksdag fått sig beviljad rätt till årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp åt 2,000 Riksdaler, den I Mars 1867 erhållit afsked från direk t örsbe fatt ningen, sedan han ungefärligen 36 år varit i statens tjenst, först såsom fort ifika t ionsmaterialför va hare och sedermera i 26 år såsom fängelsedirektör, hvilken befattning han med ordentlighet och pålitlighet bestridt, dels ock att fångvårdens embete- och tjensteman först genom Kongl. Mnj:ts nådiga beslut den 30 Oktober 1868 vunnit rätt till delaktighet i Civilstatens Pensionsinrättning, så att Direktören Flärd ej varit i tillfälle att bereda Sökanden pensionsrätt; och enär, enligt hvad handlingarne i ärendet visade, Sökanden befunne sig i knappa lefnadsvilkor samt i anseende till ålder och sjukdom vore oförmögen att med arbete sig försörja, fann Fång vårds-styrelsen sig höra i underdånighet tillstyrka, att Ivongl. Maj:t måtte täckas, i likhet med hvad uti dylika fall tillförene egt rum, hos nästa Riksdag i nåder föreslå Sökandens uppförande å allmänna indragningsstaten till erhållande af årlig pension, som, vid jemförelse af hvad i de uti ansökningen omförmälda fall blifvit beviljadt, äfvensom med afseende å Direktören Hårds långa och oförvitliga tjenstgöring, syntes skäligen höra bestämmas till Fyrahundra Riksdaler.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde, med afseende å hvad sålunda förekommit, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå näst sammanträdande Riksdag att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras ett belopp af 400 Riksdaler Riksmynt, för att såsom årlig pension tilldelas Direktören Hårds af Segerstad enka, Agnes Elisabeth Flärd af Segerstad, född Drummel-, under hennes återstående lifstid.

Hvad sålunda blifvit hemstäldt behagade, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets ufrige ledamöter, Hans Maja Konungen i nåder bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag ur protokollet Finans-departementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna å Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Bil. N:o i till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 4872. 9

I 8:o.

Fångvårds-styrelsens underdåniga skrifvelse den 1 1 innevarande December, deruti — sedan uti en till Styrelsen inkommen ansökning Underofficeren vid straffoch arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning Olof Christian Almström, under åberopande af den underdåniga skrifveisen bifogad tjensteförteckning samt prest- och läkarebetyg, anhållit, att årlig pension måtte honom beredas, — Styrelsen anfört, att som nyssnämnde handlingar utvisade, att Sökanden, som är född den 15 September 1804 och från den '! Maj 1846 varit i fångvårdens tjenst anställd, men sedan Februari månad 1869 på grund af läkarebetyg åtnjutit tjenstledighet, vore i anseende till ålder och sjuklighet i behof af fortfarande ledighet från tjenstgöring och befunne sig i torftiga vilkor samt han, enligt Fängelsedirektörens vitsord, så länge hans helsa och krafter medgifvit, med synnerlig pålitlighet och pligttrohet sina tjensteåligganden fullgjort, finge Styrelsen i underdånighet hemställa, att Almström, hvars lön uppginge till 600 Riksdaler, och hvilken, under det han varit i tjenstgöring, dessutom åtnjutit i beklädnads-, servis- och gratifikationsmedel omkring 190 Riksdaler om året, måtte varda hos Riksdagen i nåder föreslagen till erhållande å allmänna indragningsstaten af en mot lönen svarande pension af Sexhundra Riksdaler, att utgå från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas; och har Fångvårdsstyrelsen i sammanhang härmed anmält, att Styrelsen beviljat Almström ledighet från tjenstår till dess pensionsfrågan kunde varda afgjord.

Mans Excellens Herr Justitie-stntsministern hemställde att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes förordna att till näst sammanträdande Riksdag skall atiåtas nådig Proposition derom, att Almström må berättigas att från och med månaden näst efter deri, då han erhåller afsked från underofficersbefattningen vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Sexhundra Riksdaler Riksmynt.

Hans Excellens Herr Jnstilie-statsministerns berörda, af Stats- Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

G. J. E. Akerstedt.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd.

L

10 Bil. N:o 'I till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o om Statsverket 1872.

Utdrag af protokollet öfver Jiistitie-Departements-Årenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Kädet å Stockholms Slott Tisdagen den 9 Januari 1872,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena. Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhuevud,

W.kbn,

Wennerbeeg,

Bergström,

Friherre A lstrÖmer,

Weidenhjelm.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof, i afseende å regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel vore att iakttaga, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern att de å densamma nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, hvarom här nedan förmäles; och yttrade Hans Excellens dervid angående:

l:o Svea Hofrätt med derunder lydande Justitie-stat.

I sammanhang med fastställande af ny arbetsordning för Rikets Hofrätter behagade Eders Kongl. Maj:t, med föranledande af framställning från Rikets Ständer, genom nådigt Bref den '14 September 1858 anbefalla Svea Hofrätt att inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida det vore lämpligt och verkställbart, att alla till Hofrätten inkommande handlingar, med undantag af dem, som aflemnades vid förhör eller upprop, finge emottagas och i diarium antecknas af Aktuarien i alla civila mål och ärenden samt i fiska fiska aktioner: men sedan Hofrätten afgifvit underdånigt

yttrande i ämnet, förklarade Eders Kongl. Maj:t den 22 December ofvannämnda år, att den gjorda framställningen om ett förändradt sätt för emottagande af de till Hofrätten inkommande handlingar, på grund af de deremot af Hofrätten yttrade betänkligheter, icke då skulle föranleda till någon åtgärd. När sekreterarebefattningen hos Hofrätten sedermera blef Ledig, ansåg Hofrätten sig höra för ofvannämnda fråga påkalla Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga uppmärksamhet och anförde i

Bd. N:o 1 till Koral. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket '1872. I 1

underdånig skrifvelse den 6 December 1866, att enligt Hofrättens åsigt den ifrågasatta förändringen då kunde och borde genomföras, hvarjemte Hofrätten gjorde framställning om de förändrade bestämmelser, som för ändamålets vinnande syntes erforderliga. Uti nådig skrifvelse till Hofrätten den 8 Februari 1867 förklarade dock Eders Kong!. Maj:t af anförda orsaker, att Eders Kong!. Maj:t funnit Hofrättens underdåniga hemställan ej höra vinna annat afseende, än att Eders Kong!. Maj.t täcktes förordna, att vid den lediga sekreterare! jenstens återbesättande borde i fullmakten intagas det vilkor, att Sekreteraren vore skyldig underkasta sig den förändring i göromål och sportelinkomster, som kunde blifva en följd deraf, att hans åliggande i afseende å handlingars emottagande och antecknande i diarium öfverflyttades på Aktuarien, hvarjemte Hofrätten skulle ega att, vid dåvarande Aktuarie^ afgång från tjensten, derest så funnes lämpligt, inkomma med förnyad framställning i ämnet.

I följd häraf och efter det Aktuarien i Hofrätten, Häradshöfdingen Lars Henrik Wretman inkommit med ansökning om afsked, farin Hofrätten sig höra åter taga ofvanomförmälda fråga i öfvervägande samt anförde i underdånig skrifvelse den 6 December 1869, bland annat, att det måste anses innebära en väsendtlig fördel för rättsökande, att handlingar i alla civila mål och ärenden emottoges af en och samma tjensteman, men att Hofrätten, i anseende till den ständigt fortgående tillväxten i antalet af de civila målen, icke kunde med visshet antaga, att en person skulle allt framgent medhinna att emottaga och i diarium anteckna alla dylika mål, hvarför Hofrätten trodde sig ej höra tillstyrka ett definitivt stadgande derom för del dåvarande och innan erfarenheten visat, huruvida en sådan förändring i arbetssättet hos Hofrätten läte sig utan olägenhet verkställas. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med Hofrättens i sammanhang härmed gjorda hemställan, behagade Eders Kong], Makt, enligt Bref till Hofrätten den 22 December -1869, tillåta att Hofrätten, utan hinder af hvad 20, 21 och 2 >1 §§ i Hofrättens arbetsordning innebo Ilo rörande Sekreterarens och Aktuariens åligganden, finge, efter Aktuarien Wretmans afgång från tjensten, eo-a förordna att, från början af 1870 tills vidare, till Hofrätten inkommande handlingar, med undantag af dem, som vid förhör eller upprop aflemnades, skola emottagas och i diarium antecknas af Aktuarien i alla civila mål och ärenden samt i fiska Ilska aktioner; dock att Sekreteraren fortfarande skulle fora anteckningar öfver ansökningar om tjenstledighet för underdomare och om förordnanden för extra domare, så ock öfver från Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande ingående redovisningar och lösen för Hofrättens expeditioner; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t i anseende till det ökade arbetsbiträde, hvithet i följd af sådan förändring blefve för Aktuarien bedröfligt, för år 1870, utöfver det å stat upptagna anslag, beviljade ett belopp af 900 Riksdaler Riksmynt till biträden åt Hofrättens tjensteman. Till upprätthållande af om för mål da, från början af år 1870 tillämpade ordning i afseende å handlingars emottagande och bokförande har, uppå ansökning af Hofrätten, Eders Kongl. Maj:t den 9 December 1870 medgifvit enahanda anslagsföi höjning för år 1871,

12 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 4872.

Uti underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November har Hofrätten, enär berörde förändrade ordning, hvilken nu i nära två år varit pröfvad, visat sig ändamålsenlig och dervid följaktligen syntes höra för framtiden förblifva, i underdånighet anhållit," att ett belopp af 900 Riksdaler till biträden åt Hofrättens tjensteman, utöfver det å stat upptagna anslag, måtte jemväl för innevarande år 1872 i nåder beviljas, samt tillika hemställt, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas vidtaga åtgärder för donna tillöknings uppförande för framtiden å Hofrättens ordinarie stat, till" hvilken hemställan Hofrätten desto heldre trött sig ega anledning, som nuvarande anslag på stat åt Hofrättens tjensteman och deras biträden med 500 Riksdaler understiger det å Göta Hofrätts stat uppförda anslag för samma ändamål, och det belopp af 400 Riksdaler, hvarmed Svea Hofrätts stat i donna del, derest den med 900 Riksdaler förhöjdes, komma att öfverstiga motsvarande anslag för Göta Hofrätt, icke torde utgöra mer än billig ersättning för det vida större besväret att emottaga och ordna inkommande handlingar i Svea Hofrätt, än som år förenadt med samma göromål i Göta Hofrätt, der särskilda så kallade Hofrättskommissarier finnas anställde för att bland annat besörja handlingars ingifvande; och har Hofrätten derjemte, i händelse sådan förhöjning af Hofrättens stat blefve beviljad, ansett en ändring af den för Hofrätterna gällande arbetsordning blifva af behofvet påkallad samt afgifvit förslag till densamma.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade dels för innevarande år, utöfver det å stat upptagna anslag, bevilja ett belopp af 900 Riksdaler till biträden åt Svea Hofrätts tjensteman,"hvilket belopp Statskontoret torde anbefallas att, uppå reqvisition af Hofrätten, till dess disposition utbetala af besparing!,rne å Ribs statens Andra Hufvudtitel, dels ock hos Riksdagen åska att det för berörda ändamål i den för Hofrätten nu gällande stat uppförda anslag, åtgörande 2,700 Riksdaler, varder förhöjdt med 900 Riksdaler eller till 3,600 Riksdaler; och lärer med pröfningen af Hofrättens framställning om förändrad lydelse i vissa delar af arbetsordningen få anstå, intill dess sig visa" huruvida den ifrågaställa anslagsförhöjningen varder af Riksdagen beviljad.

Uti underdånig skrifvelse den 31 sistlidne Juli har Eders Kongl. Majttts Befallningshafvande i Norrbottens län tillkännagifvit, hurusom domhafvanden i länets norra domsaga skriftligen anmält, att ehuru, efter det genom förre innehafvarens afskedstagande tingstolksbefattningen i Enontekis och Jukkasjärvi lappmarkers tingslager bli fvit ledig, domhafvanden derom utfärdat kungörelse, någon sökande till befattningen sig dock icke anmält; att hvarken inom nämnda tingslager eller inom /angränsande Pajala tingslag funnes någon i Svenska och Finska språken kunnig person, s ira vore lämplig och villig att tjenstgöra såsom tingstolk, samt att från aflägsna^ orter duglig tolk icke kunde erhållas för det nu bestämda arfvodet, utgörande för hvardera tingslaget 50 Riksdaler; i anseende hvartill domhafvanden föreslagit, att framställning måtte göras derom, att arfvodet blefve förhöjdt till 150 Riksdaler för

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 13

hvardera tingslaget. Beträffande tillkomsten af anslaget till arfvode åt tingstolkar har Eders Kongl. Majits Befallningshafvande meddelat, att aflöningen till dem af ålder utgått i persedlar, som erlagts af lappallmogen in natura och benämnts ”näst”, men att, till följd af Rikets Ständers beslut, Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 5 Oktober 1860, med förklarande att den ditintills, under benämningen ”näst”, af lappallmogen till domhafvande och tingstolkar utgående afgift skulle upphöra, stadgat, bland annat, att ett ärligt anslag af 300 Riksdaler skulle å Riks-statens Andra Hufvudtitel uppföras att utgå till tingstolkar i länets sex lappmarker, Indika hvar för sig utgöra ett tingslag, samt att berörde belopp skulle fördelas efter beräkning af 50 Riksdaler för hvardera tingslaget och att detta arfvode skulle vara ersättning för såväl resekostnad som biträde på stället för alla förrättningar, som hållas å tingsstaden, hvaremot för sådana förrättningar, hvilka icke egde ruin å vanliga tingsstället, särskild ersättning skulle erhållas; hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under erinran hurusom Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 29 September 1863 för tingstolkar i de tingslager af nedså landet, der allmogen talar Finska språket, bestämt arfvodet i Öfver-Torneå och Pajala två tingslager tillhopa till 300 Riksdaler, i Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag till 200 Riksdaler samt i Ofver-Kalix tingslag, der endast en mindre del af allmogen talar Finska, till 100 Riksdaler, vidare anfört, att under loppet af år 1871, då ordinarie tingstolk i Enontekis och Jukkasjärvi tingslager ej funnits att tillgå, donna befattning uppehållits genom för tillfället af domhafvande!, antagen person, hvilken erhållit ersättning enligt gällande resereglemente med 24 I Riksdaler 75 öre för ordinarie tingen samt 176 Riksdaler för ett extra ting; och som, på sätt ofvan förmäles, domhafvande meddelat, att duglig tingstolk för närvarande icke kunde erhållas bland dem, som äro bosätta inom någotdera af ifrågavarande två tingslager, samt det onekligen vore af ganska mycken vigt, att Häradsrättens ordförande vid sina embete förrättningar både biträde af skicklig, pålitlig, i Finska och Svenska språken fullt hemmastadd person, tillstyrkte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst bifall till hvad domhafvande föreslagit, dock, såvidt Eders Kongl. Maj:t funne sådant lämpligt, med iakttagande af följande förändringar, nemligen:

att tingstolken förordnades endast tillsvidare och intilldess antingen domaren entledigade honom eller han sjelf begärde afsked;

att arfvodet till tingstolk för Enontekis och Jukkasjärvi tingslager utginge, för hvartdera tingslaget, tillsvidare med 150 Riksdaler om året eller med tillhopa 300 Riksdaler, med samma skyldigheter för tolken, som finnas omförmälda i ofvan åberopade nådiga Bref den 5 Oktober 1860;

att i händelse tingstolk ant oges, som vore boende inom Enontekis eller Jukkasjärvi tingslag eller inom angränsande Pajala socken, arfvodet nedsattes till i00 Riksdaler för hvart dera tingslaget; samt

att det ålåge domhafvande att, så snart tillfälle dertill gåfves, till tolk antaga en inom något af sistnämnda tre tingslag boende person och samtidigt dermed afskeda den längre bort boende, högre aflunade tolken.

I 4 Bil. N:o ■/ till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o I, om Statsverket 4872.

Statskontoret, hvars yttrande i ämnet blifvit genom nådig remiss infordradt, har i afgifvet underdånigt utlåtande, jemte anmälan att uti de i nådiga Brefvet den 5 Oktober 1860 meddelade bestämmelser angående aflöningen för tingstolkar inom Norrbottens sex lappmarker annan förändring icke egt rum, än att i Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Resereglemente af den It) November 1865 tingstolkar blifvit upptagna under sjunde klassen, tillika yttrat, att då, enligt hvad upplyst blifvit, det visat sig omöjligt att för nu bestämda arfvode erhålla en duglig tingstolk inom förenämnde båda lappmarkstingslager, men behofvet för domhafvande!! att vid sina embetsförrättningar kunna påräkna biträde af pålitlig och i Finska och Svenska språken fullt hemmastadd person oförminskadt qvarstode, måste förhöjning af berörde arfvode anses oundgängligen nödig och desto heldre höra beviljas, som, efter hvad Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande meddelat, kostnaden för godtgörande enligt resereglementet af en tingstolk inom ifrågavarande tingslager under år 1871 öfverstege det af domhafvande!» föreslagna och af Eders Kongl. Mnj:ts Befallningshafvande tillstyrkta förhöjda beloppet, hvilket dessutom motsvarade hvad som, jern likt 1862—1863 årens Riksdagsbeslut, anvisats åt tingstolken inom Öfver-Torneå och Pajala tingslager: på grund hvaraf Statskontoret, som ansåg tillräcklig anledning icke förefinnas till antagande af det utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande väckta förslag derom, att arfvodet skulle i viss män bestämmas efter tingstolkens boningsort, underdånigst hemställde, att arfvodet för tingstolken inom Enontekis och Jukkasjärvi lappmarkers tingslager måtte få förhöjas från 100 Riksdaler till 300 Riksdaler eller till 150 Riksdaler för hvardera tingslaget, att utgå under enahanda vilkor, som för utbetalningen af det nuvarande arfvodet varit gällande, samt att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition om beviljande af den för en sådan förhöjning erforderliga tillökning, 200 Riksdaler, i Riks-statens Andra Hufvudtitels anslag till ”Svea Hofrätt med derunder lydande Justitie-stat”, och att emellertid för år 1872 måtte i nåder anvisas ett motsvarande belopp af ofvanuämnde Hufvudtitels anslag till extra utgifter.

På de af Statskontoret anförda skäl och i öfverensstämmelse med dess förslag hemställer jag i underdånighet, att anslaget till arfvode för tingstolk inom Enontekis och Jukkasjärvi tingslager måtte i staten förhöjas från 100 Riksdaler till 300 Riksdaler eller till 150 Riksdaler för hvartdera tingslaget, att utgå under enahanda vilkor, som för utbetalningen af ifrågavarande arfvode hittills varit gällande, äfvensom att Eders Kong]. Maj:t täcktes för innevarande år, till aflöning åt tingstolk inom förenämnde två tingslager, utöfver det i stat upptagna arfvodesbelopp, anvisa ytterligare 200 Riksdaler Riksmynt, som torde höra utbetalas af Andra Hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

De sålunda i anslaget till Svea Hofrätt med derunder tydande Justitie-stat ifrågasätta förhöjningar utgöra tillhopa 1,100 Riksdaler, hvadan detta anslag, som för innevarande år är bestämdt till 196,24 I Riksdaler 4 i öre, skulle komma att uppgå till 197,341 Riksdaler 41 öre.

Bil. N:o V till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 15

P.o Anslaget till fångars vård och underhåll.

Den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag, omfattar aflöningen till Fångvårds-styrelsen samt en del andra fångvårdens embete- och tjensteman samt betjente.

Uti vindeldånig skrifvelse den 14 November sistlidne år, som jag härmed har nåden för Eders Kongl. Maj: t anmäla, har Fång vårds-styrelsen erinrat, hurusom genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 der för utgå ngn a September aflöning till en direktör, och en predikant vid det nya kronohäktet i Westervilc blifvit beviljad att utgå: till den förre med lön 1,300 Riksdaler och skrifvarearfvode 150 Riksdaler, samt till den sednare 450 Riksdaler, för år räknad t, hvilka aflöningsmedel äro af beskaffenhet att höra å ordinarie aflöningsanslaget uppföras.

Vidare har Styrelsen anfört, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtl.ands län hos Styrelsen gjort framställning att då, för så vidt direktören vid länsfängelset i Östersund skulle kunna egna tillbörlig uppmärksamhet och tillsyn å fängelset. och dess ekonomi, han icke vore i tillfälle att sjelf verkställa all den runsk rifning honom Mage, utan måste anlita skrifbiträde, som icke kunde utan ganska dryg kostnad erhållas, hvarigenom en väsendtlig utgift kornrne att drabba direktörens lön, hvilken dock, med afseende å de i orten gångbara, särdeles höga prisen å lefnadsförnödenheter, måste anses knappt förslå till det aldra nödvändigaste, särskild! skrifvarearfvode af 300 Riksdaler måtte varda direktören beviljadt. Aflöningen för direktören vid cellfängelset i Östersund, som innehåller 34 celler, utgjorde 1,300 Riksdaler, eller enahanda belopp, som vid flera andra fängelser af dels samma, dels mindre storlek vore för direktörsbefattningen anslagen. Vid kronohäktet i Norrköping, innehållande 36 celler, likasom enligt hvad nu sednast för kronohäktet i Westervik, innehållande 52 celler, blifvit bestämdt, utgjnge för direktören, utom ofvannärunda aflöningsbelopp, jemväl ett skrifvarearfvode af' 150 Riksdaler; och hade Styrelsen, med hutvudsakligt afseende å de jemförelsevis höga lefnadskostnaderna i Östersund, ansett sig höra underdånigst föreslå, att dervarande fängelsedirektörs löneförmåner i så måtto varda förbättrade, att honom tillägga ett arfvode af 150 Riksdaler.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, att beträffande det bestämda anslaget för fångvården framställning om följande förändringar måtte till Riksdagen a flätas:

att å ordinarie aflöningsstat måtte uppföras

för kronohäktet i Westervik:

1 direktör, lön

skrifvarearfvode......

I predikant, arfvode

samt att direktören vid belopp af 150 Riksdaler.

R.:dr 1,300: 15 0:

1,450: — 450: —

länsfängelset i Östersund beviljas skrifvarearfvode till

I händelse af bifall härtill kommer det bestämda anslaget till fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 192,607 Riksdaler 50 öre, att ökas med 2,0a0 Riksdaler och sålunda uppgå till 194,657 Riksdaler 50 öre.

16 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7, om Statsverket 1872.

Beträffande förslagsanslaget för fångars vård och underhåll, i Riks-staten för innevarande år bestämdt till 1,300,000 Riksdaler, torde någon förändring no icke böra ifrågasättas.

3:o Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

För jemnande af Hufvudtitelns slutsumma hemställa- jag underdånigst att detta förslagsanslag, i nu gällande Riks stat upptaget till 29,898 Riksdaler 52 öre, matte förhöj”s med 50 Riksdaler och sålunda bestämmas till 29,948 Riksdaler 52 öre.

4:o Extra Statsanslag:

A) Till bestridande af kostnader för utarbetande af lagforslag.

Då det för detta ändamål i nu gällande Riks-stat uppförda anslag, utgörande 20,000 Riksdaler, fortfarande blifver behöfligt, hemställer jag, att Eders Kong!. Maj:t måtte hos Riksdagen äska, att samma anslag äfven för år 1873 å extra stat uppföres

till oförändradt belopp. _ ... . .

B) Till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.

Enligt Eders Kong!. Maj:ts nådiga förordnande skall Hofrätten öfver Skåne och Blekinge från början af innevarande år till don 1 instundande November arbeta å eu öfvertalio- division; och kommer kostnaden derför att utgå af det för sadant ändamål i gällande Riks-stat upptagna förslagsanslag af 10,000 Riksdaler. Efter hvad från nämnde Hofrätt inkomna uppgifter utvisa bär väl under sist förflutna ar antalet inkomna mål varit mindre än under de nästföregående åren, äfvensom balansen af val»jorda mål i icke ringa mån förminskats; men då likväl denna balans den 21 sist lid ne December uppgick till det höga antalet af 737 mål, deraf 642 vädjade och inbinda mål, är det antagligt, att denna Hofrätt äfven under nästkommande ar skall för balansens afarbetande behöfva biträde af eu extra division. I de öfrig-! Ho frät tern a torde deremot en dylik förstärkning af arbetskrafterna icke under den närmaste framtiden blifva af behofvet påkallad. - Da emellertid Eders Kong!. Maj:t, uppå framställning af förstnämnde Hofrätt och i anseende till den under sednare åren alltmera ökade svårigheten att finna lämpliga personer, hvilka voro villiga att, emot det hittills bestämda adjunktionsarfvodet af 100 Riksdaler i manaden, såsom adjungerade ledamöter under längre tid derstädes tjenstår-,, funnit godt medgifva, att de” adjungerade ledamöter, hvilka i och för arbetet å extra divisionen > hofrätten öfver Skåne” och Blekinge biträda, må från och med den I nästhdne Juli framgent åtnjuta hvardera ett arfvode af 1,800 Riksdaler efter år räknadt, skulle, äfven i det fall att under nästkommande år endast sistnämnde Hofrätt blefve förstärkt med en öfvertalig afdelning, kostnaden derför likväl komma att uppgå till omkring 10,0 0 Riksdaler. Ja» anser mig derföre ej kunna tillstyrka nedsättning ut._ifrågavarande förslagsanslag, utan hemställer, att detsamma äfven för nästa statsreglermgsperiod ma upptagas till enahanda belopp, som i nu gällande stat.

C) Till ordnande inom niga Varhet, vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt sträf'arbetsfång else.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4, om Statsverket 1872. 17

Till utförande af ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten, som enligt i Fång vårds-styrelsens Byggnadskontor uppgjordt kostnadsförslag beräknats att kosta I 1 0,000 Riksdaler, anvisade sednare lagtima Riksdag för innevarande år ett anslag å 70,000 Riksdaler; och torde nu nådig framställning höra ske om beviljandet af det till nämnda arbetens slutliga fullbordande erforderliga belopp 40,000 Riksdaler, att under år 1873 för ändamålet utgå.

Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt, täcktes, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och skulle utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-departementet.

Ex protocollo

G. V. Österdahl.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1812. 1 Sami. 1 Afd.

18 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket 1872.

Utdrag af P.rotokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Fredagen den 12 Januari 1872,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W^ern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alstromer,

Weidenhjelm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Christianstads län underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne December, hvarmedelst till Kongl. Maj:t öfverlemnats den af Vaktmästaren vid kronohäktet i Engelholm Johan Grönholm i underdånighet gjorda ansökning att vid afgång från tjensten få å allmänna indragningsstaten bibehålla lönen såsom pension; utvisande vid ansökningen fogade handlingar, att Sökanden, som är född den 16 Mars 1801, blifvit, efter det han några år tjenstgjort vid Postverket, den 5 Mars 1838 antagen till fångge v aldiger i Christianstads län och den 28 Mars 1846 förordnad till sin nu innehafvande befattning; och har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti ofvananmärkta skrifvelse intygat, såväl att Sökanden af sin höga ålder och tv åtföljande bräcklighet under de sednare åren alltemellanåt hindrats att tjenstgöra, som ock att han under de 33 år han tjenstgjort såsom fånggevaldiger och vaktmästare vid Engelholms kronohäkte med nit fullgjort sina åligganden och i öfrigt sig väl förhållit; i anseende hvartill Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig höra underdånigst tillstyrka, att Kongl. Maj:t täcktes å ansökningen fästa afseende.

Med anmälan att Sökanden såsom vaktmästare vid nämnde häkte åtnjuter i lön 550 Riksdaler och såsom arfvode 100 Riksdaler har uti afgifvet underdånigt utlåtande Fång vårds-styrelsen, i betraktande af Sökandens ålder och mångåriga anställning i allmän tjenst, deraf nära 3 i år vid fångvården, äfvensom det Sökanden meddelade vitsord om nit i tjenstfri och välförhållande i öfrigt, underdånigst hemställt, om icke Kongl. Maj:t skulle täckas hos nästa Riksdag i nåder föreslå Vaktmästaren

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872. 19

Grönholm till erhållande å allmänna indragningsstaten af en vaktmästarelönen motsvarande årlig pension af 550 Riksdaler, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfår afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t behagade förordna att nådig framställning skall till näst sammanträdande Riksdag göras derom, att Vaktmästaren Grönholm må berättigas stt från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktmästarebefattningen vid kronohälctet i Engelholm, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 550 Riksdaler.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministerns berörda af Stats- Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle detta beslut vid justeringen af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof iakttagas.

Ex protocollo

G. V. Österdahl.

Stockholm, 1872. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

Bil. No 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1872. 1

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet

!Stofr THn!ls„ ,J<,jmi,1"cn 1 sammansatt Svenskt och Norskt Stats-lxad å Stockholms Slott den 18 Augusti 1871.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Jnstitie-Stats-Ministern A dlercreutz,

Hans Excellens Hvit Stats ministern för Utrikes Ärendena’ Grefve VV ACHTMEISTEK,

Stats-Råden Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W ,ERX,

"VVennerberg,

Bergström,

Friherre AtSTRÖMER,

Makthet,

Broch.

dånighet

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena föredrog i under-

Sveriges Riksdags underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne Maj rörande regeringen af utgifterna under Riksstatens Tredje Hufvudtitel_____ _ _ °_

— — —- Med bifall i (ifrigt till hvad KonM.

Maj:t — — — _ _ __ _ ___ _ _ °

föreslagit, hade likväl Riksdagen ansett, att af det såsom anslag för Ministerstaten upptagna belopp en summa af 40,800 Riksdaler borde uppföras såsom tillfälligt anslag till öfvergående utgifter, på sätt utvisas af följande vid skrifvelsen bilagda&tabell öfver Riksstatens Tredje Hufvudtitel.

Bih, till Riksdagens Prot. 1872. pa Sami. Pa Afd.

2 Bil, N:o 2 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872.

Utrikes-Departementet.

Diplomatiska utgifter.

Departementschefen, Ståts-Ministern för Utrikes Ärendena...... K:dr R:rnt 24,000.

Departementets Expedition.................................................................. ” ^ 300 000

Ministerstaten ............................................................................ * " ' 48.00-,'.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................. Q g()()

Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter ....................................... ” -——•

S:ma It:dr R:mt 436,800.

Konsulsstaten.

t. .... ........ R:dr R:mt 4,400.

Departementets Expedition........................................................ >147 600

Konsulernas aflöning........................................................................... 8 000

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... .’■-

S:ma R:dr R:mt 160,000.

Till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och

Tanger samt svenska kyrkan i London..................................,(‘l _;_

Surna It: dr Ruta t 603,800.

Såsom skal för donna förändring hade Riksdagen anfört, att Rikets åren 1856

_1858 församlade Ständer såsom anledning till den vid samma Riksdag, beviljade

betydliga förhöjning i anslaget till Ministerstaten uppgifva dels att Sverige under de då sednast förflutna åren intagit en förändrad och i politiskt hänseende mera be tydande plats inom europeiska statsförbundet, och dels att lefnadskostnaderna i hela Europa under de nästföregående åren betydligt stegrats; men att,, då de Furenade Rikenas maktställning inom det europeiska statsförbundet icke blifva af större be ydenhet än före år 1856, en del af de förutsättningar som föranledt ofvannamnda förhöjning således icke inträffat, och att, ehuru utgifterna för den diplomatiska representationen under de sednare åren något minskats, Riksdagen derföre ansag a t i mån af skeende afgång bland de nuvarande innehafvare af diplomatiska befattning" utgifterna på donna stat skulle kunna åter nedbringas till samma belopp af 300,000 R:dr R:mt som före ifrågavarande Riksdag, eller att Sveriges bidrag till Ministerstaten efter hand skulle kunna förminskas med ofvannamnda belopp åt *0,800

R dr Med afseende å hvad i denna skrifvelse förekom, anförde Herr Stats-Mimstern dels att enligt hans uppfattning af Rikets Ständers skrifvelse den 14 Januari 18o8 ett af skälen till den beviljade förhöjningen varit den mera betydande politiska sta nincr som de Förenade Rikena redan vid den tiden intogo, och att detta skal val icke kunde anses hafva numera upphört att ega sin giltighet, enär de Förenade ikenas maktställning fortfarande vore densamma som vid tiden för ifrågavarande Ki s-

Bil. N:o 2 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 1, om Statsverket 1872. 3

dag, och i skrivelser! den 14 Januari 1858 ingenting funnes nämndt om någon af Ständerna förväntad ytterligare tillväxt i de Förenade Rikenas politiska betydenhet; dels ock att enligt Herr Stats-Ministerns tanke de vid Riksdagen åren 1856

_1858 beviljade förhöjningar i anslagen hufvudsakligen föranledts af den i Rikets

Ständers ofvannämnda skrifvelse omforma Ida prisstegring, enär vid samma Riksdag förhöjningar beviljades icke blott för Utrikes-Departementet, utan för nästan alla statsförvaltningens grenar, och att, då de höga prisen sedan dess icke blott bibehållit sig, utan ännu ytterligare ökats, Herr Stats-Ministern ansåg ea minskning i det nu utgående anslaget till Utrikes-Departementets diplomatiska utgifter så mycket mindre höra ifrågakomma som detta anslag, hvad Sveriges bidrag anginge, genom efter hand införda besparingar redan nu med en summa af 18,900 R:dr R:mt understeg det af Rikets åren 1856 - 1858 församlade Ständer beviljade belopp.

Riksdagen både visserligen icke angifvit på hvilka platser lönerna utan olägenhet skulle kunna nedsättas till åstadkommande af de ifrågasätta besparingarne, men i betraktande af den omständigheten att, om till den för Sveriges de! ifrågasätta nedsättning eller 4 0,800 R:dr Runt lades det belopp, hvarmed det norska bidraget i förhållande dertill kunde antagas komma att minskas, eller 16,000 R:dr, just den summa erhölles, hvarmed uti en i Riksdagens Andra Kammare under innevarande år väckt motion anslaget till de diplomatiska utgifterna antogs kunna nedsättas, ansåg Herr Stats-Ministern sannolikt, att Riksdagen tänkt sig nedsättningarne verkställda ungefär på det i ofvannämnda motion antydda sätt eller dels genom nedsättning af Ministrarnes traktamenten å vissa orter, bland hvilka exempelvis Paris, Berlin och Köpenhamn, och dels genom indragning af några befattningar, såsom till exempel, förutom de diplomatiska befattningarne i Lissabon och Athen, ministerplatsen i Madrid och legationssekreterare-befattningarne i Washington och Italien.

Med afseende å dessa ifrågasätta nedsättning!,!? yttrade Herr Stats-Ministern, med åberopande af hvad af honom vid föregående tillfällen blifvit i ämnet anfördt såväl i Stats-Rådet som i Riksdagens Andra Kammare,

att han fortfarande ansåg det lönerna för de Förenade Rikenas Sändebud hvarken å de bär ofvan omnämnda eller å andra platser kunde nedsättas, såvida meningen vore att de fortfarande skulle intaga den för utförande af åt dem anförtrodda värf nödiga sociala ställning, och att tvärtom Ministrarne å vissa orter, såsom i Wien och Italien, för närvarande vore för lågt aflönade, hvarföre deras löner herde höjas i mån som tiilgångarne sådant medgåfve;

att de diplomatiska befattningarne i Athen och Lissabon vid inträffande ledighet kunde indragas och de till dessa befattningar nu utgående löner på annat håll användas, men att detta deremot icke var förhållandet med ministerposten i Madrid, hvilken ingalunda kunde betraktas såsom ,,en det Spanska JJofcet visad ärlighet», utan måste bibehållas derföre att de Förenade Rikenas handels- och sjöfartsintressens behöriga handhafvande nödvändigt fordrade en hos Spanska Regeringen anstäld diplomatisk agent;

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1872.

att slutligen legationssekreterare-befattningarne i Washington och Italien voro nödvändiga till följd af göromålens mängd vid dessa Beskickningar.

På grund af dessa nu anförda skäl förklarade Herr Stats-Ministern sig vara förhindrad att föreslå någon nedsättning i de Förenade Rikenas Utrikes-budget och att han derföre ansåg att densamma för år 1873 herde utgå med samma belopp som år 1872, på sätt det detta Protokoll bilagda förslag närmare utvisar, samt att såväl de till diplomatiska utgifter bestämda anslag som de till Konsulsstaten borde ställas till Kongl. Maj:ts disposition mot nu gällande redovisningsskyldighet och på samma vilkor för anslagens användande som hittills varit bestämda.

Flen’ Stats-Ministern anmälde vidare

att i detta förslag hvartdera Rikets bidrag till de olika afdelningarne inom budgeten fortfarande upptagits till samma belopp som i 1872 års budget, utan annan förändring än den att från Norges bidrag till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter en summa af 500 R:dr Flarn b. B:ko bil svit Överflyttad till Norges bidrag till Ministerstaten, enär, till följd af ett utaf Norges Stort hing fa 11 ad t beslut, det från den gemensamma budgeten hittills utgående arvode till eu sekreterare hos främste ledamoten i Regeringen i Kristiania numera kommer att uppföras å Norges budget;

att i afseende å beräkningen öfver de diplomatiska utgifternas fördelning några mindre förändringar voro föreslagna, på så sätt att det å Ministerstaten för Ministern i Italien uppförda traktamente, i anledning af hufvudstadens förflyttning från Florens till Rom, blifvit ökadt med 1,200 R:dr Hamb. B:ko, samt traktamentet för Ministern i Wien likaledes ökadt med 800 R:dr Hamb. B: k o i betraktande deraf att, på grund af bristande tillgång, traktamentet för denne Minister i 1872 års budget blifvit alltför lågt fastställdt; men att tillgångar till dessa förhöjningar kunnat erhållas utan att i de diplomatiska utgifternas slutsumma någon rubbning egt rum, nemligen dels genom användande af det å Norges bidrag till Ministerstaten uppförda disponibla belopp af 500 R:dr Hamb. B:ko, för hvilket redogörelse bär ofvan blifvit lemnad, och dels derigenom att, då behofvet af de till Attachéer i Puns och Köpenhamn nu utgående löner kunde förmodas komma att upphöra från och med 1873, dessa lönebelopp äfven blifvit beräknade att utgå till ifrågavarande ändamål; att äfven i beräkningen öfver Konsulsstatens utgifter några förändringar blifvit gjorda, under förutsättning att den ökade inkomsten af lästafgifter i Storbritannien borde användas till upprättande af nya aflönade platser på de för de Förenade Rikenas handel och sjöfart vigtigaste storbritanniska handelsplatser, i synnerhet då för sådant ändamål något ökadt bidrag från de Förenade Rikena icke erfordrades.

Slutligen hade, i fråga om de utgifter som bestridas af svenska statskassan allena, genom försäljning af Svenska Kronans hus i Tanger dessa utgifter blifvit minskade med det till underhåll och brandförsäkring af huset i Tanger förut utgående belopp, men som det numera blifvit möjligt att brandförsäkra huset i Konstantinopel och den för sådant ändamål nödiga summa i beräkningen upptagits, hade der-

Bil, N:o 2 till Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 5

igenom ingen anmärkningsvärd minskning uppkommit, utan slutsumman endast blifvit förändrad från 7,000 till 6,880 R:dr E:mt.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställde Herr Stats-Ministern det Kongl. Maj:t behagade — — — — _______ _ _ _ _

inhemta Dess Norska Regerings utlåtande om det förslag till Utrikes-budgct för de Förenade Rikena, som, med dertill hörande beräkningar, finnes detta Protokoll bilagdt.

Till hvad Herr Stats-Ministern sålunda föreslagit behagade Kongl. Majrt, jemlikt närvarande Svenska och Norska Stats-Rådsledamöters underdåniga tillstyrkande, lemna nådigt bifall.

Ex protocollo

P. T er smeden.

ö Bil. N:o 2 till Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o /, om Statsverket :1872.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Råd å Stockholms Slott den 21 December 1871

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve von Plåten,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Stats-Råden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W.JiEN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Åt.strömer,

Weidenhielm,

Meldahl,

Broch.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet: ..

»Sedan dåvarande Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve Wachtmeister

»den 18 sistlidne Augusti i underdånighet till Eders Kong!. Majrts beprofvande af- »gifvit det förslag till utgiftstat för Utrikes-Departementct, hvilket, afsedt att tilläm- »pas under loppet af år 1873, herde först sammanträdande Riksdag och Storting »meddelas, och Eders Kongl. Maj:t samma dag uti sammansatt Svenskt och Norskt »Stats-Råd behagat besluta att utlåtande derom bolde, innan saken till nådigt åtgörande företages, inhemtas från Norska Regeringen, hvilken nu jemväl uttalat sig i »öfverensstämmelse med det uppgjorda förslaget, har jag, som först den 28 nasthdne »November inträdt i utöfning af mitt nuvarande ansvarsfulla embete och under den »sedermera förflutna tid icke kunnat egna en fullständig granskning åt alla med De- »partementets utgiftstat sammanhängande omständigheter, funnit att vid sådana för- »hållanden, äfven om jag skulle i någon särskild del tveka om ändamålsenligaste »sättet att använda Departementets tillgångar, jag likväl icke bord! tilltro mig att,

Bil. A7:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket i872. 7

»såsom ledning för Eders Kong!. M»j:ts och Representationernas beslut, framlägga »en mening, afvikande från det uppgjorda och granskade förslaget, utan får jag nu »i underdånighet anmäla detsamma till Eders Kong!, Maj:ts antagande såsom grund »för blifvande nådiga Propositioner i ämnet.»

Till följd häraf föredrogs nu det redan uppgjorda, Stats-Råds-Protokollet för den 18 sistlidne Augusti bilagda förslaget till utgiftstat för Utrikes-Departementet år 1873, i sammanhang med Norska Regeringens, i hvad densamma vidkommer, hufvudsakligen instämmande utlåtande deröfver, hvarjemte anmäldes det på saken inverkande beslut, hvilket nyssnämnda dag blifvit i nåder fattadt, om utbetalning tills vidare af 225 R:dr flarn b. B: ko årligen såsom kontorsbidrag åt en Vice-Konsul i Nieuwediep, samt hemställdes att på lönestaten måtte, i öfverensstämmelse med derom gjord framställning från Norska Regeringens Departement för det Inre, öfverflyttas det anslag af 100 R:dr Hamb. B:ko som till lön åt en klockare för Gudstjenstens underhållande i Konstantinopel hittills, enligt nådigt beslut af den 27 Januari 1860, utgått af Departementets anslag till extra utgifter.

Och behagade Kongl. Maj:t, på Stats-Rådets tillstyrkan, besluta att det med tillägg af sistberörda två utgiftsposter affattade, härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas Utrikesbudget för 1873 i vanlig ordning lägges till grund för de Propositioner som i följd deraf skola för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåta#.

Ex protocollo

R. Kleen.

8 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 4, om Statsverket 4872.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Eiksstatens Tredje Hufvudtitel) för åt 1873.

I. Diplomatiska utgifter: Rd E t

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ......................................... 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition ................................................ 24,000.

3. Ministerstaten .................................................................................... 340,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter,................................ 48,000.

Summa R:dr Kant 436,800.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition ................................................ 4,400.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner. och pensioner..................... 147,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ................................. 8,000.

Summa R:dr R:mt 160,000;

Bil. N:o 2 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 9

Hvartill ytterligare komma utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:

Ärlig brandförsäkringsafgift å alla byggnader å tomten L. St. R:dr kant.

9 I; 10; 0 eller å It:dr Kant 18 .......................................... 1,647.

Öfriga underbållsutgifter i allmänhet.......................................... 3,433. 5 Q80

Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller ä R:dr

R:mt 18 ..................................................................................................... 1,800.

Summa R:dr R:mt 6,880.

Norges Dtrikes-budget för år 1873.

I. Diplomatiska utgifter: R:dr E;mt, Spdlr.

1. Utrikes-Departementets Expedition ..................... JO 000 eller 2 500.

2- Ministerstaten............................................................ 15OMO » 37,-500.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ...... 22,000 » 5,500.

II. Konsulsstaten:

1. Ulrikes-Departementets Expedition........................ 3,300 eller 825.

2- Konsulernas aflöning, expektanslöner och pen-

^ sioner ..................................................................... 110,700 » 27,675.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... 6,000 » 1,500.

Summa 120,000 eller 30,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1873.

R:dr Hamb. B:ko. R:dr R:mt.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ........................... . . 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition................................. . . 34,000.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’Affaires........................................................... .. 500.

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 9 000.--

Legations-Sekreterare...................................................... l’()U0. 10 000

Transporteras 10,500. 58,000.

2 Bih. till Riksdagens Prot. 1872. ha Sami. Va Afd.

10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 4872.

Beskickningen i Bryssel och Haag: Minister-Resident ...............................

Beskickningen i Konstantinopel:

Minister-Resident ................................

Drogman ...............................................

Legations-Predikant.............................

Beskickningen i Köpenhamn: Envoyé Extraordinär och Ministre Legations-Sekreterare...........................

Beskickningen i Lissabon: Minister-Resident ...............................

B:dr Hamb. B:ko.

Transport 10,500.

................. ....... 4,500.

2,500.

1,000.

500. 4,000.

Plenipotentiaire 9,000.

.......................... 1>000' 10,000.

.......................... . 1,000.

Blår B:mt.

58,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 16,000.

Legations-Sekreterare...................................................... 2,000.

Legations-Predikant........................................................ 1,000. jg qqq

Beskickningen i Madrid:

Minister-Resident ............................................................ 4,500.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 16,000.

Legations-Sekreterare..................................................... 2,000. jg qqq

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 15,000.

Legations-Sekreterare..................................................... 2,000. yj qqq

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 4,700.

Legations-Sekreterare ..................................................... 1,200. g qqq

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire 4,000.

Legations-Sekreterare...................................................... 1,500. 5 500

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire - 8,000.

b. E.rpektanslöner............................... 4,800.

c. Pensioner .................................. 10,000.

122,700 eller490,800.

Transporteras 548,800-

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872. 11

4.

Transport

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: E:(]r R:mt

a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning 2 500.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och

kartor, frakt m. m,........................................... j pjqq

c. Prenumeration å tidningar och journaler 1*500

d. Telegrafporto ............................................... g qqq

e. Postporto........................................................ 6*000

/• Ekipe ringspennin gar.................................................................. 10*000.'

g. Vexelkostnader................................................. ^qq

h. Beskickningarncs extra utgifter ............................ 5 qqq

r. Rese- och kurirkostnader ............................... 5 qqq

k. Utomordentliga Beskickningar och tillfälliga uppdrag 5*000.

l. Hemliga utgifter................................................. qqq

rn. Diverse utgifter ................. 8*000

Summa Rall- R:mt

R:dr R:mt.

548,800.

70,000.

618,800.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter under år 1873.

Inkomster

Sveriges kontanta bidrag.....................

Norges kontanta bidrag Lästafgifter i Storbritannien:

af svenska fartyg, approximativt af norska fartyg, approximativt

R:dr Hamb. B:ko. R:dr R:mt.

............. 40,000 eller 160,000.

............. 30,000 » 120,000.

............. 4,000 » 16,000.

............. 16,000 » 64,000.

Summa 90,000 eller 360,000.

Utgifter:

1. Departementets Expedition: R:dr Hamb.. B:ko. R:drR:mt.

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning - -

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner: a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och

skrifvarehjelp samt personliga ersättningsbeloj)p:

Konsuln i Archangel, traktamente..................... 2 000.

anslag till kontorshyra m. in...................... ZQQ, ^

Transporteras 2,500.

7,700.

IL Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872.

Kontoristen vid Vice-Konsulatet i Liverpool, arvode ...... 1,000.

Kontoristen vid Vice-Konsnlatet i Cardiff, arvode............ 1,000.

General-Konsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra m. ro. 750.

Konsuln å Malta, traktamente................................. 1,000.

personlig ersättning................................................ 1,000. 2 000.

General-Konsuln i Havre, anslag till kontorshyra in. m. 500.

General-Konsuln i Alger, traktamente .................. 2,000.

anslag till kontorshyra m. in,.............................. 750. 2 750.

General-Konsuln i Alicante, anslag till kontorshyra m. m. 750.

Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra in. in................ 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente........................... 1,500.

anslag till kontorshyra m. m............................... 500. 2,000.

B:ko.

R:dr R-.mt.

7,700.

Transporteras

43,200.

7,700.

Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o I om Statsverket 1872.

B:ko.

Transport

General-Konsuln i Lissabon, traktamente............... 2,000.

anslag till kontorshyra in. m. ........................... 500.

General-Konsuln i Italien, traktamente Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra m. m.

General-Konsuln i Athen, traktamente.................................

Minister-Residenten i Konstantinopel (för konsulatärendenas handhafvande), traktamente............... 2,500.

Drogman, traktamente.......................................... 500.

Konsulat-Sekreteraren, traktamente .................. 1,500.

Legations-Predikanten, traktamente..................... 500.

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes, arvode ................................................... 100.

Vice-Konsuln i Dardanellema, personligt arvode Konsul» i Smyrna, personligt arvode

General-Konsuln i Alexandrin, traktamente......... 3,000.

anslag till kontorshyra m. m.............................. 1,000.

Konsul» i Tunis, traktamente

General-Konsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och

extra utgifter.............................................

General-Konsuln i Washington, traktamente.................

Konsul» i New-York, anslag till kontorshyra in. m. General-Konsuln i Rio de Janeiro, traktamente ... 2,500 anslag till kontorshyra in. in............................... 1,000

Konsul» i Bahia, anslag till kontorshyra m. m.

General-Konsuln i Buenos-Ayres, traktamente ...... 2,500

anslag till kontorshyra m. m............................... 500

General-Konsul» i Shanghai, anslag till kontorshyra och expenser................................................ 1,000.

Vice-Konsuln, traktamente ................................. 2,000.

ersättning för bostad, resor (förslagsvis)............ 1,000.

General-Konsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och expenser ................................................................

b. Expektanslöner..........................................

c. Pensioner....

R:dr Hamb.

43,200.

13 R:dr R:mt.

7,700.

2,500.

2,500.

500.

2,500.

5,100.

125.

250.

4.000. 1,500.

500.

4.000.

1.500.

3.500. 500.

3.000.

4,000.

1'000- 80,175.

................ 900.

................ 3,350.

Läger 84,425. eller i R:dr R:mt 337,700.

Transporteras 345,400.

1 4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o / om Statsverket 1872.

R:dr R:mt.

Transport 345,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: y-är E;mt.

a. Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m, in. 1,500.

b. Konsulernas embetsutgifter ........................................................ 8,000.

c. Vexelkostnader.............................................................................. 500.

d. Extra utgifter .............................................................................. 4,600. qqq

Summa R:dr Bunt 360,000.

Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående expektans-

löner och pensioner.

Jemlikt Nådigt Beslut af den

19 Febr. 1864. 1 Dec. 1868. )) » »

15 April 1869. 23 Sept. 1864.

Från Ministerstaten:

Expektanslöner:

R:dr Hamb. B:ko,

Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton ... 1,200: — Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna... 1,200: —

Förre Minister-Residenten i Bryssel Mansbach ............... 1,000: —

Förre Minj^ter-Residenten i Haag Friherre Wrede 1,000: —-

Förre Chargé (^Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Ca-

vallius, 1,600 R:dr Runt eller al pari ........................ 400: —

Summa R:dr Hamb. B:ko 4,800: —

Pensioner:

(anslagna i R:dr Hamb. B:ko):

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.

Herr Friherre Ihre ......................................................... 1,500: —

Förre Envoyén H. Exc. Herr Due.................................... 1,000: —

Forre Envoyén Friherre af Wetterstedt........................... 1,500: —

Förre Envoyén Ofverste-Karnmarjunkaren Löwenskjold 1,000: —

Förre Minister-Residenten Grefve Wrangel ..................... 800: —

Förre Envoyén Friherre d’Ohssons Enka ........................ 700: —

Förre Envoyén Friherre Ilochschilds Enka ..................... 700: —

Förre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas Enka......... 500: —

Transporteras 7,700

Bil. N:o

Jemlikt Nådigt Beslut af den

23 April 1869.

3 Dec. 1869.

4 » 1838.

2 Juni 1837.

30 Nov. 1855. 22 Nov. 1864. 17 Febr. 1858. 8 April 1870.

2 Jan. 1863.

» » »

24 Nov. 1854. 23 Sept. 1864.

10 Juni 1859.

12 Sept. 1868.

13 Dec. 1864. 8 April 1854.

till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1872. 15

R:dr Hamb. B:ko.

Transport 7,700: —

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.

Herr Friherre Stiernelds Enka .................................... 500:_

Förre Envoyén Sandströmers Enka.................................. 300:_

(anslagna i R:dr Kant):

Förre Envoyén Friherre Taubes Enka, 1,000 R:dr R:mt

eller al pari................................

Förre Chargé d Affaires Hegardts Enka, 600 R:dr R.-mt eller al pari

Förre Registrator!, i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen Friherre lindbeck, 600 R:drR:mt eller alpari Kabinetts-Kuri ren Öhmans Enka, 225 R:dr R:mt eller al ],ari............................

Kabinetts-Vaktmästaren Englunds Enka, 100 R:dr R:mt

eller al pari...............................................

Kabinetts-Vaktmästaren Sällströms Enka, 100 R:dr Runt

eller al pari.............................................

Aflidne ICabinetts-ICuriren Grönlands dotter Erica, 75

R:dr R:mt eller al pari.........................................

Aflidne Kabinetts-Kuriren Lilljedahls döttrar Emilia och Clara, 75 R:dr R:mt eller al pari.................................

250: —

150: —

150: —

56: 12. 25: - 25: — 18: 36. 18: 36.

Summa R:dr Hamb. B:ko 9,193 : 36.

Från Konsulsstaten:

Expektanslöner:

Förre Konsuln i Buenos Ayres Grefve Frölich 5Q0: —

Förre Chargé d Affaires och General-Konsuln i Rio de

Janeiro Hyltén-Cavallius, 1,600 R:dr R:mt eller al pari 400:_

Summa R:dr Hamb. B:ko 900: —-

Pensioner:

Förre General-Konsuln i Åbo af Forselles Förre General-Konsuln i Alexandrin Testa Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin af Tunisien Förre Konsuln i Archangel Bruenecks Enka

Transporteras

1,000: — 1,000: — 750: — 100: —

2,850: —

'16 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i om Statsverket 4872.

Jämlikt Nådigt Beslut R;dr Hamb. B:ko.

af den

Transport 2,850: —

Framlidne Konsulat-Sekreteraren i Ta tiger Frumeries oförsörjda döttrar:

6 Juli 1825. i Anna Carolina........................................................................ 56: 12.

4 Febr. 1832. (Sofia Helena........................................................................... 56: 12.

16 April 1869. Framlidne General-Konsuln i Alger Lagerheims dotter

Famna, 400 K:dr Runt eller al pari ........................... 100: —

13 Juni 1862. Framlidne General-Konsuln i Tripod Hahrs Enka, 800

R:dr R:mt eller al pari ................................................... 200: —-

13 Mars 1860. Framlidne t. f. General-Konsuln i Rio de Janeiro von

Sekant?' Enka, 300 R:dr R:mt eller al pari............... 75: —

Summa R:dr Hamb. B:ko 3,337: 24.

Stockholm, 1S72. P.

Norstedt k Söner, Kongl, Boktryckare.

Bil. N:o 3 a) till Kong!,. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1872.

1 Utdra;/ aj Protokollet öfver Landtför svar s-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stock holms Slott den 9 Januari 1872.

N är varande:

Hans Excellens, Herr J ustitie-statsministern Ad ler er eutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Chefen för Landtförsvnrs-departementet, Statsrådet Weidenhielm anhöll i underdånighet att få underställa Kong] Majrts pröfning de frågor, Indika, vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel för år 1873, herde tagas i öfvervägande, och anmälde Departements-chefen i sådant, afseende följande till Kong!. Magt inkomna, framställningar, nemligen:

Befälhafvarens lör Topografiska corpsen underdåniga memorial af deri 11 nästliden December i fråga om förhöjning i lönen för Professoren vid nämnda corps.

Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 10 April 1870 angående befrielse för de s. k. hästhemmanen i Skåne från utgörande af dagsverken till vederbörande boställsinnehafvare, samt Armé-förvaltningens och Kammar-collegii underdåniga framställning i samma ämne;

Bill. till Riksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd.

i

2 Bil. N:o 3 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1872-

t. f. General-fälttygmästarens och Chefens för Artilleriet särskilda underdåniga memorial af den 22 September och 24 Oktober 1871 i fråga om organisationen af ridande Artilleriet;

af t f. General-fält,tygmästaren, i hans egenskap af jemväl t. f. Chef för Armé-förvaltningens' Artilleri-departement, afgifvet underdånigt memorial af den 11 November 1871 rörande nämnda Departements behof af ordinarie och extra anslag;

t. f. Chefens för Armé-förvaltningens Fortifikations-departement underdåniga memorial af den 21 November 1871, dervid öfverlemnats dels förslag öfver de för Fortifikations-departementet år 1873 erforderliga ordinarie anslag, dels ock Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga framställning rörande för fästa ingsbyggn ad erna erforderliga extra anslagsmedel;

Armé-förvaltningens Intendents-departements underdåniga skrifvelse af den 17 näst lid ne November angående Departementets medelsbehof för år 1873;

Armé-för valn ingens Civila departements skrifvelse af den 18 i nyssnämnda månad, med förslag rörande 1873 års medelsbehof under de till Fjerde Hufvudtiteln hörande anslag, som af berörda Departement förvaltas ;

Militärbefälhafvarens på Gotland underdåniga memorial af den 15 November 1871, i fråga om anslag till arvoden för ökadt, antal underbefäl vid Nationalbeväringen;

Underdåniga framställningar, med ritningar och kostnadsförslag, i fråga om ordnandet af ett kasern-etablissement lör Svea Artilleriregemente;

Underdånig framställning, åtföljd af kostnadsförslag och ritning till ett exercishus för Lifgardet till häst;

Direktionens öfver Arméns pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 13 sistlidne December, rörande de för upprätthållande af den berörda kassa åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga anslag; samt

Stats-kontorets underdåniga berättelse af den 13 December 18/1 om Statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad Fjerde Hufvudtiteln rörde.

Och anförde Departements-chefen härvid följande:

Lifligt erkännande behofvet, af att skyndsamt ordna försvarsväsendet på ett sätt, som, i öfverenstämmelse med landets tillgångar, i möjligaste mån betryggar vår dyrbaraste egendom — vår sjelfständighet — skulle jag icke tvekat att, oaktadt de svårigheter, hvilka hittills yppat, sig vid

3 Bil. N:o 3 a) till Rongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

försöken att åstadkomma en tillfredsställande försvarsorganisation, redan nu till Eders Maj:ts pröfning framlägga förslag till försvarets ordnande, om det för mig legat inom möjlighetens gräns att under den korta tiden af eu månad företaga ett så storarta dt arbete, — men fastän, med anledning häraf, frågan rörande vår försvarsorganisation i sin helhet således måste till en kommande Riksdag uppskjutas, anser jag dock, på det icke eu dyrbar tid må förspillas, såsom en oafvislig nödvändighet, att med oförtröttad omsorg bearbeta utvecklingen af redan befintliga försvarsanstalter i en rigtning som underlättar och påskyndar hvilken organisation af försvarsväsendet som ock slutligen må blifva antagen.

1 sådan syftning anhåller jag ock i underdånighet att här nedan få föreslå ej allenast fortsättandet af artilleriets och fortifikationstruppernas förökande och organiserande i öfverensstämmelse med de derom vid 1871 års lagtima riksdag fattade beslut, utan äfven eu sådan utsträckning i vissa delar af de för indelta arméen nu föreskrifva öfningar, att derigenom dels den känbar» bristen på dugligt underbefäl i någon mån må blifva afhulpen, dels tillfälle beredas åt Intendenturen, det högre befälet och Staberna att under större truppsammandragningar med alla vapen inhemta den insigt och den öfning, som utgöra vilkor för ett ändamålsenligt och säkert användande af de stridskrafter som stå till buds.

Derjemte anser jag särdeles behöflig! att åt de praktisk» Gfeneralstabsöfningarne, hvilka med nuvarande anslag blott hvartannat år kunna företagas, gifves en större utsträckning, äfvensom att anslag varder anvisadt till aflöning åt Militär-attachéer vid vissa af Eders Kong!. Maj:ts beskickningar i främmande länder.

Då jag nu öfvergå!’ till framställning af de särskilda anslagsbehofven, dervid någon förändring i nu utgående anslag icke åsyftas, för såvidt ej särskild! förslag derom afgifves, torde det tillåtas mig att i framställningen iakttaga den ordning, hvartill uppställningen i nu gällande Riksstat föranleder.

Landtförsvars-Departemcntet.

Departementets Kommando-expedition. Enligt hvad jag redan antydt, anser jag nödigt att Militär-attachéer anställas vid Eders Kong!. Maj:ts beskickningar i vissa främmande länder.

För att kunna följa krigsväsendets hastiga utveckling i alla dess detaljer, öfvervaka de storartade försök i krigsvetenskapliga rigtningar, som pågå inom Europas rikare länder, och med sann uppfattning af deras relativa värde göra dem hända och fruktbärande inom vårt eget

4 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

land, måste dessa iakttagelser och arbeten fortgå i oafbruten kontinuitet, likasom det är nödvändigt för iakttagaren, för att finna eu öppen väg till de källor, hvaraf han är i behof, att sjelf blifva känd genom förvärfvandet af de i ett eller annat afseende inflytelserika bekantskaper som endast ett längre vistande på samma ställe kan bereda.

I Ryssland anser jag dock, så länge vi der ega en Minister med både inblick och kunskaper i militärväsendet, en särskild Militär-attaché vara mindre behöflig, men både i Tyska riket, hvars militärorganisation anses såsom den fullständigast utbildade af alla och den ett aldrig slumrande nit, med oaflåtlig verksamhet, alltjemt söker utveckla och förbättra, — samt i Frankrike, der nationen efter en dyrköpt erfarenhet sträfva)att ur sina nederlag, med tillhjelp af ständigt nya uppfinningar, resa sin militärorganisation till jemnhöjd med sin grannes, — i dessa båda länder, och med stationer i Berlin och Paris, anser jag Militär-attachéer höra anställas.

I Paris har visserligen sedan flera år tillbaka funnits anstå!d eu Militär-attaché vid vår beskickning, till väsendtligt gagn för Svenska Krigsstyrelsen, och har han utom sin lön såsom officer på stat äfven från Htrikes-depar temeritet uppburit ett ärligt arfvode af 1,200 Riksdaler Hamburger banco, motsvarande i Riksmynt 4,800 R:dr, hvarjemte han från Femte Hufvudtiteln fått uppbära särskilda gratifikationer till belopp af omkring 1,500 R:dr årligen; men sedan, till följd af hvad Eders Kongl. Maj:t uppå Utrikes-departementets föredragning beslut!!, någon aflöning för Militär-attachéer för framtiden icke lärer komma att från sistnämnda Departements anslag utgå, torde de till aflöning för Militär-attachéen i Paris äfvensom för en sådan i Berlin erforderliga medel höra uppföras under Fjerde Hufvudtiteln, för att uteslutande derifrån utgå ; och då jag anser aflöningen för en sådan befattning icke kunna bestämmas lägre än till

6,000 R:dr Runt, får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, till aflöning för två Militär-attachéer, en i Paris och en i Berlin, hvardera med 6,000 R:dr, i Nåder föreslå Riksdagen att under Fjerde Hufvudtiteln och anslaget till Landtförsvars-departementets

Kommando-expedition uppföra ett belopp af........................R:dr 12,000: —

hvarigenom detta anslag, som för närvarande utgör...... »__16,450: —

skulle komma att uppgå till R:dr 28,450: —

Generalstabs-officerarnes bildande. Det anslag af 6,500 R:dr, som af 1860 års Riksdag beviljades för Generalstabs-officerares bildande, bär varit det väsendtliga medlet till Generalstabens märkbara framsteg under de sednare åren. Krigs-styrelsen har derigenom kunnat under Kandi-

5 Bil.

N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

försvarsdepartementets Kommando-expedition inrätta eu särskild Afdelning, den statistiska, der tjenstgöringenf är af beskaffenhet , att utvidga Generalstabs-officerares militära kunskaper och gorå dem för Arméen fruktbringande. Derjemte hafva medel blifvit anvisade dels till arfvode!! åt lärare i nya eller förökade läroämnen för G eneralstabs-offi ce rares" bildande, dels till resestipendier, för att Generalstabs-officerare må kunna pa- ort och ställe inhemta kunskap om främmande länders arméorganisation, beväpning, öfning in. in., dels ock slutligen till Generalstabens fa.ltö fri ingår med, hvad af anslaget funnits (ifrigt, eller omkring 1,500 R:dr årligen.

Det har dock visat sig, att de sistnämnda öfningarne, äfven med den inskränkta . personal, som nu är afsedd att deruti deltaga, uppgå till eu kostnad af 4 a o, 000 R:dr. Erfaren heten har ådagalagt fältöfn i i igars nödvändighet för bildande af Stabs-of finera re i allmänhet och det vore visserligen önskvärdt att sa-dana öfningar icke allenast kunde återkomma hvarje år utan äfven erhålla eu utsträckning sä att de i derå afdelningar och på derå ställen beredde tillfälle åt Arméens Regements-fQvartermästare och Adjutanter att deruti deltaga; men af, bland andra, äfven det skäl, att tillräckligt antal äldre Generalstabs-officerare, lämplige till Instruktörer, ännu icke hunnit utbildas, torde det vara för tidigt att föreslå eu sådan utvidgning, hvaremot det för Generalstabens oafbrutna framåtgående är af högsta vigt att dessa öfningar årligen utföras, och får jag med anledning deraf, och då årliga kostnaden för ifrågavarande öfningar för framtiden ej kan beräknas lägre än till 5,000 R:dr samt någon inskränkning i de förutnämnde till statistiska afdelningen, lärarearvoden och resestipendier af anslaget disponerade penningebelopp icke skäligen kan ifrågakomma, i underdånighet föreslå att anslaget för Generafstabs-officerares bildande må ökas med 3,500 R:dr och sålunda uppföras med 10,000 R:dr.

Topografiska corpsen. Befälhafvare!) för Topografiska eorpsen har utj sitt ofvannämnda underdåniga memorial af den 11 innevarande månad erinrat, att de geodetiska arbeten, mätningar och beräkningar, på hvilkas noggranna verkställande Topografiska karte verkets sammansättning hvilade, stode under ledning och hufvudsaklig!.- utförande af den vid corpsen anställde Professor, hvilken tillika, i egenskap af lärare vid Krigshögskolan, der besörjde undervisningen i astronomi och matematisk geografi, och derjemte vid corpsen meddelade undervisning i begagnandet af de instrumenter, livilka vid trigonometrisk),- mätningar och astronomiska ortbestämmelser förekomme. För dessa sina åligganden åtnjöte Professoren, förutom inqvartering efter sin grad, i lön endast 2,500 R:dr, ett belopp’ hvars ringhet i förhållande till * 1 1 - J •• 1 ■ ■

vigten af och det ansträngande uti de

Bil N:o 3 a) till Katigt. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

arbeten han hade att verkställa, och de förut inhemtade kunskaper och fortsätta studier, som för arbetenas tidsenliga utförande fordrades, Corpsbefälhafvaren icke ansåge nödigt att vidare framhålla.

Att Topografiska corpsen, oaktadt nyss angifva förhållande, likväl allt hittills på sin Professorsplats egt utmärkte vetenskapsmän, hade sin förklaringsgrund deruti, att corpsens Professor alltid tillika haft anställning såsom Vetenskaps-akademiens Astronom och i sådan egenskap upburit lön till högre belopp än Topografiska corpsens professors-lön. Detta förhållande hade dock alltid medfört den störa olägenheten, att Professorn icke kunnat egna sin tid och verksamhet odelade åt de geodetiska arbetena vid karteverket, hvarför man hittills måst tillgripa den nödfallsutvägen, att vid dessa arbeten för längre tid fästa dertill lämpliga personer af corpsens fåtaliga ofticerspersonal.

Vidare och under åberopande, att, i de af Eders Kongl. Maj:t för senast församlade Riksdagar framlagda förslag till lönestater för eu föreslagen Generalstab, den till öfverflyttning från Topografiska corpsen till Generalstaben enligt berörda förslag afsedda professors-befattningen blifvit upförd till en lön af 4,500 R:dr, eller samma belopp som af Professorerne vid Rikets universitet upbures, har Corps-befälhafvaren anmält, hurusom eu yngre skicklig astronom, — efter att under några år hafva agnat sig åt studier särskilda i den geodetiska vetenskapen samt för sådant ändamål besökt främmande länder, dervid han under ett och ett hälft år studerat vid Rysslands förnämsta observatorium, Pulkowa, — under förhoppning att eu löneförhöjning till nyssnämnda belopp inom den närmaste framtiden skulle komma att ega ruin, mottagit professor ssysslan och nu under en tid af två och ett hälft år med sällspord nit och utmärkt skicklighet handlagt Topografiska corpsens geodetiska arbeten.

Då emellertid förslaget till Generalstabens organisation icke blifvit af Riksdagen pröfvadt, hade ock frågan om löneförhöjning för Topografiska corpsens Professor hittills fatt förfalla.

Enär det likväl vore af största vigt. att vid corpsens professors-plats kunna fästa och qvarhålla en vetenskapsman, hvilken egnade sin verksamhet och sina studier odelade åt k ar te ver keta bästa, ansåge Befälhafvai eu för Topografiska corpsen sin tjenstpligt vara att — för den händelse Eders Kongl. Maj:t ej skulle finna skål att till nästinstundande Riksdag afgifva Nådigt förslag till förändrad organisation af Generalstaben, — i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå Nådig framställning om förhöjning af Professorslöneu vid lopografiska corpsen från nuvarande 2,500 R:dr till 4,500 R:dr.

7 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

I anledning af hvad Befälhafvare!! för Topografiska corpsen sålunda anfört, och då hd ers Kongl. Maj: t redan tillförene funnit lönen för ifrågavarande Professorsbefattning höra till det nu föreslagna förhöjda beloppet bestämmas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t, för åstadkommande af berörda löneförhöjning, täcktes i Nåder föreslå Riksdagen,

att anslaget för Topografiska corpsen, nu utgörande ...... R:dr 34,250: —

måtte med ................................................................................. „ 2,000: —

förhöjas till R:dr 36,250: —

Kommemiantsstaten.

Enligt hvad Armé-förvaltningen å Civila departementet uti dess ofvan berörda underdåniga, skifvclse åt den 18 nästlidne November anmält, har f. d. Kommendanten i Gefle med Fredriksskans, Majoren A. J. von Mentzer, hvilken å Kommendantsstaten upburil ett ärligt arfvode af 300 R.dr, med döden åtgått, hvarigenom berörda, till indragning afsedda arfvodesbelopp blifvit disponibelt; och får jag, af sådan anledning, i underdånighet hemställa, det Eders Kong]. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att Kommendantsstats-anslaget, som för närvarande utgör R:dr 11,717: —

må med ............................................................................>) 300: —

nedsättas till R:dr 11,417: —

Indelta Arméeii.

Kavalleri- och infanteriregementena. T afseende å detta anslag har Stats-kontoret, uti sin förut omförmälda underdåniga berättelse till iakttagande anmält, att, såsom ersättning för räntan af Södra Mai fors kronoskatte vattenmjölqvarn i Wreta, Klosters socken, G ullbergs härad och Östergötlands lån, utgörande 8 öre i penningar, 29 kubikfot råg och 33 kubikfot 9 kannor korn, hvilken ränta varit Chefen för Första Lif-grenadierregementet på lön anordnad, men, jemlik! Nådiga Kungörelse!! den 30 December 1863, blifvit afskrifven, motsvarande anslag borde upföras, hvaremot afdrag borde ske för 44 öre i penningar, 3 kannor råg och 6 kannor korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid 1867 års riksdag för högt beräknats.

I anledning häraf får jag, i öfverensstämmelse med hvad Stats-kontoret jemväl föreslagit, i underdånighet hemställa:

8 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

att penningeanslaget, nu utgörande ...................... R:dr 410,402: 48

måtte med...................................................................... ”_

nedsättas till R:dr 410,402: 12

att den under anslaget upförda oindelta spaning............................ 1 ti,944 kubikfot 8 k:r beräknad till R:dr 35,584: 08

må ökas med........... 62 » — >>_»_11 " ^^0-

till 17,006 kubikfot 8 k:rå R:dr2: lOkft, R:dr 35,714: 28

samt

att det nuvarande beloppet

räntor .........................................

må minskas med .........................

af indelt ränta och ersättning för indragna

...... .. .. R:dr 2,097,136: 45,

» 129: 84

till R:dr 2,097,006: 61.

Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman t Skåne. I anledning af Krigs- och Kammar-eollegiernas uti underdånig skrifvelse den 12 Januari 1863 hos Eders Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställning om afskaffande och reglering af den dagsverksskyldighet, som jemlik! äldre stadgande!! ålåge hästhemman och vissa fördelshemman i Skåne, infordrades från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus och Christianstads län upgifter å ifrågavarande hemman samt antalet af dem åliggande dränge- och öke-dagsverken, äfvensom beräkning af dessas värde efter medium af de då sistförflutna 10 årens markegångspris; hvarefter, och sedan sådana upgifter till Eders Kongl. Maj:t inkommit, desamma blefvo i Nådigt Bref den 24 Januari 1865 öfverlemnade till bemäld a Collegier, hvilka dervid anbefalldes, att, med ledning af nämnda upgifter och efter inhämtande af möjligen erforderliga vidare uplysningar i ämnet, nogare bestämma de i Collegiernas ofvan åberopade skrifvelse omförmälda dagsverksskyldige hemman, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i kännedom om beloppet af det statsanslag, som -skulle erfordras för afskaffande af den ifrågavarande dagsverksskyldigheten.

