angående an¬ slag för att befrämja tillgodogörandet af de inom. riket förekommande fosforförande lager

4 Kong!. Maj sts Nåd. Proposition N:o 21.

H:o SI

Ank till Eiksd. Kansli den 4 Mars 1872. kl. 11 f. m.

Kongl, Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående anslag för att befrämja tillgodogörandet af de inom. riket förekommande fosforförande lager; Gifven Stockholms Slott den 1 Mars 1872.

Sedan chefen för Kong!. Civil-departementet, hos hvilken gjorts framställning att från statens sida borde vidtagas någon åtgärd för att befrämja tillgodogörandet af de inom riket och särskild! i Dalarne förekommande fosforförande lager, uti skrifvelse den 11 sistlidne Januari anmodat chefen för Sveriges geologiska undersökning, Professoren m. in. O. M. Torell samt Agrikulturkemisten vid landtbruksakademiens experimentalfält och agrikulturkemiska försöksanstalt, Professoren m. m. C. E. Bergstrand att afgifva utlåtande och förslag i ämnet; så hafva under den 22 sistlidne Februari till Civil-deparmentets expedition inkommit från Professoren Torell dels ett utlåtande, åtföljd t af karta öfver en del af Grängesbergets norra malmfält, skriftligt yttrande af Geologen M. Stolpe angående dennes iakttagelser vid Klittberget i Dalarne med dithörande karta, skriftligt yttrande af Filosofie Doktorn L. Palmgren angående verkställd undersökning af Westergötlands fosforitförande konglomerat och en tryckt afhandling af Professoren Bergstrand med titel: “Superfosfater af Svenska råmaterialier“, dels ock ett särskild! skriftlig! yttrande i fråga om svenska jordens förlust af fosforsyra genom export under åren från och med 1861 till och med 1870 med tillhörande tabell;

Kongl. Maj.is' Nåd. Proposition N:o 21.

samt från Professoren Bergstrand utlåtande och förslag uti ifrågavarande ämne.

Professoren Torell har uti sina utlåtanden, med hänvisande till dervid fogade handlingar, hufvudsakligen upplyst och anfört, att de vetenskapliga forskningar, genom h vilka lagarne för vexternas näring bl Hvit utredda, fullständigt lågt i dagen fosforsyrans värde såsom ett af växternas vigtigaste näringsämnen; att till följd häraf förbrukningen och importen af fosforsyrehaltiga gödningsämnen år efter år tilltagit, men att störa qvantiteter af denna syra utfördes ur landet med våra landtmannaprodukter och med kreatursben, af hvilka ännu årligen tusentals centner utskeppades. Enligt uppgjorda beräkningar, å ena sidan, öfver mängden af den fosforsyra, som genom export af spanmål, ladugårdsprodukter, lefvande kreatur, oIjekakor, ben och benkol under hvarje af åren från och med 1861 till och med 1870 utförts ur landet, samt, å andra sidan, öfver den myckenhet fosforsyra, som genom import af spanmål, ladugårdsprodukter, lefvande kreatur, oljkakor och benkol jemte guano och andra gödningsämnen i landet införts under samma år och kommit jordbruket till godo, skulle svenska jordens förlust af fosforsyra för hvarje af dessa år hafva i medeltal utgjort 19,668 centner. Öfver hufvud taget minskades härigenom den svenska jordens “växtkraft" på ett betänkligt sätt Sådant kunde förebyggas endast derigenom, att jorden för den fosforsyra, som fråntoges henne, erhölle full ersättning, hvithet hufvudsakligen skedde genom matjordens förbättrande medelst fosforsyrerika jordarter, gödsel och de i handeln förekommande fosforsyrehaltiga gödningsämnen, bland hvilka de så kallade superfosfaterna intoge främsta rummet. För beredning af sådana preparater både hittills bland inhemska råämnen endast kreatursben kommit till användning; men, då tillgången på dessa långt ifrån motsvarade behofvet och den ökade efterfrågan; blefve det utan tvifvel en nationalvinst, om fosforhaltiga mineralier och bergarter kunde inom fäderneslandet såsom på flera ställen i andra länder blifva föremål för en lönande industri.

De upptäckter af apati!- och fosforitförande bergarter, hvilka under sednare åren blifvit gjorda i vårt land, gåfva grundade skål till förhoppning att en sådan industri kunde uppstå äfven hos oss; men de undersökningar för hvilka dessa aflagring^' hittills varit föremål, vore alltför ofullständiga för besvarande af den vigtiga frågan, om råvaran förekomma i sådan myckenhet att en fabrikation i stort kunde derpå grannas.

