angående upp¬ hörande aj lastpenningar ne

Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

1 N:o

Ank. till Biksd. Kansli den 3 Febr. 1872, kl. 5 e. in.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående upphörande aj lastpenningar ne; Gifven Stockholms Slott den 26 Januari 1872.

Bland beskattningstitlar, om hvilkas afskaffande fråga tid efter annan varit väckt, men, i anseende till statsverkets behof af inkomster, hittills ansetts . höra för tillfället förfalla, intaga de i tullmedlen ingående, på utrikes sjöfarten hvilande, så kallade lastpenningar^, om hvilka stadgas i § 4 af tulltaxeunderrättelserna, ett synnerligen framstående rum, mindre med hänsyn till den statsinkomst, som donna skattetitel inbringar, än i betraktande af den med riktiga beskattningsprinciper föga öfverensstämmande grund, hvarpå afgiften hvital- och det menliga inflytande densamma måste utöfva ej blott omedelbart på den för Sverige så naturliga sjöfartsnäringen, utan äfven medelbart, men derför icke mindre väsendtligt, på de pris, hvartill dels landets egna exportartiklar, såsom spanmål, jern, trävaror m. fl., kunna till utförsel afyttras och dels nödiga råämnen, redskap, fabrikater m. m. från utlandet införskaffas samt derigenom äfven på de näringar, som af dessa pris äro beroende.

_ Nämnda afgift, som utgår med icke mindre än 70 öre för nyläst, särskild! af inkommande och särskild! af utgående fartygs hela drägtighet, med de undantag och inskränkningar, som i omförmälda § af tulltaxeunder- Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

rättelserna finnas närmare upptagna och tid efter annan bl i hvit till lindring

i den tryckande afgiften medgifna, utgör en beskattning, icke på den behållna inkomst skeppsredcrirörelsen lem nar, icke heller omedelbart pa de varor, som med fartyget fraktas, utan på sjelfva fartyget eller det transportmedel, som för varornas in- eller utförsel begagnas; men, da ingen skeppsredare torde uppgöra ett fraktslut från eller till svensk hamn, utan att ihågkomma denna afgift och tillägga densamma till de omkostnader, hvilka måste från den betingade frakten afgå, innan någon vinst för honom derå uppstår, måste i följd af lastpenningar^ frakterna i de aldra flesta fall stegras med ett denna afgift motsvarande belopp, hvilken stegring i vanliga fall drabbar de fraktade varorna. Då deremot t. ex. ett svenskt fartyg genom fraktslut åtagit sig att på viss bestämd tid i London afhemta varor, för att fora dem t. ex. till Ostindien, och, emot beräkning, ej kan erhålla frakt från Sverige till London, eller, livilket väl oftare inträffar, ett utomlands .befintligt fartyg, som genom fraktslut förbundit sig att inom viss tid från svensk hamn utföra varor, ej kan till Sverige erhålla frakt, eller, då frakt-konjunkturerna äro så dåliga, att lönande frakter icke kunna -ei^ållisu >men redare dock, i förhoppning på bättre tider, föredrager att IMla^^inH.^fartyg i gång och dymedelst sysselsätta antagna skeppsbesättningar, heldre än att lägga upp fartygen i overksamhet, drabbas rederierna af den ifrågavarande beskattningen, hvilken då också för dem är så mycket känbarare och mera betungande, som de i de antagna fallen icke hafva någon . afbastning af sina fartyg. För att undgå möjligheten af en sådan förlust, . söka o också rederierna i de fall, då frakt endast i en riktning erbjndes, .'.åtta inhålla denna så hög, att den betäcker äfven kostnaderna för fartyget»;Ln-niHtec utlöpande i barlast, och nämnda afgift har således äfven

ii dessä-.fåll .eu.-benägenhet att i sin helhet falla på och fördyra varutransportertiai ni; .-urgui

oliur.uiLastpenningarnes afskaffande måste således gorå varutransporterna billigare;,-och -på åt varor, som för försäljning sändas till utlandet eller för laii^eits:,f©gnä"behof derifrån införas, utöfva alldeles samma verkan som de åtgärdér, ihjvilkai :tilL Åstadkommande af lättare och billigare varuförsel inom landet, vidtagasji,hafva, på de varor, som för denna varuförsel utgöra föremål; tidtifkfåj i; Åtåten. ,med: Störa kostnader söker tillvägabringa lättare och bättre kommtinikåtioner /ånom landet, synes det också vara skål att i afseende å samfärdseln med utlandet befrämja enahanda ändamål genom afskaffande af ifaägavatfändeö sjöfarten .betungande afgift.