Sedermera, och i anledning af en hos den år 18 <0 församlade Riks- dagen väckt fråga derom, att alla s. k. hästhemman, som erlade löningsränta till Skånska dragonregementet, måtte befrias från skyldigheten att derjemte utgöra dagsverken till boställsinnehafvare, har Riksdagen, som inhemta! att ifrågavarande dagsverksskyldighet grundade sig på Kongl. Maj:ts Reglemente och Förordning af den 7 November 1695, i hvars femte punkt stadgades bland annat, att för hästhemman, som icke vore öfver två mil från bostället belägna, skulle dertill årligen utgöras af hvart helt hemman 6 öke- och 12 dränge-dagsverken årligen och så proportionaliter af de mindre, emot afkortning på räntan för hvarje ökedags-

9 Bil. N:o Sa) till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

verke af 8 och för hvarje drängedagsverke af 4 öre silfvermynt, motsvarande, efter nuvarande myntfot, 12 eller 6 .öre riksmynt, uti underdånig skrifvelse åt den 13 April 1870, med omförmälande dels af Kong!. Brefvet den 3 December 1812 angående Hithörande af dagsverksskyldigheten till de Kronan behållna kungsgårdar och kronolägenheter, dels af sedermera vidtagna åtgärder för afskaffande af bofven- eller den något obestämda arbetsskyldigheten till åtskilliga såsom boställen anslagna kungsgård ar i Skåne, och dels af den utaf Rikets Ständer uttalade åsigt, att bofven- eller dagsverksskyldigheten in natura herde uphöra, anhållit, det Eders Kong]. Maj:t täcktes vidtaga, sådana åtgärder, att Rikets Ständers beslut om dagsverksskyldighetens allmänna uphörande måtte komma i tillämpning äfven beträffande innehafvarne af de s. k. hästhemmanen i Skåne, och att Eders Kong]. Maj:t täcktes låta upgöra och till Riksdagen afgifva förslag om den ersättning, som för sådant fall vore erforderlig, derest icke rättigheten att disponera de ifrågavarande dagsverkena funnes kunna uphöra vid ombyten af boställsinnehafvare.

Donna underdåniga skrifvelse bl ef under den 3 Juni 1870, enligt Eders Kong]. Maj:ts Nådiga befallning, öfverlemnad till Armé-förvaltningen och Kammar-collegiuin, för att, vid verkställandet af den genom Kong!. Brefvet den 24 Januari 1865 anbefallda utredning, tagas i behörigt öfvervägande; och hafva bemälda Kollegier sedermera uti gemensam underdånig skrifvelse af den 21 November 1870 till Eders Kong!. Maj:t öfverlemna! hos Collegierna uprättade nya förteckningar, en för Malmöhus och eu för Christianstads län, öfver de ifrågavarande hästhemmanen, äfvensom en specifikation, utvisande nuvarande dispositionen af de boställen, hvartill hemmanen äro anslagna, hvarjemte Collegierna meddelat en utförlig utredning rörande den ifrågavarande arbetsskyldigheten samt framställt förslag till åtgärder för dess aflösande, med anmälan tillika, att, enligt hvad Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande upgifvit, antagas kunde, det något s. k. fördelshemman numera icke funnes, som utgjorde dagsverken in natura.

Af förteckningarne inhemtas hufvudsakligen: att hela antalet hästhemman utgör inom Malmöhus län 216 och inom Christianstads län 250, hvaraf 8 inom det förra länet och 33 inom det senare äro belägna öfver 2 mil, men öfrig» 208 i Malmöhus och 217 i Christianstads län endast 2 mil eller derunder från de boställen, hvartill de äro anslagna; att antalet af de boställen, som hafva hästhemman sig anslagna, utgör inom Malmöhus län 58 och inom Christianstads 71; samt att värdet af alla på hemmanen belöpande dagsverken, uträknadt enligt den i Eders Kong!. Maj:ts Nådiga Bref den 3 Mars 1863 stadgade grund, — medellösrkegångspriset, Bih. till lliksd. Prat. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 2

in

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

för de då sistförfluten 10 aren 1853—1862, — utgör tillhopa 4,906 R:dr 21 öre.

Om likväl från nämnda summa afräkna^ värdet af dagsverkena för de hemman, som äro belägna mer än 2 mil från vederbörande boställen, och hvilka hemman icke hafva dagsverkskyldighet sig ålagd, visar sig, enligt ett uprättadt och insändt särskild! utdrag af ofvannämnda förteckningar, att värdet af de verkligen arbetsskyldige hemmanens dagsverken, efter afdrag af den i 1695 års reglemente stadgade afkortning, utgör 4,483 K:dr 26 öre, hvilket belopp således skulle för dagsverksskyldighetens aflösning erfordras; men detta kan dock, enligt hvad Collegierna vidare yttrat, ej med full visshet antagas, helst möjligt är, att vid närmare undersökning befinnes, att antingen flera eller färre hemman, än nu upgifvits, äro öfver två mil eller tvärtom från sina boställen aflägsna, hvilket på bestämmande af hufvudsumman inverkar.

I enlighet med hvad förut af Krigs- och Kammar-collegierna samt Riksdagen blifvit sammanstämmande yttradt, hafva nu Armé-förvaltningen och Kammar-collegium underdånigst tillstyrkt, att uphörande af dagsverksskyldighet för hästhemman, belägna inom två mil från det boställe, hvartill de höra, må af Eders Kongl. Maj:t i Nåder beslutas.

I fråga åter, huruvida dagsverksskyldighetens uphörande må vidtaga antingen genast eller först i den mån boställena ombyta innehafvare, anse Collegierna senare alternativet eg a företräde, enär, under förutsättning att så väl blifvande som nu varande indelningshafvare för förlusten af dagsverkena erhålla ersättning, hvilken Collegierna anse billigtvis icke kunna dem förvägras, intilldess förnyad lönereglering för indelta arméens befäl gör densamma öfverflödig, sådan ersättning: blott efter hand och i mån af nuvarande boställshafvares afgång behöfver af statsverket utgöras; och hafva Collegierna således i underdånighet hemställt, att ifrågavarande dagsverksskyldighet måtte vid nuvarande boställshafvares afgång, emot den ersättning som varder i nåder bestämd, för framtiden uphöra, samt att till inlösen af samma dagsverksskyldighet måtte hos Riksdagen äskas ett förslagsanslag af 4,500 R:dr.

1 anledning af hvad sålunda samt i öfrig! i detta ärende förekommit, och då rättigheten att af hästhemmanen inom stadgade gränser tillgodonjuta „ dagsverken in natura utgör en förmån, hvaraf blifvande boställsinnehafvare lika litet som de nuvarande synas mig höra gå i mistning, utan att motsvarande ersättning derför i kontant dem beredes, men å andra sidan det äfven synes mig af billighet påkalladt, att hästhemmansegarne varda från dagsverksskyldigheten befriade, samt att befrielsen, så snart ske kali, och utan afbidan af ombyte af boställshafvare kommer dem

11 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd, Fröja N:o 1, om Statsverket 1872.

till godo, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till inlösande af berörda dagsverksskyldighet anvisa ett förslagsanslag till det af Collegierna ifrågaställda belopp af 4,500 R:dr, att under rubrik: Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne, i inkasta ten upföras näst efter anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena, samt att Eders Kongl. Maj:t framdeles, efter inhcintande af Riksdagens beslut i anslagsfrågan, täcktes meddela de närmare bestämmelser, som, i afseende ;i verkställigheten, kunna blifva erforderliga.

Löneförbättringar rid indelta arméen. Enär det under donna rubrik i 1872 års riksstat upptagna anslag af 100,000 R:dr, hvilket under eu längre följd af ar till samma belopp utgått, äfven för av 1873 blifver till förbättring i aflöningsvilkoren för en del af indelta arméens tjenstemannapersonal behöfligt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att anslaget varder med oförändrad! belopp, 100,000 R:dr, äfven för år 1873 anvisadt, att för nyssnämnda ändamål enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfning ar. Jag har i mitt underdåniga anförande redan vidrört frågan om ökade öfningar för indelta arméen och, ehuru sådana i åtskilliga fall vore särdeles önskvärda, torde, hvad de vanliga mötestidernas utsträckning vidkommer, förslag derom icke för närvarande höra framställas. Men huru försvarsorganisationen i sin helhet än må komma att ordnas, är och blir dock alltid eu vinst att redan nu bereda tillgång på ett underbefäl, motsvarande tidens fordringar, och det är med anledning häraf och i betraktande dels af den mångfald af både theoretiskt och praktiskt vetande, hvaraf ett dugligt underbefäl har behof, dels ock med ledning af erfarenheten från Underbefälsskolan på Earlsborg, hvarest man funnit de 75 dagarnes öfningstid vara allt för kort för bibringandet åt eleverne af erforderlig skicklighet att såsom instruktörer tj en st gör a, som jag anser mig höra föreslå utsträckning af tiden för nämnda underbefälsskola till 120 (lagar, eller från början af Maj till början af September, hvarigenom kostnaden för donna skola enligt approximativ beräkning kommer att uppgå till 107,978 R:dr.

Eu dylik utsträckning för kavalleriets Underbefälsskola, ehuru äfven behöflig, neka mig dock lokala hinder att för närvarande föreslå i vidsträcktare mån, än att, då anslag till förberedande underbefälsskolor vid kavalleriet hittills varit beräknadt för sådana skolors hållande endast hvarje 3:dje år, berörda anslag för framtiden må bestämmas så, att förberedande underbefälsskolor vid kavalleriet må, likasom vid infanteriet, kunna hvarje

12 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

år ega rum. Men äfven under förutsättning att underbefäl och trupp egde eu skicklighet som icke lemna.de något att önska, skulle de föga kunna uträtta om de icke handleddes af ett högre befäl jemte staber, med insigt och förmåga, och uppehöllos af eu Intendentur och ett sjukvårds väsen de, som motsvarade deras behof. Det år icke blott genom tlieoretiska studier de män bildas, som, hvar i sin man, bidraga att, genom klokhet i åskådningssätt och enhet i handling, åt armeens spridda delar gifva den samverkan som utvecklar den högsta kraft. Dertill fordras praktisk vana, och den kali i fredstid endast inhemtas under större truppsammandragningar af alla vapen. Donna sanning, redan erkänd 1766 genom ett Kongl. Bref, som anbefaller att regementen i sin tur skola årligen några veckor sammandragas till fältöfningar, torde i vår tid ega eu ännu vidsträcktare och nödvändigare tillämpning, då trupper röra sig hastigare och utbreda sig öfver större terräng och på flera sjelfständigt och dock samverkande kolonner med fordon. I nästan alla länder äro sådana truppsamlingar anordnade. I Danmark sammandragas årligen omkring 10,000 man uti lägret vid Hald; i Preussen sammandragas årligen trupper öfver hela riket fördelnings vis i Augusti och September, förutom större fältmanövrer med flera arméeorpser tillsammans.

I Ryssland, Österrike, Italien, Belgien, Schweitz in. fl. länder har man äfven till fullo insett behofvet af sådana truppsamlingar. Och om dessa länder anse sig icke kunna åsidosätta dylika öfningar, torde vi, som åtnjutit eu snart 60 krig fred, ännu mindre kunna undvara desamma. Den början till fälttjenstöfningar i större skala, som förliden höst gjordes i Skalle, lemnar utan tvifvel de bästa förhoppningar för framtiden, men den derunder förvärfvade erfarenheten lärde äfven, att de till manövern disponibla medlen voro otillräckliga, så att trupperna blefvo för fåtaliga och tiden vid kort för vinnande af ett fullt tillfredsställande resultat.

Jag får derföre af ofvan omförmälda skäl och till afhjelpande af de antydda olägenheterna underdånigst föreslå, att till truppsammandragningar för fälttjenstöfningars utförande under hösten må för framtiden afses ett ärligt belopp af 250,000 R:dr, och på det armén icke under innevarande år må gå i mistning af dessa högst behöflig^ öfningar, får jag äfven föreslå att för år 1872 må hos Riksdagen begäras ett extra anslag af samma summa, att till omförmälda ändamål utgå med 250,000 R:dr.

Med beräkning således af ärliga kostnaden för arméens fälttjenstöfningar till 250,000 R:dr samt under iakttagande af ofvan i frågaställ da förändringar i afseende å infanteriets underbefälsskola, och kavalleriets förberedande underbefälsskolor, och med ledning i öfrig! af de vid urtima riksdagen 1871 framlagda beräkningar, kommer sammanlagda

Bil. N:o 3 a) till Katigt. Maj:fs Nåd■ PrOp. N:o 1, om Statsverket 1872.

kostnaden för indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar, enligt bär vid protokollet fogad bilaga, att årligen upgå

till.......................................................................................... It:dr 1,257,443: 73,

och då härtill enligt nu gällande riksstat linnés anvisadt.................................................................................... » 1,000,000: —

erfordras således ytterligare It:dr 257,443: 73, hvilket tillökningsbelopp jag alltså i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen att under ifrågavarande anslag anvisa; lärande det till fäl tj c ris töfni ngar innevarande är erforderliga belopp af 250,000 It:dr få bär nedan bland de för året erforderliga extra anslag uptagas. 1 öfrigt torde härvid i Nåder föreslås, att kostnaderna för värfvade truppers deltagande i omförmälda gemensamma fälttjenstöfningar må bestridas för år 1872 från nyssnämnda extra anslag och sedermera framgent från ofvanberörda vapenöfningsauslag.

Värfvade Anuéen.

It enniuvda Fältjäyare-reyemente. I anledning af Eders Kongl. Maj:ts särskilda Nådiga framställningar till 1871 års lagtima riksdag, dels angående Wermlands Fältjägare-regementes förvandling till corps af 500 man, dels ock om dispositionen af de för regementet anvisade anslag, har Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 16 Maj 1871 anmält, att Riksdagen, utan att ingå i pröfning af frågan om regementets reduktion, bifallit, att enahanda anslag, som för år 1871 voro för regementets olika behof anvisade, finge jemväl för innevarande år 1872 oafkorta.de ställas till Eders Kong]. Maj:ts disposition; dock sa, att någon öfverflyttning från samma anslag till anslaget för Fältläkare-corpsen ej måtte ega rum, äfvensom att anslagets rubrik ej för närvarande borde förändras.

Enär frågan om regementets förvandling till corps synes mig, på sätt hittills iakttagits, fortfarande höra ställas i samband med den om infanteriets organisation i dess helhet, och densamma således icke heller nu kan till slutligt afgörande förekomma, samt för öfrigt ordnandet af regementets aflöningsväsende efter passevolansens inkörande derstädes torde höra till slutlig pröfning företagas först i sammanhang med framdeles förekommande förslag till reglering af hela arméens aflöning, far jag i anledning häraf och i öfverensstämmelse med hvad Armé-förvaltningen å Intendcnts-departementet jemväl föreslagit, i underdånighet hemställa, det Eders Kong]. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att, på sätt för innevarande år egen ruin, de för Wermlands Fältjägare-regementes olika behof afsedda medel må med oförändrade belopp äfven under år

14 Bil. N:o 3 a) till Katigt, Maj:ts Nåd, Trögt. N:o /, om Statsverket 1872.

1873 utgå och af Eders Kong!. Maj:t, utan afseende ä hvarje belopps särskilda ändamål, gemensamt få disponeras till bestridande åt hithörande utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden, som åt passevolansens inkörande föranledas.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. 1 den till 1871 års lagtima riksdag atlåtna Nådiga Proposition af den 26 Januari nämnda år, angående ländtförsvarets ordnande, har Eders Kong!. Maj:t i afseende å artilleriets organisation föreslagit, bland annat:

att den artilleristyrka, som afsåges att åtfölja den aktiva arméen och som måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka, måtte, genom uppsättning af fem nya batterier, hvardera med sex kanoner, uppringas till 180 kanoner;

att ett reserv-artilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande förluster, måtte bildas;

att, utöfver redan befintliga inalles tern fästnings-kompanier, ett sjette sådant kompani må upsättas;

att de tre artilleri-regementena må hvartdera organiseras på tio fältbatterier om sex kanoner, samt Svea och Göta Artilleri-regementen derjemte erhålla hvardera tre fästningskompanicr; samt

att reserv-artilleriet, tillhopa 9 batterier, må fördelas till lika antal på hvarje artilleri-regemente;

och hafva dessa framställningar samtliga Plit vit af Riksdagen bifallna.

1 anledning åter af Eders Kong!. Maj:ts Nådiga förslag derom, att af artilleriets fältbatterier, 30 till antalet, tvä skulle organiseras såsom fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri, har Riksdagen, som icke trött sig kunna undgå att af de sista krigens erfarenhet finna bekräftelse på nödvändigheten af ett rörligare och uthålligare artilleris ingående i organisationen, och som ansett att, för ett dylikt ändamåls vinnande, äfven ekonomiska betänkligheter herde få vika, för sin del besluta:

att af artilleriets fält-batterier, tretio till antalet, sex skulle organiseras såsom ridande och två som fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri.

Beträffande de ökade årliga kostnader, hvartill artilleriets organisation i öfverensstämmelse med Eders Kong!. Maj:ts framställning skulle för personal och hästar föranleda, föreslog Eders ICongl. Maj:t, att Riksdagen måtte bevilja de dertill erforderliga medel, utgörande årligen 473,278 R:dr 92 öre, att i mån af behof utgå, hvarjemte Eders Kong!. Maj:t i Propositionen om statsverkets tillstånd och behof begärde, att det för år 1872 till organisationens påbörjande erforderliga belopp... R:dr 178,849: 36, måtte af Riksdagen anvisas. __________

Transport R:dr 178,849: 36.

15 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Transport R:dr

Riksdagen har, till följd af sitt ofvanberörda beslut om sex batteriers organiserande såsom ridande artilleri, hvarigenom ett ökadt antal artillerister, stamhästar och legda hästar till exercisen blefve af nöden, beräknat den härigenom inkommande tillökningen i årlig kostnad sålunda:

för 90 artillerister å 238: 26.........R:dr 21,443: 40,

» 36 hästar å 410: 75................. „ 14,787: '

lega för 63 hästar till exercisen

k 135: — ............................................... » 8.505: — M

hvilken summa äfven borde under år 1872 utgå, och om härtill lades J af den förhöjning i anslaget till reserv-artilleriet, hvilken upkomme genom att, på sätt Riksdagen jemväl beslutit, höja aflöningsförmånerna för 18 halfsolds-löjtnanter med 100 R:dr för hvarje af dem, och hvilken sjettedel utgjorde................................... »

178,849: 36.

44,735: 40,

300: —

så erhölles för år 1872 behöfliga R:dr 223,884: 76.

Och har Riksdagen, i öfverensstämmelse med denna beräkning, till kostnaders bestridande för påbörjande af artilleriets organisation beviljat ett extra anslag af 223,884 R:dr 76 öre, att under år 1872 utgå.

I afseende så väl å detta för påbörjande af artilleriets organisation sålunda anvisade extra anslag, som ock å de för insättning af ökadt antal Fortifikationstrupper likaledes såsom extra anslag för åren 1871 och 1872, enligt hvad här nedan under Fortifikationen kommer att närmare omförmälas, anvisade medel, har Eders Kongl. Maj:t under den 20 Juni 1871 meddelat Armé-förvaltningen föreskrift att, för så vidt medlen boi de äfven framgent utgå samt på ordinarie stat upföras, inkomma med föislag till . deras fördelning på de särskilda anslag, hvarunder de med hänseende till utgifternas olika natur borde upföras.

I anledning af derin a föreskrift har ock Armé-förvaltningen nu i underdånighet föreslagit, att det till artilleriets organisation anvisade anslaget, 223,884 R:dr 76 öre, måtte enligt nedanstående fördelning tillägga följande anslag, nemligen:

Anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri- Regementen med ..................................................................... R:dr 103,834: 33.

Anslaget till kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning med......................................................... » 6,804: _

Transport R:dr 110,638: 33.

16 Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket. 1872.

Transport R:dr 110,638: 33. Anslaget till lega för hästar till artilleriets och

pontonier-bataljoneris exercis med......................................

Anslaget till fourragering af artilleriets och pontonier-bataljon ens samt värfva de kavalleriets hästar med Anslaget till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena med.........................................................

Anslaget för försvarsverket i allmänhet med.........

tillhopa R:dr 223,884: 76.

liv lika ans 1 agsti llökni ngar torde bär nedan, vid de särskilda anslagens vidare behandling, få iakttagas.

Beträffande åter frågan om artilleriets organisation såsom åkande eller ridande, har t, f. General-fälttygmästaren, — i anledning af erhållen Nådig befallning att föreslå de anordningar, som af Riksdagens beslut i ämnet påkallades, för att gorå den af Riksdagen, för dess del, utöfver Eders Kongl. Maj:ts förslag, beslutade tillökningen uti artilleriets personal och hästar så ändamålsenlig och för försvaret gagnelig som möjligt —, uti särskilda memorial af den 22 September och 24 Oktober 1871 i underdånighet yttrat, bland annat, att de af Riksdagen för insättande af sex ridande batterier anslagna medel vore för det afsedda ändamålet alldeles otillräckliga, enär för en fullständig organisation af ett ridande batteri erfordrades på fredsfot ett större antal manskap och hästar än Riksdagen beräknat, samt att de beviljade medlen icke lemnade tillräcklig tillgång till fullständig insättning ens af tre ridande batterier. Vid sådan” förhållande syntes det t. f. General-fälttygmästaren fördelaktigast, om de ridande batteriernas antal inskränktes till tre, med Tilläggning af ett ridande batteri till hvardera artilleri-regementet, i hvithet fall åt dessa batterier kunde gifva,s eu organisation, som blefve, om ej fullt nöjaktig, dock vida ändamålsenligare, än den af Riksdagen beslutade. Men enär Riksdagens beslut innefattade, ej allenast att de ridande batteriernas antal borde blifva sex, utan äfven att samtliga dessa batteiiei skulle tillhöra Wendes Artilleri-regemente, har t. f. General-fälttygmästaren, under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t härtill lemnade bifall, ifrågaställt, att de ridande batterierna, hvilka borde tilldelas kanoner af den mindre kalibern eller 2",58, måtte, till beredande af lämplig fördelning af de olika pundigtalen, erhålla station dels i Christianstad och dels i Carlskrona, samt att således 4 ridande och 2 åkande batterier måtte förläggas till Christianstad samt 2 ridande och 2 åkande batterier till Carlskrona. 1 öfrigt har t. f. General-fälttygmästaren uplyst, att eu

» 8,505: -

» 39,200: —

» 27,238: 85.

>, 38,802: 58.

17 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Mestis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

fullständig organisation af 6 ridande batterier skulle för manskap och hästar föranleda eu ökad årlig underhållskostnad af 105,139 R:dr 62 öre, utöfver hvad i Eders Kong!. Maj:ts förslag rörande artilleriets organisation blifvit för åkande artilleri beräknadt.

T anledning af hvad sålunda i fråga om insättning af ridande artilleri förekommit, och då jag hufvudsakligen delar de af t. f. Generalfälttygmästaren beträffande organisationen af sådant artilleri uttalade asigter, kan jag icke annat än anse det hafva varit i hög grad ömkligt, om, då Riksdagen farin ridande artilleris ingående i organisationen vara af den vigt, att, för åstadkommandet deraf, äfven ekonomiska betänkligheter borde vika, den ock anvisat de för ett fullständigt uppnående af det åsyftade ändamålet erforderliga medel; men enär, på sätt t. f. Generalfälttygmästare!] ock anmärkt, upsättandet af det i organisationen bristande antalet manskap och hästar, åtminstone hvad de senare angår, i viss man utgör en ekonomisk fråga, hvars slutliga reglering icke synes inig nödvändigt behöfva göras beroende af organisationens påbörjande, samt det alltid måste utgöra eu fördel att emellertid erhålla ett antal stamartillerister och stamhästar utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, får jag i underdånighet tillstyrka att, på sätt Riksdagen ifrågaställa sex artilleribatterier må, efter den af Riksdagen antagna beräkning, organiseras såsom ridande och att dessa batterier må tillhöra Wendes Artilleriregemente samt, på sätt t. f. General-fälttygmästaren föreslagit, förses uteslutande med 2' 58 kanoner. Hvad åter batteriernas förläggning beträffar, anser jag, till beredande af enhet i öfningarne vid hvarje särskild station, samtliga de ridande batterierna böra förläggas i Christianstad och de åkande deremot, så vidt de tillhöra ifrågavarande regemente, i Carlskrona; men då genom organisation af ridande artilleri kommer att föranledas behof af ytterligare anslag till beredande i Christianstad af ökadt stall utrymme samt utvidgadt ridhus, men berörda anslag ännu ej kan till beloppet bestämmas, torde det tillåtas mig att frågan härom framdeles till Eders Kongl. Maj:ts pröfning i underdånighet anmäla, för att vid eu kommande riksdag framställas.

i ill fullföljande af artilleriets organisation enligt den derför uppgjorda och vid 1871 års lagtima riksdag i hufvudsakliga delar gillade plan, kommer för år 1873, då organisationen af Göta artilleriregemente vidtager, att, utöfver redan anvisade medel, erfordras för befäl, manskap och hästar nedanstående belopp, hvilka, hvad angår löner och arvoden, Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. / 3

18 Bil. N:o 3 «) till Kongl. Majds Nåd. 1’rop. N:o 1, om Statsverket 1872.

blifvit, i efter nu 1 Öfv( 1 Kap: 6 4 8

afvaktan af ny lönereglering för värfvare arméen, beräknade

för:

gällande

aflöningsstat,

nemligen

R:dr

Kapitener med yngre lön a 2,000

Löjtnanter, löner a 1,200 R:dr.....................

Styckjunkare, löner a 950 R:dr, deraf be-

klädnadspenningar 150 R:dr ........................

Sergeanter, löner ä 650 R:dr, deraf bekläd-

nadspenningar 150 R:dr.................................

Batteritrumpetare, löner k 550 R:dr, deraf

beklädnadspenningar 150 R:dr.....................

Afdelningstrumpetare a 401: 26 .................

Förste konstaplar ä 494: 25...........................

Andre konstaplar ä 411: 19..........................

Artillerister a 238: 26 ....................................

Hästar ä 410: 75 .............................................

af 31,275 R:dr.......................

13 19 188 82

Reserv-artilleriet

Summa R:dr följande till indragning

Och då derifrån afräknas för afsedda befattningar, nemligen:

1 Majors ....................................................................... 4,740

3 Under-löjtnants å 800............................................ 2,400

2 Stabstrumpetares å 650 .......................................... 1,300

140,313: 58. 5,212: 50.

145,526: 08.

8,440: —

Kommer den ökade kostnaden för år 1872 att utgöra 137,086: 08.

Af samma skäl, som föranledde, att de för innevarande år till påbörjande af artilleriets organisation anvisade medel blifvit såsom extra anslag för året uppförda, torde äfven ofvannämnda till fullföljande af organisationen under år 1.873 erforderliga summa, 145,526 R:dr 08 öre, i nåder föreslås, att såsom extra anslag för samma år anvisas och först vid en kommande riksdag pa ordinarie stat upföras; lärande beloppet alltså få här nedan bland öfriga extra anslag antecknas. Deremot och under förutsättning att nyssnämnda extra anslag varder af Riksdagen anvisadt, bör anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen minskas med 8,440 R:dr, utgörande sammanlagda beloppet af lönerna för de enligt organisationsplanen till indragning år 1873, jemlik! hvad ofvan blifvit omförmäldt, afsedda beställningar.

På sätt i det föregående blifvit anfördt, och i öfverensstämmelse med hvad Armé-förvaltningen å Civila departementet föreslagit, bör, utaf det

19 Bil. N:o 3 a) till Kongl. May.ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872. för innevarande år till påbörjande af artilleriets organisation anvisade

extra anslag, ett sammanlagdt belopp af........................... R:dr 103,834: 33.

å ordinarie stat under anslaget: Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen upföras; och om derifrån alra k nas det belopp, hvarmed samma anslag enligt det föregående bör minskas eller .......................................... » 8,440: _

Kommer verkliga anslagstillökningen att utgöra R:dr 95,394: 33.

Och får jag i underdånighet hemställa, att detta belopp, i öfverensstämmelse med Armé-förvaltningens förslag, måtte komma anslaget till godo på följande sätt nemligen:

att anslagets nuvarande penningebelopp............ 766,570: 05.

ökas med................................................................... 85,052: 67.

till__________________________851,622: 72.

och den under anslaget upptagna oindelta

spån mal 41,589 kft 6 k: r motsvarande R: dr 87,338: 16. må ökas med 4,924 » 6 » » » 10,341: 66.

till............. 46,514 kft 2 k:r motsvarandeR:dr 97,679: 82.

hvarigenom anslagets slutsumma blifver 949,302: 54.

För den händelse att hvad jag bär ofvan i underdånighet föreslagit i afseende ä passevolansens upphörande vid Wendes Artilleri-regemente vinner Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, blifver särskild! anslag för år 1873 erforderligt dels till ersättning åt nuvarande passevolantörer för utöfver stat befintliga men nödvändiga persedlar, äfvensom för det bättre skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti de reglemente rade persed larne kunna vid afmönstringen befinnas, dels ock till arfvode!! åt Batterioheferne, utöfver lönerna på stat, hvilka senares belopp hlifvit bestämdt med afseende a detta befäls inkomst af passevolansen. Ifrågavarande anslag kan dock icke för närvarande till beloppet med full säkerhet bestämmas, enär detta är beroende, hvad ersättningen till passevolantörerne angår, på framdeles skeende uppskattning af ofvan omförmäla persedlars värde, samt, beträffande Batteri-chefernes arfvode!!, på framtida pröfning deraf. Emellertid anser jag, på grund af inkomna beräkningar öfver värdet af passevolantörernes materiel samt i betraktande af beloppet af de nuvarande Batteri-chefsiönerna på stat, anslaget kunna förslagsvis beräknas till 50,000 R:dr. Och torde detsamma här nedan bland öfriga extra anslag få antecknas.

I afseende å det vid 1871 års lagtima riksdag till insättning af "kallt antal Fortifikationstrupper anvisade anslag, utgörande:

20 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Md. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

för åt- 1871 ............... Ridt 34,935: 40,

och för år 1872:::::.:.:.::......................................... » 07,574:95.

eller tillhopa R:dr 132,510: 35,

hvilken summa innefattade dels upsättnings- och dels underhållsanslag, har Arméförvaltningen, i anledning af erhållen Nådig föreskrift, i underdånighet föreslagit, att den del deraf, som för truppernas aflöning och underhåll blefve för framtiden erforderlig, måtte med tillhopa... R:dr 76,723: 55. enligt nedanstående fördelning tilläggas följande riksstatsanslag, nemligen:

anslaget till Fortifikationen med............... R:dr 42,640: 96

» till kavalleri- och artillerihästars

remontering och skoning med » 1,822: 50.

» till fourragering af Artilleriets och

Pontonierbataljonens samt värfvade kavalleriets hästar

med......................................... 11 10,500:

» till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena

med .......................................... 8 10,7/3: 20.

» för försvarsverket till lands i allmänhet .................................... » 10,986: 89 R;dr 7e,723: 55.

Och torde berörda fördelning få vid de särskilda anslagens behandling häi nedan iakttagas.

Till upsättning af ytterligare antal Fortifikationstruppcr i öfverensstämmelse med hvad 1871 års lagtima Riksdag medgifvit och enligt den för organisationen uppgjorda plan, erfordras för år 1873 och framgent, utöfver redan anvisade medel, följande belopp, nemligen:

för Fortijikationsstaben:

Löner för 3 Kapitener af lista klass ä 3,000 R:dr

» » 1 Löjtnant af lista klass.............................

» » 1 Fanjunkare..................................................

» » 3 Sergeanter af lista klass ä 500 R:dr

Till förhöjning i arvode för lärare...............................

« » » » elever vid krigshög-

. , skolan.....................

» „ i anslaget för skrifmaterialier och

kartor.....................

9,000: — 1,200: — 800: — 1,500: — 130: —

600: —

2Q8: 57- 13,438: 57.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj :ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.

hvilken summa, såsom uteslutande ansedd för utgifter under anslaget för Fortifikationen, torde genast höra å ordinarie stat under nyssnämnda anslag upföras;

till påbörjande af Sappörbataljonens 'afsättning. nya löner jemte arvoden för:

1 Kapiten af lista klassen..................................... 4,200: —

1 Underlöjtnant........................................................... 1,347: 50.

1 Fanjunkare................................................................. 1,073: 75.

1 Sergeant af 2:dra klass............................................... 723: 75.

Underhållskostnad för 120 man i medeltal ä 298: 57. 35,828: 40.

Arvoden till korporaler, vice korporaler, hornblåsare

och handtverkssoldater.......................................... 1,536: — ^ 7,,.,.

hvilken sistnämnda summa, afsedd till bestridande äfven af upsättningskostnader, torde, af samma skål som de vid 1871 års lagtima riksdag till insättning åt Fortifikationstruppcr anvisade medel, höra under första året utgå såsom extra anslag och således här nedan bland öfriga extra anslag uptagas.

Beträffande åter det i riksstaten under rubrik: Fortifikationen, förekommande anslag, får jag, på grund af hvad derom nu blifvit and råget, i underdånighet hemställa, att under samma anslag måtte utöfver dess nuvarande belopp få upföras; dels, enligt Armé-förvaltningens ofvannämnda förslag:

penningar...................................................................... 39,451: 69.

oindelt spannmål 1,518 kub.-fot 7 kannor å 2 R:dr

10 öre kubikfot................................................... 3,189:27. 42 640- 96

dels ock det till komplettering af Fortifikationsstaben ofvan

föreslagna penningebelopp.................................................. 13,438: 57.

hvarigenom anslagstillökningen på det hela kommer att utgöra ...................................................................................... R:dr 56,079: 53.

och då dertill lägges anslagets nuvarande slutsumma..... » 175,303: 78.

kommer anslaget att uppgå till............................................ R:dr 231,383: 31.

Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning. I anledning åt hvad rörande detta anslag i det föregående blifvit anfördt vid behandlingen af frågorna om Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder

22 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

föreslå Riksdagen, att anslaget, som i nu gällande riksstat är ut-

fördt med.............................. 58,634: 75.

måtte ökas med tillhopa................................................................ 8,626: 50.

till R:dr 67,261: 25.

Lega för hästar till Artilleriets och Pontonierbataljonens exercis. Till följd af hvad härom i sammanhang med frågan om Artilleriets organisation här ofvan yttrats, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att detta anslag, som för närvarande utgör................................................................................ R:dr 49,894: 69.

måtte med.................................................................................. » 8,505: —

förhöjas till R:dr 58,399: 69.

Fourragering af Artilleriets och Pontonierbataljonens samt värfvade Kavalleriets hästar. Äfven i detta anslag erfordras till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas ofvan om förmälda organisation en förhöjning, hvilken beräknats till sammanlagdt........................... R:dr 49,700: —

och får jag alltså i underdånighet hemställa, att detta tillökningsbelopp måtte hos Riksdagen begäras, hvarigenom anslaget, som i innevarande års riksstat är upptaget tjll........................................................................... » 390,000: —

kommer att utgöra........................................................... R:dr 439,700: —

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. På sätt förut anförts, påkallar jemväl detta anslag till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation eu förhöjning, hvilken af Armé-förvaltningen beräknats till 38,012 R:dr 05 öre; men enär anslaget är af förslagsanslags natur, anser jag förhöjningen höra uptagas i rundt tal med R:dr 38,000: — hvilket belopp jag alltså i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen begära, för att tilläggas den nuvarande anslagssumman.............................. » 320,000: —

hvarigenom anslaget kominer att utgöra........................... Rall- 358,000: —

Beväringeit.

Gotlands Nationalbeväring. Med anledning deraf, att ett fullständigt och tidsenligt ordnande af Gotlands försvarsväsende syntes under den närmaste framtiden icke vara att motse, har Militärbefälhafvaren på Gotland uti ofvan åberopade memorial af den 15 sistlidne November, enär de 7 kompanier, hvilka ar 1860, vid den då vidtagna förändringen med Na-

Hil. N:o b a) till honyl. Maj:fs Nåd. Vrop. N:o /, om Slaf*verket IN'}'2. 23

tionalbeväringens organisation, nybildades, ännu saknade aflönadt underbefäl af Sergeants- och af första klassens Furirsgrad, samt ett sådant förhållande medförde för tjenstgöringens behöriga gång väsendtlig svårigheter, i det att underbefälspersonalen vid ifrågavarande kompanier i allmänhet icke i sina befattningar q var sto de längre, än den tid af ett år, hvarunder sådant befäl efter skedt val vore förpligtadt att i graden qvarstå, i underdånighet föreslagit, att ifrågavarande sju nya kompanier måtte förses med underbefäl enligt planen för de 23 äldre kompanierna samt alltså tilldelas tillsammans sju Sergeanter och fjorton Furirer af lista klassen, med årliga arvoden af 150 R:dr för hvardera af de färre och 100 R:di för hvardera af de sednare: och har Militärbefälhafvaren, jemte det han redogjort för den föregående behandlingen af denna fråga, tillika i underdånighet anhållit, att, för så vidt icke något förslag till omorganisation af Gotlands Nationalbeväring i dess helhet komme att för den snart sammanträdande Riksdagen framläggas, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om medels anvisande till ofvan berörda arvoden.

Med afseende å hvad Militärbefälhafvaren på Gotland sålunda anfört, och då, enligt nu gällande stat för Gotlands Nationalbeväring, kompaniernas antal derstädes utgör 30, och vid hvarje kompani borde finnas med arfvode anställde I Sergeant och 2 Furirer af lista klass, men antalet Sergeantsarvoden för närvarande utgör endast 23 och antalet af lista klassens Furirsarvoden blott 46, får jag, enär således en brist af 7 Sergeantsarvoden och 14 Furirsarvoden verkligen förefinnes, samt ett dylikt förhållande icke kan undgå att utöfva ett i hög grad menligt inflytande på tjenstgöring!! vid de kompanier, der aflöning för fullt antal underbefäl saknas, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj it, med bifall till Militärbefälhafvarens underdåniga anhållan, täcktes i Nåder föreslå Riks-

dagen, att under anslaget för Gotlands Nationalbeväring anvisa:

till 7 Sergeantsarvoden å 150 Ridt-.................................... 1,050: —

och till 14 Furirsarvoden af lista klass ä 100 Ridr ............. 1,400: —

eller tillhopa Ridr 2,450: — hvarigenom således anslaget till Gotlands Nationalbeväring nu utgörande............................................................... » 139.428: 90.

kommer att uppgå till R;dr 141,878: 90.

24 Bil. N:o 3 a) till Kong!. Mops Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1372.

Materiel^».

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé-förvaltningens Departement. Enligt hvad i det föregående blifvit anfördt, erfordras a detta anslag, till följd af Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation, en förhöjning af tillhopa 49,289 Rall’ 47 öre, som dock, till jemnande al de ordinarie anslågstillökningarnas slutsumma, torde få utföras med 49,300

R:dr 91 öre. . .

Beträffande samma anslag har t. f. General-fälttygmästaren uti sitt

ofvanberörda memorial af den 11 nästlidne November i underdånighet anmält, hurusom Artilleri-departementets andel deraf för närvarande utgjorde 298,100 Rall’ 51 öre, men att, — sedan det såsom erforderligt ansedda förråd af kopparpatroner med innevarande år 1872 torde blifva fyldt, och tillverkningen af dylika patronel- derefter endast komme att afse ersättandet af den ammunition, som under de årliga öfningarna förbrukades, samt kostnaden härför således komme att utgöra en årligen återkommande utgift, som med tillräcklig noggrannhet kunde en gång för alla på förhand bestämmas —, detta medelsbehof för framtiden syntes lämpligen böra genom ordinarie anslag fyllas.

Vidare har t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet omförmalt, hurusom, enligt tid efter annan meddelade Nådiga föreskrifter, för hvarje år vore till krigsundervisningsverken, underbefälsskolorna, arméens och be väringsmanskapets vapenöfningar in. in. anslaget tillsammans ett antal af 1 817,000 skärpa och 969,900 fösa patronel’. Om härifrån atraknad’es den till omkring 157,900 skärpa och 53,300 lösa patroner uppgående ammunition, som vid de afsutna rusthållsregementena förbrukades och hvarför ersättning erhölles dels från trosspassevolans-fonden, dels tran rusthållarne, så utgjordes den qvantitet, hvars tillverkning bolde af Kronan årligen bekostas, af 1,659,100 stycken skärpa och 916,600 stycken lösa patronel-. Kostnaden, för eu skarp patron utgjorde _ efter senaste beräkning, då blyets men ej krutets värde blifvit i beräkningen intaget, nära 5 öre,& och för en lös patron 3,5 öre. Den årliga tillverkningskostnaden skulle ’ alltså utgöra 115,036 R:dr. Härifrån borde likväl afdragas väiffet af de hylsor efter förbrukade patronel’, som tillvaratoges och till förrådet återlevererades, hvilkas antal hittills uppgått i medeltal till 85 procent af de förbrukade patronerna. Vigten af en hylsa efter skarp patron utgjorde 168 och efter en lös 117 korn, och kunde alltså, under antagande att, utaf de återstälda hylsorna två tredjedelar tillhört skärpa patroner» mede -

i

25 Bil. N:o Sa) till Rongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

vigten af hylsa beräknas till 151 korn, hvarigenom sammanlagda vigten af återställda hylsor borde upgå till omkring 330 centner; och då för hvarje centner hylsor erhölles 52 R:dr, kunde berörda qvantitet således upskattas till 17,160 R:dr. Derest nämnda belopp afdroges från den till 115,036 R:dr beräknade tillverkningskostnaden, så återstode deraf ett belopp af 97,876 R:dr; och har t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet hemställt, det Eders Rongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig Proposition, angående ökande, för nämnda ändamål, af anslaget till' försvarsverket till lands i allmänhet med i rundt tal 98,000 R:dr.

Sedan Eders Rongl. Maj:t genom Nådig Kungörelse den 9 sistlidne December, i anledning af Riksdagens underdåniga framställning i ämnet och efter vederbörandes hörande, förordna t att legan för kungs- och kronoskjuts skulle från början af innevarande år utgöra 1 R:dr 20 öre milen för hvarje häst, kommer härigenom, enligt hvad. Armé-förvaltningen uti afgift underdånigt utlåtande anmält, en till 3,600 R:dr beräknad årlig tillökning att förorsakas i utgifterna från Fjerde hufvudtitelns anslag för försvarsverket till lands i allmänhet; men Armé-förvaltningen har, sådant oaktadt, ansett den af berörda förhållande påkallade förhöjning uti ifrågavarande anslag kunna inskränkas till 3,100 R:dr.

I anledning af hvad sålunda, i afseende å omförmälda anslag nu förekommit, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att samma anslag, hvilket i nu gällande riksstat är utfördt med... ................................................................ R:dr 1,277,447: 19,

måtte förhöjas genom följande särskilda belopp, nemligen:

till följd af Artilleriets och Fortifikations-truppernas

organisation, med..................................... 49,300: 91,

för tillverkning af kopparpatroner, med ... 98,000: — till följd af förhöjning i kronoskjutslcgan,

med ............................................................... 3,100: —

150,400: 91,

hvarigenom anslaget således för framtiden skulle komma

att utgöra.............................................................................. R:dr 1,427,848, .10.

Men enär den beslutade förhöjningen i kungs- och kronoskjutslcgan, på sätt ofvan är nämndt, skall från innevarande års början utgå, ‘ erfordras således till bestridande af förhöjd kronoskjutslega ett särskildt belopp af

3,100 R:dr, att såsom extra anslag för året finnas att tillgå; och torde samma belopp alltså bär nedan få bland öfriga extra anslag för år 1872 uptagas.

Bill. till Riksd. Prat. 1872. 1 Samt. 1 Åfd.

26 Bil. N:o 3 a) till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872

Sedan jag nu i underdånighet redogjort för de förändringar, jaganser höra vid nu förestående reglering ega rum med de ordinarie anslagen under riksstatens Fjerde hufvudtitel, torde jag få öfvergå till framställningen af de mera tillfälliga behof, livilka höra under den närmaste framtiden genom extra anslag fyllas. .

På grund af hvad jag i det föregående, vid behandlingen åt de till ordinarie statsreglering^! hörande frågor, haft tillfälle att i afseende å artilleriets organisation anföra, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen:

att, till fullföljande af artilleriets organisation enligt utgjord plan, måtte anvisas ett extra anslag af 145,526 R:dr 08 öre, att under år 1873 utgå; samt

att till ersättning åt passevolantörerne vid Wendes Artilleri-regemente för öfvertaliga persedlar och för det bättre skick, ån kontrakten stadga, hvari regementets på passevolans underhållna materiel kan vid blifvande afmönstring till Kronan befinnas, äfvensom till arfvoden åt Batteri-chefei ne måtte beviljas ett till 50,000 Ridt* beräknadt extra anslag af förslagsanslags natur.

Derjemte och i anledning af hvad här ofvan anförts beträffande frågan om insättning af ytterligare antal Fortifikationstrupper enligt derför upgjord plan, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj.t täcktes af Riksdagen begära, att till påbördande af Sappörbataljonens up~ sättning måtte anvisas för år 1873 ett extra anslagsbelopp af 44,709 R.di 40 öre.

Vidare förekomma följande frågor:

Artilleri behof.

Fältartillerimateriel. Härtill har, på sätt c. f. General-fälttygmästaren uti ofvanberörda underdåniga memorial af den 11 nästliden; November erinrat, den år 1871 församlade lagtima Riksdagen beviljat ett anslag af 1,102,743 R:dr, samt deraf anvisat för år 1872 ett belopp af 180,000 R:dr.

Då anskaffningen af ifrågavarande materiel syntes höra bedrifvas med afl den skyndsamhet förhållandena medgåfve och så, att densamma, sa vidt ske kunde, blefve fullbordad inom den tid af sex år, hvarunder personalens organisation vore afse dd att fullständigt genomföras, har, af sådan anledning, t. f. General-fälttygmästaren i underdånighet anhallit, det Ecleis Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa, att ett belopp, utgörande omkring en femtedel af återstoden utaf det beviljade anslaget, måtte få under år 1873 utgå: till fältartillerimateriel med 185,000 R:dr.

27 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Niid. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Fästnings- och positionsJcanoner. Ehuru någon bestyckningsplan ännu icke bl it vit i Nåder fastställd för Öar lsborgs fästning och till en del icke heller för befästningarne i Stockholms skärgård, har t. f. General-fälttygmästaren, som vid nämnda förhållande ansett sig icke vara i tillfälle att med säkerhet bedöma, huruvida hela det af Riksdagen till anskaffande af ifrågavarande slags kanoner redan anvisade belopp af 200,000 R:dr kunde komma att under år 1872 användas, likväl i betraktande deraf, att eu del af detta anslag redan vore tagen i anspråk till materiel, hvars tillverkning blifvit dels påbörjad, dels beslutad, förklarat sig ega full anledning antaga, att i alla händelser behof komme att, under år 1873, upstå af ytterligare medel för ifrågavarande ändamål, och har lian således i underdånighet föreslagit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen hemställa att utaf det återstående beviljade beloppet 351,000 R:dr måtte för år 1873 anvisas: till fästnings- och positionskanoner 100,000 R:dr.

Infanterigevär. Enligt hvad t. f. General-fälttygmästaren anmält, hafva under år 1871 intill den 1 November vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori blifvit tillverkade och slutbesigtigade 8,850 st. gevär, hvarjemte under samma tid af Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag blifvit levererade

7.000 gevär samt 1,000 karbiner, de senare bekostade af särskild! dertill anvisade kreditivmedel. Under återstående delen af året ansågos vid Carl Gustafs stad kunna tillverkas ytterligare 3,500 gevär, hvarigenom hela antalet gevär af sednast fastställda modeller, som från tillverkningens början förfärdigats, kunde antagas vid årets slut upgå till omkring 96,000 stycken. Häraf både blifvit till Arméen utlemnade 54,476 st.; till Flottan, frivilliga skarpskytteföreningar in. fl. mot ersättning afyttrade, jemlik! Eders Kong]. Maj:ts Nådiga beslut, tillsammans 2,620 st.; så att behållningen i gevärsförråden vid sistnämnda tidpunkt ej kunde antagas upgå till mer än omkring 39,000 gevär.

Af t. f. General-fälttygmästaren är vidare anför,It, att, när den utvidgning af Gall Gustafs städs faktori, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder beslutad och hvilken till eu del redan vore utförd, hunnit nästinstundande vår fullbordas, tillverkningen vid detta faktori borde kunna uppdrifvas till 20,000 gevär årligen. Med Husqvarna Aktiebolag vore kontrakt af slutad t den. 5 September 1871 om leverans inom 1872 års slut af 18,000 gevär, hvarjemte bolaget förbundit sig att under fem års tid leverera tillsammans

14.000 låsmekanismer, afsedda till förändring af äldre gevär, hvilken förändring komme att å reparationsverkstäderna utföras med omkring 3,000 gevär om året. Behållningen i gevärsförråden af gevär enligt nya modeller deri 31 December 1872 kunde således beräknas upgå till omkring 80,000 st.; och då härtill lades de till Arméen utlemnade, skulle alltså återstå att

28 Bil. N:o ii a) till Kong!. Maj:fs Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

från och med år 1873 anskaffa ytterligare omkring 120,000 gevär, för att det af Chefen för Landtförsvars-departementet uti underdåniga memorialet den 29 December 1870 beräknade antal af 246,000 gevär skulle blifva upnådt. Med den utsträckning, gevärstillverkningen inom landet koinme att från och med innevarande år erhålla, herde donna brist kunna under tvenne års tid fyllas, och har t. f. General-fälttygmästaren på grund häraf i underdånighet anhållit, det Eders Kong!. Magt matte al Riksdagen äska, att utaf de till' gevärstillverkning beviljade men ännu ej anvisade medlen,

3.252.000 R:dr, en tredjedel måtte få utgå under år 1873, eller till infanterigevär.................................................................................... 1,084,000 R:dr.

Byggnader. I afseende härå har t. f. General-fälttygmästaren underdånigst erinrat, hurusom han uti underdåniga memorial den 30 December 1867 och den 25 Oktober nästlidne år sökt fullständigt redogöra för behofvet af medel, dels till införande af nya, dels till förbättrande af redan befintliga gevärsförrådshus å indelta regementenas mötesplatser. Det belopp, som, på grund af från vederbörande Chefs-embeten afgifna förslag, härför blifvit berälmadt och om hvars beviljande Krigs-collegium redan i underdånig skrifvelse den 28 September 1865 gjort hemställan, utgjorde 74,262 R:dr 52 öre. Häraf hade vid 1865—1866 års riksdag anvisats

25.000 R:dr, Indika medel blifvit använda till upförande af förn nya förrådsbyggnader, samt vid 1871 års riksdag ytterligare 25,000 R:dr, att under innevarande år utgå.. Enligt den ursprungliga planen skulle alltså till hell ofvets fyllande erfordras i jemnadt tal 25,000 R:dr.

Ehuru, sedan den tid då nämnda plån uppgjordes, förhållandena icke obetydligt förändrats och det sålunda samt till följd deraf, att de afsutna rnsthållsregementena och corpserna, hvilka icke hade, såsom den öfråga arméen, särskilda till krigsbruk afsedda gevär sig tilldelade, ej voro i samma plan inbegripna, möjligen vore att befara, att den beräknade summan numera icke blefve för ändamålet fullt tillräcklig, har t. f. General-fälttygmästaren dock, då det visat sig, att kostnaden för de redan upförda byggnaderna icke obetydligt understigit de afgifna kostaadsförslagen, ansett sig för närvarande ej höra ifrågasätta någon förhöjning af beloppet, utan har han endast i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Mai:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig proposition om beviljandet för år 1873 af återstoden utaf det primitivt beräknade beloppet, eller till upförande aj nya och istdndsättande af befintliga gevärsförrådslyggnixder å indelta infanteriregementenas mötesplatser .......................................................................................... R:dr 25,000:

I anledning af hvad sålunda blifvit af t. f. General-fälttygmästaren anfördt, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes åt

29 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Riksdagen begära, att följande extra anslag måtte till artilleribehof för år

1873 anvisas, nemligen:

till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel ...... R:dr i 85,000: —

till fästnings- och positionskanoner.......................... » 100,000: —

till infanterigevär ........................................................ » 1,084,000: —

till gevärsförrådsbyggnader......................................... » 25,000: —

tillhopa R:dr 1,394,000: —

Fortifikationsbehof.

Beträffande de extra anslag, som för fästuingsbyggnadernas fortsätta bedrifvande erfordras och således höra hos den snart sammanträdande Riksdagen begäras, har Befälhafvare!! för Fortifikationen, uti dess förut omförmälda underdåniga memorial af den 20 sistlidne November, afgifvit yttrande, särskildt för hvarje fästningsort eller område; och har början dervid gjorts med befästningsarbetena vid:

Carlsborg.

I afseende härå bär Befälhafvare!! för Fortifikationen i underdånighet erinrat:

att Eders Kongl. Maj:t af 1871 års lagtima riksdag äskat:

a) till hufvudvallen ............................................................. R:dr 600,000:

hvaraf 25,000 R:dr voro beräknade att användas under år 1871 och 75,000 R:dr under är 1872.

Med återstoden, fördelad på åren 1873—1877, herde hufvudvallen blifva fullbordad.

b) till förrådsbyggnader....................................................... « 920,000: —

Summa R:dr 1,520,000: — att med nyssnämnda belopp å 920,000 R:dr följande arbeten voro afsedda att utföras:

1 :o. Fullbordandet af persedelförrådet för ...................... R:dr 59,300: —

beräknade att användas år 1871.

2:o. Komplettering af slutvärnets inredning för............. » 25,000: —

likaledes beräknade att användas år 1871.

3:o. Undanflyttning af kronoarbets-corpsens etablissement

för ........................................................................................ » 40,000: —

beräknade att användas med hälften under hvardera af åren 1871 och 1872.

Transport R:dr 124,300: —

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

30 Transport R:dr 124,300: —

4:o. Uppförande af ytterligare förrådsbyggnader för Artilleriets, Fortifikationens och Intendenturens rakning, till fyllande af de oundgängligaste behofven af förråds-

utrymme för arméens reservmateriel in. m..................... » 795,700: —

varande af detta anslag, som var beräknadt att fördelas på 3:ne år, afsedde att under år 1872 användas

150,000 R:dr till påbördande af artilleri förråd #ocli

150,000 R:dr till påbördande af ett ytterligare intendents- och fortifikationsförråd;

Summa R:dr 920,000: -—

samt

att, med bifall till allt, hvad sålunda i Nåder föreslagits, Riksdagen

beviljat ofvanomförmälda ...................................................... R:dr 1,520,000: —

och anvisat 129,300 R:dr för 1871 samt 395,000 R:dr för 1872, eller tillsammans ....................................... » 524,300:

så att af hela den beviljade summan återstode att

anvisa......................................................................................... R:dr 995,700: -—

uti hvilken summa hufvudvallen inginge med 500,000 R:dr och förrådsbyggnaderna med 495,700 R:dr. >

För att kunna i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts sålunda till 1871 års riksdag gjorda, af Riksdagen bifallna, Nådiga förslag fortsätta byggnadsarbetena å Öar Isberg under år 1873, anser Befälhafvare!! för Fortifikationen erforderligt, att följande anslagsbelopp blifva för ändamålet tillgängliga, nemligen: för hufvudvallen 100,000 R:dr och för förrådsbyggnaderna tillhopa 200,000 R:dr, att emellan dessa på det för arbetenas bedrifvande lämpligaste sätt fördelas;

Och har bemälde Befälhafvare alltså i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nä ^sammanträdande Riksdag att till Carlsborgs fästningsbyggnad för år 1873 anvisa eu summa af 300,000 R:dr.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård.

Beträffande dessa arbeten har Befälhafvare!! för Fortifikationen i minnet återkallat, hurusom han uti underdånigt memorial af den 7 November förlidet år, med ledning af den utaf 1867 års komité för dessa befästningar upgjorda, Nådigst gillade plan och densamma åtföljande kostnadsberäkningar, i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas af Riksdagen äska:

Bil. No 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1872.

vid

för år 1871.

till anskaffning åt 4 kasemattbepansringar af jern till nedre verket Fredriksborgssundet ................................................. '..... R:dr 170,000: —

för år 1872.

till fortsättande af byggnadsarbete!, å samma

,.................................................... Hull- 100,000:

till fortsättning af försänknin-

gar ne

94,200: —

194,200:

eller tillsammans R:dr 364,200: — till fullbordande af det s. k. lista försvarbarhetsstadiet;

Och hade i sammanhang dermed blifvit underdånigst anmält att, enligt de åberopade kostnadsberäkningarne, för hela befästningsplanens fullbordande skulle återstå följande ytterligare medelsbehof:

till de 2:ne jerntornen vid Fredriksborgssundet......... R:dr 616,680: _____

till försänkningarne............................................................ „ 94,200:__

eller tillsammans R:dr 710,880: — hvartill slutligen äfven komme kostnaden för de uti den af bemälda komité uprättade bestyckningsplan uptagna 15 st. vridbara jernblinderingar för vallgängspjeser med 270,000 R:dr.

I illika hade Befälhafvare!! för Fortifikationen anmält orsaken, hvarföre det icke, såsom eljest vederbort, varit honom möjligt att, innan bestämda anslag till nedre verket ifrågasattes, aflemna en på grund af den nådigst faststälda generela planen utarbetad detalj ritning med kostnadsberäkning för ifrågavarande verk, samt att han under sådant förhållande måst rörande kostnadsupgifterna råtta sig efter de beräkningar, som åtföljde 1867 års komités betänkande. Af sådan anledning både Befälhafvare!! för Fortifikationen ock hemställt, att det ifrågavarande anslaget till nedre verket, ehuru i det närmaste motsvarande den återstående kostnaden enligt dessa beräkningar, dock blott skulle äskas till fortsättning af samma verk samt kostnaden för bepansringarne blott såsom ett förslagsanslag.

De sifferupgifter, hvilka, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådio-a beslut att på en gång aska hela det för fullbordande af Stockholms befästande å sjösidan erforderliga belopp, af Befälhafvare!! för Fortifikationen lemnades, både från förestående varit afvikande endast derutinnan, att kostnaden för nedre verket vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) af bemälde Befälhafvare beräknats 58,680 R:dr högre, för afhjelpande af den brist på

i

Bil. N:o r, a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1*72.

logementer och förrådsrum, som efter hans redan då fattade åsigt vidlådde den faststål da ritningen. Den af Befälhafvare!! upgifna anslagssiffran hade följaktligen blifvit 364,200 + 710,880 + 58,680, eller tillsammans 1,133,760 R:dr, hvilket belopp Eders Kong!. Maj:t ock af Riksdagen äskade, för att inom möjligen kortaste tid kunna fullborda Stockholms befästning åt sjösida!!.

Af nyssnämnda summa voro afsedda att användas:

under år 1871

till nedre verket vid Fredriksborgssundet

» bepansringar ...........................................

» försänkningarne.......................................

170,000

94,200

322,880: —

och under år 1872

till nedre verket vid Fredriksborgssundet............ 100,000: -

» försänkningarne.................................................94,200: 194,200: —

eller tillhopa R:dr 517,080. —

Allt, hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda äskat, både af Riksdagen blifvit beviljadt, med undantag af de för jern tornen afsedda 616.680 R:dr, hvarmed Riksdagen ansåg kunna tillsvidare anstå, enär tornen icke voro afsedda att under den då ifrågavarande statsregleringsperioden påbörjas, och desamma icke heller tillhörde det s. k. lista försvarbarhetsstadiet, hvartill dessutom komma, att den upgifna kostnadssiffran för dessa torn icke kunde anses tillförlitlig, emedan, enligt hvad till Riksdagens kunskap kommit, meningarna om deras lämpligaste konstruktion och beskaffenhet ännu vore väsendtligen olik;-..

Uti tid efter annan afgifna underdåniga memorial bada Befälhafvare!! för Fortifikationen för Eders Kongl. Maj:t anmält, att dels upgörandet af förslag till, samt utförandet af de för neutralitetens betryggande år 1870 nådigst anbefalda extra försvarsarbetena, dels upgörandet af den nya befästningsplanen för Earlskrona och dels Fortifikations-befälhafvarens på Waxholm iråkade längre tids sjuklighet vållat ett alltför långt upskof med omarbetningen i detalj, hvad nedre verket beträffade, af den nådigst faststälda, utaf 1867 års komité framlagda generela förslagsritning till befästningen å Rindön vid Fredriksborgssundet, hvilken omarbetning vore så mycket nödvändigare, som, med hänseende till artillerivapnets utveckling, den styrka hos jernbepansringarne och tornen, som år 1867 var tillräcklig, ingalunda kunde motsvara fordringarne på desamma år 1871 och följakt-

Bil. N:<> 3 a) till Korn/!. Maj ds Nåd. Frej). N:o 7, om Statsregel 1872. 33

ligen icke heller de 1867 upgjorda kostnadsberäkningarne numera vara tillförlitliga.

Sedan berörda omarbetning ändtligen påbörjats, både Befälhafvare!! för Fortifikationen inom kort kommit till bestämd öfvertygelse, att de ifrågasätta jerntornen icke numera voro lämpliga och icke heller i någon händelse framdeles skulle komma till utförande, samt att det följaktligen b lofve nödvändigt att åt nedre verket gifva en alldeles förändrad anordning. För att, i händelse hans infattning - i detta hänseende skulle befinnas riktig, söka förekomma att nedre verket blefve utfördt efter en plan, som omöjligen kunde tillfredsställa fordringarne på detsamma, både Befälhafvare!! skyndat att uti underdånigt memorial den 26 April 1871 underställa Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning sina åsigter rörande nedre verkets konstruktion och skälen för desamma; hvilka ock hufvudsakligen blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillade, likasom den på grund af desamma utarbetade nya förslagsritningen, hvars väsendtligt olikhet med den äldre bestode deruti: att de 2:ne tornen och de 4 pansarkasematterna blifvit å den nya ritningen ersatte med 9 pansarkasematter; att de vridbara jernblinderingarne för vallgångspjeserna utgått; samt att tillräckligt förrådsutrymme blifvit beredd, äfvensom god inqvartering för inalles 400 man uti begge verken, i stället för 190 man enligt äldre ritningen.

Den sålunda förändrade konstruktionen föranledde emellertid, dels att verkets införande icke med afseende å försvarbarheten kunde lämpligen afdelas i några bestämda stadier, hvarföre arbetet måste oafbrutet fortgå tilldess hela verket blefve fullbordadt, dels att byggnadstiden måste utsträckas till och med år 1874, ej mindre med afseende på den jemförelsevis ringa personal, som till följd af byggnadsplatsens ringa utsträckning kunde på en gång sättas uti arbete, än äfven för svårigheten att anskaffa det betydliga antal granitblock af utomordentligt störa dimensioner, som k omme att erfordras.

Enligt den kostnadsberäkning, som åtföljde den nya ritningen, skulle ifrågavarande verk, bepansringarne oberäknade, komma att kosta 490,000 Ll:dr. Om de vid 1871 års lagtima riksdag till bepansringarne beviljade

170,000 Rall1 icke inberäknades, hade till skansanläggningen vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) för åren 1867—1872 inalles blifvit anvisade 570,880 IF dr, af hvilka 214,929 R:dr 10 öre komme nedre verket till godo, så att det ytterligare anslagsbehofvet utgjorde 275,070 R:dr 90 öre, som Befälhafvare!! för Fortifikationen ansåge lämpligast höra utgå med 200,000 R:dr under år 1873 och 75,000 R:dr under är 1874.

Hvad särskild! beträffade jernbepansriligarne, så blefve dessa, enligt Bih. till Biksd. Frat. 1872. 1 Sand. 1 Afä.

Ö

34 Bil No ?> a) till Kong!-. Maj.is Nåd Trop. N:o 1, om Statsverket 187,2.

den under den 12 sistl. Oktober nådigst faststälda ritning, 2:ne, den ena, vänd mot Oxdjupet (Fredriksborgssundet), för trenne, och den andra, vänd åt inloppet, för 6 kasematter; den förra motsvarande den å 1867 års ritning uptagna, fastän kasematterne blifvit till antalet minskade med en. Så snart förstberörda ritning vunnit nådig stadfästelse, både Befälhafvare!! för Fortifikationen åt de uti pansarkonstruktioner kunnigaste Fortifikationsofficerare updragit att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de sednast uti England godkända, npgöra en förberedande detalj ritning till ifrågavarande bepansringar, öfver hvilken han dock ansåge sig höra inhemta engelska ingeniörers samt, hvad vissa detaljer och kostnaden anginge, äfven engelska fabrikanters åsigter. innan han till Eders Kong!. Maj:t i underdånighet inkomme med slutlig förslagsritning och kostnadsberäkning. Enär dock den mindre bepansringen bolde upsättas sednast i början af sommaren år 1873, måste, för att sådant skulle blifva möjligt, dertill erforderliga medel finnas att redan år 1872 disponera. De sednast i England upgjorda kasemattbepansringar bestode hufvudsakligen åt 4 hvarf stående stola 5-tums plåtar med fyllda mellanrum. Enligt upgifter, som till den svenska fortifikationsofficer, hvilken på Befälhafvare!^ updrag förliden sommar besökt England, både lemnats af engelska lugeniör-öfverstelöjtnanten Inglis, hvilken upgör alla jernkonstruktioner för de engelska befästningarne samt öfvervakar tillverkningen af bepansringarne, skulle, efter qvadratyta räknade, begge bepansringarne för nedre verket vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet), om dessa gjordes af ofvan antydda beskaffenhet, komma enligt engelska förhållanden att kosta 680,000 R:dr. Om härtill lades för transport m. m.

40,000 R:dr, skulle ifrågavarande bepansringar, upsatta i Sverige, komma att kosta inalles 720,000 R:dr. eller i medeltal 80,000 R:dr pr kasematt, hvilket vore ungefär samma siffra, som redan uti Befälhafvare!^ för b ortifikationen den 16 Mars 1871 ingifna underdåniga förslag till Carlskronas befästande blifvit beräknadt för de deruti förekommande kasemattbepansringarne. Ehuru det icke vore möjligt att. innan någon praktisk erfarenhet hos oss vunnits, särdeles hvad beträffade profningen åt platarne och bepansringars upsättning, med säkerhet beräkna den verkliga kostnaden för eu bepansnng, tvekade dock Befälhafvare!! icke att, på grund af hvad nyss blifvit anförd t, i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj: t täcktes till fullbordande af den mindre bepansringen äska, utöfver de af förra Riksdagen anvisade 170,000 R:dr, ett ytterligare anslag af 70,000 R:dr att redan år 1872 utgå.

Deri sålunda gjorda hemställan rörande anslagsbehofven till skansanläggningen å 1 timlön vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) kunde na-

35 Bil. No 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1372.

tnrligtvis icke öfverensstämma med de upgifter, som i och för den Nådiga propositionen till 1871 års riksdag af Befälhafvare!! för Fortifikationen lernnats, enär dessa afsågo den af 1867 års komité framlagda ritning och måste grundas på densamma åtföljande kostnadsberäkning, hvaremot den nu gjorda hemställan afsåga den under årets lopp utarbetade och af Eders j Kong!. Maj:t Nådigst faststälda nya ritningen till nedre verket. Den återstående kostnaden för detta verk skulle, i öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit anfördt, komma att utgöra:

dels till införande af sjelfva nedre verket....................... R:dr 275,000: —

dels till bepansringen............................. Rall- 720,000: —

med afdrag af de vid förra riksdagen beviljade.................................... » 170,000: — „ 550000- —

eller tillsammans R:dr 825,000: —

så att, om de ofvan föreslagna 270,000 R:dr skulle blifva af nästsarnmanträdande Riksdag beviljade, vid 1873 års riksdag skulle erfordras anvisande af 555,000 R:dr, hvarmed hela skansanläggningen vid Oxdjupet skulle blifva fullbordad, med undantag af ett möjligen behörigt mindre anslag till stenglacisernas slutliga ordnande.

Slutligen har Befälhafvare!! för Fortifikationen i underdånighet fästat Eders Kongl. Maj:ts Nådiga upmärksamhet derpå, att, ehuru det nu för fullbordandet åt skansanläggningen vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) upgifna anslagsbehof med 208,320 R:dr öfverstege det, på grund af 1867 års komités beräkningar, till 1871 års Riksdag uppgifna, den slutliga kostnaden likväl till följd af den sednast faststälda ritningen blifvit i verkligheten betydligt nedsatt, enär det dels vore påtagligt, att, om den äldre ritningen skolat följas, såväl bepansringarne som tornen vid deras utförande måst göras fullt tidsenliga, hvilket ensamt för de förra, enligt ofvan anförda beräkningsgrunder, skolat nu förorsaka eu stegring i kostnad af omkring 150,000 R:dr, och dels de uti 1867 års bestyckningsplan förekommande 5 stycken vridbara jernblinderingar å nedre verkets vallgång enligt den nya ritningen icke ifrågakomme, hvarigenom inbesparades, enligt 1867 års komités beräkningsgrunder, omkring 90,000 R:dr och, enligt 1868 års Vapen- och Befästningskomités beräkningsgrunder, omkring

150,000 R:dr.

I öfverensstämmelse med det ofvan anförda har Befälhafvare!! för Fortifikationen derföre i underdånighet hemställt, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag att för skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet (Fredriksborgssundet) anvisa:

36 Bil N:o 3 a) till Kongl. 3Iaj:ts Nåd. Trop. No 1, om, Statsverket 1872•

för år 1872:

till jernbepansringar......................................................... Fbdr 70,000:

samt för år 1873:

till fortsättning af byggnadsarbetet å nedre verket » 200,000:

Befästningsarbetena omkring Carlskrona.

Till dessa arbeten både 1871 års Riksdag beviljat en summa af

3.750.000 Rall-, hvaraf för åren 1871 och 1872 anvisats tillsammans

350.000 R:dr.

Då sistnämnda belopp icke lämpligen medgåfve att samtidigt påbörja både försänkningen i störa inloppet och ombyggnaden af ICungsholms fästning, både Eders Kongl. Maj:t, med bifall till Befälhatvarens för Fortifikationen derom gjorda underdåniga framställning, pa militära skål i Nåder bestämt, att af berörda tvär,ne arbeten försänkningen först skulle påbörjas, och äfven i Nåder fastställt det speciel förslag med kostnadsberäkning för samma försänkning, bemälde Befälhafvare genom en erfaren officer vid Väg- och Vattenbyggnadseorpsen låtit utarbeta. Enligt detta förslag skulle försänkningen göras helt och hållet af stenfyllning samt, med lemnande af en 1,000 fot bred genomfart, komma att kosta 1,080,000 R:dr, under förutsättning att arbetstiden icke utsträcktes längre, än till och med år 1876. Eders Kongl. Maj:t hade äfven klimat nådigt, bifall till eu af Befälhafvare!! i underdånighet på ekonomiska skal grundad särskild hemställan, att äfven försänkningarne i de smärre inloppen skulle med de redan anvisade medlen få påbörjas. Enligt upgjord arbetsplan vore, af de redan anvisade 350,000 R:dr, omkring 270,000 R:dr beräknade att inom 1872 års slut användas på stora försänkningen; återstoden 80,000 R:dr vore afsedd till försänkningarne i de mindre sunden. För att kunna fortsätta försänkningsarbetena i öfverensstämmelse med den för dessa arbeten uppgjorda plan erfordrades för år 1873 ett anslag af 250,000 R:dr till störa försänkningen och 100,000 R:dr till försänkningarne i de mindre sunden.

För att vidare kunna åtminstone år 1874 med tull kraft påbörja Kungsholmens ombyggnad, erfordrades att redan år 1873 träffa eu mängd nödiga förberedande anordningar, i hvithet hänseende det blefve nödvändigt att sistnämnda år erhålla ett belopp af 100,000 R:dr.

37 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Befälhafvare!! för Fortifikationen alltså i underdånighet föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t, täcktes af 1872 års Riksdag äska till anvisande för år 1873 för fortsättning af befästningsarbetena vid Guldkrona ett anslag af 450,000 R:dr.

I händelse detta anslag skulle bifallas, återstode utaf de af 1871 års Riksdag beviljade 3,750,000 R:dr, att framdeles anvisa ett belopp af

2,950,000 R:dr.

På grund af hvad Befälhafvare»! för Fortifikationen sålunda i afseende ä de särskilda befästningsarbetena anfört, och i öfverensstämmelse med hvad af honom blifvit hemstäldt, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, dels att följande anslag måtte anvisas, nemligen:

till Carlsborgs fästningsbyggnad för år J 873............... R:dr 300,000: —

till fortsättning af befästningsarbetena i Guldkrona för

år 1873 ........................................................................... » 450,000: —

dels ock, att Riksdagen, jemte beviljande af deri, enligt Befälhafvare!^ för Fortifikationen förevarande memorial, för skansanläggningen vid Oxdjupet (Fredviksborgssundet) ytterligare erforderliga summa

825,000 R:dr, nu måtte anvisa:

för år 1872:

till jernbepansringar ................................... R:dr 70,000: —

för år 1873:

till fortsättning af byggnadsarbetet å nedre

verket........................................................ » 200,000: — 270 000- —

tillhopa för befästningsarbeten R:dr 1,020,000: — deraf 70,000 R:dr för år 1872.

Belilädnadsbehof.

Det extra anslag af 189,000 Rall-, som under loppet af flera år funnits till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad anvisad t, är fortfarande dertill af behof påkalladt, och får jag af sådan anledning i underdånighet hemställa, att nämnda belopp måtte hos Riksdagen begäras, att äfven under år 1873 vara för enahanda ändamål att tillgå.