En lika vigtig fråga vore den om råvarans så kallade “anrikning" d. v. s. den process, hvarigenom de värdefulla beståndsdelarna i en bergart eller malm afskildes från de oanvändbara. Flertalet af de svenska fosforitförande lagren vore nemligen för fattiga på fosfor!! för att medgifva beredning af superfosfat utan föregående anrikningsarbete. Äfven åtskilliga andra i samman-

6 Kong1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

bang härmed stående frågor kräfde en noggrann utredning, innan det blefve möjligt bedöma de ekonomiska utsigterna för en inhemsk superfosfattillverkning.

De enda fosforhaltiga mineralier, hvilka hos oss antagligen kunde blifva föremål för bearbetande, vore Apatit, ett oftast kristalliseradt mineral, som innehölle öfver 90 procent basisk fosforsyrad kalk, samt så kallad Fosforit, som både apatitens kemiska sammansättning, men saknade kristallinisk struktur.

Det både länge varit bekant, att apati! förekomma i Sverige tillsammans med jernmalm; och för några år sedan hade vid Grängesberget i Dalarne funnits ett apatit-lager. Detta lager, som blifvit undersökt af Professoren Nordenskiöld, vore enligt uppgift af honom vid norra Fallgrufvan 6 fot mäktigt. Likaledes skulle, enligt uppgift af bergmästaren sjögrön, apatit förekomma vid Gellivara grufvefält i så stor mängd, “att den nästan kunde anses utgöra gångart till malmen“.

Vore apatiten vid Grängesberget, såsom det ville synas, brytvärd, herde den kunna gifva upphof till en betydande superfosfattillverkning, enär någon anrikning af mineralet icke erfordrades. Det vore äfven troligt, att, om en noggrann geognostisk undersökning af trakten komme till stånd, flera lager skulle anträffas. Sedan Grängesberget medelst jernväg blifvit satt i förbindelse med Falun, herde apatiten kunna för billigt pris transporteras dit och beredas till superfosfat medelst svafvelsyra (så kallad kammarsyra), till hvilkens framställande i stor skala och till lågt pris den störa tillgången på svafvelkis i Falu grufva lemnade tillfälle.

På grund häraf ansåge Professoren Forell vara af stor vigt, att en på noggrann geologisk undersökning grundad uppskattning af apatit-tillgångarne i trakten af Grängesberget verkställdes, äfvensom att så fullständig utredning som möjligt åstadkommes angående kostnaderna för apatitens brytning på stället och för densammas transporterande till Falun samt beträffande öfriga förhållanden, af hvilka superfosfatets pris vid tillverkning i stort vore beroende.

Vid Silfberget i Dalarna vore af Löjtnanten H. von Post upptäckt ett konglomerat, som innehöll fosforit. Detta konglomerats egendomliga sammansättning, hvarigenom anrikning underlättades, hade väckt förhoppningar, att en superfosfattillverkning skulle kunna härpå grundas, och sedan löjtnanten von Post förklarat sig icke gorå anspråk på egen vinst af sin upptäckt, hade ett bolag bildats för konglomeratets bearbetande. Såvidt kändt vore, både likväl detta bolag ännu icke fått anrikningsförsöken och andra förberedande arbeten afslutade. Ett annat bolag hölle på att bildas för samma ändamål.

Frågan, om en vinstgifvande superfosfattillverkning i stor skala kunde grundas å nämnda konglomerat, berodde i första rummet af tillgången på råvaran, dernäst på resultaterna af anrikningförsöken och slutligen af priset på

7 Kong1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.

svafvelsyra i Falun, transportkostnader och andra omständigheter. Men, enär förutnämnda bolag antagligen sjelfva förskaffade sig upplysningar i sistnämnda hänseenden samt de både kunde och herde vidkännas kostnaderna för de dyra anrikningsförsöken, ansåge professor Forell, att för utredande af berörda fråga från statens sida icke erfordrades andra åtgärder än för att åstadkomma upplysning om tillgången på råvaran, hvilken upplysning kunde vinnas endast genom geologisk undersökning.