.Jo i bo in Mål, lian detrblifvit anmärkt, att, då sjöfarten till och från svenska -hatnna-F/di [[betydlig! > imån bedrifves genom utländska fartyg, så skulle ock upphäfvandet af denn^VAkatt till väsendtlig del komma de utländska skepps-

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5. Z

egarne till godo, men då, såsom ofvan år visadt, det i de aldra flesta fall icke blir fartygsegaren, utan producenten och konsumenten, som i sista hand får betala afgiften, lärer berörda anmärkning ej kunna tillerkännas någon vigt. Att åter befria de svenska fartygen från afgiften, men bibehålla densamma för de utländska, är ej möjligt, emedan de sednare äro genom traktater försäkrade om samma förmåner som de förra, och vore det också möjligt, så torde det i allt fall icke vara ändamålsenligt, emedan frakterna, då de utländska fartygen äro för fraktfarten behöfliga, skulle hålla sig lika höga som nu, och den för de svenska fartygen medgift^ friheten från lastpenningar endast komma att utgöra en i frakten ingående premie för dessa fartyg. Vidare bör icke lemnas obemärkt, att gällande1 sjöfartstraktat med Frankrike försäkrar Sverige om reciprocitet]med detta land, så att, om några lastpenningar härstädes icke påföras franska fartJyigy Frankrike icke heller kan i sina hamnar pålägga;(svenska,: från';'Sverige1 kommande fartyg dylik afgift. m motorf i doo b iöd .g/snya

Lastpenningar^, hvilka icke höra förblanda^ med fyi> ©eib båkafA-fh ter, lotspenningar och hamnafgifter, som af. sj^färteih ; uppteirasni vede«läg för särskilda, dess gagn afseende inrättningar, dräfcba lalla fartyg lika uti,® afseende på om de fora tullfria eller tullpiigtigå varor ochiSiå derföre hikp i något samband med de varorna åsättaotplisätisjearvelleroärp beroende af; de åsigter, enligt hvilka dessa;, bestämmas till rihögiie.uellef lägcef; belopp» De äro snarare att anse lika.! med i jvägbomss! eller‘ bropenningafvifrån hväikaf de likväl skilja sig deruti, ; att i de icke a&; något < > ko mgmnikatidns mediets; underhåll eller förbättring; ceJDe]: höta; < derföre--; vika; i för,; ö£viertygéls!en;;mnii nyttan af frihet iiaaäripgårdéii utvécklingsmch; om irättvisan,-af-jk;ipliki-bed skattning. Också hafva flera länder, såsom England;)Frankribei,, Hiolland obh Belgien, (det sistnämnda för alla nationer, som bidragit till Scheldetullens aflösning) redan afskaffa! de inom dem förut stadgade afgifter, som motsvarat lastpenningar^, och äfven Finland uppbär dylika afgifter endast af fartyg från länder, med hvi41lA~*e^p#é6^MStea«tater icke blifvit afslutade, I Ryssland utgöra de icke fullt 24 öre för svensk nyläst. Danmark äro de med fyr- och båkafgifter samt flera förut under olika benämningar utgående afgiftert sammanslagna till en enda skeppsafgift och i donna, som för nänfatUnde utgår med 48 skilling för läst, icke för fartygets hela drägtighet utan endast för det gods, som lossas eller lastas, har danska regeringen vid nu pågående riksdag föreslagit nedsättning. I Norge, der hufvudsakligen samma grundsats som i Danmark gäller i afseende på lastpenningarnes uppbärande endast för hvad som lossas eller lastas och således ej af fartyg i barlast, beräknas lastpenningar^ till skiljaktiga belopp för fart emellan olika länder och särskilda tulldistrikt. Den i allmänhet

4 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 5.

stadgade afgiftcn är 35 skilling för läst och den lägsta är den, som erlägges för direkt sjöfart emellan Sverige och Norge och hvilken utgör endast 12 skilling för kommersläst.

På sätt bär ofvan nämnts, har lastpenningarnes afskaffande flera gånger varit ifrågasatt. Redan vid 1840 års riksdag väcktes förslag i denna riktning. 1863 års Tullkomité fäste ock i sitt betänkande uppmärksamhet på önskvärdheten af denna afgifts borttagande, och den motion derom, som vid 1865—1866 årens riksdag väcktes hos Ridderskapet och Adeln, blef endast på den grund afstyrka af Bevillnings-Utskottet, att de i följd af den då nyss afslutade traktaten med Frankrike gjorda tullnedsättningar af Utskottet befarades komma att medföra en större minskning i tullinkomsten.

Lastpenningarnes belopp för år 1871 kan ännu icke uppgifvas, men under åren 1866—1870 hafva de i medeltal utgjort 496,677 R:dr 26 öre eller i rundt tal 500,000 R:dr för år. Ehuru stor donna statsinkomst kan synas, bör dock ihogkommas, att densamma mer än uppväges af den förhöjning i den egentliga tullinkomsten, som den störa utvecklingen af landets näringar och dess till följd deraf ökade välstånd framkallat, hvadan den icke kan anses oeftergiflig^ nödig; och då härtill kommer, att den i sig sjelf ej är rättvis samt derjemte ej blott betungar skeppsrederirörelsen utan äfven, genom varutransporternas fördyrande, verkar hämmande på många andra hufvudnäringar, af hvilkas utveckling landets allmänna ekonomiska förkofran är beroende, torde tillräckliga skäl förefinnas för dess afskaffande. Kongl. Maj:t föreslår alltså härmed, att omförmälda afgift eller de så kallade lastpenningar^ må med utgången af innevarande år helt och hållet upphöra. Förblifvande Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.

C. Fr. Wcern.

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

5 Utdrag

af protokollet öfver [mansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Badet ä Stockholms Slott den 26 Januari

1872.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström och Friherre Älströmer.

Föredragande Departernents-chefen uppläste härefter till justering följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, enligt Stats-R&dets enhälliga tillstyrkande, nedannämnde dagar fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:

den 9 innevarande månad, angående upphörande af lastpenningarne.

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll hilagda; och skulle i enlighet med samma förslag nådiga propositioner till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Axel Adelgren.