38 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

I det Statsråds-protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, hvilket åtföljde Eders Kongl. Maj:ts till 1871 års lagtima riksdag afiåtna Nådiga Proposition angående statsverkets tillstånd och behof, anmäldes, att, vid 1869 års utgång, å ifrågavarande anslag'1 för nämnda och föregående år upkomna brister, som ej kunnat af andra tillgångar betäckas, förefunnos till ett sammanlagdt belopp af 282,880 R:dr 14 öre, den brist oberäknad, som för år 1870 kom me att å anslaget upstå; och blef till godtgörande af- nämnda summa, som af Armé-förvaltningen förskjutits, ett extra anslag af lika belopp utaf Riksdagen anvisadt.

Armé-förvaltningens Intendents-departement har nu, uti ofvanberörda skrifvelse af den 17 sistlidne November, med anmälan att bristerna å detta anslag för åren 1870 och 1871 intill den 17 November sistnämnda år utgjorde tillhopa 168,800 R:dr, i underdånighet anhållit, att, till godtgörande deraf, ett extra anslag lör en gång till sistnämnda belopp måtte hos Riksdagen äskas, med förslag tillika, att den brist, som ytterligare kunde å anslaget upstå intill slutet af år 1871, måtte till gäldande från det för år 1872 af Riksdagen beviljade förslagsanslag för manskapets vid garnisonsregementena mathållning få öfverföras;

Och får jag till denna Armé-förval t ningens anhållan tillstyrka Nådigt bifall.

Utredningspersedlar för beväringsmanskapet.

Sedan, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts till 1871 års lagtima Riksdag gjorda framställning om anslag till insättning af ökad beklädnad och utredning åt beväringsmanskapet, Riksdagen beviljat, till anskaffning af utredningspersedlar åt nämnda manskap, ett extra anslag åt 805,320 R:dr, hvaraf till utgående under år 1872 anvisats 400,000 R:dr, har Armé-förvaltningen å Intendents-departementet nu i underdånighet hemställt, det E. K. Maj:t täcktes af Riksdagen begära att återstoden af det beviljade beloppet måtte till utgående under år 1873 såsom extra anslag med 405,320 R:dr anvisas; och får jag äfven till denna hemställan tillstyrka Nådigt bifall.

Topografiska corpsens arbeten.

Sedan Eders Kongl. Näjd uppå Chefens för Civil-departomentet underdåniga föredragning den 15 sistlidne December, i afseende å sambandet emel-

Bil. N:o 3 it) till Kongl. Maj.-ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 39

lan de Topografiska, Geologiska och Ekonomiska karte verken, meddelat nådiga föreskrifter, hvaraf Riksdagen genom nämnda Departement lärer undfå del, och då angeläget är, att arbetet med det Topografiska karteverket må utan afbrott tick i oförminskad omfattning fortgå, får jag i underdånighet hemställa, det leders Kongl. Majd täcktes af Riksdagen begära, att, till fortsättande af Topografiska corpsens arbeten äfven under ar 1873, ett extra anslag måtte beviljas till enahanda belopp, som för innevarande år linnés anvisadt, eller 60,000 R:dr.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst,

Då, af skål som redan tillförene blifvit så väl af Eders Kongl. Majd som af Riksdagen godkända, det fortfarande torde böra beredas Svenska officerare tillfälle till tjenstgöring vid fremmände länders arméer, får jag i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Näjd täcktes åt Riksdagen begära, att det för nämnda ändamål under loppet af flera är anvisade extra anslag måtte till oförändrad! belopp af 9.000 R:dr äfven för år 1873 få utgå och enligt Eders Kongl. Maj ds disposition användas till understöd åt officerare af arméens särskilda Imf vild vapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills för Eders Kongl. Näjd att, hvad af anslaget kan inom året komma att besparas, få under följande år disponera.

Skiirpskytteväsendets befrämjande.

Sedan, af det för år 1871 till skarpskytteväsendets befrämjande anvisade anslag åt 70,000 R:dr, understöd enligt vanliga grunder tilldelats de frivilliga skarpskytteföreningarne dels till instruktörers aflönande och dels till anskaffning af skarp ammunition och af målskjutningspremier samt från anslaget jemväl utgått medel till anordnande i hufvudstaden af eu skjuttäflingsfest för samtliga skarpskytteföreningar i riket, har Eders Kongl. Näjd under den 9 nästlidne November förordna! om anläggning af skjutbanor med skotthus gemensamt för skarpskytteföreningarne och indelta arméen inom 3:dje och 4:de Militärdistrikten, omfattande Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs, Wermlands, Stockholms, Upsala, Södermanlands, Westmanlands och Örebro län, med föreskrift att baner och skotthus herde vara fullbordade till Juli månads utgång innevarande år. Kostnaderna för dessa anläggningar komma tvifvelsutan att medtaga så val behållningen å 1871 års anslag som och hvad af anslaget för inne-

40 Bil. N:o 3 er) till Kongl. ■Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1872.

varande år kan återstå sedan erforderliga medel deraf utgått till utdelning åt skarpskytteföreningarne samt till skjuttäflingars anordnande.

Vid sådant förhållande och då erfarenheten ådagalagt behofvet åt ökad t antal skjutbanor inom åtskilliga af de traktör, der sådana redan blifvit anlagda, samt angeläget är, att ifrågavarande slags anläggningar, så snart möjligen ske kan. må komma att utsträckas äfven till de nordligare delarne af riket, Indika ännu äro deraf i saknad; får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen, att till skarpskytteväsendets befrämjande för år 1873 bevilja ett extra anslag af 100.000 R:dr, eller samma belopp som för innevarande år finnes anvisad!

Kaserii-etablisseineiit för Svea Artilleri-regemente.

Senast i den till 1871 års lagtima Riksdag aflåtna Nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof framställdes af Eders Kongl. Maj:t begäran om anslag till införande af kasern-etablissement för Svea Artilleriregemente; hvarvid i Dcpartements-chefens memorial af den 29 December 1870 meddelades fullständig utredning angående behofvet åt ett sådant etablissement äfvensom redogörelse för frågans föregående behandling. I sitt svar å denna framställning yttrade Riksdagen, att behofvet af en kasernbyggnad för Svea Artilleri-regemente blifvit redan längesedan af Representationen erkändt, och att otvifvelaktigt vore, att detta behof alltjemt ökades; men dä för närvarande så många och så högst betydliga anslag af beskaffenhet att ej kunna undanskjutas voro för Landtförsvaret begärda, ansåg Riksdagen sig ej böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

De kostnadsberäkningar, hvilka lågo till grund för berörda Nådiga framställning, slutade visserligen på en summa af icke mindre än 1,314,546 R:dr, men dåvarande Departements-chefen ansåg sig dock, på grund af inhemtade uplysningar, kunna antaga, det kostnaden borde kunna inskränkas till i rundt tal 1,000,000 R:dr. Ett genom Befälhafvare!^ för Fortifikationen försorg sedermera upgjordt nytt kostnadsförslag, jemte ritningar, visar ock, att nyssnämnda antagande varit grundad! Befälhafvare!! för Fortifikationen har nemligen, vid insändandet af det nya förslaget, uti skrifvelse till Departements-chefen anmält, att hall, ehuru förslaget slutade på en summa af 1,057,124 R:dr 80 öre, likväl ansåge kostnaden genom vissa förändrade anordningar kunna inom eu million Riksdaler begränsas.

I anledning af hvad vid öfverläggningarne hos Riksdagen förekommit rörande läget för det nya etablissementet, hafva genom t. f. General-fälttygmästarens försorg ytterligare undersökningar i detta hänseende egt rum, der-

Bil. N:o 3 a) till Kong]. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 41

vid förrättningsmänncn, hvilka utgjorts af 5 Artilleriofficerare och eu enskild byggnads kunnig person, hafva, — efter verkställd undersökning, ej allenast af den redan föreslagna platsen utan äfven af de öfriga platser, till ett antal af sex, hvilka skäligen kunde för anläggning af ett sådant etablissement ifrågakomma—’ enhälligt förordat etablissementets anläggande å den af Eders Kongl. Makt senast föreslagna platsen utanför (jarl XV:s port.

1 anledning af hvad sålunda härutinnan förekommit, och då jag anser frågan om ordnandet af ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente vara af den vigt, att den för regementet utgör, så att säga, en lifsfråga, enär genomförandet af regementets organisation är deraf i väsendtlig män beroende, finner jag mig af min embetspligt manad att i underdånighet påyrka förnyad framställning i ämnet till den snart sammanträdande Riksdagen, helst nödigt är, att arbetet redan innevarande år tagen sin början, på det att etablissementet, åtminstone till hufvudsakliga delar, må kunna fullbordas till den tid, då regementets organisation enligt deri upgjorda planen är afsedd att sättas i verket eller under loppet af år 1874;

Och får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att, till anläggande af ett fullständigt'kasernetablissement för Svea Artilleriregemente å den dertill redan förut föreslagna platsen utanför Carl XV:s port, bevilja ett extra anslag af 1,000,000 Rdr samt att deraf anvisa, för innevarande år, 100,000 R:dr och, för år 1873 ett belopp af 450,000 R:dr.

iixerciskus för Lifgardet till häst.

likdan år 1884 väcktes fråga om upförande af ett exercishus för Lifgardet till häst, i det Hans Kongl. Höghet Chefen för Lifgardes-brigaden uti memorial af den 23 April nämnda år, med förmälan om de fördelar i afseende å ut- C * gymnastik och vapenföring, som vid de båda fotgardesregementena upstått genom för dem anordnade rymliga, ljusa och vanna exercishus, i underdånighet föreslagit, det Eders Kongl. Näjd täcktes, så vidt möjligt vore, bevilja anslag till upförande äfven af ett för Lifgardet till häst behöfligt exercishus, derför kostnaden, enligt upgjordt förslag, då beräknats till 29,285 Rdr 1 i öre.

Enär några medel för ifrågavarande ändamål icke funnos till Eders Kongl Majits disposition, kunde Hans Kongl. Höghet Brigad-chefens berörda framställning då icke i Nåder bifallas, och ehuru behofvet af ett- exercishus för Lifgardet till häst sedermera städse vant erkändt, har dock frågan derom alltjemt fått stå tillbaka för ännu angelägnare föremål; men sedan de så högt Bih. till RiJcsd. Vrot. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N:o tf a) till Kongl. Muj:ts Nåd. Trop. N:o 2, om Stata verket 1672.

stegrade anspråken jemväl på kavalleriets utbildning i vapenföring numera gjort ifrågavarande exercishus mera behöflig! än någonsin, har jag ansett mig höra frågan derom till förnyad behandling uptaga; och då prisförhållandena i afseende såväl å arbetslöner som å materialier sedan år 1864 väsendtligen förändrats. har det funnits nödigt att låta upgöra nytt förslag öfver de för byggnaden erforderliga kostnader. Detta nya förslag, hvilket vid Fortifikationen undergått granskning, slutar på en kostnadssumma af 32,857 K:dr 85 öie, och är byggnaden afsedd att upföras å den åt regementet uplåtna tomt.

På grund af hvad sålunda nu anförts, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes, till införande af exercishus för Lifgardet till häst, af Riksdagen begära anvisandet af ett extra anslag, hvilket dels för jemnande af de extra anslagens slutsumma och dels i anseende dertill, att i den beräknade kostnadssumman icke ingår något belopp för oförutsedda utgifter, torde få bestämmas till 32,944 R:dr 52 öre.

ilussar-etablissement i Landskrona,

1 afseende ä denna fråga, hvarom Eders Kongl. Näjd redan till 1871 års lagtima Riksdag aflåta! Nådig framställning, yttrades af dåvarande Departements-ohefen, i hans underdåniga memorial af den 29 December 1870, att, sedan den Kronan tillhöriga, i godt skick befintliga kasernbyggnaden i Landskrona, hvilken varit åt Wendes Artilleri-regementes derstädes förlagda batterier till begagnande uplåten, genom nämnda Artilleri-regementes då föreslagna förändrade " organisation och förläggning blefve ledig, alla såväl ekonomiska som militära skäl syntes tala för att de i Engelholm, Helsingborg och Ystad förlagda tre sqvadroner af hnssarregementet Konung Parl XV blefve förflyttade till och sammanförda i Landskrona, helst, hvad den ekonomiska sidan anginge, hussar-etablissementen i Engelholm och Helsingborg vöre af den bristfälliga beskaffenhet, att, derest de i nämnda städer förlagda sqvadroner skulle derstädes qvarblifva, nya etablissementer måste för dem innan kort upföras, och kostnaderna derför sannolikt komma att ej obetydligt öfverstiga dem, som för ordnandet af ett etablissement i Landskrona komma att upstå.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning till Riksdagen i detta ämne, dervid de! erforderliga statsanslag!'! beräknades till 138,000 R:dr, tiar Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 17 Maj 1871 yttrat, att det för ifrågavarande regementes tjenstbarhet otvifvelaktigt vore af stor vigt, att de tre sqvadroner, som vore i särskilda städer förlagda, kunde till ett ställe sammanföras; men med hänseende till de betydliga summor, som vid dåvarande riksmöte redan blifvit till landtförsvaret anvisade, hade Riksdagen, enär det ifråga-

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1372. 43

varande anslagsbehofvet icke syntes vara af oafvislig beskaffenhet, ansett sig icke höra det äskade anslaget bevilja.

Lika med Riksdagen och i öfverensstämmelse jemväl med hvad föregående Departements-chefen yttrat, anser jag för regementets tjenstbarhet af stor vigt, att de ifrågavarande tre sqvadronerna varda till ett ställe sammanförda, och då deras förläggande till Landskrona erbjuder icke ringa ekonomiska fördelar, sedan artilleribatteriernas förflyttning derifrån numera är beslutad, samt, med hänseende till statsverkets nuvarande ställning, något hinder för de erforderliga medlens beviljande ej synes böra mota, tvekar jag icke att i underdånighet påyrka, att - denna fråga nu åter måtte göras till föremål för framställning till Riksdagen.

Beträffande det för ändamålet erforderliga statsanslag, bör jag i underdånighet anmäla, att det förut beräknade beloppet, 138,000 R:dr, numera i anseende till betydligt förändrade prisförhållanden icke kan anses tillräckligt. Enligt hvad Befälhafvare]! för Fortifikationen, på gifven anledning, meddelat

mig, bör kostnaden beräknas:

för byggnaders upförande och inredning m. in. till ............ Ruff 221,912: 50.

för inköp af exercisfält till........................................................ » 23,750: —

eller tillsammans R:dr 245,662: 50. och när härifrån afräknas beräknade värdet af de till försäljning afsmida etablissement^! i Engelholm. Helsingborg och Ystad med............................................................ Ruff 63,265: 83.

återstår att genom statsanslag fylla R:dr 182,396: 67.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till ordnande af ett för tre sqvadroner afsedt hussar-etablissement i Landskrona af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1873 af i rundt tal 180,000 Ruff, dock under förutsättning af Riksdagens medgifvande, att hvad utöfver nämnda summa, enligt den uppgjorda beräkningen, kommer att erfordras, må, genom försäljning af nuvarande liussaretablissementen i Engelholm, Helsingborg och Ystad, fyllas af derför inflytande medel.

Förhöjd kronoskjntslega.

1 anledning af hvad här ofvan vid behandlingen af de ordinarie anslagsfrågorna, blifvit, i afseende å anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, anfördt, får jag i underdånighet hemställa, att till utgifter för kronoskjuts för Armé-förvaltningens räkning under innevarande år, i följd af förhöjd lega,

44 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

måtte i Nåder hos Riksdagen begäras ett extra anslag för året till belopp' af

3,100 R:dr.

Fälttjenstöfningar.

I öfverensstämmelse med hvad i det föregående blifvit beträffande Armeens vapenöfning^ och dertill anslagna medel anfördt, hemställer jag underdånigst, det Eders Kongl. Näjd täcktes, till bekostande af för indelta och värfvade Arméen gemensamma fälttjenstöfningar innevarande år 1872. af Riksdagen begära ett extra anslag af 250,000 R:dr, att under året utgå.

Arméens pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 13 sistlidne December har Direktionen öfver Arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under senare tiden med de af Riksdagen beviljade anslag dels för uprätthållande af den pensionskassan åliggande pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Majds Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Beträffande först det för uprätthållande af den pensionskassan åliggande pensionering för tiden till 1871 års utgång beviljade anslag af 85,500 R:dr, deruti inberäknadt det pensionskassan med 8,820 K:dr tillkommande förhöjda vederlag för de till Wadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående, men till statsverket indragna rusthållsafgifterna, så hade detta anslag för år 1870 lemna! ett öfverskott af 23,528 R:dr 14 öre, hvilket öfverskottsbelopp komme att till statsverket återlevereras. För innevarande år hade ifrågavarande anslag blifvit nedsatt till 70,000 R:dr; och ehuru framtida behofvet icke för närvarande kunde med visshet bestämmas, såsom beroende på blifvande förhållandet emellan pensionskassans inkomster och utgifter under kommande år, ansåge dock Direktionen det sålunda nedsätta beloppet möjligen kunna blifva för det dermed utsudda ändamålet tillräckligt, såvida icke räntan å kassans utlånta kapital komme att ytterligare nedgå.

Hvad derefter vidkomme det för fyllnadspensioner beviljade anslag, så komme utgifterna under år 1871 att upgå till omkring 229,700 R:dr och att således i det närmaste medtaga det för året anvisade anslag 230,000 R:dr; vid hvithet förhållande, och då antagas kunde, att jemväl för år 1873 förhöjningen i utgifter icke herde i någon betydligare mån blifva större än, hvartill den under de senaste tre åren visat sig årligen upgå, Direktionen ansåge, att, med iakttagande af den vid de tre sistförfluten riksdagarne följda beräkning

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 45

af i5,000 E:drs förhöjning, ifrågavarande anslag, hvi]ket för år 1872 hlifvit bestämdt till 245,000 R:dr, borde för år 1873 höjas till 260,000 R:dr.

.... anledning af hvad Direktionen öfver Arméens pensionskassa sålunda antort, tär jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd. i öfverensstämmelse med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp gjorda underdåniga anhållan, täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för up- : ande åt Arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte

?! a 7n nnn 5 .,utgå E samma belopp, som för innevarande är finnes anvisadt, fZ Tf E'"dr’ med ^lldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret utstå det tor året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrig t som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse or Pensionskassans Direktion att, sä snart årets räkenskaper hunnit afslutas. hos fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna:

..... E, vidkommande beloppet af det kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning al nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860. detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning bestämmas för år 1873 till 260,000 R:dr, att användas till betäckande a den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan upstå SSnTi& dråSavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att vid reqvirerande af första halfkrets belopp. med afsilande räkenskaper redovisa föregående krets utgift; samt

att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställa beloppen måtte, i ikhet med hvad under senare lider iakttagits, få under Riksstatens Nionde Jiufvudtitel uptagas, samt underrättelse derom Finans-departementet meddelas.

Understöd åt f. d. landtvärnsman,

- , Af fr ™de?stöd ät Mn 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlef- \an i »e o stadde landtvärnsman, för år 1871 anvisade anslag af 20,000

t?!T !u. hvav.]c fdan till understöd anmäld person kunnat utdelas ett till 28 X1 orbojdt belopp; och ehuru under innevarande år, med lika anslagssumma, understodsbeloppen torde, i anseende till afgång bland understödstagarne, kunna i någon män ytterligare förhöjas, synes dock anslaget äfven för nästkommande år 1873 blifva till oförmmskadt belopp behöfligt, hvadan jag

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

alltså Sr i underdånighet hemställa, dot Etlers Kongl 51aj:t mätte Mas i Är Kraft Biksdagrn att anvisa ett anslag åt 20.000 K r att under te So för ofvannänmda ändamål användas; lärande äfven detta anslag få under Nionde hufvudtiteln uptagas samt underrättelse derom Finans-departementet i vanlig ordning meddelas.

Uppå Stats-Rådets öfriga Ledamöters underdåniga tillstyrkan täcktes Kongl. Maj:t till alla delar i nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende' å regleringen af utgifterna under riksstatens Fjerde Hufvudtitel samt de för Landtförsvarets behof ifrågasätta nya så val ordinarie som extra anslag, äfvensom i (ifrigt, blitvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående hvad Kongl. Magt sålunda beträffande statsreglering^! i nåder besluta utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Proposition om Statsverkets tillstånd och behof i hvad den hornlim att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörligt utskott tillhandahållas.

Ex protocollo M. J. Bandelin.

Bil, N:o 3 a) till Kongl, Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 47

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för indelta arméens, Wermlands Fältjägare-regementes och beväringsmanskapets vapenöfning^, enligt föreslagen plan.

48 Bil, No 3 a) till Kong!, Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Transport

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.............................................

Sjukvårdskostnader.................................................

Inventariepersedlars underhåll .

För v alt ni ngsk ost nåd ev

infanteriet.......................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. m

mötesanslagcts

del deraf för

2:o Indelta kavalleriet.

a) Kostnad för manskapet och nummerhästar ne. Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar fram och åter mellan sqvadronssamlingsplatsen och regementsmötesplatsen; således för 3,374 man (3,300 + 74) 16,870 portioner å 65 öre u 3,559 hästar (3,300 + 111 + 148) 17,795 rationel-

å 1,20...................................................................

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 20 dagar med 444 man 8,880 portioner.

' » 629 hästar (444 + 37 + 148) 12,580 rationel-,

Exercissqvadron, 90 dager I med 450 man 40,500 »

» 508 hästar 45,720 »

Regementsmöte, 26 dagar med 3,374 man 87,724 »

» 3,559 hästar _92,534

Summa 137,104 portioner å 56 öre >, 150,834 rationel- å 1 Rall

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under:

Exercissqvadron, 90 dagar, för 7 ryttmästare å 4 R.di ,, » » 22 sub.offic. ... å 3 »

» » » 7 fanjunkare å 2,so»

» » » 22 underoffic. å 2 »

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.................................................

Sjukvårdskostnader................................................

: Inventariepersedlars underhåll ..................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

kavalleriet .................................................

Diverse kostnader,, såsom lägerhalm, kokstänger, och ljus vid exercissqvadronerna m, in.......

Transport

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1872. 49

Transport

3:o Wermlands Fältjägare-regemente.

a) Kostnad för manskapet.

Marsch-kostnad :

Marschpenningar för 500 man .... ................... å 1,5a

Mötes-lcostnad:

Befälsmöte, 10 dagar, med 120 man (30 pr kompani).......................................... 1,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar, med 100 man

(20 proc. af stvrkan).............. 4,200 »

Skarpskyttemöte, 8 dager, med 32

man (8 pr kompani)............... 256 »

Regementsmöte, 20 dager, med 500

man........................................ 10,000 »

Summa 15,656 portioner å 56 öre (portionsskilling inberäknad). ...:.................

b) Kostnad för befälet,

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dager, för 1 kapten.......... å 4 R:dr

» » » 4 sub.officerare... å 3 »

-> » » 1 fanjunkare...... å 2,so »

» » » 4 underofficerare å 2 ><

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 1 sub.officer., å 3 »

» » » 1 underofficer å 2 »

Vidare tillkommer:

Sjukvårds-, förvaltnings- m. fl. kostnader ..................

Kostnaden för indelta arméns och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar å mötesplatserna

utgör således.............................................

hvartill kommer: underhåll af mötesplatser med dertill hörande byggnader........................................

B. Underbefälsskolor.

a) Korporalskolor.

Infanteriet

Underhåll för 470 man under 42 dagar, 19,740 portioner å 56 öre (tobaksskilling inberäknad).......

Aflöning för 27 subalternofficerare, 42 dagar å 3 R:dr Diverse kostnader, såsom lägerhalm m. m.................

Bill, till lliksd. Prof, 1872.

Transport 1 Sami. 1 Afd.

168! — 504 105 336

11,054

8,767

1,113

3,000

815,155

13,670

14,756

40]

14.756|40

30,000

858,825)38 7

50 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prof). No 1, om Statsverket 1872.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

Öl

52 Bil. N:o 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Utdrag aj Protokollet 'öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 21 December 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Woern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer, >

Weidenhielm.

Chefen för LandtförSvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm, föredrog i underdånighet:

l:o.

Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 24 sistlidne Januari, med förmälan hurusom aflidne Förvaltaren vid Arméens utredningsförråd i Stockholm W. Normans enka, Erika Wilhelmina Norman, född Wendelius, — enär hon, med fyra hemmavarande oförsörjda barn, enligt företedt bevis, befunne sig i ytterst fattig belägenhet, — uti en till Arméförvaltningen ingifven skrift anhållit, att hos Kongl. Maj:t varda anmäld till erhållande af ett ärligt understöd för hennes och hennes barns nödtorftiga lifsuppehälle.

Bil. N:o 3 b) till Kong,l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 53

Jemte öfverlemnande af berörda ansökning både Armé-förvaltnina-en anfört: ö

att aflidne Förrådsförvaltarcn Norman, som, född år 1820, med döden afgått deri 19 April 1867, blifvit anställd såsom extra förrådsskrifvare vid utredningsförrådet år 1834, befordrats till sådan ordinarie befattning år 1841 och vidare till F örrådsförvaltare den 25 April 1845 samt hugnats med Wasa-Orden år 1865;

att hans aflöning, såsom förrådsförvaltare, utgjort 1,200 R:dr till år 1854, derefter 1,500 R:dr till år 1858, vidare 2,000 R:dr till år 1864 och derefter 2,500 R:dr årligen;

att Norman med utmärkt drift, ordning och noggrannhet skött sin maktpåliggande, trägna och för helsan påkostande upbördsmanna- och redogörarebefattning;

att den efter hans död hållna inventering af förrådet aflupit sålunda, att, sedan befunna öfverskott å varor och persedlar blifvit mot likartade brister på föreskrifvet sätt qvittade samt andra icke obetydliga öfverskott, utan dylik qvittning, tillfallit Kronan, en persedelbrist, tydligen härrörande af orsaker, hvilka Norman icke kunnat förekomma, återstått, upgående i värde till endast omkring 80 R:dr, hvilket belopp genom sterbhusets försorg blifvit till Armé-förvaltningen inbetaldt;

att, enligt hvad denna -inventering sålunda ådagalagt, Norman jemväl på ett samvetsgrant och oegennyttigt sätt utöfvat sina tjensteåligganden;

att, i anseende till betydenheten af förrådets innehåll samt de talrika in- och utlefvereringarne derstädes, förråds-upbördsmannen vore underkastad ett synnerligen stort ansvar jemte äfventyr för uppoffringar i tjensten, genom lätt inträffande felräkningar och andra misstag samt varors försämring eller krympning af fyrfaldiga olika anledningar, hvilket allt, — då dels någon rätt till afskrifningsprocent icke tillkomme förvaltaren, dels hans ställande af upbördsborgen för en anförtrodd egendom af millioner Riksdalers värde icke kunde af Kronan ifrågasättas, — loge i anspråk hos denne tjensteman ett mindre vanligt mått af nit och omtänksamhet, i förening med fast redlighet; samt

att, utan dylika egenskaper hos förråds-upbördsmannen, Kronan här, i anseende till förrådets betydliga innehåll, kunde blottställas för kännbara förluster, i synnerhet som upkommande brister i förrådsinaterielen vanligen endast då, när de vore af större omfång, kunde rödjas genom annat än förrådets formliga inventering.

Då, med afseende på nu anförda omständigheter, Normans mångåriga utmärkta förhållande i tj ensten, ehuru endast pligtenlig^ torde förfil. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 8

54 Bil. N:o 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1872.

tjena något erkännande å Kronans sida, samt den aflöning honom tilldelats varit nog ringa i förhållande till upbördsmanna-ansvarets vidd och dessutom otillräcklig för besparingars afsättande samtidigt med underhållet af hustru och sju barn, hvadan ock Normans egendom vid dödsfallet måst till borgenärer afstås, sä — och med anledning af den behörigen intygade samt jemväl för Armé-förvaltningen hända störa fattigdom, hvaruti Normans cfterlernnade enka och hos henne hemmavarande fyra

0 försörj da barn, utan något understöd från enskild pensions-förening, sig befunne — både Armé-förvaltningen i underdånighet hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig proposition om införande åt en k an Norman på allmänna indragningsstaten af en pension, under hennes återstående lifstid, af 500 R:dr årligen; Och som Armé-förvaltningen ansett sig ej kunna till Kongl. Maj:t inkomma med någon framställning

1 berörda hänseende förr, än utgången af förrådets inventering efter Norman blifvit känd, men sådant, i anseende till åtskilliga omständigheter, erfordrat en tid af nära 4 år efter Normans död, hade Armé-förvaltningen derjemte hemställt, huruvida icke, i händelse af Nådigt bifall till ifrågavarande framställning, Kongl. Maj:t skulle täckas hos Riksdagen föreslå, att pensionen till enkan Norman finge beräknas och utgå åtminstone från och med början af innevarande år.

I betraktande af det nit och den skicklighet, som, enligt hvad Armé-förvaltningen vitsordat, Förvaltaren Norman i lifstiden uti den honom anförtrodda, ansvarsfulla upbördsmannabefattning ådagalagt, och med afseende tillika å hans efterlemnade en kas medellösa belägenhet, tillstyrkte Stats- Rådet i underdånighet, det Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att enkan Norman måtte å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under hennes återstående lifstid af en årlig pension af Trehundra Riksdaler Riksmynt, samt att, i händelse af Nådigt bifall härtill, underrättelse derom genom utdrag af Protokollet finge Finansdepartementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Maj :t Konungen i Nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo J. H. E. von Knorring.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1872.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, uti Stats- Rådet, å Stockholms Slott, den 9 Januari 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr .Jnstitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve von Plåten, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

B 'tern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer cell Weiden/ijelm.

Chefen för Sjöförsvars-departementet, Stats-Rådet Friherre Leijonhufvud, anhöll i underdånighet att nu få i ett sammanhang föredraga de frågor, som, vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riks-Statens femte hufvudtitel för år 1873 eller den tid, nästa statsreglering komma att omfatta, borde tagas i öfvervägande; i h vil k et afseende Departements-Chefen anmälde följande framställningar, nemligen:

a) Ofverdirektörens vid Mariningeniör-Staten hemställan af den 24 sistlidna November, om antagande af Underingeniörer vid nämnde Stat; och

b) Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 12 sistlidne . December, med förslag och uppgifter rörande behofvet af ökade eller nya anslag

för Sjöförsvaret;

Och anförde Departements-Chefen härefter beträffande:

A) Aitönings-stateriia vid sjöförsvarets stationer.

“I ofvannämnda skrifvelse den 24 November 1871 har Öfyerdirektören vid Mariningenim- Mariningeniör-Staten, med åberopande af insända förteckningar öfver de vid Sta- Stulen. Bil. till Biksd. Prof. 1872. lSxml. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. K:o 1 om Statsverket, 1872.

tionernas Mariningeniör-Departement under loppet af ett år verkställda arbeten, anfört, att de maktpåliggande göromål, som voro åt personalen vid nämnde stat uppdragne, endast med stor svårighet och under ytterst ansträngande tjenstgöring kunnat af densamma utföras. Oaktadt ingen af tjenstemännen, under de fyra år Mariningeniör-titatens verksamhet fortgått, genom sjukdom eller af andra tvingande omständigheter längre tid varit urståndsätta att tjenstår a, hade, i anseende till personalens fåtalighet, åt ingenjörerna blott undantagsvis kunnat lenmas tillfälle att genom resor i främmande länder inhemta kunskap om de tätt på hvarandra följande uppfinningarne i nutidens sjökrigsmateriel; ej eller hade ständigt ombud kunnat hållas vid den mekaniska verkstad, der dyrbarare arbeten för kronans rakning, såsom, bland andra, den sednast levererade monitorn, blifvit utfärda. Ofverdirektören ansåg följaktligen tillökning i personalens antal vara af behofvet påkallad. Uti instruktionen för Mariningeniör-Staten förutsattes ock att, jemte den fästa personalen, ingeniör-elever skulle antagas, hvilka bort kunna, användas för tillsyn å en del arbetsposter å varfven, äfvensom till sådana förrättningar utom stationerna, till hvilka ingeniörerne och de vid Ofverdirektörens kontor anställde ritarebiträden nu måste kommenderas; men' då medel till aflöning åt elever icke varit att tillgå, hade lämpliga personel’ ej funnits villige att i sådan egenskap anställas och det vore ej antagligt att förhållandet framdeles klafve annorlunda. Ofverdirektören hemställde, på grund häraf, att ett belopp af

6,000 R:dr måtte anvisas att årligen utgå till arvoden åt fyra elever eller IJnderingeniörer, såsom de, i betraktande af det kunskapsmått, som för deras antagande erfordrades, ansåges höra benämnas och hvilka, jemte arvode och inqvarteringsersättning, skulle vid kommendering utom den station, der de voro tjenstgörande, ega uppbära rese- och traktamentsersättning i likhet med Löjtnant vid Flottan eller Skärgårdsartilleriet.

Enligt det af Eders Kongl. Maj:t till 1867 års riksdag framlagda förslag till organisation af Mariningeniör-Staten, skulle denna stat, med få undantag, öfvertaga 14 Konstruktions- och Maskinist-officerares alla tjensteåligganden, men endast bestå af 10 personer, nemligen 1 Öfverdirektör, 2 Direktörer, 2 Öfver,-ingeniörer och 5 Ingeniörer med en aflöning af tillsammans 41,950 K,:dr, deri inbegripen den förslagsvis beräknade löneförhöjning, som tillkomma ingeniörerne efter viss tjänstgöringstid. Riksdagen uteslöt emellertid Öfveringeniörsgraden, i följd hvaraf personalen inskränktes till 8, hvarjemte aflöningsanslaget nedsattes till 32,000 R:dr. Till afhjelpande af de olägenheter, donna förändring i den ursprungliga planen medförde, anställdes redan samma år två ritare-biträden vid Öfverdirektörens kontor, till hvilkas aflönande vid 1868 års riksdag 5,000 R:dr beviljades, att i mån af behof utgå. Men denna tillökning i Mariningeniör-Statens personal.— hvars verksamhet omfattar så val byggandet och underhållet af sjö vapnets fartyg samt annan flytande materiel jemte maskinerier, som ock anläggandet och vidmakthållandet af verkstäder och mekaniska inrättningar vid Stationerna, — har visat sig icke vara tillräcklig för de stegrade anspråk på dess verksamhet, som dels den hastiga vexlingen i konstruktionen af krigsfartyg med deraf följande behof af nya ritningar och fullständiga beräkningar för nästan hvarje nytt fartyg, dels ock det ökade antalet reparations- och andra arbeten på stationernas varf medfört. Eders Kongl. Maj:t har ock, med erkännande af behofvet af ökade krafter inom denna stat, enligt Nådigt Bref den 5 December. 1871,, tillåtit anställande af

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 3

tillfälliga biträden vid Stationernas Mariningeniör-Departement, hvilkas aflöning utgår afl anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, och då, genom antagandet af Underingeniörer, åt hvilka kunde anförtros förrättningar såväl utom Stationerna, som vissa arbeten å desamma, med skyldighet att uppgöra mindre vigtiga detalj ritningar, ingeniörerna lemnades tillfälle att mera, än nu är förhållandet, egna sig åt utarbetandet af sådana förslag, som fordra större insigter och erfarenhet, anser jag mig höra i hufvudsaken förorda den gjorda framställningen. Enär behofvet af dylika biträden sannolikt kommen att vexla under olika tidpunkter, höra de emellertid endast på förordnande tillsvidare tillsättas, med rätt till uppsägning inom viss tid. Aflöningen torda vid jemförelse med de inkomster sådana personer, som de ifrågavarande, skulle kunna å enskilda varf påräkna, höra beräknas till 1,600 R:dr för dem hvardera, dock utan rätt till inqvarteringsersättning, men med särskild godtgörelse för resor utom stationen, i enlighet med hvad Ofverdirektören föreslagit.

Jag tillstyrker alltså Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att till arvoden åt erforderligt antal Underingeniörer vid M urin ingeniör- Staten bevilja ett belopp af 6,400 R:dr. Genom tillägg af detta belopp' till nu utgående aflöningsanslag för nämnde stat skulle samma anslag blifva förhöj dt till 43,400 R:dr.

I den till 1871 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen, angående Statsverkets tillstånd och behof, föreslog Eders Kongl. Maj:t att, i stället för den då å femte hufvudtiteln under anslagen till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer och till flottans underhåll uppförda oindelta spannmål, skulle anvisas kontant anslag till belopp af 140,174 R:dr 14 öre, hvilket bonde efter uppgillra grunder å särskilda anslag fördelas sålunda, att, bland annat, å anslaget till aflöningsstaterne uppfördes 14,750 Ruin.

Jemte bifall till denna framställning beslöt Riksdagen, enligt dess underdåniga skrifvelse, den 17 Maj samma år, att minska anslaget till aflöningsstaterna vid stationerna med ett genom indragning af Skärgårdsartilleriets depot i Göteborg tillgängligt belopp af 1,484 R:dr.

Vidare och i sammanhang med den af Riksdagen, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:t Nådiga proposition, beslutade öfverflyttning med år 1872 af Marinregementet från sjö- till landtförsvaret, skulle, af de för regementet utgående anslag, från femte till fjerde hufvudtiteln öfverföras 248,228 R:dr 42 öre. Af detta belopp borde anslaget till aflöningsstaterna minskas med 97,680 R:dr 80 öre. utgörande dels löner och inqvartering 96,030 R:dr 80 öre, dels ock det kontanta tillskott i lönen, som tillädes un d er offi c er äril e vid regementet i stället för den indragna spanmålen med 1,650 R:dr.

Om sålunda till det i 1871 års riksstat uppförda kontanta penningeanslaget till aflönings-staterna vid stationerna . . . R:dr 1,106,437: 30.

lägges det kontanta vederlaget för den under anslaget förut utgångna oindelta spanmålen „ 14,750: — 1,121.187: 30.

och från detta belopp afdragas dels...... 1,484: — ,

dels ........... „_______97,680: 80. 99,164: 80.

så återstå...................... 1,022,022: 50.

Angående betäckande af brist i anslaget till aflöning ss lat erna vid sjöförsvarets stationer.

4 Bil. N:o 4 till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

med hvilken summa ifrågavarande anslag alltså bort i 1872 års riksstat uppföras, eller med 24,877 R:dr 22 öre utöfver de 997,145 R:dr 28 öre, som detsamma

upptager. .

Deremot har förslags-anslaget till gemenskapens. vid sjöförsvaret naturaunderhåll ökats, bland annat, med det belopp, som blifvit för litet upptaget å allöningsanslaget eller med 24,877 R:dr 22 öre. Enligt Eders Kongl. Maj:ts af Riksdagen gillade framställning bonde af kontanta ersättningen för den under anslagen till afiöningsstaterna och till flottans underhåll förut upptagna oindelta spannmål tillkomma natura-underhålls-anslaget 94,670 R:dr 12 öre, men deremot afföras ej mindre portions-kostnaden för Marinregementets manskap 56,320 Ruin, än och kostnaden för brödet åt samma manskap 24,877 R:dr 22 öre eller tillhopa 81,197 R:dr 22 öre.

I följd häraf skulle, då anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll i 1871 års riksstat är upptaget till . . R:dr 230,000: —

och dertill läggas............. „ 94,670: 12 324,670:

men från detta belopp afdragas............ B:dr 81,197: ce.

ifrågavarande anslag hafva upptagits med.....• • ■ » 243,472: oo.

I 1872 års riks-stat äro deremot å detta anslag anvisade 268,350 R:dr 12 öre.

En bifogad promemoria lemnar ytterligare upplysning härutinnan.

Eders Kongl. Maj:t torde alltså behaga å berörde förhållande fästa Riksdagens uppmärksamhet för erforderlig rättelse derutinnan i 1873 års stat, med framställning derjemte, att till betäckande af den sålunda för 1872 uppkommande bristen i anslaget till aflönings-staterna vid sjöförsvarets stationer måtte få användas ett belopp af 24,877 R:dr 22 öre af det till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll för samma år anvisade anslag.

B). Flottans nybyggnad och underhåll.

I ofvan nämnde skrifvelse den 12 December sistlidne år hafva, bland andra, Underhäll af täljande framställningar blifvit af Förvaltningen af Sjö-Ärendena gjorda.

ångfartyg jemte 1:o) I anseende till den förökning i antalet af ångfartyg vid Flottan och

maskinerier och Skärgårds-Artilleriet, som under senare åren egt rum, hade kostnaden för underpanmi. ^llet af Sjövapnets fartyg så stegrats, att de medel, hvilka med nuvarande anslag till flottans nybyggnad och underhåll kunde afses för underhåll af ångfartyg jemte maskinerier och pannor, icke vidare blefve för ändamålet tillräckliga. Utom den ökade kostnad, de dyrbara maskinernas och pannornas underhåll kräfde, erfordrades anskaffande och vidmakthållande af ett större antal arbetsmaskiner och maskin-inventarier, äfvensom, för reparation af jernfartygen, ett förråd af pansarplåtar och andra material!er; Och har beloppet af den förhöjning uti ifrågavarande anslag, som på grund häraf erfordrades, af Förvaltningen beräknats utgöra:

För underhåll af maskiner och pannor........... 42,000 R:dr.

„ anskaffning och underhåll af diverse arbets-maskiner och maskin-inventarier .................. 18,400 „

„ pansarplåtar m. in..............._ . ■ 46,600

eller tillhopa.................... 107,000 R:dr.

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1 om Statsverket, 1872. 5

2:o) 1 anledning af gjord anmälan af Befälhafvaren vid Stockholms station, Segelbåtar. att stationens segelbåtar voro i bristfälligt skick och för öfrig! af mindre tidsenlig beskaffenhet, samt enär det visat sig att underhålls-statens anslag icke varit tillräckligt för anskaffande af nya båtar till befälets och underbefälets öfningar i stället för dem, som blifvit dertill oanvändbara, har Förvaltningen till fyllande af detta behof vid båda stationerna ansett ett belopp af 10,000 R:dr om året erfordras.

3:o) Då den gamla vid donna station befintliga upphalningsbädd vore starkt Upphalninysangripen af rota och numera knappast användbar samt i öfrig! upphalning af‘dip r*d Stockfartyg på bädd af sådan konstruktion, som den ifrågavarande, medförde stor kost- hvlms stalwnnåd i följd af den betydliga arbetsstyrka dervid erfordrades, vid hvilket förhållande det icke ansåges vara med god hushållning förenligt att ombygga densamma, har Stations-Befälhafvaren hemställt och Förvaltningen af Sjö-Ärendena tillstyrkt, att en slip, afsedd för upphalning af mindre tunga fartyg, måtte vid stationen anläggas. Till bekostande af densammas nybyggnad och underhåll äfvensom för anbringande och vidmakthållande af likartade eller andra för fartygsbyggnader och reparationer behöfliga anstalter beräknades den erforderliga tillökningen i nybyggnads- och underhålls-anslaget till 30,000 B:dr.

Bo) Sedan anmäldt blifvit, att de till östra och vestra boställsbyggnaderna Underhåll af å Skeppsholmen hörande uthusen vore i så bristfälligt skick, att rifning af de- hus och samma och deras ersättande med andra icke kunde uppskjutas samt att kostnaden byggnader. för uppförande af två nya uthusdängor af trä med plåttak beräknats utgöra 15,000 R:dr, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, med åberopande häraf och då i allmänhet för underhåll i försvarligt skick af hus och byggnader vid Stationerna tarfvades tillökning i underhållsanslaget, helst uppförande af flera nya hus och byggnader vid Stationerna förestode, å ifrågavarande anslag uppfört en tillökning af

15,000 R:dr.

5:o) Med föranledande af Stations-Befälhafvarens i Carlskrona hemställan, att för underhåll och komplettering af madrasser och möbler m. in. å Flottans fartyg, måtte anvisas dels ett belopp af 3,000 R:dr att årligen utgå,..dels ock såsom extra anslag för en gång 26,493 R:dr, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, sopa ansett ifrågavarande komplettering och underhåll höra ske efter hand och i mån af behof, för båda Stationerna gemensamt uppfört ett ärligt belopp af 1.0,000 R:dr.

6:oJ Under åberopande deraf, *

att ett större antal ångfartyg än tillförene nu mera utrustades, i följd hvaraf flere extra maskinister, hvilkas aflöning utginge från underhålls-anslaget, måste antagas;

att då, enligt föreskrifter i Kongl. Brefvet flen 11 Februari 1871, ledigheter inom handtverks-staten icke återbesättas, utan extra arbetare i män af behof antagas, men desses aflöning, hvilken skall bestridas af de besparingar, som genom indragning af de ordinarie beställningarna uppkomma, icke obetydligt öfverstege den, som bestodes arbetare å ordinarie stat, berörde besparingar befunnits otillräckliga för extra arbetarnes aflöning, helst större arbetsstyrka, än ordinarie staten upptager, vid flere tillfällen erfordrats;

samt att underbefälets vid timmermans- och handtverksstatens aflöning ej allenast vore betydligt lägre, än den, som åtnjötes af sådana såsom varfs-under

Inventarier ä Flottans fartyg.

Förhöjning i ajlöningsmedlen.

Mina] delningens personal.

6 Bil. N:o 4 till KongI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

befäls vederlikar ansedde, å enskildes varf anställde personer, utan äfven mindre än underofficerarnes vid Flottan och Skärgårdsartilleriet, ehuru de färre hade vida trägnare tjenstgöring än de sednare, vid hvithet förhållande billigheten i hög grad talade derför att varfsunderbefälet, intill dess en allmän löne-reglering kunde komma till stånd, snarligen erhölle åtminstone så stort tillskott i sin nuvarande aflöning, att det kunde med inkomsterna af tjensten bestrida utgifterna för de oundgängligaste lefnadsbehofven

har Förvaltningen af Sjö-Ärendena hemställt, att för sålunda angifne behof måtte af Riksdagen äskas en förhöjning i underhållsanslaget med 30,000 R:dr. _

7:o) Sedan Eders Kongl. Maj:t, med afseende å angelägenheten deraf att åt tillverkningen och användandet af undervattensminor gåfves en ökad utveckling, så att ett för försvaret ordnadt min-system kunde tillvägabringas, uppdragit åt Ofverstelöjtnanten vid Skärgårds-artilleriet Zethelius att öfver denna del af försvaret hafva närmaste bestyr och tillsyn, samt derefter, på anmälan af denne att erhålla sakkunniga personer till biträde, dels vid sjelfva minarbetenas utförande och dels för rådplägning i de till min väsendet hörande frågor, genom Nådigt Bref den 25 Februari 1870, tillsatt en komité för ordnande af min väsendet, så blef genom gen er al-ordres den 15 derpåföljande Augusti befaldt, att till danande inom Skärgårds-artilleriet af en stamtrupp, öfvad i utförandet af arbeten och försök med undervattens-minor, deras utläggande och handhafvande m. m., inom nämnde kår skulle tills vidare bildas en min-afdelning, bestående af eu chef, två biträdande officerare, 4 underofficerare och 16 kanonierer, hvilken personal dock skulle kunna framdeles, i mån af vexande behof, ökas.

För tjenstgöringen vid donna afdelning, hvars verksamhet oafbrutet fortfarit, har annan ersättning ej utgått än det, enligt Nådigt Bref den 31 December 1868, Chefen för densamma tillerkända arvode af 300 R:dr årligen eller det belopp, som förut uppburits af tillsyningsmannen vid slagkrutslås oratoriet. I skrifvelse till Stations-Befälhafvaren har emellertid afdeinings-chefen framhållit behofvet af särskilda arvoden för personalen, för ätt kunna vid min-afdelningen bibehålla personer, hvilka befunnits passande för och blifvit inöfvade till tjenstgöring vid densamma. För min-vapnets skyndsamma utveckling vore nödigt, att afd el ningens arbeten fortginge utan afbrott, hvarföre semester för personalen ej herde ifrågakomma, och, då handterande! af minor med tillhörande sprängämnen stundom vore förenad! med lifsfara, syntes derjemte billigheten fordra, att någon ersättning härför beviljades dem, som till dylik tjenstgöring beordrades. På grund häraf och med åberopande af förhållandet härutinnan i andra länder, der löne-tillägg tillkomma det vid min-kårerne anställda befäl och manskap äfvensom att, hvad särskild! Norge vidkomma, den s. k. “Bestyrer af marinens torpedo-vaesen" derstädes för sin befattning uppbure 300 speciel’ eller 1,200 R:dr R:mt, har afdeiningschefen framlagt förslag till arvodes-stat för den vid afdelningen anställda fästa personal, upptagande 1 chef, 3 officerare, 4 underofficerare, af hvilka eu skulle vara uppbördsman, samt 16 öfverkorporaler, kanonierer och underkanonierer, med arvoden till sammanlagd! belopp af 5,700 R:dr; äfvensom och då det för arbetenas fortgång vore nödvändigt att kunna förfoga öfver ett visst antal handtverkare i egen arbetslokal och sådana arbeten stundom förekomme, som dels borde hållas hemliga, dels fordrade särskild arbetsskicklighet för att kunna nöjaktigt utföras, föreslagit att derutöfver ett särskild! belopp af 5,000 R:dr måtte afses till dagspenning åt tillfälligtvis antagna arbetare, enligt upprättad stat för handtverkspersonalen.

Bil. JSf:o 4 till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1872. 7

I afseende å denna af Stations-Befälhafvaren tillstyrkta framställning, bär Förvaltningen af Sjö-Ärendena, enär de föreslagna staterna icke blifvit fastställde och följaktligen ifrågavarande belopp icke kunde annorlunda än förslagsvis upptagas i underhålls-staten för 1873, hemställt, att, utöfver det till chefen för min-afdelningen nu utgående arvode 300 B:dr, för afdelningens personal måtte äskas ett förslagsanslag af 10,400 R:dr.

De utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena sålunda uppförda, här ofvan under titeln Flottans nybyggnad och underhåll upptagna belopp utgöra tillhopa 212,400 R:dr. Uti denna summa ingå ej allenast sådana poster, som genom erfarenheten om behofven under föregående år eller på andra beräkningsgrunder kunna anses vara till siffran fullt kända, utan äfven poster, hvilka dels synas afse utgifter af mera tillfällig natur, dels, ehuru otvifvelaktigt fortfarande behöfliga. ej för närvarande och innan varfvens ordnande hunnit genomföras, kunna med säkerhet för framtiden till beloppet bestämmas. Till de förstnämnde räknar jag de för ångfartygs jemte maskineriers underhåll m. m. upptagne . . . R-.dr 107,000: — äfvensom de för anskaffande och vidmakthållande af segelbåtar beräknade 10,000 R:dr, hvilket belopp, för anslagssummans jemnande, uppföres med .......... . „ 9,772: 68.

Summa it:dr 116,772: 68.

Hvad angår förhöjningen i aflöningsmedlen, så tinner jag, lika med Förvaltningen af Sjö-Ärendena, en dylik förhöjning vara af behof och billighet påkallad. Redan länge hafva arbetarne å Kronans varf mast åtnöja sig med en aflöning, vida _ understigande hvad deras jemlikar vid enskildes verkstäder kunnat påräkna.

K 01IV1 ten för nrmfmramlp nf förs! a o* till nrtrn nis a ti rm af Ssiöfnraxrciyota

de dugligare af dem. Då emellertid beloppet af de i sådant afseende erforderliga medel icke kan för någon längre tid med tillförlitlighet beräknas, innan det blifvit afgjordt i hvad män båtsmän komma att af särskild! antagne arbetare ersättas, men de utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena uppförde 30,000 R:dr, ehuru för framtiden säkerligen ej tillräckliga, likväl kunna antagas motsvara behofvet för 1873, torde berörde belopp höra å extra stat anvisas.

Den för min-afdelningens personal uppförda post å 10,400 R:dr torde tills vidare och intill dess afdelningen erhållit fast organisation, jemväl höra såsom extra anslag utgå.

Beträffande öfrige i fråga varande anslagsbelopp, nemligen: till en upphalnings-slip vid Stockholms station m. in. 30,000 R:dr, till underhåll af hus och byggnader 15,000 R:dr samt till fartygs-inventarier 10,000 R:dr, så är val behofvet jemväl af- desamma ådagalagd!; men en del af de antydda arbetena och ankaffningarne är emellertid af mera tillfällig beskaffenhet; Och om äfven Förvaltningen i den omständighet, att andra likartade arbeten under den närmaste framtiden höra ega rum, haft anledning uppföra nämnde belopp såsom förhöjning i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, synes mig dock lämpligast att, intill dess fullständigare utredning af kommande års behof härutinnan hunnit verkställas och granskas, äfven dessa belopp för 1873 anvisas såsom extra ordinarie anslag.

I öfverensstämmelse härmed skulle ordinarie anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll, som nu utgör 783,227 R:dr 32 öre, höjas med 116,772 Ruin 68

Anvisningar å allmänna besparingarne.

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 187:1.

öre eller till 900,000 R:dr, derom jag anhåller att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen göra framställning, hvaremot öfrige belopp, tillhopa 95,400R:dr, skulle såsom extra anslag anvisas.

C) Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.

Anslaget till Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal, nu upptaget tilfett belopp af 750,460 R:dr, hvari ingår ett särskilt reservations-anslag å 10 000 R:dr till Lifräddnings-anstalterna å Rikets kuster, synes höra beräknas till samma belopp äfven för 1873; och torde Eders Kongl. Maj:t, jemte framställning härom till Riksdagen, begära dess medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln “fyr- och båkmedel" må, såsom hitintills, fortfarande få för det med samma anslag afsedda behof användas.

Tid efter annan hafva å lmfvudtitelns allmänna besparingar anvisningar skeft för ändamål, hvilka nu mera icke kunna såsom tillfälliga anses, och för hvilka följaktligen, derest ej särskilda omständigheter föranleda till undantag, fasta anslag torda höra äskas. Riksdagen har jemväl, uti dess underdånig^ skrifvelse angående regleringen af utgifterna å femte hufvudtiteln för 1872, a dessa anvisningar fästat uppmärksamhet; och torde jag få bär i ett sammanhang redogöra för desamma. „ ...... ..... .

l:o. Sedan Kungsholms och Drottningsbärs fästningar erhållit tillökad bestyckning, i följd hvaraf ökade garnisoner för bevakning af dervarande dyrbara materiel och förråder äfven under fredstid erfordrades, blef i Nådigt Bref den 30 Mars 1855 stat för garnisonerne fastställd, med föreskrift derjemte, att kostnaden för befälets och manskapets aflöning borde för sednare hälften af samma år utgå af behållna aflöningsstatsmedel, men på Eders Kongl. Maj:ts profning sedermera bero, af hvilken tillgång beloppet framdeles skulle bestridas. Vid 18b6—1858 arens Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t särskild! anslag för personalen a sjöfästnm- »arne, men Riksdagen, som antog att besparingarne skulle fortfarande såsom dittills kunna lemna tillgång till bestridande af erforderlig aflöning för samma personal faun ej skäl att till framställningen lemna bifall. Derefter blot genom Nådigt Bref den 22 Januari 1861 föreskrifvet, att aflöning^! för ifrågavarande garnisoner skulle för framtiden utgå af allmänna besparingarne.

Under förutsättning att portion och bröd bestrida af särskilda anslag, uppgår kostnaden för dessa garnisoner till omkring 5,000 _ R:dr Riksmynt, fördelad i öfverensstämmelse med ofvan åberopade stat på följande sätt:

Kungsholmen:

aflöning till befäl . . .

d:o till gemenskapen

B:ko R:dr 1,460 „ 859

Transport B:ko R:dr 2,319

13.

13,

Bil. N:o 4 till Kongl. Magi* Säd. Prof). N:o 1 om Statsverket, 187.2. 9

Dr o ttning skär:

aflöning till befäl- och gemenskap . . .

För häda fästningarne gemensamt:

Till prest och läkare, förslagsvis . . . .

Kommendantskaps m. fl. smärre utgifter .

eller 5,000 R:dr Runt.

Transport 2,319: 13.

. . - B:ko R:dr 456: 12.

- - . „ 150: -

• - ■ ___„____407: 39.

Summa B:ko R:dr 3,333: 16.

Då ifrågavarande garnisoner fortfarande måste bibehållas och följaktligen kostnaden för desamma icke är tillfällig, torde Eders Kong!. Näjd till Riksdagen göra framställning om anvisande af erforderliga medel till deras' aflönande.

2:o. Enligt stadgandet i 269 § 2 inom. af reglementet för styrelsen och ekonomien vid sjö vapnets stationer äro förvaltare derstädes tillförsäkrade att, efter tio års tjenstetid i sina uppbördsbefattningar, njuta 25 procents löneföi höjning och, efter 20 års tjenstetid i samma befattning, ytterligare 25 procents enahanda tillökning. I öfverensstämmelse härmed tillädes förvaltaren vid Carlskrona station O. F. Gynther genom Nådigt Bref den 2 Mars 1858 en löneförhöjning af

1,000 R:dr samt förvaltaren vid Stockholms station A. O. Beckman, medelst Nådigt Bref den 11 April 1867, 500 R:dr.

3:o. Uti Nådigt Bref den 2 November 1824 förordnades, att, då lön på stat ej fanns ledig, från Krigsakademien utexaminerad kadett skulle från besparin-

Sarne undfå expektans lön. Antalet löner af denna beskaffenhet bestämdes, enligt iådiga Brefvet den 7 Mars 1854, till 20, men nedsattes, på grund af Nådigt stadgande den 16 December 1862, till 12, utgörande å 225 R:dr hvardera ett sammanlagdt belopp af 2,700 R:dr.

1 likhet med hvad ofvan i fråga om kostnaden för garnisonerne å sjöfästningarne är föreslaget, torde framställning höra ske till Riksdagen om anvisande af medel till löneförhöjningarna för förvaltarna Gynther och Beckman under deras tjenstetid samt till exspektanslönerna till utexaminerade kadetter.

4:o Sedan längre tid tillbaka bada Sekreteraren hos Befälhafvande Amiralen i Carlskrona fått uppbära lösen för de Öfverkommendantspass, med hvilka alla från Carlskrona utgående handelsfartyg börda vara försedda. Denna rättighet upphörde i följd af det i Nådiga Brefvet den 14 Januari 1862 meddelade stadgande att, sådana pass icke vidare börda med lösen beläggas. Af donna anledning tillförsäkrades nuvarande Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Carlskrona G. Trägård!), genom Nådiga Brefvet den 10 Februari 1863, såsom ersättning för den honom sålunda frångångna passlösen, ett belopp af 106 R:dr, att från och med år 1862 efter hvarje års slut utgå af de allmänna besparingarna.

5:o. Vid den reglering af civilpersonalen vid flottan, som egde rum enligt Nådigt Bref den 18 December 1838, öfverflyttades dåvarande kontrollören G. Middendorff på Expektans stat med rättighet att från ofvannämnda besparingar uppbära sin lön till belopp af 975 Rdr.

Bill. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

6:o. Sekundchefen och visse officerare af f. d. Flottans Konstruktionskår, som enligt lemnadt uppdrag skulle verkställa kontrollmätning å handelsfartyg i städerna, tillförsäkrades genom Nådigt Bref den 9 Maj 1822 särskild ersättning för detta bestyr, att utgå från tullmedlen, (lenom Nådiga beslut den 26 November 1861 och den 21 December 1865 upphörde detta uppdrag med Juni månads slut år 1866 och i sammanhang dermed den ersättning derför, som förut utgått. Dessa officerare, som i anseende till långsam befordran inom kåren voro ganska vanlottade i jemförelse med deras vederlikar inom Flottans anijra kårer, gånge sålunda i mistning af en påräknad inkomst, och vid detta förhållande. behagade Eders Kong!. Maj:t, enär genom skedda indragningar å Konstruktionskåren, som då var under organisation, å aflöningsanslaget uppstått besparingar, under den 29 Maj 1866 af desamma tillägga vissa officerare årliga gratifikationer, i stället för de på tullmedlen anvisade arfvodena, att från Juli månads början samma år utgå intill dess, genom kårens nya organisation, lönförhöjningar kunde dem beredas.

Af bemälde officerare återstå nu 3:ne på Indragningsstatöfverflyttade, hvilka från allmänna besparingarna åtnjuta de dem tillförsäkrade gratifikationer, neml:.

Öfversten A. Ljungstedt................R:dr 75: —

Kapten-Löjtnanten C. af Borneman............ ,, 150: —

och Premier-Löjtnanten A. Trygger ........ „ 325: —

eller tillsammans R:dr 550

De härofvan under N:ris 4, 5 och 6 upptagna belopp synas mig deremot böra uppföras att utgå å allmänna indragningsstaten.

7:o. Då, genom Nådiga Brefvet den 11 December 1860, ekevirkes-förråden vid flottans stationer ställdes under särskilda ansvarige uppbördsmäns tillsyn, förordnades tillika om tillsättande, provisoriskt, af en förvaltare och en kammarskrifvare vid Carlskrona station emot arfvoden, den förre af 2,000 B dr och den sednare af 800 B dr samt vid Stockholms station ett biträde åt dervarande beklädnads- och virkesförvaltare med arvode af 400 Bär, hvilka belopp med tillsammans 3,200 Rdr sedermera utgått från de allmänna besparingarna.

Enär förändrad reglering utaf aflöningsstaterna för civilpersonalen vid stationerna torde förestå, lära nämnda belopp höra tills vidare, och intill dess sådan reglering egt rum, fortfarande af allmänna besparingarna utgå.

8:o. Vid det förhållande att den af Eders Kongl. Maj:t, i Nådig proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, till 1871 års Riksdag gjorda framställning om ersättning för det från ifrågavarande besparingar till Amiralitets - krigsmanskassans enke- eller gratial-fond utgående belopp af 1,905 R:dr icke vann Riksdagens bifall, torde samma belopp böra, på sätt Riksdagen ansett lämpligt, äfven framgent från dessa besparingar utgå.

Slutligen bör anmärkas, att af de å femte hufvudtitelns allmänna besparingar anvisade utgifter, hvilka äro upptagna i den Eders Kongl. Maj ds berörda Nådiga proposition bilagda utgiftsstat för samma hufvudtitel, nedanstående belopp hafva, dels i följd af Marinregementets öfverflyttning till landtförsvaret, dels på grund af förändrade förhållanden i öfrig!, upphört att utgå, nemligen:

gratifikationer åt korporaler vid Marinregementet........ 480 R:dr

gratifikationer åt skarpskyttar vid samma regemente....... 1,200 „

förändring af skeppsgossekavajer.............. 75 „

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 11

Min hemställan, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt, är således den att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af hitintills från femte hufvudtitelns allmänna besparingar utgående belopp måtte uppföras

dels å anslaget till aflöning sstaterna vid sjöförsvarets stationer, till: personalen å Kungsholms och Drottningskärs fästningar . . ’ . . . 5,000 R;clr

löneförhöjning åt förvaltaren vid Carl skrona station O. F. Gynther . 1,000 löneförhöjning åt förvaltaren vid Stockholms station A. O. Beckman . 500 "

exspektansarvoden åt utexaminerade sjökadetter......... 2 700

. , . „ . . , S:a 9*200 ”

dels a allmänna indragning sstaten, till:

Sekreteraren hos Stationsbefälhafvaren i Carlskrona G. Trägård!!, ersättning för

uppbörd passlösen................... inc t?.a.,

Kontrollören G. Middendorff, lön..............97g

Följande officerare, gratifikationer för förlorade inkomster genom upphörandet åt kontrollen å skeppsmätningar, nemligen:

Öfversten A. Ljungstedt............... 75 R-ffi-

Kaptenlöjtnanten C. af Borneman...............150

Premierlöjtnanten A. T rygg er................ 325 •”

Under den hastigt fortgående utveckling, i hvilken sjökrigs-materielen är stadd, har icke något tillfälle bort försummas för att söka tillgodogöra oss den erfarenhet, som i andra länder genom vidtomfattande och kostsamma försök vunnits. _ Så långt tillgängliga medel det tillåtit, hafva ock, tid efter annan, sakkunnige personer blifvit utsända, hufvudsakligen till England och Nordamerikas Förenade stater, för att inhemta upplysningar om de nya rön och uppfinningar i berörda afseende, som ansetts förtjenta af uppmärksamhet. Men den utväg sålunda anlitats, för att följa andra länders framsteg, har dock, ehuru värdefulla underrättelser derigenom erhållits, icke kunnat tillfredsställa behofvet af de regelbundna och noggranna upplysningar, hvilka en på stället ständigt vistande, med yrket förtrogen, vetenskapligt bildad militär skulle kunna lemna. Det vore derföre enligt min tanke, _ välbetänkt, att i ett land med större marin, särskild! i England, vid Eders Kongl. Maj:ts beskickning derstädes anställa en sjöofficer såsom attaché med uppgift att uppmärksamma vigtigare företeelser inom vapnet. — På samma gång jag, 1 sammanhang med den mig nu åliggande redogörelsen för femte hufvudtiteln, ansett mig icke höra underlåta att i korthet vidröra denna angelägenhet, har jag dock ej för afsigt att i sådant hänseende föreslå någon hemställan till instundande Riksdag, af den anledning, att jag; föreställt mig det en åtgärd • ögtning skulle, jemväl hvad Norge vidkommer, finnas ändamålsenlig,

1 hvilket fall en af de Förenade Rikena gemensamt afiönad person lämpligen torde kunna 1 berörde egenskap anställas. — Anslaget till stipendier för sjöofficerare under anställelse i utländsk tjenst eller kommendering utrikes torde i öfrig! lemna tillgång till aflöning åt den officer, som må kunna, på särskild anmälan, blifva af Eders Kongl. Maj:t under årets lopp för ändamålet utsänd.

12 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1 om Statsverket, 1872.

Förhöjning i I afseende å de anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under

exspenscmslagc femte hufvudtiteln uppförda och i hvilkas belopp ändring icke blifyit här ofvan till deparie- föreslagen, finner jag icke skäl till annat tillstyrkande, än att, för jemnande åt menteis-expedi Pufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved twnei' m. m. för Departementets expeditioner förköjes från 2,203 R:dr 70 Öre till 2,231 B:dr 2 öre eller med 27 B:dr 32 öre.

I händelse af bifall till de af mig nu gjorda framställningar, skulle förhöjningen å ordinarie stat utgöra 132,400 Ii:dr. Om härtill lägges nu gällande riksstat» slutsumma för femte hufvudtiteln 4,068,500 B:dr, skulle slutsumman för 1873 utgöra 4,200,900 B:dr. ____

Jag torda härefter få öfvergå till redogörelsen för de behof, för Indika jag anser extra ordinarie anslag höra af Biksdagen begäras.

l:o. Flottans underhåll.

I enlighet med hvad ofvan blifvit under titeln _ Flottans nybyggnad och underhåll anfördt, hemställer jag att Eders Bong!. Maj:t behagade, till der närmare angifne behof och anskaffningar, af Biksdagen begära ett extra anslag å 95,400 B:dr.

2:o. Byggnadsbehof.

Frågan om ordnandet af varfsanläggningarne vid sjövapnets stationer, vid flera tillfällen väckt, behandlades jemväl af den för uppgörande af förslag till organisation af Sjöförsvarets ekonomiska förvaltning m. m. 1866 förordnade komité, hvilken såsom ett framför andra eftersträfvansvärdt mål framhöll centralisering af dessa anläggningar. Af komitén anmärktes att stor tidsförlust och kostnad måste uppstå för ett industriel!: etablissement, utsträckt, såsom förhållandet vore särdeles vid Carlskrona station, på ett vida större område än som erfordras,_ och, jemte åberopande hurusom man i andra länder sökt till hvarandra närma marinens dockor, förrådshus och embetslokaler, erinrade komitén, såsom exempel på den spridning dylika anläggningar ega vid nämnda station, bland annat, att längden från nya dockans territorium till stenkolsförrådet på Söderstjerna utgör i mil samt från nya dockan till Artillerigården öfver varfvet | mil.

I, öfverensstämmelse härmed ansåg jag mig och, vid föredragning af regleringen af 5:te hufvudtiteln för 1872, höra fästa Eders Bong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å angelägenheten att, ur synpunkten af tids- och arbetsvinst, sammanföra de å varfven vid sjövapnets stationer spridda verkstäder och embetslokaler, till Indika arbeten fullständig plan likväl då ej hunnit uppgöras. I anledning af den härpå grundade nådiga framställningen om användandet af besparingarna å vissa anslag till dessa arbetens utförande, uttalade ock Biksdagen i skrifvelse den 17 Maj 1871, att det vore af stor vigt det åtgärder i den angifna rigtningen vidtoges, ehuruväl den, i afseende å förslaget angående kostnadernas bestridande, ansåg ändamålsenligast, att, sedan grunderna för förändringarna blif-

Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1872. 13

vit bestämda och beräkning öfver de dermed förenade kostnaderna uppgjord, Riksdagen klafve satt i tillfälle att, efter frågans pröfning, besluta angående erforderliga anslag.

a) I det Eders Kong!. Maj :ts pröfning sedermera underställda af Mariningeniören Svensson uppgjorda, af ritningar och kostnadsberäkningar åtföljda, förslag till sammanförande af verkstäderna å varfvet i CarUkrona anföres hufvudsakligen, att verkstädernas belägenhet vore sådan, att fartyg, som repareras, icke kunde förläggas i deras närhet, i följd hvaraf en betydlig del af dagsverkskostnaden förspilldes genom transporter, och kontrollen å arbetspersonalen synnerligen försvårades. För skyndsam och billig reparation å så tunga pjeser, som större maskiner och ångpannor, vore dessutom ett oundgängligt vilkor, att invid verkstäderna ega en horisontal fast grund vid vatten, hvilken nu ej funnes och icke utan kostsamma kaj byggnader kunde åstadkommas.

Emot de nu varande särskilda verkstadsbyggnaderna förekomma derjemte hufvudsakligen: hvad anginge

Plåtslagare-verkstaden: att dess utrymme icke medgåfve att, under pågående smidesaroeten, deri intaga större ångpannor, som derföre måste under öppen himmel undersökas och repareras; vid hvilket förhållande och då dylikt arbete, som vanligen påkommer under den mörka årstiden, icke kunde förrättas vid ljus samt, till följd af dålig väderlek, ofta måste af brytas äfven under dagen, detsamma icke kunde utföras med den skyndsamhet och så billigt, som under gynnsammare förhållanden skäligen kunde förväntas, samt att då ej eller utrymme i verkstaden funnes för uppställning af varfvets större saxpressar, att der drifvas med ångkraft, jemväl all klippning och pundaning af gröfre plåt måste ske under bär himmel, hvithet jemväl omöjliggjorde skyndsam reparation af jernfartygens bottnar under den mörka årstiden;

Ånghammar-smedjan: att densamma vore för trång för verkställande af gröfre smiden, som nu förekomme oftare än tillförene; samt att ånghammaren, på den plats, der den nu vore uppställd, åstadkomme så häftig skakning i maskinverkstaden, att noggrann svarfning i de större svarfvarne icke kunde ske under det hammaren vore i gång, hvilken olägenhet, härrörande af grundens beskaffenhet på djupet, icke blefve afhulpen genom hammarens flyttning till någon af de öfriga smedjorna;

Machin-verkstaden: att behof v et af dess utvidgning, redan nu kännbart, blefve större för hvarje år;

Jernförråds-huset: att, jemte det transporten af tyngre materialier till och från detsamma försvårades genom dess belägenhet på en backsluttning, samma förrådshus lemnade så föga tillräckligt utrymme, att en del jern måste läggas diagonalt och öfver andra sorter, till följd hvaraf den i allmänhet vid enskilda verkstäder vidtagna anordningen att hafva förråden så sorterade, att pjeserna kunde med lätthet öfverräknas och uppmätas, ej här stode att iakttaga.

Af desse verkstäder vore maskinverkstaden den enda, hvars maskiner drefvos med ångkraft. Plåtslagare- och Snickareverkstäderna, i hvilka numera ånga borde inledas, vore så belägna, att, för åstadkommande af denna förbättring, särskild ångpanna och ångmaskin måste anbringas i de byggnader, i hvilka dessa verkstäder voro inrymda, hvaremot, genom alla dessa byggnaders sammanförande, drifkraft kunde från maskinverkstaden inledas i de öfriga, till stor besparing i anläggnings-, slitage- och driftkostnad.

Verkstäder rid Carlslci'ona station.

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Muj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

Verkstädernas aflägsna belägenhet från fartygen, bristen på tjenliga kajer i deras närhet, verkstädernas ringa utrymme samt deras för användande af gemensam drifkraft och för gemensam tillsyn olämpliga läge, gjorde alltså åtskilliga nybyggnader och förändringar nödvändiga för omsorgsfullt utförande af de reparationsarbeten å flottans fartyg jemte ångmaskiner, för hvilka dessa verkstäder voro afsedda. De i sådant "afseende uppgjorda förslag blefvo ock, efter det Förvaltningen åt Sjö-ärendena afgifvit utlåtande i ärendet, af Eders Kongl. Maj:t gillade genom Nådiga Bref, dels af flen 29 Augusti 1871, i hvad de afsåga spårvägars anläggande inom varfvet, dels af den 15 derpåföljande September, till öfrige delar, i öfverensstämmelse med de af nämnde embetsverk föreslagna förändringar.

Jag tillåter mig här vidare erinra, att den sålunda fastställda planen, som Eders Kongl. Maj:t anbefallt till utförande i den mån penningar kunna varda dertill anvisade, innefattar:

att å planen öster om de nya dockornas alltid vattenfyllda svajningsrum, som är omgifta af fasta kajer invid djupt vatten, uppföres eu byggnad, bestående af tre sammanbyggda hus af tegel under tak af jernplåt; af hvilka hus, det östra komma att inrymma: ånghammarsmedja, klensmedja, kopparslagareverkstad och fångsmedja; mellersta huset: plåtslagareverkstad, ångpannor för samtlige maskiners drifvande, nödiga ugnar samt diverse maskiner och nagelhärdar; samt det vestra: mask nverkstad i två våningar, timraermansverkstad i en del af undre och snickareverkstad i en del af öfre våningen, jemte kontor och den del af förrådet, som bestode af de vid arbetena mest behöfliga materialier, hvaremot material-förrådshuset bibehålies för inrymmande af hufvudmaterial-förrådet;

att eu större lyftkran af 1,200 centner» bärkraft uppställes i vestra ändan af östra armén utaf kajen, söder om nya dockornas yttre svajningsrum;

att de särskilda anläggningarne förbindas medelst spårvägar, enligt uppgjord plan, till omkring 6,400 fots bana;

att nuvarande ånghammarsmedja och maskinverkstad användes till mastlik åkare- och rundhultsverkstad, mastskjulen till skjul för spiror och upplag för färdiga rundhult samt att virkesskjulen flyttas, äfvensom att, i ersättning för minskadt utrymme i virkesskjulet, ruin provisoriskt beredes uti nuvarande plåtslagareverkstaden för klensmedjan och arrestsmedjan, samt ett kolskjul uppföres bakom nuvarande ånghammarsmedjan.