Det ifrågavande konglomeratet både hittills anträffats endast på två ställen, nemligen vid Klittberget och i Silfverbergets grufva, båda ställena belägna i Silfverbergs by och Loda socken. Dock vore troligt, att en ny och i detalj utfärd geognost!^ undersökning af Klittberget skulle lemna upplysningar, genom hvilka konglomeratets uppsökande på andra ställen underlättades. Af geologiska skäl kunde antagas, att ifrågavarande egendomliga aflagring ej vore inskränkt endast till Ivlittbergets grannskap. Det vore derföre af stor vigt, att alla de siluriska lagren omkring Siljan blefve ur denna synpunkt omsorgsfullt, undersökta. En sådan undersökning skulle dessutom medföra värdefulla upplysningar äfven i andra hänseenden.

Då det ej vore sannolikt, att förutnämnda bolag funnes villiga att bekosta utgifterna för en geologisk undersökning utom det område hvaröfver de sjelfva förfogade, och då dessutom undersökningen icke skäligen bonde inskränka8 till detta område, ansåge professoren Forell vara särdeles önskvärd!, att staten bekostade en geologisk undersökning af den siluriska formationen i trakten af Siljan med särskild hänsyn till de derstädes förekommande fosforitförande bergarterna, hvilken undersökning i allt fall svårligen kunde utföras utan medverkan af den personal, som redan funnes anställd för Sveriges geologiska undersökning.

Den uppmärksamhet, Dalarnes fosforitförande konglomerat ådragit sig, hade föranledt adjunkten Cleve att närmare undersöka ett af honom flera år förut i Westergötland observerad! konglomerat, hvilket hade sitt läge mellan alunskiffer!, och orthoceratit-kalken uti Westergötlands siluriska formation. Det hade hittills mott svårighet att bestämma konglomeratets i Dalarne geognostiska läge och ålder; men med afseende & lägre! i Westergötland mötte, sedan dess läge blifvit på ett ställe konstaterad!, ej någon svårighet att uppsöka detsamma inom samma geognostiska nivå annorstädes. Adjunkten Cleves förutsägelse, att det troligen skulle påträffas äfven i Östergötland, i Nerike och på Öland hade också redan blifvit besannad.

Westgötabergens fosforitförande kalksten kunde åtminstone få en särdeles värdefull lokalanvändning, ungefärligen motsvarande användningen af benmjölet, hvari, likasom uti fosforiten, fosforsyra!, förekom me i en svårloslig förening. På flera ställen i andra länder, särskild! i Frankrike, användes nu-

8 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition A':o 21.

mera för jordbruket pulverisera! fosforit i störa qvantiteter. Dervid undginge man deri dyra superfosfatbevedningen medelst svafvelsyra, men erhölle det oaktadt ett särdeles kraftigt gödningsämne.

Dock saknades ej utsigter till att superfosfatberedning af Westergötlands fosforitkalk kunde komma till stånd. Men emedan allt för mycket svafvelsyra skulle åtgå för att mätta kalken, om den ej förut frånskiljdes, vore superfosfatberedning utan föregående anrikning icke tänkbar.

I Westergötland måste likväl användas eu helt annan anrikningsmetod iin deri, som hittills försökts i Dalarne, der man på mekanisk väg genom ett stampverk afskildt; kalkon. Doktor Palmgren både sökt vinna samma ändamål genom bergartens bränning och bortskumning af deri släckta kalken. Emellertid kunde man endast efter omsorgsfullt utförda försök och noggrann beräkning öfver de på tillverkningspriset inverkande omständigheter med säkerhet bedöma, huruvida superfosfattillverkning i stor skala kunde komma att löna sig. En gynsam omständighet härvid vore likväl att alunskiffer!!, som kunde användas till bränsle, genom förbränningen erhölle värde såsom gödningsämne, enär den innehölle lösliga svafvelsyrad kalisalter.

Hvad som blifvit anfördt beträffande Westergötlands fosforitkalk, gällde äfven om samma bergart i andra landskap, förutsatt att lagret ej mycket förtunnades.

Adjunkten Cleves och Doktor Palmgrens iakttagelser och försök vore onekligen mycket vigtiga och manade till fortsätta undersökningar. Sådana undersökningar skulle sannolikt lemna värdefulla upplysningar äfven i geologiskt afseende. För närvarande vore dock vigtigast lära noga känna alla de öfriga omständigheter, på hvilka frågan om en superfosfattillverkning i Westergötland vore beroende. Troligen kom me icke i Westergötland, likasom i Dalarne, enskilda bolag att taga anrikningsfrågan om hand, hvadan således vore önskvärd! att denna frågas läsning kunde genom statsbidrag påskyndas.

Det vore svårt eller rättare sagd! omöjligt att beräkna, huru stort penningebelopp erfordrades för samtliga ifrågasätta undersökningar; dock föreställde Professor Torell sig att 6,000 E:dr skulle vara tillräckligt. Härvid ville profoss oren framhålla att kostnaden för de ifrågasätta geologiska undersökningarna herde bestridas af det sålunda föreslagna extra anslaget. Skulle denna kostnad gäldas af anslaget till “Sveriges geologiska undersökning", komma arbetsplanen derför att ej obetydligt rubbas. Deremot kunde medverkan af “undersökningens" personal icke undvaras, man den genom densammas användande för ifrågavarande ändamål uppkommande minskning i arbetskraft kunde numera utan svårighet fyllas genom kunnige och öfvade extra biträden. På grund af hvad Professoren Torell sålunda anfört, har han föreslagit, att ett extra anslag

af

9 Kong!. Majits Nåd. Proposition N:o 21.

af 6,000 II:dr borde anvisas för bekostande af en geognostisk undersökning af de i olika delar af fäderneslandet förekommande fosforhaltiga mineralier och bergarter samt de kemiska analyser och anrikningsförsök, hvilka kunde finnas erforderliga för utredande af de ekonomiska utsigterna för en inhemsk s.uperfosfattillverkning; samt att, i händelse ett sådant anslag anvisades, åt en komité af tre sakkunnige män, af Indika en skulle vara geolog, en kemist och en bergsman, borde uppdragas att ordna de erforderliga undersökningarne, afgifva berättelse till Kong!. Maj:t öfver resultaterna af det utförda arbetet samt redovisa för anslaget.

Professoren Bergstrand har uti sitt utlåtande i fråga om tillgången inom landet på apatit och fosforförande konglomerat klimat upplysningar, som öfverensstämma med hvad Professoren Torell derom uppgifvit. Likaledes har Professoren Bergstrand ansett nödvändigt och af största vigt att förberedande undersökningar anställas dels för att få med bestämdhet utrönt, huru och till hvad myckenhet fosforförande råämnen inom landet förekomme, dels ock i ändamål att finna den lämpligaste metoden att i stort och fabriksmässigt af dessa råämnen tillverka superfosfat.

Det syntes således Professoren Bergstrand vara angeläget att, så vid t möjligt, befrämja fortgången af dessa förberedande undersökningar; och då de frågor, hvilkas besvarande vore föremål för dessa undersökningar, egde allmänt intresse, ansåge Professor^ Bergstrand staten böra till undersökningarne medverka.

På grund häraf villo Professoren Bergstrand föreslå, att ett anslag af statsmedel till belopp af t. ex. 6,000 R:dr beviljades och att en komité förordnades, för att med användande af dessa medel försöka sätta i verksamhet de krafter, genom hvilka man trodde sig säkrast och bäst komma till makt. Donna komité, som skulle vara sammansatt af eu geolog, en kemist samt en i grufbrytning och bergsvetenskap kunnig person, skulle hafva till åliggande att gorå sig underrättad om frågans närvarande ståndpunkt samt uppgöra plan för de åtgärder eller arbeten, som borde företagas. Sålunda borde den meddela erforderliga instruktioner vid de geologiska undersökningarne samt, efter inhemtande af nödiga upplysningar och i den man omständigheterna kunde dertill föranleda, angifva i hvad riktning experimenterna rörande tillgodogörandet af den fosforförande bergarten lämpligen borde anställas. Vidare skulle komitén ega rätt att, om den så funne lämpligt, använda en del af anslaget till ett eller flera pris åt de personer, som möjligen, oberoende af de genom komiten föranstaltade undersökningarne, utarbetade praktiskt användbara metoder för ifrågavarande bergarters tillgodogörande.