Kostnaden för utförande af dessa arbeten beräknades sålunda:

Verkstadsbyggnaden ............K:dr 249,900:

Ugnar och härdar deri.............

Lyftkran..................

Spårvägar.................

Flyttning och anordning af virkesskjulen......

hvartill kommer, på sätt Förvaltningen af Sjöärendena anmält, höjning af taket å gjuteribygnaden samt förändring i anordningen inom densamma, till bvilka arbeten de för underhållet af hus och byggnader af- Sedda medel ej lemna tillgång.......

16,380

34,000

16,128

6,000: — 330,408: Transport 330,408:

15 Bil. No 4 till Kong!, Maj:ts Nåd. Trop. N:o t om Statsverk*, 187,2.

. ,, , .. , , , Transport 330,408:

i n berörda, belopp äro genom ofvan åberopade Nådiga Bref af

befintliga tillgångar anvisade:

till Lyftkranen...............R:dr 34,000: -

» spårvägar . . ............. 16128: -

„ Virkesskjulens flyttning och anordning .... ” g'000: ___

hvarjemte af tid efter annan afsätta medel för uppförande af lyftkran på ny grund finnes att tillgå för ifrågavarande arbeten ett belopp af........ 55 qqq.

hvadan följaktligen återstår en summa af . . . 7~T

113,197:

217.211:

station m. m.

, fr.und a! hvad ofvan blifvit anfördt angående hehofvet af nybyggnader

och förändringar a varfvet 1 Carlskrona och särskild! med fästadt afseende derå att den centralisering af verkstäderna, som genom de ifrågasätta arbetenas utförande skulle ega ram, utgör ett väsendtligt vilkor för ett tidsenligt ordnande åt varfstjenstgoringen derstädes, hemställer jag att Eders Kong], Näjd måtte för ifrågavarande ändamål åt Riksdagen åska anslag, i jemn! tal, af 217,000 R-dr

, , 1 8a/T,\n , 8 hä-Ten J'ag anmä]a> att hvad sammanförandet af de sär-

skilda e mbets lo k a ler na vid Carlskrona station beträffar, val förslag derom blifvit

a* ,imi^'ivnur iadit’ men att> sedan olika åsigter yppats om lämpligaste sättet för verkställigheten deraf, de ritningar och beräkningar rörande förändringar af äldre eller uppförande af nya byggnader, som erfordras för ärendets slutliga bedömande ännu ej medhunmts och att jag sålunda för närvarande ej är i tillfälle att i berörde afseende gorå någon framställning.

1 l>S> 1 afseende å verkstadshuset å Skeppsholmen har Förvaltningen åt 8jo- ty./-,/, /1

s va vt6 ocl^ftmkn »Ae , detsamnia’som tarfvade eu betydlig reparation, vore alltför M StodSms svagt och saknade utrymme för de arbetsmaskiner, hvaraf hehofvet nu mera

gjorde sig gällande. Platsen der byggnaden nu är belägen vore ej eller lämplig f , verkstadshus, såsom alltför aflägsen från lyftkranen och det ställe der docka iai sådan kan komma till utförande, bör anläggas. Kostnaden för uppförande af nytt verkstadshus och anläggande i sammanhang dermed af en skeppsbädd har approximativt beräknats uppgå till 250,000 R:dr, deraf Förvaltningen ansett att

R:drdvorererfo?der0%a.Under ^ ifrågakomma att utföras, endast 100,000

Sony ordnandet af stränderna af varfvet, och dessas förseende med kajer och

Fö?v£?S af01såe enTtldlSim/d anläfSning af s% och verkstadshus, så har 25 000 R df f Sjoaiendena t,li dessa arbetens påbörjande begärt ett anslag af

, . Med anmälan att utarbetandet af den allmänna planen tillika med kostnadsberäkningar för ordnande åt varfvet å Stockholms station så långt framskridit att den torde kunna innan kort underställas Eders Kong!. Majts Nådiga pröfning för jag

Itt för'nT® -6t lemfa]la; att Eders Kongl. Näjd behagade af Riksdagen begära att för påbörjande af nytt verkstadshus vid Stockholms station samt strändernas ordnande derstädes matte för 1873 anvisas ett extra anslag af 100,000 R:dr.

- , , el Seda? ,Eder® Kongl. Näjd uti Nådigt Bref den 1 Maj 1858 för en ny sjukhusbyggnad 1 Carlskrona anvisa! ett belopp af 100,000 R:dr af det extra am slag, som blifvit vid 1856-1858 årens Riksdag beviljad! till åtskilliga angelägna

Sjukhusbyggnad i Carlskrona.

16 Bil, N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872,

byggnadsarbeten och anskaffningar vid Carlskrona station, sa fastställdes i Nådigt bref den 5 April 1859 ritningar till samma byggnad, som skulle omfatta cfc* tv a flygelbyggnader, beräknade att under vanliga förhållanden rymma hvardera 130, men då omständigheterna så påkallade ända till 150 sjuka, dels ock boningshus med boställen för 2 öfverläkare och sjukliusinspektoren; och beräknades donna byggnad kosta 289,000 R:dr, utom värdet af sådana stationens ordinarie arbetspersonals dagsverken, som för ändamalet kunde afses. Den venstra flygeln hai sedermera blifvit uppbygd jemte boningshus för sjukhusets tjensteman äfvensom tvätt- och kokinrättning, samt badanstalt m. in., hvaremot den ostra flygeln ännu icke af brist på medel kunnat fullbordas. Ofverfältläkaren vid flottan har nu gjort framställning om uppförande af jemväl donna flygelbyggnad under åberopande deraf, att den ena byggnaden med nominel utrymme för 120 sjuka i sjelfva verket icke motsvarade det måttligaste anspråk på rymlighet äfven undei vanliga förhållanden, än mindre vid farsoter eller då, vid rustningar, sjuknumrens antal ökades, hvartill komme att den ej lemnade utrymme för isolering åt vissa sjuka, ej eller i brist på supplementbyggnad kunde utrymmas och vädras.

Uppförandet af denna flygel, som i det äldre kostnadsförslaget beräknades till 138,000 R:dr, förutom 8,814 R:dr i båtsmans- och kronoarbetskarlsdagsverken, skulle enligt nu uppgjordt kostnadsförslag uppgå till 154,000 R:dr.

Af detta belopp har Förvaltningen af Sjö-ärendena, som, i likhet med Stations-Befälhafvaren, förordat sjukhusets fullbordande enligt den ursprungliga planen, hemställt att af Riksdagen måtte till arbetets påbörjande äskas ett belopp för 1873 af 75,000 R:dr. hvilken hemställan jag anser mig höra biträda.

S:o. Vapen,

Havdi-avMmed a) Behofvet af handvapen utöfver de i förraden befintliga bär Förvaltningen af

armnuniiin. Sjö-ärendena, på grund af uppgifter från Stationerna, beränna! till 3,000 stycken Remington-gevär med sabelbajonett samt 961 stycken revolvers, för hvilka vapen, jemte tillhörande ammunition, kostnaden upptagits till 199,89b B:dr JU ore.

Denna anskaffning torde dock kunna fördelas på mer än ett ar, helst, i händelse af hastigt påkommande större behof af gevär, sådana höra kunna påräknas från arméens förråd; och får jag fördenskull hemställa, att anslag för ifrågavarande ändamål måtte äskas att för 1873 utgå med jemn! belopp åt

100,000 R-.dr.

b) För anskaffande af dels refflade 4,1 tums och 5,63 tums kanoner till utbyte mot äldre slätborrade samt af gröfre pansarbrytande kanoner j emte ammunition har Förvaltningen af Sjö-ärendena upptagit 330,000 R:dr. Jag tillstyrka! ock att Kongl. Makt måtte af Riksdagen begära anslag till detta belopp lor anskaffande af refflade kanoner jemte ammunition.

Kanoner med ammunition.

4:o. Min-väsendet.

Chefen för min-afdelningen har uti det af honom afgifna d^4jerade för slag öfver erforderlig min-materiel upptagit sådan till en kostnad åt 915,OUU tvär ö hvarjemte

Bil No 4 till Kongl. Maj.ls Nåd. Trop. No 1 om Statsverket, 1872.

hvarjemte Befälhafvare!! vid Carlskrona Station, i enlighet med Tygmästarens mÄnÄloJxwVS anskaffande af ™dervattenSminor för stationens behof

belopp1. ÄÄTÄ Visit"/ meT-e^ÄÄ

w beråk,1?dt' i->-° °°- ftr den närmast "JZtideo iS

stärka utveckling sjominevasendet vunnit i andra länder och den betydelse detsamma egen såsom ett kraftigt biträde vid vårt kustförsvar, uppfordra äfven oss att vidtaga skyndsamma åtgärder för dess utbildning. Men då det uppdrag min-komitéen erhållit att med ledning af den erfarenhet, som genom hKädef gjorda försök vunnits och de uppgifter den för inbuntande af underrättelser om trammande landers min-yäsende senast utsände officer lemnat, uppgöra program till 2 sarski de certer af minbåtar, ännu ej hunnit fullgöras «å är^antaglief afl

användas1 ™do“, "fAANN ?^S»ä’belopp skull! Imma

anvandas under 1873. Vid sadant förhållande och då, vid granskning af den i

forslaget upptagna materiel, en del deraf befunnits af beskaffenhet att med in- K°P af densamma kunde anstå, tillstyrker jag att, på sätt Förvaltningen föreslagit, för min-atiralj- och ram-materiel måtte begäras ett anslag af 350,030 R:dr.

5:o. Fartygs-materiel.

fn.. anta8ande att fartyg af de certer, som under senare åren anskaffats

för sjöförsvarets behof, jemväl Komma att för framtiden byggas, har Förvalt ningen af Sjo-arendena, med hänsyn till hvad de större inhemska verkstäderna

ISÅ begär”! Ä«)0 »A *ylgW"< tf Biksdägen för

litet som erfarenheten om våra senast anskaffade monitorer och pansarbåtar. vant af beskaffenhet att bära föranleda en förändring i den rigtning som vid konstruktionen af denna materiel blifvit följd. I enlighet med fen uppfattning i fråga om den för landet lämpligaste fartygsmateriel, jag vid föredragning af regleringen af femte hufvudtiteln för 1872 egde tillfälle att uttala, är jaf ock af

som de8hittm«mhnit°der ovh ?ansarbåtar af hufvudsakligen samma beskaffenhet fl r-1-rr -tt U byggda, fortfarande höra anskaffas, med iakttagande dervid af de forbattnngar, till hvilka erfarenheten kan gifva anledning.

den ,,^ffuaTamle fart?f äro emellertid mera beräknade för positionsstrid, än för den loi liga offensiv, som äfven vid kustförsvaret förekommer och för hvilken ångkanonsluparne hittills vant afsmida. Uessaobepansradekanonslupar hafva dock förringa hastighet och för svag bestyckning för att kunna anses såsom verkliga krigsfartyg E

fördel11 användLbe fflkJa S?m Okumgsfartyg, i hvilken egenskap^ äfven med

toi del anvandas. Jag anser derföre anskaffning höra ske af en ny cert obepans-

sffine enrtnw)frefk^nndre dimen®lon„er än ångkorvetterne, i stånd att bära ätminfp° vf g Ö - ka,11011 famt. med sa stor maskinkraft, som under gifna förhållanderi kan ernas. I andra länder under senare tider byggda, bestyckade lättare Bth. till Biksd. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. J ’ !dtta le

Peri-

ioner ingen.

18 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1 om Statsverket, 1872.

fartyg, öfver hvilka ritningar blifvit från England anskaffade, torde, om de också ej böra oförändrade antagas, kunna i åtskilligt tjena till ledning vid uppgörande! af de förslag till dylika för våra behof passande fartyg, som Ofver-Birektören vid Mariningeniör-staten erhållit uppdrag att låta utarbeta. Derest ritningen öfver fartyg af nämnde egenskaper skulle komma att af Eders Kongl. Maj:t godkännas, anser jag önskvärd! att redan 1873 ett sådant måtte få byggas.

På grund häraf och med åberopande af min vid ofvannämnde tillfälle uttalade åsigt angående önskvärdheten deraf, att för fartygs byggande beviljades ett större anslag, bestämdt att utgå under flera år, hvarigenom, då tillfälle lemnades till beställningar för en längre tid, äfven en minskning i kostnaden kunde åstadkommas, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte för byggande af krigsfartyg af Riksdagen åska ett anslag af 3,000,000 R: dr, samt att deraf måtte anvisas att under 1873 utgå 1,700,000 R:dr.

Ofvan upptagna extra anslag utgöra tillhopa 4,267,400 R:dr, af hvilka skulle anvisas att under 1873 utgå 2,967,400 R:dr.

Slutligen, hvad pensioneringen af tjensteman samt betjente ätvensom af gemenskapen vid sjöförsvaret angår, torde Eders Kongl. Maj:t behaga gorå framställning till Riksdagen om anvisande af nedan nämnde kreditiv, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle att till de sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande, R:dr 73,000, samt för upprätthållande af den, sjöförsvarets afskedade gemenskap

förunnade, förbättrade pensionering . '.......- - - - ». 000.

med. rättighet för J)irektionen öfver nämnd.9. knssn., ntt n d.essn ki editiv under loppet af år 1873 lyfta hvad, som för o införmälda behof blifver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter behagade Kongl. Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu, i afseende å regleringen af utgifterna under riksstadens femte hufvudtitel och i öfrigt för sjöförsvarets behof, blifvit af Departements-Chefen i underdånighet hemstäldt^ och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finans-Departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att afse nämnda hufvudtitel och sjöförsvaret.

Ex protoeollo: L. Th. Neijber.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1S72.

19 P. M.

rörande beräkningen af Riks-Statens femte hufvudtitels anslag för år 1872 till “aflömngsstaterna vid sjöförsvarets stationer" och “gemenskapens vid sjöförsvaret natura underhåll."

Aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer.

1871 års Riksstat upptager...............\ 106 437: BO.

afgår:

å Tit. 8 såsom ödisponerade upptagna....... 1,484: —

befäl och körpo-

rt. 14 Marin-Regementet ,, N:is 1—11 lön till

raler m. fl. ........f . 69,904

„ N:o 13 gage till manskapet .... 13,516

„ N:o 16 rationsersättning.....,2,560

,, N:o 17 värfningspassevolans . . . 5,400

„ N:o 24 underhåll af servis .... 150

„ N:o 18 inqvartering.......4,500

„ N:o 15 spanmålsersättning till underofficerare ........... 1,650:

80.

97,680: 80. 99,164: 80.

1,007,272: 50.

14,750: —

Summa R:mt 1,022,022: 50.

Gemenskapens vid sjöförsvaret natura underhåll.

1871 års Riksstat upptager ................ 230 000: _

tillkommer:

Tit. 13 C spanmål .............. 69,752: 17.

„ 10 N:o 34 kanonierkaserns vaktdräng..... 40: 73. gg 79g. gg

( ,, 14 N:o 23 marinregementets spanmål . 24,877: 22.)

. . Sgr 299.792: 90.

af g av:

Tit. 14 N:o 21 Marin-Regementets portionskostnad....... 56,320: _

( „ 14 N:o 23 „ spanmål 24,877:~l227) '

Återstod Rmt 243,472: 90.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1872.

Bil, N:o !> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 1

Utdrag af Protokollet öfver Cmlärenden, hållet inför kläm Magt Kommjen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercrmtz.

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijontmfvud,

Wtern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhjelm.

Departements-! liefen, Statsrådet Bergström föredrog frågan om reglerandet af utgifterna under Riksstatens Sjette hufvudtitel för år 1873 samt yttrade härvid, beträffande

Do) Departementets Expedition.

För innevarande och flera föregående år har beviljats anslag till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredande och expedierande. Ett sådant biträde synes fortfarande vara bedröfligt desto heldre, som antalet af nämnda ärenden tillvuxit, så att under sistlidet år inkommit omkring 60 flora än under hvarje af de närmast föregående, på samma gång antalet af samtlige till Civil-Departementet inkemne mål och ärenden med omkring 200 öfverstigit medelantalet under närmast föregående år.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil N:o o i0 Ull Kanal. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska anvisandet åt ett extra anslag till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredande och expedierande med Ett Tusen Åtta hundra Riksdaler.

2:o) Rikets ekonomiska kartverk.

I anledning af Riksdagens uti skrifvelse den 9 Maj 1870 gjorda underdåniga anhållan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, i hvad man de topografiska, ekonomiska och geologiska k ar Inverken kunde med hvarandra ställas i närmare samband, efter hvilken plan i afseende ä skalor, omfattning och utgifning dessa karteverk framgent borde fortgå samt i hvad man kostnaderna derför måtte kunna inskränkas, har, efter det vederbörande i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande, Eders Kongl. Maj:t den lo sistlidne December, på sätt Statsrådsprotokollet öfver Civil ärenden för samma dag närmare utvisar, hvad angår ekonomiska karteverket fastställt och be slutit:

att det påbörjade allmänna ekonomiska stomkarteverket i skalan 1 : 20,000 bör, så vidt det' angår de till Svea land räknade och söder derom belägna delarna af riket, fortsättas och afslutas;

att deremot utgifning på Statsverkets bekostnad åt ekonomiska, häradskartor i skalan 1 : 50,000 icke, på sätt hittills skett, vidare må ega rum, sedan de kartor af nämnda beskaffenhet, för hvilkas fullbordande Eders Kongl. Magt särskild! anslagit medel, utkommit, men att det må vara vederböra nde landsting. hushållningssällskap och kommuner Öppet lemnadt att pa egen bekostnad föranstalta om utgifning af ifrågavarande kartor;

att det ekonom iskt-geografiska karteverket öfver Norrbottens län skall fortfarande bearbetas efter hufvudsakligen enahanda plan som hittills samt utgifningen af dertill hörande kartor i skalan 1 : 100,000 på Statsverkets bekostnad fortsättas och afslutas;

att det ekonomiska karteverket med hvad dertill hörer, sä val i hvad det afser södra och mellersta delarna af riket, som ock i fråga om Norrbottens län skall vid ingången af är 1870 ställas under styrelse och ledning af Chefen för topografiska korpsen på sätt och under vilkor, som Eders Kongl. Maj:t i afseende å verkställighet af beslutet härom kan finna lämpligt närmare bestämma ;

att hos Riksdagen skall göras framställning, att, oansedt ekonomiska karteverket kommer att vid 1873 ars ingång förläggas under Chefens för topografiska korpsen styrelse och ledning, Riksdagen likväl måtte vid Riksstatens ti:tv hufvudtitel bibehålla det derå nu upplinda ordinarie reservationsanslag 6,000 R:dr samt å samma hufvudtitel uppföra de extra ordinarie eller ordinarie an-

Bil N:» 5 a) till Kon (fl Maj ds Nöd. Prop. N:o 1. om Statsverket- 1872. 3

slag. hvilka för år 1873 och framgent varda för bemälda karte,verk äskade och beviljade;

alt tillsvidare och så länge de genom andre-landtmätaretjensternas indragning redan uppkomna och framdeles uppkommande lönebesparingar få användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket, bör såsom kompetensvilkor för anställning och användande i egenskap af ekonomisk kartograf, så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgång till aflönande af nye kartografer och bestridande af deras resekostnader, fordras att vara landtmätare;

att. till följd af ekonomiska karteverkets förläggande under Chefens för topografiska korpsen styrelse och ledning, alla de frågor, hvilka röra topografiska korpsens ekonomiska och topografiska kartearbeten jemte civilt statistiska beskrifningar och äro af beskaffenhet att höra för Eders Kong!. Näjd föredragas, skola dertill gemensamt af Cheferna för Land!,försvars- och Civildepartementen beredas;

att statistiska länsbeskrifningar. utarbetade enligt de af mig föreslagna grunder och uppställda i den form, som Eders Kong!. Näjd framdeles, sedan vederbörande blifvit herde och dertill afgifvit förslag, kan finna lämplig! bestämma, böra fortfarande på Statsverkets bekostnad utgifvas;

att utgifvande af topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000 med derå anbragt färgtryck för betecknande af ekonomiska förhållanden icke må på Statsverkets bekostnad ega ruin med mindre visshet förefinnes, att kostnaderna varda genom försäljning af dylika kartblad till fullo betäckta; samt

att Chefen för topografiska korpsen, jemväl i sin egenskap af styresman och ledare af det ekonomiska karteverket, samt cheferna för Sjökar tekontor et och Sveriges geologiska undersökning böra, innan de hvar för sig uppgöra arbetsplan för året att Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas, sammanträda till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll skall föras.

1 sammanhang dermed har Eders Kongl. Näjd bifallit min underdåniga hemställan, att, enär Statverkets nu varande ställning icke oundgängligen kräfde inskränkning i utgifter för vigtiga statsändamål, hvartill ett raskt fortskridande af ekonomiska, topografiska och geologiska karteverken obestridligen vore att hänföra, Eders Kongl. Näjd icke måtte finna skål att föreslå Riksdagen nedsättning i de vanliga, för ifrågavarande kartverk påräknade extra-ordinarie anslagen.

Landtm äteristyrelsen och Land shö fdingen S. P. Bergman hafva uti underdåniga skrivelser af den 27 November och den 9 December sistlidet år hemställt, att Eders Kongl. Näjd måtte för rikets ekonomiska karteverks arbeten under år 1873 utverka anslag till samma belopp, som för innnevarande år äro beviljade, eller för Norrbottens län 20,000 R:dr och för öfråga delar af riket 32,000 rdr utöfver de 6,000 R:clr, som äro på ordinarie stat uppförda.

4 Bil. N:o 5 a) till ICongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Derjemte äro att tillgå: särskildt för de kartearbeten, Indika för närvarande äro ställde under Landtmätcristyrelsens inseende, dels de lönebesparingar. som uppkommit och vidare kunna uppkomma genom indragning af andre-landtmätaretjenster dels ock medel, som inflyta för arbeten, Indika af karteverkets personal åt enskilde förrättas; samt såväl för nyssnämnda kartearbeten som ock för dem i Norrbottens län de belopp, som försäljning af utgifna kartor och beskrifningar kan inbringa.

Under den 9 sistlidne December har Eders Kong!. Maj:t för de af 1872 års ekonomiska kartearbeten, hvilka äro ställde under Landtmäteri-styrelsens inseende och afse mellersta och södra delarne af riket, fastställt utgiftsstat, slutande sig å eu summa af 46,250 Ruin hvartill äro att påräkna: det ordinarie anslaget 6,000 R:dr; det extra anslaget 32,000 R:dr; nio besparade andrelandtmätarelöner 8,100 Emir samt karteverkets fordran för verkstäldt arbete åt enskild person 150 Emir eller tillsammans 46,250 B:dr. Staten upptager:

till

arfvode åt Öfveringeniören vid Gcneral-Landtmäterikontoret E/dr

» en kartograf............................................................ »

» tre kartografer ä 1,600 B:dr.............................. »

» fyra » ä 1,400 Emir.............................. «

» eu kartograf............................................................ «

särskild! arfvode till ett biträde åt Landtmäteristyrelsen vid kartearbetenas öfvervakande och kontroll jemlik! Nådiga

Brefvet den 26 Oktober 1866 ............................................. «

två extra kartografer ä 1,200 Emir....................................... »

en ny extra kartograf för hela året 1872 ....................... »

två nye extra kartografer för två tredjedelar af året ä

1,500

4,800

5,600

1,000

1,800 2,400 1.000

hyra för arbetslokalen ...............................................

dess städning och arfvode åt eu vaktmästare ..................... » 780

ved, olja och ljus, förslagsvis .............................................. » 500

rit- och skrifmaterialier, förslagsvis....................................... » 400

underhåll och inköp af instrument och effekter, förslagsvis » 700

dagsverkskostnader, förslagsvis ............................................... » 2,400

diverse extra utgifter » » 736

Summa R:dr 46,250

67.

»

r>

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:Is Nåd. Trop. N:o 1, om StatmrM. 1872.

I enlighet med Eders Kong!. Maj ds ofvanåberopade beslut af den 15 sistlidnc December och pa grund af hvad i öfrig! förekommit får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders ICongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels vid Bite hufvudtiteln bibehålla det derå för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk uppi orda ordinarie anslag G ,000 rdr dels ock under samma lmfvudtitel pa extra stat för är 1873 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartearbctcna i Norrbottens län 20,000 rdr och af de ekonomiska stomkartearbetena i ofri ga delar af riket 32.000 rdr eller tillsammans 52.000 rdr.

3:o Öfvcrståthållare-Mmbetet.

I ti Nådig,! 1.1,'position,m till sistlidet års lagtima Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kong!. Magt, att Riksdagen måtte för utvidgning åt den åt Ofverståthållare-Embetets Kansli upplåtna embetsmål bevilja tillökning i den på samma Embete» anslag uppförda hyresersättning. men, dä blifvande hyresbeloppet för den utvidgade lokalen ännu icke vore bestämdt, för innevarande är endast på extra stat anvisa det belopp, som, enligt hvad Öfverstå thållare-Em betet antydt, kunde komma att, utöfver hvad redan \ore å ordinarie stat till hyresersättning uppfördt, blifva behöflig! eller 1 500 rdr. Donna framställning blek af Riksdagen bifallen; Och, sedan i anledning deraf Eders Maj it genom Nådigt bref den 9 sistlidna Juni bemyndigat Öfverstå thållaie-Einbetet att upprätta nytt kontrakt om förhyrande af utvidgad embetslokal från deri 1 påföljande Oktober, Midt, likasom det förut gällande, på obestämd tid, men med ömsesidig rätt till uppsägning sex månader före fardag. emot ett till högst 3,000 rdr förhöjdt ärligt hyresbelopp, har Öfverstäthållare- Embetet uti under dåning skrifvelse den 7 sistlidne November, med anmälan att Embetet med Stockholms städs Drätselnämnd alslutit kontrakt, hvarigenom omförmälda lokal blifvit tillsvidare förhyrd emot 3,000 rdr årligen, gjort framställning derom, att, utöfver det a ordinarie stat till hyresersättning redan uppförda belopp, 1,500 rdr, måtte i enahanda afseende å ordinarie stat anvisa* ytterligare 1,500 rdr.

Vidare har Öfverståthållare-Embetet uti underdånig skrifvelse den 17 i sistnämnde månacl ifrågasatt förhöjning uti det till löner åt exsecutions- och vaktbetjeningen vid Ofverståthållare-Embetets Kansli beviljade anslag. Genom Nådiga bref vet den 2 Juli 1858 ställdes då för detta ändamål beviljade medel till Ofverståthållare-Embetets förfogande för nämnda betjening» ärliga aflönande: och,. scdan Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer beviljat aflöning åt lyra nye exsecutionsbetjente, uppgår numera ifrågavarande anslag till belopp af 8,095 rdr. Detta belopp har, enligt hvad Öfverståthållare-Embete! upplyser, varit fördeladt pa följande sätt:

6 Bil N:o 5 a) till Kong!.. Maj,is Nåd. Trop. N:n 1. om Statsverket 1872.

till 2 exsecutionsvaktinästare, 600 rdr hvardera....................................

» 1 förste Kansli-Vaktmästare, (utom 1 mstad och ved) .....................

» 1 andre Kansli-Vaktmästare...............................................................

» 8 exsecutionsbetjente, äldre, 400 rdr hvardera..............................

„ ,8 » yngre, 200 rdr hvardera ..............t»............

v, 1 vaktmästare och 2 vaktknektar vid gäldstuga!! tillsammans......

„ gratifikationer åt Hägra extra ordinarie exsecutionsbetjente utan lön ..................................................................................................

1,200:

500:

500:

3.200:

1,600:

1,050:

45:

Summa Knat Rdr 8,095:

Af dessa betjente äro exsecutionsvaktmästarne sysselsatte med verkställandet åt' alla utslag och beslut i brottmål, som till verkställighet i Stockholm förekomma, äfvensom af alla skrifvelse!' angående personers efterspanande och inställande inför vederbörande myndigheter. De åtnjuta således icke någon sportelinkomst. Kxseeutioiisbctjenterna åter ombesörja alla handräckningsåtgärder i civila mål och åtnjuta derför sportelinkomst enligt flen åt Kong!, Maj;t under den 22 November 1867 fastställda taxa. De bada Kansli vaktmästarne hafva endast sig uppdragne vanliga vaktmästaregöromäl, med hvilka sport.-1inkomster ej it ro förenade .

Genom den efter nva strafflagens införande Fogaten ålagda skyldighet, att ensam omhänderhafva bestyret med indrifvande och förvandling åt alla böter hafva emellertid handräekningsätgärderna i brottmål sa betydligt tillvuxit i antal, att de. hvilka under senaste fem är närmat sig i ärligt medeltal till 650. ej längre kunna ensamt af de båda exsecutionsvaktmästarne ombesörjas, hvadan det bli tv it nödigt i så måtto frångå förut omförmälda fördelning af göromålen, att fyra exsecutionsbetjente förordnats biträda exsecutionsvaktmästarne. genuin hvilken anordning dessa fyra exsecutionsbetjente i väsendtlig män hindrats att sysselsätta sig med handräekningsätgärderna i de civila målen och således lidit minskning i sina sportelinkomster. Dessutom måste åt eu af exsecutionsbetjenterne up]»dragas att under sessionerna i Kansliet verkställa uppropen, hvarigenom denna exsecutionsbetjent i icke ringa grad hindras i utöfning'»! af sina inkomstbringande göromål utan att härför erhålla annan gocltgörelse, än den som af enskilda medel kunnat honom tilldelas.

Då antalet af de civila handräckningsärendena under de sednaste tio oren i medeltal uppgått till omkring 10,000, hafva de sexton ordinarie exsceutionsbetjenterne icke kunnat medhinna dem åliggande befattning med dessa ärenden. helst fyra bland dem. såsom nänmdt är. måst biträda vid handräckningarna i brottmål. Öfverståthållare-Fan betet har derföre mast antaga extra ordinarie exsecutionsbetjente, hvithet ansetts angeläget jemväl derför, att Öfverståthållare- Embefct skulle få tillfälle lära känna och pröfva sökandes lämplighet samt

Bil N:o Z a) till Kong!. Majs.s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 7

desse måtte förvärfva någon erfarenhet i göromålen, innan de blefve till ordinarie exsecutionsbetjente antagne. Antalet af de extra ordinarie exsecutionsbetjenterne har tillförne varit sex, men anses numera kunna nedsättas till två, intilldess tillökning i göromålen möjligen åter påkallar större personal.

Beträffande beloppet af den sportel!inkomst, hvarje exsecutionsbetjent årligen kan åtnjuta, uppgå Iver Ofverståthållare-Embctet, att detsamma under vanliga. förhållanden icke kan antagas i medeltal uppgå till mera än 300 roff. men anser, att den betydliga minskning i de privata handräckningsmålens antal, smil varit en följd af nuvarande lyckliga ekonomiska förhållanden, medfört sådan nedsättning i berörda sportelinkomst, att den numera, ej kan beräknas till högre belopp än 200 roff årligen.

De aflöning,sförmåner, som sålunda kunna beredas exsecutionsbetjenteme, äfven om i beräkning tagas de i allmänhet obetydliga inkomster, som sådana, betjente kunna genom inkasseringsuppdrag bereda sig, äro enligt Öfverståthållare-Embetets åsigt, särdeles hvad angår de extra ordinarie och de med lägre limon försel Ide exseontionsbetjenterne, uppenbarligen otillräckliga för deras lefnadsbehof, synnerligast om i betraktande tagas de ansträngande, obehagliga och ansvars fidla tjenstegöromål, dem åligga. Häraf måste följden blifva", att till tjensternas bestridande svårligen kunna erhållas personer med de egenskaper, som för tjensternas upprätthållande på ett med nutidens anspråk i någon man öfverensstämmande sätt erfordras, broder de sednaste två åren har också endast eu person anmält sig såsom sökande till exsccutionsbetjents-syssla, af hvilken omständighet kan hemtas anledning befara, att Öfverståthållare-Embetet skulle under nuvarande förhållanden komma i förlägenhet för att finna lämplige personer för sådana sysslor.

Om det än måste medgifvas, att för verkställande af flera bland de förrättningar, som nu åligga exsecutionsbetjenterne, kunde önskas personer med högre bildning och andra egenskaper i öfrig!, än hos den nuvarande exsecutionsbetjent-klassen, äfven derest aflöningsvilkoren varit dubbelt så störa som de äro, skäligen kunna påräknas, anser Ofverståthållare-Embetet donna omständighet, vid det förhållande att eu mera genomgripande förändring af exsecutionsväsendet synes ej böra ifrågasättas, förr än den väntade nya utsökningslagen kan blifva antagen, ej böra. åberopas såsom hinder att, i afbidan å donna tidpunkt, gerna hvad billighet emot statens ifrågavarande tjenare krafvel- och i öfrig! nödigt är, för att utsökning,sväsendet i hufvudstaden må blifva så godt som detsamma, med den anordning det har, kan blifva.

Med anledning häraf, och enär Ofverståthållare-Embetet antager, att, om exsecuhönsvaktmöstanics antal ökas till fyra och desse endast befatta, sig med handräckningar i brottmål, hvadan de och skulle i något högre lön hafva ersättning för saknaden af sportler, dessa fyra kunna medhinna alla nämnde

8 Bil. N:o .0 a) till Kong!. Mnj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.

handräckningar, äfvensom att i stället antalet af exsecutionsbetjenternc i lägre lönegraden skulle kunna nedsättas från 8 till 6, hemställer Ofverståthållare- Embetet,. ätt anslaget för aflönande af exsecutions- och vaktbetjente vid Öfverståthållare-Embetets Kansli må tillsvidare och, om möjligt är, från och med början af innevarande år förhöjas med 3,355 rtir, eller ifrån förutnämnda beloppet 8,095 rdr till 11,450 rdr, hvarigenom (»fverståthållare-Embetet kunde sättas i tillfälle bestämma aflöningen sålunda:

till 2 exsecutionsvaktmästare, 700 rdr hvardera.................................

» 2 » 600 rdr hvardera.................................

» 8 exsecutionsbetjente, 500 rdr hvardera.......................................

» 6 » 400 rdr hvardera........................................

» 2 kanslit aktmästare samt till vaktbetjeningen vid gäldstugan

samma belopp som förut eller tillhopa....................................

» gratifikationer åt 1 exsecutionsbetjent, som verkställer uppropen i Öfverståthållare-Embetets Kansli, samt till 2 eller flera

extra ordinarie exsecutionsbetjente utan lön...........................

Summa flint Rdr 11.450: —

Hvad nu först angår Öfverståthållare-Embetets framställning angående tillökning i det till b yresersättning anslagna belopp, så, enär behofvet af utvidgad embetslokal redan blifvit af Eders Kong!. Maj:t och Riksdagen enhändt, samt hyresbeloppet för den utvidgade embetslokalen numera är tillsvidare bestämdt till 3.000 rdr, eller 1,500 rdr mera än det för ändamålet å Riksstat beräknade belopp, torde åtgärd böra vidtagas för att bereda en deremot svarande fyllnad i ordinarie medels-tillgångar.

Beträffande derefter framställningen om höjning af anslaget till aflöning åt exsecutions- samt vaktbetjente vid Öfverståthållare-Embetets Kansli, kan jag icke annat än vitsorda lämpligheten och nödvändigheten af de anordningar, Öfverståthållare-Embetet uti donna framställning förmält sig önska vidtaga, ehuru jag icke finner skål att med afseende på dem föreslå någon rubbning för det nu ingångna år i den för året gällande statsreglering. De för två exsecutionsvaktmästare nu bestämde löner af 600 rdr till hvarje äro ej ifrågasätta att höjas, och det torde vara med både billighet och klokhet öfverensstämmande, att, på samma gång antalet af donna personal vinner eu oumbärlig tillökning, de nya lönerna må med 100 rdr öfverskjuta de hittills utgående, hvarigenom (ffverståthållare-Embetet sättes i tillfälle att medelst, en ringa tillökning i lön uppmuntra dom. som genom långvarig tjenstgöring, förenad med nit och skicklighet, gorå sig deraf förtjent»'. Åt samma skal och med afseende å hvad Öfverståthållare-Embetet anfört torde ej heller med fog kunna göras anmärkning emot de för fjorton exsecutionsbetjente föreslagna lönebelopp; lika-

1.400: — 1,200: - 4.000: — 2,400: —

2.050: —

400:

Bil. N:o a) till Kong!. Mnj:h Nåd. Trop. N:o 7. om Stat sm-],-cl 1872. 9

som dvt belopp, (ffverstäthållarc-Embvtct föreslagit alt användas till gratifikationer åt extra ordinarie exsekutionsbetjente samt den oxsekntionsbetjent, som verkställer uppropen i (Ifverstathållare-Embetets kansli, icke kan anses vara för högt tilltaget. Uti det till aflöning åt 2 kanslivaktmästare och vaktbetjeningen vid gall i stugan utgående belopp har /brhöjning icke föreslagits; och någon minskning i samma belopp torde ej heller med skal kunna ifrågasättas.

På grund häraf hemställer jag underdånigst att Eder.s Kongl. Majrt måtte föreslå Riksdagen att, pa. det anslagna, hyresersä timligen till <MVerstäthållare- E mbetet ma kunna ökas med l,f)00 R:dr och ii.död lbdr ytterligare ställas till (It\ erstathallare-Embetets förfogande för aflönande af oxsekutionsbetjeningen vid dess kansli, höja det för närvarande till 77,267 Rall uppgående ordinarie anslaget till Öfverstuthållare-Embetet med 4,855 R:dr.

Ro. Landsstaterna i länen.

Uti skrifvelse den 27 April 1870 har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kalmar län gjort underdånig framställning derom, afl Tliorsås och Söderåkra socknar i Södra Möre härad, Indika nu utgjorde ett länsmansd i strikt och omfattade den förra 3{ qvadratinil med 9.300 personer och den sednare omkring en qvadrat,nil med 4,800 personel-, måtte fä fördelas i två distrikt, hvardera omfattande endast eu socken; och har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande såsom skal för donna delning hufvudsakligen anfört, att berörda länsmans,! istrikt med hänsyn till folkmängden vore det största inom länet och stolle föga efter hela södra mötet al Ohuld, som dock utgjorde ett eget fögderi med tre länsmansdistrikt; att under i ("ifrigt vanliga förhållanden vore synnerligen svårt, om ej omöjligt, för eu länsman att till alla delar val uppfylla sina tjänsteåligganden i ett så folkrikt distrikt, men att svårigheten i detta hänseende ökades åt liera omständigheter, bland Indika främst framstode den att befolkningen i ofvannämnda intill Blekinge gränsande socknar hade ett särdeles hetsigt, lynne, som loranledt hvarjehanda våldsamhet^*; att den ekonomiska ställningen i orten så försämrats, att konkurser och utmätningar förekomma till högst betydligt antal och till den grad toga, Länsmannens tid och verksamhet i anspråk, afl han svårligen kunde behörigen vaka öfver polisens och ordningens handhafvande; afl det föreslagna Tliorsås distrikt komma att blifva ganska betydligt med afseende a både ytvidd och folkmängd, samt att, om än Söderåkra distrikt i dessa hänseenden klafve ett af do mindre i länet.‘eu länsman likväl ingalunda komma att der sakna full sysselsättning.

Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium och Statskontor hafva i häröfver afgifvet, den 28 Januari sistlidna är inkommet utlåtande, jemte tillkännagifvande att, enligt 1868 års mantals- och skattskrifnings-längder för Bill. iil! Bikul. Frat. 1872. 1 Sand. 1 Afä. ' 2

10 Bil. N:o 5 ii) till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket. 1872.

Thorsås och Söderåkra socknar, folkmängden upptoges i den förra till 9,388 och i den sednare till 4,751 eller tillsammans 14,139 personer, på de af Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande anförda skäl i underdånighet tillstyrkt nådigt bifall till förevarande framställning samt att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till lön för en blifvande länsman i det nya distriktet måtte, likasom för andra länsman utan boställe, beviljas:

kontant lön.................................................................................. E:mt R:dr 450: —

lönetillökning................................................................................ » » 250: —

och hyresersättning.................................................................... " » 150: —

eller tillsammans R:mt R:dr 850: —

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer jag. att Eders Kongl. Maj:t täcktes finna nödigt att, på sätt föreslaget blitVit, fördela det för närvarande af Thorsås och Söderåkra socknar i Södra Möre härad af Kalmar län bestående länsmansdistrikt i tvenne, samt förty af Riksdagen åska såsom löneförmåner åt den blifvande länsmannen i det nya distriktet 850 R:dr.

1 öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti sin den 13 sistlidne December utgrina underdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning hemställt, tillstyrker jag vidare Eders Kong]. Magt föreslå Riksdagen:

att, sedan nedannämnda landsstatsboställen jemlik! Eders Kongl. Maj:ts tid efter annan fattade nådiga beslut blifvit mot årlig ersättning till vederbörande tjensteman till Statsverket indragna, nemligen

inom Jönköpings län

a) det Kronofogden i Östra Wedbo fögderi på lön anslagna boställe A mantal N:o 6 Slättåkra Aspegård och f mantal N:o 1 Slättåkra Månsegård mot ersättning af 1,026 R:dr;

b) länsmansbostället i Vestra härads vestra distrikt \ mantal N:o 1 Qvarnaryd mot ersättning af 351 R:dr;

c) länsmansbostället i sistnämnda härads norra distrikt | mantal N:o 1 Brassbo mot ersättning af 450 R:dr;

inom Kronobergs län

det länsmannen i Norrviddinge härad på lön anslagna boställe mantal N:o 3 Tolg Hällebohl mot ersättning af 535 R.dr;

inom Kristianstads län

länsmansbostället i Willands härad j mantal N:o 13 Fjol binge mot ersättning åt 756 R:dr; samt

inom Örebro län

länsmannens i Fellingsbro härad boställe j mantal N:o 3 Hökasta mot ersättning åt 480 R:dr.

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 11

höja det kontanta anslaget med en mot sammanräknade beloppen af dessa ersättningar svarande summa af 3,598 Kali” men deremot minska indelta ränteanslaget med det sammanräknade belopp, hvartill de berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade eller 309 R:dr;

kommande, i händelse af bifall till desse mina framställningar, anslaget i penningar till Landsstaterna i länen, hvithet för innevarande år utgör 1,078,831 ll:dr 15 öre, att för är 1873 med tillsammans 4,448 Rall'förhöjas till 1,083,279 R:dr 15 öre; hvaremot beräknade värdet af nndelt ränta och ersättning för indragna räntor» 153,092 R:dr 37 öre minskas med 309 R:dr.

5:o. Statens jernvägstrafik

Enligt föreskriften i <) 4 af Eders Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för dess Styrelse för Statens jernvägstratik har bemälda Styrelse med underdåniga skrivelser af den 15 och 20 sistlidne December afgifvit dels förslag till specifik kostnadsstat för innevarande år, dels ock aproximativ beräkning af de år 1873 sannolikt förestående utgifter för drift och underhåll samt nya byggnader och inventarier vid jernvägstrafiken.

Enligt förstnämnda förslag, skulle innevarande års omkostnader komma att uppgå:

för byråafdelningen................ till 178,000 R:dr

» banafdelningen........................................ » 1,242,000 »

» maskinafdel ningen.................................. » 1,831,000 »

» trafikafdelningen.................................... » 1,190.000 » 4,441 000 R dr

» nya byggnader och anläggningar............................................. 279,000 »

» nya inventarier........................................................................... 430,000 »

Summa Runt 5,150,000 R:dr.

hor de under år 1873 förestående utgifterna har Styrelsen redogjort uti följande två öfverslag:

12 Bil. N:o 5 ") till Kong!. Muj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

Approximativt beräknad! förslag till arvodesstat vid Statens jeruvägstralik

för är 1873.

Bil. No 5 a) till Kongl. Mnj.is Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 13

B). Banafdeluingen.

a) vid Styrelsen:

Öfverdirektör.

afdelning med. j Telegrafdirektör . j Baningeniöv .

Summa vid Styrelsen

b) vid Distrikten:

I Bandirektörer..............

Baningeniörer.............

Bokhållare.............

Banbetjening................I 617j

Summa vid Distrikten 634

Summa för Banafdelningen

C). Maskinaldeliiiiigcii.

a) vid Styrelsen:

Öfverdirektör (se Banafdelningen) . . . .

Maekiningeniör......

Summa vid Styrelsen

b) vid Distrikten:

Maskindirektörer och ingeniörer

| Verkmästare.......

I Verkstadskamrerare.....

| Förrådsförvallare......

Bitare, bokhållare och skrifvare.

14 Bil. N:o 5 a) /;'// Kanyl. Majs* Nåd. Trop. N:o B om Statsverket 1872.

Transport

Förråds- och koutorsbetjening . Lokomotiv- och vagnbetjeniug •

Antal.

Arvoden

fasta.

förän-

derliga. j

Summa.

D). TralikafdelningfH.

a) vid Styrelsen:

Öfverdirektör.......

Assistent........

Ofverkontrollör......

Kontrollörer och biljettförvaltare Kontorsskrifvarc......

b) vid Distrikten:

Trafikdirektörer och Assistenter.

Statio ^föreståndare.......

Stationskassörer, bokhållare och skrifvare Telegrafinspektorer och telegrafister .

Stationsbetjening........

Tågbetjening..........

Summa vid Distrikten

Summa för Trafikafdelningen

Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1872- 15

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernvägstrafik under år 1873.

16 Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd Trop- N:o 1, om Statsverh-1 1872-

Bill. till Riksd. Prat, 1872. 1 Sami. 1 Afd.

O

O

18 Bil No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. B rop. N:q 1, om Statsverket 1872. 19

Kant R:dr.

Såsom allmänna grunder för den sålunda gjorda "beräkningen har Styrelsen anfört följande:

»Styrelsen har vid flera föregående, tillfällen, då hon haft att afgifva dylika förslag, i underdånighet framhållit, hurusom störa, svårigheter mota att två år före den tid. förslagen afse, med någorlunda säkerhet beräkna de inkomster och utgifter, Indika i dessa förslag höra ingå, och svårigheterna äro donna gång icke mindre än förr. Med anledning af de glädjande förhållanden, som varit för hunden, att inkomsterna de sista åren i stigande progression öfverträffat hvad styrelsen i förvåg beräknat, äfvensom att utgifterna för drift och underhåll kunnat nedbringas till en lägre, procent af brutto-inkomsten, än styrelsen på förhand antagit, har styrelsen vid den uppskattning af inkomster, hvarom nu är fråga, och med anledning af den erfarenhet, som under innevarande år vunnits, ansett sig kunna antaga, att, med inbe,räkning af den förväntade nya bansträckn ingen af vid pass fyra mil, från Norrköping till Linköping, totalinkomsten af statens järnvägstrafik under 1873 kommer att uppgå till ungefär följande belopp, nemligen:

20 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

genom persontrafik och annan biljett-trafik.......................... R:dr 3,600,000: —

» gods- full k roat urs-trafik............................................. » 4.750.000: —

o extra och diverse inkomster ....................................... » 100,000: —

Summa Rdr 8,450,000: — samt att utgifterna för drift och underhåll icke höra öfverstiga 4,766,000 riksdaler.

Oöres nu eu jemförelse mellan slutsummorna i det specifika förslaget för 1872 och i nu föreliggande approximativa för 1873, kommer man till följande resultat:

För 1872 har Styrelsen ansett sig kunna uppskatta inkomsterna a 112 han-

mil till................................................................................ K:dr 8,150,000: —

samt utgifterna för drift och underhåll, enligt det nyligen

i underdånighet ingifna specifika förslaget, till.............. » 4,441,000: —

hvilken sistnämnda summa utgör 54.4 procent af bruttoinkomsten.

För 1873 åter, dä inkomsten ä 115.9 hanmil, såsom ofvan

av nämnd t. antagen till......................................................... » 8.4o0,000: —

Och de sannolikt förestående utgifterna för drift och underhåll till........................................................................... » 4,766,000: —

utgöra dessa senare vid pass 56,4 procent af bruttoinkomsten för samma år.

Häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, att om man fager hänsyn till storleken af den väntade trafiken och de kostnader, som i förhållande dertill kräfvas. eller, hvad som är ungefärligen detsamma, förhållandet mellan inkomster och utgifter för drift och underhåll, sa förete de förslag, som nu blifvit jemförda, föga olikhet: och om förslaget för 1873 utvisar något större utgiftsbok>pp i förhållande till inkomsterna än det för 1872, sa torde donna skilnad icke kunna anses större, än hvad nödig försigtighet fordrar, då i betraktande tagcs. att det. rundligare beräknade förslaget, eller det för 1873, skall ingå såsom faktor vid beräkningarna för samma års Riksstat.

De betydligare inkomsterna genom tillväxande rörelse medföra naturligtvis större utgifter för drift och underhåll, men med de sistnämnda stå äfven i oskiljaktigt sammanhang ökade behof af nya utrymmen i byggnader och it bangårdar, särdeles a de äldre linierim, samt af ny rörelsem åter iel. Styrelsen har ock i föreliggande förslag tillgodosett de angelägnaste af desse behof samt beräknat kostnaderna derför under 1873 till 684,000 Rall', och skall i det följande underdånigst lemna närmare utredning härom.»

Vidare hav Styrelsen anställt en jemförelse mellan innevarande års specifika kostnad sstat och ifrågavarande approximativa beräkning för är 1873 samt dervid yttrat följande:

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj .is Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 21

»l:o Byråafddningen. För elemi a ifrågasattes ej högre totalbelopp under 1873 än under 1872. Visserligen upptager förslaget till personalstat eu högre kostnad än under föregående året, men donna tillökning uppväges ungefärligen af den minskning, som uppkommer på utgiftsposten »tjenstelokaler», och som är en följd åt inflyttningen i Stockholms nya stationshus.

Uti specifika förslaget till arvodesstat för 1872 har Styrelsen infört förutvarande Intendenten för 3:dje distriktet såsom t. f. Inspektör vid Styrelsen; och ämnar Styrelsen i underdånighet under loppet af år 1872 ingifva förslag till instruktion för Inspektören, på det att dennes befattning, hvilken efter de i senare lider skedda förändringarne af den allmänna låneförvaltningen har eu betydande vigt, måtte blifva definitivt ordnad. Af donna anledning anser sig Styrelsen böra uti föreliggande förslag till arvodesstat upptaga Inspektören såsom ordinarie, och då lian alltsedan April 1863 såsom Intendent åtnjutit 5,000 Rdr i arvode och 1000 Rdr såsom inqvarteringsersättning årligen, men det icke varit brukligt att sålunda fördela löneförmånerna för vid Styrelsen anställda embete- och tjensteman, har Styrelsen i underdåniga förslaget, uppfört Inspektören till sammanräknade beloppet af nyssnämnda båda aflöningsformåner, eller till 6,000 R:dr såsom fast arvode, och detta med så mycket större, skäl, som, enligt hvad Styrelsen i sin underdåniga skrifvelse i förevarande ämne af den 20 Maj detta År redan yttrat, hos nuvarande innehafvare!! af inspektörsbefattningen finnas förenade de kunskaper, som äro nödvändiga, då anspråket är att begagna eu och samma person till inspektör för samtlige afdelningarna och derigenom vinna alla de fördelar med afseende å kostnaden, som genom begagnandet af en person, i ställe! för 2 eller 3, kunna uppkomma.

2:o Bamfdelningen. Utgiftssumman har här blifvit höjd från 1.242.000 till 1,406.000 R:dr. eller med 164,000 Ricin öfver summan för 1872. I donna förhöjning ingå hufvudsakligen: ökad personalkostnad. 16.739 Ridt. hvaraf eu stor del för den nya banbetjening. hvilken måste å limon Norrköping—Linköping anställas, samt utbyten af sliprar 40,000 R:dr och af räler 96,700 R:dr, hvilka utbyten anses blifva oundvikliga på åtskilliga äldre delar af banorna.

3:o Maskinafdelningen. A denna är beräknad eu höjning af 111,000 R:dr eller från 1,831.000 till 1.942,000 Rall’, hvilken väsendtligen föranledes af nedan nämnda tillkommande belopp, nemligen:

R:dr 42,277 å personalkostnaden dels genom vissa uppflyttningar i arvodesklasser i följd af längre tjenstetid, dels och förnämligast genom den ökning af personalen, som det växande antalet lokomotiv och bantåg påkallar; R:dr 34,450 å ökad förbrukning af stenkol och andra materialier för lokomotivoch vagntjensten, i följd af rörelsens tillväxt och nya bandelens tillkomst å Ostra stambanan; samt

22 Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:l.s Fd,/. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

E:dr 26,000 a underhållet af lokomotiv och vägnar, — en utgiftspost, som

alltid måste tillväxa samtidigt med dessa fordons ålder och antal.

4:o Trafikafdelningen. Eu förhöjning från B:dr 1,190,000 till lhclr 1,240,000 eller med R:dr 50,000 har här blifvit beräknad med afseende huf- \ udsakligen å den tillkommande bansträckningen Norrköping—Linköping med dess 6 nya stationer eller hållplatser, men äfven med hänsyn till den påräknade ökade rörelsens grina verkan, att kostnaden i någon män b pjes på de siesta utgiftstitlarne ä donna afdelning.»

Beträffande nya byggnader och anläggningar. Indika kunna förutses såsom nödvändiga att utföras under 1873 och hvarför en totalsumma åt 326.000 B:dr är vorden beräknad, har Styrelsen andraga! följande:

»Vid Wäsby station å Norra stambanan, liksom vid Mosås ä II als berg— Örebro-banan, har intet godsmagasin eller sidospår dertill hittills varit uppförclt. emedan godsrörelsen ansetts vara ringa nog att kunna skötas derin rutan. Denna rörelse har dock nu stigit så betydligt, att nämnda anläggningar ej längre kunna utan allt för störa olägenheter undvaras.

Vid Stockholms södra station finnas 2:ne större och från hvarandra åtskild da träskjul såsom godsmagasin uppförda. Indika genom grundens lösa beskaffenhet undergått svåra rubbningar. Som godsrörelsen här icke minskats, oaktadt < 'entraIstationens öppnande, har det befunnits nödvändigt att, i sammanhang med grundlig reparation å godsmagasinen, äfven bygga dem tillsammans samt i någon man utvidga godsspåren för att sålunda vinna ökadt utrymme samt besparing i personal och arbete vid godsbehandlingen.

Liljeholmens vagnverkstad, hvilken blifvit inrättad i mindre skala för det första ringare behof vet. behöfver utvidgas och lämpas efter det större antal \agnar, som numera der skall repareras; och är donna utvidgning så mycket angelägnare, sent distriktets vagnantal vid Norra och Ostra stambanornas fullbordan nära nog fördubblas mot det nuvarande.

Bostäder vid Liljeholmen för eu mindre del lokomotivpersonal och verkstadsarbetare äro högeligen behöflig», på det att de å platsen vigtigaste åt nämnda betjente och arbetare ej må vara nödsakade att bo på långt aflägsna håll, der de äro svåra att vid hastigt förekommande behof anträffa, utan kunna jemn! vara i närheten, hvarigenom de äfven blifva med mera odeladt intresse fastade vid föremålen för sin verksamhet, och man dessutom erhåller större sannolikhet för att kunna i tjensten bibehålla de dugligare.

Katrineholms restaurationsbyggnads utvidgning bär icke längre uppskjutas, enär den besvärliga trängseln, hvilken, då jernväg*resande der intaga sina måltider, plägar uppstå och öfver hvilken många klagomål försports, måste blifva ännu svårare, dä flera resande på en gång tillströmma, hvithet kommer att inträffa jemte rörelsens tillväxt och östra stambanans utsträckning.

Bil, No 5 a) till Kong1. Moj:1* Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1872. 23

För Örebro station begå ras model till fortsättande åt den lokomotivstallbyggnad, hvilken i följd af förra stallets förstörelse genom vådeld är behöflig, oeh till livilkens nödvändiga påbörjande under 1872 medel redan bl i fri t i underdåniga förslaget för sistnämnda är beräknade.

För hvardera af Elgarås, Moholms och Wärings stationer, Indika allt sedan deras anläggning hatt ett ringa utrymme, är ett ytterligare sidospår nödvändigt lör att möjliggöra för tre tåg att. utan allt för stor tidsutdrägt och fara, förbigå eller mota hvarandra.

Tva nya banvakta rostugn!' a Vestra stambanan på platser, der förut endast vaktkurar funnits, är o behof! iga, emedan erfarenheten visat angelägenheten deraf, att banbetjeningen är boende invid jern vägen i stället för å aflägsna platser i bygden.

Förlängning åt sparen vid Sköfde. Hessleholms och Hors stationer är af den å dessa ställen ökade godsrörelsen påkallad.

l'oi' fortsättning af Malmö stations utvidgning nödgas Styrelsen för år 1873 föreslå den betydliga summan af 100,000 11:dr. och utbeder sig lå i underdånighet upprepa de skål härför, som redan den 23 December 1867 uti underdånigt memorial rörande förslag till kostnadsstat. för år 1869 blifv it anförda. nemligen:

»Utvidgning åt reparationsverkstäderna i Malmö har länge vant af behofvet högt påkallad. — Det för ögonblicket angelägnaste är uppförandet af ny vagnreparationsverkstad, då den gamla ej inrymmer tredjedelen af det antal vägnar, som behöfva repareras, hvarigenom ej allenast kostnaden för underhållet betydligt ökas, utan äfven vägnar är o, till stort men för rörelsen, en längre tid, än SOU! eljest kunde behof vas, undandragna trafikens tjenst» — — —

(.»onom den hvarje år växande rörelsen på södra stambanan och synnerligen sedan flora bibanor blitt it med denna förenade, har det för bangården i Malmö från början utsudda utrymmet bil tv it allt mera otillräckligt, så att de för rangering af större godståg nödvändig:! rörelser med lokomotiv och vägnar icke kunna utföras med erforderlig skyndsamhet och säkerhet: dessutom saknas a donna bangård nödiga platser för lastning och lossning af varor. Genom det bristande utrymmet för anläggning af flora spår inom stationen förorsakas vid eu fiffigare trafik ofta stockning™' i rörelse,!, i det att lastade vägnar måste a Isättas vid de närmare stationerna, emedan de icke kunna emottaga^ i Malmö. förr än de redan innevarande hunnit lossas och åtel' utsändas på luden. Emellertid beror donna utvidgning af Malmö bangård på utgången af öppnade underhandlingar med Malmö stad om förvärfvandet för statens rakning af erforderligt utrymme inom hamnens område.»

Underhandlingar i sistnämnda afseende blefvo äfven inledda med Malmö stad, men som något svar från stadens sida ej lemnades och för öfrig t under

24 Bil N;o 5 a) M EoMgZ. Ä Trop. N:o l om Staturrhet 1872.

itr 1868 godsrörelsen i följd it t de svåra tiderna Idel mindi e liflig, ansåg Styrelsen det kunna tills vidare anstå med vidtagandet af åtgärder för Malmö stations utvidgning.

De olägenheter vid donna bangård. Indika voro så betydliga redan 18bt. hafva emellertid under 1869 och ännu mera under 1870 och 71 efterhand ökats till den grad. att deras afhjelpande numera icke kan längre uppskjutas, såvida godstrafiken derstädes skall kunna, såsom sig bör. skötas utan att rent. af motarbetas och förhindras, och Styrelsen, som i nyss ingifna förslag till nya anläggningar under 1872 underdånigst hemställt, det 40,000 Rdr måtte under samma år användas till att påbörja Malmö stations utvidgning jemte tillbyggnad af vao-nverkstaden. kan nu icke underlåta att underdånigst uttala nödvändigheten deraf, att dessa arbeten blifva fortsätta under 1873 hvartill 100,000 Rdr förslagsvis anses behöflig!,.

i Kristinehamns lokomotivstall är en till 10,000 Rdr beräknad tillbyggnad nödvändig för att åt alla de lokomotiv, som behöfva vara stående derstädes. kunna bereda skydd under tak och tillbörlig vård. hvithet snart för bristande utrymme ej vidare kan ske.

För diverse nya byggnader och anläggningar är förslagsvis beräknad en summa af 50,000 Rdr ' med afseende på de många behof, Indika naturligen kunna uppstå och höra förutses, men äro omöjliga att 2 år i förvåg med någon säkerhet särskild! uppräkna.»

Slutligen har Styrelsen yttra! följande:

»För nyu hiventttvier har Styrelsen beräknat att anvandas under 1873,

dels till anskaffande af eu del nya verkstadsmaskiner och redskap, Indika äro mest af behofvet påkallade...................... Rdr . 44,000: -

dels till inköp af rörlig materiel ............................................. 314,000: —

eller tillsammans Rdr 358,000

()c]| tär Styrelsen med afseende a nämnda utgift för rörlig materiel särskild! i underdånighet erinra, att på samma gång eu tillväxt i godsrörelsen, sådan sou, för 1873 påräknas, o-d visligen erfordra,' motsvarande tillökning i vagnpark, det tillika av af vigt att i god tid förut hafva bestämda medel utsudda för den nya rörclsematericlens anskaffande, på det att dess tillverkning må lättare och för mindre kostnader kunna utföras vid inhemska verkstäder.»

Då jag saknar anledning att föreslå nedsättning i det af Styrelsen sålunda beräknade anslagsbelopp, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kong!. Magt täcktes föreslå Riksdagen att höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstralik från 4,300.000 Rdr till 5,450,000 Rdr eller med 1.150,000 Rdr.

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 25

6:o. Skiften och Afvitringar.

Då Eders Kong]. Maj:t vid sednaste lagtima Riksdag begärde anslag till skiften och afvitringar för innevarande år 1872. beräknades den för samma år disponibla besparing uppgå till 15,000 R:dr; hvadan för bestridande af de under året erforderlige, till 167,400 B:dr beräknade utgifter äskades och beviljades, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr, ett extra anslag af endast 90,000 R:dr. Enligt en af Landtmäteri-styrelsen sedermera den 25 November 1871, i sammanhang med uppgörande af förslag till stat för storskiftes- och afvitringsverken under år 1872, verkställd beräkning skulle dock vid nämnda års ingång icke finnas att tillgå högre besparing än 12,782 R:dr. Då emellertid utgifterna under 1872 skulle uppgå icke till ofvan uppgift]a belopp 167,400 rdr, utan allenast till 165,326 rdr, komme antagligen sammanräknade beloppet af det ordinarie och extraordinarie anslaget eller 153,000 rdr tillsammans med omförmälda disponibla besparing 12,782 R:dr att lemna full tillgång till bestridande af utgifterna under 1872.

Uti den af Eders Kong!. Magt den 9 December 1870 för afvitringsverket i Jemtlands län fastställda stat under 1871 upptogs förslagsvis dels arvode åt en landtmätare i andra lönegraden, II. F. Behm, 2,000 R:dr och respenningar åt samma landtmätare 200 B:dr, allt med vilkor att denna landtmäteribefattning samt dertill hörande arvode och respenningar indroges med den månads slut, i hvilken landtmätaren, efter att hafva tilldelat Ettnäs by föreskrifvet fyllnadsanslag af mark och biträdt vid förestående tiondeskattläggning å hemmanet Näfverede, behörigen redovisat för desse förrättningar, dels och godtgörelse till Gode män och för handtlangning 300 B:dr eller tillsammans 2,500 B:dr. Enligt hvad Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande uti underdånig skrifvelse den 31 Oktober 1871, och i skrifvelse till landtmäteristyrelsen den 16 påföljande November anmält, har, sedan Behm den 28 Juni 1871 påbörjat och den 3 derpåföljande .Juli afslutat omförmälda afvitringsförrättning, det för Behm beräknade arvode innehållits för de fem sista månaderna af år 1871; till följd hvaraf den sålunda och eljest uppkomna besparing å förslagsvis beräknade 2,500 Rdr vippgalge till 1,088 Rdr 7 öre. Då emellertid den af Behm verkställda afvitringsförrättning sedermera genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes den 26 Oktober 1871 meddelade utslag, hvilket dock icke vunnit laga kraft, är vorden undanröjd och ärendet till förnyad behandling af landtmätare och godo män återförvisats, samt vid sådant förhållande afvitringen inom länet icke kunde anses ännu vara fullständigt afslutad, har Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande, som förmenade Behm icke kunna förpligtas att på egen bekostnad ånyo verkställa ifrågava- Bih. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. 4

26 Bil. No 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872.

rande förrättning och icke heller funne det med god hushållning förenligt att låta Belial för verkställande af afvitrings-åtgärden i sin befattning qvarstå, anhållit, att Eders Kong!. Magt villo anvisa de medel, som för bekostande utaf afvitringens verkställande genom dertill villig landtmätare vore erforderlig? och Indika medel antagligen i det närmaste motsvarades af den uppkomna behållningen.

Vid föredragning åt omförmälda ärende den 9 sistlidne December har

Eders Kong!. Magt icke funnit skäl att till dess Befallningshafvandes hemställan lemna bifall, utan förständiga! honom att, sedan sig visat om den förnyade utbrytningen skall ega rum och i sådan händelse verkställas på stats-

verkets bekostnad, inkomma med ny och fullständig framställning i ämnet.

Den för år 1872 af Eders Kong!. Magt jemväl under den 9 sistlidne December fastställda stat för storskiftes- och afvitringsverken upptager samtliga utgifterna till ofvanuppgifna belopp 165,326 rdr.

Deraf belöpa sig:

a) På Kopparbergs län:

till arvoden till Styresmannen, 6 Landtmätare i första

och 12 Landtmätare i andra lönegraden . . R:dr 35,500.

» respenningar åt nämnda 19 tjensteman » 4,200.

» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.

» papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis . . » 150. 47,050.

))

))

"

»

))

))

))

b) På Westerbottens län:

arvoden åt föredraganden af afvitrings-ärenden, Styresmannen, 10 Landtmätare i första och 8 i andra lönegraden, jemte ersättning för skrifbi-

träde åt föredraganden........R:dr 35,700.

resepenningar åt Styresmannen och de 18 Landmätarne » 4,200.

öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.

godtgörelse åt godo män och ersättning för handtlangning, förslagsvis.........» 16,500.

ersättning af kostnader för tilldelning åt sågverk

af vederlag för privilegierad stockfångst, förslagsvis » 1,700.

inlösen af 18 s. k manskaps-skyddstält med tillhörande stångdelar efter beräkning af 32 Rdr

för hvarje.............» 576.

underhåll af samma tält.........» 100.

inköp af papper och inbindning af handlingar,

förslagsvis.............» 400.

Transport R:dr

66,376.

113,426.

Bil■ N:o ö u) till Konc/l. Majfa Båll. Bnp. N:o .1, om Stnfsrerkcl 187.2. 27

Transport R:dr 118,426.

c) På Norrbottens län:

till arvoden till föredraganden af afvitrings-ärenden,

Styresmannen, 5 Landtmätare i första och 10 Landtmätare i andra lönegraden jemte ersättning för skri f biträde åt föredraganden . . . IT dr 80,400.

» respenningar åt Styresmannen enligt gällande landtmäteri taxa, förslagsvis.........» 1,400.

» d:o åt tio i aflägsnare delar af länets lappmarker

stationerade Landtmätare, 250 R:dr till hvarje » 2,500.

" d:o åt ö fri ge fem Landtmätare. 200 R:dr till hvarje » 1.000.

» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 6,000.

» godtgörelse åt gode män och för handtlangning,

förslagsvis.............» 10,000.

» inköp af papper 300 R:dr och arvoden åt tolkar

vid sammanträden 300 B,:dr, allt förslagsvis . » 600. ^ qqq

Summa för dessa tre län R:dr 165,326.

Det samfällda belopp, som för fortsättande af storskiftes- och afvitringsarbetena i Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens lan under år 1873 i samma utsträckning som under år 1872 erfordras, har Landtmäteristyrelsen, med ledning af uppgjorda förslaget till stat för 1872, och med antagande, att vid ingången af år 1873 tillsammans fyra Landtmätare kornme att uppflyttas från första lönegraden 1,500 R:dr till andra lönegraden 2,000 B:dr, förslagsvis beräknat till 167,326 B:dr; hvadan styrelsen hemställt, att Eders Kong!. Näjd måtte af Riksdagen för fullföljande under år 1873 af storskiftes- och afvitringsarbetena äska, utöfver ordinarie anslaget 63.000 B:dr. ett, extra anslag af minst 104,000 Rdr.

Dä emellertid enligt Eders Kong!. Maj ds nådiga beslut deri 9 sistlidne December nio större tält, under innevarande år skola från Kronans härvarande förråd till Eders Kong!. Maj ds Befallningshafvande i Westerbottens län öfversäll das att af Landtmätarne under arbetena i lappmarken till arbetsfält begagnas, samt dessa tält antagligen komma att under år 1873 för afvitringsverkets i nämnda län rakning inlösas efter faststäldt pris af 80 Rdr för hvarje med tillsammans 720 Rdr; torde, vid det förhållande, att brist snarare än besparing, å de för år 1872 beräknade tillgångar är att vid årets slut emotse, behofvet af medel för år 1873 böra beräknas i jemn! tusental till 106,000 R:dr, så vida nämligen, hvilket jag anser i hög grad önskligt, storskiftes- och afvitrings-

28 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

arbetena inom Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens län skola under år 1873 fortsättas i samma utsträckning, som under sitslidet och innevarande år.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Magt täcktes för skiften och afvitringar hos Riksdagen äska, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr, på extra stat i jemn! tusental 106,000 Rdr.

7:o. landtbruks Ingeniörer och deras biträden.

Under åberopande af den Landtrbuks-Ingeniörerne vid 1865 och 1866 årens Riksdag medgifna och genom nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner med 500 Rdr efter femårig väl vitsordad tjenstgöring i hvarje lönegrad, har Landtbruks-Akademiens Förval tnings-Komité uti underdånig skrifvelse den 15 sistlidne December hemställt, att Landtbruks-Ingeniörerne G. W. Zctt.erst.edt, J. H. Magnet, Fr. Muntzing C. A. Myrin, Indika antagits till ordinarie landtbruks-ingeniörer, de tre förstnämnde den 14 November 1857 och Myrin den 13 Februari 1862, samt genom Nådigt bref den 4 Januari 1868 uppflyttats att från och med sistnämnda år åtnjuta aflöning, Zetterstedt, Magnet och Muntzing i tredje samt Myrin i andra lönegraden, måtte från och med år 1873 komma i åtnjutande af löneförhöjning med 500 R:dr hvardera, så att årliga lönen för Zetterstedt, Magnet och Muntzing lcomme att utgå efter fjerde eller högsta lönegraden med 3,000 R:dr till hvarje samt för Myrén efter tredje lönegraden med 2,500 R:dr.

Enär Landtbruks-Akademiens För val tnings-Komité vitsordat, att samtlige dessa fyra Landtbruks-ingeniörer allt hittills med nit och skicklighet samt på ett beröindvärdt sätt fullgjort sina tjensteåligganden, och således omförm hide uppflyttningar synas kunna ifrågakomma för tiden från och med 1873 års början, tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen begära, att anslaget till Landtbruks-ingeniörer och deras biträden höjes från nuvarande beloppet 43,950 R:dr till 45,950 R:dr eller med 2,000 Rdr.

8:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruks- och landtmanna näringar.

Uti underdånigt memorial af den 20 sistlidne November har Landtbruks- Akademien anhållit, att följande vid sednaste och flora föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte, såsom i Akademiens tanke fortfarande behöfliga, jemväl för år 1873 hos Riksdagen äskas, nämligen:

Bil. N:o 5 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1872. 29

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöte!! för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag

och andra jordbruksalster............. 6,000 Edr

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast anställa sådana möten och der Hushållningssällskapen

vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar 3,000 »

<') till Svenska Trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar bestämts......... 4,500 »

Summa 13,500 Edr.

Då Landtbruks-Akademien ansett ofvanberörda anslagsbelopp fortfarande behöflige och desamma antagligen komma att främja jordbrukets, boskapsskötselns, mejerihushållningens och trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag, att Eders Kong], Näjd täcktes hos Riksdagen begära, att dessa belopp måtte å extra stat under denna anslagstitel för är 1873 anvisas.

I anledning af 1870 års Eiksdags af mig förut i fråga om anslagstiteln »Rikets ekonomiska kartverk» omförmäld a framställning har Eders Kongl. Näjd, hvad angår Geologiska Undersöknings- och Kar te verket fastställt och besluta:

a ti den vid de geologiska undersökningarna nu begagnade arbetsskadan 1 : 50,000 bör i allmänhet fortfarande tillämpas;

att för traktör, Indika i geologiskt afseende äro af det intresse och den omvexling, att konseptkartan deröfver upprättas i skalan 1 : 50,000, samma skala bör fortfarande såsom hittills användas vid kartans utgifning;

att å de geologiska kartorna hädanefter höra mera än hittills och så vidt utan uppoffring af deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser, vägar, gångstigar och mera sådant, som tjenar till att underlätta möjligheten att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska förhållandena i verkligheten :

att utöfver hvad som hittills vidgjorts och vidare lärer komma att i män af tillgångar vidgöras för utarbetande af en geologisk öfversigtskarta, ytterligare åtgärder icke böra föreskrifvas; äfvensom, på sätt förut förmälts,

att Chefen för Sverges geologiska undersökning samt Cheferna för topografiska korpsen och sjökartekontoret, innan de hvar för sig, uppgöra arbetsplan för året att Eders Kongl Maj:ts pröfning underställas, böra sammanträda till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll skall föras.