Bih. till Biksd. Brok 1872. 1 Sami, 1 Åfd. 11 Rätt. 2

10 Kont/l Maj:l.s Nåd. Proposition N:f> 21.

Om detta förslag vunne bifall, vore det af vigt att frågan om anslagets beviljande och komiténs tillsättande ju förr desto heldre afgjordes, pa det saker, redan under instundande vår kunde bringas derhän, att de geologiska undersökningarne kunde företagas tidigt på försommaren samt experimentera a med de fosforförande konglomeratlagrens behandling och förädling in. m under sommaren verkställas. Derigenom att dessa åtgärder redan innevarande val biagtes till stånd, vunnes ett helt år i afseende å frågans lösning, enär de erforderlig undersökningarne, åtminstone de rent geologiska, endast under sommaren kull e verkställas. Blefve dessa undersökningar verkställda redan under innevaran e ar kunde under instundande häst och vinter vidtagas de åtgärder, som erfordrades för bildande af bolag och anläggning af fabrikör m m., sa att fabi laterna desto snarare kunde komma i handeln och blifva tillgängliga för

iordbrukaren samt praktiskt pröfvade. , ,

Att den genom statens mellankomst på föreslagna sättet vunna utredning otvifvelaktigt snart skulle blifva fruktbärande och föranleda enskilda företag, som kunde vara till gagn för landet i allmänhet, kunde man taga för gifvet då man visste att redan nu många enskilda personel- och föreningar vore intresserade af saken, och dessa säkert skulle gorå allt för att tillegna sig om. fruktbargöra alla de upplysningar, som stode att vinna.

Om än de genom statens medverkan föranstaltade undersökningar icke ledde till annat resultat, än att med visshet utröntes antingen att tillgängen på fosforförande lager vore för obetydlig eller ock att förädlingen och tillgodogörandet af dylika bergarter medförde alltför störa svårigheter, sa skulle ändock ett sådant resultat vara af värde, enär derigenom kunde ioieoyggas, a enskilda personer gjorde uppoffringar för ett gagnlöst foretag.

Af nu anförda utlåtanden jemte öfriga till ärendet hörande handlingar framgå!- att de inom fäderneslandet förekommande fosforhaltiga mineralier oci fosforitförande lager sannolikt kunna blifva föremål för lönande industri; att emellertid, för erhållande af visshet härom äfvensom för finnande af lampl ö metod att af råämnet tillverka superfosfat, noggranna vetenskapliga undersökningar i flere riktningar äro af nöden; samt att, derest genom sådana undersökningar gynsamma resultat kunde vinnas, sådant skulle vara in gens a jordbruket af den största vigt och betydelse. Det torde icke kunna förutsattas, att nämnda undersökningar kunna i allo och på ett fullt tillfredsställande satt åstadkommas endast genom den enskilda företagsamheten; och da dessutom de frågor hvilkas lösning skulle blifva föremål för dessa undersökningar, torde vara 'af vigt för landet i dess helhet, anser Kong!. Maj:t statens medverkan härutinnan vara med klok statshushållning öfverenstämmande.

En sådan medverkan synes väl höra åstadkommas hufvudsakligen pa sätt Professorerne Torell och Bergstrand föreslagit; men Kong!. Maj.t har i

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 21. 11

val icke funnit lämpligt att härom besluta, förr än sig visat, om erforderliga medel blifva tillgängliga, samt i (ifrigt nödiga upplysningar hunnit inhemta!?.

Emellertid och då gagnelighet^ af de åtgärder, som kunna ifrågakomma, ökas i den mån de snart vidtagas, vill Kongl. Maj:t härigenom föreslå Riks-

att på det Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle vidtaga de åtgärder, som kunna finnas lämpliga och nödiga för att befrämja tillgodogörandet af de inom fäderneslandet förekommande fosforförande berg- och jordarter, till Kongl. Map.ts förfogande måtte ställas och till utgående under innevarande år a Riksgäldskontor anvisas ett förslagsanslag till belopp af sex tusen riksdaler.

De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas^ vederbörande Utskott; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Stockholms Slott den 1 Mars 1872.

CARL

Axel Bergström.

12 Korg!. Maj:ts Råd. Proposition R:o 21.

Utdrag af Protokollet öfver civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen i Stats-Rådet på Stockholms slott den 1 Mars 1872.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredbent,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W cerit.

Wennerberg.

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Slutligen uppläste Departements-chefen Statsrådet Bergström till justering särskilda, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts donna dag, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen

a) angående anslag för att befrämja tillgodogörandet af de inom riket förekommande fosforförande lager, och

Och täcktes Hans Näjd Konungen, enligt Stats-Rådets underdåniga hemställan, i nåder gilla berörda förslag samt befalla att, i öfverensstämmelse dermed, nådiga propositioner, af det innehåll bilagorna till detta protokoll utvisa, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Otto W. Seippel.

Rättelse

i Kongl. Maj ds Proposition N:o 17.

Sid. 21, råd. 13 nedifr. står: eller läs: alla

Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1872.