30 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1- om Statsverket 1872.

För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande år har Eders Kongl. Maj:t den 15 sistlidne December fastställt följande stat:

hvaraf dock, enär inträffad vakans ej behöfver förr än vid utgången af första qvartalet återbesättas, endast komma att utgå..............................

1 Aktuarie och Nivellör, årslön.......................................

1 Kemist.......................... d:o ......................................

1 Vaktmästare.................. d:o ....................................

Särskildt arvode till ett biträde åt Chefen vid utöfvan-

clet af kontrollen öfver arbetena..................................

Flitpenningar och extra ersättningar för öfverarbeten, jemlikt Kongl. brefvet den 11 November 1870, förslagsvis..............................................................................

Godtgörelse till tillfälliga biträden för arbete under vintern, enligt Kongl. brefvet den 16 April 1870, förslagsvis........................................................................

2,500

1,000

600;

1,000:

1,000:

750:

30,800: —

Utgifter för arbetena på fältet.

Rese- och traktamentsersättningar: till Chefen efter 5:te klassen i gällande resereglemente, Chefens biträde efter 6:te klassen,

4 Geologer, 1 biträdande Geolog och 1 Nivellör efter 7 :de klassen, 3 biträdande Geologer och 4 tillfälliga biträden för sommaren

efter 8.-de klassen, förslagsvis....................................... 16,100: —

Inköp och reparationer af jordborr, afvägningsinstrument och andra undersökningsinventarier, inköp, kopiering och uppfodring af rekognosceringskartor, in. in., försåg8™.............................................................................. 400: — 16,500: —

Transport 47,300: —

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 31

Transport 47,300: —

Byråafdehiingen.

Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmaterialier, ,-kriga

förbrukningsartiklar, in. in., förslagsvis............................................. 500: _

Laboratorium.

Inköp cell reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning, in. in., förslagsvis.............................................................. 500: _

Museum.

Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar, in. in., förslagsvis.....................................................................................

700: —

Biblioteket.

Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbyte, in. in.,

förslagsvis......................................................................................... 600: _

Kart och Boktrycket.

Tryckning åt 4 kartor med beskrifningar, samt öfrige publikationer,

förslagsvis.................................................................... 10,300: —

Värmeledningen, Ved och Vatten.

Omkostnader, förslagsvis...................................... 1,400: _

Diverse utgifter.

Lokalernas rengöring, in. in., förslagsvis............................................. 200: —

Oförutsedda utgifter

förslagsvis.................................................................................................. 1,500: —

Summa R:dr 63,000: —

32 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:

dels det för innevarande år anvisade extraordinarie anslag 57,000 R:dr, dels ock medel, som för försålda kartor inflyta, och befintliga besparingar, tillsammans motsvarande det belopp, hvarmed utgifterna öfverskjuta om förmälda anslag.

Uti underdånig skrifvelse den 8 sistlidne December, har Chefen för Sveriges geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta, utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt, dels redogjort ej mindre för hvad under sistförflutna sommar åtgjorts, deribland så val öfversigtsresor för vinnande af nödig förkunskap om traktör, som ännu ej varit föremål för detaljundersökningar, och för utredande af visso särskilda geologiska frågor, såsom frågan om utbredningen af den i Skåne förekommande, för landet så vigtiga kol förande formationen jemte öfrig» sedimentära bildningar, som ock sådane speciella geologisk-agronomiska undersökningar, som i vissa traktör af landet ur allmän geologisk synpunkt befunnits nödvändiga, än äfven för den vid geologiska byrån anställda personal; dels ork approximativt beräknat utgifterna för de geologiska undersökningarnas fortsättande under nästkommande år 1873 till 64,000 R:dr,

deraf för aflöningar............................................................................

» » arbeten å fältet.................................................................

» » byråafdelningen.................................................................

» » laboratorium.......................................................................

museum......................................

biblioteket...................................

kart- och boktrycket.................

värmeledning, ved och vatten diverse utgifter...........................

R:dr 31,300 18,200 600 700 700 800 10,000 1,500 200

Runt R:dr 64,000

Dä emellertid eu besparing till belopp af omkring 4,000 R:dr vore vid 1872 års slut att förvänta samt vid pass 2,000 R:dr genom försäljning af kartor och beskrifningar antagligen komme att under år 1873 till undersökningsverket inflyta, har Chefen ansett, att endast 58,000 R:dr nu behöfva hos Riksdagen äskas.

Vid sådant förhållande får jag, i öfverensstämmelse jemväl med Eders Kongl. Maj:ts af mig redan förut åberopade beslut af den 15 sistlidne December, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för fortsättande under år 1873 af de geologiska undersökningarna bevilja ett extra anslag af 58,000 R:dr.

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

9ro. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Enligt hvad Protokollet öfver Oivil-ärenden den 9 Januari sistlidet år gifver vid handen, hade Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm uti sitt till Commerce-! Joll egium afgifna förslag till inkomst- och utgifts-stat för innevarande år beräknat skolans utgifter till 82,400 B:dr. Uti donna utgiftssumma ingingo de särskilda belopp, utgörande tillsammans 1,425 B:dr, som erfordrades för att, såsom Styrelsen föreslagit, höja de till lärarne i varukännedom och naturlära utgående aflöningar äfvensom anslagen för ordningsmäns aflönande, för allmänna föredrag och undervisning i extra ämnen samt till pris och belöningar. Commerce-Collegium deremot ansåg på skal, som i nämnda Protokoll finnas omförmälda, att ifrågasätta förhöjningarna icke bonde beviljas, att således utgiftssumman bonde beräknas till endast 80,975 R:dr samt att. dä för skolan funnes att tillgå ej mindre det ordinarie statsanslaget 15,000 Ricin och påräknade inkomster 7,700 B:dr eller tillhopa 22,700 Bida- än ock besparingar till belopp af 1,500 Bida eller tillsammans 24,200 B:dr, ett ytterligare statsanslag till belopp af 56,775 Ricin vore erforderligt.

I öfverensstämmelse härmed äskade Eders Kongl. Maj it att utöfver berörda på stat definitivt uppförda anslag 15,000 B:dr måtte för innevarande år anvisas 56,775 Ricin; hvilken framställning Riksdagen biföll.

Härefter har Eders Kongl. Maj it den 9 Juni sistlidet år fastställt stat för skolan att gälla under innevarande år med förklarande, att de besparingar, som kunde uppkomma a någon eller några af de i sta,ten upptagne specialsummor, finge af Styrelsen användas, dock med den inskränkning att till aflöning icke måtte användas hvad i staten vore för andra behof utsatt och att ej heller till fyllande af dessa sednare behof finge öfverföras medel, som ventil! aflöningar anslagno ; hvarjemte Eders Kongl. Maj it berättigat Styrelsen att, derest inkomsterna af lärjungarnes utgifter skulle öfverstiga det belopp, hvartill de blifvit beräknade, eller andra tillfälliga mindre inkomster komme att tillflyta skolan, använda de sålunda vunna öfverskotten till lärarekrafternas, undervisningsmaterielens och skolmobiliernas förökande.

Nu har Styrelsen uti ett den 20 sistlidne Oktober till Commerce-Colleginm ingifvet förslag till Stat för skolan under år 1873 upptagit hennes inkomster till samma belopp, som under innevarande år, så att desamma, ordinarie statsanslaget inberäknadt, skulle uppgå till 22,700 B:dr, hvaremot, enligt Styrelsens tillkännagifvande, någon behållning till användande under år 1873 icke vore att påräkna. Utgifterna äro likaledes upptagne till samma belopp, som i sednare staten; och har Styrelsen härom yttrat, att, ehuru Styrelsen förut vid afgifvande af hvarje nytt förslag ansett sig höra anmäla behofven i den mån, Bih, till Rissel. Prof. 1 Sami. 1 Afd. 5

34 Bil. Nio 5 «) M Kong!. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

erfarenheten dem bekräftat, Styrelsen likväl, då numera ett temligen stadigvarande förhållande syntes hafva inträdt med afseende å såväl årliga utgifterna, som lärjungarnes antal, funnit lämpligt bibehålla icke allenast den i gällande staten upptagna utgiftssumma 80,975 It:dr utan äfven de särskilda deri fastställda aflöning»- och omkostnadsbelopp. Styrelsen föreställde sig nemligen, att det belopp, 1,425 R:dr, som enligt Styrelsens åsigt härutöfver vore erforderligt för fyllande af skolans behof, kunde åstadkommas dels derigenom, att den besparing, som, ehuru beloppet deraf ännu ej kunde med visshet beräknas, syntes tills vidare komma att uppstå å det under utgiftstiteln rinner och arfoodem beräknade anslaget 2,000 R:dr »för undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen.» finge användas för fyllande af andra behof inom samma utgiftstitel, dels, efter derom vid behof skeende framställning, med tillhjelp af möjligen uppkommande behållning å andra anslag, bland Indika det till lyshållningen för närvarande syntes kunna lemna öfverskott, utan att likväl beloppet deraf kunde bestämmas, dels ork slutligen på det sätt att tillfälligt extra anslag beviljades för meddelande af undervisning i något extra läroämne, då sådant under särskilda förhållanden kunde finnas för viss tid vara af obestridlig vigt. Dessutom hyste Styrelsen den öfvertygelse, att olägenheten af eu relativt så obetydlig brist, som den ifrågavarande, i de tillgångar, som erfordrades för att skolan skulle kunna på ett tillfredsställande sätt verka för sitt ändamål, ingalunda uppginge emot den väsentliga fördel och ökade trygghet, som skulle beredas skolan, om hela det för skolan erforderliga statsanslag definitivt uppfördes å ordinarie stat, h vilket måste underlättas genom den redan fastställda statens bibehållande.

Under förutsättning således, att Styrelsen fortfarande medgåfves rättighet att få för skolans behof använda uppkommande besparingar, har Styrelsen, såsom

förut är nämndt, beräknat utgiftssumman till.................................. 80,975 E:dr;

och, enär afsedda inkomsterna utgjorde endast............................... 22,700 » ,

det ytterligare statsbidrag, som från och med ar 1873 erfordrades, till......................................................................................... 58,275 Rall'.

Styrelsen har derföre hemställt, att för Slöjdskolan måtte på ordinarie stat såsom ärligt anslag uppföras ej mindre förut definitivt beviljade 15,000 R:dr än äfven derutöfver ytterligare 58,275 R:dr eller tillsammans 73,275 R:dr, samt att, med afseende å möjligen uppkommande besparingars användning, Styrelsen måtte erhålla samma bemyndigande, som vid fastställande af nu gällande stat meddelats.

Commerce-Collegium, som insändt Styrelsens ifrågavarande förslag jemte eu af skolans föreståndare afgifven Promemoria i ämnet, lemnar utan anmärkning Styrelsens beräkning af skolans inkomster samt fäster uppmärksamhet derå

35 Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1872.

att uti samma förslag icke ifrågasatts någon förhöjning i den utgiftssumma, som vid nästföregående förslags pröfning ansetts för skolans behof erforderlig.

Väl finner kollegium sig icke sakna skål för det antagande, att uti anslagen för undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen och för lyshållningen skulle kunna göras nedsättningar tillsammans motsvarande åtminstone 1,500 R:dr och att således det provisoriska statsbidraget äfven nu kunde bibehållas vid samma belopp, som sednast blifvit anvisadt; men, enär utgifternas minskning såväl i det ena som i det andra åt dessa fall vore beroende af, bland annat, de,t antal lärjungar, som kommc att besöka skolan, och således frågan om skolans behof härutinnan icke kunde på grund af hittills vunnen erfarenhet med erforderlig visshet åtgöra», anser (kollegium sig icke höra föreslå någon nedsättning i nämnde anslagsposter och deraf följande minskning i statens slutsumma. Dock hemställer (jollegium, att de besparingar, som å dessa två anslagsposter kunna uppkomma, icke må för andra behof användas utan skola såsom behållning till ett följande år afsätta».

Slutligen har kollegium, under åberopande af hvad i underdåniga skrifvelse!' den 15 December 1869 och den 29 November 1870 blifvit anförd t. förklara! sig anse, att det belopp, som utöfver det, gamla ordinarie anslaget vore erforderligt, ej heller för det närvarande borde å stat definitivt uppföras, hvadan Collegmm icke kunde understödja Styrelsens framställning härom.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att, Eders Kongl. Näjd måtte hus Riksdagen begära, att, till Slöjdskolan i Stockholm för är 1873 anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 R:dr, ytterligare 58,275 R:dr, så att det uti 1872 års Riksstat under ifrågavarande anslagstitel upptagna belopp höjes med 1,500 R:dr.

Vidare har jag att under donna anslagstitel anmäla fråga om anslag till underhållande af väfskolan i Borås. Till första uppsättning af maskiner och redskap för donna skola beviljade 1868 års Riksdag 4,500 R:dr; hvarjemte till skolans underhåll för hvarje af åren 1869, 1870, 1871 och 1872 anvisats att extra anslag af 3,000 R:dr med vilkor att, från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskötes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsenslaget; och som Elfsborgs läns landsting för hvarje af nämnde fyra år tillskjutit 1,500 R:dr, har skolans Direktion således hittills årligen halt till sitt förfogande 4,500 E:dr.

Detta belopp är, enligt hvad Direktionen uti skrifvelse till Commerce- Collegium tillkännagifvit, så otillräckligt, att på sednare tiden betänkliga svårigheter uppkommit för skolans upprätthållande.

36 Bil. N:o .5 a) till Kongl. Maj:t~s Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

[ detta, afseende tiar Direktionen anfört, hufvudsakligen, att, sedan väf- Iararen deri 1 sistlidne September afsagt sig sin befattning och densamma derefter i vederbörlig ordning blifvit kungjord ledig, endast eu sökande med sädana egenskaper, som Direktionen ansa ge för platsen nödvändigt;, sig anmält, hvilken sökande dock. etter anställd jemförelse emellan de befattningen åtfölja» de åliggande» och de med densamma förenade löneförmåner, återtagit sin ansökning; att Direktionen under tiden genom anställde efterforskningar för anskaffande af lämplig person till bestridande af ifrågavarande lärarebefattning kommit till den öfvertygelse, att ytterst få sådana personel' funnes inom landet att tillgå samt att under nuvarande, för väfnadsindustrien lyckliga förhållanden icke funnes utsigt att erhålla en fullt skicklig och sakkunnig lärare mot den aflöning, som skolans tillgångar nu högst medgåfve, eller 2,000 R:dr; att Direktionen emellertid lyckets träffa öfverenskommelse med förn’ läraren vid skolan, hvarigenom han förbundit sig att återtaga lärarebefattningen, sa vida eu löneinkomst af 3,000 B:dr kunde blifva honom beviljad, i hvilket fall han ville åtaga sig att sjelf bekosta de för skolan erforderlige väfnadsmönster; att, då Direktionen till bestridande af sådan aflöning egde till sitt förfogande hittills varande lärarelönen, 2,000 R:dr, jemte 500 R:dr, som för närvarande vore anslag!»' till anskaffande af väfnadsmönster, endast 500 R;dr årligen erfordrades för att fylla omförmälda behof; att för skolan vidare vore särdeles önskvärd! erhålla någon tillgång dels till inköp efterhand åt nyare maskiner och redskap, dels ock till anskaffande af materialier till de så kallade profstolarna, på hvilka eleverne herde verkställa sina första öfningar och försök; att detta skulle vara till synnerlig fördel för elevernes utbildning, emedan de derigenom bereddes tillfälle att få genomgå eu vida fullständigare serie af öfningsarbeten, än som nu vore möjligt; och att de» störa svårighet, som förefunnes, att erhålla förläggare för skolans arbeten i följd häraf skulle väsendtligen minskas, emedan eleverne blefve bättre förberedde för de större och dyrare arbetena samt således mindre ofta komme att genom fel i arbete vålla förläggare förlust.

På grund häraf har Direktionen ansett skolan vara i behof af 1,500 R:dr årligen, utöfver hvad hon förut tillgodonjutit. Då Direktionen antagit, att, derest två tredjedelar af detta belopp Ange utgå af statsmedel, återstående en tredjedel kunde påräknas från länets landsting, har Direktionen hemställt, att det hittills af Riksdagen årligen beviljade anslag måtte höjas med 1,000 R:dr. till stöd för hvilken anhållan Direktionen dels omför mål t att skolans verksamhet redan i flere hänseenden visat sig fruktbringande, dels och antydt, att, derest skolans sträfvande att sprida insigt om frambringandet åt till och fasonerad väfnad vunne framgång, skolans verksamhet vore egnad att för arbetaren inom väfnadshusslöjden bereda utväg att, oaktadt fabriksindustriens inverkan, sig försörja, en omständighet som ingalunda borde lemnas ur sigte.

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prof). N:o 1. om Statsverket 1872. 37

Commerce-Collegium, som insändt omförmälda skrifvelse, finner, med afseende å, hvad Direktionen andragit rörande svårigheten att mot den aflöning, som med nu tillgängliga medel kunde beredas, erhålla fullt skicklig lärare vid skolan, den för beredande af förbättring i lärarens förmåner ifrågasätta tillökning, med 500 R:dr, i skolans inkomster vara af behofvet påkallad.

Beträffande frågan om beredandet af tillgång för inköp efter hand af nya maskiner och redskap äfvensom för anskaffande af måler i aller till de så kallade profstolarna; så följer, enligt Collegii åsigt, af sakens egen beskaffenhet, att medel icke höra saknas till underhåll och nödig förbättring af den redan uppsätta materielen likasom att medel äro behöflig»', för anskaffandet af hvad till elevernas öfning på egen hand i uppgifven riktning kan tarfvas. Dä det likväl icke vore visadt, att för ifrågavarande ändamål erfordrades 1,000 R:dr, och da ett ärligt anslag till nämnde belopp syntes kollegium va l högt i jemförelse med den summa, 4,500 R.dr, som blifvit till skolans uppsättning för eu gång anvisad, helst endast en jemförelsevis kort tid förflutit sedan skolans uppsättning egde ruin, anser (lollegium, att skolans behof i detta hänseende skulle kunna fyllas medelst ett ärligt tillskott till belopp af 700 Ridt-,

Enär således de anslagssummor, som för skolans upprätthållande årligen erfordrades utöfver hvad Riksdagen och landstinget hittills beviljat, sammanräknade utgjord»; 1,200 R:dr, samt, jemlik! förut tillämpad fördelaingsgrund, två tredjedelar af sistnämnda belopp borde af statsmedel utgå, tillstyrker kollegium, att det hittills till belopp af 3.000 Rdr årligen för skolan beviljade statsanslag måtte höjas med 800 R:dr.

På grund häraf hemställer jag att tiders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen åska ett extra anslag af 3,800 Rdr. såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp motsvarande minst hälften af anslaget.

10:o. Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

Sedan Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse den 10 Maj innevarande år med anledning af Eders Kongl. Maj:ts gjorda Nådiga framställning, för är 1872 på extra stat anvisat ett belopp af 1,500 Ridt*. lör åstadkommande vid Stockholms och Göteborgs Navigationsskolor samt, der sä ske kunde, äfven vid Navigationsskolan i Malmö af undervisning för lokomotivförare och maskinistelever i allmänhet: samt under den 23 sistlidne September Eders Kongl. Magt, som vid då erhållne upplysningar om bristande utrymme inom vederbörande Navigationsskolors lokaler behagade förklara frågan om beredande af undervisning derstädes åt maskinistelever i allmänhet höra för närvarande förfalla, deremot i Nåder förordna!, att undervisning för bildande af lokomotivförare skulle från

:is Bil N:o 5 a) till Kongl. Maf.t.s Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1872.

början af år 1872 meddelas så väl i Stockholms och Göteborgs som och i Malmö Navigationsskola, vid hvilken sistnämnda skola maskinister för passage rån ‘ångfartyg jemväl komme att genom meddelad landeri isning bildas, och att för nämnda ändamål olvanberörda extra anslagsbelopp borde mellan bemälda tre Navigationsskolor lika fördelas, hemställer jag i underdånighet det Eders Kongl. Magt nu måtte föreslå Riksdagen, att för sagda undervisnings meddelande vid ' Navigationsskolorna ett mot nämnda extra anslag svarande belopp måtte från och med år 1873 varda på ordinarie stat uppfördt och det för närvarande till 49,050 R:dr uppgående anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart sålunda förökas med ifrågavarande belopp eller 1.500 Lull.

Ilo Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Ii lider detta anslag har vant upptagen räntan af Hirsbo och Smedsbo skattetjvaruar i Terna socken, Öfver-1 jurbo härad och Westmanlands län, hvilken ränta, utgörande 36 öre i penningar och 12 kubikfot 4 kannor spån mål, hälften råg och hälften korn, vant Sala bergslag anslagen. Sedan emellertid denna ränta, jemnlikt Kong], Kungörelse» den 30 December 1863, bl Hvit afskrifva!, torde förevarande anslag i kolumnen undeU ränta och ersättning för mdraqna räntor» böra minskas med dels 36 öre, och dels omtörmälda spanmåls i riksstat»», efter ett pris af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, förslagsvis utförda värde eller tillsammans 26 lx:dr 40 öre.

J öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti sin otvanomförmälda berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning hemställt, tillstyrker jag alltså Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för år 1873 minska det under förevarande titel i kolumnen nndelt ranta och ersättning för indragna räntor» för innevarande år upptagna belopp 23,700 R:dr 10 öre med 26 R.di 40 öre.

12:o. Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling eller afskrifning.

Till följd deraf, att, på sätt jag bär ofvan i fråga om anslaget till befrämjande- i allmänhet af bergsbruket omförmält, räntan af Hirsbo och Smedsbo skatteqvarnar bl hvit afskrifven, har Sala bergslag, hvartill donna ränta vant anslagen, lidit eu förlust till belopp af dels 36 öre i penningar och dels 12 kubikfot 4 kannor spann»!!, hälften råg och hälften korn, motsvarande efter statspns ett värde af 26 R:dr 4 öre eller tillsammans 26 R:dr 40 öre: hvadan jag hemställer, att Eders Kongl. Maj it täcktes föreslå Riksdagen att höja dels det under förevarande anslagstitel i kolumnen »penningar» upptagna belopp 4 R:dr 18 öre med 36 öre och dels den i kolumnen »oindell spannmål» uppförda post

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:<> 1. om Statsverket 1872. 39

1,264 kubikfot, i värde beräknade till 2,654 Ii:dr 40 öre med 12 kubikfot 4 kannor, uppskattade i värde till 26 B:dr 4 öre.

13:o. Diverse anslag.

Nu likasom vid sistlidne års Riksdag torde Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti underdånigt memorial af den 4 sistlidne December hemställt, aska, att följande anslag på

extra stat anvisas, nemligen

till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt hennes

tjenstebiträdem............................................................................... R:dr 33,400,

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten.................. » 25,000,

» stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen, för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbete»............................................................................... » 2,000.

Summa R:dr 60,400.

14:o. Statens järnvägsbyggnader.

Enligt en vid 1870 års riksdag framlagd beräkning skulle kostnaden förbyggande af den ofullbordade sträckningen af östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö, hvilken bansträckning håller omkring 15 mil i längd, uppgå till 11,360,000 R:dr hvaraf omkring 1,500,000 R:dr komme att användas för anskaffande af rörlig materiel, efter beräkning af

100.000 R:dr för milen. Vid 1871 års riksdag framlades ett. efter delvis företagen ny undersökning och utstakning, reviderad! förslag öfver kostnaden för fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsala öfver Sala och vidare öfver Bolandet, Bro vall en och Kry] bo vid Dalelfven till Storviks station å Gefle— Dala-jernvägen. Enligt detta förslag skulle fullbordande af den något öfver 14 mil långa bansträckningen från Upsala till Storvik erfordra en kostnad af 9,688,000 R:dr, hvaraf för anskaffande af rörlig materiel beräknades

75.000 It:dr för mil eller tillsammans 1,050,000 R:dr för 14 mil. Samfäld» kostnaden för fullbordande af östra och norra stambanorna skulle således utgöra

21.048.000 R:dr.

Då jag den 9 Januari sistlidet år, på sätt Statsrådsprotokollet öfver Civilärenden för nämnda dag närmare utvisar, inför Eders Kongl. Magt i underdånighet föredrag fråga» om anslag för fortsättande af Statens järnvägsbyggnader, omförmälde jag, hurusom berörda samfäld» kostnadssumma 21,048,000 R:dr under vissa af mig och Chefen för Statens jernvägsbyggnader gjorda förut-

40 Bil. No 5 a) till Kong]. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

sättningar ansåges kunna nedbringas till 20.000,000 R:dr. De vigtigaste bland dessa förutsättningar voro, dels att utförandet af bada ifrågavarande stambanor 1,oslotes skola ske under loppet af 4 eller 5 år, således under åren från och med 1871 till och med 1874 eller från och med förstnämnda år till och med 1875 eller och under en viss på förhand bestämd tid. dels och att priset å skenor under tiden icke stegrades utöfver de nästförflutna årens medelpris. Genom inträffande af förstberörda förutsättning kunde nemligen Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader blifva satt i tillfälle att utsluta kontrakt om alla till ifrågavarande stambanor erforderliga materialier i större partier, hvarigenom sannolikt billigare pris skulle kunna betingas, än möjligt blefven derest jernvägarnas byggnad bedrefves utan någon med hänsyn till tiden för deras fullbordan bestämd plan och beroende af de anslag, som ett föregående åi b< viljades.

I öfverensstämmelse härmed och under antagande vidare, att, likasom medel för liktidig fortsättning af östra och norra stambanorna vid 1870 års riksdag beviljats, desamma lämpligen borde fullbordas och för trafiken öppnas så nära samtidigt som möjligt, således åtminstone under samma år, ansåg jag i underdånighet det vara lämpligt, att årligen från och med 1872 använda 4 millioner R:dr pa byggande åt östra och norra stambanorna till dess de i sm helhet blefve fullbordade och för trafiken öppnade. Vid sådant förhållande och da af den samfällda, tills vidare till jemn! 20 millioner R:dr beräknade anläggningskostnaden för nämnda tvenne stambanor beviljats för år 1871 två millioner Rall', antog jag samma baner komma att fullbordas ar 1876 med en utgift under samma år af 2 millioner Ridt, hvarigenom den fördel äfven vunnes, att banorna i sin helhet kunde trafikeras åtminstone under fyra månader af sistberörda år och derunder lemna inkomst. Slutligen och då till följd af den större anläggningskostnad, östra stambanan framför den norra kräfde, jag ansåg, att af de 4 millioner R:dr, liv lika kunde för ar 1872 beviljas, bolde i jemnade tal beräknas för östra stambanan 2,100.000 R:dr och för den norra

1,900,000 R:dr; tillstyrkte jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af arbetena å östra och norra stambanorna under 1872 bevilja anslag för samma år al

a) 2,100,000 R:dr för östra stambanan och

/,) 1,900,000 R:dr för norra stambanan. ^

Till detta mitt underdåniga tillstyrkande behagade Eders Ivongl. Maj:t lemna nådigt bifall; och blod i enlighet dermed framställning i ämnet till Riksfinnen snörd

Enligt hvad Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1871 innehåller anvisade Riksdagen för år 1872 till fortsättande af arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö det delfin

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1872. 41

af Eders Kong!. Maj:t äskade belopp 2,100,000 R:dr, hvaremot Riksdagen för fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsaia till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik beviljade endast 1,500,000 R:dr, utan att likväl beledsaga donna nedsättning i hvad Eders Kong!. Näjd för ändamålet äskat med något uttalande i syftning, att norra stambanan borde senare än den östra fullbordas och för trafik öppnas.

Vid uppgillra förhållande saknar jag all anledning till antagande, det Riksdagen icke skulle finnas benägen att genom beviljande af erforderliga medel medverka dertill, att norra stambanan blefve lika med den östra fullbordad år 1876. Med vidhållande af förut omförmälda, af mig den 9 Januari 1871 förordade plan för fulländande af norra och östra stambanorna borde jag således nu föreslå Eders Kong!. Näjd att af Riksdagen för år 1873 aska icke allenast för fortsättande af arbetena å östra stambanan 2,100,000 Ruin och å norra stambanan 1,900,000 R:dr, utan äfven de 400,000 R:dr för sistnämnda bana, hvilka vid sista lagtima Riksdag icke anvisades eller tillsammans 4,400,000 R:dr, men nya och förändrade förhållanden, Indika sedan sista riksdag tillkommit, föranleda dertill, att jag vågar underställa Eders Kong!. Maj ds nådiga pröfning ett förslag till vissa modifikationer af omförmälda plan, de der åter, så vida de skola genomföras, påkalla någon förhöjning i anslaget för är 1873.

En af de förutsättningar, hvarunder samfälda anläggningskostnaden för östra och norra stambanorna ansågs kunna nedbringas till 20 millioner Harr, var, på sätt jag förut yttrat, att priset å skenor under byggningstiden icke stegrades utöfver de senast förflutna årens medelpris. Denna förutsättning har icke inträffat. Under den tid, som efter sista lagtima Riksdag förflutit, hafva prisen å särskilda slag af jernvägskenor icke obetydligt stigit och visa fortfarande benägenhet att stiga. Den ökning af anläggningskostnaden, som deraf blir en nödvändig följd, kan och synes mig höra i någon mån motverkas genom arbetstidens förkortning, i ty att derigenom förvaltningskostnader och öfråga utgifter af det slag, man plägar benämna faux-frais eller In omkostnader, förminskas.

En annan omständighet, som jemväl förtjena!’ att uti ifrågavarande afseende tagas i betraktande, är följande. Genom Resolution den 26 sistlidne September har Eders Kong!. Maj:t beviljat åtskillig? svenske medborgare rättighet att i förening med andre in- eller utländske män bygga, i tre afdclningar, jernväg från Falun till Göteborg jemte två bibanor samt dervid, bland andra vilkor för tillgodonjutande af den sålunda lemnade conoessionen, föreskrifvit, att första avdelningen af berörda jernväg från staden Falun till Undvika station å Wessman-Barkens jernväg skulle vid stadgad påföljd vara fullbordad så tidigt, att trafik derå kunde öppnas den 31 December 1875. Redan derförinnan eller den 1 Oktober 1873 skall, enligt bestämmelse i concessionsresolution den 22 September 1869, jernväg?!! från Undvika söderut till Frö v i station på Örebro- Bih. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 2, om Statsverket 1872.

Arboga-banan vara fullbordad och för trafik öppnad. Vid slutet af år 1875, om icke redan derförinnan, skall således en oafbruten spårförbindelse emellan Gefie och Gefle-Dala-jernvägen, å ena, samt Göteborg å andra sidan vara åstadkommen. Visserligen kommer i och med detsamma eu dylik förbindelse äfven mellan Gefie och Stockholm till stånd, men med lång omväg å vestra stambanan från Hallsberg till Stockholm. Det torde derföre få anses både billigt och önskvärd!, att Stockholm och Gefie, hvilka båda äro belägna vid rikets östra kust, sättas i oafbruten och omedelbar jern vägsförbindelse med hvarandra å samma tid, som dylik förbindelse åstadkommes mellan Gefie och vestra kusten, samt att för sådant ändamål norra stambanan varder fullbordad år 1875. Under samma år torde jemväl östra stambanan böra fullbordas och för trafik öppnas.

Om från sam bilda anläggningskostnaden för norra och östra stambanorna, tillsvidare beräknad till jemn! 20 millioner Riksdaler, afräknas dels de belopp, 1870 och 1871 års Riksdagar anvisat eller tillsammans 5,600,000 rdr, dels ock hvad för anskaffande af rörlig materiel minst erfordras eller 2,400,000 R:dr, om användande af hvilket sist nämnda belopp jag underdånigst utbedjer mig att här efteråt få framställa ett förslag; så återstår af de egentliga byggnadskostnad erna eu summa af 12 millioner R:dr.

Rörande lämpligaste grunden för att på åren 1870, 1874 och 1875 fördela sistberörda byggnadssumma 12 millioner R:dr, i syftning att få så väl norra som östra stambanan färdig år 1875, har Chefen för Statens jern vägsbyggnader, uti en till mig på begäran aflemnad promemoria af den 20 sistlidne December, yttrat den åsigt, att af oftaberörda byggnadssumma borde anvisas att vara disponible under år 1873 fem millioner, under år 1874 fyra millioner och under 1875 tre millioner R:dr. och att först under sistnämnda år herde af samma års byggeadsanslag utbetalas hvad anskaffande af rörelsemateriel, efter beräkning för mil, kräfde utöfver ofvanom förmälda 2.400,000 R:dr. Under antagande, att de beräknade byggnadsanslagen blefve å tider, som sagde äro, tillgänglige, har bemälde Chef föreslagit följande arbetsplan:

för östra stambanan:

att bandelen emellan Norrköping och Linköping under innevarande år fullbordas så, att den derunder kan för allmän trafik upplåtas, och att terrasseringsarbetena under samma år utsträckas till Mjölby och vidare söder ut från sistnämnda ställe; samt

att bandelen mellan Linköping och Mjölby fullbordas år 1873, och terrasseringsarbetena samma år utsträckas ända till Nässjö, så att hela bandelen

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 43

emellan Mjölby och Nässjö kan förr utgången af år 1875 till allmän trafik upplåtas; — och

för norra stambanan:

att bände,len från hopsala öfver Sala till ICrylbo fullbordas så, att den kan för allmän trafik upplåtas under år 1873. hvithet ock, under förutsättning att i närheten åt bansträckningen mellan Sala och ICrylbo anträffas grustägter och derigenom beredes möjlighet att till nämnda tid medhinna ballastningsarbetena å samma bansträckning, antagen kunna ske; och

att bandelen mellan Kry!bo och Storvik fullbordas före utgången af år 1875.

I fin an si el t afseende lär det få anses likgiltigt, om eu million 11: dr. i stället för att användas först år 1875, tages i anspråk redan ar 1873. .Ta, det torde till och med kunna med afseende på Riksgäldskontorets nuvarande rikliga tillgång på penningar ifrågasättas, huruvida icke ett sådant tidigare användande af omförmälda belopp eu million R:dr vore fördelaktigare, än att anvisa detsamma till användande först under år 1875. Deremot torde mot den föreslagna arbetsplanen kunna väntas invändningar, grundade på den rubbning af arbetsförhållandena, som planens antagande skulle medföra, helst, såsom jag till statsrådsprotokollet den 9 Januari sistlidet år yttrade, »nödig omtanke bjuder, att icke genom ett påskyndadt byggande af jernvägar från landets näringar draga de för dem nödiga arbetskrafter och sålunda förrycka förhållanden. Indikaicke utan kännbara olägenheter för så väl den enskilde som det allmänna kunna lida stärka och plötsliga rubbningar». Lyckligtvis torde dock sådana rubbningar icke åstadkommas, utan snarare afböjas genom antagande af den utaf Chefen för Statens jernvägsbyggnader föreslagna arbetsplan. I detta afseende tillåter jag mig här anföra och åberopa hvad han i ofvan omförmälda promemoria yttrat, så tydande:

»I min den 3 December 1870 afgifna vördsamma promemoria rörande de vilkor, hvarunder kostnaden för östra och norra stambanornas fullbordan, beräknad tillsammans till 21,048,000 R:dr, möjligen skulle kunna nedsättas till 20 millioner R:dr, ansåg jag mig böra framhålla nödvändigheten, att eu arbetsplan på förhand bestämdes med hänsyn till tiden för dessa stambanors fullbordan, att denna tid inskränktes till 4 eller 5 år samt att eu del af ett kommande års anslag finge under det föregående året användas, när för arbetenas skyndsamma bedrifvande gynsamma omständigheter inträda de. Dessa betingelser äro nu så mycket mera nödvändiga, som det till följd af de vid 1871 års lagtima Riksdag beviljade låneunderstöd för anläggning af enskilda jernbanor är att emotse, att flera nya sådana jernbanor snart komma till utförande, hvilka tillsammans med de redan under arbete varande, så väl statens

44 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1872.

som enskilda jerabanor, komma att taga en icke ringa del af landets arbetskrafter i anspråk under de närmast följande åren.

Till förekommande af ett alltför starkt anlitande af arbetskrafter under en kortare tid af året, hvilket skulle hafva en stegrad dagspenning och arbetskostnad till följd, höra arbetena ä statens jernband- ordnas sålunda, att alla arbeten af beskaffenhet att kunna under vintertiden verkställas jemväl då utföras, äfven om kostnaden för dessa arbeten skulle blifva något högre än om de utfördes under sommaren.

Man skall genom utsträckning af arbetstiden äfven till vintermånaderna undvika att sommartiden hafva eu så stor arbetsstyrka, som i annat fall vore nödvändig, och på samma gång bereda en alltid väl behöflig arbetsförtjenst för arbetspersonalen under vintertiden; men då nu icke alla slaga arbeten kunna vintertiden utföras, sä måste man, för att hafva tillgång till tjenliga vinterarbeten, såsom stensprängning, kallmurning af alla slag, gen omgräfning af sandbackar m. in. lägga längre sträckor af de båda jernvägslinierna under arbete utöfver de delar deraf, som man ämnar under året fullborda.

Derigenom vinner man äfven den fördel, att tillfälle till arbetsförtjenst lemnas den befolkning, som bebor de trakter, stambanorna genomlöpa, och hvilken befolkning, såsom förhållandet i synnerhet är med den i Östergötland och Upland, i allmänhet icke gerna aflägsna!- sig från hemmet för att söka arbete vid jern vägarna, men deremot är att påräkna för arbete, hvilket erbjudes i närheten af hemorten, och således kan utföra desto mera arbete, ju längre tid dertill lemnas.

Om man derföre, hvad, till exempel, östra stambanan beträffar, under år 1872 fullbordade delen emellan Norrköping och Linköping, hvartill det redan beviljade anslaget i det närmaste förslår, men deremot icke under samma år fortsatte terrasseringsarbetena emellan Linköping och Mjölby, så skulle en icke ringa arbetsstyrka behöfva användas under den första hälften af året, hvarefter samma arbetsstyrka finge efter hand minskas. Om då åt den ledigblifna arbetspersonalen icke kunde anvisas annat arbete, skulle den nödgas söka arbetsförtjenst på annat håll och svårligen kunna för påföljande årets arbeten åter samlas.

Genom sådan anordning skulle man jemväl gå i mistning af en stor fördel, den nämligen att kunna verkställa terrasseringsarbetena året före det. då utläggningen af skenor och ballastningen skola försiggå, och dymedelst lemna bankfyllningarna tid att under påföljande vinter undergå behörig sättning.

Då man i allmänhet vid statens jernvägsbyggnader kan beräkna, att omkring en tredjedel af den erforderliga anläggningskostnaden åtgår för anskaffande af syllar och skenor med tillbehör, af rörelsemateriel och af sådana effekter, som tillverkas vid de större verkstäderna, samt nämnda del af anlägg-

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 45

mngskostnaden icke utöfvar något inflytande till ökande eller minskande af den egentliga arbetsstyrkan på limon, så är ock tydligt, att det eller de år, då en större mängd sådana effekter skola anskaffas, antingen ett större anslag måste vara tillgängligt eller ock mindre terrasseringsarbete verkställas samt till följd deraf en mindre arbetsstyrka användas. Det later derföre svårligen förena sig att med lika störa årliga anslag använda lika stor arbetspersonal.»

Med hänsyn till dessa förhållanden och med jemväl fästadt afseende dels derå, att de årliga anslagen för fullbordande af norra och östra stambanorna blefve, så vidt möjligt vore. lika störa eller åtminstone icke körnare att förete alltför störa skiljaktighet^ och dels derå, att de bandelar, hvarpå en större trafik vore att påräkna, blefve så fort som möjligt färdige, har Chefen för Statens jernvägsbyggnader föreslagit den arbetsplan, som här ofvan blifvit omförmäld.

På grund af hvad sålunda förekommit, anser jag det vara i hög grad önskligt, att till fortsättande af arbetena å östra och norra stambanorna under år 1873 i sådan utsträckning, att å den förra icke allenast bandelen från Norrköping till Linköping, utan äfven sträckningen från sistnämnda stad till Mjölby, samt å norra stambanan sträckningen från hopsala till Sala och vidare derifrån till Krylbo må kunna före utgången af samma år fullbordas och för trafik öppnas, varder för nämnda år anvisadt det belopp, som för sådant ändamål erfordras eller 5 millioner Riksdaler. Vid sådant angifvande, som nu lenmats, af det arbete, som för det ifrågaställa anslaget bör verkställas, torde någon fördelning på förhand af anslaget mellan östra och norra stambanorna icke erfordras, helst sådan fördelning icke kan med nöjaktig säkerhet göras och sättet för räkenskapernas förande alltid medgift er att urskilja,, hvad som i verkligheten blifver an vänd! å ena eller andra banan.

Det af mig nyss förut omförmälda förslag i afseende å användande af den del af samtal da anläggningskostnaden för norra och östra stambanorna, som, beräknad till minst 2,400,000 Rdr, är afsedd för anskaffande af de för nämnda baner erforderliga transportmedel, går derpå ut, att en fjerdedel af berörda belopp eller 600,000 Rdr borde för hvarje af aren 1872, 1873, 1874 och 1875 ställas till Styrelsens för Statens jern vägstrafik disposition, på det hon må kunna genom beställningar å inhemska verkstäder i god tid anskaffa nämnda transportmedel. Sådana till värde af omkring 400,000 Rdr kräfvas redan i år till följd af trafikens öppnande ä den ungefär 4 mil långa bansträckningen mellan Norrköping och Linköping, hvilken sträckning antagligen varder fullbordad redan under instundande September månad. Den alltjemt tilltagande trafiken å stambanorna fordrar fortfarande tillökning af rörelsemateriel. Oansedt 1871 års lagtima Riksdag för sådant ändamål anvisade

1,600,000 Rdr att utgå med en million Riksdaler under år 1871 och med

46 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No /, om 8 ta hult ti It?2.

600.000 B:dr under år 1872 samt i den af Eders Kongl. Maj:t fastställda specifika omkostnadsstat för jernväg^trafiken under sistberörda år 350,000 B:dr och i det approximativa öfverslagct öfver utgifterna vid nämnda trafik under år 1873 314,000 B:dr beräknats till anskaffande af rörlig materiel, minskar sådant likväl icke behofvet att skyndsamt gå i författning med anskaffande af den för norra och östra stambanorna erforderliga rörliga materiel.

Under åberopande af hvad sålunda anförd! blifvit, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Biksdagen

a) att för ar 1873 bevilja ett extra anslag af tillsammans 5,000,000 B:dr för fortsättande under samma år af arbetena å östra och norra stambanorna i sådan utsträckning, att å den förra, sedan bandelen mellan Norrköping och Linköping blifvit färdig, jemväl sträckningen från Linköping till Mjölby, samt a norra stambanan sträckningen från Upsala till Sala och vidare till Krylbo må kunna före utgången af berörda år 1873 fullbordas och för trafik öppnas; äfvensom

att medgifva, att vid jernvägsarbetenas utförande Eders Kongl. Maj:t må närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljad!, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa; och

b) att till Eders Kongl. Maj:ts disposition för anskaffande af eu del af den å östra och norra stambanorna erforderliga rörliga materiel, anvisa

1.200.000 Bär, deraf hälften eller 600,000 B:dr torde få utgå redan innevarande år.

Beträffande alla de anslag, som uti Biksstaten för innevarande år äro under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda, har jag icke anledning att föreslå annan förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, red m. nr. höjes från 60,038 B:dr 40 öre till 60,044 B:dr 40 öre eller med 6 Bär.

Om hvad jag nu hemstält \årder godkändi skulle hufvudtitelns slutsumma komma att ökas från 7,704,100 B:dr till 8,868,100 B:dr eller med

1,164,000 B:dr.

Dä jag nu öfver går till frågan om understöd för sådana allmänna arbeten, hvilkas utförande kontrolleras af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, får jag först fästa uppmärksamhet på två, uti bemälda Styrelses

Bil. N:o 5 a) till Kont/l. Maj ds Nåd. Trop. N:o I. om Btatsverhit 1872. 47

generalförslag af den 15 sistlidne December öfver allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten omförmälda företag, för liv lika Riksdagen redan beviljat statsbidrag, hvaraf dock hittills endast vissa belopp äro till utgående anvisade nämligen:

fö? langning af vagbrylaren utanför Wisby hamn; och vllganlågqninq emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar / Westerbottens Län.

Till det förstnämnda arbetet beviljade Riksdagen år 1870 ett statsanslag al 130,000 R:dr; och äro deraf anvisade till utgående under år 1871 20 000 Rulr samt under år 1872 ytterligare 60,000 Rulr; och enär, på sätt Styrelsen för. allmänna Väg- och Vattenbyggnader anfört, ifrågavarande arbete bör i möjligaste måtto fortskynda^ till undvikande af eljest mai lända inträffande haverier, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!. Majrt måtte föreslå Riksdagen att för år 1873 anvisa den återstående andelen af anslaget med

50,000 R:dr. ö

För väganläggningen mellan Lycksele och Wilhelmina beviljades likaledes år 1870 ett understöd af 106,700 R:dr, deraf till lyftning anvisats för ar 1871. ett belopp af 15,000 Rulr och för år 1872 ett belopp åt 20,000 R:dr: och fåi jag hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till arbetets fortsättande under är 1873, i afräkning å det beviljade understödet, ytterligare anvisa enahanda belopp som för år 1872, eller 20,000 R:dr.

I ti omförmälda generalförslag upptagas i (ifrigt under särskilda utdelningar arbetsföretag till betydligt antal, för hvilka planer äro upprättade och hos Styrelsen hyllande, samt jemväl till eu del understöd sökta, nämligen dels större arbeten: 5 kanal- och slussan läggningar, 3 hamnbyggnader, 2 brobyggnader, 4 vattenaftappnings- och 12 vägarbeten af det omfång eller den beskaffenhet, att särskilda understödsbelopp måste beviljas, om eller när samma arbeten skulle verkställas, samt dels arbeten af mindre omfång, Indika lämpligen ansetts kunna utföras med understöd från fonder, som kunde blifva till Eders Kong!. Maj:ts nådiga disposition anvisade. Under sistnämnda afdelning har Styrelsen uppräknat b7 från olika orter inom Riket ifrågasätta vägförbättringsarbeten, hvartill planta' bli i v it till Styrelsen inlemnade och för Indika af Styrelsen förordats understöd till sammanlagd! belopp af 894,837 Rulr 50 öre,

Bland de i generalförslaget under första kategorien omnämnda arbeten ansei jag mig nu böra till understöds erhållande anmäla tre vägbyggnadsföretag inom Rikets båda nordligaste Län, hvilka företag synas företrädsvis vara åt vigt, såsom utgörande fortsättningar af redan verkstälda väganläggningar till underlättande af kommunikationen emellan kusten vid Bottniska viken och det inre landet, och om hvilkas utförande särskilda underdåniga framställningar nu blifvit af vederbörande gjorda. Dessa företag afse:

48 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1. om St åt svårhet 1872.

a), anläggning af väg från Kangis i Öfver-Kalix socken till Skrafvelis by i Gellivara lappmark af Norrbottens Län. Genom denna, 6 mil 33,200 fot långa, väganläggning skulle komma att sammanbindas nedannämnda med statsbidrag redan anlagda vägsträ ekor, nämligen dels den på 1840-talet fullbordade från Inre vid Bottniska vikon till Kangis eller rättare Gyljens bruk i Ofver- Kalix socken och dels den på sednare liden tillkomna emellan Skr öfver! och Gellivara kyrkoplats. För sistnämnde vägdel af (i mil 13.800 tofs längd äro statsbidrag 'vid tre särskilda tillfällen anvisade. Enligt Eders Kongl. Maj:ts i ämnet aflåtna Nådiga Proposition, beviljade nemligen Rikets Ständer . vid 1862—1863 årens Riksdag till väganläggning mellan Skröfven och Lejpojerv, af de för undsättningar vid missväxter afsmida medel, ett anslagsbelopp af 40,000 Rall', vilt mot i'edovisningsskyldighet ställas till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshalvandes i Länet disposition, hvarförutan utaf nödhjelpsmcdel ett tillskott af 5,767 R:dr 70 öre måst användas för att dermed fullborda arbetet, enär något bidrag till detsamma icke kunde påräknas af Gellivara lappmarks vägbyggnadsskyldige, som till största delen illgöras åt åboer a kronohemman. Sedermera har Eders Kongl. Näjd af de till Eders Kongl. Maj:ts disposition för åren 1869 och 1870 ställda vägbyggnadsfonder beviljat, dels genom Nådigt Bref den 21 November 1868 till väganläggningen från Lejpojerv till Sackas i Gellivara socken 8.000 R:dr, och dels genom Nådiga Brefvet den 23 November 1869 till vägsträckan mellan Sackas och Gellivara 17,000 R:dr. Hela vägsträckan från Skröfven till Gellivara är nu färdigbyggd och till underhåll emottaga! åt Gellivara sockens vägbyggnadsskyldige. Eders Kongl. Maj ds Betallnmgshafvande bär uti sin nu i ämnet gjorda framställning upplyst, hurusom varutransporten från Öfver-Kalix till ändpunkten af den färdigbyggda vägen vid Skröfclfven måste verkställas så, att varorna dels turas på båt i vattendragen och dels bäras eller, om häst och åkdon kunna anskaffas, hvithet ofta är med stor svårighet förenad!", köras öfver land förbi för sar ne i eif eu, samt anför t, att sålunda ganska svåra hinder ännu mota vid alla färder och transporter till och ifrån Lappmarken, hvarigenom de förnödenheter, som dit forslas från nedre landet fördyras, likasom de varor, Indika från Lappmarken kunna afyttras, betalas med så mycket lägre pris, som den svåra transporten kostar; och att, dä dessutom kommunikationen höst och vår efter den nuvarande gång- och båtleden ofta är helt och hållet afbruten, saknaden af väg i betydlig män motverkar Lappmarks-innevånarnes ekonomiska förkofran. — Innan sammanbindningen af de redan befintliga vagsträcknmgarne åstadkommits, kunde någon allmän nytta icke påräknas af den redan färdigbyggda vägen från Gellivara till Skröfven, hvilken ändock måste af de vägbyggnadsskyldige underhållas. Vidare har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande upplyst, att sedan tvist

Bil. K:o r, a) till Kanal Maj.is Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1872. 49

om nu ifrågaställda väganläggnmg uppstått mellan Öfver- och Nedcr-Kalix socknar, hvilka förut hatt gemensam vägbyggnadsskyldighet. Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande genom Utslag, som vunnit laga kraft, förklarat, att dessa socknar borde hvar för sig bygga och underhålla sina inom egen socken liggande vägar och förty förpligta! Öfver-Kalix sockens vägbyggnadsskyldige att emot det bidrag, som kunde af allmänna medel erhållas, bygga och underhålla häradsväg emellan Kangis och rågången mot Gellivara socken, hvadan för utförandet af '^byggnadsarbete! inom Öfver-Kalix socken något hinder icke mötte, så vida vägbyggnadsskyldige kunde påräkna understöd af allmänna medel, motsvarande f af kostnaden, på hvittrut vilkor de förklara! sig villige arbetet utföra. Deremot anser Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, på anförda skäl, något bidrag af de vägbyggnadsskyldige icke kunna påräknas för utförande af återstående vägsträckan inom Gellivara lappmark. Kostnaden för detta vägbyggnadsföretag är af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader beräknad att uppgå till 83,400 R:dr, deraf på vägsträckan från Kangis till Öfver-Kalix sockengräns, utgörande 5 mil 20,660 flit. skulle belöpa 49.000 R:dr och på vägen från nämnde sockengräns till Skriffelfven. eller 1 mil 12,540 fot, 34,400 R:dr: och såsom statsbidrag förordas af Styrelsen för vägdelen inom Ofver-ICalix socken ett belopp, motsvarande | af den gödkända arbetskostnad.-!,, eller 32,660 R:dr, samt för vägdelen inom Gellivara socken ett belopp af 28,667 R:dr, svarande mot f af arbetskostnaden, eller en sammanlagd iemnad summa af 61,330 R:dr. v '

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj it måtte föreslå Riksdagen, att för anläggning af väg från Kangis eller Gyljens bruk i Öfver-Kalix socken, nordvest upp till den punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara kyrkoplats vidtager, bevilja, på sätt Styrelsen föreslagit, 61,330 R:dr, samt deraf till utgående under år 1873 anvisa ett belopp af 11,330 R:dr.

b) ^ Väganläggniny emellan Kor sjö och Mald tyrkobgar i Westerbottens Län. För donna väganläggning, uppgående i längd till 4 mil 27,500 fot, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet i underdånighet insänd! af Distrikts-Adjutanten, Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnadskorpsen A. F. 0. Cederberg uppgjord plan med kostnadsförslag, slutande pa 75.300 R:dr, samt dervid anfört, att från Korsjö till kusten vid Skellefteå funnes redan för lång tid tillbaka bruten och till underhåll fördelad allmän väg, och att likaledes väg vore anlagd ifrån Pitea stad öfver Mala till Arvidsjaurs socken i Norrbottens län, dit Malå kapellförsamling intill början af år 1869 hörde; att Mala församling, belägen vid ett af Skellefteå-elfvens största bivatten, både sin naturliga samfärdsel med Skellefteå, derifrån nödvändighetsvaror upp forslades och dit landtmannaprodukter från Malå i stället nedfördes, fastän sådan! för Bill. till Likså. Prof. 1872. 1 Samt. 1 Afd. 7

50 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj.-in Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverk 1872.

närvarande nästan endast under vintern kunde ske, emedan körväg saknas emellan Norsjö och Halå; att således uppbrytning af väg emellan dessa ställen med all säkerhet skulle blifva af stort gagn ej blott för Halå kapellförsamling, utan äfven för öfre delen af Norsjö socken samt vissa delar af Sorsele och Lycksele socknar; att dessutom Länsmannen inom Norsjö socken, enligt Eders Kongl. Haj ds derom meddelade Nådiga föreskrift, hade att bestrida Länsmans tjenst äfven i Halå, dit lian emellertid nu vissa tider af året saknade väg; samt att. på sätt af Eders Kongl. Hajds Befallningshafvande öfverlemnade kommunalstämmoprotokoll utvisade, Skellefteå, Norsjö, hörns och Halå kommuner, under förutsättning, att anslag af allmänna medel erhölles till belopp af § utaf beräknade kostnadssumman. åtagit sig att bygga och för framtiden underhålla nu ifrågavarande, till 14 fots bredd beräknade väg. Hed afseende å den sålunda vitsordade störa vigten af donna väganläggning mellan Norsjö och Hala, får jag, i likhet med Eders Kongl. Majds Befallningshafvande och Styrelsen, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majd villo föreslå Riksdagen att, till utförande af densamma, bevilja ett mot § af beräknade kostnaden ungefärligen svarande belopp af 50.000 Rall', och deraf anvisa 15,000 R:dr att utgå under år 1873.

c) Anläggning af väg från A sele till Borothea kyrkoby i Westerbottens Län, i fortsättning af den numera nära fullbordade vägen från Bjurholm öfver Fredrika till Åsele. För anläggning af förstberörda väg, hållande i längd 5 mil 3.667 fot, upprättades redan för flera är sedan plan och kostnadsförslag, uppgående till 61,000 R.dr; och gjordes år 1864 af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande framställning om understöd af allmänna medel för arbetet, hvithet då förordades äfven af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader. enär väganläggningen ansågs skola komma att tillskynda den aflägse inne i landet belägna Borothea församling eu väsendtlig framtida nytta. Sedermera hafva, enligt Eders Kongl. Majds Nådiga föreskrift, Åsele Härads vägbyggnadsskyldige invånare blifvit hörde och förklarat sig villige att, mot erhållande af ett statsbidrag till $ af den för väganläggningen beräknade kostnad, uppbryta och framgent underhålla väg emellan Åsele och Borothea; och har nu Eders Kongl. Majds Befallningshafvande, med anledning af Borothea socknemäns gjorda anhållan och under åberopande af förra framställningen, å nyo i underderdånighet hemställt om anvisande af dylikt understöd för arbetets utförande, hvarvid Eders Kongl. Haj ds Befallningshafvande fästat uppmärksamhet derå, att Borothea socken, som i afseende å jordmån och kulturförhållanden kunde anses såsom den bäst lottade bland lappmarkssocknarne, helt och hållet saknade utfartsväg och att väg numera vore byggd från Åsele till kusten, hvadan nu föreslagna väganläggningen skulle komma att utöfva ett välgörande inflytande på åkerbruk och Övriga näringar inom Borothea och Åsele socknar.

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 51

På grund häraf och lika med förbemälde Styrelse hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för väganläggning mellan Åsele och Doro then bevilja ett anslag af 40,600 R:dr samt att deraf till utgående under år 1873 anvisa 20,000 R:dr.

I ifrigt hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd. för understödjande på vanligt sätt af arbeten utaf mindre omfattning, måtte af Riksdagen äska, att, i likhet med hvad sednast^ Riksdagen beviljat, följande belopp anslås och ställas till Eders Kongl. Maj ds disposition, nemligen:

Do. för understödjande af mindre hamn- och bro-byggnader samt upprensningar af åar och farleder................................................... R:dr 20,000: —

2:o. till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre oreda

vägar................................................................................................. » 150.000: —

3:o. för understödjande af sådana utdikningar och vattenaftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands

län, som hufvudsakligen afse att förminska frostländigheter... » 60,000: —

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka traktör och sjöar, för beredande af odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län..................................................................................................... » 100,000: —

Beträffande såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Näjd måtte i nåder föreslå Riksdagen, att bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.

Hvad föredragande Departements-Chefen sålunda yttrat och hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans Näjd Konungen i nåder gilla och bifalla, med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till Finans- Departementet öfverlemnas till ledning vid uppsättandet af Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo Axel Hegardt.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS K. L. BECKMAN, 1872.

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1. om Statsverket 1872.

1 Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 15 December 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz.

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von Flåte)/.

Statsråden: Bredberg,

Berg.

Friherre Leyonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhjélm.

Departements-Chefen, Statsrådet Bergström yttrade härefter:

»Sedan den år 1870 församlade Riksdagen, uti skrifvelse den 9 Maj nämnda år angående reglering af utgifterna under Riksstatens Fjerde liufvudtitel, — med förmälan, att Riksdagen föreställde sig att, om de topografiska, ekonomiska och geologiska kar te verken blefvo ställda i närmare samband med hvarandra, så att arbetena, i den mån sådant läte sig gorå, gemensamt anordnades, någon minskning i kostnaderna skulle kunna, äfven med de särskilda karteverkens raskare framskridande, Statsverket beredas, — i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning i hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken kunde med hvarandra ställas i närmare samband, efter hvilken plan i afseende på skulor, omfattning och utgifning dessa kartverk framgent herde fortgå samt i hvad mån kostnaderna derför kunde inskränkas;

Bih. till Riks. Frat. 1872. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

så behagade Eders Kongl. Maj:t den 13 Juli 1870 förordna, att f. d. Statsrådet m. in. C. M. Thulstrup samt Chefen för topografiska korpsen, General-Majoren J. A. Ilazelius, General-Direktören för Landtmäteriet L. B. Falkman, Chefen för Statistiska Centralbyrån, Medicinalrådet F. Th. Berg och då tjenstförrättande Chefen för Sveriges geologiska undersökning A. E. Törnebohm egde afgifva gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet och för sådant ändamål under f. d. Statsrådet Thulstrups ordförandeskap sammanträda, hvarvid Chefen för Sjökartekontoret finge för rådplägning tillkallas, sä ofta behof deraf yppades.

Det infordrade underdåniga utlåtandet, hvithet vid tiden för aflåtande till 1871 års Riksdag af Eders Kongl. Maj:Is Nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof ännu icke afgifvits, hav sedermera, dateradt den 6 Februari 1871. inkommit och, i enlighet med Eders Kongl. Maj ds nådiga befallning, blifvit tryckt samt bland Riksdagens ledamöter och de vid särskilda karteverken anställda personer utdeladt äfvensom till försäljning i bokhandeln utlemnadt.

Med afseende derå. att under de öfverläggningar, hvilka föregått afgifvandet af omförmälda underdåniga utlåtande, fråga jemväl uppstått om bestämmande af Sj ökarte verkets förhållande till de utlaga tre karteverken, har förevarande ärende blifvit af mig till föredragning beredd tillsammans med så väl Chefen för Land! förs vars-, som Chefen för Sjöförs vars-Departement et,

Då jag nu efter sådan gemensam beredning går att för Eders Kongl. Maj:t fördraga ärendet i dess helhet, anhåller jag att först tå till skärskådande upptaga eu fråga, som kan uppkastas och jemväl blifvit uppkastad, den nemligen, huruvida det hufvudsakliga ändamål att åstadkomma -»säker kännedom om rikets areal sand dennas olika beskaffenhet och fdrdeMng i ekonomiskt afseende», för vinnande af hvithet ändamål det ur torna Socknekarteverket uppränna Ekonomiska karteverket. jemlik! Nadiga Skrifvelse!! den IT) April 1859 angående bearbetandet, af sistnämnda kartv erk, tillkommit, skulle kunna på annat sätt ernås och till följd deraf Ekonomiska karteverkets vidare bearbetande upphöra. Statsutskottet vid 1868 års riksdag har uti sitt under N:o 30 afgifna utlåtande angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel uttryckt tvifvelsmål, huruvida det ekonomiska karteverket motsvarade de betydliga kostnader, hvilka för dess bearbetande erfordrades, samt, dä med hänseende till sjelfva arbetets beskaffenhet fullbordandet al' detta karteverk, äfven med det då derför utgående betydliga anslag, icke kunde förr än i eu aflägsen framtid förväntas, antagit, att vid tiden för arbetets fullbordande de traktör, hvilka först blifvit kartlagda, måste hafva undergått så många förändringar, att kartorna för dessa traktör då kunde anses,, innan de undergått fullständig revision, vara utan egentligt värde; hvadan utskottet, med uttalande af äsigten, att kartearbetena i Norrbottens län afsåge endast en geografisk karta, hvars nödvändighet icke kunde ifråga-

3 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

sättas, funnit sig vid Statsverkets då varande ställning föranlåtet föreslå Riksdagen, att åt ekonomiska karteverket. med afseende hvarå Eders Kongl. Maj:t utöfver det för samma karteverk på ordinarie stat uppförda belopp 6,000 R:dr äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län och 40,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket eller tillsammans 60,000 R:dr, icke bevilja vidare anslag, än som för tillgodogörande af redan verkställda förarbeten erfordrades, samt förty hemställt, att Riksdagen måtte Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag endast på det sätt bifalla, att för år 1869 anvisades ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län, men endast 10,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket, samt vid anmälan af ett sådant beslut i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl. Näjd förordna, att de för ekonomiska karteverket utom Norrbottens län sålunda anvisade medel måtte i män af behof användas endast till afstötande af de arbeten, som i sådant hänseende redan voro påbörjade. Denna hemställan blot visserligen utslagen af Riksdagen, som beviljade hela det af Eders Kongl. Näjd äskade extra anslaget för 1869 eller 60.000 R:dr. Nen fanken, att de ekonomiska kartearbetena kunde och borde öfvergifvas, har dermed icke förfallit. Sedan nemligen, med anledning af den jemväl vid 1868 års riksdag väckta frågan om indragning af Andre-landtmätnretjensterna och vidtagande i öfrig! af åtgärder i syftning, att I andtmäteri-tj enstemännens antal icke blefve större än behof vet kräfde, eu bland lancltmätarne i riket bildad förening, benämnd Sveriges landtmäteri-förening, åt utsedde Komiterade uppdragit att utarbeta förslag till. allmänna grunder för landtmäteri-korpsens ombildning, hafva bemälde Komiterade i underdånighet öfverlemnat ett sådant den 12 Oktober 1868 afgifvet förslag och deri, såsom åtgärder ledande till förbättrande af landtmätarnes ställning och vilkor, förordat, bland annat, att ekonomiska karteverkets arbeten med undantag af upprättandet af stomkarta och karte,-utgifningen, hvilka två slags arbeten Komiterade ansåge icke vara för karteverkets hufvudändamål nödvändige, skulle öfverlemnas åt landtmätarne i orterna; att desse jemväl borde öfvertaga hushållningssällskapens bestyr med insamlande af uppgifter för jordbruks-statistiken; att Förste-landtmätarne, hvar för sitt län, skulle hafva öfverinseendet öfver och ledningen af de från ekonomiska karteverket och hushållnings-sällskapen på landtmätarne öfverfiyttade arbeten för jordbruks-statistiken; att i hvarje af de landtmäteridistrikt, till antalet omkring 200, hvari- riket enligt komiterades förslag borde indelas, skulle anställas en på stat aflönad landtmätare, hvilken, i den män de privata förrättningarne det medgåfve eller i brist på sådane, skulle verkställa arealafmätriingar för jordbruks-statistikens behof, hvarmed de för närvarande på eget ansvar arbetande landtmätare, som icke kunde blifva försedde med distrikt eller anställda såsom tjenstebiträden hos distrikts-landtmätare, jemväl skulle sysselsättas mot arfvode efter taxa; samt att för genomförande af den utaf

4 Bil. N:o 5 b) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Komiterade sålunda föreslagna ombildning af landtmäteri\:äsendet borde användas, bland annat dels lönerna för Andre-landtmätarebefattningarne, som komma att indragas, och dels anslagen till det ekonomiska karta v erke t samt de bidrag, hushållningssällskapen antagligen skulle finnas villige att lemna för insamlandet af de jordbruks-statistiska uppgifterna. Indika nu för sällskapen medförde omkostnader.

Donna af Landtmäteriföreningens Deputerade uttalade åsigt har i viss män omfattats af eu bland Komiterade. Chefen för Topografiska Korpsen, hvilken, såsom det enklaste och minst kostsamma sättet att erhålla för jordbruks-statistiken nödiga arealuppgifter af all erforderlig noggrannhet, föreslagit, att åt Hushållningssällskapen bonde uppdragas att med understöd åt statsmedel insamla sålla ne arealuppgifter.

Deremot hafva öfrige 4 Komiterade ansett sig icke kunna såsom bestämdt antaga, att samtliga länens hushållningssällskap skulle vara i tillfälle att på ett sätt, som åt de ekonomiska areal uppgifterna beredde full säkerhet, öfvertaga insamlandet af samma uppgifter: och enär värdet af de upplysningar om den ifrågavarande arealen. Indika skulle erhållas genom en mängd obestyrkta dels möjligen riktiga, men dels äfven mer eller mindre osäkra uppgifter, skulle vara temligen tvifvelaktigt, då vid deras insamlande ingen tillräckligt betryggande och omfattande kontroll kunnat utöfvas till undvikande af möjliga orikigheter, misstag och förbiseenden; enär insamlandet af dessa uppgifter på sätt. Chefen för Topografiska Korpsen föreslagit, sannolikt skulle erfordra längre tid och betydligare kostnad, än han förutsatt; enär åstadkommande af eu säker och fullständig kännedom om landets areal samt dennas olika beskaffenhet i ekonomiskt hänseende endast torde kunna erhållas genom rådfrågande! af tillförlitliga geometriska kartor och, der säda ne icke vore att tillgå, genom företagna mätningar; och enär slutligen, om än det vore en olägenhet att arealuppgifterna, enligt det nuvarande förfaringssätt11, icke kunde erhållas samtidigt för hela riket, det dock torde finnas bättre och fördelaktigare att erhålla dessa uppgifter säkra för en landsdel i sender vid bestämd tid och sedan efterhand anskaffa sådane för öfrig» landsorter, än att erhålla samtidiga uppgifter, till hvilkas noggranhet icke tillräckligt förtroende kunde sättas, hafva förutnämnde fyra Komiterade på dessa skål förklarat sig icke kunna tillstyrka inställande af de arbeten, Kolka hittills under offentlig ledning och kontroll fortgått för det ändamål, som med det ekonomiska karteverket vore afseclt. •

Enligt hvad i Komiterades betänkande finnes upplyst, förfa res vid det ekonomiska karteverkets upprättande i Rikets mellersta och södra delar sålunda, att, sedan befintliga geometriska eller s. k. landtmätarekartor blifvit transporterade till en förminskad skala 1 : 20,000, hvilken utgör de Ekonomiska kartografernas arbets- eller rekognosceringsskala, dessa så kallade kartetransporter

5 Bil. N:o 5 b) till Kong1. Maj:ts Kärl. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

ute å marken jemföra* med denna samt under en sådan jemförande granskning beriktiga* och fullständigas, i det derå. efter skedd uppmätning, inläggas de förändringar, Indika efter den geometriska kartans upprättande till följd al odlingar, anläggning af nya vägar m. in. uppkommit: att under donna rekognoscering de områden, öfver Indika dugliga kartor saknas, jemväl uppmätas och karl lägga*: att de sålunda å fältet undersökta karttransporterna, med rättelse efter förut verkställa ortbestämmelse!-, sammansättas till en sammanhängande stom- eller konceptkarta, hvars skala naturligtvis blir densamma, som de vid hvarandra fogade delarnas: samt att derefter de för kartebeskrifningarnas författande erforderliga areal uppgifterna erhålla* genom ytviddernas beräkning å deri sammansätta kartan.

Beträdande frågan, huruvida nu beskrifna förfaringssätt i afseende å den ekonomiska kartans sammansättning och arealens beräkning bör ändras eller fortfarande tillämpa*, hafva också olika åsigter hos Komiterade gjort sig gällande. Chefen för Statistiska Centralbyrån har nämligen ansett de till skalan 1 : 20,000 förminskade kartorna eller s. k. karttransporter hädanefter icke höra till ett sammanhängande kartverk sammansättas af skäl, att kostnaderna för den triangelmätning, som, utöfver den för Topografiska Korpsens stomkarta erforderliga, funnes behöflig endast för den ekonomiska kartans sammansättning, icke vore obetydliga, och att Topografiska Korpsens arbeten snart komme att upphöra i rikets sydligare delar, hvarefter samma Korps icke torde kunna åtaga sig förnyad triangelmätning i de trakter, som redan äro topografiskt aflat tade : att arealen af åker och äng o. d. kunde beräkna* efter de särskilda karttransporterna, utan att, de för sådant ändamål behöfde hopfogas; att, ehuru de på detta sätt erhållna uppgifternas hopsummering för större ytvidder, såsom härad*, socknars eller läns. icke lera nafle de råtta totalbeloppen, arealen af dessa administrativa områden kunde erhållas af Topografiska Korpsens stomkarta i skalan 1 : 50,000; att under förutsättning, att flen ekonomiska kartan icke utgåfves, samma karta, sedan de olika ytvidderna blifvit efter henne beräknade. icke vidare vore af någon nytta; samt att de vid arealuträkningen begagnade karttransporterna, för framtida behof af deras revision och komplettering. kunde sockenvis förvara* i omslag eller för mindre områden sammansättas endast efter rågån garn e, så långt detta kunde ske; och har Chefen för Statistiska Centralbyrån uti en vid betänkandet fogad särskild reservation dels vidare utvecklat denna mening och dels modifierat den af honom på sätt ofvan förmälts tillika med f. cl. Statsrådet Thulstrup, Generaldirektören för Landtmäteriet och Chefen för Sverige* geologiska undersökning uttalade åsigt, att man icke borde inställa de arbeten, hvilka hittills under offentlig ledning och kontroll fortgått för det med ekonomiska kartverket afsedda ändamål,

6 Bil. N:o 5 b) till Kong!. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om. Statsverket 1872.

Deremot hafva f. d. Statsrådet Thulstrup, Generaldirektören för Landtmäteriet och Chefen för Sveriges geologiska undersökning icke funnit sig öfvertygade om nyttan af nyssomförmälda, utaf Chefen för Statistiska t 'entrafbyrån föreslagna förändring, utan tillstyrkt, att »det nu brukliga förfaringssättet i afseende på den ekonomiska kartans sammansättning och arealens beräkning må fortfarande tillämpas.»

Med erinran, att enligt eu år 1867 vidtagen arbetsfördelning Topografiska Korpsen borde inom de delar af landet, der topografiska och ekonomiska affattningar skulle företagas, verkställa eu så utförlig triangelmätning, som för det ekonomiska karte verkets behof vore erforderlig, och att den på grund åt sådan triangelmätning sammansätta ekonomiska kartan i skalan 1 : 20,000 skulle, Överflyttad till Topografiska Korpsens arbetsskola 1 : 50,000, åt nämnda Korps såsom s tomkarta begagnas, hafva nämnda tro Kom i t era de motiverat sitt ofvanomförmälda tillstyrkande på följande sätt:

»Vi förutsätta, att det ekonomiska kartarbetet, hvars fortgång Riksdagen, på grund af dess ekonomiska och statistiska gagn, genom betydliga perm ingeanslag befrämjat, endast bör på det sätt uppfylla sitt vigtig» ändamål, att dess resultat ega all den tillförlitlighet och fullständighet, som lian åstadkommas, och att dess hufvudsakliga bestämmelse, åstadkommandet af en »säker» kännedom om arealen såväl af rikets särskilda territorial» områden, som af dess i ekonomiskt hänseende olika beståndsdelar, oeftergiflig! krafvel- ett sådant förfaringssätt vid arbetets utförande, att produkten deraf fullt motsvarar de anspråk, som staten derpå kan och bör gorå. Utgående från detta antagande, kunna vi icke tillstyrka godkännandet af arealuppgifter, uppkomna genom ytviddens beräkning för hvarje liten karttransport för sig och de pa detta sätt uppkomna många beloppens sammanläggande till större summor. Svårigheten att erhålla noggranna uppgifter vid arealens beräkning af en mängd små oregelbundna figurer föranleder oundvikliga fel. liv il kas summa växer i olika riktningar med figurernas antal. Redan vid arealberäkningen på detta sätt af ett medelstort härad torde felet icke blifva obetydligt. Att ett eller annat litet område, såsom eu ouppmätt utjord eller skogseld, härvid någongång kan blifva förbisedd lärer väl icke vara omöjligt. Säkerhet mot dylik (»tillförlitlighet lem nar endast transporternas sammansättning, efter förut verkställd triangelmätning, till karta, på hvilken arealberäkningen derefter sker både säkrare och lättare. Det är naturligt, att arealen för större områden ej kan bestämmas med samma säkerhet efter den topografiska stomkartan i 1 : 50,000, som efter den ekonomiska i 1 : 20,000, hvithet äfven försök med dylika beräkningar efter kartor i dessa olika skulor bäst upplysa. Den större svårigheten att i ordnad t skick förvara den störa mängden af små karttransporter än eu samling kartblad, torde äfven böra anmärkas. Endast den ekonomiska stomkartan öfver det jemförelsevis lilla

Bil. N:o 5 b) till Kongl Maj.is Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1872. 7

Upsala län utgöres af 2,509 dylika små, delar. Den fullständiga samlingen af de noggrant och omsorgsfullt till skalan 1 : 20,000 öfverflyttade samt derefter på marken undersökta och fullständigade kartorna utgöra dessutom sä dyrbara geografiska materiaher, att deraf torde böra dragas allt det gagn, som de erbjuda. Sålunda skall, genom deras behöriga sammansättning till ett helt och det as Öl v erflyttning till skalan 1 : 50,000. eu god och mycket fullständig stomkarta lur topografiska korpsens fältmätning kunna erhållas. Ett ökadt antal genom namnda korps verkställda ortbestämmelser blifver visserligen för detta ändamål och..Iligt men å andra sidan besparas härigenom för korpsen allt Girigt arbete med stomkartans upprättande, såsom de geometriska kartornas reduktion, behöfliga nymätningars företagande och hela sammansättningen. Åtgärder i denna riktning äro, såsom i det föregående blifvit upplyst, redan föreslagna och till eu del vidtagna.»

1 nyssnämnde trennc Komiterades tillstyrkande tiar äfven Chefen för topografiska Korpsen instämt för den händelse, att hans förslag att genom usfiällnmgssällskapen inhemta kännedom om landets areal och dennas fördelning ej vunne afseende, utan denna kännedom ansåges höra genom befintli°a kartor och nymätningar anskaffas, i hvilket fall äfven lian ansett sä dyrbara geografiska materiaher, som karttransporterna. böra begagnas till sammansättning ai ett fullständigt kartverk. h

Hvad angår de tvenne hittills behandlade frågorna delar jag de af Komiterades flertal yttrade åsigter. Vid grundläggningen af det ekonomiska karte- \_erket afsågs egentligen och förnämligast, såsom ock ännu aises, att åstadkomma saker kännedom om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet och fördelning 1 ekonomiskt afseende; och om än detta ändamål då ansågs lämpligast kunna vinnas genom föreskrifterna, afl »för befordrande af större säkerhet, enhet och skyndsamhet vid arbetets utförande borde, dervid tagas till vägledning och upplysning icke allenast Topografiska Korpsens och Sj ök a i'tearkivets, utan äfven de i General- och Provins-landtinäterikontoren äfvensom hos enskilde landtmätare och jordägare tillgänglige nyaste och tillförlitligaste kartor samt hvad som vidare för andamålet erfordrades kompletteras genom mätningar och rekognosceringar å marken; att arbetet således, till undvikande af dubbla mätningar för stumkartors upprättande, skulle företrädesvis företagas inom de län, öfver hvilka topografiska kartor redan funnos upprättade; men att. om arbetet fortskrede och ansåges höra verkställas i orter, der topografisk kartläggning eu skeft, detsamma borde föregås och grundläggas af vetenskapligt utförda säkra ortbestämmelse!-, samt å de ekonomiska kartorna noggrann? införas de till triangelnaten hörande fasta punkter»; att skalan för .de ekonomiska kartorna i a manhet skulle blifva $öAro af naturliga längden, men afvikelser derifrån kunna efter Kong!. Maj:ts bepröfvande, ske till ^ i starkt befolkade och till

8 Bil, No 5 b) till Kong7. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

i glest bebodda län; att hvarje ekonomisk karta skulle i allmänhet omfatta ett härad eller tingslag; samt att arbetet skulle börjas i något af de närmast intill hufvudstaden gränsande län, hvarest, med tillhjelp af de utaf Topografiska Korpsen i skalan 1 : 50,000 redan verkställda stomkartearbcten, ekonomiska karteverket syntes kunna af ett mindre antal kartografer inom jemförelsevis kort tid fullbordas; sä hafva dock till följd af omständigheternas föranledande och tvång förändringar i den utstakade planen för arbetets bedrifvande blitvit vidtagne dels omedelbart efter det ekonomiska karteverkets uppkomst och dels under dess fortgång.

Af den berättelse om det ekonomiska kartearbetets fortgång, som karteverkets styresman den 31 December 1860, till åtlydnad åt Ldeis Kong!. Maj.ts i nådiga brefvet den 15 April 1859 meddelade föreskrift, atgaf, inhemtas bland annat, att, på sätt jemväl Generaldirektören för Landtmate.net uti särskilt afgifven reservation omförmält, de öfver byar, hemman och lägenheter inom Upsala län. hvarest arbetet börjades, tillgängliga och användbara kartor, ehuru topografiska stomkartor öfver samma län funnas upprättade, likväl blitvit nedtransporterade i skalan 1 ; 20,000 och de derigenom erhållna transporter jemförts med samt rättats efter förhållandena å marken; att öfver ogerna till åtskilliga hemman upprättats nya kartor; att dessutom utförts åtskillig^' grafiska konnekterings- och kontrollmätningar; att med stöd af dessa samt Topografiska korpsens och Si ökar tekontorets triangelnät de många transporterna i skala

hopfogats till en sammanhängande konceptkarta; att donna sedermera etter samma system, som Topografiska Korpsens kartor, sönderskurits i blad ellei rutor; samt att samtidigt med dessa arbeten kartan öfver Bro härad renntats och kartan öfver Trögds härad börjat i sten graveras uti skalan 1 : 5U,UUU Detta förfaringssätt blot af Eders Kong!. Näjd genom Nådigt bref den lo Februari 1861 godkänd t att tjena till efterrättelse jemväl för framtiden samt sedermera ytterligare gillad! genom Nådiga bref åt den 14 Novem ci och den 17 April 1863; och har de tryckta kartornas utgifning, såsom bekant

är, skeft härads vis.

Eu förändring i ursprungliga planen vidfoga ock, såsom förut ar antyclt, år 1867. Sedan nämligen Chefen för Topografiska Korpsen uti skrifvelse till Styresmannen för ekonomiska karteverket föreslagit ett sådant till vagagående. att ‘ Topografiska Korpsen skulle i de delar af landet — för den närmaste framtiden Östergötland, — hålka ännu icke blitvit pa topografiska Korpsens kartor atfattade och hvarest icke heller Ekonomiska karteverket börjat sm verksamhet, låta verkställa triangelmätningar till det omfång och den fullständighet. som kunde vara beköfliga för sammansättningen åt de ekonomiska kartorna, samt att den på grund af dessa triangelmätningar sammansatta ekonomiska karta skulle såsom stomkarta af Topografiska Korpsen begagnas; till stöd

y

- Bil. N:o 5 b) filt Kong!. Moj:ts Nåd. Prof). N:o 1. om Statsverket 1872.

för hvilken förslag andragits, att »fördelen af denna anordning blefve, för det ekonomiska kartverket: dess fullkomligt sakna sammansättning; för det topografiska: en bättre och fullständigare stom karta: för båda: besparing i kostnad Hell tid»: samt styresmannen för ekonomiska kartverket i allo biträdt förslaget; så Idel detsamma åt Eders Kong], Magt genom nådigt beslut den 22 Februari 1867 gilladt, hvarigenom således de topografiska och ekonomiska kartarbetena sattes i förbindelse med hvarandra och en större arbetsprodukt af båda kunde emot» >s.

Till följd al nu omförmälda förändringar i ursprungliga planen för bearbetande af ekonomiska kartverket har detsamma för närvarande till uppgift icke allenast att lemna statistiska uppgifter om arealen af den produktiva jorden i värf land och dess fördelning i åker, äng in. in., utan äfven att upprätta en säker och tillförlitlig stenvårta att tjena till grund för det geografiska och topografiska kartarbetet.

Vigten och betydelsen af eu tillförlitlig jordbruksstatistik för vårt lands materiella utveckling och förkofran äro så allmänt insedde och erkände, att jag icke lärer behöfva inlåta mig på försök att bevisa behofvet, ja! nödvändigheten af en fortsatt bearbetning af denna del af deri officiella statistiken. Men skall en sådan bearbetning med någon utsigt till framgång ske. så måste man vara betänkt på att. om än småningom, dock så fort ske kan, i afseende å den produktiva jorden åstadkomma så säkra och tillförlitliga arealuppgifter, som utan alltför störa kostnader och landets betungande möjligen kunna ernås. För min del anser jag de under Komitérades öfverläggningar meddelade upplysningar och uppgifter uppenbarligen ådagalägga, att säkra och tillförlitliga arealuppgifter endast genom beräkning af ytvidder å kartor kunna beredas; äfvensom att kartor, som vid sådan beräkning användas, höra vara upprättade i en skala, som icke understiger 1 : 20,000, om nemligen arealen af de olika egoslagen skall kunna bestämmas utan allt för stor afvikelse från rätta förhållandet. I detta afseende tillåter jag mig hänvisa till de af Genenaldirektören för Landtmäteriet i afgifna reservationen lemnade upplysningar, att längden å sidan i eu qvadrat åt ett tunnlands innehåll, af bildad å en karta i jraém skala icke utgör mera hu imf» tiller icke fullt H linie; att derföre, om t. ex. en tomt, en åker eller eu äng innehåller till och med ett tunnland, men formen är långsträckt, icke ens eu sa stor tomt. åker eller äng kan ä kartan utmärkas, än mindre dylika lägenheter, hvilkas areal understiger eif tunnland: att ä eu karta i nyssnämnda skala linie motsvarar 50 fot af naturliga längden, så att till och med ett ganska fint streck å eu dylik karta i bredd motsvarar 20 fot; samt att till Inljd deraf de i skalan 1 : 50,000 utgifna häradskartor icke upptaga gränser för hvarje jordegares innehaf af mark. utan endast gränser för byar, äfven om hemmanen inom dessa äro från hvarandra skilj da genom gränser, Bill: till Riks. Prat. 1872. 1 Sami. 1 Afd. ' ' 2

10 Bill. No b) till Kong!. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187;*.

bestämda genom fuststäldf skifte. It vilket icke utan alla delegarnes i byn tämjande kan rubbas; likasom de till häradskartorna hörande tryckta beskrifningar icke heller uti ifrågavarande afseende innehålla utförligare uppgifter. A eu karta i skalan 1 : 100,000 varda de afbikläda föremålen så förminskade, att längden å sidan i en qvadrat af ett tunnlands innehåll icke utgör mera än MAx linie och sjelfva ytvidden ej synas större än hålet efter eu knappnål, stucken genom papperet. Huru (hiskligt det än vid sådant förhållande vore, att stomkartan bearbetades i ännu större skala än 1:20.000, förbjuda dock vårt lands inskränkta tillgångar all tanke derpå; men omsorgen att erhålla någorlunda säkra och tillförlitliga arealuppgifter bjuder å andra sidan att icke öfvergifva nämnda skala, hvilken, på sätt jag nyss antyda synes mig vara den för ifrågavarande ändamål minsta möjliga.

Det från och med 1867 vidtagna förfarandet att: med rättelse efter ortbestämmelser, som Topografiska Korpsen verkställt, upprätta ekonomiska stomkartor, de der sedermera utgöra grundläggning för bearbetandet af det allmänna topografiska och geografiska kartverket öfver Sverige. är, enligt min åsigt, särdeles lämpligt och torde höra fortsättas så länge ske kan d. v. s. så länge inom mellersta och södra delarna af vårt land finnas traktör, Indika ännu icke blifvit å Topografiska Korps ens kartor affattade och hvarest icke heller ekonomiska kartarbeten ännu företagits. Genom berörda förfarande befrias Topografiska Korpsen från nedtransportering af befintliga geometriska kartor och transporternas sammansättning till en stomkarta, äfvensom från uppmätning af förut icke geometriskt kartlagda hemman och lägenheter.

På grund af hvad nu anfördt blifvit håller jag före, att det påbörjade allmänna ekonomiska stomkartverket i skalan 1 : 20,000, hvilket såsom grundad! på vetenskapligt verkställda ortbestämmelser jemväl är ett geografiskt kartverk, bör så vidt det angår de till Svea land räknade och söder derom belägna delarna af riket fortsättas och afslutas. Derigenom beredes också eu möjlighet att, om det i en framtid skulle finnas lämpligt och (hiskligt att stomkartorna utgåfves i oförminskad skala, vidtaga sådan utgifning, under förutsättning dock, att de genom försäljning af utgifna kartor inflytande belopp betäckte utgifningskostnaderna. Konsten att medelst fotografi ens tillhjelp mångfalldiga kartor fullkomnas alltjemt och torde snart nog gorå; det möjligt att försälja kartor till så lågt pris, att de erhålla en utomordentligt stor spridning. En af de Komiteradc, Chefen för Sveriges geologiska undersökning, har vid sin reservation framlagt prof på eu genom fotozinkografi och boktryckpress åstadkommen afbildning af en ekonomisk stomkarta i samma skala som urbilden. Huru vigtig! det vid många tillfällen t. ex. vattenafledningsföretag skulle vara att ega tillgång till kartor i så stor skala som 1 : 20,000, inses lätteligen af en hvar.

Bil N:o r, h) till Kött yl. Moj.is Nod. Prof.. N:u 7. om Slot sm-kol 1872. 11

Beträffandc frågan om nhjifniny af de ekonomiska stomkartorna, får jag till eu början erinra, hurusom Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 9 Maj 1870 angående regleringen af utgifterna under Riksstatens 6de llufvudtitrl dels anmält, det Riksdagen för sin del beslut!!., att, derest redan lediga och framdeles ledigblifvande andrelandtmätaretjenster af Eders Kongl. Majd indrogms, den besparing i utgifterna å Sjette Hufvudtiteln, som sålunda uppkomme, tillsvidare finge af Eder Kong]. Majd användas till Landtmätares sysselsättande vid Ekonomiska kartverket; dels ock ansett omständigheterna påkalla, att från Ekonomiska kartverket herde skiljas de kostsamma och för det egentliga kart verket hinderliga arbetena med utgifning af kartorna, enär de obetydliga belopp, hvartill försäljningen af de ekonomiska kartorna årligen vippgalge, ingalunda motsvarade de störa uppoffringar, staten fatt vidkännas för deras utgifning, samt billigt syntes vara, att de landsting, hushållningssällskap eller kommuner, som önskade komma i besittning af eu dylik karta, äfven drabbades af de med utgåfningen förenade kostnader, helst staten i allt fall förut bekosta! det dyrbaraste och väscndtligaste, nemligen den ritade kartan; på grund af hvilket allt och dä beloppet af de poster, smil i Ekonomiska kartverkets utgå tissla f kunde hänföras till utgifningskostnader. uppgänga till något mera än 8,000 Rall', Riksdagen minskat kartverkets anslag för är 1871 med nämnda belopp och hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att utgift)ingen på statens bekostnad af de ekonomiska kartorna, utom dom öfver Norrbottens län, måtte tillsvidare inställas. Eders Kongl. Maj:t. som redan genom nådigt bref till Landtmäterisfvivi.sen af den 16 April 1870. i afseende a gravyren af kartor föreskrift, att sådana, som redan vore påbörjade, väl finge bringas till fullbordan, men nya kartor ej utan Eders Kongl. Maj ds särskilda medgifvande till gravyr uppläggas. faun den 3 påföljande Juni godt i under förordna, att andre!andorn,taretjensterna skulle indragas, den då i Yestmanlands län lediga vid utgången af Juli manad 1870, de andra, som då voro lediga och endast på förordnande innehades, vid samma års slut, samt alla ofri ga i man af innehafvarnes afgång — samt att hvad af anslagen till kartverket, tillsammans 58.000 Kull', efter anvisande af 20,000 R:dr till kartarbetena inom Norrbottens län, återstod,; eller 38,000 Ii:dr jemte de besparingar, som uppkörande genom andrelandtmätaretjensterims indragning, skulle af Landtmäteri-styrelsen disponeras för kartarbetena inom .'.frigg, delar af landet enligt stat. som Eders Kong]. Maj:t ville uppå styrelsens förslag framdeles fastställa. Den af Eders Kongl. Magt sedermera, under den 9 December 1870 för Ekonomiska Kartverket fastställda stat för år 1871 upptager, bland annat, arvoden åt kartografer och q vinliga rituell kolorcringsbiträden, men icke Hägra kostnader för utgifning af de ekonomiska kartorna. På det att emellertid de 14 häradskartblad, hvillta voro under gravering och färgläggning, nemligen tvä blad öfver Grangärde tingslag

12 Bil. N:o o b) till Kanyl. Maj: t k Karl. Trop. N:o 1, om Stat sm-ket 1872.

i Kopparbergs län, tvä öfver Bråbo och Lösi ags Härad samt två. ötver Östkinds och Björkekinds Härad i Östergötlands län, två öfver delar af Filipstads bergslag i Wermlands län, ett öfver Karlskoga, ett öfver Nya Kopparbergs, två öfver Edsbergs och Lekebergs samt två öfver Humla och Hardemo Härad i Örebro län. måtte enligt L andt in äter i -styrelsen s hemställan fullbordas samt hvarje af dessa blad tryckas och utgifvas, anvisade Eders Kong! Magt jemväl under den 9 December 1870 åt disponibla tillgångar det belopp, som Styr-Isen beräknat v ara derför erforderligt, att utgå under år 1871. Till följd af berörda Nådiga förfogande kunna af hittills icke utkomna kartor med tillhörande beskrifningar öfver härad i Örebro län utgifvas de öfver Karlskoga. Nya Kopparbergs. Edsbergs. Lekebergs, Rumla och Tlardeuio Härad; hvaremot utgi tv andel af kartor och beskrifningar öfver Skyllersta, Sundbo och Hrimstcns Härad icke kan förväntas komma till stånd, med mindre Örebro läns landsting eller hushållningssällskap eller och de sistnämnda tre Härads invånare skulle vilja bestrida de för utgifvande! erforderlig., kostnader, Indika, enligt infordrad och mig tillhandakommen beräkning, antagits uppgå till 6.231 R:dr. Utsigt dertill förefinnes dock. enär, till svar å Landtmäteri-Styrelsens derom gjorda förfrågan. Eders Kong!. Maj ds Befallningshafvande uti skrifvelse den 6 sistlidne November förklarat sig vilja i ämnet inhemta yttrande från såväl länets hushållningssällskap som ock de tre Häradernas invånare, samt gorå framställning till länets år 1872 sammanträdande lagtima landsting. Varda, till följd af hvad sålunda kommer att af Eders Kong!. Maj ds Befallningshafvande åtgöras. de erforderlig^ medlen anvisade, blifver det ekonomiska kartverket öfver Örebro län. i likhet med det öfver hopsala län, fullständigt utgifvet.

Med bifall till Styresmannens för ekonomiska kartverket derom gjorda framställning har Hushållningssällskapet i Wermlands län den 2b Februari 1867 beviljat och den 1 påföljande September till ekonomiska kartverket utbetalt 3,000 R:dr. på det kartläggning af Filipstads bergslag samt (linie och Wisnums härad i nämnda län, till hvilken kartläggning anvisade statsanslag icke lemnade tillgång, mätte redan under är 1867 påbörjas. Enligt mig på begäran lemnade upplysningar återstår för fullbordande af ekonomisk karta öfver Filipstads bergslag att verkställa rekognosceringar af 4,5 qvadratmil samt uträkning och beskrifning af hela häradet, innehållande omkring 17 qvadratmil: hvaremot något ännu icke blifvit vidgjordt för kartläggning af (linie och Wisnums härad. Om Eders Kong!. Magt gillar min här ofvan uttalad»' åsigt om behofvet att fortsätta det allmä nna stomk arta erke! i skalan 1 : 20,000, komma naturligtvis nämnda bergslag och härad att, i den man sådan! medhinnes och med arbetsplaner öfver»‘nsstämmer. fullständigt kartläggas; hvaremot och då något bestämdt åtagande å ekonomiska kartverkets sida att utgifva ekonomiska kartor öfver bergslaget och häradena icke förefinnes, sådan utgifning på Statsverkets

Bil. N:o 5 b) till Kong/. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Stålverket 1872. 13

bekostnad utöfver ofvan omforma!,la tvä Iliad öfver delar af Filipstads bergslag ieke lärer böra ifrågakomma, helst kostnaderna för utgifning af återstående kartan och beskrifn ingen öfver Filipstads bergslag enligt verkställd beräkning skulle uppgå till 4.733 R:dr 34 öre. således vida mera än hushållningssällskapet tillskjutit. cell det är att antaga, att vederbörande landsting, hushållningssällskap eller häradskommuner, i händelse interesse för kartutgifning förefinnes, icke torde underlåta att bevilja derför erforderliga medel.

I ordningen härefter följer att redogöra för Komiterades åsigt rörande förevarande fråga om utgifning af de ekonomiska kartorna. K,imiterade yttra sig derom i följande ordalag:

"1 afseende a de ekonomiska kartornas och Inskrift)iugarrms utgifvande, pa sätt hittills skott, hafva vi ansett oss höra anmärka, att då, enligt planen 1"* denna utgifning, hvarje karta skall åtföljas af eu beskrifning' såsom bihang, synas kartorna deremot utgöra temmeligen obehöflig.-! bihang till beskrifningarne. Dessa kartors verkliga ändamål och nytta äro icke så lätta att uppfatta. Vid alla de tillfälle», dä nemligen frågor kunna uppstå om eu noggrannare undersökning af eller kännedom om något enskild! egoområde för ett eller annat ändamål. kunna dessa kartor, i följd af deras alltför ringa utförlighet, icke lemna de vid sådana tillfällen erforderliga upplysningar. År åter fråga om eu allmän öfversigt åt den odlade markens vidd och läge i förhållande till den ouppodlade. sa är de ekonomiska kartornas skala åter utförligare än för detta ändamål kan vara behöflig! Ändamålsenligheten af deras begränsning till härad hai äfven bli I v it ifrågasatt. Erfarenheten synes derjemte hafva ådagalagt, att dessa kartor — måhända i följd af deras obestämda ändamål — icke för allmänheten vant synnerligen begärliga. Vi tillstyrka derföre enhälligt, att ekonomiska häradskartor i 1 : 00,000 icke vidare må utgifva», sedan de nu under arbete varande bl hvit fullbordade».

För min de! biträde,' jag om förmälda tillstyrkande, sa vidt fråga är om utgifvande på statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50,000. hvaremot jag, i öfverensstämmelse med den af 1870 ars riksdag uttalade åsigt." anser det höra bannas vederbörande landsting, hushållningssällskap eller kommuner Öppet att på egen bekostnad föranstalta om utgifning af ifrågavarande kartor.

Den inom kmniterade jemväl behandlade frågan om utgifvande i annan lönn af ekonomiska kartor medelst angifvande a topografiska kartblad af ekonomiska förhållanden, likasom frågan om utgifvandet af häradsbeskrifningar torda jag föi nät varande fä lemna åsido, för att dertill återkomma, sedan jag yttrat mig om det önskade sambandet emellan de särskilda kartverken samt om skalorna för topografiska korpsens karta öfver Sverige och sättet för dess mångfaldigande för utgifning.

14. Bil No 5 b) till Kongl Moj.is Nåd, Trop. No B om Sfofsrerlrf 1872.

Härvid förekommer först att bedöma, om och i hvad man ett närmare, samband emellan de topografiska och ekonomiska kartverken kan och bör åstadkommas till ömsesidigt gagn.

Hvad angår donna frågas historia tillåten' jag mig att ej mindre naiv i sa till deri öfversigt, Koiniterades utlåtande innehåller, och till den utförligare berättelse, hvilken förekommer i General-Direktörens för Landtmäteriet reservation, än äfven att erinra, hurusom — efter det Eders Kongl. Maj:t den 2ti Januari 1871 gillat den af Landtmäteri-Styrelsen för det ekonomiska kartverkets fullföljande under samma år föreslagna plan. afseende, bland annat, att bereda erforderliga fullständiga stomkartor dels åt topografiska korpsen för dess kartarbeten inom Östergötlands lån, dels oek åt Sveriges (.teologiska under sökning för framtida arbeten inom Kopparbergs län; samt Landtmäteri-Styrelsen sedermera anmält, att åtskilliga, uppgillra ortbestämmelse!', som för sammansättning af de ekonomiska stomkartorna vore behöfliga och om liv Ukas anskaffande inom viss tid Landtmäteri-Styrelsen gjort framställning hos Chefen lör topografiska Korpsen, icke. enligt hvad den sistnämnde för Styl elsen tillkännagifv it. kunde inom utsatt tid Ekonomiska kartverket tillhandahållas Eders Kongl.

Maj:t under den 19 Maj 1871 funnit sig föranlåten att i vissa delar ändra kartverkets redan fastställda arbetsplan för samma år.

Rörande sambandet emellan topografiska och ekonomiska kartverken innehåller Komitcrades utlåtande följande:

»Vid profil ingen af denna fråga hafva vi, i öfverensstämmelse med hvad > det föregående bl hvit antydt, såsom grundsats antagit, att om, för de ifrågavarande kartverkens behof, lika beskaffad!* arbeten förekomma, blott c/Z sådant bör utföras af den personal, som dertill är skickligast. Härigenom undvikas dubbla arbeten för samma ändamål, arbetet blifver på bästa sätt utfärd! och tid, personal och materiel besparas. I Kriga arbeten åt mer och mindre skiljaktig beskaffenhet, som icke på nyssnämnde sätt kunna sammanföras, böla äfven bringas till deri öfverensstämmelse, som deras beskaffenhet medgifver. Härigenom vinn os gemensamhet i arbetssätt. Kunna samtliga dessa arbeten, både gemensamma och icke gemensamma, ytterligare, utan någon deras skada, sammanföras under samma styrelse och' förvaltning, så vinnes härigenom enhet > anordning, vård och ledning.

Efter att hafva tagit i betraktande de olika arbeten, som i och för de topografiska och ekonomiska kartverkens behof måste utföras, och jerntråd dem deraf, som inom de begge verksamhetsgrenarne antingen helt och hållet öfverensstämma, eller mer och mindre motsvara hvarandra, har den åsigt hos oss gjort sig gällande, att, ett samband emellan dessa kartverk bör och kali tillvägabringas, och hafva härvid i synnerhet följande förhållanden synts oss fin-

Bil. N:o •■') b) till Kong!. Maj:ls AVid. Trop. N:o 1, om Sfatsrerket 1872. 15

tillta af uppmärksamhet, såsom häntydande på behotVet och lämpligheten af en sådan åtgärd.

l’oi' upprättandet af de stom kartor, som erfordras för de topografiska och ekonomiska kartarbetena, begagnas samma material ier, nemligen de i hufvudstiiden och landsorterna befintliga geometriska kartor, och de för dessa kartors sammansättning i de antagna arbetsskäl orna erforderliga arbeten äro af fullkomligt lika beskaffenhet. Sammansättning af stomkarta bör derför ske blott en gång, och den färdiga kartan derefter begagnas af begge kartverken, eller af deh som deraf är i behof. I det föregående är äfven upplyst, att ett ömsesidigt deltagande i ett gemensamt stomkarta,-bete. är för framtiden tillämnadt och till en del redan börjadt. Omsorgen såväl för de begge kartverkens gemensamma fördel, som för besparing af tid och arbete, har således bär redan förän halt begynnelsen af ett alltmera erforderligt samband. Men donna ändamålsenliga anordning afse,- blott de traktör af landet, der hvarken topografiska (iller ekonomiska kartarbeten ännu blifvit företagme Då likväl framdeles det ekonomiska ai betel kommer att omfatta äfven sådana traktör, der det topografiska i edan äi afslutadt, så måste i sadant fall de ortbestämmelse!- verkställas som, utöfver dem, Indika redan af topografiska corps,•„ äro uthärda, blifva för stonikartans sammansättning erforderliga. Äfven detta arbete bör då af topografiska korpsen verkställas, hvilket naturligtvis sker om begge kartverken äro förenade.

I motsatt fall skall det ekonomiska kartverket förr eller sednare blifva nödsakad! att inom sig bilda en geodetisk afdelning för verkställandet af de till stomkarta i is sammansättning erforderliga triangelmätningar, h vilket naturligtvis skulle medföra icke obetydlig kostnad. Vid topografiska korpsen finnes redan eu till dylika granlaga arbetens utförande skicklig och van personal och dervid erforderliga dyrbara instrumenter. Då det för nämde korps måste vara af största vigt, att såväl materialierna till den topografiska stomkartan som dennas sammansättning ingenting lemna (ifrigt att önska, sfi bör häruti ligga eu säkerhet för de ekonomiska arbetenas noggranna utförande under topografiska korpsens ledning. Att något samband emellan de begge kartverken redan blifvit tillvägabragt år visserligen eu fördel, men på det de gemensamma arbetena icke framdeles må, genom olika styrandes stridiga åsigter om hvar och när de höra utföras, till skada för det hela blifvit dragare i olika riktningar, torde det vara nyttigt, att de ställas under samma styrelse och ledning. Härigenom skulle hvarje obehöflig* dubbelarbete, äfven i detaljerna, säkrast kunna undvikas. De k vänskapsprof och deri föregående tjenstgöring vid kartarbeten, som för anställning såsom Officer vid topografiska korpsen fordras, äfvensom den längre tids handläggning al dylika arbeten, som der sedan förekommer, torde vara eu borgen för att vid denna korps alltid skall finnas tillgång på skicklig.- och erfarne ar bets-chefer, ett vigtig* vilkor då verksamheten ut sträckes öfver vidsträckta områden. Om,

16 Bil, N:o ■) h) till Kongl. Maj:U Nod. Prof). N:o 1, om Statmr-rhef 1872.

på sätt i det föregående blifvit föreslaget, vid flen utgifning af ekonomiska kartor, som framdeles kan komma att ega rum, det topografiska kartverket kommer att begagnas, sä uppkommer äfven derigenom ett samband, som i sin man närmar de begge kartarbetena till hvarandra.

På grund af dessa förhållanden anse underteckna de, Thulstrnp, Falkman, Berg och Törnebohm, eu närmare förening emellan de ifrågavarande kartverken vara (hisklig, hvarigenom eu åstunda»! enhet i deras ledning samt besparing af arbete, tid och kostnad för deras utförande skulle, med bibehållande af hval tderas mål och syftesenliga utveckling, kunna vinnas.

Undertecknad Hazelius, som, enligt hvad i det föregående linnés anfördt, anser förvärfvandet af kännedomen om landets areal icke höra föranleda upprättandet af ett kartverk, utan denna kännedom på ett mindre kostsamt sätt kunna vinnas, anser sådant ingalunda höra utgöra föremål för topografiska korpsens verksamhet, för hvilken under fred tillräckligt område finnes uti det topografiska kartverkets utarbetande. Endast för det fall, att Eders Kongl. Maj:t skulle besluta, att de ekonomiska förhållandena fortfarande skola upptagas på en fullständig, på grund af triangelmätning sammansatt karta, anser jag, att, i följd af den beröring, som härigenom kommer att ega rum emellan de topografiska och ekonomiska arbetena, den föreslagna föreningen emellan dessa icke skulle för topografiska korpsens verksamhet blifva skadlig.

För den händelse, att eu förening emellan de topografiska och allmänna ekonomiska kartverken skulle blifva tillvägabragt, hafva vi ansett oss äfven höra taga i betraktande, huruvida vidtagandet af en dylik åtgärd i afseende på det ekonomiska kartverket öfver Norrbottens län äfven skulle vara ändamålsenlig. Detta kartverk, som utgör en afdelning af rikets ekonomiska kartverk, har alltifrån dess begynnelse varit bearbetadt efter eu annan plan i afseende på projektion, bladindelning och skalor in. in. vin det ekonomiska kartverket i rikets öfluga län. Sålunda utgå tres kartverket öfver Norrbottens län icke, såsom det allmänna ekonomiska kartverket, i skalan 1 :50,000, utan i den mindre måttstocken 1 : 100,000, och närmar sig härigenom mera till likhet med det kartverk, som af topografiska oorpsen i sistnämd» skala utgifves. Orsaken till dessa skiljaktigheter torde finnas dels i de särskilda förhållanden, som i denna landets nordligaste del förefinnas, och dels deruti, att arbetet blifvit grundad! af och sedermera varit ståltät under en särskild styresman. Det torde dock svårligen kunna bestridas, att det för de begge kartverkens utveckling skulle varit fördelaktigare, om de varit ställda under samma styrelse och ledning, hvarigenom den enhet i afseende på arbetenas allmänna anordning skalle uppkommit, som för tvenne utdelningar af samma kartverk bör finnas: och hvad kartverket öfver Norrbotten särskild! beträffar, torde äfven böra erinras, att den sakkunniga ledning, som hittills varit egnad åt detta arbete, icke

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872. 17

alltid lärer, uti denna aflägsna del af landet, vara att påräkna. Det Norrländska kartverkets nuvarande styresman har uti eu nyligen aflemna-! redogörelse 1 afseende på detta kartverk yttrat, att, enligt hans åsigt, de ekonomiska och topografiska arbetena inom Norrbotten skulle val kunna, om icke förenas, åtminstone gemensamt bearbetas och det gemensamma arbetet åskådliggöras nå samma karta. 1

»På grund af de skäl, som här blifvit anförde, anse vi oss enhälligt höra tillsy rka, att rikets ekonomiska kartverk må ställas under styrelse och ledning af Chefen för topografiska korpsen, på sätt Eders Kongl. Majrt kan finna för godt att närmare bestämma, och att det på riks-statens 6:te hufvudtitel nu uppförda anslaget till berörda kartverk må till 4:de hufvudtiteln öfverföras.»

General-Direktören för landtmäteri et har sedermera uti sin afgifna reservation modifierat sist omförmälda tillstyrkande till förslag, att »det ekonomiska kartverkets hela personal, anslag, samlingar, materiel och lokal må ställas under Chefens för topografiska korpsen styrelse från och med 1872 års början och att han må erhålla nådig befallning att i underdånighet föreslå de föreskrifter, som kunna anses erforderliga för detta förslags bringande till verkställighet på bästa sätt.»

kitt annat sätt att åstadkomma en förening emellan de nuvarande topografiska och ekonomiska kartverken har ock blifvit ifrågasatt. Uti den vid Krigsvetcnskapsnkademlens sammankomst den 26 .April 1867 af föredraganden i topografi afgifna och i Akademiens handlingar intagna berättelse förekommer derom följande:

»Det ligger för öppen dag att det ur teoretisk synpunkt rättaste vore att åt landets skickligaste geodeter, landtmätare och topografier bilda en civil topografisk korps och åt donna uppdraga: att verkställa alla för rikets kartverknödiga astronomiska och geodetiska förrättningar; att af äldre dugliga kartor sammansätta eller, der så behöfves, uppmäta en stomkarta i så stor skala, att på grund af densamma kan noggrann!: och fullständigt redovisas för rikets areal äfven i ekonomiskt afseende; att verkställa fullständiga höjdmätningar öfver hela landet, samt att pa grund af dessa och stomkartan författa och utgifva ekonomiska och topografiska kartor med tillhörande ekonomiska, topografiska och statistiska beskrifningar och tabeller så väl öfver hela riket, som öfver större och mindi e delar deraf. De kartarbeten, General-staben efter bildandet af eu sådan topografisk korps hade att förrätta, vore: att till en militärkarta omskapa den topogi afiska, från donna sednare utesluta hvad som skulle med öfverflödiga uppgifter belasta den förra och deremot insätta och beteckna det, som, varande af vigt i militäriskt afseende, likväl möjligen kunde saknas på den topografiska kartan, att i större skulor affatta pass och positioner; samt att på äldre, för Bih. till Rilcsd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Af cl 3

18 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

krigsbruk dugliga, men såsom topografiska underhaltiga kartor efter så val på taltet som ritrummet verkstad revision införa efter hand tärnande förändringar.»

Efter att hafva i en under berättelsen anbragt not antydt, att för uteslutande från den topografiska kartan af förut befintliga och införande derå af nya föremål icke erfordrades eu fullkomlig omritning och omgravenlig af samma karta, utan att af originalplåten dertill kunde med galvanoplastikens tillhjelp tagas en kopia och på donna införas de förändringar, som för militäriskt behof vore af nöden och Indika dessutom på en god topografisk karta blefve föga betydliga, uttalar dock bemälde föredragande den öfvertygelse, att, om förslag att bilda en sådan civil topografisk korps, som föredraganden antydt, blefve vederbörligen väckt, detsamma icke lätteligen skulle kunna bringas till verkställighet, utan tvärtom i likhet med allt nytt, som afsåge att rubba gamla, sedan länge bestående förhållanden, röna det starkaste motstånd och tidigt falla.

Nu omförmälda förslag torde, oaktadt de med dess utförande förenade svårigheter, komma att tagas i öfvervägande, om och nar fråga uppstår att, på sätt uti det till statsrådsprotokollet den 31 December 1868 af då varande Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet afgifna underdåniga anförande angående landtförsvarets organisation föreslogs, ombilda Topografiska korpsen och låta den helt och hållet uppgå uti och förenas med Generalstaben i syfte, att nämnda horps skulle uteslutande tjena militär iska ändamål. Men så länge Topografiska korpsens nu varande organisation eget bestånd och till följd deraf korpsen, som under krig är införlifvad med generalstaben, under fred har med donna intet annat samband än gemensamt öfverbefäl och hufvudsakligen sysselsätta med geografiska kartarbeten och andra förrättningar åt civil natur; torde det falla sig naturligare, lättare och mindre kostsamt att tillvägabringa föreningen mellan de topografiska och ekonomiska kartverken genom att förlägga de sednare under de förra, än att, med öfverflyttande på Generalstaben af eu del af de skyldigheter, som för närvarande åligga Topografiska korpsen, öfverlemna utförandet af donna korps’ uttåga förrättningar och af det ekonomiska stomkartarbetet till eu af topografi'!' och ekonomiska kartografer bildad civil korps. En organisation af sistnämnda beskaffenhet skulle medföra större kostnader för statsverket, enär särskilda chefer herde finnas för det militära och det topografiska kartverket samt gemensamt begagnande af samma instrumenter och samma arbetslokal, in. m. sådant, icke vore möjligt.

Såväl det etta som det andra af nu omförmälda förslag ådagalägger emellertid det af de sakkunnige klart insedda och Öppet erkända behofvet att för topografiska och ekonomiska kartverken tillvägabringa gemensamhet icke blott i arbetsplan utan äfven i styrelse eller, med andra ord, åstadkomma eu full-

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872. 19

ständig förening emellan de båda kartverken. Följden af att, på sätt hittills skett, bearbeta kartverken hvart för sig har varit, att högst betydliga och tidsödande arbeten blifvit till det allmännas betungande två gången verkställda. Generaldirektören för landtmäteriet har uti den af honom afgifna särskilda reservation anfört många exempel på sådant dubbelarbete. För upprättande af stomkartor öfver Upsala och Örebro län hafva nemligen Topografiska korpsen och Ekonomiska kartverket, hvar för sig, dels transporterat alla rörande dessa län befintliga användbara landtmätarekartor till ett antal af flera, tusen, dels upprätta! och transporterat nya kartor öfver de hundradetals hemman inom nämnda län, för Indika användbara landtmätarekartor saknades, och dels till stomkartor sammansatt transporterna, i antal uppgående till flera tusen. Vidare har. till följd af brist på dugliga landtmätarekartor i mellersta och vestra delarna af Jönköpings län, Topografiska korpsen derstädes för sitt ändamål uppmätt nära 300 hemman, hvilka Ekonomiska kartverket, när dess arbeten förläggas till nämnda län, måste för sitt ändamål ånyo uppmäta. Slutligen, då Topografiska korpsen i öfverensstämmelse med instruktionen och särskilda föreskrifter upprättar statistiska beskrifningar så val socknevis, som länsvis, hvilka beskrifningar i åtskilliga afseende!! äro fullständigare och mera upplysande än de, som författas åt de ekonomiska kartograferna, får det allmänna två gången bekosta insamlande af statistiska uppgifter. Att för framtiden förebygga sådant dubbelt arbete och deraf uppkommande onödiga kostnader måste vara eu af den nya organisationens förnämsta uppgifter. För vinnande af detta mål måste fullkomlig och enig samverkan i arbetet alltid vara rådande, och sådan är icke att påräkna utan enhet i styrelse. Att härvid gemensamhet i arbetsplan icke gör tillfyllest, ådagalägges bäst af den innevarande år inträffade händelse, hvarom jag förut erinrat, nemligen, att de Ekonomiska kartverket tillförsäkrade och för dess stomkartearbeten inom Östergötlands och Kopparbergs län erforderliga ortbestämmelser icke kunde kartverk (it af Topografiska korpsen i rätt tid tillhandahållas samt att till följd deraf flen redan för de ekonomiska kartarbetena för 1871 fastställda plan måste i vissa delar ändras.

De topografiska och ekonomiska kartverkens förening har äfven blifvit såsom behöflig erkänd och förordad af åtta utaf de vid sistberörda verk anställda nio ordinarie kartografer. Sedan nemligen de hos mig enskild! begärt, att dem måtte beredas tillfälle att yttra sig i förevarande fråga, hvilken så nära berörde deras närvarande och framtida ställning, samt jag för uppgillra ändamålet med skrifvelse till Landtmäteri-styrelsen af den 10 sistlidne Augusti öfverlemnat exemplar af Komiterades tryckta utlåtande, hafva bemälde åtta

kartografer till mig ingifvit skriftligt yttrande i ämnet af den 16 sistlidne

November. Rörande den ifrågaställda föreningen emellan de båda kartverken

innehåller omförmälda yttrande följande:

20 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872.

»Inom Komité!! har tanken om en sådan förening enhälligt omfattats, och att den hör ske har jemväl för undertecknade blifvit klart, sedan dessa båda kartverk under sin tillvaro och utveckling förts in på sådana vägar, som vid kartverkens inrättande icke voro bestämda, icke ens förutsedda. Långt ifrån att hafva varit till men för den sak, kartverken skola tjena, hafva dessa afvikningar in på nya baner i stället bragt de svenska kartverken i deras rätta läge. Yi syfta här i främsta rummet på den såsom riktig erkända satsen, redan till eu del praktiskt tillämpad, att det kartverk, som för sitt ändamål har behof af den största skalan och således kan bringa sina kartor i den fullständigaste öfverensstämmelse med verkliga förhållandet (marken), skall föregå och grundlägga de öfriga kartverkens arbeten.»

Den åsyftade föreningen skulle enligt förbemälde åtta kartografers åsigt lämpligast tillvägabringas genom att sammanföra de topografiska och ekonomiska kartverken till ett enda, benämndt Pikets Allmänna Kartverk, som borde bearbetas på två afdelningar, eu topografisk och en statistisk.

Deremot har den nionde kartografen, hvilken tillika har att öfvervaka och kontrollera de ekonomiska kartearbetena å fältet, i skrift, som han till mig enskild! aflemna!, förmena! förevarande fråga icke ännu hafva erhållit fullständig och nöjaktig utredning samt derföre icke heller höra nu till afgörande företagas; men, för den händelse en sådan uppfattning icke godkändes, föreslagit, att alla inom riket befintliga kartverk, med undantag af det med Topografiska korpsen förenade s. k. militärkartverket, sammansloges till ett gemensamt »stomkartverk» och stäldes under en civil styrelse.

Slutligen har Öfveringeniören vid General-landtmäteri-kontoret, hvilken i sådan egenskap under Generaldirektören för Landtmäteriet utöfva!- den närmaste tillsynen öfver bearbetande af det ekonomiska kartverket i hvad det afser mellersta och södra delarna af riket, uti en till mig jemväl ingifven skrift af den 15 sistlidne November, uttala! sin åsigt, att Ekonomiska kartverk<>t icke borde, på sätt Komiterade föreslagit, ställas under Topografiska korpsen, utan förblifva under Landtmäteri-styrelsen.

De under ärendets behandling förebragta upplysningar och anförda skål ådagalägga, enligt min åsigt, fullständigt, att de ekonomiska och topografiska kartarbetena böra förenas under gemensam styrelse och att sådan! under närvarande förhållande!!, innan frågan om Generalstabens framtida organisation blifvit slutligen afgjord, icke lämpligen kan och bör ske annorlunda, än att, på sätt Komiterade enhälligt tillstyrkt, rikets ekonomiska kartverk, så väl i hvad det afser mellersta och södra delarna af riket, som ock rörande Norrbottens län, ställes under styrelse och ledning af Chefen för Topografiska korpsen. Hvad särskild! angår den föreslagna öfverflyttningen till Topografiska korpsen af sistberörda del utaf det Ekonomiska kartverket, torde all tvekan

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872. 21

om lämpligheten af denna åtgärd varda undanröjd genom erinran, att de Ekonomiska liäradskartorna öfver Norrbottens län utgifvas i samma skala som Topografiska korpsens karta öfver Sverige eller 1 : 100,000 samt att det förra kartverket, såsom anmärkt blifvit, egentligen är ett geografiskt med särskild beteckning af ekonomiska förhållanden.

I sammanhang med tillstyrkandet, att Ekonomiska kartverket måtte ställas under styrelse och ledning af Chefen för Topografiska korpsen, hafva Konfitur ade jemväl föreslagit, att det på riksstat,ens 6:te hufvudtitel uppförda anslaget till nämnda kartverk måtte öfverföras till 4:de lmfvudtiteln. Detta sednare förslag af Komiterade, hvithet Generaldirektören för Landtmäteriet synes hafva uti den afgifna reservationen frånträdt, kan jag icke biträda. Så länge nemligen frågan om Generalstabens slutliga organisation ännu icke blifvit afgjord, kan den anordning af ekonomiska kartarbetena, som jag i öfverensstämmelse med Komiterades tillstyrkande förordat, icke heller betraktas såsom fullt definitiv. Varder inom eu närmare eller fjermare framtid den topografiska afdelning, som inom Generalstaben alltid måste finnas, anvisadt att uteslutande verka för militärisk a ändamål, så komme sådant att föranleda ändring uti ifrågavarande anordning, hvilken, så vida det öfverklagade dubbla arbete af Topografiska korpsen och Ekonomiska kartverket skall fullkomligt förebyggas, måste så fort ske kan vidtagas och således icke kan till eu oviss framtid uppskjutas. Andringen komme i sådan händelse antagligen att gå ut derpå, att under Civildepartementet anställdes en särskild korps för bearbetning af rikets allmänna Ekonomiska och Geografiska kartverk med tillhörande beskrifning!!!-. Med antagande häraf anser jag önskligast, att så val det ordinarie reservationsanslag af 6,000 Exil-, som för närvarande finnes å sjette lmfvudtiteln uppfördt för rikets Ekonomiska kartverk, vid samma titel bibehålies, som ock att de extraordinarie anslag, hvilka för år 1873 och framgent kunna varda för samum kartverk äskade och beviljade, jemväl uppföras under sjette lmfvudtiteln, helst de besparingar å utgifterna under samma hufvudtitel, som till följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t beslutade indragning af Andre-landtmätaretjensterna uppkommit och framdeles uppkomma, och hvilka besparingar, enligt hvad Riksdagen medgifvit, få tillsvidare af Eders Kongl. Maj:t användas till landtmätares sysselsättande vid Ekonomiska kartverket, naturligtvis måste fortfarande bokföras och redovisas under samma hufvudtitel. Samtliga omförmälda tillgångar, afsedda för bearbetande af det Ekonomiska kartverket, hvarken kunna eller höra derifrån förryckas, fastän kartverket ställes under styrelse och ledning af Chefen för eu korps, hvars löneanslag och extraordinarie arbetsanslag äro uppförda å 4:de lmfvudtiteln. Men till följd af sistberörda omständighet och då större delen af de utaf bemälde chef för närvarande lodda kartarbeten till sin egentliga natur äro af civil beskaffenhet, samt såsom sådane uteslutande äro att anse de

22 Bil. N:o 5 b) till Konrjl, Majs* Nåd. Trop. N:o 1■ om Statsverket 1872.

ekonomiska kartarbetena, hvilka alla skulle för framtiden öfverlemnas åt Chefens för Topografiska korpsen ledning, torde alla de frågor, stim röra Topografiska korpsens ekonomiska och topografiska kartarbeten jemte civilt statistiska besk ritningar och åro af beskaffenhet att skola för Eders Kong!. Maj:t föredragas, höra dertill gemensamt beredas af Cheferna för Landtförsvars- och Civildepartementen, hvithet sistnämnde Departements Chef är den allmänna civila kartografiens naturligt' målsman och icke lärer underlåta att bevaka donna vigtiga angelägenhets bästa och tillse, att de för densammas befrämjande anvisade medel varda uteslutande derför och icke för främmande ändamål använde. Rättvisa och billighet bjuda ock, att ifrågaställda förflyttning för den vid Ekonomiska kartverket anställda arbetspersonal, derest (ten lär samma sysselsättning som hittills, icke medför minskning i de löneförmåner, hvaraf den för närvarande är i åtnjutande. Det bestämdt angifna ändamål, hvarför Riksdagen till Eders Kong!. Maj:ts disposition anvisat de till följd åt Andre-landtmätaretjensternas indragning uppkomna och uppkommande lönebesparingar, föranleder vidare dertill, att såsom kompetensvilkor för anställning och användande såsom ekonomisk kartograf, åtminstone så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgångar till aflönande af nya kartografer och bestridande af deras resekostnader, måste tillsvidare stadgas egenskapen afl vara landtmätare. Deremot anser jag intet hindra att, om sådant framdeles skulle finnas lämpligt eller nödigt, ställa samtliga1 ekonomiska kartografer under militäriska lydnads förhållanden, i likhet med hvad som är stadgadt i afseende å Väg- och Vattenbyggnadskorpsen, hvars göromål är o af civil natur och som är ställd under Civildepartementet.

Hvad jag nu an lort innefattar endast de allmänna grunder, Indika enligt min åsigt borde vinna tillämpning vid Ekonomiska kartverkets ställande under styrelse och ledning af Chefen för Topografiska korpsen. Derest ruin framställning gillas och hvad jag föreslagit kommer till verkställighet, torde de utförligare föreskrifter, och närmare bestämmelser i ämnet. Indika lära erfordras, höra meddelas först efter det vederbörande dertill algil vit förslag.

Rörande det geologiska kartverkets möjliga samband med det topografiska och ekonomiska yttra sig komiterade sålunda:

»Hvad först" beträffar frågan om detta kartverks ställande under gemensam ledning med de begge andra, eller med. ett af dem, så torde för vidtagandet af en sådan åtgärd knappast något egentligt skål kunna anföras, om icke möjligheten att derigenom åstadkomma någon besparing. De arbeten, som al det geologiska kartverkets personal utföras, fordra hos donna särskilda, icke snart förvärfvade insigt*t och erfarenhet, hvaraf naturligtvis följer, att arbetets och personalens ledare och öfvervakare oundgängligen måste i öfvervägande grad vara i besittning af dessa egenskaper, såvida han skall kunna, med det omdöme och den inflytelse, som eu chef bör ega, leda och bedöma arbetenas gång

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 2, om Statsverket 1872. 23

och beskaffenhet — egenskaper, som antagligen icke kunna förutsättas hos någon af de andra kartverkens styresmän. Fästes icke en sådan fordran på den gemensamma kartverks-chefen, så måste åt det geologiska arbetet gifvas eu särskild ledare, eller andre styresman, som är i besittning af de kunskaper och den erfarenhet, Indika, för en tillfredsställande ledning af detta arbete, äro oeftergifligt nödvändiga. Någon besparing för staten skulle alltså svårligen genom en sådan anordning kunna uppkomma.

Yi hafva, på grund af dessa skäl, icke ansett någon fördel kunna vinnas genom det ifrågavarande kartverkets ställande under eu gemensam ledare med något af de öfriga, utan tillstyrka enhälligt, att det geologiska kartverket fortfarande må vara Mildt under egen chef eller styrelse.

För de geologiska undersökningarnas behof är det nödvändigt, att icke blott en stomkarta, utan äfven fullständiga topografiska eller ekonomiska kartor öfver de till undersökning afsedda trakterna finnas att tillgå. Vid dessa undersökningar hafva derför, såsom i det föregående redan blifvit nämdt, hittills varit begagnade, såsom grundval, topografiska korpsens kartor i 1: 50,000 och äfven någon gång de i samma skala upprättade ekonomiska kartorna. Afsigten är äfven att så framdeles skall tillgå. Något särskild! arbete för stomkartas upprättande förekommer således icke vid det geologiska kartverket.

Till fullständigande af de uppgifter, som de topografiska och geologiska kartorna höra innehålla, hafva, såsom i det föregående blifvit upplyst, de topografiska mätningarne alltsedan 1857 och de geologiska undersökningarne sedan 1861 varit förenade med höjdmätningar, ,på det sätt, att dessa mätningar fullständiga! hvarandra och dubbla bestämmelser af samma punkter härigenom undvikits. Denna till gemensamt gagn för de begge kartverken vidtagna anordning måste så länge följas, som vid de geologiska undersökningarne topografiska kartblad begagnas, hvilka ännu icke hunnit blifva med ett tillräckligt antal höjdsiffror af topografiska korpsen försedda. Efter donna tid bör de allmänna höjdmätningarnes verkställande blifva ett topografiska korps ens åliggande och det geologiska kartverkets personal endast företaga sådana höj dbestämmelser, som särskild! för geologiskt behof kunna vara erforderliga».

Hvad angår sjökartverket, så har den bland Komiterade, Generaldirektören för Landtmäteriet, hvilken till öfverläggning mellan Komiterade föreslog frågan om nämnda kartverks förhållande till de öfriga, uti sin afgifna reservation sjelf uttala! den öfvertygelsen, att emellan sjökartverket och de andra kartverken icke herde eller kunde åtstadkommas annat samband, än det redan befintliga, hvilket bestode deruti, att man ömsesidigt, så vidt möjligt vore, tillgodogjorde sig hvarandras mätningar och kartor.

De, sålunda uttalade åsigterna om det lämpliga och ändamålsenliga att fortfarande såsom hittills bearbeta det geologiska och sjökartverket hvart för

24 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1872.

sig och särskild från de ekonomiska och topografiska kartverken måste jag i allo biträda; men på det att hvarje kartverk må kunna, så vidt möjligt är, tillgodogöra sig de af ökriga kartverk verkställda mätningar och upprättade kartor, torde det finnas nödigt föreskrifva, att cheferna för de särskilda kartverken böra, innan de hvar för sig uppgöra förslag till arbetsplan för året att underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, sammanträda till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll herde föras.

Hvad angår den vid topografiska korpsens rekognosceringar och fältmätningar för närvarande, jemlik! gällande instruktion, använda skala 1 : 50,000, hafva Komiterade, enär tillförene både eu större och en mindre skala varit vid de topografiska arbetena å fältet begagnade, men blifvit, på grundade skäl och efter längre tids erfarenhet, öfvergifna, enhälligt ansett den vid det topografiska kartverket nu antagna arbetsskola 1:50,000 höra bibehållas; och för jag biträda donna åsigt, så vidt angår de till Svea land räknade och söder derom belägna delarna af riket.

I fråga åter om den skala, som för det topografiska kartverkets utgifvande bör begagnas, hafva åsigterna varit delade.

Cheferne för Sveriges geologiska undersökning och för Statistiska Centralbyrån hafva nemligen ansett, att, då så mycken omsorg egnades åt ciffattningen i skolan 1 : 50,000, men de dyrbara bidrag till en noggrann kännedom om landet, som derigenom med betydlig kostnad anskaffades, vore arkivlagda utan att komma till en mera allmän kännedom och nytta, nämnda kostnad skulle vara bättre använd, om det topografiska kartverket graverades och utgåfves i skalan 1 : 50,000, då det bättre skulle uppfylla landets växande behof af utförliga kartor och blifva ett lämpligt underlag för de geologiska och ekonomiska kartverken; äfvensom att, fastän ett betydligt större karttryck genom skalans förstoring uppkomma, en förökad utgifningskostnad dock borde kunna undvikas, enär kartans ökade utrymme gjorde den nuvarande fina gravyren obehöflig och medgåfve användandet af ett billigare graveringssätt. Chefen för geologiska undersökningen har vid sin i ämnet utgrina reservation framlagt ett prof å afbildning i 1 : 50,000 af Topografiska korpsens conceptkarta i samma skala. Denna afbildning har utförts genom etsning å en med galvanoplastikens tillhjelp med koppar öfverdragen jern- eller stålplåt enligt en af Inspektören för Generalstabens litografiska inrättning uppfunnen, patenterad metod. Utgifterna vid nämnda förfaringssätt hafva uppgifvits vara så billiga, att ett kartblad i skalan 1 : 50,000, ehuru detsamma upptager fyra gånger större område än ett kartblad i skalan 1 : 100,000, likväl icke kostar mera än detta sednare, bearbetad! efter det af Topografiska korpsen för närvarande använda graveringssätt. Af omförmälda afbildning hafva såsom prof jemväl framlagts tre

Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. No 1, om Statsverket- 1872. 25

andra exemplar, genom färgtryck försedda med beteckning, det ena af skog, det andra af geologiska och det tredje af ekonomiska förhållanden.

Öfriga tre Komi terade hafva deremot ansett sig höra tillstyrka, att det topografiska kartverket fortfarande ma utgifvas i skalan 1 : 100,000. Detta tillstyrkande motiveras sålunda:

»Da 4 kartblad i 1 : 50,000 motsvara 1 sådant blad af samma storlek i

skalan 1 : 100,000, skall kartverkets gravering -..... hvilket sätt att verkställa

denna, som för begge skalorna begagnas — alltid blifva betydligt kostsammare i den större än i den mindre skalan, hvarjemte den omständigheten, att kartverkets utgifvande i den dubbelt så störa skalan fordrar en betydligt längre tid, torde vara af synnerlig vigt. Då konceptbladen i 1 : 50,000 för något allmänt eller enskild! ändamål behöfva rådfrågas, äro de alltid i Krigsarkiv h tillgängliga. Naturligtvis kunna kartbladen i 1 : 100,000 icke lemna så fullständiga upplysningar, som de i 1 : 50,000, men den störa noggrannhet, och, äfven i afseende på detaljerna., ovanliga fullständighet, hvarmed kartorna i den hirra skalan numera utarbetas och graveras, gorå dem dock för de flesta ändamål användbara, hvartill kommer, att ett blad, som innehåller större område, lemnar bättre öfversigt. 1 de störa europeiska staterna, som med rikliga peuningeanslag befrämja den topografiska verksamheten, utgifvas resultaten deraf, de störa kartverken, ej i sä utförliga skalor som 1 : 50,000, emedan man äfven der anser, att detta skulle medföra för stor kostnad och fordra alltför lång tid. 1 Frankrike ntgifves de topografiska kartverk, som af dess Generalstab upprättas, i skalan 1 : 80,000, i Preussen användes för samma ändamål dels 1 : 100,000 och dels 1 : 80,000, i England 1 : 63.360 och i Österrike dels 1 : 144,000 och dels 1 : 288,000. Dessa länder äro dock i allmänhet mycket mer uppodlade och tätare befolkade än Sverige, med dess vidsträckta obyggder och glest befolkad!' områden. I Norge och Schweiz begagnas för nyssnämnda ändamål skalan 1 : 100,000, i Danmark 1 : 80,000, i liniera, Wurtemberg, Baden och Hessen 1 : 50,000 samt i Belgien 1 : 40,000 och 1 : 20,000.»

Med erinran, att, om ett billigare förfaringssätt vid utöfvande! af topografiska korpsens karta öfver Sverige skulle kunna införas, verkan deraf eller besparing i kostnaden skulle, derest samma karta fortfarande såsom hittills utgåfves i (flin mindre skalan af 1 : 100,000, rönas i ännu högre grad, än derest den började utgifvas i den större skalan 1 : 50,000. samt att genom den af två bland Komiterade föreslagna förstoring af utgifningsskalan olikformighet skulle uppkomma i det redan ganska långt framskridna kartverket, hvithet åter i fråga om ett så betydelsefullt och storartad! nationalverk, som topografiska kartan öfver Sverige, synes mig höra undvikas, anhåller jag, enär skalan 1: 100,000 är tillräcklig både för allmänheten och för militära behof samt i sistnämnda afseende lernnar bättre öfversigt, alt få förorda den af Komiterades Bill. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sand, 1 Afd. 4

26 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Mag ds Nåd. Trop. N:o 1-, om Statsverket 1872.

flertal uttalade åsigt; dock att sådant endast må gälla ifrågavarande kartverk i hvad det afser de till Svea land räknade och sikter derom belägna delarne af riket; hållande jag i girigt före, att skalan för utgifning af de topografiska kartor, som framdeles kunna komma att öfver de nordligare delarne af riket upprättas, icke behöfver eller ens bör för närvarande fastställas.

Hvad angår det af topografiska korpsen hittills bearbetade liinskartverket hafva äfven olika meningar yppats bland Komiterade. Flertalet har på an torda skål ansett någon förändring af nu gällande föreskrift om länskartors sammandragning och utgifvande af topografiska korpsen icke vara af behofvet påkallad. Deremot har Generaldirektören för landtmäteriet fästat uppmärksamheten derpå, att, oansedt den för topografiska korpsen gällande instruktion innehölle uttrycklig föreskrift, att utarbetandet af länskartor borde så verkställas, att fortgången af det topografiska, kartverket icke derigenom uppehölles. berörda föreskrift likväl icke blifvit efterlefvad; att iakttagande af samma föreskrift, som utfärd ad<vs redan under den tid, då det topografiska kartverket betraktades såsom ett »speciel! militäriskt)) och derföre hölls hemligt, vore ännu angelägnare, sedan detta kartverks utgifvande till allmänt gagn i skalan 1 : 100,000 blifvit genom nådiga brefvet den B November 1857 anbefaldt; samt att kostnaderna för länskartornas utgifning högst betydligt öfverstigit inkomsten genom deras försäljning; hvadan bemäld)- Generaldirektör ansett sig höra underdånigst hemställa om nådigt förklarande, att. sedan den under gravyr varande kartan öfver Kalmar län utgifvits, topografiska korpsen icke vidare borde sysselsätta sig med sammandragning och utgifning af länskartor.

Dä, sedan om förmälda länskarta numera utgifvits, fortsatt utgifning af dylika kartor på Statens bekostnad i allmänhet, på sätt jemväl Komiterades flertal antagit, icke synes vidare höra ifrågakomma, torde det icke heller, enligt hvad Generaldirektören för landtmäteriet föreslagit, finnas olämpligt att derom meddela uttrycklig bestämmelse. Jag håller således före, att stadgas bör, att arbete för sammandragning och utgifning af länskartor icke må af topografiska korpsen företagas med mindre Eders Kongl. Magt dertill i hvarje särskild! fall uppå veder hörandes framställning lemna! nådigt tillstånd, .lag föreställer mig nemligen möjligheten af undantagsfall och tänker dervid företrädesvis på Kopparbergs och WÖsterbottens län, hvaröfver icke finnas andra specialkartor att tillgå, än dels de i mindre skala af Friherre Hermelin för omkring 70 år sedan utgifter öfver förstnämnda län och öfver landskap)-t Westerbotten, hvilken sednare karta jemväl upptager det nuvarande Norrbottens län, dels ock de år 1869 af T. A. von Meutzer i mycken liten skala upprättade, hörande till Atlas öfver Sveriges län. Med begagnande hvad angår Kopparbergs län åt befintliga storskifteskartor samt för Westerlmttens län af dels de öfver det så kallade Hedra eller kustlandet upprättade afvitriugs- och andra kartor, dels ock till

Bil. N:o ■> b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o t. om Stats rarhet 1872. 21

någon del af en tillgänglig så kallad situations k arta öfver länets lappmark, dit afl ittringsgöromålen blifvit innevarande är förlagda, äfvensom med ledning af den uppmätta och utstakade kulturgränsen mellan de till odling tjenlig!' traktör inom lappmarken och de egentliga fjell bygderna, torde, om åtskilliga ortbestämmelser, i likhet med hvad som i Norrbottens län för ekonomiska kartverkets behof skott, på astronomisk väg åstadkommas, efter förhållandena någorlunda tillförlitlig» geografiska kartor öfver ifrågavarande två län i skalan 1 : 200,000 eller 1 : 250,000 kunna utan alltför störa, kostnader sammansättas och utgifvas. Behofvet af sådane kartor för kännedom om länens natur- och odlingsförhållanden. kommunikationer in. in. är sfi känbart, att detta behofs fyllande, äfven om sådant inom den närmaste tiden icke kan ske annorlunda än provisoriskt, förefaller mig i hög grad önskvärd!,; men dä frågan för det närvarande icke kan anses vara tillräckligt utredd, torde densammas vidare behandling få bero på framtida framställning.

Äfven rörande det lämpligaste sättet att mångfaldiga de topografiska kartorna i skalan 1 : 100,000 har meningsskiljaktighet råd! bland Komiterade,

< General direktören för landtmäteriet har föreslagit, att dessa, kartors gravering måtte utföras icke, såsom hittills, i koppar, utan pa litografisk sten. Såsom skål för detta förslag, hvithet, lian utförligt, motiverat uti sin vid utlåtandet, afgl ida reservation, an föres i sjelfva utlåtandet, att, dä, enligt hvad Chefen för topografisk» korpsen upplyst, kostnaden för ett topografiskt kartblads gravering i koppar utgjord,' omkring 6,000 rdr. men för ett dylikt blads gravering i sten endast vippgalge till omkring hälften af detta belopp, skilnaden emellan båda kost.nadsbeloppen syntes vara, alltför betydlig för att ej höra föranleda en förändring; att emedan gravering fordrade betydligt mindre tid, dä. den verkställdes pa sten än i koppar, den föreslagna, forändringen skulle bidraga till det angelägna, gravyr-arbetets påskyndande, hvithet vore af synnerlig vigt; att jemväl tryckning af ett i sten grav erad t kartblad erfordrade mindre tid. omkring \ af den, som åtginge för samma kartas tryckning i kopparpress, ock således vore i förhållande dertill billigare; att ä sten graverade kartors finhet och prydlighet, enligt hvad k midt vore, kunde anses fullt jemförlig» med i koppar graverade kartors; samt att, om äfven någon ringa underlägsenhet i detta hänseende ansågi's ännu förefinnas, det dock alltid vore en kartas noggrannhet och fullständighet, som betingade dess rätta värde, hvaremot ett öfverdrifvet prydligt utseende icke vore annat än ett dyrbart öfverflöd.

Flertalets bland Komiterade mening finnes i det underdåniga utlåtandet framställd sålunda:

»Undertecknade, Thulstrup, Hazelius, Borg och Törne,bohm, anse äfven den nuvarande koppargravyren vara alltför kostsam, men kunna dock icke instämma i det framställda förslaget att stengravyren, ehuru både billigare och

28 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Nåd. Prop N:o 1, om Statsverket 1872.

hastigare verkställd, nu bestämdt borde antagas. Stengravyrens fördelar, ehuru i vissa" hänseenden obestridliga, torde dock egentligen afse mindre, tillfälliga, arbeten, af Indika genast, eller inom eu kortare tid, det antal exemplar tryckes som är “behöflig!, hvaremot de icke lära vara lika afgjorda då fråga är om gravering och tryckning af större, dyrbarare arbeten, hvilka efterhand utföras, och då de graverade plåtarne eller stenarne under eu lång tid måste förvaras. De störa stenar, som för störa kartblad erfordras, äro obeqvärna att förvara, vådliga att fortskaffa emellan förvaring!;- eller gravyr-rummen och tryckeriet samt i allmänhet vid flyttningar besvärliga, då deras betydliga tyngd fordrar stor försigtighet. Erfarenheten har äfven visat, att de vid tryckning stundom brista under pressen. Skicklige stentryckare och gravörer i sten. som helt och hållet hafva afstyrkt stenens användande för störa kartor och kartverk, hvilka länge skola förvaras och utgifvas, hafva upplyst, att rättelser äro lättare att å samma ställe vidtaga på en kopparplåt än på sten, eu omständighet, som är af ganska mycken vigt, då dylika rättelser på topografiska kartor, i följd åt å marken inträffade förändringar, ej sällan förekomma. De flesta länder begagna, för de topografiska kartverkens gravering, kopparplåtar, hvilka ingenstädes, så vidt vi känna, blifvit utbytta mot sten. Tvärtom bärg. såsom sednast i Preussen, stenen blifvit utbytt mot koppar, som ansetts vara i flere hänseenden fördelaktigare. Då det dessutom blifvit upplyst, att Chefen för topografiska korpsen, i afsigt att förminska gravyr-kostnaden, redan låtit anställa försök, dels med gravyr på sten, dels med etsning, dels medelst användande af det nyaste, skyndsammaste och minst kostsamma förfaringssättet, nemligen s. k. heliogravyr, hvarmed försök äfven utomlands för närvarande fortgå; så hafva vi, på grund af dessa förhållanden, icke ansett oss höra nu föreslå vidtagandet af något visst förändradt förfaringssätt, utan inskränka oss till uttryckande af den åsigt, att den nu för det topografiska kartverket begagnade koppargravyren ej bör fullföljas utöfver hvad som är i arbete, utan donna metod utbytas mot någon annan mindre kostsam, hvarigenom ändamålet på ett tillfredsställande sätt kan vinnas.»

Af de flere nyare method er att mångfaldiga kartor, hvilka för närvarande äro kända och till en del äfven använda, är utan tvifvel gravering i sten den mest utbredda och bäst pröfvade. Icke desto mindre måste jag afstyrka, att i ärendets nu befintliga skick meddelas sådan ovilkorlig föreskrift om införande af stengravur, som Generaldirektören för landtmäteriet föreslagit.

Först och främst torde de anledningar, som vållat, att koppargravyren hittills fallit sig så dyr, kunna i väsendtlig mån undanrödjas, och de lära äfven, enligt 'mig från topografiska korpsen meddelade upplysningar, redan blifvit till en del undanröjde/!. Den förnämsta orsaken till dyrheten; har uppgifvits vara användandet af utländska kopparstickare, hvilka här Acke vant

Bd. N:o 5 b) hll Kouf/l. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1f<73. 20

underkastade någon täflan. På senaste tiden hafva emellertid flera svenska

elever blifvit inlärde, hvadan kostnaderna redan betydligt nedgått och lära kunna framdeles ytterligare nedsättas. Så t. ex. bär, enligt hvad nu varande Pinden för topografiska korpsen uti eu till ring allé »iliad skriftlig promemoria upplyst, plåten till bladet Warberg, ehuru arbetet derå varit fullt ut lika

besvärligt som å plåten till bladet Lessebo, hvilken kostat 7,200 rdr, likväl kunnat graveras för en kostnad af allenast 3,600 rdr.

För det andra har ett nytt, enkelt, snabbt och billigt graveringssätt alla utsigter för sig att efter ett eller annat års förlopp varda antaget, nemligen

den så kallade heli ogravyr eu, uppfunnen af eu vid Statstryc-keriet, i Berlin

anställd man vid namn Finger. Penna uppfinning, hvilken, enligt hvad i ofvan åberopade, af föredraganden i topografi afgifna berättelse förmäles, år 1867 ansågs ännu icke hafva natt sin fulländning och derföre icke vunnit tillämpning vid gravering af preussiska generalstabens kartor, har skapat eu »method att på eu kopparplåt öfverföra och fixera eu fotografisk bild af en karta samt derefter etsa donna bild och sålunda, utan gravörens biträde, endast genom användande af ljuset och Hägra kemiska preparater kunna genom vanligt koppartryck mångfald iga den ritade kartan.» Förfaringssättet vid heliogravyrens användande finnes i korthet beskrifvet i nyssomförmälda berättelse, hvartill jag i detta afseende hänvisar. Kaptenen vid topografiska korpsen Carl Eugéne Elfving, hvilken med understöd af allmänna medel besökt Wien och flere andra utrikes orter för att på stället taga närmare kännedom om ny uppfunna method»» för kartors mångfaldigande, har på begäran förevisat mig dels tvenne i Wien, i skalan 1 : 100,000, medelst heliogravyr verkställda afbildningar af stycken utåt ritade svenska kartor i skalan 1 : 50,000. dela ock prof å heliogravyr, af honom sjelf utförd här i Stockholm under innevarande års vår, samt i (ifrigt meddelat, att uti Italien 48 kartblad, som omfatta Sicilien och hvartill tryckplåtarne äro gjorda med heliogravyr, redan blifvit utgrina, men att man derefter tillsvidare inställt utgifning af flera kartblad för vidtagande af förändringar i ritstilen i syftning att denna måtte bättre lämpa sig för heliogravyren, Indika förändringar dock ännu icke blifvit bestämda; att i Österrike man syntes hafva kommit till tull säkerhet i det sätt, hvarpå man ämnade använda heliogravyren för att mångfaldiga både general- och specialkartan, sedan man vidtagit flere ändringar hvad beträffade så väl skalan som öfrig utstyrsel; men att något kartblad med tillhjelp af heliogravyr ännu icke publicerats; att de heliografiska methoderna i båda nämnda länder hölles hemliga; att Ryssland nyligen tillöst sig kännedom om den Österriska'j metoden, hvarför lösen lär utgöra 2,000 Preussiska Thaler; samt att man i Preussen vore sysselsatt med anställande af rön och försök för utfinnande af eu lämplig metod.

30 Bil. N:o 5 h) till Kowjl. Maj-M Nät! Trop. N:o 7, om StatsiwrM 1872.

Eu annan heliografisk metod, det s, k. gelatintrycket eller Albertotypien, liar i sednare tiden uppfunnits af en Fotograf i Mimehen vid namn k Albert. Liksom heliogravyren afser åstadkommande åt gravyr i tryckplåtar åt koppar, så går albertotypien ut på beredande af gelatintryck medelst tryckplåtai af glas. öfverdragne med gelatin; allt med fotografi ens tillhjelp. Kapten Elfving har äfven förevisat prof å eu i Mimehen medelst gelantintryck verkställd afbildning i skalan 1: 100,000 af ett stycke åt en ritad svensk topografisk karta i skalan 1 : 150,000, äfvensom å särskilda gelatintryck efter naturen.

Företedda profven å de i Wien medelst heliogravyr astadkomna kaitetryck, synas vackra och tillfredsställande. Det af Kapten Elfving sjelf härstädes utförda prof visar möjligheten att i denna väg åstadkomma något ganska nöjaktigt utan a tf känna de hemlighållna metodernas detaljer och utan att hafva hunnit förvärfva den färdighet, som långvarig öfning förlänar. De uppvisade profven å gelatintryck stå föga efter de medelst heliogravyr utförda.. Ehuru gelatintrycket erbjuder flera fördelar, som heliogravyren saknar, kan dock. enligt hvad Kapten Elfving förklarat, på gelatintryckets nuvarande ståndpunkt, dess störa praktiska nytta ifrågasättas, enär dess alster hittills erhållit ringa spridning och flere personer, hvilka sysselsatt sig med donna konst, gjort sa dant med föga framgång. Hvad angår heliografien i allmänhet; sä enär dess användande för topografiska kartors mångfaldigande ännu är i sin begynnelse samt dervid mott svårigheter och underkastats förändringar, förete, enligt Kapten El tv i ags åsigt, Hägra bestämmelser mn sattet för heliogra.fi ens tillämpning vare sig i fråga om skala eller beträffande öfrig form icke böra eller eris kunna meddelas utan förutgående mera. omfattande försök. Med kännedom om de många utvägar, som stolle heliografien till buds, och i förhoppning, att lämpliga förbättringar i original ritningarnas utförande torde kunna göras, äi Kapten Elfving fullt öfvertygad, att heliografien framdeles skall kunna så val ersätta gravyr af topografiska kartor, som ock från sådane kartor bereda underlag för andra kartverk Enligt hvad Kapten Elfving vidare upplyst, pågar vid topografiska korpsen uppritning efter lämpliga grunder af ett helt kartblad, änmadt a tf, tjena såsom urbild vid försök i heliogravyr för åstadkommande af en tryckplåt, till ett, blad i skalan 1 : 100,000. Derest inköp af kunskapen om eu heliografisk metod framdeles ifrågakomma, torde omförmälda försök, på stället utfördt, lemna bästa ledningen för bedömande åt fråga», huruvida metoden är lämplig för Sveriges topografiska karta i skala» 1 : 100,000 och i dess nuvarande form.

Att under nu omförmälda förhållanden antaga gravyr ä sten i stället för sådan i koppar torde icke vara redligt. Äfven om tre eller fyra är skulle förflyta innan heliogravyren eller någon annan heliografisk metod hos oss komme till användning; skulle genom införande under liden åt stengravur besparing

Bd. N:o ."i Ii) till Konrjl. Maj ds Nåd.

Bnp. N:<> 2, om Statsverket 1872. ,‘il

i kostnaden icke uppstå, ty de för första uppsättningen af stenar, pressar och andra material]'er, för avskedande af kopparstickarne, Indika arbeta på grund a redan upprättade kontrakt, anställning af gravörer i sten in. in. erforderliga utgifter skulle betydligt, öfverstiga hvad som .md.t samma år åtginge för koppargravyren.

.Tåg tilltror mig icke ens att gå så långt som flertalet af Ivomiterade och uttala den asigten, att den för topografiska kartverket begagnade koppargravyreii icke bör fullföljas utöfver hvad som är i arbete. Genom att i afvaktan pa ett billigare förfaringssätt alldeles inställa den nu brukliga gravyren och afskeda kopparstickarne, sedan nemligen hvad som är under arbete’ blifvit fullbordadt, skulle för topografiska korpsens arbeten uppstå liera olägenheter. De mest framstående bland dessa vore. att, om deri nya metoden 'icke befunnes antag ig. man för eu lång tid skulle vara utan kopparstickare, enär desse, sedan tillfälle till förvärf för dem härstädes upphört, utom å Sjökartekontoret antagen sökt s,g andra tillfälle,, dertill i Tyskland och Ryssland; att. äfven om den nya metoden bleke antagen, man likväl icke kund.- undvara två eller tre giauiiei för att a sa väl de gamla som ock de genom dörr nya metoden kikallna plåtarne införa eller hand timade förändringar; att, då, på sätt ofvan åt; närnndt, flere af gravörerne innehafva kontrakt, ersättning för upphäfvande af dessa miste lemna*; att, om icke de i concept redan färdiga kartorna finge, so fort möjligen ske k undra graveras och utgifvas, de, när utgifvarrdet eu gfuig it ragu In »mm. ■. redan strax! behöfde undergå betydligare korrektur, samt att eu rubbning i planen för ntgifmngen äfven komme åt t medföra eu sådan i planen for ordnandet af de öfriga arbetena, hvilk.i ytterst afsåga kartans utgifning

I)vt skull(! iiiVen ^nna ifrågasättas att. med bibehållande för närvarande åt koppargravyr hvad angår konturer och namn. verkställa terräng- eller höjdbeteckning icke medelst streckning å kopparplåten utan medelst ‘crayonritning a ett litografisk! öfverdrag, såsom i Norge lär ske: äfvensom att å kartorna

utmärka skog, icke medelst grafstickel!!, utan

genom grönt färgtryck, pa sätt

dielen för Sveriges geologiska undersökning ansett böra ske. enär skoo- vore att hänföra till föremål af sä tillfällig tillvaro, att de icke borde il topografisk kartplåt ingraveras. Då emellertid införande af sålunda ifräo-asatte smärre förändringar skulle föranleda olikformighet mellan hittills utföfna och framdeles utkommande kartblad, börande-till topografiska korpsens karta öfver Sverige; afstyrka- jag. att samma förändringar, om än någon besparing i kostnader derigenom kali åstadkommas, mätte, vidtagas; och fuller således, på grund åt hvad uti hela ifrågavarande del af ämnet är vordet -indraget, före. att vid hittills tillämpad.- sätt för gravering och utgifning af topografiska korpsens Kartblad öfver södra och mellersta delarna af Sverige tillsvidare bör förblifva

32 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

Jag torde nu få öfvergå till frågan, huruvida, oansedt, enligt min åsigt, ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50.000 icke vidare må på Statsverkets bekostnad utgifvas, sedan de under arbete varande blifvit fullbordade, utgifning af sådana kartor i annan form ändock borde ske. Komiterade hafva icke bestämdt vttrat sig rörande donna fråga, utan endast uttalat den åsigt att, »derest utgifning af ekonomiska kartor skulle anses böra fortfara, säd ano toi de kunna lättast och billigast åstadkommas genom de ekonomiska förhållandenas angifvande ä. de topografiska kartbladen». Den del åt betänkandet, som handlar härom, är af följande lydelse:

»Undertecknade, Berg och Törnebohm, som anse att ekonomiska kartor icke kunna, med egogränsors angifvande, utföras i mindre skala än den för häradskartorna nn begagnade, föreslå alltså de ekonomiska, detaljernas utmärkande genom färgtryck på de topografiska kartor, hvilkas utgifning i skalan 1:50.000 af oss blifvit tillstyrkt, Sådana kartor, der de ekonomiska förhållandena. skulle vara ej allenast lika åskådligt framställda som på de nuvarande

häradskartorna. utan äfven ytterligare förtydligade genom de upplysningar om markens lntningstorhållanden. som eu noggran topografisk teckning erbjuder, tro vi skulle vara välkomna för den del åt allmänheten, som hellre inhämtar kännedom om de ekonomiska förhållandena genom rediga kartor än genom statistiska siffror, och äfven vara af allmän nytta, dä de erbjöde eu klarare

och tydligare bild af marken än någon af de kartor, vi nu ega.

Undertecknade. Thulstamp, lfa/,-lins och Falkman, anse, att då utförliga geografiska kartor med derå utmärkta olika egoslag troligen skulle vara af värde för mången, som i allmänhet intresserar sig för geografiska och statistiska förhållandens åskådliga framställning, det icke är osannolikt, att ekonomiska kartors offentliggörande i mindre skala, än deri för häradskartorna nu begagnade, skulle af allmänheten med mera begärlighet omfattas. Den härmed förenade kostnaden skulle blifva jemförelsevis obetydlig, om det topografiska kart verke! härvid begagnades såsom geografiskt underlag. För detta ändamål kunde antingen de olika slagen af odlad mark. genom härför brukliga färger, utmärkas ä de kartblad i 1 : 100,000. som af topografiska korpsen utgifvas och, enligt vår åsigt, äfven fortfarande böra i denna skala allmängöra, eller ock — om större redighet skulle åstundas än på detta sätt kunde erhållas — nyssnämda kartblad begagnas, men med uteslutande af den topografiska höj dteckningen, hvilket åter kunde ske på det sätt, att al hvarje topografiskt kartblad, som hädanefter skall graveras, ett aftryck på sten gjordes, innan gravermgen af höj dteckningen begynn es. På de härefter af stenen tagna aftrycka skulle de erforderliga färgerna slutligen på vanligt, sätt anbringas. Dylika kartors utgifvande i ‘ bladform och i något mindre skala medför äfven den fördel, att en trakt med dess ekonomiska förhålla liden ej framställes afskild för sig. utan i

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873. 33

sammanhang med omgifvande trakter, och att flere sammanlagda kartblad erbjuda en öfversigt öfver större områden. I följd af hvad här blifvit anfördt, anse vi oss höra föreslå, att ekonomiska kartor hädanefter endast må utgifvas i en skala af 1 : 100,000, med begagnande dervid, på sätt lämpligast kan anses, af de topografiska kartorna i samma skala.»

Då utgifning af de topografiska kartorna i skalan 1 : 50,000, på sätt Cheferna för Sveriges geologiska undersökning och statistiska centralbyrån föreslagit, icke torde komma att ega rum, bortfaller den förutsättning, hvarpå de grundat sitt omförmälda ytterligare förslag att på topografiska kartor af nämnda skala genom färgtryck utmärka de ekonomiska detaljerna. De tre olika sätt, hvarpå de topografiska kartorna i skalan 1 : 100,000 skulle kunna begagnas såsom underlag för utmärkande derå af ekonomiska förhållanden, äro af Generaldirektören för landtmäteri et närmare uppgillra i 13:de afdelningen af hans reservation, hvilken afdelning handlar »om de ekonomiska kartornas utgifning».

Derest det först uppgifna sättet, hvithet enligt sistbemälde Komiterades mening skulle vara det enklaste och minst kostsamma, eller att under graveringen af hvarje till kartan öfver Sverige hörande blad derå jemväl, enligt de ekonomiska stomkartorna, insätta gränserna för åker och äng samt å de tryckta bladen färglägga åker med gult och äng med grönt, konung till användning; skulle, om jag rätt uppfattat meningen, å ett och samma kartblad åskådliggöras så val topografiska som ekonomiska förhållanden. Sådant, om än icke i militäriskt eller ekonomiskt afseende skadligt, skulle dock föranleda en olikformighet mellan hittills utgifna och framdeles utkommande topografiska kartblad, hvilken jag anser höra undvikas.

Enligt det, andra af de föreslagna sätten skulle, vid gravering af ett topografiskt kartblad, höj dbeteckningen icke påbörjas förr, än åt den i allt öfrig! fullbordade originalgravyren ett aftryck tagits och öfverförts å litografisk sten, hvaraf åter för åstädkommande af det särskilda ekonomiska kartbladet herde tagas nya aftryck, derå de erforderliga färgerna slutligen kunde å vanligt sätt anbringas. Med tillämpning af detta sätt blefve berg och höjdsträckningar alldeles icke utmärkta å det ekonomiska kartbladet, hvithet således uti ifrågavarande afseende i fullständighet Lomme att stå efter den ekonomiska härads kartan, hvarå n dagen liggande berg» höra »iblifva genom konturteckning synliga», Anmärkta ofullständighet synes mig höra utesluta antagandet af sistomförmälda sätt.

Det tredje sättet vore att, först sedan originalgravyren af ett topografiskt kartblad blifvit fullständigt afslutad, deraf taga ett aftryck, öfverföra detta å eu litografisk sten samt, efter det gränser för åker och äng å berörda sten uppritats, deraf taga ytterligare aftryck för att å desamma genom färgtryck utmärka de ekonomiska förhållandena. Då ett ekonomiskt kartblad skulle vinna i värde, om terrängförhållanden tillika funnes derå åskådliggjorda, samt mindre Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

£>

34 Bil No 5 b) till Kong!. Maj:fs Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872.

redighet icke lärer deraf blifva en följd; skulle jag för min del obetingadt gifva företräde åt det sist beskrifva tredje sättet, om jag nemligen ansåge ekonomiska kartor i den af Komiterades flertal föreslagna skala 1 : 100,000 böra utgifvas. Men så är icke förhållande, Tåg kan nemligen icke antaga, att så beskaffade ekonomiska kartblad blefve vidare begärliga, åtminstone icke i så hög grad, att kostnaderna för deras utgifning blefve genom de för försäljning deraf inflytande belopp betäckta; och under annan förutsättning anser jag mig icke kunna förorda deras utgifning. Visserligen vore det af intresse att på ett kartblad öfver en viss trakt finna åskådliggjord odlingens utsträckning den tid. kartbladet utgafs; men synnerlig praktisk nytta vore icke deraf att hemta; och en vidsträcktare köplust betingas i väsendtlig mån åt den nytta, inköpet medför. Skulle någon gång för eu militärisk öfning tarfvas att kunna genom blick å kartan öfver en trakt utröna. Indika delar af den jemna skoglösa murken äro åker, äng eller hed, så kan utan synnerligen stor kostnad ett färre antal af det topografiska kartblad, som kommer att användas, färgläggas för hand till utmärkande af åker och äng. På dessa skål anser jag, att, åtminstone under den närmaste framtiden, föreskrift om utgifvande åt ekonomiska kartblad, grundade å de motsvarande topografiska, icke bör meddelas.

Hvad angår de ekonomiska kartorna öfver Norrbottens län, hvaraf de öfver Råneå och Öfver-Luleå socknar blifvit utgå f ria, den öfver Neder-Kalix socken ankommit till det härvarande ekonomiska kartverket för att uppläggas till gravyr och den öfver Piteå socken för sistberörda ändamål snart är att förvänta; så torde, på sätt 1870 års Riksdag också ansett, utgifningen deraf höra. jemväl om verket \ årder stäldt under styrelse och ledning af Chefen för topografiska korpsen, fortgå, på det att ett geografiskt kartverk öfver detta vidsträckta län måtte komma till stånd. Den omständighet, att berörda kartverk och det allmänna ekonomiska haft särskilda styresmän, har visserligen främja! uppkomsten af flera skiljaktigheter i sättet för de båda kartverkens bearbetning, t. ex. i fråga om projektilmsmetoden och utmärkande af skog, hvilken hvarken å de ritade eller de tryckta kartorna öfver Norrbottens län finnes, såsom fallet är med de allmänna ekonomiska häradskart om a, betecknad, af uppgifven anledning, att »då åker, äng, kärr, berg, sjöar, vattendrag och vägar blifvit ä kartan utmärkte, så har all den öfriga marken, som är mer eller mindre skogsväxt, lemnats utan beteckning, emedan några andra skogfria ställen icke förekomma än sådane. som tillfälligtvis äro afhuggna. samt hufvudsakligen för att icke göra kartan otydlig genom att öfverlasta den med skogsteckning.» Men sådant oaktadt och fastän omförmälda uppgift om den skogbevuxna murken icke lärer kunna anses gälla om länets fjellbyggder, der öfver skogsgränsen skog icke finnes, torde dock ifrågavarande kartverk fortfarande böra bearbetas efter hufvud-

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Mctj.is Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1872. 35

sakligen enahanda plan som hittills, på det icke olikhet emellan de till verket hörande särskilda kartor må uppkomma.

Inställelse i utgifning af de utaf det allmänna ekonomiska kartverket upprättade kartor bör enligt min åsigt icke föranleda enahanda åtgärd i fråga om de hittills af samma verk utgrina beskrifningarne, Indika i statistiskt hänseende äro af stor betydelse och derföre ock höra i tryck offentliggöras. Föreningen af de topografiska och ekonomiska kartverken torde dock anses jemväl påkalla eu förening af de hittills särskild! upprättade beskrifningarne. .lag föreställer mig nemligen, att de nya beskrifningarne böra innehålla redogörelser så väl för de ekonomiska och kamerala förhållanden, hvarom de ekonomiska häradsbeskrifningarne hittills med ledning af jordeboken lemna! besked ,som ock för de öfråga färhållanden. Indika utgjort föremål för bearbetning af topografiska korpsen i dess utgrina länsbeskrifningar, äfvensom att de nya beskrifningarne, för att erhålla. eu säkrare och allmännare afsättning inom vederbörande län, böra utgifvas länsvis, dock att de uppgifter, som lämpa sig för tabellarisk uppställning, meddelas för socken efter socken inom hvarje särskild! härad. De bestämmelser, som rörande formen för de nya beskrifningarne erfordras, torde dock först, sedan vederbörande blifvit herde och dertill afgifvit förslag, höra af Eders Kong!. Näjd meddelas.

1 ordningen härefter följer att tala om den arbetsskala, som vid de geologiska undersökningarna bör användas. Derom innehåller det underdåniga utlåtandet följande:

»De geologiska undersökningarne verkställas, såsom i det föregående är nämd!, uti en skala af 1 : 50,000. Undertecknad Hazelius anser, att de betydliga kostnader, som äro en följd af eu stor arbetsskola*! begagnande, icke motsvaras åt någon deraf följande fördel. Då, enligt min åsigt, det geologiska kartverket i främsta rummet egen ett vetenskapligt syfte, vore det, af stor vigt. att, vid geologiens nuvarande hastiga utveckling, undersökningarne kunde skyndsammare fortgå än nu år förhållande!, på det de vetenskapliga resultaten deraf snarast möjligt måtte ernås, och blifva tillgängliga. Detta ändamål skulle kunna vinnas genom arbetsskolans förminskning till 1 : 100,000.

Undertecknade, Thulstrup, Falkman. Berg och Törnebohm, kunna ej häruti instämma. Värt lands i smått mycket omvexlande ytbildningar fordra en större måttstock för att någorlunda tydligt i geologiskt hänseende åskådliggöras, och erfarenheten har redan visat, att eu mindre skala, än den som nu användes, icke i allmänhet kan lemna eu trogen bild af markens vexlande beskaffenhet, utan tvingar, vid afbildningen, till sammanslående eller uteslutande af de mindre partierna, hvarigenom till en icke ringa del förloras kartans sanning och dess praktiska värde såsom vägledning för landtbrukare)! vid ett grundligare studium af hans jord, såsom grundval för blifvande agronomislca detaljkartor, såsom anvisning för industriidkare, hvar nyttiga mineralier och bergarter finnas o. s. v., hvithet värde till eu väsendtlig del förringas genom användandet af eu så liten

36 Bil. No 5 b) till Kong!.. Majds Nåd. Prof. No t., om Statsverket 1872.

skala svin 1 : 100,000, genom hvilken föremålen vid af bildningen så förminskas, att eu ytvidd af 1 tunnlands storlek ej på kartan synes större, än ett knappnälshål i papperet, och således knappast kan, om dess form är oregelbunden, der för ögat fattlig! framställas. Vi anse derföre den vid de geologiska undersökningarna nu begagnade arbetsskadan 1 : 50,000 fortfarande böra användas.»

Med gillande af de utaf IComiterades flertal anförda skäl anser jag mig böra förorda den af samma flertal uttalade åsigt.

I afseende å. den skala, hvari de geologiska kartorna hora offentliggöras och hvilken två bland Komiterade, nemligen Cheferna för Sveriges geologiska undersökning och statistiska centralbyrån, föreslagit böra fortfarande som hittills blifva 1 : 50,000, yttra sig ofri ge tre Komiterade på följande sätt:

»Undertecknade, Thulstrup, Hazelius och Falkman, kunna ej, för sm del, tillstyrka de geologiska kartornas utgifvande i eu så stor skala som 1 : 50,000. Den geologiska verksamhetens vetenskapliga ändamål och dettas framstående vigt torde härvid icke få lemnas utur sigte. Undersökningarne måste leda till en närmare kännedom om landets geologiska skaplynne i olika trakter, möjliggöra sammanställningar af olika landsdelars och trakters geognostiska byggnad samt härigenom lemna bidrag till jordbildningens historia. Kartorna höra lemna en i mån af skalans utförlighet sann och öfverskådlig framställning af landets geologiska ytbildning, såväl hvad de fasta som de lösare beståndsdelarne beträffar — en framställning af de bildningar, som äro geologiskt olikartade och som, med afseende på den olika liden och det olika sättet för deras tillkomst, skilja sig från hvarandra. Vid undersökningarne på marken begagnas här i landet en stor arbetsskola, på det konceptkartorna, som sedermera förvaras i den geologiska byrån och der alltid äro tillgängliga, må kunna, då sä åstunda^ lemna de fullständiga upplysningar, som deras utförlighet medgifver. Men för hela kartverkets gravyr och utgifning torde deremot eu mindre skala kunna vara fullt tillräcklig. Eu sådan åsigt har åtminstone gjort sig gällande i många främmande länder, der man antingen redan utgifvit geologiska kartverk, eller för närvarande är sysselsatt med sådana arbetens utgifvande. Exempelvis må anföras, att för detta ändamål i Holland antagits skalan 1 : 200,000, i Belgien 1 : 160,000, i Spanien 1 : 150,000, i Sachsen 1 : 120,000, i Österrike 1:144,000, i Portugal, Schweiz och eu del af Preussen 1 : 100,000, i Frankrike och eu

annan del af Preussen 1 : 80,000, i England 1 : 63,360 samt i Wurtemberg

och Hessen 1 : 50,000. I Preussen har den sednare tiden börjats utgifning af ett nytt geologiskt kartverk i 1 : 25,000. Af bär anförda länder begagna

alltså, med undantag af Preussen, endast de tvenne minsta en så stor skala

sond Sverige. I allmänhet hafva ifrågavarande skulor varit beroende af ländernas" topografiska, kartverk, som till deggeologiska vanligen lemna! det geografiska underlaget. — I afseende på de geologiska kartornas ekonomiska gagn

Bil. N:o 6 h) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro g. N:o 1, om Statsverket 1872. 37

torde höra erinras, att ehuru dessa kartor upptaga såväl de fasta bergsbildningarna som de lösa jordlagrens utbredning och äfven böra, till nytta för industrien, lemna upplysning om de i olika traktör förekommande naturskatter, — få likväl icke på dem ställas samma anspråk, som på de för jordbrukets behof särskildt upprättade agronomiska kartor. För att uppfylla sådana anspråk fordras en ännu större måttstock än 1 : 50,000. Men utgifvandet af geologiska kartor i så störa skulor torde ej höra bekostas af staten, utan ombesörjas åt kommuner eller enskilde personer, som deraf kunna hafva den egentliga nyttan. Denna åsigt öfverens stämmer äfven med föreskriften i Kongl. brefvet den 27 April 1858, angående de geologiska undersökningarne i riket, der i afseende härpå yttras, att de skola företagas efter en gemensam plan, som har till hufvudsakligt syfte att uppdaga och genom fullständiga kartor och beskrifningar »meddela kännedom om landets allmänna geognostiska beskaffenhet, och att sålunda förbereda och underlätta de mera detaljerade forskningar, hvilka, såsom ländande till speciel! gagn för skiljda trakter af landet, höra tillhöra vederbörande kommuner eller enskilde att hvar i sin ort föranstalta och bekosta.» Den här uttalade grundsatsen, att anskaffandet af utförliga geologiska kartor för speciel» behof rätteligen bör öfverlemnas åt den enskilda omtanka)!, torde vara så mycket riktigare, som icke alla delar af vårt land äro af den beskaffenhet, att dy lika kartor deröfver i stor skala, skulle vara af något allmännare ekonomiskt gagn. Då de utgrina geologiska kartorna i 1 : 50,000, hvilka visserligen innehålla alla de upplysningar, som deras skala medgifver, likväl icke i allmänhet kunna, tillräckligt utförligt för agronomiskt behof, redogöra för jordarternas vexlande beskaffenhet, men deremot torde ega en för det vetenskapliga ändamålet mer än behöflig utförlighet, så synes det som skulle dessa kartors ut g i fmngsskala, hvilken tyckes afse ett slags mellanting emellan åskådlig öfversigt och speciel utförlighet, kunna något minskas; och säkerligen skulle, genom en noggran och omsorgsfull sammandragning från den utförliga konceptkartan till en mindre utgifningsskala, ganska göda och upplysande geologiska kartor kunna erhållas. Lämpligast synes då vara, att. öfvergång skedde till den i flere andra länder såsom ändamålsenlig ansedda skalan 1 : 100,000, hvilkot skulle medföra deri väsendtlig» fördel, att den topografiska kartan härvid kunde såsom geografiskt underlag användas. För sådant ändamål skulle af hvarje topografiskt kartblad blott tagas ett aftryck på sten, de geologiska konturlinierna och tecknen in. in. derå utmärkas samt på de härefter af stenen tågna aftrycka ni de genlogiska färgerna på vanligt sätt anbringas. Härigenom skulle särskild gravering af de geologiska kartorna blifva obehöflig och, då ett kartblad i 1 : 100,000 motsvarar 4 sådan» af samma storlek i 1 : 50,000, betydlig besparing af tid samt graverings- och tryckningskostnad uppkomma, i följd hvaraf det geologiska kartverket äfven kunde till ett billigare pris säljas. Den geologiska konceptkartan uti den störa skalan skulle, hädanefter såsom hittills, vara

3R Bil N:o o b) till Konr/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

tillgänglig för enhvar, som af densamma villo inhemta någon upplysning, eller låta afteckna någon viss egovidd — ett ringa besvär eller kostnad, då staten i allt fall bekostar det dyraste arbetet, nemligen landets geologiska undersökning och kartans förfärdigande. Staten skulle äfven fortfarande, men med betydligt mindre kostnad, allmängöra det geologiska kartverket — visserligen uti en mindre skala än den hittills använda, men hvilken dock vore tillräckligt stor, för att kartan skulle kunna lemna en klar och öfverskådlig framställning af landets geologiska u tbildning. På dessa skäl anse vi det geologiska kartverket framdeles höra utgifvas i skalan 1 : 100,000.»

De skäl, Indika tala för den af Cheferna för Sveriges geologiska undersökning och statistiska byrån omfattade åsigt, att utgifningsskalan för de geologiska detalj kartorna i allmänhet bör bestämmas till 1 : 50,000 och Indika skål endast i största korthet upptagits i sj elfva utlåtandet, äro deremot af Chefen för geologiska undersökningen uti hans vid utlåtandet fogade reservation utförligt och fullständigt utvecklade. Till donna utveckling och till innehållet åt ett i reservationen åberopadt och densamma bilagdt, af Professoren C. E. Bergstrand afgifvet yttrande, Indika båda äro för vidlyftiga att här återgifvas, tillåter jag mig att hänvisa.

Utan tvifvel finnas göda skål för hvardera meningen. Betraktas ämnet endast från sparsamhetens synpunkt, förtjena!’ den af Komiterades flertal hyllade mening företrädet, enär utgifning i enlighet dermed af de geologiska kartorna skulle medföra icke så obetydlig besparing i kostnader. Donna omständighet bl ef också uti den af Eders Kong!. Näjd til l 1859 och 1860 års riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof a flatna nådiga Proposition vid äskandet af anslag för det geologiska, kartverket uttryckligt framhållen. Sedan nemligen numera aflidne Professuren Erdman i afseende å utgifvande! af upprättade geologiska kartor uppställt såsom alternativ:

Do begagnande dervid af den redan i gravyr befintliga topografiska kartan i 1 : 100,000 såsom grundval eller stumkarta och de geologiska färgernas anbringande derpå antingen genom färgtryckning eller färgläggning för hand:

2:o Särskild gravering, utan terräng, af den topografiska konceptkartan i 1 : 50,000 och vidare färgtryckning; samt

o:on Särskild gravering utan terräng, af den topografiska kartan i 1:100,000 och de geologiska färgernas anbringande derå i färgtryck; samt rörande omförmälda alternativ yttrat, att det första, enligt Professorens åsigt, icke herde ifrågakomma, enär den graverade topografiska kartans starkt utpreglade topografiska schattering skulle grumla de derpå anbragta geologiska färgerna och gorå kartan otydlig; att deremot antagande af det andra alternativet vore högst önskvärd!, emedan i sådan! fall kartan kunde upptaga alla enskildheter i färgeri! teckenväg, som möjligen ifrågakomme, utan att deraf blifva öfverlastad eller

Bil. N:o f> b) till Konr/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Stcit.worket 1872. ?>9

förlora i tydlighet; att då likväl på ett kartblad i ^skalan 1 : 100,000 inrymdes lika mycket som å 4 kartblad i skalan 1 : 50,000, gravering^ och tryckningskostnaden för en och samma arealvidd genom begagnande af den sednare skalan blefve betydligt större, än om den förra måttstocken användes; samt att derföre, om denna större kostnad för kartornas utgifning i skalan 1 : 50,000 skulle anses innebära en alltför stor uppoffring å statens sida, det tredje alternativet till en början kunde vara tillfyllest, ehuru kartorna då på vissa traktör, genom myckenheten af inrymda färger och beteckningar, k om me att få ett öfverlastadt och hopgyttrad! utseende;

Så, ehuru Eders Kong!. Näjd icke förbisåg fördelen af det andra bland nyssnämnda af Professoren uppgillra alternativa förslag, ansåg sig likväl Eders Kong!. Näjd, med afseende A den härmed förenade, betydligt ökade kostnad, vara förhindrad att förorda detta alternativ samt föreslog förty Rikets Ständer att, med antagande af det framställda tredje alternativet, för då instundande statsregleringsperiod bevilja ett efter samma alternativ lämpadt reservationsanslag till bestridande af kostnaden för de geologiska kartornas gravering och tryckning i skalan 1 : 100,000. Uti underdånig skrifvelse den 24 Oktober 1860 förklarade icke desto mindre Rikets Ständer sig anse det vara af syn nerlig vigt, att kartorna utgåfves i så stor skala, att de kunde på ett fullständigt sätt och med tillräcklig tydlighet framställa alla de geologiska förhållanden, som kunde tjena till upplysning för jordbrukaren eller industriidkare!!, samt beviljade fördenskull för dä instundande statsregleringsperiod ett ärligt reservationsanslag, dubbelt större än det af Eders Kong!. Näjd äskade, till bestridande af kostnaderna för gravering och utgifning af geologiska kartor enligt det af Professoren Erdman framställda andra alternativ, i skalan 1 : 50,000.

Dä förevarande fråga sålunda varit " föremål för behandling af 1859 och 1860 års Riksdag, som, efter öfvervägande af alla dithörande förhållanden, beviljat medel för utgifvande af geologiska kartor enligt det alternativ, som uppenbarligen medförde de största kostnaderna, samt ändring i det då antagna förfaringssättet mig veterligen icke vid någon efterföljande Riksdag ifrågasatts, utan erforderliga medel för fullföljande af arbetet i den eu gång beslutade riktningen städse beviljats; då vidare den större skalan otvifvelaktigt medför större nytta i ekonomiskt och praktiskt afseende än den mindre; samt då särskild! upprättandet af geognostiskt-agronomiska detaljkartor i stor skala, hvaraf under detta år vid landtbruksmöte! i Göteborg företetts prof, utförda af nu varande Chefen för Sveriges geologiska undersökning Professorn O. Torell, och hvilka torde komma att mägtigt befrämja landtbrukets utveckling, i väsendtlig mån underlättas genom tillgång på utgifva geologiska kartor i den större skalan 1:50,000; anser jag riktigast, att för de traktör, hvilka i geologiskt afseende äro af det interesse och den omvexling, att konceptkartan deröfver linnés höra upp-

40 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om. Statsverket 1872.

rättas i skalan 1 : 50,000, samma skala fortfarande såsom hittills användes vid kartans utgifning; hållande jag i (ifrigt före, att å de geologiska kartorna hädanefter höra mera än hittills, och så vidt utan uppoffring åt deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser, vägar, gångstigar och mera sådant, som underlättar möjligheten att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska förhållandena i verkligheten.

Under K imiterades öfverläggningar om det geologiska kartearbetet har blifva ifrågasatt hehofvet äf en så kallad geologisk öfversigtslcarda uti någon af de för dylika kartor vanligen brukliga skalorna t. ex. 1:400,000 eller 1:500,000.

Rörande donna fråga innehåller det underdåniga utlåtandet följande:

»En sådan karta, hvars allmänna ändamål är att lemna en sammandragen bild af landets geologiska beskaffenhet, kan antingen upprättas före de geologiska detalj-undersökningarne, i h vilket fall den tji mar till en nyttig ledning vid dessa, eller och sedan detalj-undersökningarne bl Hvit afskräde, då den framställer det allmänna resultatet af dessa arbeten.

Undertecknad Hazelius anser det vara af vigt, att en geologisk öfversigtskarta öfver värf land kunde tillväga bringas snarare än i den aflägsna tid, då specialkartan öfver hela landet blifver tarflig. Ändamålet med en sådan öfversigtskarta, hvilken af de sakkunnigaste bör upprättas, uppgifves af vetenskapsmän vara dels att angifva de traktör, som förtjena att i större skulor bearbetas, och dels att förekomma de misstag, som vid detalj-undersökningarne kunna begås, då sammanhanget emellan särskilda geognostiska områden icke förut är bekant. Jemte det eu dylik karta lemnar en framställning af landets allmänna geognostiska beskaffenhet, eger den äfven fördelen att kunna på någorlunda kort tid åstadkommas, hvithet för den fortskyndande vetenskapen vore af stort värde.

Undertecknade, Thulstrup, Falkman, Berg och Törnebolmi, underkänna ingalunda vigten af eu för ofvannämda ändamål upprättad öfversigtskarta; men då det blifvit upplyst, att eu sådan redan nu vid de geologiska undersökningarne utarbetas, i den mån sambandet emellan detaljarbetena sådant fordrar och tillgångarne det medgifva, och då åstadkommandet af en dylik karta inom möjligast korta tid dels skulle försena öfriga arbeten och dels erfordra förökade kostnader; hafva vi icke ansett någon framställning i förevarande hänseende vara erforderlig.»

För egen del biträder jag det af Komiterades flertal i donna del af ämnet afgifna yttrande.

I fråga om nedsättning af kostnader va för de tre kartverken, det ekonomiska, det topografiska och det geologiska, hafva Komiterade yttrat följande:

»Då Eders Kong!. Maj:ts oss lemnade nådiga uppdrag äfven innefattar en befallning att afgifva yttrande om i hvad män kostnaderna för de tvenne kart-

Bd. A:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nod. Prop. N:o 1. om Statsverket 1872. 41

verkan ma kunna inskränkas, fä vi i underdånighet uttrycka den åsigt, att det ändamål, sura med utarbetandet och offentliggörandet af ett kartverk åsyftas, icke kali befordras genom en kostnadsnedsättning, som skulle fördröja arbetets utgifning; ty obestridligt är, att ju skyndsammare donna fortgår och ju förr det lifligt vaxande behof vet af de upplysningar, som värdefulla kartor meddela 1 vei uni.jelpt, desto större är det deltagande, hvarmed ett sådant arbete omfattas Få utgifter torde vara mer värdiga ett folk än de. som bidraga till kännedom om det land, der det lefver och verkar, och kartan öfver detta land äi vigtigarc i samma man, som den är af allmännare gagn och innehåller föremål som för alla ega ett gemensamt intresse. Den besparing, som här bör åsyftas, ar icke den som uppkommer genom minskade anslag; tvärtom anse vi det vara synnerligen önskvärd!,, att allmänna tänkesättet må blifva öfvertygadt om den längesedan utomlands erkända sanningen, att arbeten, som afse forskaffandet åt eu utförlig och tillförlitlig kännedom om ett land, fordra betydliga understöd för att kunna med någon skyndsamhet fortgå. Deremot höra alla bemödanden åsyfta specialkostnadernas inskränkning genom förbättrade planetoc.lt arbetssätt, just för att derigenom bereda tillgångar för det helas skyndsammare fortgång. Det är i denna syftning, som vi, för besparings vinnande enhälligt föreslagit:

upphot ande! åt de ekonomiska häradskartornas utgifning och, i deras ställe framställning af den odlade markens utsträckning och" läge "genom å de topografiska kartbladen anbragta färgeri

det. topografiska kartverkets mindre kostsamma gravering, och

de ekonomiska och topografiska kartarbetenas förening" under eu gemensam styrelse och larv ältning;

samt flertalet af oss hemställt,

att de geologiska kartorna måtte utgifva.-; i förminskad skala.»

Med afseende ej mindre å de af Komiterade sålunda andragna skäl, än äheu derå, att Statsverkets nuvarande ställning icke krafvel- inskränkning i utgifter för vigtig» och nyttiga statsändamål, håller ock jag före, att nedsättning i anslagen åt kartverken för år 1873 icke bör ifrågasättas.

I sammanhang med frågan om kostnaderna för bearbetande af statens kartverk torde ock höra omförmäla» ett under Koralterades öfverläggningar af Generaldirektören för landtmäteriet väckt förslag, att till förminskning afsvimma kostnader karteutgifningen borde besörja» å en för samma kartverk gemensam, Staten tillhörig litografisk anstalt och att qvinno!’ måtte fa sysselsättning dervid och. med alla andra till kartverken hörande kammargöromål, som de förmådde skickligt verkställa.

Ett stöd för detta förslag bortfaller visserligen, om topografiska korpsens kartor komma att graveras, icke, på sätt Generaldirektören för landtmäteriet Bill, till RiJesd. Prof, 1872. 1 Sami 1 Afd. 6

42 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 18/2.

jemväl hemställt, å sten, utan fortfarande som hittills i koppar. Men sådant oaktadt torde dock förslaget förtjena att tagas i öfvervägande. Utom Generalstabens litografiska inrättning, hvarest de vid Sveriges geologiska undersökning upprättade kartor hittills blifvit graverade samt medelst s. k. svart- och färgtryck mångfaldigade, finnes egentligen icke mera än ett litografisk etablissement i hufvudstaden af omfattning att kunna öfvertaga och utföra omförmälda samt annan förekommande kartutgifning. Om således förstnämnda inrättning, hvilken utgör er början till ett statsinstitut för utförande åt litografisk arbete, åt en eller annan anledning komme att upphöra; skulle det andra etablissementet qvarstå utan medtäflare; hvilket åter kunde föranleda dertill, att de kartel, ]ivilka på litografisk väg mångfaldigas, måste för sådant ändamål öfversandas till utländsk ort. der täflan kunde beredas. Olägenheterna af en sådan försändning torde icke behöfva vidare utvecklas.

För min del föreställer jag mig, att eu fotografisk atelier, hvarest transportering af kartor på fotografisk väg kunde verkställas, herde vara förenad med den litografiska anstalten, hvarest kunde utföras icke allenast gravering och månfaldigande af geologiska och andra kartor, utan ock annat för administrationens behof erforderligt litografisk tryck. Anstalten herde icke annorledes åt staten understödjas än genom kostnadsfri upplåtelse åt derför tjenlig, med gasledning försedd lokal jemte vedbrand. Alla för statens räkning beställda arbeten herde hafva företrädesrätt till utförande framför de enskilda beställningar, som a anstalten kunde göras, samt den anstalten derför tillkommande godtgöra tran statsverket beräknas för styck efter öfverenskomna grunder, kragan om skapande åt sådan anstalt, som nu är vorden omförmäla och hvilken möjligen kunde omfatta jemväl koppargravyr och koppartryck, är icke behörigen utredd, men torde framdeles, om efter föregången utredning anstalten finnes vara buskig, få blifva föremål för vidare behandling. .

På grund af hvad sålunda blifvit åt mig rörande förevarande ämne i hela dess vidd" anfördt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder fastställa och besluta: „

l:o att det påbörjade allmänna ekonomiska stomkarteverket i skalan 1.20,000 bör, så vidt det angår de till Svea land räknade och söder derom belägna

delarne af riket, fortsättas och afslutas;

2:o att deremot utgifning på Statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor i skalan 1:50,000 icke, på sätt hittills skett, vidare må egarum, sedan de kartor af nämnda beskaffenhet, för hvilkas fullbordande Eders Kongl. Maj.t särskild! anslagit medel, utkommit; men att det må vara vederbörande landsting, hushållningssällskap och kommuner Öppet lemnadt att pa egen bekostnad öranstalta om utgifning af ifrågavarande kartor:

3:o att det ekonomiskt-geografiska kartverket öfver Norrbottens län skall fortfarande bearbetas efter hufvudsakligen enahanda plan som hittills samt utgi -

Bil. N:o 5 l>) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 187:i. 43

ningen af dertill hörande kartor i skalan 1 : 100,000 på Statsverkets bekostnad fortsättas och afslutas;

4:o att det ekonomiska kartverket med hvad dertill hörer, sä val i hvad det aiser södra och mellersta delarna af riket som ock i fråga om Norrbottens län, skall vid ingången af år 1873 ställas under styrelse och ledning af Chefen för topografiska korpsen på sätt och under vilkor, som Eders Kongl. Maj:t i afseende å verkställighet af beslut härom framdeles, efter vederbörandes hörande, kan finna lämpligt närmare bestämma;

5:o att hos Riksdagen göres nådig framställning att, oansedt ekonomiska kartverket kommer att vid 1873 års ingång förläggas under Chefens för topograf iska korpsens styrelse och ledning, Riksdagen likväl måtte vid riksstadens Inte hufvudtitcl bibehålla det derå nu för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie reservationsanslag 6,000 R:dr, samt å samma hufvudtitel uppföra de extraordinarie eller ordinarie anslag, liv dika för är 1873 och framgent kunna varda för bemälda kartverk äskade och beviljade;

6:o att tills vidare och så länge de genom andre-landtmätaretjensternas indragning redan uppkomna och framdeles uppkommande lönebesparingar få användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska kartverket, såsom competensvilkor för anställning och användande såsom ekonomisk kartograf, bör, så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgång till aflönande af nya kartografer och bestridande af deras resekostnader, fordras att vara landtmätare;

7:o att, till följd af ekonomiska kartverkets förläggande under Chefens för Topografiska korpsen styrelse och ledning, alla de frågor, Indika röra Topografiska korpsens ekonomiska och topografiska kartarbeten jemte civilt statistiska beskrifningar och äro af beskaffenhet att böra för Eders Kongl. Maj:t föredragas, skola dertill gemensamt af Cheferna för Landtförsvars- och (!ivildepartementen beredas;

8:o att statistiska länsbeskrifningar, utarbetade enligt de af mig här ofvan föreslagna grunder och uppställde i den form, som Eders Kongl. Magt framdeles, sedan vederbörande blifvit herde och dertill afgifvit förslag, kan finna lämpligt bestämma, höra fortfarande på statsverkets bekostnad utgifvas;

9:o att den för det Topografiska kartverkets bearbetande fastställda allmänna rekognoscerings- och fältmätningsskala 1 : 50,000 bör, såvidt angår de till Svea land räknade och söder derom belägna delarno af riket, bibehållas;

10:o att de topografiska kartbladen öfver sistomförmälda delar af riket skola fortfarande såsom hittills utgifvas i skalan 1 : 100,000;

ll:o att utgifvande åt topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000, med derå anbragt färgtryck för betecknande af ekonomiska förhållanden, icke må på statsverkets bekostnad ega rum, med mindre visshet förefinnes, att kostnaderna varda genom försäljning af dylika kartblad till fullo betäckta;

12:o att arbete för sammandragning och utgifning af länskartor icke må

44 Bil N:o 5 b) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

af Topografiska korpsen företagas, med mindre Eders Kong!. Maj: t dertill i hvarje särskild! fall uppå vederbörandes framställning lemna! nådigt tillstånd;

13:o att vid. hittills tillämpade sätt för gravering och utgifning af Topografiska korpsens kartblad öfver mellersta och södra delarna af Sverige bör tillsvidare förblifva;

14:o att den vid de geologiska undersökningarna nu begagnade arbetsskalan 1 : 50,000 bör i allmänhet fortfarande tillämpas;

15:,• att för de traktör. Indika i geologiskt afseende äro af det intresse och den omvexling, att konceptkartan deröfver upprättas i skalan 1: 50,000, samma skala bör fortfarande såsom hittills användas vid kartans utgifning.

16:o att å de geologiska kartorna hädanefter höra mera än hittills, och sä vidt utan uppoffring af deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser, vägar, gångstigar och mera sådan!, som tjenar till att underlätta möjligheten att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska förhållandena i verkligheten;

17:o att utöfver hvad som hittills vidgjorts och vidare lärer komma att, i män af tillgångar, vid göras för utarbetande af eu geologisk öfversigtskarta, ytterligare åtgärder icke höra föreskri!vas;

18:o att Chefen för Topografiska korpsen, jemväl i sin egenskap af styresman och ledare åt det Ekonomiska kartverket, samt Chefer na för Sjökaitekontoret och Sveriges geologiska undersökning böra, innan de hvar för sig uppgöra arbetsplan för året, att Eders Kong!. Maj:ts pröfning underställas, sammanträda till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll skall föras; samt

19.-o att frågan om åstadkommande af en gemensam anstalt för gravering af kartor ä sten och å koppar in. in. sådan! må bero på framtida utredning och framställning.

Slutligen, enär statsverkets nu varande stallning icke oundgängligen krafvel* inskränkning i utgifter för vigtiga statsändamål, hvartill eu raskt fortskridande bearbetning af ekonomiska, topografiska och geologiska kartverken obestridligen är att hänföra, hemställer jag, att Eders Kong!. Näjd icke måtte finna skål att föreslå Riksdagen nedsättning i de vanliga, för ifrågavarande kartverk påräknade extraordinarie anslag; och torde detta mitt underdåniga anförande till protokollet jemte det beslut, Eders Kongl. Näjd i anledning deraf täckes i nåder fatta, få såsom bilaga åtfölja Eders Kongl. Maj ds Nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof.»

Uti detta anförande instämde Statsrådets öfrige ledamöter: och behagade Hans Näjd Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad Statsrådet uti detta ärende hemställt och tillstyrkt. ex protocollo

W. TJi. Stråkirk.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1872.

Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 1

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 3 November 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz, Statsråden: Bredberg Äbelin,

Berg,

Friherre Leijonlmfvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Bergström föredrog härefter i underdånighet :

36:o.

Kongl. Maj ds Befallningshafvandes 1 Westerbottens län underdåniga skrifvelse den 24 sistlidne Augusti, hvaruti, — jemte öfverlemnande af en utaf kronofogden i Lappmarksfögderiet, B. O. Holmström ingifven, af prest- och läkarebetyg samt tjensteförteckning åtföljd, underdånig ansökning att, enär han, som icke upphunnit 59 års ålder, under sin långvariga tjenstgöring ådragit sig svåra krämpor, samt hans syn och hörsel i betydlig man försvagats, Kongl. Majd måtte medelst nådig proposition föreslå nästsammanträdande Riksdag att bifalla, det sökanden vid fyllda 60 års ålder måtte uppföras å Allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en mot kronofogdelönen svarande årlig pension, — Kongl. Maj ds Befallningshafvande, enär sökanden, som är född den 27 Decem- Bih. till Ritcsd. Prot. 1812. 1 Sami 1 Afä.

2 Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N~:o 1, om Statsverket 1872.

ber 1812, från år 1831 till år 1855 bestridt Länsmanstjensten i Lycksele, Stens de och Sorsele distrikt, samt från 1855 sin nu innehafvande kronofogdebefattning, och sålunda i fyratio år varit i Statens tjenst anställd, men sedan flera år tillbaka varit urståndsatt att sin tjenst behörigen bestrida, förordat Holmströms ansökning med afseende jemväl å svårigheten att för den ringa del af lönen, som Holmström, utan att blottställa sig för ekonomiskt obestånd, kunde afstå, erhålla lämplig vikarie för honom, äfvensom å nödvändigheten deraf att ifrågavarande tjenst, för hvilken stationen är belägen på betydligt afstånd från Länsresidenset, blefve behörigen uppehållen, hvithet icke kunde ske utan att densamma af ordinarie innehafvare!! utöfvades; och hade Statskontoret, som häröfver den 12 sistförflutna September afgifvit infordradt utlåtande, deri tillkännagifvit, att, — ehuru Holmström, på sätt af handlingarne inhemtades, icke för närvarande, då han ännu icke uppnått 59 år, i allo uppfyllt de genom Kongl. brefvet den 12 November 1823 stadgade vilkor för pensions erhållande å Allmänna indragningsstaten, eller att den afskedstagande skall hafva uppnått 65 års ålder, tillbragt vid pass 40 år i Statens tjenst samt styrkt sig vara till helsan försvagad, — Statskontoret, i betraktande deraf att tjensteman en och annan gång tillförene medgifvits en sådan förmån, som den under liknande omständigheter nu sökta, och då af det åtföljande läkarebetyget inhemtades, att sökanden, som under sin mångåriga tjenstgöring vid Landsstaten varit utsatt för ett hårdt klimats och ett glest befolkad! samt otillgängligt lands alla olägenheter, till följd deraf ådragit sig emellanåt svåra rheumatiska lidanden, äfvensom att lian stundom angrepes af svindelanfall, samt att dessa åkommor, Indika svårligen lemnade hopp om förbättring, förenade med aftagande af hörsel och syn, i betydlig grad inskränkt hans arbetsförmåga och tjenstbarhet, likväl, med hänsigt äfven till hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anfört, ansåge sig höra tillstyrka, att Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Holmström vid fyllda 60 år finge, efter erhållet afsked, uppföras å Allmänna indragningsstaten till pension af 2,500 Riksdaler årligen.

Statsrådet tillstyrkte att, ehuru Holmström icke uppnått den för pensions erhållande från Allmänna indragningsstaten föreskrifna ålder, Kongl. Näjd likväl, med afseende å det företedda läkarebetygets innehåll och öfrige härvid förekomne omständigheter, täcktes i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret hemställt, föreslå Riksdagen medelst nådig proposition, att Holmström måtte, efter det nådigt afsked från kronofogdebefattningen honom beviljats, få uppföras i Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom meddelas, af en mot kronofogdelönen svarande pension af två tusen femhundra Riksdaler årligen.

Bil. No 5 c) till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1872. 3

Hans Maj:t Konungen behagade hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt i nåder bifalla, samt förordnade, att utdrag af detta protokoll skulle Finans-Departementet meddelas, till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo W. T/i. Strokirk.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1872.

Bil. No 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

1 Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 29 December 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr .Just-itie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve von Plåten. Statsråden: Bredberg Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och Weidenhjelm.

Härefter föredrog Departements-Chefen, Statsrådet Bergström i underdånighet :

En af Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader till Kongl. Maj:t öfverlemnad ansökning, deruti Öfverste-Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnadskorpsen, Distriktsingeniören vid Statens jernvägsbyggnader, in. m. Carl Edvard Norströms enka, Emma Norström, född Lundberg, i underdånighet anhållit, att Kongl. Näjd måtte till näst sammanträdande Riksdag aflåta- nådig proposition om beviljande för henne af en årlig pension, att från och med nästkommande års början utgå med det belopp, som Kongl. Näjd, med afseende å hennes mans förtjenster om det allmänna och hennes nödstälda belägenhet kunde finna skäligt i nåder föreslå.

För egen del hade förbemälda Styrelse härvid andragit: att Öfverste- Löjtnanten Norström, som föddes år 1815 och dog den 5 sistlidne September, blifvit år 1836 utnämnd till Löjtnant vid Flottans Mekaniska Korps och såle- Bili. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. N:o 5 d) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1872.

des i 35 år varit i Statens tjenst; att under den tid af nära 17 år, som Öfverste-Löjtnanten Norström varit vid Statens jernvägsbyggnader anstäld dels i egenskap af ledande ingeniör vid vestra stambanan dels ock såsom distriktsingeniör för särskilda delar af södra, nordvestra och östra stambanorna, han med oförtröttad!! nit i förening med redbarhet och duglighet utfört alla de honom anförtrodda maktpåliggande och ansvarsfulla uppdrag, icke allenast vid utförandet af nämnda jernvägsbyggnader och dermed i sammanhang varande undersökningar. utan äfven under åren 1856—1862 vid jernvägstrafikens första ordnande och handhafvande; att Styrelsen ansåge sig äfven höra i underdåninghet särskild! omnämna, att Öfverste-Löjtnanten Novström, efter att i Amerika hafva tagit kännedom om der utförda smärre jernvägsanläggmngar, uppgjort planerna till och utför! de första härstädes anlagda smärre jern vägar; samt att Styrelsen, med hänsigt till den långvariga och mödosamma samt för laude! gagnande verksamhet. hvaråt Korsträ in sig uteslutande egna!, och i betraktande af den bekymmersamma belägenhet, hvaruti den efterlemnade enkan genom mannens oförmodade frånfälle” blifvit bragd, utan andra tillgångar till försörjning för sig och sex omyndiga barn, af Indika det yngsta ännu icke uppnatt förn års ålder, än den behållning, boet lemnade, och hvilken, enligt hvad bifogad! utdrag af bouppteckningen efter den afl kille utvisade, uppgingc till endast 7,913 R:dr 10 öre, funne sig ega grundade skid att förorda bifall till den underdåniga ansökningen och att. med ledning dels af gällande nådiga Reglemente för Civilstatens Enke- och Pupill-kassa dels ock af hvad Riksdagen för liknande fall bevilja!, föreslå den ifrågasätta pensionen till ett belopp af 800 R:dr årligen.

Genom nådig remiss anbefäldt att med underdånigt utlåtande i donna fråga till Kong!. Maj:t inkomma, hade Statskontoret, uti skrifvelse den 19 innevarande månad i underdånighet anfört, att Statskontoret, i betraktande af å ena sidan hvad nyssnämnda Styrelse anmält rörande Norströms långvariga verksamhet i det allmännas tjenst och å den andra sökandens nödstälda belägenhet samt den omständigheten att hennes man, såsom ej berättigad till inträde i Civilstatens eller annan dylik pensionsinrättning, icke varit i tillfälle att bereda henne pension, ansåge sig, med afseende derå att Riksdagen funnit godt uti ett likartad! tall bevilja Maskin-Ingeniören, Friherre G. A. H. von Diibens enka en årlig pension af 400 R:dr, kunna förevarande ansökning i underdånighet förorda; dervid Statskontoret föreslagit, att pensionsbeloppet måtte bestämmas till 600 Rdr, utöfver hvithet belopp pension för enkor icke blifvit vid de sednare Riksdagarna beviljad.

Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t, i betraktande af ej mindre Öfverste- Löjtnanten Norströms långvariga och för Staten gagnande verksamhet såsom

Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1872. 3

ledande Ingeniör och Distrikts-Ingeniör vid Statens jern vägsbyggnader, än äfven de torftiga vilkor, hvaruti hans efterlemnade enka med 6 oförsörjda barn sig befunne, täcktes till näst sammanträdande Riksdag gorå framställning derom, att enkan Norström måtte undfå en årlig pension af Sex flundra Riksdaler’ att från och med år 1872, så länge hon i enkestånd förblefve, utgå från allmänna indragningsstaten.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Näjd Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af Protokollet meddelas Finans-Departementet för att vara till ledning vid regleringen af utgifterna under nionde Hufvudtiteln.

Ex protocollo W. J. Modigh.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS K, L. BECKMAN, 1872.

Bil N.-o 6 till Kongl, Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

1 Utdrag af Protokollet öfver Finam ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1872.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alstromer,

Weidenhjelm.

Chefen för Finans departementet Statsrådet Wcern anhöll i underdånighet att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nu instundande Riksdag, hvilka tillhöra nämnda departements föredragning, och anmälde i sådant afseende, att, enligt den berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning, som Stats-kontoret den 13 nästlidne December afgifvit och hvilken i hvad densamma rörde anslag under tredje, fjerde och sjette Hufvud ti tiar ne särskild! delgifvits vederbörande Departements-chefer, Statsverkets inkomster för år 1873 och intilldess ny statsreglering derefter vidtager ansetts böra, med bibehållande för deribland ingående spanmål af det vid 1868 års Riksdag antagna förslagspriset af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, beräknas till följande belopp, nemligen:

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Ordinarie inkomster.

Ränta........................Kant R:dr 4,505,000:

Tionde.............................. 1,582,800: -

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter:

Penningar.................. 69,700: —

Spanmål 177,000 kubft å 2 R:dr 10 öre 371,700: — 441,400: —

Bergverkstionde......................... 93,000:

Mantalspenningar........................ 575,000:

Bötesmedel............................ 170,000:

Kavalleri-Regementenas hästvakansspanmål, 140,175 kubfot å 2 R:dr 10 öre..................... 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter.................. 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord................ 98,000: —

Vakansafgifter af utsocknefrälsehemman i Halland...... 24,000: —

Vakansafgifter af bergslag................... 18,000: —

Trosspassevolansafgift...................... 26,500:

Båtsmansvakansafgift...................... 70,000: —

Kontrollstämpelrcedel...................... 12,000:

Fyr- och båkmedel....................... 750,000:

Telegrafmedel........................... 7 40,000:

Jernvägstrafikmedel....................... 8,000,000:

Skogsinedel............................ 500,000: —

Extra uppbörd.......................... 62,832: 50.

Läger 17,970,400 R:dr.

Extraordinarie inkomster.

Tullmedel............................ 16,000,000: —

Postmedel............................. 2,350,000:

Stämpelpappersmedel...................... 1,350,000:

Bränvinstillverkningsafgift.................... 10,800,000: —

Läger 30,500,000 R:dr.

Summa R:mt R:dr 48,470,400: —

hvarjemte Departements-chefen anförde, hurusom Statskontoret förmält sig hafva, enligt hvad en nu föredragen, vid berättelsen fogad och detta protokoll under Litt. A. bilagd tabell ådagalade, i allmänhet grundat denna beräkning på medeltalet af de senaste årens inkomstbelopp, för hvilket ändamål särskild utredning verkställts angående inkomsterna för år 1870, enär Riks-

s

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

hufvudboken för detta år ännu ej vore afslutad; och ehuru vid denna utredning inkomstbeloppet för sistnämnda år icke kunnat annat än approximativt bestämmas, hvadan beloppen enligt den blifvande Rikshufvudboken torde i någon män komma att från de nu uppgifna afvika, ansåge Statskontoret dock några så väsendtliga skiljaktigheter icke komma att uppstå, att dessa, om de nu kunnat utredas, bort inverka på förevarande beräkning. Vid uppgörande deraf hade för »ifrigt afseende jemväl blifvit fästadt dels derpå, om anledning förefunnits, att inkomsterna varit i jemn t stigande eller fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret på följande sätt redogjort:

Räntan, hvilken liksom Tionden ansågs, på sätt förut egt ruin, höra upptagas till det belopp, hvartill densamma efter beräkning af det i Nådiga Förordningen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris skulle uppgå, borde nu minskas med:

a) åtskilliga jemlik t Kongl. Kungörelsen den 10 December 1863 af-

skrida mjöl- och sågqvarnsräntor, utgörande tillsammans 44 öre i penningar, 35 kub.-fot 2 kannor råg och 40 kub.-fot 1 kanna korn, hvilka räntor efter naturapersedlarnes omsättning till penningar, i enlighet med föreskriften i nyssberörda Kongl. Förordning den 23 Juli 1869, motsvarade .........................R:dr 158: 57.

hvarifrån likväl skulle afgå uti Riksstaten under anslaget

till Kavalleri- och Infanteriregementena med 44 öre i penningar, 3 kannor råg och 6 kannor korn för högt upptagen dylik ersättning, utgörande . . . ......... 2: 33. I5g: 24.

b) räntan af åtskilliga landstatsboställen, från hvilka inne-

hafvarne afstått emot åtnjutande af dem för sådant fall tillerkänd boställs- och hyresersättning, uppgående dessa räntor, hvilka, sedan boställena blifvit för Kronans räkning utarrenderade, icke vidare i räkenskaperna debiteras till................... 309: —

tillsammans R:dr 465: 24.

Då emellertid det belopp, hvarmed minskning skulle ega ruin, vore jemförelsevis obetydligt, ansåge Statskontoret räntan böra upptagas till enahanda summa, hvarmed densamma i 1872 års stat finnes uppförd eller

4,505,000 R:dr.

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter. Donna inkomsttitel herde nu ökas med dels den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från midfastan 1871 uppkommit uti förut utgående arrendeafgifter, och dels arrendena för åtskilliga från samma tid för första gången utarrenderade indragna boställen, utgörande

4 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Penningar. Kub.-fot spanmål.

tillsammans 2,057. 3,220.

Då denna förhöjning tillädes 1870 års uppbörd 67,656. 174,022.

syntes, efter jemnande af summorna ......... 69,713. 177,242.

till runda tal, ifrågavarande inkomst kunna för år 1873 beräknas till:

Penningar...........................R:dr 69,700.

Spanmål, 177,000 kub.-fot å 2 R.dr 10 öre kub.-foten . „ 371,700-

Summa R:dr 441,400.

Jernvägstrafikmedlen, hvilka vid 1871 års Riksdag beräknades till 7,000,000 R:dr, både under den senaste tiden varit i väsendtligt stigande. Enligt från Trafikstyrelsen erhållen uppgift hade nemligen trafikinkomsterna för Januari till och med Oktober månad 1871 oberäknad! diverse inkomster, hvilka till och med September månad utgjort 11,000 R:dr 59 öre, uppgått till 6,415,808 R:dr 31 öre, under det trafikinkomsterna för samma tid året förut, då hela årsinkomsten utgjorde 7,248,216 R:dr, blott uppgingo till 5,644,393 R:dr 92 öre. Med hänsyn härtill och då hela Nordvestra stambanan samt sammanbindningsbanan genom hufvudstaden först under senare hälften af 1871 varit för trafik fullständigt öppnade, ansåges ifrågavarande inkomst nu kunna beräknas till 8,000,000 R:dr.

Skoffsmedlen, hvilka 1871 beräknades till 400,000 R:dr, hafva i medeltal för de tre sista åren väl endast uppgått till 317,426 R:dr 66 öre; men då enligt från Skogsstyrelsen erhållen upplysning denna inkomst vore i icke ringa stigande i följd deraf att flera nya kontrakt blifvit på senare tiden afslutade angående upplåtelse af flerårig afverkningsrätt af skog å åtskilliga kronoparker, syntes, under den af Skogsstyrelsen gjorda förutsättning, att priset å skogsprodukter icke nedgång» och att icke heller andra omstänheter inträffade, som k om me att minska skogsafverkningen, ifrågavarande inkomst nu kunna beräknas till 500,000 R:dr.

Tullmedlen, hvilka vid senaste statsreglering beräknades till 15,000,000 R:dr, hade utgjort för år 1870 15,782,072 R:dr och för Januari—Oktober 1871 15,986,344 R:dr 4 öre. Oaktadt alltså denna inkomst för sistnämnda år antagligen komine att vida öfverstiga 17,000,000 R:dr, ansåge Statskontoret densamma likväl icke bära för år 1873 beräknas högre än till 16,000,000 R:dr, helst medeltalet för de sista tre åren ej uppgång» ens till 15,000,000 R:dr.

Postmedlen, hvilka vid senaste statsreglering beräknades till 2,230,000 R:dr och visat sig vara i stigande, ansåges derföre nu kunna beräknas till

2,350,000 R:dr.

Bränvinstillverkningsaf'giften. Denna inkomst, som vid senast» statsreglering beräknades att för en tillverkning af 13,500,000 kannor med en

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 5

från 70 till 80 öre för kannan höjd tillverkuingsafgift uppgå till 10,800,000 R:dr, hade för år 1870, då tillverka! ngsafgiften var bestämd till 70 öre för kannan, influtit med 10,998,322 R:dr. För nästlidna år, hvarunder den förhöjda till verk ningsafgiften af 80 öre för kannan först från och med Oktober månad utgått, hade, enligt ett i brän vinskott trollbyrån afslutadt, Statskontoret meddeladt sammandrag öfver tillverkningen till deri 1 December, berörda afgift influtit med ett belopp af.................. 9,000 074: 52.

hvarjemte ä nederlag qvarläge 432,915,7 kannor, derför afgift skulle utgå med....................... 346,332: 56.

eller tillhopa 9,346,407: 08.

Beträffande tillverkningen för sistnämnda månad hade, enär de ingående anmälningar no om tillverkning ej vidare upptaga tillverkningsbeloppen, någon^tillförlitlig uppgift icke kunnat meddelas, men med afseende å antalet af i gång varande brännerier hade Chefen för bränvinskontrollbyrån ansett det vara antagligt, att densamma ej skulle komma att understiga 2,000,000 kannor, motsvarande en tillverkuingsafgift af 1,600,000 R:dr.

Emellertid ansage sig Statskontoret i saknad af tillräcklig erfarenhet om den nya lagstiftningens verkningar icke kunna tillstyrka någon förhöjning i beräkningen af denna inkomsttitel, utan hemställde att densamma, efter antagande af 13,500,000 kannors tillverkning, måtte jemväl för 1873 upptagas till 10,800,000 R:dr. " ' 1

Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-chefen:

Vid den af Statskontoret sålunda uppställda beräkning får jag underdånigst erinra:

a) Da, hvad först angår Bergverkstionden, Eders Kongl. Maj:t enligt nadiga beslut den 29 nästlidna December och den 5 i denna månad kommer att till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att, med undantag dels för Sala silfververk, vid hvithet förhållandena äro af alldeles särskild beskaffenhet, och dels för Garpenbergs kopparverk, rörande hvithet ytterligare utredning erfordras, alla öfriga Verk, från Indika bergverkstionde nu utgår, skulle, mot vissa vilkor för dem bland dessa verk, hvilka åtnjuta särskilda privilegier och förmåner, från och med år 1873 befrias flan berörda tionde och sådan tionde icke heller åsättas hädanefter uppstående dylika verk, så torde, under förutsättning, att donna Proposition vinner Riksdagens bifall och att jemväl de för eu del af verken föreslagna vilkor varda af verkens egare antagna, nu icke höra under förevarande titel beräknas annan inkomst än den tionde, som för nästa statsregleringsperiod kan vara att påräkna af Sala silfververk och af Garpenbergs kopparverk; Och som tionden åt Sala, hvilken enligt en i Statskontoret lemnad upplysning utgjort år 1868 ...................R:dr 15,196: 73,

" 1869 ...................... 14,513: 83. och

6 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop, N:o t om Statsverket 1872.

eller under dessa tre år i medeltal för år 14,636 Rdr 24 öre, derjemte visat sig vara i fallande och den behållna tiondeinkomsten af Garpenberg, enligt den af Kammar- och Kommerskollegierna lemnade utredning, under de senare åren i medeltal utgjort endast 91 Rdr 93 öre om året, anser jag mig höra hemställa att Bergverkstionden måtte nu upptagas allenast till i rundt tal 14,000 Rdr eller till 79,000 Rdr mindre än Statskontoret föreslagit.

b) Bote,smedlen beräknades väl vid senaste statsreglering till 170,000 R:dr och äro af Statskontoret föreslagna att äfven nu beräknas till samma belopp, men då dessa medel under åren 1868—70 influtit med i medeltal allenast 159,933 Rdr 67 öre för är, torde desamma nu höra i nära öfverensstämmelse med nämnda medeltal upptagas till endast 160,000 Rdr och Statskontorets beräkning således i detta hänseende nedsättas med 10,000 Rdr.

c) Beträffande Telegrafmedlen bär Telegrafstyrelsen upplyst, att den hufvudsakligaste af verkets inkomster eller den behållna portoinkomsten uppgått år 1870 i rundt tal till 750,000 Rdr; och som en årlig, om än icke särdeles betydlig tillökning torde deri vara att påräkna, hvarföre ock Styrelsen ansett donna inkomst kunna för år 1873 upptagas till Rdr 775,000. samt Telegrafverkets öfriga mindre betydande inkomster af Styrelsen beräknats:

Bidrag från kommuner eller enskilda personel' till underhåll af vissa stationer till........................._• 2,100.

Hyresbidrag från vissa kommuner eller enskilda personer till 3,405.

Hyresinkomst af Telegrafverkets fasta egendom å Södermalm

i Stockholm till............................. 1,470.

samt diverse smärre inkomster till...............■ • ■ 1,025.

så tillstyrker jag att Telegrafmedlen, hvilka af Statskontoret beräknats endast till 740,000 Rdr, i stället måtte enligt Telegrafstyrelsens förslag upptagas till.....................Rdr 783,000.

d) Jern v ägstr af k m edlen hafva uti en af Chefen för Trafikstyrelsen afgifven promemoria föreslagits att för år 1873 beräknas på följande sätt, nemligen:

För persontrafik m. ........................Rdr 3,600,000.

gods- och boskapstrafik................... - 4,750,000.

samt för extra trafik- och diverse inkomster.......• - - 100,000.

Summa Rdr 8,450,000.

och som trafikmedlen 1871, oaktadt Nordvestra stambanan endast under eu del af året varit öppen för trafik, uppgått till omkring 7,740,000 Rdr samt såväl å norra som östra stambanorna nya järnvägssträckor höra under innevarande och nästkommande år blifva för trafiken öppnade sa hemställer jag på grund häraf att, i öfverensstämmelse med nyssberörde förslag, ifrågava-

Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872. 7

rande inkomsttitel måtte beräknas till 8,450,000 Rdr och den af Statskontoret föreslagna beräkningssumman följaktligen förhöjas med 450,000 Rdr.

e) Enligt Skogsstyrelsen tillhandakomna uppgifter från nedannämnda län hafva de under år .1871 influtna Skog smedlen i dessa län utgjort:

i Norrbottens län.................Rdr 112,076: 6.

„ Westerbottens „.................... 132,866: —

„ Wester-norrlands „.................... 43,039: 85.

„ Jemtlands ...................... 23,243: 29.

„ Gefleborgs „.................... 47,734: 59.

„ Kopparbergs „.................... 8,432: 20.

„ Örebro „.................... 3,254: 89.

„ Upsala „.................... 5,854: 8.

„ Södermanlands ,,.................... 3,151: 40.

„ Östergötlands „.................... 8,291: 10.

„ Skaraborgs „.................... 27,635: 26.

„ Elfsborgs „.................... 23,915: 16.

„ Kalmar „.................... 8,897: 10.

och „ Jönköpings ...................... 9,514: 31.

tillsammans Rdr 457,905: 29.

Och ehuru de skogsmedel, som under året influtit i de ofri ga, härofvan ej upptagna länen, icke kunna, med undantag för dem i Christianstads län, vara af någon betydenhet, så torde likväl, med afseende dels derå att sistnämnda län år 1870 haft en skogsmedelinkomst af 12,054 Rdr 33 öre, samt dels derå att ofvan anförda uppgifter blifvit meddelade före årets slut och att uppgiften från Norrbottens län uttryckligen innehåller att, utom det i förenämnda summa inberäknade, vid uppgiftens meddelande influtna belopp, ytterligare 9,410 Rdr 72 öre påräknades att under året inflyta, det

med sannolikhet kunna antagas att hela beloppet af de under 1871 in-

flutna skogsmedlen uppgått till närmare 500,000 Rdr.

Vid sådant förhållande och då derjemte tages i betraktande, att under år 1871 afslutats kontrakter om flerårig afverkningsrätt å kronoparker till betydliga belopp, hvilka böra bidraga till förhöjande af inkomsten under de derefter följande åren, synes ifrågavarande inkomstitel nu kunna med säkerhet enligt Statskontorets förslag upptagas till 500,000 Rdr.

f) Beträffande Tullmedlen, så inhemta-; af en från General-Tullstyrelsen mig tillhandakommen uppgift

att den debiterade tulluppbörden för Januari—November månader 1871, enligt upprättadt generalsammandrag för sistnämnda månad, utgjort............................Rdr 17,919,201: 32.

Transport Rdr 17,919,201: 32.

8 Bil. N:o d till Kongl. Majis Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport Rdr 17,9i9,*201: 3*2.

att samma tulluppbörd för December månad vid 37 tullkamrar och tullstationer, enligt derifrån inkomne rapporter, utgjort............................ 1,189,339: 89.

och att således, om uppbörden vid de återstående tull platserna, från hvilka någon rapport ännu icke hunnit inkomma, an ta ges hafva under nästi kille December uppgått till samma belopp som under December 1870 ........ 149: 70.

beloppet af den debiterade tulluppbörden för 1871 uppnått

den höga summan åt...................Rdr 19,108,690: 91.

Ehuru denna summa, som så högst betydligt öfverstiger hvad de föregående åren lemna!, derföre måste anses till väsendtlig del bero på tillfälliga orsaker, så finner jag likväl med afseende derå att inkomsten af tullen,

hvilken uppgått år 1869 till............. 13,995,957 Rdr

och 1870 „ .............. 15,782,072 „ således

med antagande för 1871 af ofvannämnda summa . 19,108,690 „ under

dessa år i medeltal för år utgjort.......... 16,295,573 Rdr

äfvensom derå att vid senaste lagtima Riksdag i åtskilliga tullsatser vidtagits förhöjningar, hvilka varit i tillämpning endast under en del af nästlidna år, giltiga skål vara förhanden för det af Statskontoret gjorda antagande att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser för debiteringen, tullinkomsten för 1873 skulle uppgå till så högt belopp som 16 millioner Rdr. Men då Eders Kongl. Maj:t förut i dag behaga! besluta att genom särskild nådig Proposition föreslå Riksdagen att de bland tullmedlen nu ingående s. k. lastpenningar^, hvilka under åren 1866—70 i medeltal inbringa! 496,677 Rdr 26 öre om året, skola för framtiden upphöra, så lärer under förutsättning, att detta förslag vinner Riksdagens bifall, ofvanberörda belopp, 16 millioner, höra minskas med en lastpenningar^ motsvarande summa eller i rundt tal

500,000 Rdr; och hemställer jag alltså att under nämnda förutsättning talinkomsten för år 1873 måtte beräknas till 15,500,000 Rdr.

g) Uti det af General-Poststyrelsen afgifna förslag till reglering af Postverkets stater för år 1873 har bemälde styrelse på följande sätt beräknat postverkets särskilda inkomster för samma år, nemligen:

af befordringsafgiften för brefpostförsändelser emellan inri-

kes orter..............................Rdr 1,410,000.

af lokalbrefvexlingen...................... 19,000.

af brefvexlingen med utrikes orter.............. 420,000.

af rekommendationsafgiften...........- • ■ • • 260,000.

Transport Rdr 2,109,000.

9 Bil. N:o 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport Rdr 2,109,000.

af postanvisningar och postförskott.............. 20 000-

af afgifter för paketbefordran................. 90 000.

af personbefordring med postverkets åkdon......... 90*000.

åt person- och godsbefordring å sjöpostlinien Grrisslehamn—

Epkerö................ . ................ 2 000.

af passagerare- och godstrafik med vinterpostfartyget å linien Westervik—Wisby........................... g qq()

Extra inkomster........................ 8^00

och åt frimärkesfbrsäljning till större belopp än som till postafgif-

ternas gäldande användes.................... ‘ 9g ooo

tillsammans Rdr 2,350,000

eller samma belopp, som Statskontoret i sin beräkning upptagit.

Sedermera har emellertid Eders Kongl. Maj:t den 29 nästlidne December beslutat till Riksdagen aflåta nådig proposition med förslag, bland annat dels att den s. k. tidningsstämplingsafgiften, hvilken ingår till Riksgäldskontor^, skall utbytas mot eu postkassan tillkommande afgift för sådana tidningar och tidskrifter, som med posten befordras, dels att s. k. lösbref, för Indika nu erlägges ett postförvaltarne tillfallande porto af 3 öre, hädanefter skola taxeras lika med vanliga portobref och portot ingå till postkassan, dels att antalet brefvigtsatser må bestämmas till endast tre, och försändelser, som vä°-a öfver ort, hänföras till paketer, dels att portot för s. k. brefkort må nedsättas

lian lj till 10 öre samt dels om införande af s. k. efterrekommendation. Alla

de sålunda föreslagna nya bestämmelserna äro af sådan beskaffenhet, att deras antagande af Riksdagen skulle utöfva eu icke oväsendtlig inverkan på postverkets inkomster och, som de icke blifvit tågna i betraktande vid den beräkning al dessa inkomster, för hvilken jag nyss redogjort, så har jaoansett mig höra söka särskild upplysning om de förändringar i samma beräkning, hvartill ifrågavarande nya bestämmelser skäligen må, för deri händelse de varda gällande, kunna antagas föranleda. Med anledning häraf halhet blifvit mig af postverkets Chef meddeladt, att i den nämnda händelsen postverkets inkomster kunde anses komma att förhöjas med följande belopp nemligen: ' '

löi tidningars och tidskrifters postbefordran (ny inkomst-

tltel) V ................... Rdr 130,000.

tor befordran åt breflörsändelser emellan inrikes orter (förhöjning i förut under donna titel beräknade belopp i följd af lösbrefvens behandling såsom vanliga bref, med iakttagande dervid af den minskning i inkomst, som komma att föranledas af för-

Transport Rdr 130,000.

Bih. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afä. 2

10 Bil, N:o 6‘ till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport 180,000.

ändringen i afseende å brefvigtsatserna och af nedsättningen i

bref kortsportot)............................ 15,000.

samt för brefrekommendation i följd af s. k. efterrekom-

mendations införande.................... 5,000-

eller med tillsammans R:dr 150,000.

så att, om härtill lägges summan af förut beräknade inkomster 2,850,000,

hela beloppet af Postverkets intrader för 18/8 skulle kunna beräknas till............................... 2,500,000.

Och hemställer jag att, under förutsättning det Eders Kong]. Maj:ts

omförmälda proposition varder af Riksdagen antagen, postmedlen för år 1878

må, i enlighet med den af vederbörande myndighet sålunda uppgjorda beräkning, upptagas till 2,500,000 Rall'.

h) Beträffande Bränvimtillverkningsafgisten har jag af uppgifter från brän v i risk ont rol lbv rån inhemta!:, att den inbringat 1870 R.di 11,002,737 och 1871 Rall' 11,177,238. På grund häraf och med afseende jemväl derå, att den vid senaste lagtima Riksdag beslutade förhöjning af tillverkningsafgiften icke varit tillämpad under hela år 1871 utan endast under den senare hälften deraf så anser jag' det med fullt skål kunna antagas att den under ai 18/5 inflytande utgifter! skall uppgå till 11,200,000 Rall', motsvarande ett kärnstål af 14 millioner, hvarföre jag underdånigst hemställer, att ifrågavarande inkomst un må till detta belopp upptagas.

i) Slutligen och då den beskattning, som, enligt beslut vid 1869 års Riksdag, kommer att åläggas den inhemska hvitbetssockertillverkningen, skall

taga sin svara '/5

1873 och under de första fem åren mot-

______a utländskt råsocker af mörkare färg än N:o

18 af den i verldshandel!! gällande Holländska standard, så anser jag mig höra till upptagande i nämnda hänseende ma vara

början med Juli månad af då gällande tullsats

Holländska standard, sä

denna beräkning anmäla jemväl den inkomst, som i att under året påräkna. Att med någon grad

af sannolikhet uppgifva det belopp, hvartill denna inkomst kommer att uppgå later sig för närvarande så mycket mindre gorå, som grunderna för den ifrågavarande skattens beräknande icke blifvit fastställda utan bero på ännu pågående utredning hos eu för ändamålet nedsatt särskild kommision. Men då enligt Kommers-kollegii senast afgifna berättelse, eller den för år 1870, hvitbetssockertillverkningen i riket nämnda år uppgått till 1,593,162 skålpund och det icke torde kunna betviflas att samma tillverkning år 1878 skall

11 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. Ko 1 om Statsverket 1872.

uppgå till så mycket att åfgiften för senare hälften af året kan beräknas åtminstone efter 1 million skålpund, så synes det med säkerhet kunna antagas att, efter y6 af nu gällande tullsats, 10 öre per skålpund för mörkt råsocker, eller 2 öre pr skålpund, Ilvitbetssockertillverkningsafgiften år 1873 skall inbringa 20,000 R:dr; och hemställer jag derföre, att denna nya inkomsttitel, hvilken, såsom likartad med en del af nu utgående bevillningar, torde höra erhålla sin plats bland de Extra Ordinarie inkomsterna, måtte för nästa statsregleringsperiod beräknas till 20,000 R:dr.

Med iakttagande af nu föreslagna tillägg och ändringar vid Statskontorets beräkning, hvilken i öfriga delar torde höra i nåder godkännas, skulle eu tablå öfver Statsverkets inkomster för 1873 komma att hafva följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta...................... 4,505,000: —

Tionde..................... 1,582,800: —

Arrendemedel................. 441,400:

Bergverkstionde................ 14,000: —

Mantalspenningar............... 575,000:

Bötesmedel................... 160,000:

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål . . 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter......... 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord....... 98,000:

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman

i Halland................. 24,000: —

Vakansafgifter af bergslag.......... 18,000:

Trosspassevolansafgift............. 26,500:

Båtsmansvakansafgift............. 70,000:

Kontrollstämpel medel............. 12,000:

Fyr- och båkmedel............. 750,000: —

Transport 8,578,567: 50.

12 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Telegrafmedel . . Jernvägstrafik medel Skogsmedel .... Extra uppbörd . .

Transport 8,578,567: 50.

...... 783,000: —

...... 8,450,000: —

...... 500,000: —

...... 62,832: 50.

18,374,400: —

Extra ordinarie inkomster:

Tullmedel................... 15,500,000: —

Postmedel................... 2,500,000: —

Stämpelpappersmedel............. 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift.......... 11,200,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift....... 20,000: —

Summa R:dr 48,944,400: —

Och då Biksstaten för innevarande är upptager:

i Ordinäre statsinkomster.......... 16,845,000: —

och i Extra ordinarie............ 29,380,000: —

tillsammans 46,225,000: —

så utvisa alltså de nu för år 1873 beräknade summorna eu

tillökning åt........................B.dr 2,719,400: —

deraf 1,529,400 R:dr belöper på de Ordinarie inkomsterna och 1,190,000 B:dr på de Extra ordinarie.

De af föredragande Departements-Chefen sålunda i fråga om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga hemställanden och förslag behagade, sedan Statsrådets öfriga ledamöter deruti instämt, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

t

Häruppå anmälde Departements-chefen att, enligt hvad Stats-kontoret i dess ofvan omförmälda berättelse tillkännagifvit, de upplysningar som erfordrades för att bland de förut i Biksstaten uppförda indelta rånte- och tiondebeloppen skilja dem, som enligt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 fortfarande skulle bibehållas såsom indelta från dem, som enligt samma Förordning skulle indragas och ersättas med penningar, ännu icke kunnat full-

13 Bil. N:o 6 Ull Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

ständigt insamlas; och hemställde Departements-chefen att Kongl. Maj:t täcktes meddela Riksdagen, att det vid sådant förhållande torde äfven för år 1873 blifva nödigt, att de indelta rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste statsreglering skedde, sammanfördes med ersättningsanslagen för den till Statsverket indragna ränta och tionde; berörda anslag, i likhet med värdena å de oindelta spån målsanslagen, fortfarande förslagsvis beräknade,

hvithet Hans Maj:t Konungen enligt Statsrådets tillstyrkande täcktes i nåder bifalla.

Beträffande derefter regleringen af

Första Hufvudtiteln,

anmälde föredragande Departements-chefen att han ansåg sig icke ega anledning att i underdånighet gorå något förslag, som kunde för år 1873 föranleda vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande uppförda ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller om extra anslag; och hemställde Departements-chefen vid sådant förhållande att i den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof måtte för Första Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till denna

Hufvudtitel anvisadt eller...................1,417,000 R:dr

hvithet Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, gilla.

Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, föredrog Departements-chefen

Do.

det af General-Poststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 9 nästlidna December afgifna förslag till Postverkets stater för år 1873.

I denna skrifvelse både General-Poststyrelsen till en början anmält, att i de för innevarande år med en slutsumma “af 2,230,000 R:dr fastställda.

14 Bil. N:o 6 till Kung!. Maj:t$ Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

staterna, till följd af sedermera inträffade tilldragelser, följande förändringar egt ruin, nemligen:

Afl ön it igss t åt en, upptagen till...........R:dr 690,150:

hade minskats:

dels med afioningsanslagen till de under nästlidna år genom nådiga beslut indragna postkontoren i Skanör och Sollebrunn samt postexpeditionerna i Töreboda och Gtiar-

lottenberg tillsammans...........Rall’ 3,800:

dels med skillnaden emellan aflöningsanslaget till det under nästlidna år indragna postkontoret i Wrigstad och motsvarande anslag till den postexpedition som i stället inrättats vid jern vägsstationen Saf sjö................. 200:

och dels med arvodet till postexpeditionen i Furusund, hvilken enligt nådigt beslut kommer att mot en poststation

utbytas................._•___„ 300: M 4,300: .....

så att för närvarande anslagen å denna stat slutade sig

på en summa af.......................^:(^r 685,850: —

Beträffande anslagen å Indraqninasstaten, Indika senast fastställts till....... . ....................R:dr 14,188: 50,

både under nästlidna år icke inträffat någon annan förändring än att Postverket komma att hädanefter besparas det anslag af.............. ......... »

hvilket hittills utgått till numera aflidne postinspektoren i Gefle, A. Backman, så att denna stat numera slutade sig

834:

Rall’ 13,354: 50.

A Pensionsstaten både anslagen, upptagna till . . . R:dr *24,440. i följd af dödsfall minskats med beloppet af de pensioner som skolat utgå till brefbäraren J. D. Ljunbgerg 400: till f. styrmannen å postångfartyget Polhem

D. Lundblad....................300:

samt till Postinspektoren Schjåltz’s enka . . 50: — ppr]r 750: —

samt utgjorde således för närvarande............ » 23,690:

Omkostnadsstaten, fastställd med en slutsumma af R:dr 1,456,850: — både sedermera blifvit minskad ______________

Transport R:dr 1,456,850: —

Bil, N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 15

Transport R:dr 1,456,850: —dels med anslagen till kontorshyra och expenser för de indragna postkontoren i Skanör och Sollebrunn samt postexpeditionerna i Töreboda och Charlotte?} ber g ....................1,500: —

dels ock med skillnaden mellan det anslag till kontorshyra och expenser, som utgått till indragna postkontoret i Wrigstad 400 E:dr och det motsvarande anslag 300 R:dr, som tillkomma den i stället inrättade

postexpeditionen i Silfsjli........... 100: — j>;(]r 1,600:

så att för närvarande anslagen på Omkostnadsstat uppgänga till.......................... „ l,4o5,250: -—

Efter donna redogörelse öfvergick General-Poststyrelsen till frågan om statsförslaget för 1873 och anförde dervid hurusom Styrelsen vid mer än ett föregående tillfälle hatt anledning fästa uppmärksamheten på den högst betydliga minskning i sportelinkomst, som under de senare åren tillskyndats största delen af postförvaltare i riket, till följd dels af nya postanstalters inrättande, dels af allt liera landsvägsposters utbytande mot postföring å jernväg samt upphörande i sammanhang dermed af all befordran å samma linjer af läs väskor och lösbref, dels af det i sammanhang med frimärkenas allmännare begagnande aftagande bruket af s. k. postportoräknings hållande, dels ock slutligen af det i en senare tid allt allmännare anlitandet af utvägen att till besparande af positur välta rea r veder, hvithet emellertid för få år sedan blifvit i väsendtlig mån nedsatt, under korsband och utan afl afgift, vare sig till postkassan eller till postpersonalen, med posterna försända eu stor del tidningar, Indika derefter afyttrades af enskilda försäljningsman i orterna. Härigenom hade för flertalet af postpersonalen utvägarne att af arbete i Postverkets tjenst bereda sig ett tarfligt uppehälle blifvit i sådan mån förminskade, att, äfven der icke ökade göromål tillkommit, snar förbättring af ett stort antal Posttjenstemäns lönevilkor påkallades ensamt deraf att åt tjensteman, hvilkas bergning vore så föga betryggad, icke lämpligen kunde anförtros ej allenast en högst betydlig uppbörd, hvars belopp, efter postanvisningsrörelsens införande, vid särskilda postanstalter icke ens approximativt kudde i förvåg beräknas, utan äfven de penningeremisser, som verkställdes med anlitande af posterna, och Indika för hela riket årligen uppgänga till föga mindre än 300 millioner R:dr.

Derjemte och på samma gång postpersonalens försörjningsutvägar sålunda blifvit i betänklig man minskade, hade de vid postanstalterna förefallande

16 Bil. N:o 6 till Kong1. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

göromål, till följd af tilltagande brefvexling, utvidgade postförbindelser och den i senare tid införda, för postpersonalen besvärliga och ansvarsfulla postanvisningsrörelsen in. in., erhållit eu sådan tillväxt att det ej blott blifvit nödvändigt för postförvaltarne sjelfva att åt posttjensten egna mera tid än tillförene, utan äfven i väsendtlig grad ökats utgifterna för de biträden, som till tjenstens behöriga bestridande voro vid nästan alla postanstalter oundgängliga och hvaraf naturligtvis ett ännu större och dyrlegd are antal erfordrades vid de icke få postanstalter, der postförvaltarnes ålder i förening mången gång med bristande vana vid posttjenstgöringen hindrade dem att sjelfva verksamt deltaga i arbetet å postkontoret.

Då, allt detta oaktadt, General-Poststyrelsen ansåge sig nu icke böra framlägga förslag till en allmännare förhöjning i postpersonalens aflöning, så hade sådant sin grund ensamt i det antagande att, om det finge förutsättas att i den allra närmaste framtiden en normalstat för Postverket skulle komma att fastställas och i sammanhang dermed vidtagas ett sådant inskränkande eller upphäfvande af sportel väsende t, som, påyrkad t i Riksdagens skrifvelse den 13 Maj 186fl, måste anses såsom ett oundgängligt vilkor för postinrättningens tidsenliga ordnande, till denna tidpunkt ock borde anstå med en allmännare omreglering af postpersonalens atlöningsvilkor och under tiden endast sådane interimsåtgärder vidtagas, som kunde pröfvas nödvändiga för att icke vid någon postanstalt den arbetsstyrka skulle saknas, som för göromålens behöriga bestridande erfordrades.

General-Poststyrelsen ansåge det också icke kunna betviflas, att, med den tillökning i Postverkets inkomster, som utmärkt hvart och ett af de senare åren, en dylik, af behof högeligen påkallad, fullständig omreglering af postpersonalens aflöning skulle kunna, redan från och med ingången af åt 1874, genomföras, såvida i afseende på v ilkoren för tidningars och tidskrifters postbefordran sådana åtgärder blefve vid instundande riksdag vidtagna, att godtgörelsen för denna postbefordran för framtiden tillgodokomme den inrättning, Postverket, som både att densamma besörja och derföre måste vidkännas betydliga utgifter.

Under tiden kunde behofvet af ökad arbetsstyrka vid en del postanstalter lämpligast tillgodoses derigenom att dels, der sådant funnes oundgängligt, extra biträden anställdes med månadsarvode, såsom förut i dylika fall egt rum, dels ock, der endast utsträckning af tjenstgöringstiden för de af postförvaltarne antagna enskilda biträden erfordrades, en lämplig förhöjning egde ruin i de för dylika biträdens aflönande å stat uppförda anslag.

Postpersonalens ökande med några nya befattningar å stat ansåge General-Poststyrelsen icke höra ifrågakomma i vidsträcktare mån än

dels att för åstadkommande af en ordnad b ref bäring i Göteborg, h vilket

17 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1872.

hittills varit omöjligt i anseende till bristande utrymme i den gamla postkontorslokalen, en föreståndare för bref bärareexpeditionen måtte derstädes få anställas med en lön, som ansågs icke höra bestämmas till lägre

belopp än............................R:dr 2,200: —

eller 800 R:dr mindre än som tillkommer föreståndaren för brefbärareexpeditionen i Stockholm,

dels ock, på det den i senare tid betydligt ökade utrikes posten måtte under transporten i postkupén från Malmö, dit posten vanligen anlände strax t före snälltågets afgång, vinna en så fullständig behandling, att dithörande försändelser utan undantag kunde, behörigen karterade, genast aflemnas vid alla de stationer, der de herde utdelas eller emottagas till vidare befordran, att för sådant ändamål äfvensom för åstadkommande af Ökad kontroll å tjenstgöringen i postkupén ytterligare tvänne reseposlexpeditörer måtte få anställas under södra stambanans postinspektion, hvardera med ett arfvode af 800 R:dr eller tillsammans................................ 1,600: —

hvarigenom det blefve möjligt att låta å hela Union Malmö —Jönköping tjenstgöringen i snälltågskupén besörjas af tre postexpeditörer.

Med afseende å angelägenheten deraf, att brefbäringen i Göteborg blefve ordnad i sammanhang med det nya posthusets upplåtande för tjenstgöring, samt att för den växande utrikespostens behöriga behandling skyndsamma åtgärder blefve vidtagna, hemställde General-Poststyrelsen, att den för förenämnda tre tjensteman föreslagna aflöning måtte äfven före ingången af år 1873 få af postmedlen utbetalas till personer, som kunde erhålla förordnande att befattningarne uppehålla.

Den betydliga utveckling brefbäringen i Stockholm under senare liden vunnit och de stegrade anspråk, som med fog ställdes på en snabb och säker behandling af de försändelser, som anförtroddes åt brefbärareexpeditionen, gjorde det nödvändigt, att personalen så förstärktes, att vid nämnda afdelning af Stockholms postkontor, — der arbetet vanligen började redan omkring kl. 4 på morgonen, då af de under natten ur breflådor upphemtade försändelser sådana utskiljdes, som borde expedieras med morgontågen, under det att göromålen sällan kunde afslutas förr än kl. 9 å 10 på aftonen, — åtminstone på dagen alltid tvänne tjensteman kunde vara tillstädes dels för att tillhandagå allmän-

Transport 3,800: —

Bih. till Biksd. Prof. 1872, 1 Sami. 1 Afd. 3

18 Bil. 1S:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 3,800: — heten och dels för att utöfva erforderlig kontroll å det sätt, hvarpå inkomna försändelser emellan brefbärarne fördelades.

Detta ändamål ansåge General-Poststyrelsen lämpligast kunna ernås derigenom, att vid expeditionen anställdes ett extra biträde med arvode, som icke utan olägenhet kunde fastställas till mindre belopp än 75 B:dr i månaden eller för år räknadt till................................... 900: —

Öfriga postanstalter, vid hvilka arbetsstyrkans ökande med extra biträden påkallades, voro företrädesvis sådana, vid hvilka under senare tid brefvexlingen vunnit en betydligare tillväxt.

Af de 22 fasta postanstalter, hvilkas årliga uppbörd öfverstege 20,000 R:dr, voro vid 15 antingen flera än två tjenstemän anställda eller ock anslag anvisade till ett eller flera extra biträden. Återstående 7 utgjordes af postkontoren

i Karlstad med en uppbörd af omkring R:dr „ Linköping „ „ „ „

och

Örebro Falun Uddevalla Hemö sand Wener sborg

42.000.

30.000.

24.000.

23.000.

21.000. 20,000. 20,000.

På grund af den förändrade anordning af postutvexlingen med Norge, som med anledning af Nordvestra stambanans fullbordan och jemlikt ett öfverenskommet Expeditionsreglemente träd! i verket med ingången af nu innevarande år, komme de förut mycket ansträngande göromålen vid Karlstads postkontor att ökas med åtskilliga till mellanrikskorrespondensen hörande bestyr; Och då derjemte den tillgång till aflönande af ökadt biträde, som förut förefunnits i en betydlig sportelinkomst, till allra väsendtligaste delen upphört i följd af de vigtigaste landsvägsposternas utbytande mot jernvägspostföring, ansåge Styrelsen arvodet för det extra biträde, som å ifrågavarande postkontor vore behöflig!, icke höra fastställas till lägre belopp än 75 R:dr i månaden.

Hvad dernäst anginge postkontoren i Linköping, der förvaltningskostnaden utgjorde 27 procent af uppbörden _

Transport R:dr 4,700:

19 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 4,700:

i Uddevalla, der förvaltningskostnaden utgjorde 23 procent af uppbörden, och

i Wenersborg, der förvaltningskostnaden utgjorde 30 procent af uppbörden,

påkallades vid hvardera af dem anställandet af ett extra biträde såväl i anseende till korrespondensens tillväxt som, hvad beträffade de begge sistnämnde kontoren, i anseende till det störa antal poststationer, hvilkas brefvexling förmedlades genom dessa kontor; kunnande för dessa extra biträden arvodet inskränkas till 30 R:dr i månaden.

Kostnaden för förenämnda fyra extra biträden skulle således, för år beräknad, komma att uppgå till........... 2,700: —

Vidkommande derefter postkontoren i Örebro med eu förvaltningskostnad, uppgående till 22 procent af uppbörden,

i Falun med en förvaltningskostnad, uppgående till 24 procent af uppbörden, och

i Hemö sand med en förvaltningskostnad, uppgående till 23 procent af uppbörden,

ansåge General-Poststyrelsen, oaktadt mängden af de postförsändelser, som utvexlades genom dessa postkontor, likväl de derstädes förefallande göromålen kunna tillsvidare behörigen bestridas utan annan ökad utgift än att för hvardera af de ifrågavarande 8 postkontoren anslaget till skrifvarebiträdes aflönande förhöjdes

från 200 till 400 R:dr eller tillsammans med .......... 600: —

Bland de 11 fasta postanstalter, hvilkas uppbörd enligt senast afgifna årsberättelse öfverstigit 12,000 men icke uppgått till 20,000 R:dr, voro vid sex redan anställda antingen kontorsskrifvare eller särskilda af Postverket aflönade extra biträden.

Ofriga fem utgjordes af Postkontoren i Söderhamn, hvars förvaltningskostnad icke öfverstigit

20 procent af uppbörden......... 17,000 R:dr

i Karlshamn, hvars förvaltningskostnad icke

öfverstigit 25 procent af uppbörden .... 16,000 „

i West ervik i hvars förvaltningskostnad icke

öfverstigit 26 procent af uppbörden. . . . 14,700 „

i Arvika, hvars förvaltningskostnad icke öfverstigit 31 procent af uppbörden...... 12,000 „ och

Transport R:dr 8,000: —

20 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 8,000:

i Hudiksvall, hvars förvaltningskostnad icke

öfverstiga 36 procent af uppbörden. . . . 12,000 R:dr

Vid tvenne af dessa kontor, de i Söderhamn och Karlshamn, voro göromålen så trägna, att de ej längre kunde vederbörligen handhafva utan anställande af ett extra biträde vid hvardera kontoret med månad iligt arvode af 50 R:dr, hvilket för år skulle medföra eu utgift af................. 1,200:

hvaremot för postkontoren i Westervik, Hudiksvall och Arvika, af hvilka det sistnämnda genom Nordvestra stambanans fullbordande förlorat den allra största delen af sin sportelinkomst, anslagen till skrifvarebiträdes aflönande ansågos bära förhöjas från 400 till 600 R:dr eller med tillsammans........... 600:

För ett stort antal af postkontoren och postexpeditionerna hade under de senare åren göromålen blifvit i högst betydlig man ökade till följd deraf att i samma postanstalters närhet inrättats poststationer, hvilka hvarken direkt karterade sin post till andra fullständiga postanstalter eller från sådana omedelbart emottoge några försändelser, utan Ange hela sin postutvexling förmedlad genom det i deras närhet belägna postkontoret eller postexpeditionen, som äfven både att redovisa de vid stationerna inflytande medlen.

Den härigenom åstadkomna förenkling af göromålen å poststationerna hade gjort möjligt att få dessa göromål bestridda mot en jemförelsevis ringa ersättning, vexlande mellan 100 och 400 R:dr, och i medeltal icke uppgående till mer än omkring 211 R:dr för år på hvarje poststation. Detta hade väl vant till väsendtlig fördel för postkassan, hvars under de senaste 10 åren med mer än 61 procent ökade inkomst af inrikes brefvexlingen vore att hufvudsakligen tillskrifva det störa antalet under dessa år öppnade nya poststationer, men deremot hade härigenom tungan af posttjenstgöringen blifvit för en stor de! af postkontoren och postexpeditionerna ökad i sådan grad, att dervarande postförvaltare nödgats använda mera och dyrlegdare skrifvarebiträde än förut, under det att för samma postförvaltare sportelinkomsterna i betydlig mån nedgått genom minskning i lösbrefvens antal och genom lösväskors indragning eller förflyttning till någon af de nya poststationerna.

Transport R:dr 9,800:

21 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 9,800: —

Vid sådant förhållande vore det ej mer än billigt, likasom det af oafvisligt behof påkallades, att den inkomst Postverket haft af de under senare åren inrättade poststationerna till någon del användes till bekostande af det skrifvarebiträde, som vid flera postanstalter erfordrades för handläggning af de göromål, som blifvit en följd af samma poststationers inrättande.

De postkontor och postexpeditioner, Indika för närvarande hade att förmedla postutvexling, hvardera för 3 eller flora poststationer voro:

Postkontoret i Uddevalla, som i omförmälda hänseende betje-

nade......................20 poststationer

Postkontoren i Gefle och Wenersborg samt postexpeditionen i Herrljunga, hvardera .... 14 „

Postkontoret i Bords...............13 ,,

„ i Stockholm.............12 „

Postexpeditionerna i Lycksele, Trollhättan och

(Vara, hvardera...............11 ,,

Postkontoret i Falun...............10 „

„ i Kalmar och postexpeditionen i

Ljusdal, hvardera.............. 9 „

Postkontoren i Gagnef och Wexiö samt postexpeditionen i Tor säker, hvardera..... 8 „

Postkontoren i Bollnäs, Göteborg, Piteå, Skellefteå och Östersund samt postexpeditionen i

Nordm äling, hvardera............ 7 „

Postkontoren i Mariestad, Norrköping, Smedjebacken och Sundsvall samt postexpeditionen i Backe, hvardera............ 6 „

Postkontoren i Hudiksvall, Jönköping, Karlskrona,

Ljungby, Mora och Upsala, samt postexpeditionerna i Katrineholm, Öfver-Torned och

Ökne, hvardera................ 5 „

Postkontoren i Gisslaved, Halmstad, livet landa,

Ohnstianstad, Köping, Oskarshamn, Söderhamn, Umeå, Wisby och Åmål samt postexpeditionerna i Stjernvik, Ström och

Tjellmo, hvardera............... 4 „

Postkontoren i Eksjö, Enköping, Hernösand,

Transport R:dr 9,800: —-

22 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 9,800:

Hjo, Karlstad, Marstrand, Nora, Norberg,

Norrtelje, Nyköping, Ronneby, Salta, Skara,

Strömsholm och Westervik, samt postexpeditionerna i Boden, Deger forss, Hemse,

Oroust, Rade, Ullånger och Ånäset, hvardera 3 poststationer.

Då emellertid för postkontoren i Gefle, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Christianstad, Norrköping, Sundsvall, Wexiö och Östersund samt postexpeditionen i Herrljunga anslag till aflönande af extra biträden nyligen blifvit å stat uppförda ;

då enahanda anslag här förut blifvit, på grund af brefvexlingens tillväxt, föreslagna för postkontoren i Karlstad, Söderhamn, Uddevalla och Wener sborg;

då, likaledes med afseende å eu ökad korrespondens, förhöjning i anslag till aflönande af skrifvarebiträden blifvit här förut föreslagen för postkontoren i Falun, Hudiksvall och Westervik,

då vid postkontoret i Upsala tvänne kontorsskrifvare funnes anställda

och då personalen å postkontoren i Stockholm och Göteborg icke ansåges otillräcklig till bestridande af de för närvarande å dessa kontor förekommande göromål, funne General-Poststyrelsen någon förhöjning i de för nu nämnda 21 postanstalter senast å stat uppförda anslag icke med anledning af den genom nya poststationers inrättande der uppkomna tillökning i göromål höra ifrågakomma, likasom Styrelsen, under antagande att Postexpeditionen i Torsåker före ingången af år 1873 kunnat utbytas mot en annan för postutvexlingen lämpligare belägen fullständig postanstalt, icke heller ansåge sig böra föreslå någon anslagsförhöjning för nämnda postexpedition.

För alla öfriga ofvan omförmälda postkontor och postexpeditioner, som hade att förmedla postutvexlingen för åtminstone 5 kringliggande poststationer, borde deremot, enligt Styrelsens åsigt, antingen förut beviljade anslag till skrifvarebiträdes aflönande förhöjas eller, der dylikt anslag icke förut funnes medgifvet, anslag för nämnda ändamål å stat uppföras.

Dessa anslag eller anslagsförhöjningar syntes i fråga om postkontor eller postexpeditioner med åtta eller flera poststationer

Transport Ii:dr 9,800:

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. ,X:o 1 om Statsverket 1872.

23 Transport R:dr 9,800: —

icke böra fastställas till lägre belopp än 300 R:dr, hvaremot för ufriga postkontor eller postexpeditioner med 5, 6 eller 7 poststationer beloppen ansåges kunna inskränkas till 200 R:dr.

Beträffande derefter de postkontor och postexpeditioner, hvilka hade att vid postutvexlingen betjena 4 poststationer, syntes icke af donna anledning de i Köping och Umeå, der kontorsskrifvare funnes anställda, höra komma i åtnjutande af något särskild! anslag eller anslagstorhöjning. Icke heller herde af de postanstalter, som betjeuade endast 3 poststationer, postkontoren, utan blott postexpeditionerna och deras mycket svagt aflönade innehafvare erhålla särskild t anslag till bekostande af det biträde, som handläggningen af posten till och tran stationerna gjorde nödvändigt. Och ansåge styrelsen slutligen att för postkontor med 4 samt postexpeditioner med 4 eller 8 poststationer beloppet af ifrågavarande anslag eller anslagsförhöjningar lämpligen kunna fastställas till 200 R:dr.

Med tillämpning af sålunda angifna grunder skulle alltså

dels nuvarande anslagen till aflönande af skrifvarebiträde förhöjas

vid postkontoren i Borås och Gagnef samt postexpeditio-

nen i Wara från 200 till 500 R:dr, tillsammans........ 900:__

vid postkontoren i Bollnäs, Giss/aved, Hvetlanda, Ljungby,

Mariestad, Mora, Oskarshamn, Piteå, Skellefteå, Smedjebacken, och Årnål samt vid postexpeditionen i Degerforss från 200 till

400 R:dr, tillsammans........................ 2,400:__

vid postkontoret i Visby och postexpeditionen i Katrineholm, å terra stället från 600 till 800 R:dr och å senare stället

från 400 till 600 R:dr, tillsammans................ 400: _

dels ock anslag till aflönande af skrifvarebiträde i staten uppföras

för postexpeditionerna i Ljusdal, Lycksele och Irollhättan till belopp för hvardera af 300 R:dr, eller tillsammans. . . 900: —

samt för postexpeditionerna i Backe, Boden, Hemse, Nordmaling, Oroust, Råda, Stjernvik, Ström, Tjellmo, Ullånger, Ånäset, Ofver-Torned och ökne till belopp för hvardera af 200 R:dr eller tillsammans........................... 2,600: _

Utom de fyrfaldiga framställningar om förbättrade lönings-

Transport Rdr 17,000: —

24 Bil. N:o 6 till Kong!. Ma,j:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 17,000:

vilkor, som från postanstalterna inkommit, hade äfven af ett stort antal postiljoner gjorts ansökning om beredande för dem af en sådan aflöning, som ungefärligen motsvarade hvad deras vederlikar i andra verk hade att påräkna.

Af de 266 postiljoner, Indika för närvarande användes inom postverket, voro

170 ordinarie, med en årlig lön på stat af 225 R:dr;

56 extra, utan lön på stat, men, likasom de ordinarie postiljonerna, med rätt till beklädnad, hvilken, efter den för de olika slagen af tjenstgöring bestämda olika slitningstid, uppskattades, för de postiljoner, som åtföljde jern vägspost eller körde postdiligens till omkring 100 R:dr och för öfrig» postiljoner till omkring 50 R:dr årligen;

samt 40 reservpostiljoner utan lön på stat och med rätt att, då de, i stället för ordinarie eller extra postiljon, användes, begagna postbeklädnad, tillhörande antingen den postiljon, i hvars ställe de användes, eller postanstalten.

Det för resa i postverkets ärenden till postiljon utgående dagtraktamente utgjorde:

1 R:dr 50 öre der postiljonsbeskickningen afsåge s. k. van-

lig post, men

2 R:dr för beskickning vid diligens- eller jern vägspost.

Der nu så bände, att postiljon med lön å stat användes till beledsagande af diligens- eller jern vägspost, dervid traktamente tillkomma honom för flertalet dagar i veckan, kunde, äfven med behörig hänsyn till den ökade lefnadskostnad, som klafve eu följd deraf, att postiljon ofta och stundom under längre tid måste vara frånvarande från sin bosättningsort, de löningsförmåner, Indika eu sådan postiljon vore i tillfälle att bereda sig, icke anses för hans uppehälle otillräckliga.

Väsendtligen annorlunda blefve deremot förhållandet, der postturerna voro så ordnade, att postiljon erhölle endast få resedagar i veckan, och synnerligen ofördelaktiga blefve hans vilkor, om den post, för hvars beledsagande han vore anställd, under sommarmånaderna, då posten befordrades med ångfartyg, indroges eller väsendtligen inskränktes. I detta ofta förekommande fall blefve postiljonens inkomst af tjensten för ringa för att bereda honom en äfven mycket tarflig utkomst, helst han endast

Transport R:dr 17,000:

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872. 25

Transport R:dr 17,000: —

i mindre mån vore i tillfälle förskaffa sig annan inkomst, då lian alltid vore skyldig att på kallelse inställa sig till tjensgöring.

Någon jemnkning i dessa förhållanden ansåge General- Poststyrelsen kunna och höra åstadkommas dels derigenom, att eu af omständigheterna icke rättfärdigad olikhet i beloppet af traktamente för de särskilda slagen af poster upphäfdes, dels och genom traktamentets beräknande efter den längre eller kortare tid, som för resan användes, i stället för att detta beräknande nu grundades ensamt på antalet af de dygn, hvaraf större eller mindre del inginge i reseturen, så att t. ex. en postiljonsbeskickning, som började på aftonen kl. 6 och upphörde kl. I påföljande morgon samt sålunda omfattade endast 7 timmar, betalades med två traktamenten, under det att deremot en resa, som räckte från kl. I på morgonen till kl. 11 på aftonen eller 22 timmar betalades endast med ett traktamente.

Frågan om fastställande af en lämpligare och billigare grund för postiljonstraktamentets beräknande komme styrelsen att, sedan derför erforderliga utredning hunnit fullständigt afslutas, särskilt underställa Kongl. Maj:ts pröfning och hemställde också derföre, att ur 1873 års stat måtte få utgå de i nu gällande stat, under Omkostnad sstaten, intagna bestämmelser om beräknande af traktamente för post!Ijoner och för resepostexpeditörer, i afseende å hvilka sistnämnde samma grunder för beräkningen tillämpades som för de förra.

Men äfven om en rättvisare grund för postiljonstraktamenternas fördelning blefve fastställd, qvarstode dock behofvet af sådana åtgärders vidtagande till betryggande af postiljonernes utkomst, att alltid fullt lämpliga och pålitliga personer kunde erhållas till dessa befattningar, åt h v Ukas vård vanligen störa penningeremisser måste anförtros och Indika voro förenade med mycken ansträngning samt icke sällan äfven med fara.

Om än icke fullständigt, torde dock i deri mån, som nu skäligen borde ifrågakomma, de kännbara olägenheterna af det nuvarande förhållandet kunna häfvas derigenom att

dels för de 100 älsta postiljonerna lönen å stat förhöjdes från dess genom nådiga brefvet den 3 April 1856 fastställda belopp, 225 R:dr, till 300 R:dr.

Transport R:dr 17,000: —

Bill. till Biksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afä. 4

26 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr

dels ock tio ordinarie postiljoner finge anställas utöfver det nuvarande antalet 170.

Den tillökning i utgift å aflöningsstaten, som klafve följden af en sådan omreglering skulle för år uppgå till......

men komme utan tvifvel att åtminstone i någon mån betackas genom den besparing i utgifter å omkostnadsstaten, som genom förändring i sättet för postiljonstraktamenternas beräknande skulle uppstå.

Vidkommande öfriga anslag å aflöningsstaten, så påkallades

af den med hvarje år fortgående minskningen i sporteluppbord en förhöjning af det till ersättande af denna minskning anvisade anslag 41,000 R:dr med.............

af den betydliga till vext korrespondensen under senare tid vunnit och den ytterligare utveckling deraf, som vore att i

den närmaste framtiden emotse, en förhöjning med......

i det nuvarande anslaget, 10,000 R:dr, till aflönande vid förefallande behof afl tillfälliga biträden, anställda på grund afl § A3 i nädiga Instruktionen den 6 November / Stia;

af behofvet att å en del orter anställa liera brefbärare och att särskild! i Göteborg vidtaga förut omförmälda omreglering af brefutsänd ningen en förhöjning med...........

i nuvarande anslaget, 45,000 R:dr, till aflönande afl brefbärare;

samt af det årligen återkommande behofvet att, särdeles i sammanhang med öppnandet af nya jern vägsförbindelser, underlätta postatvexlingen genom inrättande af poststationer,

en förhöjning med.........................

i nuvarande anslaget, 72,000 R:dr, till poststationsföreståndares aflönande.

Om nu summan af dessa anslagsförhöjningar....... 45,750: —

minskades med arvodet för en postexpedition i Medevi..... 300: —

hvilken expedition, på samma grund som den i Furusund, ansågs höra utbytas mot eu poststation, skulle den nu föreslagna

tillökningen i anslag uppgå till.................. 45,450: —

så att med tillägg af aflöningsstatens bär ofvan för 1872 beräknade slutsumma......................... 685,850: —

samma stat komma att sluta sig på.............R:dr 731,300: —

1,000: — 5,000: —

10,000: —

3,000: -

17,000: —

9,750: —

27 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.

eller 41,150 R:dr mera än dess för 1872 fastställda slutsumma; Varande slutligen af General-Poststyrelsen anmärkt, dels att, då det nya filialpostkontorets å Södermalm bibehållande till utgången af år 1873 och derefter i nåder gjorts beroende af det större eller mindre antal försändelser, som kunde komma att genom kontoret utvexla^ utgifterna för aflönande af den vid nämnda kontor anställda personal, icke ansetts böra nu å stat uppföras, dels ock att förhållandet vore det samma med den vid Stockholms postkontor på grund af nådiga Brefvet. den 9 Juni nästlidne år inrättade rekommendationsbyrå, hvars verksamhet, sådan den nu vore ordnad, ensamt afsåga den tid, som kunde erfordras för genomförandet af en fullständig omorganisation af Stockholms postkontor.

Anslagen å Indragning sstat, h vilka för närvarande uppgiga till............................R:dr 13,354: 50.

skulle, i händelse postmästaren i Sundsvall G. A. Göhles underdåniga ansökning om afsked klafve i nådår bifallen samt de förslag General-Poststyrelsen ämnade att under pensionsstaten framställa rörande pensionering af några till följd af hög ålder och bräcklighet icke vidare tjenstbara kontorsskrifvare vid Stockholms postkontor vunne godkännande, komma att minskas

med de anslag, som nu utginge till

postmästarnn Göhle med............ 7: —

kontorsskrifvaren J. H. Dahlgren....... 666: 50.

„ P. J. Schief......... 585: 50.

och till „ C. J. Nordenstrahl.....1,844: 50.

så att anslagen å denna stat klafve inskränkta till........11,510: —

hvilken summa med 2,678 R:dr 50 öre understege summan af de anslag, som tunn os å senast fastställda Indragningsstat uppförda.

Beträffande derefter Pensionsstaten anförde General-Poststyrelsen, hurusom styrelsen redan förut haft tillfälle fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å den för göromålens behöriga gång i hög grad oförmånliga organisationen af Stockholms postkontor, hvilken, fotad på grunder Indika sedan lång tid tillbaka icke tillämpades inom något annat postverk, vore sådan, att den hvarken beredde försändelserna den snabba expedition eller den säkerhet som vederborde, under det att kostnaderna för aflönande, dels direkt och dels med sportler, af dervid anställda personal, hvilken vore större än som, med en ändamålsenlig organisation, skulle erfordras, uppginge till en betydligare andel af uppbörden än vid de flesta andra större postkontor i riket.

För genomförande vid detta postkontor af en förbättrad organisation

28 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

vore emellertid nödigt, att tillfälle till afgång ur tjensten bereddes några af de nuvarande tjensternännen vid kontoret, hvilkas befattningar borde mot andra utbytas, men hvilka på grund af hög ålder och sjuklighet under de senare åren längre eller kortare tid åtnjutit ledighet och icke voro lämpliga att öfvertaga någon annan befattning inom postverket.

Dessa tjensteman voro kontorsskrifvarne vid Stockholms postkontors afdelning för afgående poster,

Hofkamereraren Johan Henric Dahlgren, hvilken, född den 10 Augusti 1799, blifvit den 14 Oktober 1818 antagen till extraordinarie tjensteman i postverket, den 8 November 1825 konstituerad till kammarskrifvare i Kammarkontoret, den 22 Januari förordnad att vara fribrefsskrifvare och den 10 Oktober 1843 transporterad till kontorsskrifvare vid Stockholms postkontor;

Postinspektoren Pehr Johan Schief] som, född den 13 Mars 1796, blifvit den 8 Augusti 1817 anställd såsom extraordinarie tjensteman vid postverket, den 25 Juni 1822 befordrad till postmästare i Nora samt den 30 September 1845 konstituerad och förord nåd att vara kontorsskrifvare vid Stockholms postkontor;

Carl Johan Nordenstrahl, hvilken, född den 16 Oktober 1794, blifvit den 19 Juli 1822 antagen till extraordinarie tjensteman vid postverket, den 1 Mars 1831 konstituerad till kammanskrifvare i postverkets kammarkontor och den 19 Februari 1847 befordrad till nu innehafvande befattning, samt

Jakob Levander, som, född den 3 December 1803, blifvit den 1 Mars 1826 anställd såsom extraordinarie tjensteman i postverket, den 25 Juli 1836 antagen till kassaskrifvare vid Stockholms postkontors afdelning för ankommande poster, den 12 Februari 1841 förord nåd till ordinarie kammarskrifvare vid kammarkontoret samt den 9 Oktober 1854 transporterad till kontorsskrifvare vid förenämnda postkontors afdelning för afgående poster.

De aflöningsförmåner, som för närvarande tillkomma dessa tjensteman eller af dem disponerades, voro:

för Dahlgren: lön........................R:dr 1,000: —

tjenstgöringsarfvode............... „ 400: —

sportler, senast beräknade till......... „ 2,070: —

anslag å Ind ragningsstaten till ersättning för

upphörda sportler............. „ 666: 50.

samt anslag till skrifvarebiträde........ „ 800: —

tillsammans R:dr 4,936: 50.

R:dr 1,000: —

Transport R:dr 1,400: —

för Schief: lön.........

tjenstgöringsarfvode

Bil. N:o 6 till Kongl. Majds Frop. N;o 7 om Statsverket 1872.

fn,.

tillsammans R:dr 4,460

Äfven med afdrag för anslaget till skrifvarebiträde, deraf för närvarande, och tillsvidare på grund af nådiga B refvel- den 9 Juni nästlidna är en mindre del disponerades till aflönande af personalen vid postkontorets rekommendationsbyrå, nppginge således för hvar och en af förenämnde kontorsskrifvare de årliga löningsförmånevna till mer än 3,600 R:dr.

Vid sådant förhållande saknades icke anledning att, der fråga vore om tjensternas framtida indragning, föreslå deras innehafvare till pensioner, ungefärligen motsvarande den, som tillkomma tjenstemän af tredje löningsgraden.

Då emellertid nämnda tjenstemän, i följd af ålder och bräcklighet, redan en längre tid nödgats för befattningarnes uppehållande vidkännas betydliga uppoffringar och. om de komma att qvarstå i tjenst, fortfarande måste vidkännas sådana uppoffringar, förekomma fullt skål för det antagande, att hvar och en bland dem skulle med en årlig pension af '2,200 R:dr, motsvarande andra gradens lön, blifva skäligen ersatt för förlusten af eu tjenst, hvilken han icke vidare sjelf kunde vederbörligen handhafva.

Genom förenämnda fyra kontorsskrifvares uppförande å stat till årlig pension af 2,200 R:dr hvardera, skulle anslagen å pensionsstaten komma att

ökas med............................R:dr 8,800: —

såvida icke, i öfverensstämmelse med hvad som vid fastställande af 1872 års stater iakttogs i afseende å en af de då till pension föreslagna postförvaltare, nu ifrågavarande tjenstemän ansåges

Transport R:dr 8,800: —

30 Bil. N:o 6 till Kongl. Majis Prop. N:o 1 ant Statsverket 1872.

Transport R:dr 8'800: —

höra å postverkets stat tilläggas endast skilnaden emellan det belopp,

"2,200 Rall', hvarförutan de icke rimligtvis kunde från innehafvande med betydliga sportler förenade tjeaster afgå, och den pension,

400 Rall’, hvilken de voro berättigade att efter erhållet afsked ur postverkets tjenst uppbära af Civilstatens Pensionsinrättning; i hvilken händelse det föreslagna pensionsstatsanslaget skulle nedsättas till 7,200 R:dr. I detta fall skulle ock, i följd af den genom bemälde tjensternäns afgång uppkomna besparing å Indragningsstaten den verkliga tillökningen i utgift utgöra endast 5,362 R:dr 50 öre.

Sedan styrmannen David Lundblad, hvilken alltsedan början af vinterpostföringen emellan Westervik och AVisby eller under mer än 11 år varit anställd å postångfartyget Polhem och i följd af de mångahanda vedermödor han under denna tjenstgöring haft att utstå, blifvit till helsa och krafter så skadad, att han redan vid 38 års ålder befunnits oförmögen att bidraga till eget samt hustrus och minderåriga barns uppehälle, hvarföre han ock å senast fastställda stat för postverket tillagts ett ärligt understöd af 300 R:dr, hade Lundblad i Juni månad nästlidna år aflidit och hans enka, Selma Sofia Petersson, uti en till Generalpoststyrelsen in gifven skrift, med företeende af intyg derom att hon, som vore född den 21 December 1836, jemte sönerna, David Albin, född den 28 September 1861, Erik AVdking, född den 9 Augusti 1863, och Sture Helge, född den 15 September 1870, befunne sig i fattiga och utblottade omständigheter, anhållit att något ärligt understöd af postmedlen måtte beredas för henne och hennes barn; och som förut blifvit vitsordadt, att Lundblad genom de ansträngningar, som varit oskiljaktiga från den befattning å ofvannämnda postångfartyg, han en lång tid innehaft, ådragit sig den sjukdom, som tidigt beröfva! sökanden och hennes minderåriga barn den hjelp och det bidrag till deras uppehälle, som de under andra omständigheter kunna! påräkna, funne General-Poststyrelsen billigt, att sökanden och hennes barn, sa länge deras behof af fortfarande understöd behörigen styrktes, bibehölles vid den aflidne Lundblad tillagda pension, och att donna, så länge sökanden vore ogift och barnen minderåriga,

finge utgå med det förut bestämda beloppet ....... - - - 300-

Transport R:dr 9,100: —

31 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 9,100: —

men minskas till hälften, om och när enkan Lundblad trädde i nytt gifte samt med eu sjettedel eller 50 R:dr för hvart och ett bland barnen, som uppnådde 15 års ålder eller möjligen derförinnan aflede.

Med iakttagande af sålunda föreslagna nya pensionsanslag skulle, såvida derjemte postmästaren Göhle beviljades det af ho-

nom sökta afsked med den för honom föreslagna pension .... 1,000: —

anslagen å Pensionsstaten, hvilka nu utginge med........ 23,690: —

komma att uppgå till . . . . •................R:dr 33,790: —

eller till 9,350 R:dr mera än summan af anslagen å senast fastställda Pensionsstat.

Vidkommande slutligen Omkostnadsstaten anmärkte General-Poststyrelsen att, under det de besparingar, som uppkommit å Aflönings-, Indragningsoch Pensionsstaterna uppginge till jemförelsevis mindre belopp, deremot å nu förevarande stat utgifterna under tiden 1 Oktober 1870—30 September 1871 med icke mindre än 80,000 R:dr understigit vederbörande anslag å 1870 års stat. Att, detta oaktadt, General-Poststyrelsen funne sig böra ifrågasätta icke en nedsättning utan en förhöjning i åtskilliga af anslagen å denna stat hade sin grund dels deri, att redan i den senast fastställda Omkostnadsstaten, eller den för nu innevarande år, hithörande anslag förslagsvis upptagits till omkring

55.000 R:dr lägre belopp än i staten för år 1870, dels ock hufvudsakligen i den ytterligare utvidgning af postförbindelserna, som vore att i den närmaste framtiden emotse, och den korrespondensens tillväxt, som deraf och af andra till postutvexlingens underlättande vidtagna åtgärder borde blifva eu följd, samt dels deri att med anledning af nästlidna års å flera orter mindre göda höskörd ett stort antal skjutskontrakt blifvit å entrepenörernas sida uppsagda och att vid de nya aftal om posternas fortskaffande, som derefter kunnat träffas, oftast betingats högre skjutslega än den. som tillförene utbetalats.

De anslag å Omkostnadsstat, alla af förslagsnatur, i hvilka vid regleringen af postverkets utgifter för 1873 förhöjning ansåges af omständigheterna påkallad, vore:

Anslaget till ved och belysning, å hvilket anslag, senast faststäldt till

15.000 R:dr, utgifterna under tiden 1 Oktober 1870—30 September 1871 uppgått till 16,200 R:dr i anseende till det ökade antal kontorslägenheter, som i större städer blifvit för postverkets räkning förhyrda och hvilkas eldning och belysning skolat af detta anslag bekostas; och som en ytterligare tillökning i utgift under donna titel komma att blifva en följd af en rym-

32 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

ligare lokals erhållande för postutvexlingen i Göteborg, ansåge styrelsen ifrågavarande anslag höra förhöjas med . . . R:dr eller från 15,000 till 18,000 R:dr.

Å anslaget till dagtraktamenten åt resepostexpeditörer, senast faststäldt till 27,000 R:dr, hade under de fyra qvartalen Oktober 1870—September 1871 utgifterna uppgått till 27,500 R:dr, så att med hänsyn jemväl till den ytterligare utvidgning af jernvägsförbindelserna, som vore att före utgången af år

1873 emotse, ifrågavarande anslag funnes höra med.....

förhöjas till 30,000 R:dr.

Af enahanda anledning och särdeles för den händelse att ersättningen för postbefordran i bakvagn fortfarande komme att till enskilda jernvägsbolag utgå med högre belopp än som enligt nådiga Brefvet den 26 April 1867 betalades för dylik transport å statens stambanor, borde ock anslaget för postbefordring ä statens och enskildes jernvägar, å hvilket anslag utgifterna under ofvannämnda qvartal belöpt sig till

143,800 R:dr, ökas med....................

eller från 150,000 till 160,000 R:dr.

Vidare ansåges på grund af hvad förut blitvit anfördt och med hänsyn till dels redan vidtagna, dels ytterligare af behof påkallade utvidgningar af postförbindelserna anslaget för diligens- och postbefor äring en å landsväg, derå under tiden 1 Oktober 1870—30 September 1871 utbetalats omkring

620,000 R:dr, höra från nuvarande beloppet, 630,000 R:dr,

förhöjas med ...........................

till 680,000 R:dr.

Utgifterna för sjöpost förin gen, i senast fastställda stat upptagna för postfarten mellan Gotland och fasta

landet till R:dr 35,000, hade under tiden

1 Oktober 1870—

30 September 1871 uppgått till . . R:dr 32,000.

„ andra inrikes orter „ 20,000 ,, „ ,, „ „ 16,000.

„ Sverige o. Finland „ 15,000 „ „ „ ,, „ 14,100.

,, „ o. Danmark „ 12,000 „ ,, „ „ ,, 7,100.

,, ,, o, Tyskland „ 15,000 ,, „ „ „ „ 13,500.

Såsom häraf syntes både den betydligaste besparingen uppkommit å anslaget till postföringen mellan Sverige och Danmark. __

General-Post- 3,000: —

3,000: —

10,000: —

50,000: —

Transport R:dr 66,000: —

Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

33 Då emellertid någon tillökning

Transport R:dr blifva

66,000: —

utgift måste

följden af de på grund af nådiga B refvel den 1 nästlidna December vidtagna åtgärder till betryggande af vinterpostföringen i Sundet, syntes anledning icke förekomma att nu ifrågasätta någon nedsättning i beloppet af detta anslag, likasom det äfven ansågs lämpligast att öfrig» anslag till sjöpostföringskostnadernas bestridande tillsvidare bibehölles vid senast fastställda belopp.

Deremot borde med anledning af det ingångna altalet om utvidgad postbefordran med enskildas ångfartyg emellan Göteborg och England ett särskild! anslag för gäldande af dermed förenade utgifter uppföras till belopp af........

I afseende å öfrig» anslag å Omkostnadsstaten syntes för närvarande någon annan ändring icke vara påkallad än att, sedan genom träffad t aftal priset för frimärkestill verkningen, hvilket under de senaste tio åren utgjort i medeltal 52 öre för tusendel, blifvit från och med innevarande år nedsatt till 25 öre för tusendel, anslaget för tillverkning af frimärken, äfven med iakttagande deraf att af detta anslag den nya, icke obetydliga utgiften för tillverkning af brefkort och frankokuvert skulle bestridas, kunde från 11,000 R:dr minskas till 10,000 R:dr.

Och om från här ofvan ifrågasätta anslagsförhöjningar afdrages donna minskning af anslaget för frimärkestillverk-

6,000: —

72,000:

1,000:

så att den verkliga tillökningen å Omkostnadsstaten utfördes med 71,000 skulle med tillägg dertill af förutvarande anslag å samma stat 1,455,250

ifrågavarande stat komma att sluta sig på.......R:dr 1,526,250

Vidare föreslog General-Poststyrelsen att

till oförutsedda utgifter måtte afsättas ......... 30,000: —

samt att anslaget till afkortning»)-, restitutioner in. m. måtte

upptagas till............................ 17,150: —

hvarigenom summan af postverkets utgiftsstater för år 1873 enligt Styrelsens förslag skulle komma att uppgå till 2,350,000 R:dr; hemställande Styrelsen slutligen med afseende å det ofvan om förmäld a behofvet af en fullständig omorganisation af Stockholms postkontor, det Kongl. Maj:t måtte meddela det nådiga förklarande, att kontrollörs- och kontorsskrifvaretjenster vid nämnda postkontor samt föreståndarebefattningar vid brefbärareexpeditionen eller paket- Bih. till Biksd. Prof. 1812. 1 Sand. 1 Afd. 5

34 Bil. N:o 6 till Kongt. Maj.is Brop. N:o 1 om Statsverket 1872.

postkontoret, hvilka blefve lediga, hädanefter och intilldes annorlunda förord nades, icke finge tillsättas annorlunda än medelst förordnande att befattningarne tillsvidare bestrida.

Efter föredragning af General-Poststyrelsens ofvanberörda skrifvelse med dervid fogade statsförslag yttrade Departements-chefen i underdånighet:

“Hvad först angår Aflöning sstaten så tillstyrker jag på grund af de skäl General-Poststyrelsen anfört, det Eders lvongl. Maj:t täcktes i nåder bifalla, att, på sätt styrelsen föreslagit,

dels nya anslag må å ifrågavarande stat uppföras: för en föreståndare vid brefbärareexpeditionen i Göteborg och tvänne resepostexpeditörer vid

södra stambanan till belopp af tillsammans........R:dr

för extra biträden vid brefbärareexpeditionen i Stockholm samt vid postkontoren i Karlstad, Linköping, Uddevalla, Wenersborg, Söderhamn och Karlshamn.....

samt för aflönande af skrifva rebi träde vid postexpeditionerna i Ljusdal, Lycksele, Trollhättan, Backe, Boden,

Hemse, Nordmaling,o Oroust, Råda, Stjernvik, Ström,

Tjellmo, Ullånger, Ånäset, Öfvertorneå och Ökne . . .

dels de ä samma stat förut uppförda anslag till aflönande af skrifvarebiträde vid postkontoren i Örebro, Falun, llernösand,

Westervik, Hudiksvall, Arvika, Borås, Gagnef, Bollnäs, Gisslavcd, Hvetlanda, Ljungby, Mariestad, Mora, Oskarshamn, Piteå,

Skellefteå, Smedjebacken, Åmål och Wisby samt postexpeditionerna i Wara, Degerforss och Katrineholm må förhöjas med flisa m mans.............................

dels antalet af de å stat uppförda postiljonslöner förökas med 10 nya å 225 R:dr och beloppet af lönen för de 100 äldsta

postiljonerna förhöjas med 75 R:dr för hvardera........

samt dels anslagen till aflönande af tillfälliga biträden, brefbärare och poststationsföreståndare förhöjas med tillsammans Beträffande åter anslaget till ersättande af uppkommen minskning i postförvaltares sportelinkomster, hvari General-Poststyrelsen föreslagit en förhöjning af endast 1,000 R:dr, får jag underdånigst erinra, att detta förslag afgifvits innan Eders Kong!.

Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta den nådiga Proposition med förslag i åtskilliga postväsendet rörande frågor, hvilken jag redan förut vid beräkningen af Postverkets inkomster haft anledning åberopa. Genom de nya bestämmelser, som dessa förslag innehålla i afseende på afgiften för tidningars och tid-

Transport R:dr 44,750: —

3,800: — 4,800: —

3,500: —

4,900: -

9,750: — 18,000: —

35 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj-is Frop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport 44,750: —

skrifters postbefordran samt i afseende på lösbref och s. k. sockenlösväskor, skulle emellertid, derest de varda af Riksdagen antagna, postförvaltare komma att tillskyndas eu högst betydlig sportelminskning genom förlust dels af postförvaltarearvodet för tidningar och dels af den dem nu tillkommande befordringsafgift för lösbref samt ersättning för expedition af sockenlösväskor; och som donna sportelminskning, enligt en uppgift som jag från General-Poststyrelsen erhållit, lärer kunnat antagas uppgå till omkring 78,000 R:dr, samt billigheten synes kräfva, att någon del af de ökade inkomster, som förändringen skulle för Postverket medföra, användes till godtgörande af berörda sportelminskning, intilldess en på sportelväsendets fullständiga indragning grundad normalstat för Postverket kan varda fastställd, så hemställer jag att, under förutsättning, det omförmälda nådiga förslag varda antagna, nu ifrågavarande anslag må förhöjas, utom med de af General-Poststyrelsen förut föreslagna 1,000 R:dr, äfven med nyssnämnda belopp, eller med tillsammans . . 79,000: — “Derest hvad jag sålunda i afseende å Aflöningsstaten tillstyrkt vinner Eders Kongl. Maj:ts godkännande skulle, med tillägg af de nu å denna stat utgående anslag R:dr 685,850: —

minskade med arvodet för postexpeditionen i Medevi, hvilken enligt General-Poststyrelsens

förslag bör mot en poststation utbytas...... 300: — 685,550: _

slutsumman af Aflöningsstaten komma att blifva......... 809,300: —

“Vidkommande härnäst Indragning sstat en så har General- Poststyrelsen uti en särskild skrifvelse den 27 nästlidne December tillkännagifvit, att, sedan statsförslaget för 1873 redan afgifvits, kontorsskrifvaren Fredrik Palmborg, som ä förevarande stat uppburit 117 R:dr 50 öre årligen, aflidit; och tillstyrker jag, att under förutsättning, det kontorsskrifvarne J. H. Dahlgren, P. J. Schief och C. J. Rordenstrahl erhålla de pensioner, som komma att under Pensionsstaten för dem föreslås, anslagen å nu förevarande stat må, enligt General-Poststyrelsens förslag, men med afdrag af ofvanberörda, kontorsskrifvaren Palmborg i lifstiden tillkommande 117 R:dr 50 öre, upptagas till..... 11,392: 50.

“I afseende å Pensionsstaten finner jag mig väl böra förorda General-Poststyrelsens förslag i fråga om beviljande på uppgillra vilkor af ett år sunderstöd till belopp af 300 R:dr för

Transport 820,692: 50.

36 Bil. N:o 6 till Kongl. Majris Prop. S:o 1 om Statsverket 1872.

Transport R:dr 820,692: 50.

styrmannen Lundblads enka och barn äfvensom att kontorsskrifvarne Dahlgren, Sch i ef, Nordenstrahl och J. Levander må genom erhållande af pension beredas tillfälle till afgång ur tjensten, men då bemälde tjensteman äro hvar för sig berättigade att, efter erhållet afsked, i Civilstatens pensionsinrättning uppbära pension till belopp af 400 R:dr, torde å Postverkets pensionsstat för hvardera af dem endast så stor summa höra uppföras, att den tillsammans med nyssberörda pension från Civilstatens pensionsinrättning uppgår till det belopp, 2,200 R.xlr, som General-Poststyrelsen ansett dem hvar 'för sig skäligen höra tillerkännas; och som de belopp, Indika i följd häraf borde för dessa tjensteman bär uppföras, skulle utgöra tillsammans .................... 7,200: —

eller med tillägg af det för enkår» Lundblad och hennes barn föreslagna årsunderstöd................. 300: — 7 ^qq.

samt de å Pensionsstaten nu utgående anslag, med inberäkning deidbland af den postmästaren Göhle redan tillerkända pension ä 1,000 R:dr, men med afdrag af de 50 R:dr årligen som hittills åtnjutits af den, — enligt hvad General-Poststyrelsen uti dess förut omfönnälda skrifvelse den 27 nästlid ne December anmält, —numera aflidna enkår» Katarina Peters, uppgå till.................... 24,640: —

så hemställer jag, att anslagen å denna stat må sammanlagdt

bestämmas till............................ 32,140: —

“Vid de af General-Poststyrelsen i fråga om Omkostnads staten gjorda förslag dels om förhöjning af anslagen till ved och belysning med 3,000 R:dr, till dagtraktamenten åt resepostexpeditörer med 3,000 R:dr, för postbefor äring d statens och enskildes jernvägar med 10,000 R:dr, samt för diligens- och postbefor dringen It landsväg med 50,000 R:dr, och dels om uppförande af ett nytt anslag till belopp af

6,000 R:dr för sjöpostföringen emellan Sverige och England har jag intet att erinra, hvadan och då förutvarande anslag å denna stat efter afdrag af de 1,000 R:dr, hvarmed, enligt hvad General-Poststyrelsen upplyst, anslaget för frimärkestittver Jemn gen kärr minskas, utgöra R:dr 1,454,250: —

Transport Rdr 1,454,250:— 852,832: 50.

37 Bil. N:o 6 till Kong],. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Transport ll:dr 1,454-,250: — 852,832: 50.

jag hemställer att med tillägg dertill af nyssberörda förhöjningar och nya anslag tillsammans................... 72,000: —

Omkostnadsstaten må upptagas med en slutsumma af .... 1,526,250: —

“Om då derjemte anslaget till afkorfnmyar, resiitut toner

in. m. beräknas till....................... 20,917: 50.

och, såsom jag under förutsättning, att förut omförmälda Proposition af Riksdagen bifalles, nu underdånigst föreslår, anslaget för oförutsedda utgifter bestämmes till....... 100,000: —

så skulle slutsumman af Postverkets samtliga utgiftsstater

komma att uppgå till....................R:dr 2,500,000: -—

eller samma belopp hvartill Postverkets inkomster för 1873 förut blifvit under nyssnämnda förutsättning beräknade.

“Och torde Eders Kongl. Maj:t, med framläggande af det sålunda ändrade statsförslaget, hvithet lärer höra protokollet biläggas (lutt B), till granskning jemväl af Riksdagen, dervid tillika vilja i nåder äska, att det å förevarande hufvudtitel uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknad t att af postmedlen direkte utgå till Postverket, måtte för 1873 upptagas till ett staternas slutsumma motsvarande belopp eller 2,500,000 R:dr.

“Slutligen får jag tillstyrka, att med bifall till General-Poststyrelsens derom gjorda hemställanden Eders Kongl. Maj:t täcktes dels medgifva, att de för föreståndaren vid brcfbärareexpcditionen i Göteborg och de tvänne nya rosepostexpeditörerna å södra stambanan föreslagna aflöningsbelopp måtte redan under innevarande år få af postmedlen utbetalas till de personer, som komme att befattningarne på förordnande uppehålla samt dels i nåder förklara, att, i händelse af inträffande ledighet i kontrollörs- eller kontorsskrifvarebetärning vid Stockholms postkontor eller i någon af föreståndarebefättningarnc vid dervarande brefbärareespedition och paketpostkontor den lediga befattningen intilldess annorlunda kan varda föreskrifvet icke må återbesättas annat än medelst förordnande att densamma tills vidare bestrida.“

2:o.

Beträffande derefter Telegrafcerket anmälde föredragande Departementschefen det af Telegrafstyrelsen i underdånig skrifvelse den 1 nästlidne November afgifna och detta protokoll under Kitt. C bilagda förslag till Telegrafverkets utgiftsstat för år 1873, enligt hvithet de särskilda specialstaterna skulle komma att sluta sig på följande summor, nemligen:

38 Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1872.

Afiöningsstaten . ,.......

Ofvergångsaflön ingsstaten . . . Pensions- och Understödsstaten samt Underhållsstaten.....

R:dr

503,930 13,600 9,362 187,108

och anförde Departeraents-chefen att förmälande hvilka anslag funnits i

tillsammans R:dr 714,000 i berörda skrifvelse Styrelsen, jemte omanseende till Telegrafverkets utvidgning och korrespondensens tillväxt erfordra förhöjning i senast fastställda belopp, tilllika fästat uppmärksamhet, dels derå att, i händelse Kongl. Maj:t, vid pröfning af Styrelsens samma dag algifna förslag till arbetsplan för nu innevarande år, skulle finna godt medgifva inrättande af 3:djc klassens statstelegrafstationer i Grangärde, Storvik och Torpshammar, den föreslagna Afiöningsstaten borde ökas med aflöningar för föreståndarne vid nämnda stationer eller, efter 500 R:dr i lön och 100 i tjenstgöringsarvode för hvardera, med tillsammans 1,800 R:dr, dels ock derå att på blifvande

nådigt beslut i fråga om inrättande af en

gemensam

Svensk-Norsk kontroll-

station i Kristiania berodde, huruvida eu betydlig minskning i tjenstemannapersonalen å den nuvarande kontrollstationen i Wenersborg kunde redan under nu innevarande år åstadkommas emot anställande af ett par svenska tjensteman såsom kontrollörer i Kristiania.

Efter häruppå gjord erinran, att Kongl. Maj:t den 9 nästlidna December bifallit inrättande af de föreslagna 3:djc klassens statstelegrafstationer i Grangärde, Storvik och Torpshammar samt att Kongl. Maj:t samma dag anvisat medel för uppläggning af en ny internationell trådledning till Norska gränsen med vilkor, att en gemensam Svensk-Norsk kontrollstation blefve i Kristiania inrättad, men att frågan om det närmare anordnandet af berörda kontrollstation ännu icke blifvit gjordt till föremål för nådig pröfning, yttrade föredragande Departements-chefen i underdånighet:

“I anledning af Eders Kongl. Maj:ts till nästlidna års lagtima Riksdag aflåtna framställning om upptagande i Riksstaten af Telegrafverkets inkomster och utgifter hav Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 10 Maj samma år val anmält, att densamma godkänt berörda framställning, men dervid tillika anhållit, det Eders Kongl. Maj.t villo taga frågan om Postoch Telegrafverkens sammanslagning under förnyad ompröfning och för Riksdagen framlägga det förslag, som af frågans utredning kunde föranledas, hvarjemte Riksdagen förmält sig i följd häraf anse Aflöning^- och Etgiffasta t särskild t för Telegrafverket för närvarande icke höra bestämmas. Donna underdåniga anhållan blot inför Eders Kongl. Maj:t föredragen den 3 nästlidna November och behagade Eders Kongl. Maj:t då förklara, att, som frågan om Post- och Telegraf-verkens förening för icke längesedan blifvit af Eders Kongl.

39 Bil. N:o C> till Kong!,. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverkd 1872.

Maj:t pröfvad, samt några förändrade förhållanden sedan dess ej in träd t och icke ens vid någotdera verket Chefsplatsen vore ledig, Eders Kongl. Maj:t funne någon åtgärd för närvarande icke vara af Riksdagens framställning påkallad, men att då, hvad anginge föreningen af post- och telegrafi aster, som, der en sådan förening funnes af verkens styrelse lämplig, blifvit genom nådiga Brefvet den 22 December 1869 medgifven, det visat sig, att närmare föreskrifter för verkställighet häraf erfordrades, General-Poststyrelsen och Telegrafstyrelsen borde till Kongl. Maj:t inkomma med gemensamt förslag till allmänna grunder derför och till de föreskrifter, som erfordrades med hänsyn till vil k oren för ifrågavarande tjänsters förening och eventuella åtskiljande, sökandes kompetens, sättet för tjenstetilIsättningar, lönevilkor, subordinationsförhållanden och afsättlighet äfvensom beträffande tjenstelokaler och tjenstgöringstider in. m.

“Då tiden ännu ej medgifvit de nämnda embetsverken att lemna det af Eders Kongl. Maja sålunda infordrade förslag samt, på sätt jag redan nämnt, Riksdagen, så länge ännu är obestämdt i hvad mån förening af verken kan ega ruin, icke ansett sig höra deltaga i bestämmande af särskild aflöning- och utgiftsstat för telegrafverket eller i detaljerad granskning deraf velat ingå, så torde icke det af Telegrafstyrelsen för år 1873 uppgjorda förslag till verkets utgifter kunna för fastställande till Riksdagen öfvcrlemnas, utan lärer samma förslag komma att af Eders Kongl. Maja granskas, då närmare innevarande års slut 1870 års stat för Telegrafverket skall fastställas.

“Men som Telegrafverkets utgifter, deribland inberäknade de som afse verkets utvidgning, äro på Sjunde Hufvudtiteln upptagna med det belopp, hvartill de för innevarande år beräknats, så torda nu dels de förändringar, hvilka af Eders Kongl. Majits under år 1871 fattade beslut om nya telegrafstationers inrättande blifva en följd, och dels Telegrafstyrelsens beräkningar och förslag för år 1873 höra Riksdagen meddelas för att lemna Riksdagen tillfälle till erinringar, der anledning dertill förefinnes, och tjena till ledning vid bestämmandet af de nya siffror, som skola i Riksstat»;!! för samma år upptagas; för hvilket ändamål jag alltså hemställer, att omförmälda af Telegrafstyrelsen uppgjorda statsförslag måtte såsom bilaga vid donna dags protokoll för finansärenden få till Riksdagen åtfölja Eders Kongl. Majrts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.

“Då vidare de medel, hvilka af Telegrafverkets beräknade inkomster kunna återstå efter bestridande af verkets å stat upptagna utgifter — och hvilka medel för år 187o skulle enligt Telegrafstyrelsens beräkning uppgå till 69,000 R:dr eller, efter afdrag af aflöningen för personalen å de nya stationerna i Grangärde, Storvik och Torpshammar, till 67,200 R:dr — lika litet som de inkomster, hvilka möjligen komma att utöfver beräkningen till